Institutionen för Humanvetenskap Högskolan i Kalmar 391 82 Kalmar Kurs: C- uppsats 15hp, OM3480, HT 2007

Hälsopromotion för äldre ur ett mångdimensionellt

hälsoperspektiv – en litteraturstudie

Jonas Svensson & Jeanette Stjernblom

Ej avsett för publikation Justerat och godkänt Datum: ………………………….. Handledare: Margaretha Hagberg Examinator: Kristoffer Franzén Årestedt

Institutionen för humanvetenskap

Högskolan i Kalmar

391 82

Kurs: Uppsatskurs 15 hp, OM3480, HT2007

Hälsopromotion för äldre ur ett mångdimensionellt hälsoperspektiv – en

litteraturstudie.

Jonas Svensson

Jeanette Stjernblom

Sammanfattning

Ur den holistiska synen på människan kommer variationen av varje individs upplevelse av hälsa att se olika ut. Med ålderdomen anländer förändringar av hälsan inom de olika hälsodimensionerna, psykologisk/emotionell, fysisk, social och spirituell. Författarna till föreliggande litteraturstudie anser att hälsopromotiva åtgärder bör vara grundade från denna teoretiska bas. Syftet med denna litteraturstudie, var att belysa hälsopromotion för äldre (65+) ur detta mångdimensionella hälsoperspektiv. Sju kvantitativa och två kvalitativa studier kvalitetsgranskades och analyserades. En teoretisk ram utvecklades av hälsodimensionerna och gav ett raster inom vilket studiernas resultat sorterades. Resultatet visade att stimuli inom de olika hälsoperspektiven ger äldre en ökad eller bibehållen upplevd hälsa. Den ökade upplevda hälsan inom en hälsodimension påverkade ofta andra dimensioner på ett positivt sätt. Att ingå i ett sammanhang, känna sig accepterad och bekräftad och känna mening i livet manifesterade äldre människors syn på den upplevda hälsan. För att ytterligare öka kunskapen och förstå vikten av det centrala i äldres upplevelse av hälsa och på vilket sätt sjuksköterskan kan implementera det i den kliniska verksamheten krävs vidare forskning. Nyckelord: hälsopromotion, äldre, stimuli, socialt nätverk

Innehållsförteckning

1. Introduktion…………………………………………………………………… 3

2. Bakgrund……………………………………………………………………..... 3

2.1 Hälsa……………………………………………………………................... 3

2.2 Hälsodimensionerna………………………………………………………... 4

2.3 Hälsopromotion…………………………………………………………….. 4

2.4 Problematisering.............................................................................................5

3. Syfte………………………………………………………………………… 5

4. Metod…………………………………………………………………………... 6

4.1 Inklusions- och exklusionskriterier…………………………………………. 6

4.2 Sökning och urval……………………………………………………………6

4.3 Kvalitetsgranskning…………………………………………………………. 7

4.4 Analys……………………………………………………………………… . 8

4.5 Forskningsetik………………………………………………………………. 8

5. Resultat………………………………………………………………………… 9

5.1 Psykologisk/emotionella hälsodimensionen………………………………... 9

5.2 Fysiska hälsodimensionen…………………………………………………... 10

5.3 Sociala hälsodimensionen…………………………………………………... 10

5.4 Spirituella hälsodimensionen……………………………………………….. 11

6. Diskussion........................................................................................................... 12

6.1 Resultatdiskussion…………………………………………………………... 12

6.2 Metoddiskussion…………………………………………………………….. 16

7. Slutsats………………………………………………………………………..... 19

8. Omnämnande…………………………………………………………………. 19

Referenslista……………………………………………………………………… 20

Bilaga 1: Antal träffar i respektive databas

Bilaga 2: Granskningsmall för kvantitativ metod

Bilaga 3: Granskningsmall för kvalitativ metod

Bilaga 4: Artikelmatris

1. Introduktion Idag lever människor längre än vid någon annan tidpunkt, den äldre populationen i samhället

växer för varje år. Hälsopromotion som begrepp betyder att främja hälsan för människan och

hälsopromotionens syfte är att bevara och förbättra hälsan och välbefinnandet (Korp, 2004).

Ett av de grundläggande ansvarsområdena för en sjuksköterska är att främja hälsan. I

kompetensbeskrivning står det tydligt att sjuksköterskan skall kunna ta tillvara på det friska

hos patienten, främja hälsa och förebygga ohälsa genom att ha förmåga att identifiera och

förebygga hälsorisker samt att identifiera och bedöma patientens resurser (Socialstyrelsen,

2005). I ålderdomen sker förändringar som påverkar hälsan både positivt och negativt

(Hagberg, 2002). Hur de förändringarna bearbetas och tolkas beror på varje människas

upplevelse av sin egen hälsa (Smith, 1989). Hälsopromotion kan vara ett redskap för att skapa

möjlighet till en ökad och bibehållen hälsa.

2. Bakgrund 2.1 Hälsa

Hälsa är ett brett och vitt begrepp vilket kan gestalta många olika betydelser, allt från det rent

kroppsliga och fysiska till ett perspektiv inriktat på mänsklig helhet (Naidoo & Willis, 1998).

Definitionen av begreppet hälsa hos den enskilda individen är enligt WHO, inte enbart

frånvaro av sjukdom, utan även fysiskt, andligt, psykiskt, och socialt välbefinnande (Korp,

2004). Nordenfelt (1991) går på samma linje och belyser vikten av att se hälsa ur två

perspektiv, det biologiska och det holistiska. Även Smith (1989) menar att hälsa inte endast

bör definieras som frånvaro av symptom och sjukdom utan menar att begreppet är ett tillstånd

då individen upplever en effektiv och fruktsam interaktion mellan den biologiska och sociala

miljön. En komplex definition på hälsa beskrivs av Maville & Huerta (2002) där hälsa

definieras av en persons förmåga att effektivt verka inom hälsans olika dimensioner, den

fysiska, sociala, psykologiska/emotionella och spirituella. Enligt Antonovsky (2003) utsätts

människan ständigt för prövningar och svårigheter i livet som påverkar den upplevda hälsan.

På vilket sätt individen bearbetar problem som uppstår, har att göra med i vilken grad

människan upplever tillvaron som meningsfull, begriplig och hanterbar. Smith (1989) anser

det en omöjlighet att uppleva optimal hälsa och menar att det som däremot kan göras är att

skapa rätt förutsättningar för människan att möta förändring i livet som till exempel

ålderdomen. Ett holistiskt synsätt på människan innebär att se individen i sin helhet. Varje

3

människa är unik och olik alla andra, därför bör hälsa ses ur ett mångdimensionellt perspektiv

enligt författarna till föreliggande litteraturstudie.

Begreppet välbefinnande är enligt Korp (2004) likställt med hälsa och bör enligt Benner &

Wrubel (1989) ses som en totalitet, som innefattar helhetssynen på människan. Begreppet

definieras också av Benner & Wrubel (1989) som ett subjektivt tillstånd och en helhet som

omfattar kroppen och upplevelsen av situationen som individen befinner sig i.

2.2 Hälsodimensionerna

En person som upplever en positiv psykologisk/emotionell hälsa har förmågan att på ett

omdömesgillt sätt agera, reagera och svara på händelser och utveckling som inträffar i livet.

Att effektivt verka inom den fysiska hälsodimensionen innebär att individen kan förändra och

anpassa sig till sin kroppsliga situation vilket leder till en positiv upplevd fysisk hälsa. Den

sociala dimensionen av hälsa har att göra med ett samspel med andra människor på ett

meningsfullt sätt, och att på ett positivt sätt skapa kontakt med andra (Maville & Huerta,

2002). Alla människor, oavsett ålder konfronteras ideligen med problem, stress och kriser som

måste lösas (Antonovsky, 2003). Den spirituella dimensionen innehåller människors tro,

värderingar och moral, upplevelse av mening och mänskligt värde (Maville & Huerta 2002;

Hagberg 2002). För att effektivt verka inom denna dimension accepterar individen sina egna

värderingar såväl som andras (Maville & Huerta, 2002).

2.3 Hälsopromotion

Pender, Murdaugh & Parsons (2002) beskriver hälsopromotion som ett beteende motiverat av

önskan att öka och bibehålla välbefinnandet och att aktualisera människans hälsopotential.

Hälsopromotion är ett övergripande samlingsbegrepp för en rad olika ansatser och perspektiv.

