UV BERGSLAGEN, RAPPORT 2008:5

SÄRSKILD ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING

Vinön Järnåldersgravar på en ö i Hjälmaren

Närke, Lännäs socken, Vinön, gravfält RAÄ 27

Martin Edlund

UV BERGSLAGEN, RAPPORT 2008:5

SÄRSKILD ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING

Vinön Järnåldersgravar på en ö i Hjälmaren

Närke, Lännäs socken, Vinön, gravfält RAÄ 27 Dnr 423-1988-2007 Martin Edlund

© 2008 Riksantikvarieämbetet UV Bergslagen, rapport 2008:5 ISSN 1404-1685 Kart- och ritmaterial Andreas Fogelberg Utskrift UV Bergslagen Kartor ur allmänt karmaterial, © Lantmäteriverket, 801 82 Gävle. Dnr L1999/3.

Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Bergslagen Box 1406, 701 14 ÖREBRO Besöksadress: Drottninggatan 18 b Tel. 010-480 81 10 Fax 010-480 81 27 www.arkeologiuv.se uvbergslagen@raa.se

Innehåll

Sammanfattning .................................................................................................... 4 Bakgrund............................................................................................................... 4 Syfte...................................................................................................................... 4 Topografi och kulturhistorisk miljö ......................................................................... 4 Genomförande ...................................................................................................... 6 Resultat ................................................................................................................. 6 Analyser ................................................................................................................ 7 Tolkning................................................................................................................. 7 Referenser ............................................................................................................ 8 Administrativa uppgifter......................................................................................... 9 Bilagor

Bilaga 1. Schaktlista, med beskrivningar........................................................ 10 Bilaga 2. Anläggningslista, med beskrivningar............................................... 11 Bilaga 3. Osteologisk analys .......................................................................... 11 Bilaga 4. Kolanalys ........................................................................................ 11 Bilaga 5. Gravfältskarta 1943, beskrivningar.................................................. 12

Figurer Fig. 1. Utsnitt ur Vägkartan, 104 Örebro, med undersökningsområdet

markerat. Skala 1:100 000........................................................................ 14 Fig. 2. Utsnitt ur digitala fastighetskartan, blad 10F 2i, med

undersökningsområdet markerat. Skala 1:5000. ...................................... 15 Fig. 3. Plan över schakt och objekt på Fastighetskartan. Skala 1:1000. ........ 16 Fig. 4. Plan över schakt och objekt på Gravfältskartan 1943. Skala 1:1000. . 17 Fig. 5. Översikt med domarring och gravfält, från S. Foto M Edlund.............. 18 Fig. 6. Schaktning längs med byvägen över gravfältet, från N. Foto M Edlund.18 Fig. 7. Grav 23 och stenmur, från SÖ. Foto M Edlund. .................................. 19 Fig. 8. Sektion grav 23 och stenmur, från Ö. Skala 1:50................................ 19

4 Vinön

Sammanfattning På Vinön i Hjälmaren drogs en ny elledning över gravfältet RAÄ 27 i Lännäs socken. Vid schaktningsövervakning kunde lämningar avstyras från schaktning och en sedan tidigare skadad stensättning dokumenteras. Från stensättningen brandlager kunde ett antal små brända ben samlas in. Analysen visade att benen kom från gris och att de kunde dateras till 600-talet e Kr, vendeltid.

Gravfältets karaktär och dateringen ger kunskap om både den äldre och den yngre järnålderns gravmiljö på Vinön. Graven låg dessutom ett stycke norr om offerstenen ”Galten”. Dess namn och tradition om forn-tida eldar har kanske en spännande koppling till gravarna. Namnet Vinön är likaså det äldsta skriftligt bevarade ortnamnet i Närke, nedtecknat på en runsten i Stora Mellösa.

Bakgrund Fortum Service AB skulle på uppdrag av Eon Elnät Sverige AB ansluta tre abonnemang till elnätet på Vinön. Den nya kabeln och ett elskåp kom att placeras på och längs med gravfältet RAÄ 27 i Lännäs socken. Läns-styrelsen i Örebro län beslutade att berörda delar av fornlämningen skulle övervakas och vid behov dokumenteras genom en särskild arkeologisk undersökning, i form av en schaktningsövervakning. Vidare skulle upp-draget utföra av Riksantikvarieämbetet, UV Bergslagen (Dnr 431-07111-2007). Fältarbetet genomfördes i juli 2007.

