Johannes Kjellgren C-Uppsats

7/23/2019 Johannes Kjellgren C-Uppsats

1/43

Klas Anshelms utstllningsrum

En arkitekturteoretisk analys av Malm konsthall

Johannes Kjellgren

Avdelningen fr konsthistoria och visuella studier

Institutionen fr kulturvetenskaper

Lunds universitet

KOVK02:3, 15 p. Kandidatkurs ht 2014

Handledare: Cecilia Sjlin


2/43

Abstract

The exhibition rooms of Klas Anshelm

An architectural analysis of Malm Konsthall

My thesis focuses on the Lund-based architect Klas Anshelms two exhibition spaces. In an

introductory formal analysis, his first exhibition space, Lunds konsthall, built in 1956, is

compared with the latter Malm konsthall from 1975. Using this formal analysis, I apply

theoretical discussions on the material using Beatriz Colominas writings on Adolf Loos and

Le Corbusier in Privacy and Publicity, Peter Jones and Gillian Roses theories of surveillance

in museum environments and Ipek Kaynars studies of movements in museum spaces.

This is followed by a discussion of Anshelm relation to the architecture style, brutalism, with

a historical introduction to the genre and a comparative study of Malm konsthall and Alison

and Peter Smithson's school in Hunstanton, UK.

The thesis concludes with a discussion of the use of light in Anshelms architecture and the

characteristics of the light in Malm konsthall

Skord: Malm konsthall, Klas Anshelm, Nybrutalism, Le Corbusier, Lunds konsthall,

Beatriz Colomina, Adolf Loos, Peter Jones


3/43

1

Innehllsfrteckning

1.1 Bakgrund 3

1.2 Syfte och frgestllning 3

1.3 Material 4

1.4 Teori och metod 4

1.5 Forskningsversikt 4

1.6 Avgrnsningar 4

1.7 Disposition 5

1.8 Begreppsdefinition 5

2. KLAS ANSHELM 62.1 Exempel p andra verk 7

2.1.1 Landsverk AB i Landskrona (1951-1960) 72.1.2 Villa Rausing i Lund (1952) 82.1.3 Statens maskinprovningar i Alnarp (1954) 92.1.4 Sydkraft i Malm (1962-71) 9

3. FORMALANALYS 113.1 Malm konsthall 11

3.1.2 Interir 133.1.3 Malm konsthall efter ombyggnaden 1994 14

3.2 Lunds konsthall 143.2.1 Exterir 153.2.2 Interir 16

3.3 Analys 17

3.3.1 Masken och det interira 183.3.2 Betrakta och betraktas 203.3.3 Om rrelsen i de bda konsthallarna 21

4. ANSHELM OCH NYBRUTALISMEN 224.1 Nybrutalismen 22

4.2 Anshelms frhllande till nybrutalismen 23

4.3 Nybrutalistiska drag i Malm konsthall 25

5. LJUSETS BETYDELSE 275.1 Om ljuset i arkitektur 27

5.2 Lanterninernas funktion 28

5.3 Andra fnster 28

5.4 Industrilokal eller utstllningshall? 29

5.5 Det artificiella ljuset 29


4/43

2

6. SLUTSATS 31

APPENDIX 33

KLLFRTECKNING 38

BILDFRTECKNING 40


5/43

3

1. INLEDNING

1.1 Bakgrund

Arkitekten Klas Anshelm var verksam i Lund och nrliggande kommuner frn 1947 fram till

sin dd 1980. Under dessa r ritade han flera industribyggnader, universitetslokaler och

bostadshus i trakten. I hans produktion finns ven tv konsthallar; Lunds konsthall, som

byggdes mellan ren 1954-1956, och Malm konsthall som byggdes frn 1971-1975, tv i

grunden ganska olika byggnader. Lunds konsthall utmrker sig med sin slutna tegelfasad och

sin inre struktur i tv niver som kretsar kring den centrala innergrd medan Malm konsthall

i sin tur har ett utmrkande ppet enplansrum.

Sedan januari 2012 har jag arbetat som vakt p Malm konsthall och har under den tiden

kommit att intressera mig fr hur rummet r utformat. Jag har ven blivit intresserad av hur

rummet varit frnderligt jmfrt med den ursprungliga form som Anshelm ritade.

Ursprungligen var rummet med uppdelat, med en hrsal placerad centralt i ljusschaktet. En

rumsuppdelning som man rrde sig ifrn 1994 d hrsalen revs och caf och reception

flyttade ut till en tillbyggnad bredvid. Ngot som visar hur frnderligt Malm konsthalls rum

r.

Jag kommer i uppsatsen att fokusera p vad som gr Malm konsthall till en

utstllningshall jmfrt med andra byggnader av Anshelm, men ven genom en jmfrandeanalys av Malm konsthall och andra utstllningsbyggnader, dribland Lunds konsthall.

1.2 Syfte och frgestllning

Min primra frgestllning r Hur utvecklar Anshelm sitt utstllningsrum mellan ren 1956

och 1975?. En frga som ppnar upp fr jmfrande analys i relation till dels Anshelms

tidigare produktion men ven mellan Malm konsthall och andra utstllningsrum.

Syftet med denna underskning r att fokusera p ett verk av Anshelm och genom jmfrandestudier av andra verk studera dess arkitektoniska funktion som konsthall i ett strre

perspektiv, men ven att nrstudera specifika platsunika egenskaper. Exempel p detta r det

rika ljusinslppet som studeras nrmare lngre fram i en teoretisk diskussion om vad fr

funktion ljuset kan ha i en utstllningsmilj.