Motsvarigheten på svenska är ”hälsofrämjande”. Begreppet hälsopromotion har vävts in i de

internationella debatterna och anses som något nytt, en ny syn på hälsa. Den egentliga

grunden för det hälsopromotiva perspektivet som finns idag kom ifrån den internationella

konferensen som hölls i Ottawa, Kanada, 1986. Definitionen av hälsopromotion löd då att en

process skall öka människors kontroll över, och förbättra hälsan. Ett holistiskt synsätt och en

stark betoning av välbefinnande är den röda tråden i den hälsopromotiva rörelsen. (Korp,

2004). Det finns samtalsmodeller som sjuksköterskan kan använda sig av för att främja hälsa,

till exempel det motiverande samtalet (Barth & Näsholm, 2006).

4

2.4 Problematisering Att åldras är inte en neråtgående spiral, utan ses ofta som något positivt, som ett uppnått mål,

men också som början på något nytt (Maville & Huerta, 2002).

Åldrandet är en process med förändringar i form av både progression och regression och ofta

infaller livsstilsförändringar som påverkar den upplevda hälsan (Gaunt, 2002). Hagberg

(2002) beskriver de åldersrelaterande förändringarna i ålderdomen som exempelvis

förändringar i kroppen, emotionerna, kognitionen, den sociokulturella kontexten och

upplevelse av mening. Därför bör inte hälsopromotion se likadan ut för alla individer utan den

måste anpassas till individens olikheter. Hälsopromotion ur ett multidimensionellt perspektiv

innebär att främja äldres hälsa inom alla de olika dimensionerna. Det är den upplevda hälsan

inom alla dimensioner som tillsammans skapar en individs totala upplevda hälsa (Maville &

Huerta, 2002). Ur ett holistiskt synsätt borde hälsopromotion för äldre anpassas för att

uppfylla alla hälsodimensioner, och därmed rikta sig till individen som en komplex helhet.

Det är viktigt att se äldre personers hälsa som en del i samhällets välmående och denna

litteraturstudie kan ge en bild av vad som främjar denna population att öka eller bibehålla den

upplevda hälsan inom de olika hälsodimensionerna. Författarna till föreliggande

litteraturstudie vill belysa effekten av olika hälsopromotiva åtgärder för äldre.

3. Syfte Syftet med studien är att belysa hälsopromotion för äldre, ur ett mångdimensionellt

hälsoperspektiv.

5

4. Metod Metoden som har används är en litteraturstudie. En litteraturstudie innebär att söka, kritiskt

granska och beskriva kunskapsläget utifrån det valda problemområdet. Metoden valdes av

författarna på grund av att den ger en bra möjlighet att på ett strategiskt och metodiskt

tillvägagångssätt belysa och lyfta upp aktuell forskning som rör det valda problemområdet. En

bakgrunds beskrivande motivering utförs för att beskriva varför studien bör göras.

Kvalitetsgranskningen av studierna är viktig, då resultatet skall vara bygd på studier som har

ett medel- eller högt bevisvärde (Forsberg & Wengström, 2003).

4.1 Inklusions- och exklusionskriterier

Inklusionskriterierna för litteraturstudien var äldre personer (65+), studierna skall vara skrivna

på engelska eller svenska. Verksamheten förändras snabbt och forskningsresultat blir snabbt

inaktuella, därför ska studierna vara publicerande i vetenskapliga tidskrifter mellan åren 2000-

2007 (Forsberg & Wengström, 2003).

Exklusionskriterierna framkom av båda författarna utifrån litteraturstudiens syfte och

metodlitteratur som använts. Inkommet material som exkluderades var studier som ej var

forskningsartiklar eller studier som utvärderat en hälsopromotiv teori.

Studier med lågt bevisvärde uteslöts också för att litteraturstudiens trovärdighet ska öka

(Forsberg & Wengström, 2003).

4.2 Sökning och Urval

Sökningarna utfördes mellan september och oktober 2007 i databaserna Cinahl, Ageline,

PsycInfo och PubMed som anses täcka omvårdnadsforskning väl (Forsberg & Wengström,

2003). Sökorden som valdes var health, promot*, well-being, intervention, older adults och

elderly. Sökorden kombinerades som health AND promot* AND well-being AND

intervention AND ”older adults” OR elderly. För att begränsa antalet träffar valdes den

booleska sökoperatoren AND. För att expandera sökningen valdes den boolesak

sökoperatoren OR (Forsberg & Wngström, 2003).

Båda författarna läste igenom alla titlar när antalet träffar i respektive databas var omkring

500, vilket ansågs som en hanterbar mängd. Där titeln ansågs relevant till problemområdet

lästes även abstractet. De abstract som verkade relevanta till problemområdet (29 stycken)

lästes sedan om igen. Tillsammans uppstod samråd om vilka studier som ansågs relevanta att

läsa i fulltext (16 stycken) och vilka som som låg utanför problemområdet (13 stycken). De

6

studier som inte kunde hittas i fulltext beställdes via högskolans fjärrlån. Av de 16 studier

som lästes i fulltext ansåg båda författarna att 4 stycken ej låg inom valda problemområdet

och 12 stycken gick vidare för kvalitetsgranskning.

4.3 Kvalitetsgranskning

En kvalitetsbedömning bör omfatta studiens syfte och frågeställningen, design, urval,

mätinstrument, analys och tolkning (Forsberg & Wengström, 2003).

Totalt 12 studier kvalitetsgranskades och det gjordes separat av båda författarna utifrån två

olika, beroende på studiernas ansats, granskningsinstrument av Willman & Stoltz (2002), se

bilaga 1 och 2. För kvantitativa studier användes en kvantitativ granskningsmall, för

kvalitativa studier användes en kvalitativ granskningsmall. Kvantitativa studier beskriver och

tar upp frågeställningar om forskningsmetod, populationskarakteristiska, exkludering och

inkludering, intervention, syfte, urval, randomiseringsförfarandet, blindning, bortfall,

tillförlitlighet, reliabilitet, validitet generaliserbarhet och huvudfynden. En kvantitativ studie

ansågs ha en hög kvalitet då artikeln på ett klart och tydligt sätt tog upp och argumenterade

om de delar som bedömningsinstrumentet efterfrågade på ett metodiskt och evidensbaserat

sätt. En låg kvalitet bedömdes en artikel ha om studien hade en otydlig problemformulering,

orelevant till syftet vald urvalsmetod, där ett etiskt resonemang ej presenterats, otydligt

resultat och/eller tveksam analys. Medelkvaliteten av en studie låg mellan föregående

beskrivningar. Kvalitativ forskning arbetar med att tolka och/eller beskriva fenomen,

erfarenheter och upplevelser. Begrepp som reliabilitet och validitet är inte lika etablerade som

i kvantitativ forskning. En studies kvalitet och trovärdighet ska istället ses genom dess kontext

och sammanhang. I enlighet med granskningsinstrumentet som användes för kvalitativ

forskning gjordes en bedömning av studien som skulle uppfylla krav på ett etiskt resonemang,

tydlig beskriven kontext, välbeskriven urvalsprocess, relevant urvalsstorlek och därtill en

explicit och begriplig resultatredovisning för att värderas som hög kvalitet (Willman & Stoltz,

2002).

Resultatet av de 12 studier som kvalitetsgranskades blev att 3 stycken studier exkluderades på

grunda av låg kvalitet, 5 stycken fick medel kvalitet och 4 stycken hög kvalitet. En

artikelmatris utformades i syfte att sammanställa studier som skulle ingå i litteraturstudien och

för att få en övergripande information (Friberg, 2006). Endast de studier som ansågs ha en

hög eller medel kvalitet skrevs in i artikelmatrisen (bilaga 4).

7

4.4 Analys

Båda författarna till litteraturstudien läste igenom studierna separat. Först utvecklade

författarna en teoretisk ram vilket gav ett raster utav Maville & Huertas (2002)

hälsodimensioner. Rastret bestod av sociala/emotionella, fysiska, sociala och spirituella

hälsodimensionerna. Studiernas resultat lästes sedan ytterligare en gång separat och

markerades utifrån vilken hälsodimension de påverkade. Markeringarna jämfördes sedan av

författarna för att se om de stämde överens och sorterades därefter in under rastret. Det

visades sig att vissa studier påverkade mer än en hälsodimension, detta redovisas i tabellen 1.

Tabell 1

Psykologiska/emotionella

hälsodimensionen

Fysiska

hälsodimensionen

Sociala

hälsodimensionen

Spirituella

hälsodimensionen

1

4

5

7

8

9

2

3

6

2

4

5

7

9

4

5

8

* Varje nummer i tabellen representerar en specifik studie i resultatet, se artikelmatrisen.