Syfte Syfte och målsättningen med schaktningsövervakning var i första hand att styra undan ledningsdragningen från påträffade lämningar. Om detta inte var möjligt, efter samråd med länsstyrelsen, att undersöka, dokumentera och tolka aktuell del av fornlämningen som berördes av arbetet.

Topografi och kulturhistorisk miljö Vinön är den största ön i sjön Hjälmaren och ligger i den mellersta delen av sjön kallad Storhjälmaren. Tvärs över ön sträcker sig delar av grusåsen Götlundaåsen i nord-sydlig riktning. Åsen ligger mellan 30 och 35 meter över havet och de flackare åkerytorna i öster mellan 25 och 30 meter över havet (fig. 1). Hjälmaren ligger idag på 22,5 meter över havet men har före 1800-talets stora sjösänkning varit cirka 1,5 meter högre. Tidigare strandlinjer är synlig som sand- och blockvallar (Lennqvist 2007:50).

Det äldsta skriftliga belägget för Vinön finns på runstenen ”Åbyste-nen” i Stora Mellösa (Nä 15). Skriften ”Anund lät hugga denna sten efter Bolle sin fader. Han vart död på Vinön…". är troligen ristad på 1000-talet. Namnet uinyu med förleden vin har inget med drycken eller vind att göra, utan anses betyda fågellek, lekplats för skogsfågel eller fisklek (Jansson 1975:56, Wiktorsson 2002:37, Calissendorff & Larsson 1998:12, 97). Andra tidiga historiska belägg för Vinön är brev och hand-lingar, dels från 1308 då ön ägs av Julita kloster, dels från 1384 när Bis-kop Tord i Strängnäs byter till sig land ”i Winö” av klostret. Vinön blir

I samband med nydragning av en elledning över gravfältet RAÄ 27 i Lännäs socken på Vinön i Hjälmaren kom en sedan tidigare skadad sten-sättning att dokumenteras. Graven har daterats till Vendeltid.

Vinön 5

på 1540-talet indragen till kronan av Gustaf Wasa och förlänas på 1630-talet av drottning Kristina till Lennart Torstensson på Segersjö herrgård. På 1790-talet friköps ön av öborna. Den äldsta uppmätningen gjordes av Thoring 1692 och följs av 1800-talets skifteskartor. (Blom 1965:12, Ek 2002:92, 166).

Längs med åsen följer byvägen från Södra byn till Norra byn. Vägen är kantad av parallellt löpande stenmurar. Mot stenmurarna ansluter även tvärgående murar i västlig och östlig riktning. Murarna har utgjort hägna-der och samtidigt även ägogränser. Den Södra byns fem hemman låg före skiftet i backen tvärs över åsen, öster om gravfältet. Den Norra byns fem hemman låg i sin tur längs med åsen fram till gravfältet.

På Vinön finns två gravfält, en stensättning, en naturbildning med tra-dition och en fångstgrop eller varggrop. Stenyxor har även påträffats på de östra åkrarna (Blom 1965:7). På den södra delen av ön, strax väster om byn Södra Vinön, ligger det ena gravfältet, RAÄ 28, och fångstgropen RAÄ 164. Gravfältet omfattar en treudd, en skeppssättning, två högar och 31 rundade stensättningar. På platsen finns också ett 10-tal klumpstenar, troligen gravar markerad av sten/block, ett 20-tal förhöjningar (fornläm-ningsliknande lämningar) samt ett flyttblock kallat för Altaret eller offer-sten (FMIS, Blom 1965:29).

På den norra delen av ön, direkt söder om byn Norra Vinön, ligger det för undersökningen aktuella gravfältet RAÄ 27. Här finns också ett flytt-block kallat ”Stora Galten”, RAÄ 76, med tradition om offersten, spöken, samt en plats där man brukade elda på valborg. Gravfältet utgörs idag av en domarring, en rest sten (del av skeppssättning), tre högar och cirka 15 runda och oregelbundna stensättningar (FMIS, Blom 1965:28, 36).