Ytterligare en frgestllning som jag mnar besvara i uppsatsen r Hur frhller

Anshelms utstllningsrum sig till den nybrutalistiska byggnadstraditionen?


6/43

4

1.3 Material

Det empiriska materialet som har studerats p plats r Malm konsthall och Lunds konsthall.

Bde det exterira och interira i byggnaderna har tagits i beaktning. ven ritningar av husen,

fre och efter ombyggnaden av Malm konsthall 1994 samt ritningar av hur utstllningsrum

r planerade har anvnts i uppsatsen. Ytterligare material som har anvnts i den jmfrande

analysen r ritningar och fotografier av andra byggnader som jmfrs med Anshelms

konsthallar. Dribland tidigare arkitektur ritad av Anshelm, men ven annan arkitektur som

har varit relevant att stlla mot materialet.

1.4 Teori och metod

Jag har valt att anvnda mig av en formalanalys av de bda konsthallarna som metod. Strst

fokus ligger p det exterira men jag talar ven om det interira i form av planlsningar och

sjlva grundutfrandet av rummen. Dessa formalanalyser har sedan varit utgngspunkt fr en

teoretisk diskussion utifrn Beatriz Colominas teorier om det privata och offentliga, det

interira och exterira, om masken och det inre som grundar sig p Adolf Loos och Le

Corbusiers verk. Sedan fljer en diskussion utifrn Peter Jones respektive Gillian Roses

teorier om vervakning, samt Ipek Kaynars studier av rrelser i museirum. Denna

formalanalys kommer ven att ligga till grund fr att svara p frgestllningarna om

Anshelms relation till nybrutalismen och vilka drag av den arkitektoniska stilen som gr att

finna i Malm konsthall. Drefter fljer ett avslutande avsnitt om Anshelms utformning av

fnster och lanterniner p Malm konsthall.

1.5 Forskningsversikt

Tidigare forskning jag har tagit del av har behandlat Anshelm som arkitekt i stort och fokus

har d inte legat p Malm konsthall som specifikt studieobjekt. Jag har med denna uppsats

velat uppehlla mig kring Anshelms utstllningsrum och hur han skapar dessa. Tidigareforskning som rr Anshelm som jag kommer att anvnda mig av r Per QvarnstrmsArkitekt

Klas Anshelm: samlade arbeten och Olle SvedbergsKlas Anshelm.

1.6 Avgrnsningar

I formalanalysen av rummen gr det inte att bortse frn de aktuella utstllningarna som visas i

de bda konsthallarna. Utstllningarnas pverkan av den rumsliga uppfattningen r en

intressant aspekt, men inte den primra fr min underskning. Den optimala studiesituationen


7/43

5

fr en formalanalys: tv tomma rum utan ngra utstllningsobjekt, r dessvrre inte

genomfrbar.

De bda konsthallarna har studerats p plats medan andra analyser har grundats p studier

av fotografier eller skisser.

1.7 Disposition

Uppsatsen inleds med en beskrivning av Klas Anshelm och hans bakgrund. I samma kapitel

fljer en presentation av ett urval av vriga byggnader ritade av Anshelm vilka senare

kommer att anvndas som referensmaterial i min analys av Malm konsthall respektive Lunds

konsthall. Efter detta fljer i kapitel tre ett lngre avsnitt bestende av en formalanalys av

Malm konsthall och Lunds konsthall. Svl exteriren som interiren av de bda

konsthallarna redogrs fr. Vidare kommer rummen att studeras utifrn relationen mellan

interir och exterir, mjligheten att se in respektive se ut samt den moderna arkitekturens

betydelse fr det moderna vervakningssamhllet, och hur museirummets styr beskarens

rrelsemnster. I kapitel fyra redogr jag fr Anshelms frhllningsstt till nybrutalismen

genom att en kort beskrivning av begreppet nybrutalism. Kapitel fem fokuserar p ljuset och

dess betydelse fr en byggnad generellt och Malm konsthall specifikt. Uppsatsen avslutas

slutligen med avslutande kommentarer i kapitel sex.

1.8 Begreppsdefinition

Qvarnstrm benmner flera av Anshelms byggnaders tak som lanterniner. Bde p Malm

konsthall och Lunds konsthall. D en tydlig definition saknas hos Qvarnstrm av vad

lanternin r har jag valt att diskutera hans definition av Lunds konsthall som ett lanternintak.


8/43

6

2. Klas Anshelm

Klas Anshelm fddes 1914 i Gteborg. Mellan ren 1936-1940 utbildade han sig till arkitekt

p Chalmers tekniska hgskola i Gteborg. 1941 skte han arbete i Stockholm men d Europa

befann sig mitt i ett pgende vrldskrig lg mnga byggprojekt p is och arbetstillfllena varf. Anshelm skte sig istllet till Lund och fick arbete under arkitekten Hans Westman.1

Under de tre r som han arbetade fr Hans Wesman deltog han samtidigt i flertalet

arkitekttvlingar dr ngra av hans frslag kom att prisas. Framgngarna i tvlingarna bidrog

till att han ytterligare gjorde sig ett namn i den svenska arkitektsfren. Ngot som senare

resulterade i en anstllning p Wejke & deen i Stockholm r 1944. En byr p vilken han

bland annat fick arbeta med generalplanutredningar av tillbyggnader p Lunds och Uppsala

Universitet. Detta gnade han sig t fram tills han r 1947 flyttade tillbaka till Lund fr att

starta sitt eget arkitektkontor.2

Huruvida det var arbetet med planutredningarna fr Lunds Universitet p Wejke &

deen som tog honom tillbaka till Lund r inte klart, men han kom att arbeta med att rita

mnga universitetshus under sin karrir. Vill man hrddra det kan man sga att hans eget

arkitektkontor prglades av tv typer av projekt: industri- och verkstadshus samt

universitetsbyggnader.3

Anshelm stannade i Lund och arbetade med sin arkitektfirma fram till sin dd 1980.