4.5 Forskningsetik Vetenskapliga studier bör göra ett etiskt övervägande i sina studier. Detta för att visa omsorg

för deltagarna så att forskarna inte orsakar skada eller men. Det kan göras genom att få

tillstånd av den etiska kommittén, eller noggrant gjort ett etiska övervägande i sin studie.

Forskningsetik innebär också att forskarna är noggranna i sina slutsatser och att resultatet är

en välgrundad redovisning där alla resultat presenteras (Forsberg & Wengström, 2003). Ett

forskningsetiskt tillvägagångssätt har hållits genom att studier som inte godkänts av etiska

kommittén eller haft ett etiskt övervägande har inte tagits med i denna litteraturstudie.

8

5. Resultat Resultatet av litteraturstudien uppvisar olika hälsopromotiva åtgärder, som främjar hälsan hos

äldre.

5.1 Psykologisk/emotionella hälsodimensionen

Den viktigaste delen för att uppnå psykologisk hälsa är att uppleva bekräftelse, att ha tro och

hopp om framtiden, att ha livsglädje och att utveckla och involvera sig i relationen till sig

själv. Informanter i en studie betonade ett arrangemang av personlig balans, acceptans och

lugn, för att uppnå hälsa. Att ha livsglädjen i relationen till sig själv, är att göra saker av

intresse och lust att utan pliktkänsla och förväntningar, tillåta sig själv något för sin egen del

(Hedelin & Strandmark, 2001). Effekten av att remeniscera visar sig minska de depressiva

symptom som individen hade. När äldre människor fick möjligheten att remeniscera om förr,

viktiga händelser, äktenskap, familjens liv och om jobb upplevde de en ökad

psykologisk/emotionell hälsa. Även när de tog fram gamla fotografier, lyssnade på gamla

låtar och lyssnade på gamla radioprogram ökade den upplevda psykologiska hälsan (Wang,

Hsu & Cheng, 2004). Att främja det kognitiva hos äldre människor kan göras genom att låta

människors får ge utryck för sin improvisationsförmåga t.ex. genom teater. Att ge uttryck för

vad personen verkligen känner gav en ökad stimuli som hjälpte personerna att uttrycka sig i

ord och att lösa problem vilket gav äldre människor en ökad upplevd psykologisk hälsa

(Noice & Noice, 2006). Att stimulera tre kognitiva strategier som minnes, rimlighets och

snabbhets träning, har en effekt i att klara sig i dagliga aktiviteter. Exempelvis som att komma

ihåg inköpslistor och att tyda busstidstabeller. Deltagarna i studien uppvisade en ökad positiv

upplevelse i att lösa problem, leta och identifiera visuell information samt att göra detta

snabbare. Att upprepa stimuleringarna hade betydelse då personerna bibehöll den positiva

upplevelsen (Ball, Berch, Helmers, Jobe, Leveck, Marsiske, Morris, Rebok, Smith, Tennstedt,

Unverzagt & Willis, 2002). Genom att använda sig av en intervention baserad på spiritualitet

kunde äldre personer också uppleva en lindring av ångest och en lättnad av depression.

Deltagarna uppmanades att reflektera över tankar och inspiration i livet med de andra

studiedeltagarna. Varje deltagare fick ta användning av sin egen tro och värderingar oavsett

om de var religiösa eller inte (Rajagopel, Mackennzie, Bailey & Lavizzo-Mourey, 2002).

Musik lyftes fram i en studie av Hays (2006) som ett instrument för att finna inre ro. Genom

associationer som uppkom i samband med att lyssna på musiken kom tankar, funderingar och

känslor fram (Hays, 2006).

9

5.2 Fysiska hälsodimensionen

En strategi som främjar den fysiska hälsodimensionen är regelbunden och riktigt utförd fysisk

träning. Att träna balans och benmuskelstyrka visade sig ge äldre personer ökad fysisk

funktionalitet, vitalitet och minskad kroppslig smärta. Oberoende om träningen utfördes på

egen hand i hemmet, eller utförd i grupp tillsammans med andra uppvisade personer i studien

en ökad positiv syn på den egna fysiska hälsostatusen (Hellbostad, Sletvold & Moe-Nielsen,

2004). Att sköta en inomhusträdgård gav äldre personer på ett boende en ökad upplevd

förmåga att klara av dagliga fysiska åtagande som att klä sig, gå på toaletten och äta (Brown,

Allen, Dwozan, MercerI & Warren, K, 2004). En annan form av fysisk träning som visar prov

på att främja den fysiska hälsan för äldre personer är Thai-Chi. Träningsformen ger förbättrad

koordination, koncentration, hållning och balans. Thai-Chi främjar fysiska aktiviteter som att

gå, böja, lyfta, klä på sig, tvätta sig och sköta hygienen än innan träningen (Fuzhong, Harmer,

McAuley, Duncan, Duncan, Chaumeton & Fisher, 2001).

5.3 Sociala hälsodimensionen

Äldre människor kan även uppleva att den sociala aspekten av hälsan ökar eller bibehålls

genom musik. Musik beskrevs som ett instrument för att kommunicera när personers minne

eller tal blev sämre och när uttrycket av känslor blev svårt. Musik kunde även upplevas som

ett medium genom vilket äldre människor kunde dela känslor med andra och främja

möjligheter att emotionellt kommunicera med varandra (Hays, 2006). Att sköta en

inomhusträdgård på ett äldreboende främjar äldre personers upplevda sociala hälsa. Känsla av

ensamhet förminskades, samtidigt som det upplevdes att det var lättare att umgås med andra

än innan. Kontinuiteten hade dock betydelse för den upplevda sociala hälsan då de som under

en längre tid fick sköta inomhusträdgården upplevde en ökad hälsa inom den sociala

hälsodimensionen (Brown et. al., 2004). Att uppleva bekräftelse, ha tro och hopp om

framtiden, att ha livsglädje och att utveckla och involvera sig i relationen till andra främjar

också den sociala hälsodimensionen. I relationen till andra inkluderas bekräftelse som en

ömsesidig och långvarig process av nära relationer. Att bli sedd som en person och att

respekteras av andra ledde till bekräftelse. Tro och hopp om framtiden är förmåga att hantera

händelser som ska ske i framtiden eller det som har hänt i historian. Livsglädje uppstår som en

aktiv vilja att bli involverad med personer (Hedelin & Strandmark, 2001).

Även att remeniscera med andra hade en positiv effekt på den sociala hälsodimensionen, då

personen fick dela med sig av sina minnen och erfarenheter (Wang, et. al., 2004).

10

Att stimulera kognitionen genom improvisationsteater hos äldre människor ökade

tillvägagångssätt att uttrycka sig i ord och därmed den sociala hälsodimensionen (Noice et al,

2006).

5.4 Spirituella hälsodimensionen

Musik är ibland kopplat till spiritualitet och kan ge äldre personer en chans att utrycka sig och

förmedla känslor. Musiken i sig är en intervention som kan ge utryck för en ökad upplevd

spirituell hälsa. Äldre personer upplevde musik som en möjlighet att beskriva vad det gav

dem i relation till hälsa. Musik beskrevs i studien som ett sätt att få inre ro och ett verktyg för

att få energi till livet. Att spela ett instrument kunde även upplevas som ett fönster ut mot livet

för att se det positiva i livet och känna livskvalitet i åldrandet (Hays, 2006). Den spirituella

dimensionen inom hälsa upplevdes också bibehållas genom att deltagare i grupp fick använda

sig av ett program utformat för att närma sig sin spiritualitet. Deltagarna i studien

uppmuntrades att dela med sig av sin inspiration som musik eller texter som personen kände

var betydelsefull. Genom att tydliggöra detta så främjades hälsan. När personerna delade med

sig av sin egen inspiration så fick även de andra deltagarna inspiration som kunde främja

deras hälsa (Rajagopel, et. al., 2002).

Att bli sedd, respekterad och betraktad som en värdefull person främjar den spirituella hälsan.

Möjligheten och viljan, att ta hand om, respektera och att försvara sig själv som en värdefull

person. När en person får känna sig unik, värd att respekteras uppstår en upplevelse av

bekräftelse i relationen personen har till sig själv. Den spirituella hälsan främjas i relationen

personen har till sig själv och andra, då styrkan och förmågan att bibehålla erfarenheten av att

känna människans existens och värdighet. Att ha tro i relationer till andra människor,

samhället eller spirituella värderingar leder till en övertygelse om att de konkreta och

abstrakta andra ger dem omsorg och stödja dem i framtiden om det blev nödvändigt (Hedelin

& Strandmark, 2001).