Kindström och Gillgren gjorde en detaljkartering och beskrivning över gravfältet 1934. Alla förekommande gravar i följande text hänvisar till gravfältskartans nummer från 1934 (fig. 4 och bilaga 5). I mellersta delen av gravfältet finns en 10 meter stor rösebotten, objekt 11. Enligt muntliga uppgifter var det platsen för den största högen, ”Kungshögen”, vilken hade en stenring på toppen. Vid täckt och breddning av vägen borttogs och skadades flera gravar. Det påträffades bland annat en urna, ben och järnbitar (Blom 1965:28). I norra delen finns en 12 meter lång skadad skeppssättning, objekt 5. På den östra delen finns en domarringen objekt 12, vilken kom att undersökas och restaureras av L-G Kindström 1937 (fig. 5). Stenkretsen bestod av fem meterstora stenblock ställda på en bädd av sten, en stenpall. Inom kretsens sydvästra del fanns en enskiktad stensamling, 2×1 meter stor, med skörbrända stenar och kol. Två brand-gropar påträffades. En var mindre med askblandad mylla. Den större var 1,5 meter i diameter och 0,4 meter djup med en samling skärviga stenar och askblandad mylla. I den senare fanns en benkoncentration med brända ben, ett bandformigt järnbleck eller beslag och ett bearbetat ben (ÖLM Arkivet).

6 Vinön

Genomförande Vid ledningsdragningen upptogs 9 schakt om 238 löpmeter (Bilaga 1, fig. 3). Schaktningsarbetet övervakades och möjligheter gavs att styra undan från fornlämningar. Påträffad fornlämning som delvis berördes kom att dokumenteras, analyseras och tolkas, men undersöktes inte i sin helhet ut-ifrån länsstyrelsens direktiv. Dokumentationen skedde digitalt i plan med DGPS, skriftliga schakt- och anläggnings beskrivningar samt digitalfoto.

Enligt den ursprungliga planen skulle schaktet för ledningsdragningen börja i väster vid en fastighet och gå mot öster längs med en grusväg mot gravfältet. Sedan korsa den asfalterade större ”byvägen” och gå söderut mellan den asfalterade vägen och stenmuren. I änden av schaktet skulle ett kabelskåp placeras varifrån ytterligare schakt skulle dras till de båda södra fastigheterna.

Den ursprungliga planen för sträckning kom till viss dela att ändras. När övervakningen vidtog hade redan schaktning utförts från krönet ned till den östra fastigheten (schakt 1, fig. 3), samt från den västra fastighe-ten ett stycke upp mot gravfältet (schakt 2). Vid den öst-västliga schakt-ningen drogs schaktet längs vägens norra sida för att sedan styras över till södra sidan om stensättning, objekt 9. För att ledningen skulle kunna korsa den stora vägen skulle den tryckas under vägen. Då utrymmet vid östra stenmuren var trångt och muren kunde skadas, valdes att lägga schaktet och ledningsdragning längs med den västra sidan av vägen och stenmuren. Schaktet kom därefter att huvudsakligen löpa i befintliga led-ningsschakt, i ett smalt området mellan vägen och stenmuren. Tryck-ningen kunde därmed göras i södra delen av gravfältet där utrymmet var bättre. Här togs en mindre yta upp på ömse sidor om vägen. På östra si-dan om vägen drogs ett kort schakt åt norr vid vägkanten för ett kabel-skåp. Den placerades invid en utplanad grusförhöjning med väst-östlig riktning, troligen en del av en sentida husgrund. Från kabelskåpet drogs likaså ett schakt ned mot den södra fastigheten och en kortare anslutning till det befintligt schakt mot östra fastigheten.

Resultat Gravfältet är idag hagmark och beväxt i väst av tall och en, i öst och norr av björk och buskage. Många av gravarna är skadade dels av täkt eller plundringsgropar, av byvägen och vägar till fastigheter samt stenmurar. Murarna går dels i nord-sydlig riktning, parallellt tvärs över gravfältet och på flera ställen viker murarna tvärt av och går ut på markerna i väster och öster. I den nordöstra och sydöstra delen av området finns även hus-grunder, ännu synliga som syllstensrader.