Han var frmst verksam i regionen, bortsett frn ngra projekt som bl.a. rrde de medicinska

institutionerna p Medicinarberget i Gteborg mellan ren 1955-1970 samt Landsstatshuset i

Mariestad 1947, som var hans frsta projekt som fristende arkitekt. Under denna period

anstllde Anshelm ven ett antal nyexaminerade arkitektstudenter, dribland Bernt Nyberg

som anslt till firman 1952.4

I brjan av 50-talet vann Anshelm en arkitekturtvling fr att forma Lunds konsthall p

Mrtenstorget. Hans lsning skiljde sig t frn de vriga tvlingsfrslagen, bl.a. p s stt att

Anshelm beslutade sig fr att frigra den medeltida byggnaden Krognoshuset, frn sin

tilltnkta konsthall och istllet placerade han byggnaden fritt p torget. Lunds konsthall r

tillsammans med LTH och Stadshallen de mest knda byggnaderna som han ritade i staden.

Malm konsthall, som invigdes 1975, blir bland de sista stora projekt Klas Anshelm

genomfr innan sin dd 1980. Byggnaden innebr en realisering av flera ider som han har

frfinat under hela sitt yrkesliv och inrymmer en konsthall, med reception, caf, hrsal och

1Per Qvarnstrm,Arkitekt Klas Anshelm, Samlade Arbeten, Byggforskningsrdet Stockholm: 1998, s. 17-182

Qvarnstrm, s. 193Klas Anshelm & Olle Svedberg,Klas Anshelm , Arkitektur, Stockholm, 2004, s. 44Qvarnstrm, s. 31


9/43

7

verkstad i en och samma byggnad. Malm konsthall fick 1994 en tillbyggnad ritad av Jan

Holmgren och i samband med detta flyttades andra verksamheter ut ur Anshelms ursprungliga

konsthallsbyggnad.

2.1 Exempel p andra verk

2.1.1 Landsverk AB i Landskrona (1951-1960)

Bild 1. Fasad som visar den stora montagehallen och den hga lanterninen.Bild 2. Fasad av rglasskivor som kunde nermonteras fr tillbyggnad och ytterligare

expansion.

Landsverk AB:s expansion i brjan av femtiotalet innebar ngra av Anshelms egen firmas

frsta stora omfattande projekt. I och med att produktionen av i synnerhet grvmaskiner

kade kraftigt fr fretaget krvdes rejla utrymmen. Klas Anshelm ritade en stor

montagehall med en stlstomme kltt i rtt tegel och fasader i rglas fr att frberedda en

ytterligare utbredning av byggnaden om s krvdes. Hr nrmar sig Anshelm strukturalistiska

ider om den expanderbara byggnaden kontra den funktionalistiska dr byggnaden vanligtvis

lser ett aktuellt, och inte flera framtida, problem som bestllaren kan tnkas st infr.

Rglaset som man anvnde sig av i just dessa expanderbara delar lmpade sig ven vl fr att

skydda mot alltfr starkt solljus. Taklanterninen utformades fr att ge ett rikt verljus ner i

montagehallen.5

5Qvarnstrm, s. 70


10/43

8

2.1.2 Villa Rausing i Lund (1952)

Bild 3. Fasad mot grden i sydvstlig riktning med rikt ljusinslpp.

Anshelm ritade 1952 en villa t familjen Rausing i Professorsstaden i Lund. Den yttre fasaden

ligger nra gatan med enbart en liten grsyta som skiljer tomten frn trottoaren. Denna fasad

har ven ett ftal sm fnster och en sluss i vilken man leds in i huset. Mot grden placerade

istllet Klas Anshelm de strre fnsterpartierna i huvudbyggnaden samt de tv flyglarna som

flankerar den. Stommen till huset r gjort av lttbetong, kltt i tegel i liggande och stende

riktningar som r format i kvadratiska mnster. En liknande kvadratisk form har det stora

fnstret i den vnstra flygeln. 6

Bild 4. Villa Rausings huvudentr, konstruerad som en sluss

6Qvarnstrm, s. 79


11/43

9

2.1.3 Statens maskinprovningar i Alnarp (1954)

Bild 5. Lanternintaken med stlbalkar utformat fr att klara stora tyngder.

Bild 6. De sgliknande lanternintaken exterirt.

I brjan av 1950-talet planerades en anlggning med syfte att testa och skerhetskontrollera

det kade antalet byggnadsmaskiner som producerades i landet. Denna anlggning kom att

hamna i Alnarp och ritades av Anshelm. Vggarna r konstruerade av en brande

tegelkonstruktion, men lanterninerna - eller snedtaken - som r vnda mot norr, r fristende

stlkonstruktioner mnade att klara tyngder upp mot 2,5 ton. Meningen var att dessa tyngder

skulle kunna pendla frn taket, simulera olyckssituationer och drmed testa hllfastheten i demaskiner som kontrollerades i byggnaden.7

2.1.4 Sydkraft i Malm (1962-71)

Bild 7. Sydkrafts sdra fasad.