11

6. Diskussion Syftet med föreliggande litteraturstudie är att belysa hälsopromotion för äldre människor ur

mångdimensionellt hälsoperspektiv. I arbetet med denna litteraturstudie har det framkommit

forskning som kan hjälpa äldre människor att bibehålla och/eller öka hälsan. Resultatets

huvudfynd var att uppleva stimulering, ha ett socialt nätverk och att uppleva en mening i livet

främjade hälsan hos äldre. Resultatet uppvisar en variation av hälsopromotiva åtgärder som

strävar mot varje människas individuella upplevelse av hälsa och stödjer den holistiska

människosynen.

6.1 Resultatdiskussion

Hälsodimensionerna samspelar med varandra

Hälsan innehåller flera dimensioner som alla påverkar varandra. I samspelet medverkar alla

dimensioner i det som är den upplevda hälsan (Maville & Huerta, 2002). Om människan

upplever en dålig fysisk hälsa kan andra dimensioner också påverkas. Exempelvis genom att

personen inte kan förflytta sig och får då svårt att träffa andra människor. Samspelet verkar

också åt andra hållet då en ökad upplevd hälsa inom en dimension kan påverka en annan

dimension positivt. Denna komplexitet styrks då studierna som presenterats i resultatet ofta

uppvisar en ökad eller bibehållen hälsa inom fler än en dimension (Brown, et. al., 2004;

Wang, et. al., 2004; Fuzhong, et. al., 2001; Rajagopel, et. al., 2002; Hellbostad, et. al., 2004;

Noice et al, 2006). Ur en holistisk syn på människan, påverkar och integrerar

hälsodimensionerna med varandra. Hälsa är inte bara ett tillstånd där en person fungerar bra

fysiskt, utan hälsan är ett komplext begrepp som beskriver den totala funktionen hos en

person. Hälsan är refererad till en persons förmåga att fungera fysiskt, psykiskt, socialt

emotionellt och spirituellt (Maville & Huerta, 2002). Äldre människor upplevde efter att ha

skött en inomhusträdgård att både den sociala och fysiska hälsan förbättrades, samtidigt som

en annan gruppintervention inriktad på att remeniscera ökade den emotionella hälsan såväl

som den sociala hälsan (Brown, et. al., 2004; Wang, et. al., 2004). Musik som intervention var

karakteristisk för samspelet mellan hälsodimensionerna då äldre upplevde en ökad hälsa inom

flera dimensioner (Hays, 2006).

Aktivitet i grupp ökar äldres upplevda hälsa

Gemensamt för många av interventionerna var att de utövades i grupp (Brown et. al., 2004;

Wang et. al., 2004; Fuzhong et. al., 2001; Rajagopel et. al., 2002; Hellbostad et. al., 2004;

12

Noice et al, 2006). Att utföra något tillsammans med andra människor gav äldre en stimulans,

resulterade i en ökad upplevd hälsa. Homburger Erikson (1985) tar upp vikten av att i

ålderdomen känna närhet till människor och att få behålla en identitet i förändringar. I

interventioner som genomförs i grupp ges möjligheten för de behoven att uppfyllas. Gruppen

som forum ger även äldre chansen att involvera sig i andra vilket beskrivs som något

grundläggande i den emotionella hälsan (Hedelin & Strandmark, 2001). Ålderdomen kan

innebära ett hot mot fortsatt självförverkligande genom förlust i förmågor, välkända arenor

och sociala relationer vilket innebär en förlust av sammanhang (Hagberg, 2002). En del i att

känna att livet är meningsfullt är att ha sociala kontakter med närhet till gemenskap med

andra. Samtidigt så har människor behov av att vara ensamma för att få tid att reflektera och

bearbeta intryck och upplevelser (Jahren Kristoffersen, 1997).

Sociala kontakter är viktigt för att kunna tillfredställa biologiska behov, trygghet, hjälp med

praktiska behov samt hjälp med att lösa personliga problem. Men det viktigaste är människans

behov av att höra ihop med någon och att höra hemma någonstans (Eriksson, 1989). En teori

som beskriver förhållandet mellan socialt stöd och hälsa är direkt- effekt teorin. Teorin menar

att desto mer stöd en person får ifrån sitt nätverk, desto bättre upplevd hälsa. En upplevd

känsla av tillhörighet ifrån en social gemenskap ger en bättre hälsa oberoende av livskriser.

Stöd ifrån andra ger resurser att klara av livssituationer (Dalgard, Dohlie, & Ystgaard, 1995).

Att bli äldre innebär förändringar inom dimensionerna, och människan utvecklas ständigt. Då

sociala kontakter spelar en viktig roll i hur personer hanterar livskriser är det en viktig del i

hälsopromotionen för äldre. Att känna stöd och att ha ett socialt nätverk främjar hälsan inom

alla dimensioner. Människan strävar efter att vara unik samtidigt som människan har ett

behov av att ingå som en del i en större helhet. Människan strävar även efter att förverkliga

sig själv och att bli bekräftad (Eriksson, 1987). Interventioner som har beskrivits i resultatet

har inte redovisat gruppaktivitetens verkan på hälsan. Däremot beskriver en studie att de

deltagare som utfört interventioner i grupp har haft en ökad upplevd hälsa än de deltagare som

utförde interventionen ensamma (Helbostad, Sletvold, & Moe-Nilssen, 2004).

”Bekräftelse”, ”Respekt” och ”Mening” är kärnan i äldre människors upplevda hälsa

I arbetet med resultatet framkom begrepp som definierades som ett resultat av vad äldre

människor behöver för att uppleva en bättre hälsa. Begreppen användes för att åskådliggöra

den äldre människans hälsa. Bekräftelse var en av grundpelarna i äldres beskrivning av den

emotionella hälsan och utgjordes av en känsla av konfirmation, inför andra människor i

relationen till dem, ibland genom musiken (Hedelin & Strandmark, 2001; Hays, 2006). Att

13

lyssna och att vara tillgänglig bidrar till att en person känner sig bekräftad. Bekräftelsen gör

att personen känner sig värdefull. Att säga ja till den andre, betyder att vi godkänner och

befäster den andres rätt till att vara den han/hon är. Det gäller inte bara rätten till att vara den

man är utan också ett accepterande. Bekräftande är dock inte bara ett accepterande och en

positiv återkoppling utan det innebär också att bejaka människors innersta önskningar och

begär. Bekräftelse ger en känsla av att vara accepterad och värdefull. Den ger en positiv

utgångspunkt för livets utveckling. Det är genom skapande aktiviteter som vi kan realisera

och förverkliga oss själva (Eriksson, 1989). Många av interventionerna vilka är presenterade i

resultatet var av en konkret karaktär då de genomfördes med hjälp av påtagliga inbegripanden

i de äldres liv (Ball et. al., 2002; Brown et. al., 2004; Fuzhong et. al., 2006; Rajagopel et. al.,

2002; Helbostad et. al., 2004; Noice & Nocie, 2006). Samtidigt visade andra resultat att en

upplevd hälsa även kan uppnås igenom mer abstrakta interventioner så som att remeniscera

om gamla tider och att lyssna på musik (Hays, 2006; Wang et. al., 2004). Skapande aktiviteter

kan vara både konkreta och abstrakta. Att bekräfta sig själv och att bli bekräftad av andra gör

att människan känner sig värdefull. Förlusten av bekräftelse får konsekvenser i människans

upplevda identitet. En förändring i kroppsbilden, självbilden eller rolluppfattningen får en

negativ inverkan på identiteten (Eriksson, 1989). Bekräftelse är hörnstenen i att främja hälsan,

och bekräftelse får människan ofta av andra och i det som personen gör.

Enligt resultatet presenterat i föreliggande litteraturstudie framkommer att spiritualiteten som

består av accepterandet, respekten och bekräftelsen av andra och sig själv kan bibehållas eller

öka av musik (Hays, 2006; Rajagopel et. al., 2002). Respekt innebär att visa aktning, vördnad

och att hedra någon. Fromm (1995) menar att respekt innebär att tillåta sig vara villig att låta

den andre växa och utvecklas som personen, i full frihet. Genom att ha respekt för en annan

person ges även bekräftelse och personen accepteras som hon/han är.

Att uppleva en mening i livet är viktigt för att må bra och öka den upplevda hälsan.