Inom det västra området nedanför gravfältet visade sig finnas äldre odlingsmark. På den nuvarande betsmarken fanns långa smala åkertegar och små oregelbundna luftiga stenrösen med större stenar. Lagerföljden i schaktet innehöll ett två decimeter tjockt plogskikt, med sandig mylla och humus, ovan undergrundens sand och grus med enstaka rundade stenar.

På den norra delen av gravfältet kunde en stensättning, objekt 9 avsty-ras från ledningsdragningen och delvis återställas från påfört grus. Mark-slaget på krönet bestod av ett decimeter tjockt vegetationsskikt med san-

Vinön 7

dig mylla, ovan grusåsens sand, grus och talrika förekomst av rundade stenar.

Inom den södra delen av gravfältet dokumenterades en skadad sten-sättning, objekt 23. Graven framkom i västra kanten av schakt 4 och var synlig under och väster om muren. Stensättningens begränsning var osäker men omkring 7×4 meter stor och 0,4 meter hög svagt välvd. I den västra schaktväggen kunde stensättningens profil följas till 5,5 meters längd och 0,8 meters tjocklek (fig. 7 och 8). Överst fanns ett torv- och humusskikt, samt en rundad stor sten. I centrum syntes en täckt- eller plundringsgropen cirka 0,8×0,5 meter stor. Stensättningen var uppbyggd av minst tre glesa ”jordblandade” stenskikt, av rundade 0,05 till 0,20 meter stora stenar. Mellan stenarna fanns gråbrun humus, sand och grus. I botten av gravens södra del påträffades ett tunt brandlager 0,8 meter brett och 0,05 meter tjockt av sotig humusblandad sand med spridda brända ben.

Vid ett muntligt samråd med Länsstyrelsen i Örebro län beslutades att den resterande delen av den skadade graven inte skulle undersökas. Då en stenmur låg över resterande del av graven ansågs arbetet inte var motive-rat. Graven kvarligger därför under muren och västerut i hagen. Det note-rades även att tidigare schaktning hade skett längs med båda sidorna av vägen över gravfältet. Dels på västra sidan för teleledning från 1991, varvid de västligt liggande gravarna kan ha skadats. Dels på östra sida för kablar och fundament till lyktstolpar samt bredband från 2005, då den möjliga skeppssättningens östra stenar kan ha tagits bort.

Analyser Vid undersökningen tillvaratogs brända ben från stensättning, objekt 23, vilka kom att genomgå en osteologisk analys samt en 14C-datering.

Den osteologiska analysen (Bilaga 4) utfördes av Berit Sigvallius, Riksantikvarieämbetet, UV Mitt. De brända benen bestod av 19 fragment. Av dessa kunde 2 fragment säkert identifieras som gris (Sus scrofa) med fragment från tåben och fotledsben. Majoriteten av benen kom från rör-ben, troligen mellanfotsbenen av gris. Fragmenten hade en ”mjuk” yta, porös och lite mjölig vilket överensstämmer med grisben. Sju fragment av oidentifierade rörben togs ut till 14C-analys.

Den följande 14C-analys (Bilaga 4) genomfördes av Göran Possnert vid Ångströmlaboratoriet, Avd. för Jonfysik, Tandemlaboratoriet 14C-lab. Resultat från C14-provet gav en datering till vendeltid, 605-655 e Kr.

Tolkning Vid schaktningsövervakningen dokumenterades en grav belägen på grav-fältets södra del. Graven var cirka 7 meter i diameter i ytan och uppbyggt som en mellanform av en låg hög (jordblandat röse) och en stensättning, med jord- och sandblandade stenskikt. Brända ben från gris gav en 14C-dateringen till yngre järnålder, vendeltid.