7Qvarnstrm, ss. 96-97


12/43

10

Mellan 1962 och 1971 ritade Klas Anshelm Sydkraft AB:s (nuvarande Eons) kontor i Malm

belgen i anknytning till Kronprinsen. Kontoret strcker ut sig i samma lngd som den

idrottsplan den r vnd mot och r en heltegelbyggnad som jmfrts med en gotisk katedral, i

och med sin massiva tegelkonstruktion dr teglet r brande utan vare sig betong- eller

stlstomme.8

Bild 8. Detalj frn fasaden

Bild 9. Tegelpelare interirt i personalmatsalen

Tegelpelarna exterirt skapar vertikala sektioner i byggnaden som ger huset ett systematiskt

intryck. De fungerar som skydd fr insyn i de kontor som finns i byggnaden, samtidigt som de

under kvllstid fungerar som projektionsytor fr det ljus som sipprar ut genom fnstren i

kontoren d man passerar fasaden gende frn Regementsgatan. P s stt ger byggnaden

intryck av ett stort fretagskomplex dr arbetet fortlper under stora delar av dygnet.

8Qvarnstrm, s. 186


13/43

11

3. Formalanalys

3.1 Malm konsthall

Bild 10. Detaljplan av Malm konsthall bearbetad frn Anshelms originalritning.

Malm konsthall invigdes 1975. Konsthallen r placerad centralt i Malm mellan Sankt

Johannesgatan och Munkgatan, i nra anknytning till kpcentret Triangeln samt Sankt

Johanneskyrkan i ster och Magistratsparken i vster.

3.1.1 Exterir

Byggnaden har tre sidor av huset tillgngliga fr beskaren. En del av den sdra fasaden har

byggts in i en tillbyggnad och r i och med det egentligen bara en halv fasad som gr att se

utifrn. Den vstra fasaden bestr av glas och aluminium och ligger placerad ut mot

Magistratsparken och den norra som r den lngsta fasaden som ligger ut mot Munkgatan.

Den stra fasaden finns bakom en grind d det r en del av verkstads- och

frvaringsutrymmen, och gr bara att skymta frn norra fasaden frn Munkgatan.

Hjden p sjlva grundbyggnaden r uppskattningsvis ca 5 meter och vggarna p sdra

och norra sidan r konstruerade av brdliknande betongskivor som r cirka 15 cm hga. Dessa

betongskivor ligger i olika djup, s att varannan skiva sticker ut ngra millimeter frn vggen,

vilket skapar en reliefeffekt i fasaden. Denna djupeffekt ger intryck av en trkonstruktion, i

likhet med ett timmerhus, d man betraktar byggnaden p hll. I dessa skivor finns

ojmnheter, skrovliga kanter, sm hl och frgskiftningar som gr att betongen fr samma

formala ytegenskaper som trskivor. En frklaring till hur dessa ojmnheter ha uppkommit

kan vara att betongen har gjutits i trformar.


14/43

12

Den sdra fasaden har en entr som sticker ut cirka 45 grader frn vggen och framfr denna

entrkub finns en stlkonstruktion, med stuprnnor, som hller uppe det platta aluminiumtak,

som man finner ovan de fyra entrdrrarna i glas och aluminium. Precis ovanfr entrdrrarna

finns en rektangulr skylt som talar om konsthallens ppettider. Bredvid entrn sitter

prisplaketten fr Kaspar Sahlin-priset byggnaden frrats med.

P samma vggyta finns ett fnster, genom vilket det inte gr att se in i konsthallen

genom, istllet r en vit spnskiva satt fr rutan. Precis bredvid finns en stor vit skiva med

metallister som visar information om aktuell utstllning. Ovanfr denna skiva finns det fyra

gra vgglampor fsta i vggen med runda lampskrmar. Strax undertill finns en trbnk som

r monterad p vggen. Det ldre tret p bnken har ftt en patina med en frgton som gtt

ver i grtt, och smlter nstan in i betongvggen som den sitter fast p. Materialen samspelar

allts istllet fr att kontrastera mot varandra i detta fall. Ngot som de rda stlbalkarna i

entrn samt den ljusgr aluminiumstuprnnan i hgre utstrckning gr.

Bakom entrn, nra glastillbyggnaden, sticker det ut ett fack i huset med tv sm

fnstergluggar. Mellan den sdra entrn och tillbyggnaden i glas vxer det idag vildvin ver

betongen.

Bild 11. Malm konsthall fotograferad invigningsret 1975

Bild 12. Malm konsthalls interir fotograferad 2005

Den norra fasaden har samma trliknande betongmnster som den sdra. Vggen strcker sig

dremot betydligt lngre. P fasaden vxer vildvin ver nstan hela vggytan. 3 meter upp p

vggen finns ven fyra fsten fr gatubelysningen som allts r integrerade i den vre delen

av fasaden istllet fr att st framfr den. P ena lngsidan finns ven en drr som inte ser ut

att vara i bruk, men vsterut finns en v-formad ficka insprngd i fasaden. P ena sidan finns


15/43

13

ett fnster samt en ndutgng frn konsthallen. Den andra sidan bestr av en solid vgg. I ytan

finns ett litet trd som ser ut att vara planterat fr ngra r sedan.