Meningen i livet växlar från person till person, dag till dag. Meningen i livet, sökes och

förverkligas av individen. Meningen får endast då en betydelse som tillfredsställer. Sökandet

efter mening utgör en primär kraft i personers liv och människan behöver leva för någonting.

Människans vilja att finna meningen kan bli frustrerande och det brukar ha tre olika

betydelser. Existensen själv, den specifika mänskliga formen för liv. Existensens mening och

strävan efter att finna en konkret mening i den egna personliga existensen. Meningen i livet

uppfinns inte utav personen själv utan meningen är något som personen måste upptäcka

14

(Frankl, 2006). Att vara hel i ett sammanhang ger mening och värde i ålderdomen. Meningen

i ålderdomen upplevs när personen ökar sin förståelse för den underförstådda identiteten och

formar en överensstämmande tydlig identitet (Hagberg, 2002).

Stimuli är viktigt för äldres upplevda hälsa

Interventionerna som har beskrivits i litteraturstudiens resultat är olika stimuli som främjar

äldres hälsa. Alla personer är dock olika och har olika intressen vilket gör att interventionerna

som beskrivit kanske inte passar alla. Att göra något som anses värdefullt och utvecklande ger

en känsla av sammanhang i livet (Antonovsky, 2003). Resultaten som presenterats visar att

det finns stimuli inom alla dimensioner som ger äldre en ökad upplevd hälsa (Brown et. al.,

2004; Wang et. al., 2004; Fuzhong et. al., 2001; Rajagopel et. al., 2002; Hellbostad et. al.,

2004; Noice et. al., 2006; Wang et. al., 2004; Hedelin et. al., 2001 & Hays, 2006). Det

centrala i hälsopromotion är att finna stimuli som varje enskild individ upplever som

utvecklande och främjar den upplevda hälsan (Maville & Huerta, 2002).

Ålderdomen är dynamisk

Genom livet går personer igenom utveckling och mognad. Personer utvecklas och har olika

behov. Ålderdomen är stadium åtta i livscykeln och den präglas av begrepp som integritet

eller mognad, förtvivlan och vishet. Det finns dock ingen fullständig mognad och det finns

mycket i livet som kan äventyra livskänslan i ålderdomen. Äldre människor behöver och kan

bevara en vidgad generativ funktion. Brist på livsviktigt engagemang tycks vara den dolda

orsaken till varför äldre mår dåligt. Hälsopromotiva åtgärder kan ge äldre människor

möjligheten att uppleva en ökad hälsa inom de olika hälsodimensionerna (Brown, et. al.,

2004; Wang, et. al., 2004; Fuzhong, et. al., 2001; Rajagopel, et. al., 2002; Hellbostad, et. al.,

2004; Noice & Noice, 2006; Helbostad et al, 2004; Hays, 2006; Ball, 2002).

En stor del av äldres förtvivlan består i själva verket av en stagnation. Alla egenskaper från

det förgångna i ålderdomen får nya värden. När äldre patienter börjar sörja över försvagad

autonomi, förlorad initiativ, förlorad intimitet och försummad generativitet är det ett försök

till att lösa en åldersspecifik konflikt (Homburger Eriksson, 1985). Hälsopromotion är ett

redskap med vilket äldre människor kan lösa krisen (Maville & Huerta, 2002). Den

psykosociala krisen i ålderdomen är integritet eller förtvivlan (Hvarfner, 1988). Integritet är

ett dominerande elementet, betydelsen av detta ord är en känsla av sammanhang och helhet

som utsätts för oerhörda risker under de livsbetingelser som präglar livets slutfas (Homburger

Eriksson, 1985). Den positiva styrkan i ålderdomen är visdom och den negativa är avsmak

15

och förakt. Om det negativa blir starkare än det positiva utvecklas patologier hos individen.

Hälsopromotion måste därför anpassas för de äldre för att finna balans som ger livslust och

energi i ålderdomen. Livskriser som är normala för människor kan vara fruktbara om de möts

på rätt sätt. Förutsättning för att på bästa sätt möta en emotionell kris är att människan har

möjlighet att uppleva en emotionell hälsa vilket kan ske genom att remeniscera om för,

stimulera kognitionen eller att med andra få dela med sig av känslor och tankar (Wang et al,

2004; Noice et al, 2006; Ball et al, 2002; Rajagopel, 2002). Livskriser kan dock förvandla

människor till patienter, tills de finner rätt bot och det är en mening med livet. Äldre

människor behöver också behövas, det är viktigt att känna närhet till några människor och att

personen får behålla sin identitet i alla förändringar. Visheten som är ålderdomens styrka

kommer ifrån förmågan att bevara sin integritet trots allt som hänt i livet innan ålderdomen.

Hoppet är dock något centralt i alla stadier av utveckling. Att inte få förverkliga sina

möjligheter och bli tagen på allvar skapar en känsla av hopplöshet. Varje sträcka som levs

utan energi och mening äventyrar livskänslan (Hvarfner, 1988). Genom stimuli kan äldre

bevara sin integritet och finna livslust och hopp om framtiden och att vara en i ett

sammanhang. Hälsopromotion bör vara specifik för äldre då ålderdomen innebär förändring

och åldersspecifika kriser uppstår. Resultatet av denna litteraturstudie visar på både konkreta

och abstrakta åtgärder som främjar äldres hälsa.

Sjuksköterskans roll i hälsopromotion är otydlig

I kompetensbeskrivningen står det att ett grundläggande åtagande för sjuksköterskan är att

främja människors hälsa. Denna litteraturstudie ger ett underlag för detta att bedrivas på ett

verkningsfullt sätt, då resultatet representerar konkreta exempel. Gemensamt för studierna var

avsaknaden av sjuksköterskeperspektivet vilket författarna till föreliggande litteraturstudie

tolkar som att rollen som omvårdnadsansvarig måste bli tydligare inom hälsopromotion. Detta

kan bero på att många av interventionerna tog plats på ställen där sjuksköterskan inte har en

tydlig roll. En annan orsak kan vara att studierna tog plast i andra länder än Sverige. Synen på

professionen sjuksköterska skiljer sig emellan länder och kontinenter. Inte sällan känns

sjuksköterskans roll i de presenterade resultaten som förbisedd och negligerad. Som

omvårdnadsansvarig finns det stora möjligheter att påverka och främja äldres hälsa. Det finns

många hälsopromotions modeller att utgå ifrån och som hjälper sjuksköterskan i rollen att

främja hälsan. Dock tror författarna att denna kunskap används för lite ute i verksamheten,

och att verksamheten inte vet konkreta exempel på var som främjar hälsan hos just äldre.

Hälsopromotion bör vara en del i varje möte mellan sjuksköterskan och en individ.

16

6.2 Metoddiskussion

Trovärdigheten litteraturstudien innehar är baserat på författarnas tydlighet i sitt förfarande

och att inställningen till sitt eget arbete intar en kritisk position (Polit & Beck, 2004). Styrkan

med en litteraturstudie har till följd att information lättöversiktlig kan presenteras för läsare

inom ett område. Svagheten med metoden ligger i faran att felaktiga slutsatser dras då det

endast presenterar en begränsad del av all forskning som finns (Forsberg & Wengström,

2003). För att undvika detta har författarna till denna litteraturstudie haft ett så öppet sinne

och objektivitet som möjligt i arbetsprocessen. Detta gjordes bland annat i urvalsprocessen då

författarna noga reflekterade över varje studies syfte och läste de studier som inriktade sig på

att främja hälsa för äldre människor.

Fördelarna med att begränsa årtalen för studierna i sökningen är att resultatet eventuellt kan

överföras till den nutida hälsopromotiva verksamheten vilket inte alltid är fallet då äldre

forskning kan vara förlegad eller inaktuell (Forsberg & Wengström, 2003). Nackdelen i valet

är att viss forskning då selektiv försvinner och inte presenteras i resultatet. Databaserna som

blev föremål för sökning var Ageline, Cinahl, PubMed och Psycinfo. Ageline valdes för att

databasen omfattar referenser som gäller åldrande och åldrandeprocessen (Backman, 1998).

Cinahls databas valdes eftersom den anses vara den viktigaste databasen för omvårdnad.