Vendeltida gravar har undersökts på flera platser i Närke. Här kan nämnas gravarna från Vreten i Viby socken (E20 vid Vretstorp) och grav-gruppen på Säby i Vintrosa socken (E18 vid Vintrosa). Den jordblandade

8 Vinön

uppbyggnaden och förekomsten av djurben är vanligt förekommande (Edlund 2003:174, Graner 2007:78). Direkt söder om graven ligger flytt-blocket ”Stora Galten” med offertradition. Att välja grisen som offer inför hädanfärden kanske har sin parallell till Asagudarnas Särimner? En annan sakkunnigt undersökt grav på norra gravfältet är domarringen med brand-groparna, vilken signalerar om en datering till äldre järnålder, folkvand-ringstid.

Både det norra och det södra gravfältet har gravformer från äldre järn-ålder med domarring, treudd, klumpstenar och kraftiga stensättningar. Likaså gravformer från yngre järnålder, med skeppssättningar, högar eller jordblandade rösen och stensättningar. Gravformer och datering visar att båda gravfälten troligen har nyttjats under både äldre och yngre järnålder, från cirka 500 f Kr till 1050 e Kr. Därmed kan de ha en kontinuitet som många andra gravfält i Närke tycks sakna! Gravfältens läge vid vardera bytomt, Norra och Södra byn, kanske även speglar läget för de äldre bo-sättningarna från järnåldern?

Referenser Litteratur Blom, C T 1965. Tjugo år på Vinön. Åsbro. Calissendorff, K & Larsson, A 1998. Ortnamn i Närke. Örebro universi-

tet, Humanistic Studies 1. Örebro. Edlund, M 2007. Järnålderns gravar i öst och väst. Ur (red. Karlenby)

Mittens rike. Arkeologiska betraktelser från Närke. Riksantikvarieäm-betet, UV Bergslagen. Stockholm.

Ek, B 2002. Vinön – en resa. Örebro. Graner, G 2007. Med de döda mot framtiden. Ur (red. Torstensson) Från

bergslag och bondebygd 2007. Arkeologi –E18. Årsbok Örebro läns museum och hembygdsförbund. Örebro.

Jansson, S B F 1975. Närkes runinskrifter. Sveriges runinskrifter, fjor-tonde bandet. Stockholm.

Lennqvist, J 2007. Våtmarkshistoria. Hjälmarens och Kvismarens strän-der under 1800- och 1900-talen. Örebro universitet, Örebro Studies in History 7. Örebro.

Wiktorsson, P-A 2002. Ortnamn i Hjälmaren. Örebro universitet, Huma-nistic Studies 8. Örebro.

Arkiv ÖLM Arkivet., Lännäs socken, Norra Vinön, Fornminnen. Kartor -Karta (Nr 2.) över gravfält ca 400 m N om Vinöns skolhus, N Vinön, Lännäs sn, Närke. 1934 av Gillgren och Kindström. ÖLM Fornminnen inom Lännäs socken. -Arealavmätning Vinön, 1692 av Gabriel Thoring.

Vinön 9

Administrativa uppgifter Riksantikvarieämbetets dnr: 423-1988-2007. Länsstyrelsens dnr: 431-07111-2007. Projektnummer: 1820217. Undersökningstid: 070702–070704. Fältarbetsledare: Martin Edlund. Underkonsulter: Fortum Service AB för Eon Elnät Sverige AB. Exploateringsyta: 238 löpmeter. Läge: Fastighetskartan, blad 105 28 (10F 2i Vinön) Koordinatsystem: Rikets RT90, 2,5 gon V. Koordinater för undersökningsytans sydvästra hörn:

x 6563900 y 1494730. Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisk-topografiska

arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm: 1 profilritningar i skala 1:50, 1 fotokarta i sektion med Unr 4585:1–2 och 28 digitalfoton med Unr 4585:3–30.

Fynd: Fnr 1 (19 brända ben) är inlämnat till Örebro läns museum (ÖLM) i väntan på fyndfördelning.