Den vstra fasaden bestr av fnsterglas och aluminiumlister. De strsta fnsterglasen

har en nrmast kvadratisk form och r tio till antalet ver hela vggen. Mellan dem finns det

fem drrar som fungerar som ndutgngar. I hrnet av den sdra och vstra fasaden r en

skylt monterad i riktning vsterut mot parken. Den har en rektangulr form med rundade hrn

och Malm konsthall-texten placerad p ett rutnt.

Den stora lanterninen sticker upp flera meter och r synlig frn samtliga vderstreck,

ven nr man str nra sjlva byggnaden. Tydligast ser man den frn Magistratsparken dr

dess triangelform reser sig ur taket, kldd i aluminiumplt. Frn Magistratsparken ser man

ven lanterninerna i mindre skala, som vinklas upp frn det platta taket. Likt den stora

lanterninen r ocks dessa vinklade mot norr. I vrigt gr det inte att se ngot av takets

utformning eller materialitet frn marken.

3.1.2 Interir

Ingngen frn konsthallstorget r konstruerad som en sluss i vilken det finns tv par drrar i

tv omgngar. Slussen som man gr in genom r konstruerad av glas, genom vilken beskaren

kan betrakta vriga delar av konsthallen och har en filtmatta som fljer med in en bit in i

rummet innan granplanksgolvet tar ver. Rrelsen in mot rummet sker mot rummets

nordvstra hrn.

Genom ingngen frn tillbyggnaden kommer man som beskare in frn den sdra

fasaden. Detta innebr att man som beskare fr tv olika stt att ta sig an rummet. I det frsta

exemplet ser man frst den nordstra delen av konsthallen. Fr att blicka mot den vstra och

nordvstra delen mste man ta ngra steg in frn entrn och vnda blicken nert mot fnstren.

I entrn frn tillbyggnaden fr man en 180 gradig verblick av konsthallen. I anslutning till

den sdra vggen finns en uppbyggd vgg med kldhngare och bakom den finns det etttoalettutrymme. Hallen har beroende p vad det r fr utstllning vggar uppbyggda men inga

permanenta bortsett frn det skal som finns mot fasaden.

I mitten av rummet finns tio pelare som br upp den stora taklanterninen. Dessa skapar

gemensamt en inre sektion inne i konsthallen i och med den hga takhjden.

De mindre lanterninerna, eller kupolerna, lper ver hela den kvarvarande ytan av taket, som

inte har tagits upp av den stora lanterninen. Tillsammans bildar de en rektangulr sektion, om

sju i bredd, i sdra delen av huset som lper nstan frn stra fasaden till vstra. Inifrn serman upp till glasrutorna genom en vit kupa frsedd med vita stnger i botten, som man kan


16/43

14

fsta lttare vggar eller elektronisk utrustning i. Ljusinslppet i dem r mer dmpat n genom

den stora lanterninen. I varje kupol finns dessutom tv gldlampor som kan ge ett ytterligare

ljus. Varje kupol gr att tcka fr med aluminiumplattor om man vill mrklgga en enskild

lanternin eller en hel sektion. Ljuset kan drfr skifta drastiskt lngs med denna sektion med

de mindre lanterninerna. Mot stra fasaden r en del av hallen stngd dr verkstaden r

inrymd. I sydstra hrnet r barnverkstaden placerad och en ndutgng och en fnstersektion

ger utblick mot grden dr restaurangen har sin uteservering.

Vggarna lngs med hela konsthallen ser ut att vara kldda med vita trskivor. Golvet

som bestr av ljusa trplankor har en del slitningar och borrhll och ven en del luckor som

tyder p att det gr att dra ledningar och annat under golvplankorna

3.1.3 Malm konsthall efter ombyggnaden 1994

Tillbyggnaden frn r 1994 som ritades av Jan Holmgren fr White arkitekter, gjorde s att

den sdra fasaden delvis blev inglasad d man byggde ihop Anshelms konsthall med

Hantverkshuset, ritat av Ewe och Melin r 1915.9

Bredvid den entr som ppnades vid den sdra fasaden tillkom d en glasfasad som utifrn

ger insyn in i bokhandeln. Strax ovanfr entrslussen har ett nytt tak tillkommit med

ytterligare stuprnnor och en belysning ned p entrdrrarna. Interirt innebar detta att

receptionen och kafet flyttade ut till den nya tillbyggnaden. Hrsalen, som tidigare sttt mitt i

ljusschaktet revs och flyttade ut till tillbyggnaden, en ndring som bidrog till att gra

konsthallen n mer ppen n tidigare.

3.2 Lunds konsthall

Lunds konsthall invigdes r 1956 och r placerad i det nordvstra hrnet av Mrtenstorget i

centrala Lund och r omgiven av tidigare Systembolaget i ster och en restaurang vid namn

VED som ligger vster om Anshelms byggnad. Den medeltida byggnaden Krognoshusetligger fristende ngra meter frn de vriga byggnaderna i torgets nordvstra hrn.

9Anna Holmbom & Lena Leeb-Lundberg (red.),Malm konsthall 1975-2005, Malm konsthall, Malm, 2005,s. 47


17/43

15

Bild 13. Lunds fasad ut mot Mrtenstorget.

Bild 14. Lunds konsthalls entrsluss med stngd port.