Databasen täcker referenser till nästan alla tidskrifter för hälsa och sjuksköterskor skriven på

engelska. PubMed är en version av Medline, och databasen valdes då det är en bred databas

som täcker medicin och omvårdnad. PubMed inkluderar material ifrån olika tidskriftsförlag

och kan därför publicera artiklar som ej ännu publicerats på Medline (Forsberg & Wengström,

2003). PsycINFO valdes då den innehåller psykologisk information och det ansågs som

relevant till syftet då välbefinnande även är psykologiskt (Polit & Beck, 2004). Nackdelen

med Ageline att det endast går att genomföra sökning med tre sökord. Då databasen endast

innehåller information om äldre behöver sökningen inte riktas mot denna population. Dock

fick författarna till litteraturstudien inte med sökordet ”intervention”. Men antalet träffar

ansågs hanterbart och författarna gick systematiskt igenom materialet, så det påverkade inte

resultatet av sökningen.

Sökningen av material genomfördes med sökord som båda författarna diskuterat fram.

Ordet ”healthpromot*” delades upp till två sökord ”health” och ”promot*” vilket utökade

antalet träffar. Det finns få studier som använder ordet healthpromot*. Sökordet

”intervention” användes då författarna ville åskådliggöra åtgärder som är hälsopromotiva.

17

Interventionsstudier har ett högt bevisvärde och visar på ett tydligt sätt förändringar före och

efter interventionen (Polit & Beck, 2004). För att inkludera äldre människors upplevelse av

välbefinnande relaterat till hälsa valde författarna att även använda sökordet ”well-being”. I

en hälsokontext är ”well-being” relaterat till den totala upplevda hälsan, vilket ansågs viktigt

att belysa. Vid thesaurus sökningen på ordet ”elderly” kom förslaget ”aged”. Detta var dock

inte användbart då det blev träffar på alla studier där de angett åldern, vilket gjorts i de flesta

studier. När författarna undersökte vad andra artiklar hade använt för begrepp som definierade

äldre så var det mest använda ordet ”older adults”. Kombinationen ”older adults” OR

”elderly” expanderade sökningen i de databaser där det blev för få träffar. Abstrakten lästes

igenom av båda författarna tillsammans med handledaren. Enligt Forsberg & Wengström

(2003) är det en styrka om fler än två personer läser igenom inkommet material.

De studier som valdes att läsas i fulltext var alla på engelska. Det finns en risk för feltolkning

vid översättning av andra språk och därmed en felaktighet i resultatet. Författarna har dock

varit medvetna om detta. Då båda författarna har läst studierna och använt engelsk ordbok vid

översättning så har risken för feltolkningar minimerats i resultatet. Att använda sig av

beprövad och evidensbaserade granskningsmallar ger granskningen högre trovärdighet

(Forsberg & Wengström, 2003). Den kvalitativa granskningsmallen modifierads då kriterier

som ej gick att bedöma togs bort. Kriteriet för mättnad ströks då detta enbart är aktuellt för

metoden ”grounded-theory”. Den kvantitativa granskningsmallen modifierades inte. Efter den

separata granskningen jämförde författarna sin granskning och diskuterade motiveringen.

Därefter kom författarna överens om det slutliga resultatet av granskningen. Artikelmatrisen

(bilaga 4) utformades med de studier som ingår i litteraturstudien, detta ökar möjligheten att

kontrollera ursprungskällan och kvalitetsgranskningen vilket därmed ökar trovärdigheten. Det

är även lätt att få en översikt över studiernas syfte, metod och hur interventionerna har gjorts

(Polit & Beck, 2004). Studier med låg kvalitet har inte inkluderats i litteraturstudien då

kvalitén har varit för låg för att bevisa eller belysa ett resultat (Forsberg & Wengström, 2003).

De studier som ingår och analyserades i resultatet är två stycken kvalitativa och sju stycken

kvantitativa. Författarna valde att ta med båda metoderna, då all forskning som är

hälsopromotivt är relevant till syftet med denna litteraturstudie. Markeringar gjordes för att

lättare se och urskilja de olika dimensionerna i resultatet. Det finns även en risk för

feltolkning då författarna inte ordagrant översatt studiens resultat. Trovärdigheten ökar dock

då båda författarna tolkat och jämfört studiens resultat. Vissa studier innehöll även åtgärder

som inte bevisades ha en hälsopromotiv effekt, fokus lades inte på detta. Dock har hela

18

studiernas kontext tagits i beaktande vid analysen och författarna till litteraturstudien har valt

att presentera de interventioner som kan öka eller bibehålla äldres upplevda hälsa. Författarna

har även försökt att inte lägga in egna värderingar i analysen.

7. Slutsats I resultatet har det framkommit ny kunskap om vad det är som ger äldre människor en

möjlighet att bibehålla och/eller öka den upplevda hälsan. Litteraturen beskriver hälsa som en

individuell upplevelse som förändras i takt med åldrandet. Det framkom även i

litteraturstudien att stimuli inom någon av de fyra hälsodimensionerna ofta kan ge en positiv

uppgående spiral av den upplevda hälsan och påverkar ofta fler än en dimension. Att få vara

delaktig och att få möjligheten att vara med andra människor upplevdes av många äldre som

bidragande till ökad hälsa.

För att ytterligare öka kunskapen om hälsopromotiva åtgärder och på vilket sätt

sjuksköterskan kan åberopa dem i den kliniska verksamheten krävs fler studier. Rollen som

omvårdnadsansvarig inom hälsopromotion behöver bli än tydligare för att på ett effektivt sätt

kunna bidra till hälsa hos befolkningen. Förslag till fortsatt forskning kan vara att mer

grundligt undersöka äldre människors upplevelse av olika promotiva åtgärder. Att via

djupgående intervjuer ta reda på hur hälsopromtiva åtgärder har upplevts av dem som utfört

dem och vad det var som fick personerna att uppleva en ökad hälsa. Mer forskning behövs

göras för att få fram det bakomliggande i varför vissa interventioner var hälsopromotiva.

8. Omnämnande För ett mycket gott handledarskap vill vi tacka vår handledare Margaretha som har stöttat oss

och väglett oss i processen med denna litteraturstudie. Tack för din energi, entusiasm och för

att du ständigt motiverat oss under arbetets gång.

19

Referenslista * Studier som har redovisats i resultatet

Antonovsky, A. (2003). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och Kultur.

Backman, J. (1998). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur.

* Ball, K., Berch, D.B., Helmers, K.F., Jobe, J.B., Leveck, M.D., Mariske, M., Morris, J.N.,

Rebok, G.W., Smith, D.M., Tennstedt, S.L., Unerverzagt, F.W., & Willis, S.L. (2002). Effects

of cognitive interventions with older adults: A randomized controlled trial. The Journal of

American Medical Association. Vol. 288. sid. 2271 – 2281.

Barth, T., & Näsholm, C. (2006). Motiverande samtal- att hjälpa en människa till förändring

på hennes egna villkor. Lund: Studentlitteratur.

Benner, P., & Wrubel, J. (1989). The primacy of caring- Stress and coping in health and

illness. California: Addison-Wesley.

* Brown, V.M., Allen, A.C., Dwozan, M., Mercer, I., & Warren. (2004). Indoor gardening

and older adults: effects on socialization, activities of daily life, and loneliness. Journal of

Gerontological Nursing. Vol. 30. sid. 34 – 42.

Dalgard, O.S., Dohlie, E., & Ystgaard, M. (1995). Sosialt nettverk, helse og samfunn. Oslo:

Universitetsförlaget.

Eriksson, K. (1987). Pausen. Stockholm: Almqvist & Wiksell.

Eriksson, K. (1989). Vårdvetenskap som disciplin, forskning och tillämpningsområde. Åbo:

Vårdforskning. Institutionen för vårdvetenskap.

Forsberg, C., & Wengström, Y. (2003). Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm:

Natur och Kultur.

20

Frankl, V. (2006). Livet måste ha en mening. Stockholm: Natur och kultur.

Friberg, F (2006) (red.). Dags för uppsats – vägledning för litteraturbaserade examensarbete.

Studentlitteratur: Borås.

Fromm, E. (1995). Kärlekens konst. Lund: Natur och kultur.

* Fuzhong, L., Harmer, P., McAuley, E., Duncan, T.E., Duncan, S.C., Chaumeton, N., &

Fisher, L. (2001). An evaluation of the effect of Tha Chi exercise on physical function among

older persons: a randomized controlled trial. Annals of Behavioral Medicine. Vol. 23. sid. 139

– 146.

Gaunt, D. (2002) Kulturell och social olikhet. Lund: Studentlitteratur.

Hagberg, M. (2002). Att vara hel i ett sammanhang- gestaltning av mening och värde i

ålderdom. Doktorsavhandling. Psykologiska institutionen Lunds universitet, Lund.