10 Vinön

Bilagor Bilaga 1. Schaktlista, med beskrivningar Schakt 1. I östsluttning, längs med mindre väg. Grävt och återfyllt före övervak-ningen i väst-östlig riktning. 38 meter långt och 0,5 meter brett. Schakt 2 låg väster om åsen på flack mark och längs med norra sidan av en mindre väg. Det var 71 meter långt i väst-östlig riktning, 0,5 meter brett och 0,6 meter djupt. Delvis grävt före övervakningen men ej återfyllt. Lagerföljden be-stod av vegetation med brun sandig mylla och humus till ett djup av 0,2 meter, följt av gul grov sand och grus med enstaka rundade stenar 0,05-0,1 meter stora. Nuvarande väg låg på äldre odlingsmark. Schakt 3 låg på åsens västra sida och i västsluttning, längs med norra sidan av en mindre väg fram till lokalvägen. Det var 52 meter långt i västlig till sydöstlig riktning, 0,7 meter brett och 0,6 meter djupt. Lagerföljden utgjordes i västra delen av vegetation med brun sandig mylla och humus till ett djup av 0,2 meter och i östra delen av vägfyllning med grått makadam samt gråbrun sand och grus. Botten bestod av gulbrunt grovt grus med talrika rundade stenar 0,05-0,2 meter stora. Schaktet kom att kringgå stensättning 9. Schakt 4 låg på åsens krön, längs med västra sidan av lokalvägen. Schaktet var 42 meter långt i nord-sydlig riktning, 0,5 meter brett och 0,6 meter djupt. Lager-följden utgjordes av vegetation med omrörd humus, sand, grus och sten ned till befintliga kablar (Tele-ledning från 1991). Rikligt med rundade stenar 0,05-0,2 meter stora. I södra delen påträffades delar av stensättning 23, vilken låg i västra schaktväggen, under en stenmur och väster om denna. Schakt 5 låg på åsens krön vid äldre tomtmark, västra sidan av lokalvägen. Det var 4 meter långt i väst-östlig riktning, 2 meter brett och 0,8 meter djupt. Lager-följden utgjordes av vegetation med brun sandig mylla till 0,1 meter, följt av brungul sand, grus. Talrika rundade stenar 0,05-0,2 meter stora. Befintliga kablar fanns vid vägen. Schakt 6 låg läget på åsens krön vid tomtgräns, längs med östra sidan av lokal-vägen. Schaktet var 21 meter långt i nord-sydlig riktning, 0,5 meter brett och 0,5 meter djupt. Lagerföljden utgjordes av vegetation med brun sandig mylla till 0,1 meter, följt av omrört gulbrunt grus, sand och sten ned till befintliga kablar (Bredband från 2005). I sydöst förlängdes schaktet 2 meter in mot tomten, med underlag av naturligt brungult sand, grus och sten. Direkt norr om schaktet före-kom två stenblock, vardera omkring en meter stora. Schakt 7 låg öster om åsens krön och i östsluttning, längs med mindre väg. Det var 3,5 meter långt i väst-östlig riktning, 0,5 meter brett och 0,6 meter djupt. Vägfyllning med grå makadam samt gulbrunt grus, sand och rundade stenar. Schakt 8 låg på åsens krön, längs med östra sidan av lokalvägen. Det var 2,5 meter långt i nord-sydlig riktning, 1 meter brett och 0,8 meter djupt. Lagerfölj-den utgjordes av omrört gulbrunt grus, sand och sten ned till befintliga kablar och fundament till lyktstolpe. Direkt öster om schaktet fanns en 0,15 meter hög förhöjning av brungult sand, grus och sten som fortsatte åt öster fram till en sentida husgrund. Tidigare fanns även en stenmur. Schakt 9 låg öster om åsens krön och i östsluttning, längs med mindre väg till schakt 7. Schaktet var 3 meter långt i väst-östlig riktning, 2 meter brett och 0,6 meter djupt. Vägfyllning med grå makadam samt gulbrunt grus, sand och run-dade 0,05-0,5 meter stora stenar.

Vinön 11

Bilaga 2. Anläggningslista, med beskrivningar

Stenmurar Längs med den stora vägens båda sidor löper två parallella stenmurar. Dessa går tvärs över gravfältet i nord-sydlig riktning. På flera ställen viker muren tvärt av mot väst och öst. Murarna är kallmurade 1-1,5 meter breda 0,7-1 meter höga. De är uppbyggda av 2-3 skikt med i botten 0,6-0,9 meter stora kantiga och runda stenblock. Mellan stenblocken och ovanpå finns en stenfyllning av mindre stenar om 0,1-0,3 meters stora stenar. Murarna utgör hägnader men sammanfall även med nuvarande och äldre ägogränser.