3.2.1 Exterir

Lunds konsthall har en mindre fasad i den vstra delen av huset, men som bryts av den

bredvidliggande restaurangen. Formen p gaveln ger ledtrdar om den branta taklanternin,

alternativt snedtaket, som Anshelm skapar fr ljusinslpp inne i konsthallen. I gavelns hgra

del finns ett halvmeter brett fnster i fyra sektioner som lper frn mark till tak.

Konsthallens huvudfasad mot torget r av rtt tegel som till strsta del utgr fasadensyttre uttryck. Bortsett frn det finns det ven en entrsluss, samt det T-formade fnstret som

grnsar till systembolagsbyggnaden i stra delen. Entrn in till sjlva byggnaden r placerad

inte helt centralt i fasaden, utan lite till vnster och r formad som en kub. Materialet r

mrkgrnt och grtt i skiftningar, ngot som talar om att det r kltt i koppar. Entrn har ftt

en patina som r oregelbunden och de yttre delarna finns det stora flt som gr i en brun

nyans. I den vre delen av kuben str "Lunds Konsthall" som r aningen svrare att tyda i och

med just frgskiftningarna.

D konsthallen hller ppet r drrarna till entrkuben vinklade lite int, ngot som

skapar en intrrelse in mot huset. Vid stngning s viks drrarna ut och skapar en massiv, till

synes tjock och ogenomtrnglig, vgg in mot konsthallens inre. De tv vikdrrarna r kldda

av flera kopparbitar som har naglats ihop och skapar ett oregelbundet och skiftande mnster.

Ytterligare markeras entrn av tv lga gatulampor som ramar in kuben och skapar en

ytterligare intrrelse. Mellan dessa tv lampor finns en betongplatta med inskription som

lyder: Man borde lgga ner lika stora resurser p att lsa kontaktlsheten som att lsa

arbetslsheten. Antagligen r den ditplacerad under senare tid.


18/43

16

Till hger i fasaden finns en fnsterkonstruktion som ser ut som ett liggande T som delvis

skapar insyn till andra vningen. Dess frmsta funktion tycks vara att fungera som ljusinslpp.

Bredvid entrkuben s finns det p bda sidorna en trbnk som lper lngs med hela fasaden.

Det ljusa tret kontrasterar mot det rda teglet.

Bild 15 . Detaljplan av en av Lunds konsthalls sektioner samt bottenvning.

Bild 16. Frmre utstllningsrummet

Bild 17. Vy frn bakre utstllningsrummet med vy mot lktaren och det T-formade fnstretmot Mrtenstorget

3.2.2 Interir

In i det frsta rummet p Lunds konsthall gr man in genom entrslussen och mts av en

reception rakt framfr entrn. Frn den ser man ett par olika riktningar, till vnster om

receptionen finns en gng med en trappa och till hger om receptionen ser man ut genom

glasdrrar mot grden. Lngre till hger i rummet s finns en trappa som leder upp till

lktaren som finns i samma rum. Framfr den finns en gng in till vnster. Bakom skymtar ett

litet utrymme som ocks leder vidare i andra rum.

Frsta rummet har hg takhjd, vita vggar och mrkgrtt stengolv. Till hger i rummet

finns en avgrnsande vgg i vilken trappan till andra etage r fst i. Bde trappan och vggen

r i en mrkgr frg. Trappan, r likt vriga trapporna i huset kldd i ett svart linoleumgolv

med guldfrgade lister. Lktaren, eller andra etagen r ven den kldd i samma typ av svarta

linoleummatta. Bakom trappan och vggen, finns en sektion med ftljer dr det gr att se ut

mot torget genom det T-formade fnstret.


19/43

17

Nr man kommer upp frn trappan, finns mjligheten att g till vnster lngs med lktaren

med utsikt ver det frsta utstllningsrummet eller rakt fram genom gngen som leder mot det

bakre utstllningsrummet.

Lngs med lktaren p andra etagen lper betongfundament, strax ver knhjd, med

svartmlade metallrcken fsta i fundamenten. Mellan dessa fundament finns uppsatta galler,

eller svarta raster som gr att man kan se ut frn andra vningen men framfrallt erbjuder en

insyn frn det frsta etaget. Det svarta metallrastret med bjda rr pminner lite om den skylt

som finns p Malm konsthalls tak, dr texten r placerad p metallrastret.

I fnstertaken sitter belysning som riktas lngs med fnstren upp mot taket. I vartannat

fnster sitter det en lampa. Denna belysning r ocks den enda interira belysning som finns i

de stora salarna. I gngarna p nedre vningen finns det dremot lysrr i taket.

Frn den bakre lktaren r avstndet till vggen mitt emot nrmre n i det frsta

rummet. Det r ven lgre i tak hr n i det frsta rummet. Hjden p vggen under fnstren

r strax ovan huvudhjd och r en yta dr det finns mjlighet att hnga exempelvis mlningar.

Dock r det kanske inte en helt optimal yta att hnga upp bilder p, d det r svrt att betrakta

dem p avstnd i och med att man inte kan backa mer n ngra meter bakt innan rcket tar

vid. I bakre gngen finns det ett utrymme med en ingng till hiss och en trappa ner till det

bakre utrymmet. Drifrn ser man rakt fram mot det frmre rummet, och utrymmet med

ftljer och utsikt ut mot torget.

Nedfr trappan finns det ett litet utrymme bakom trappan och vid hissutgngen.