* Hays, T. (2006). Faciliating well-being trough music for older people with special needs.

Home Health Care Services. Vol. 25. sid. 55-73.

* Hedelin, B., & Strandmark, M. (2001). Meaning of mental health care from elderly

women’s perspective: a basis for health promotion. Perspective in Psychiatric Care. Vol. 37.

sid. 7-14.

* Helbostad, J.L., Sletvold, O., & Moe-Nilssen, R. (2004). Home training with and without

additional group training in physically frail old people living at home: effect on health related

quality of life an ambulation. Clinical Rehabilitation. Vol 18. sid. 498 – 508.

Homburger Eriksson, E. (1985). Den fullbordade livscykeln. Lund: Natur och Kultur.

Hvarfner, G. (1988). Dygd idag. Stockholm: Almqvist & Wiksell.

Jahren Kristoffersen, N. (red.) (1997). Allmän omvårdnad 2. Stockholm: Liber AB.

21

Korp, P. (2004). Hälsopromotion. Lund: Studentlitteratur.

Maville, J.A., & Huerta, C.A. (2002). Health promotion in nursing. Albany: Delmar cop.

Naidoo, J., & Willis, J. (1998). Health Promotion. Edinburgh: Baillièr Tindall.

* Noice, H., & Noice, T. (2006). A theatrical intervention to improve cognition in intact

residents of long term care facilities. Clinical Gerontologist. Vol. 19. sid. 59 – 76.

Nordenfelt, L. (1991). Livskvalitet och hälsa: teori & kritik. Solna: Almqvist & Wiksell.

Pender, N., Murdaugh, C., & Parsons, M-A. (2002). Health promotion in nursing practice.

New Jersey: Pearson education.

Polit, D., & Beck, C. (2004). Nursing research: principles and methods. Philadelphia:

Lippincott.

* Rajagopel, D., Mackenzie, E., Bailey, L., & Lavizzo- Mourey, R. (2002). The effectiveness

of a spiritually-based intervention to alleviate subsydromal anxiety and minor depressions

among older adults. Journal of Religion and Health. Vol. 41. sid. 153-165.

Socialstyrelsen. (2005). Kompetensbeskrivningen för legitimerad sjuksköterska. Stockholm.

Smith, J.A. (1989). The Idea of Health. New York: College Press.

* Wang, J-J., Hsu, Y-C., & Cheng, S-F. (2004). The effects on reminiscence in promoting

mental health of Taiwanese elderly. International Journal of Nursing Studies. Vol. 42. sid 31-

36.

Willman, A. & Stoltz, P (2002). Evidensbaserad omvårdnad. Lund: Studentlitteratur.

22

Bilaga 1 Antal träffar i respektive databas

Ageline

Chinal PubMED PsycINFO

Health AND

promot*

1161 39 649 31 420 53 529

Health AND

promot* AND

well-being

*159

2 990 985 9 948

Health AND

promot* AND

well-being AND

intervention

1 190 *158 593

Health AND

promot* AND

well-being AND

intervention

AND “older

adults”

315 7 *343

Health AND

promot* AND

well-being AND

intervention

AND “older

adults” OR

elderly

*514

Artiklar som

togs med i

resultatet

2 4 0 3

*= Artiklar där titel och abstract lästes.

Bilaga 2 Checklista för kvantitativ studien (Willman & Stoltz, 2002) Beskrivning av studien Forskningsmetod □RCT □ CCT (ej randomiserad) □ Multicenter, antal center ……………. □ Kontrollgrupp/er Patientkarakteristika Antal…………………………………… Ålder…………………………………… Man/Kvinna……………………………. Kriterier för exkludering Adekvata exklusioner □ Ja □ Nej Interventioner…………………………………………………………………………………… ………………………………………………………………………………………………….. Vad avsåg studien att studera? Dvs. vad var dess primära resp. sekundära effektmått…………………………………………. …………………………………………………………………………………………………... Urvalsförfarandet beskrivet? □ Ja □ Nej Representativt urval? □ Ja □ Nej Randomiseringsförfarandet beskrivet? □ Ja □ Nej □ Vet ej Likvärdiga grupper vid start? □ Ja □ Nej □ Vet ej Analyserade i den grupp de randomiserades till? □ Ja □ Nej □ Vet ej Blindning av patienter? □ Ja □ Nej □ Vet ej Blindning av vårdare? □ Ja □ Nej □ Vet ej Blindning av forskare? □ Ja □ Nej □ Vet ej Bortfall Bortfallsanalysen beskriven? □ Ja □ Nej Bortfallsstorleken beskriven? □ Ja □ Nej Adekvat statisktisk metod? □ Ja □ Nej Etiskt resonemang? □ Ja □ Nej Hur tillförlitligt är resultatet? Är instrumenten valida? □ Ja □ Nej Är instrumenten reliabla? □ Ja □ Nej Är resultatet generaliserbart? □ Ja □ Nej Huvudfynd (Hur stor var effekten?, hur beräknades effekten?, NNT, konfidensintervall,

statistisk signifikans, klinisk signifikans, power-beräkning) ……………………………………………………………………………………………… ………………………………………………………………………………………………. ………………………………………………………………………………………………. Sammanfattande bedömning av kvalitet □ Bra □ Medel □ Dålig Kommentar ………………………………………………………………………………………………… Granskare sign: …………………………………………………………………………………

Bilaga 3 Modifierad Checklista för kvalitativ metod (Willman & Stoltz, 2002) Beskrivning av studien Tydlig avgränsning/problemformulering? □ Ja □ Nej □ Vet ej Patientkarakteristika Antal………………………… Ålder………………………… Man/kvinna…………………. Är kontexten presenterad? □ Ja □ Nej □ Vet ej Etiskt resonemang? □ Ja □ Nej □ Vet ej Urval -Relevant? □ Ja □ Nej □ Vet ej -Strategiskt? □ Ja □ Nej □ Vet ej Metod för -urvalsförförandet tydligt beskrivet? □ Ja □ Nej □ Vet ej -datainsamling tydligt beskriven? □ Ja □ Nej □ Vet ej -analys tydligt beskriven? □ Ja □ Nej □ Vet ej Giltlighet -Är resultatet logiskt, begripligt? □ Ja □ Nej □ Vet ej Kommunicerbarhet -Redovisas resultatet klart och tydligt? □ Ja □ Nej □ Vet ej -Redovisas resultatet i förhållande till en teoretisk referensram? □ Ja □ Nej □ Vet ej -Genereras teorin? □ Ja □ Nej □ Vet ej Huvudfynd Viket/-n fenomen/upplevelse/mening beskrivs? Är beskrivning/analys adekvat? …………………………………………………………………………………………… …………………………………………………………………………………………… …………………………………………………………………………………………… …………………………………………………………………………………………… Sammanfattande bedömning av kvalitet □ Bra □ Medel □ Dålig Kommentar ………………………………………………………………………………………………… …………………………………………………………………………………………………. Granskare sign: …………………………………………………………………………………

Bilaga 4: Artikelmatris Författare, (år), titel, tidskrift.

Syfte Intervention Metod/urval/datainsamling Resultatets huvudfynd Kvalitet

(1) Ball, K., Berch, D.B., Helmers, K.F., Jobe, J.B., Leveck, M.D., Marsiske, M., Morris, J.N., Rebok, G.W., Smith, D.M., Tennstedt, S.L., Unverzagt, F.W & Willis, S.L (2002) Effects of cognitive interventions with older adults: a randomized controlled trial. The journal of the American medical association. Vol. 288. sid. 2271 - 2281

Syftet med studien är att utvärdera utifall 3 kognitiva interventioner ökar det mentala välbefinnandet och den dagliga funktionsförmågan för äldre människor 65+, som bor hemma.

Minnes övningen fokuserades på att minnas verbala episoder. Rimlighetsövningen fokuserades på förmågan att lösa problem som följde ett mönster. Och att öva upp tankehastigheten. Elva månader efter fick 60% av deltagarna en upprepning av träningen.

Kvantitativ, experimentell design, randomiserad kontrollerad studie. N=2832, 65-94 år. Deltagare lottades in i 1 av 4 grupper varav en var kontrrollgrupp. Pre- och post-test genomfördes och analyserades av

Hög Resultatet visar på en ökad

kognitiv förmåga och ökad mentalt välbefinnande efter genomgången intervention. Ingen tydlig ökad effekt på den dagliga funktionen bevisades.