Stensättning, objekt 9 Stensättningen bestod av ett jordblandat röse cirka 10 meter i diameter och 0,4-0,6 meter högt. Östra kanten av stensättningen var sedan tidigare delvis bortta-gen. En lokal grusväg löper tvärs över den sydvästra delen. Över östra och norra delen går stenmurar, samt beväxt med två björkar. Inom stensättningens centrala och sydvästra del finns en oregelbunden täckt eller plundringsgrop cirka 3 meter stor och 0,25 meter djup. Påförda grusmassorna (vägkross) borttogs och schakt drogs runt stensättningen.

Stensättning, objekt 23 Stensättningen bestod av ett jordblandat röse med osäker begränsning, cirka 7×4 meter stor och 0,4 meter hög svagt välvd. I den västra bevarade halvan fanns lösa kantiga stenar från stenmuren, en myrstack och enbuskar. Östra delen av sten-sättningen var sedan tidigare delvis borttagen för vägen. Tvärs över stensättningen går en stenmur i nord-sydlig riktning, vilken var delvis nedsjunken centralt. Tvärs över stensättningens centrala del fanns en täck- eller plundringsgrop, vilken utgjordes av en avlång väst-östlig svacka, 3×0,5 meter stor och 0,15 meter djup. I den västra schaktväggen kunde det jordblandade röset följas till 5,5 meters längd och upp till 0,8 meters tjocklek. Överst fanns ett 0,2 meter tjockt torv och humusskikt samt en rundad 0,3x0,4 meter stor sten. Centralt fanns en täck- eller plundringsgrop, 0,8 meter bred och 0,5 meter djup med omblandad brun humös sand och enstaka stenar. Fyllningen bestod av tre glesa stenskikt med rundade stenar, 0,05-0,2 meter stora och mellanliggande gråbrun humus, sand och grus. I botten, inom den södra delen av stensättningen, framkom delar av ett tunt brandlager 0,8 meter brett och 0,05 meter tjockt, med mörkgrå sotig ask- och humus blandad sand. Brandlagret innehöll 19 spridda brända ben (F1). Stensättningen kvarligger under och väster om stenmuren. Bilaga 3. Osteologisk analys KATALOG Närke, Lännäs socken, Vinön, RAÄ 27. Dnr 423-1988-2007 Osteologisk analys augusti 2007. Berit Sigvallius Objekt 23 Fynd 1 5 gram brända ben, 19 fragment, varav 0,6 gram, 2 fragment, kunnat identifieras. Gris (Sus scrofa): (0,6 g) Identifierade fragment från: Tåben 1 fragment (pha-lanx I distalt), Fotledsben 1 fragment (carpal) Kommentar: Sju fragment av oidentifierade rörben, 2,2 gram, uttagna till 14C. Sannolikt kommer samtliga fragment från fot av gris Bilaga 4. Kolanalys

12 Vinön

C14-kurva med kalibrerad ålder

Bilaga 5. Gravfältskarta 1943, beskrivningar Karta över gravfält ca 400 m N om Vinöns skolhus, N Vinön, Lännäs sn, Näke. Upprättad den 20 aug 1934 av N Gillgren och L-G Kindström.

1. Jordblandat röse. 7,5 meter stort, intill 0,30 meter högt. 2. Jordblandat röse. 8 meter stort, intill 0,25 meter högt. 3. Jordblandat röse eller stensättning, rund. 3 meter stort, intill 0,20 meter

högt. 4. Jordblandat röse eller stensättning, rund. 8 meter stort, intill 0,20 meter

högt. 5. Skeppssättning ? förstörd, 12 meter lång, 4 resta stenar: a) 1,15 meter

hög, b) 0,65 meter hög, c) 1,60 meter lång, d) 0,90 meter hög. 6. Jordblandat röse. 5 meter stort, intill 0,30 meter högt. 7. Sten från gravhög som bortodlats. Intill 0,75 meter hög. 8. Jordblandat röse. 6,5 meter stort, intill 0,50 meter högt. 9. Jordblandat röse. 10 meter stort, intill 0,65 meter högt. Över östra delen

och mitt över går stenmur och över östra delen går även väg. I mitten finns en intill 0,45 meter djup grop. Beväxt med 2 björkar samt några en- och törnrosbuskar.