Drifrn kan man g ut mot gngen som leder in det frmre rummet eller i den bakre

utstllningssalen. I gngen r det som p hela nedervningens stenplattor som utgr golvet

och i taket finns svart-vita undertaksplattor. Samma utformning finns p stra sidan, dock

med ett litet snedfnstertak som ger ett visst ljusinslpp i en bortre sektion.

Genom dessa gngar ser man ut mot innergrden och motsvarande gngen p andra sidan.

3.3 Analys

I analysen anvnder jag mig av tre teorier: Colominas texter om masken och det interna ifrn

Privat och Offentligt. Gillian Rose och Peter Jones teorier om arkitektur och det moderna

vervakningssamhllet sprungna ur Foucaults teorier, och slutligen Ipek Kaynar studier om

rrelsemnster i ppna utstllningsrum kontra traditionella museirum som i karaktren r mer

uppdela i mindre utstllningsytor.


20/43

18

3.3.1 Masken och det interira

Lunds konsthalls planlsning och hur Anshelm styr dess inre in mot centrum pminner till

viss del av hur Villa Rausing r utformad (Se bild 3 och bild 4). I fallet Villa Rausing s har

vi ett bostadshus, dr dess krna r centrerad till de bakre delarna av huvudbyggnaden, med

de bda flyglarna som flankerar den. Fasaden ut mot gatan, ansiktet utt, r allts stngd och

visar bara p enstaka utblickar i form av fnster, snarare n att redovisa dess inre exterirt.

Det samma gller Lunds konsthall, vars stngda tegelfasad gr den otkomlig, och det

exterira r till viss del hemlig gllande hur den kommunicerar dess inre. Entrn fungerar hr

som sluss likt Villa Rausing dr man som beskare inte ser vad man r p vg att g in i fr

byggnad.

Colomina talar iPrivat och Offentligt om husets mask och dess relation till det inre,

byggnadens interir. Hon lyfter fram Adolf Loos knda citat: Huset behver inte tala p

utsidan; hela dess rikedom mste istllet visa sig p insidan.10som ett exempel och

resonerar vidare kring de tv olika sprk som utsidan respektive insidan kommunicerar:

Att frska terge utsidan i insidans erfarenhetsmssiga termer var lnlst, enligt Loos - de r tv skildamen msesidigt beroende system. Insidan talar kulturens sprk, sprket om erfarenheten av tingen;utsidan talar civilisationens sprk, informationens. Insidan r annorlunda n utsidan, p samma stt somerfarenhet r skild frn information, kultur frn civilisation. Och drfr kan offentliga byggnader i lugnoch ro fortstta att bertta om vad som dljer sig bakom vggarna: "Domstolsbyggnaden mste upplevas

av de hemliga lasterna som en hotande tbrd. Bankpalatset mste sga: hr frvaras dina pengar tryggtoch gott av rliga mnniskor."11

Bde Malm konsthalls och Lunds konsthalls fasad talar informationens sprk. Genom

skyltar, informationstavlor och affischer s frstr man bde var man r och vad som faktiskt

frsiggr inuti huset fr stunden. Offentligheten utanfr tar del av vad som finns dr inne och

tar till sig denna information via text och bildlig kommunikation. Inuti s r det erfarenhetens

sprk som talar. De erfarenheter, som utsidans information talar om fr oss, som existerar i en

daglig realitet i form av dess verksamhet.12

I en intervju med Vrt Malmstrax efter att Malm konsthall invigts r 1975 frklarar

Anshelm:

Jag tycker det r viktigt att man kommer direkt in i en konsthall. S fort man stigit innanfr ytterdrrarnaskall man st inne bland konsten. Hr finns allts inga slussar i form av garderober eller frstugor, man

10

Colomina, s. 3911Colomina, s. 4012Colomina, s. 40


21/43

19

kommer direkt in. Det r samma princip som i Lunds konsthall och frresten ocks Moderna Museet iStockholm.13

ven om man som beskare kommer direkt in i bde Malm konsthall och Lunds konsthall,

s r det genom just en form av sluss, som binder samman det exterira och det interira somman passerar. Det arkitektoniska greppet ser vi i en jmfrande analys av ovan nmnda Villa

Rausings slussentr frn r 1952 (se bild 4) och som ven dyker upp som entr fr Lunds

kosthall r 1956 (Se bild 14). I Malm konsthall vinklar Anshelm entrslussen cirka 45 grader

ut frn vggen. Ngot som srskiljer entrn frn tidigare nmnda byggnader.

Dels skapar det en korrespondens med det invinklade utrymmet p motsatta sidan, i norra

fasaden, dels ger det ven en entr in till rummet som inte r lika direkt. I jmfrelse med en

entrsluss som str rakt ut frn vggen, s som Lunds konsthalls entrsluss, s skapar Malm

konsthalls vinklade entr en mindre tydlig grns mellan det yttre och det inre.