(2) Brown, V.M., Allen, A.C., Dwozan, M., Mercer, I & Warren, K. (2004) Indoor gardening and older adults: effects on socialization, activities of daily life, and loneliness. Journal of gerontological nursing. Vol. 30. sid. 34 - 42

Syftet med studien är att undersöka skillnad i effekten av sköta, eller besöka en inomhusträdgård för äldre människor på äldreboende.

Interventionen var en timme i veckan, i antigen tre eller fem veckor och en grupp fick bara besöka inomhusträdgården.

Kvantitativ, experimentell design, randomiserad kontrollerad studie. Systematiskt kvoturval användes för att säkra relevant population. Tre grupper användes varav 1 var kontrollgrupp. Män =14 st, kvinnor 64 st Pre-test och post-test genomfördes och analyserades av ”Loneliness Scale”, ”Revison social provision scale” och ”Minimum data set for ADL”.

Deltagare i studien upplevde en positiv effekt på socialisering, samt en minskad känsla av ensamhet men även ökad fysisk förmåga. Ingen tydlig skillnad uppvisades av studiens resultat mellan interventionsgrupp och kontrollgrupp. Resultatet mellan ex-grupperna visade att 5 veckors interventionen var effektivare än 3 veckors intervention.

Hög

Författare, (år), titel Syfte Intervention Metod/urval/datainsamling Resultatets huvudfynd Kvalitet

(3) Fuzhong, L., Harmer, P., McAuley, E., Duncan, T.E., Duncan, S.C., Chaumeton, N & Fisher. (2001) An evaluation of the effect of thai chi exercise on physical function among older persons: a randomized controlled trial. Annals of behavioral medicine. Vol. 23. sid. 139 - 146

Syftet med studien är att ta reda på om 6 månader med Thai-Chi som intervention kan öka upplevd fysisk hälsa hos äldre människor. .

Thai-Chi utövas sakta, avslappnat och i upprepade övningar. 24 veckor, två gånger i veckan i 1 timme, tillsammans med andra, ledd av en instruktör

Kvantitativ, experimentell design och randomiserad kontrollerad studie. Konsekutivt urval gav 94 deltagare mellan 65 och 96 år. 49 st blev lottade i interventionsgrupp och 45 i kontrollgrupp. Efter 6 månader analyserades pre- och post-tes av ”SF-36”.

Interventionsgruppen uppvisade ett ökad upplevt välbefinnande inom den fysisk hälsan jämfört med kontrollgruppen efter 6 månader.

Hög

(4) Hays, T (2006) Faciliating well-being trough music for older people with special needs. Home health care services. Home Health Care Services. Vol. 25. sid. 55-73

Syftet med studien är att belysa diversiteten i äldre människors upplevelse av musik.

Kvalitativ, deskriptiv studie. Informanter delas upp i fokusgrupper där djupintervjuer genomförs. Strategiskt urval, n=38.

Resultatet av studien visar att upplevelsen av musik är mycket individuell och starkt knuten till personligheten. Informanter i studien uttalade att musik gav dem ett sätt att uttrycka sin spiritualitet, uttrycka känslor, reducerade stress och gav dem ett ökat välbefinnande.

Medel

Författare, (år), titel, tidskrift

Syfte Intervention Metod/ urval/ datainsamling

Resultatets huvudfynd Kvalitet

(5) Hedelin, B. & Strandmark, M. (2001) Meaning of mental health care from elderly women´s perspective: a basis for health promotion. Perspective in Psychiatric Care. Vol. 37. sid. 7-14

Syftet med studien är att få en fördjupad kunskap om mental hälsa.

Kvalitativ studie. Fenomenologisk design. Datainsamling med hjälp av intervjuer. Analyserades med fenomenologisk metod

Resultatet av studien visar på det viktiga i mentala välbefinnande vilket beskrivs som accepterande, bekräftelse, tro och hopp om framtiden samt att utveckla sig själv och involvera sig i andra.

Medel

(6) Helbostad, J.L., Sletvold. O. & Moe-Nilssen, Rolf. (2004) Home training with and without additional group training in physically frail old people living at home: effect on health related quality of life and ambulation. Clinical rehabilitation. Vol. 18. sid. 498 - 508

Syftet med studien är att utvärdera effekten av två olika träningsregimer på hälsorelaterad livskvalitet och förflyttningsförmåga hos äldre människor.

Interventionen var fysisk träning i form av att resa sig och sätta sig från eller på en stol, ställa sig på tå, och stå på ett ben, gav en ökad upplevd fysisk hälsa. Övningarna skulle utföras tio gånger i veckan, två gånger per dag i tolv veckor. En grupp fick öva ensamma hemma medan den andra fick träna i grupper.

Kvantitativ, experimentell design, randomiserad kontrollerad studie. Urvalsmetoden är stratifierad. N = 77, 39 deltagare ingick i hemträningsgruppen, 38 deltagare ingick i kombinationsgruppen (hemträning och gruppträning). Pre- och posttest av formuläret SF36 analyserades.

Resultatet visar att båda grupper fick en ökad hälsorelaterad livskvalitet och ökad rörelseförmåga än innan interventionen. Kombinationsgruppen visade dock en högre poäng på SF36:s mentala hälso index jämfört med hemträningsgruppen

Hög

Författare, (år), titel, tidskrift

Syfte Intervention Metod/urval/datainsamling Resultatets huvudfynd Kvalitet

(7) Noice, H & Noice, T. (2006) A theatrical intervention to improve cognition in intact residents of long term care facilities. Clinical gerontologist. Vol. 19. sid. 59 – 76

Studien undersöker om en teaterbaserad intervention ökar den kognitiva förmågan hos äldre människor på äldreboende.

Deltagarna fick en fras som ”God morgon” som de skulle försöka agera ut verbalt och att samtidig ge uttryck till vad de verkligen kände istället för att försöka spela känslor som hör till uttrycket.

Kvantitativ, kvasi-experimentell design, randomiserad kontrollerad studie. Icke slumpmässigt urval, ett stratifierat förfarande. N = 18, 72 -95 år Datainsamling skedde av ”self asteem scale”, “self reported psychological health questionaire” och “memory contrability index”

Utvärdering av pre- och post-test av interventionen visade att den kognitiva förmågan ökar utav interventionen.

Medel

(8) Rajagopel, D., Mackenzie, E., Bailey, L., & Lavizzo-Mourey, R (2002) The effectiveness of a spiritually-based intervention to alleviate subsyndromal anxiety and minor depressions among older adults. Journal of religion and health. Vol. 41. sid. 153-165

Syftet med studien är att undersöka effekten av en spirituell intervention (”prayer wheel”) för att lindra ångest och lättare depressioner hos äldre människor.

Deltagare i studien använde under en tid ett spirituellt program med böner för att komma i kontakt med sin spiritualitet.

Kvantitativ, experimentell design, randomiserad kontrollerad studie. Urval utfördes på 6 olika äldreboende, screening utfördes på alla för att få population med relevant egenskaper för studien. N=22. Insamling av data skedde via ”Minimental status examination”, ”status depression scale”, ”index of score spirituell experiences” och ”sense of coherence scale” som analyserades pre- och post interventionen.

Resultatet visade lindring av ångest och lindring av lätta depressioner i interventionsgruppen. Spiritualiteten hos deltagarna bibehölls efter interventionen.

Medel

Författare, (år), titel, tidskrift

Syfte Intervention Metod/urval/datainsamling Resultatets huvudfynd Kvalitet

(9) Wang, J-J., Hsu, Y-C & Cheng, S-F (2004). The effects on reminiscence in promoting mental health of Taiwanese elderly. International Journal of Nursing Studies. Vol. 42. sid 31-36

Syftet är att undersöka effekten av att ”tänka tillbaka” som intervention för att promotivt öka humörstatus, självkänsla, självupplevd hälsa och lindra depressiva symptom hos äldre kvinnor.

Interventionen var att deltagarna fick prata om minnen så som viktiga händelser, minnen från förr, äktenskap, familjens liv, jobb, och att även ta fram gamla fotografier.

Resultatet visar på en ökad upplevd självkänsla, en positiv humörstatus och lindring av depressiva symptom.

Medel Kvantitativ artikel, longitudinell kvasi-experimentell design, randomiserad kontrollerad studie. Systemiskt kvoturval användes, deltagare lottades in i kontrollgrupp eller interventionsgrupp. N = 94, 65+. Datainsamling via ”geriatric depression scale”, apparent emotion rating scale” och "health perception scale”.