KAD-bara när det behövs - Region Östergötland...• KAD-bara då det behövs • Rätt skötsel...

Region Östergötland

KAD-bara när det behövs Kort personal utbildning

KAD- kort personal utb, 2015-01-12, Britta Larsson


Minimera skador på urinblåsan • Förebygga

urinretention • Tidigt upptäcka

urinretention

Minimera andelen vårdrelaterade urinvägsinfektioner

• KAD-bara då det behövs

• Rätt skötsel och omvårdnad av patienter med KAD

Syfte och mål

2015-01-12, Britta Larsson


• Oförmåga att tömma urinblåsan • Över 4-500 ml finns risk för blåsskada • Över 40% av blåsans kapacitet när du

vet mikterad volym

Definition av urinretention



• Hög ålder • Förstorad prostata • Kronisk alkoholism • Diabetes • TIA / stroke / neurologiska sjukdomar • Kognitiv nedsättning / förvirring • Tidigare urinretention / inkontinens / skada /

sjukdom i urinvägarna

Allmän risk för urinretention

, 2015-01-12, Britta Larsson


• Urinvägsinfektion / prostatit • Kronisk smärta • Delvis imobilisering • Psykisk stress • Buksmärta / förstoppning • Läkemedel

Allmän risk för urin-retention… forts.



• Resurin mätning snarast efter ankomst • Resurin < 200 ml = ingen mer mätning • Resurin > 200 ml = specifik risk • Resurin > 400 ml = urinretention

Tumregel, allmän risk



Läkare ansvarar för dokumentation av

• Ordination • Indikation • Katetertyp • Planerad behandlingstid • Öppen eller stängd KAD • Information om

diagnos/behandling • Överrapportering till annan

vårdgivare

Ssk/usk ansvarar för dokumentation av

• Att katetern är satt och på rätt sätt

• Antal ml i kuffen • Ev. komplikationer vid

insättandet • Muntlig och skriftlig

information till patienten

Ansvarsordning



• Indikationen ska omprövas kontinuerligt – Urinstämma, svag blåsmuskel, residualurin – Op > 2 timmar – Intensivvård/timdiures – Trauma – sänkt medvetandegrad – Spolning vid kraftig hematuri – Efter ingrepp i urinblåsa/prostata/uretra – Oförmåga att tömma i flaska eller toalett – I livets slutskede – Infektionsdränage

Indikation för KAD

20150112, Britta Larsson


Steril rutin • Alltid på

sjukhus/vårdinrättning och första gångs -katetrisering i hemmet

• Engångstappning/ RIK är ett bättre alternativ än KAD

Ren rutin • I hemmet, vid RIK

Steril och ren rutin



•Filmtime


Region Östergötland 11

Kan ballongen fyllas?

Region Östergötland 12

Kan ballongen fyllas?


Katetervård – God hygien – ökad sekretion, tvätta med tvål och vatten

dagligen, även katetern Bra fixering av katetern - Sängliggande patient – lång påse - Uppegående patient – ventil eller kort tömbar påse med benband - över kalsong kanten på män Extra dryck 1,5-2 liter - lägre koncentration av bakterier, undantag vätskerestriktion

Praktiska tips



• Stängd eller öppen kateter – Blåstränings-schema

används inte – Sängliggande patient:

öppen kateter till full mobilisering

Stängd kateter öppnas med 3-4 tim. intervall eller vid urineringsbehov

• Öppen kateter – Feber som orsakas av

infektion i urinvägarna – Vid hematuri – Urinblåsan varit

utspänd – Efter urologiska

operationer – Av sociala skäl/demens

Stängd eller öppen kateter



• Indikation: kontroll av kateterläge, grumlig urin, stopp i katetern, misstänkt hinder i katetern.

• Vätska: Nacl spolvätska 9 mg/ml, Klorhexidin 0,2% (i hemmet rent kommunalt vatten)

• 60 ml spruta, steril skål • Spola in en mindre mängd – inte göra ont

– Aspirera med jämna mellanrum – Håll kontroll på hur mycket du spolar in

Att spola en kateter

2015-01-12 Britta Larsson


• Fyll urinblåsan tills patienten får urinträngning (!) med

kroppsvarm NaCl spolvätska 9 mg/ml/vatten • Töm kateterballongen med spruta • Klipp aldrig av katetern • Kontrollera att katetern är hel i samband med

uttagande • Be patienten urinera och mät mängden, resturin

Att dra en kateter

Dagens tema, 2015-01-01, Förnamn Efternamn


• 3-10% bakteriuri tillkommer per dag • 1-2% risk för bakteriuri vid enstaka tappning

Bakterier invaderar via lumen eller längs med katetern.

• Akut sjuka eller kroniskt sjuka, dvs patienter med nedsatt infektionsförsvar får KAD

• Slemhinneskada vid katetersättning eller av katetern

Katetern är inkörsport för bakterier



• Aldrig profylaktisk antibiotikabehandling! • Undvik antibiotikabehandling vid mindre

allvarliga besvär • Aggressivare utredning, diagnostik och

behandling vid potentiellt allvarliga symtom

Hur använda antibiotika vid KAD-behandling?



• All feber orsakas inte av KAD, trots att urinodlingen är

positiv. Bättre diagnostik • Avvakta och gör ny bedömning

– Vid sannolik djup infektion: välj tillräckligt potent antibiotikum, antibiotika skall ha vävnadskoncentration

– KAD-patienter bär ofta på resistenta bakterier, odla alltid innan behandlingsstart -stor risk för resistens mot Ciproxin, resp Trim-Sulfa!

• Ompröva diagnos och behandling

Antibiotikabehandling vid KAD



• Svårt att säkerställa att UVI orsakar symtom

• Vanligare med läkemedelsbiverkningar hos äldre

• Generös antibiotikabehandling ökar risken för utveckling av antibiotika-resistens

Varför skall Du tänka Dig för innan behandling ges till äldre?



• Kvinnor 25-50% • Män 15-40% • Symtomgivande infektion? • Asymtomatisk bakteriuri?

Bakterieväxt i urinen hos patienter utan KAD i äldre-boende



• Ökad mortalitet hos kroniska KAD-bärare jämfört med icke- kateterbärare

Kateterbehandling är riskfyllt


KAD-bara när det behövs - Region Östergötland...• KAD-bara då det behövs • Rätt skötsel...

Documents

Transcript of KAD-bara när det behövs - Region Östergötland...• KAD-bara då det behövs • Rätt skötsel...