10. Jordblandat röse. 7 meter stort, intill 0,45 meter högt. 11. Rösebotten ? botten efter gravröse. 10 meter stort, intill 0,30 meter högt. 12. Domarring, 5×7 m, 5 resta stenar: a) 0,80 meter hög, b) 0,60 meter hög,

c) 0,70 meter hög, d) 0,90 meter hög, e) 1,20 meter hög. 13. Jordblandat röse. 6 meter stort, intill 0,50 meter högt. 14. Hög. 4 meter stort, intill 0,20 meter högt. 15. Jordblandat röse. 6 meter stort, intill 0,45 meter högt. 16. Jordblandat röse 3 meter stort, intill 0,25 meter högt.

Vinön 13

17. Jordblandat röse 7,5 meter stort, intill 0,60 meter högt. 18. Hög. 2 meter stort, intill 0,30 meter högt. 19. Jordblandat röse. 6 meter stort, intill 0,45 meter högt. 20. Jordblandat röse. 6,5 meter stort, intill 0,55 meter högt. 21. Hög. 8,5 meter stort, intill 0,75 meter högt. 22. Sten, bautasten? Intill 1,60 meter lång. 23. Jordblandat röse. 7 meter stort, intill 0,35 meter högt. Över mer än hälf-

ten går stenmur och väg. Begränsningen otydlig. Beväxt med några björkar.

24. Stensamling. 3 meter stor, intill 0,50 meter hög. söder därom är en grop, intill 0,30 meter djup.

25. Flyttblock kallat ”Galten”. Enligt traditionen skola eldar ha tänts vid blocket. Blocket är intill 2,25 meter högt, intill 2,50 meter brett och in-till 1,75 meter tjockt.

14 Vinön

Figurer

Fig. 1. Utsnitt ur Vägkartan, 104 Örebro, med undersökningsområdet markerat. Skala 1:100 000.

Vinön 15

RAÄ 27:1

RAÄ 76:1

Fig. 2. Utsnitt ur digitala fastighetskartan, blad 10F 2i, med undersökningsområdet markerat. Skala 1:5000.

16 Vinön

Objekt 23

Objekt 9Schakt 2

Schakt 3

Schakt 4

Stenmur

Schakt 1

Schakt 6

Schakt 7

Schakt 9

Schakt 8

Schakt 5

1494650

1494650

1494700

1494700

1494750

1494750

6563

850

6563

850

6563

900

6563

900

6563

950

6563

950

6564

000

6564

000

0 25 50 Meter

Schakt

Objekt

Fig. 3. Plan över schakt och objekt på Fastighetskartan. Skala 1:1000.

Vinön 17

1494700

1494700

1494750

1494750

1494800

1494800

6563

850

6563

850

6563

900

6563

900

6563

950

6563

950

6564

000

6564

000

0 25 Meter

Objekt

Schakt

Fig. 4. Plan över schakt och objekt på Gravfältskartan 1943. Skala 1:1000.

18 Vinön

Fig. 5. Översikt med domarring och gravfält, från S. Foto M Edlund

Fig. 6. Schaktning längs med byvägen över gravfältet, från N. Foto M Edlund.

Vinön 19

Fig. 7. Grav 23 och stenmur, från SÖ. Foto M Edlund.

2

3

3

54

1

Torv- och humusskikt. Vegetationsskikt.

Brun humus, sand. Täkt/plundringsgrop.

Gråbrun humus, sand, grus. Rundade stenar 0,05-0,2 m stora. Fyllning.

Mörkgrå sotig ask- och humusblandad sand, brända ben. Brandlager.

Gulbrun sand och grus, rundade stenar. Sterilen.

1

2

3

4

5

Fig. 8. Sektion grav 23 och stenmur, från Ö. Skala 1:50.