John Stuart Mills (1773-1836)regler för orsaksforskning

fyra (eller 5) induktiva metoder(enligt Nordisk familjebok)

differensmetodenOm ett fall varvid det fenomen som skall undersökas inträder och ett fall varvid det inte inträder har alla omständigheter med undantag av en enda gemensamma, så att denna endast är för handen i det förstnämnda fallet, så är denna omständighet, med avseende varpå de båda fallen skiljer sig från varandra, verkan eller orsak eller en oumbärlig del av orsaken till fenomenet i fråga.

När A, B, C, D, E och F, så V.

När B, C, D, E och F, så inte V.

____________________________

A är orsak till V.

överensstämmelsemetodenOm två eller flera fall av det fenomen, som skall undersökas, blott ha en omständighet gemensam, så är denna omständighet, vari samtliga fallen överensstämmer, orsaken (eller följden) till det givna fenomenet.

A B C D E F

1 x x x x x

2 x x x x x

3 x x x x x

4 x x x x x

5 x x x x x

restmetoden Om man i ett fenomen ser bort från de moment, som man genom föregående induktioner vet vara följder av vissa omständigheter, så är resten av fenomenet följd av den eller de återstående omständigheterna.

variationsmetodenVarje fenomen, som på visst sätt förändras, så ofta som ett visst annat fenomen förändras, är antingen orsak till eller verkan av detta fenomen eller står på annat sätt därmed i orsakssammanhang.

När A, B och C, så V.

När 2A, B och C, så 2V.

När 3A, B och C, så 3V.

____________________

A står i orsakssammanhang med V.

Positivismen Termen positivism lanserades av fransmannen August Comte (1798-1857), men torde ha myntats av Henri de Saint-Simon.

Comte försökte skapa en ”social fysik” enligt naturvetenskaplig modell.

Comte ordnade vetenskaperna i en historisk ordning, som samtidigt var en ordning från abstraktare till konkretare:aritmetik, geometri, mekanik, astronomi, fysik, kemi, biologi, sociologi.

Termen positivism står allmänt för framtidsoptimism,tro på säker kunskap via empirisk vetenskap,samt på åsikten att naturvetenskapliga metoder kan och bör tillämpas på humanvetenskaper.

Representanter för Frankfurtskolan har med positivism även syftat på åsikten att samhällsvetenskaper kan vara värdefria.

Logisk positivism

Kallas även nypositivism och logisk empirism.

Hävdade verifierbarhetstesen:en sats är meningsfull endast om den är empiriskt verifierbar.

Förespråkade en enhetsvetenskap, med en enda gemensam vetenskaplig metod för alla empiriska vetenskaper inklusive humanvetenskaper.

Karl Popper (1902-1994)

Kritiserade den logiska positivismen och speciellt verifierbarhetsprincipen.

Kritiserade marxismen och psykoanalysen för att de inte går att motbevisas.

Förespråkade ”falsifikationism”:

En hypotes bör gå att falsifieras, dvs. man bör kunna erbjuda möjligheter att motbevisa hypotesen genom att ställa upp förutsägelser som logiskt (deduktivt) följer ur hypotesen.

Ordningen enligt empirismen

observationinduktionhypotes/ teori

Ordningen enligt Popper

problem (anomali)hypotes (gissning)logisk härledning av förutsägelser från hypotesentester (experiment, observationer)befästning eller falsifieringproblemny hypotes

Popper tog ställning för den hypotetisk-deduktiva metoden.

Thomas Kuhn (1922-1996)

fysiker, vetenskapshistoriker

historiskt och sociologiskt perspektiv

tog inflytande av Ludwik Flecks idéer om tankestil och tankekollektiv

The Structure of Scientific Revolutions, 1962

vetenskaplig revolution

paradigm- teoretiskt ramverk- mönstergillt exempel

paradigmskifte (”glasögonbyte”)

inkommensurabilitet

Förlopp

förparadigmatisk fas (förvetenskap)paradigm etablerasnormalvetenskapoförklarliga anomalier i ökad mängdvetenskaplig krisrevolution, revolutionär vetenskapnytt paradigm etableras