Vid en analys av sjlva entrslussen kan paralleller terigen dras till Beatriz Colomina i

som i bokenPrivat och Offentligtbelyser relationen mellan masken och det interna i kapitlet

Staden.14Utifrn Colominas exempel r inte distinktionen mellan det exterira och det

interira lika skarp som grnsen mellan ett fnster och ett inre. I metaforen hon anvnder,

boken, beskriver hon hur en boks framsida frvisso r en utsida till de inre sidorna, det

interira, men hur en inre sida ven kan fungera som en utsida till ngot annat. Exempelvis

i form av en innehllsfrteckning eller en kapitelinledning. Anshelms entrslussar, bde i

Malm konsthall och i Lunds konsthall, kan med ett liknande synstt betraktas som en

extension av exteriren. Inne i dem s befinner man sig i ett mellanrum, man har stigit in frn

fasaden och ytterdrren och har en inblick in i konsthallen, men man r nd avskild frn dess

inre verksamhet. Grnsen mellan interir och exterir r nnu tydligare i Lunds konsthall d

den kubformade entrslussen gr att du passerar tv stycken grnsstationer. Malm konsthalls

vinklade entrsluss i sin tur gr att passagen inte upplevs som lika tydlig, eller ens som ett

mellanrum.

De bda entrslussarna skiljer sig i materialitet, med sina glaskonstruktioner, och i form

frn det exterira och det interira, och blir sledes en slags byggnadens tredje enhet. Det

materiella srskiljer sig d rummet bde ger utblick och inblick. Utformningen utmrker sig

d den srprglade kuben inte terkommer som ett arkitektoniskt drag i vrigt i arkitekturen.

En markant skillnad i planering mellan Lunds konsthall respektive Malm konsthall r

den tvplanslsning som den frstnmnda har jmfrt mot Malm konsthalls ppna

13Vrt Malm, s. 1214Colomina, s. 39


22/43

20

enplanslsning. Lunds konsthall har ett vre etage i vilket beskaren kan st p lktaren i

frsta utstllningsrummet och titta rakt ner p den som tar sig in genom slussen.

3.3.2 Betrakta och betraktas

Gillian Rose talar om museets likhet med 1700-talsfngelset Panoptikon i vilket en betraktare

genom sin position hade mjlighet att vervaka fngelsets samtliga fngar. Vetskapen av att

vara betraktad ger en disciplinerande och uppfostrande effekt. Samma tendens gick att se i

betraktandet p 1800-talsmuseer enligt Rose.15

Lunds konsthall, med sina tv olika nivplan, bidrar till att skapa tv givna roller fr

beskaren; som betraktare och den betraktade. Svl via lktarna, i de bda

utstllningssalarna, som genom den transparenta glaskonstruktionen i mitten av huset har man

mjlighet att betrakta vriga beskares rrelser. Tydligast blir detta genom den tidigare

nmnda entrslussen dr man som beskare r sedd dels frn nedre plan, men ven frn den

de bda lktarna i det frmre utstllningsrummet.

Malm konsthalls ppna planlsning dremot, med avsaknad av niver, undviker att skapa

hierarkier mellan de beskare som rr sig i rummet. IKlas Anshelm, Samlade Arbeten,

nmner Qvarnstrm att Malm konsthall franleddes av en tid med uppror mot den etablerade

och traditionella kulturinstitutionen i spren av 1968-rrelsen, vilket i viss mn kan anses

visas i dess arkitektur.16Givetvis gr denna planlsning att frndra vilket kan innebra en

frndrig i hur olika beskare kan betrakta varandra inuti konsthallen, men som utgngspunkt

har Lunds konsthall och Malm konsthall tv olika frutsttningar fr beskarna och ven

konsten att betraktas svl som betrakta.

Peter Jones har i en artikel,Building the Empire of the Gaze: The Modern Movement

and the Surveillance Society,pekat p sambanden mellan modern arkitektur och det modena

vervakningssamhllet. I artikeln skriver Jones om utmrkande drag och typiska material fr

den moderna arkitekturen och menar att dessa representerar - svl som bidrar till dagensvervakningssamhlle.17Jones belyser srskilt Le Corbusiers Villa Savoye, byggd r 1929

strax utanfr Paris som r byggt med flera av de karakteristiska drag som nmns av Le

Corbusier i hansFive Points of a New Architecture(1926). Stora fnster och ppna

planlsningar mjliggr fr vervakning svl av insidan svl som utsidan av huset. Enligt

15Rose, Gillian, Visual Methodologies. An Introduction to the Interpretation of Visual Materials, London:SAGE publications, 2002, s. 16616Qvarnstrm, s. 4517

Peter Jones, BUILDING THE EMPIRE OF THE GAZE: The Modern Movement and the SurveillanceSociety, Architectural Theory Review, 4:2, 1-14, DOI: 10.1080/13264829909478367, hmtad 19 december2014, s. 10


23/43

21

Jones r 1900-talets frmsta panoptikala mekanism den som erbjuder omfattande transparens,

synlighet och mjligheten till vervakning av svl interiren som exteriren.18ven

vlupplysta vita vggar fungerar som ett vervakningsmedel i form av bde kamera och

monitor. Mot bakgrund av detta har Anshelm, i likhet med Le Corbusiers ider om modern

arkitektur, i Malm konsthall skapat en byggnad som med sina glasfasader, vita vggar och

ppna planlsning mjliggr insyn frn utsidan, men ven mjligheten att betrakta omvrlden

frn insidan. Enligt Jones innebr en sdan konstruktion ven en utsuddning av grnserna fr

exterir och interir samt fr det offentliga och det privata.19Genom anvndningen av dessa

moderna arkitektoniska drag mjliggr sledes Anshelm fr svl vervakning som insyn i

Malm konsthall. Den ppna planlsningen kan sledes i viss mn anses motverka hierarkier

och mjligheten till insyn och vervakning samtidigt som de, paradoxalt nog r den mest

extrema formen av det moderna vervakningssamhllet dr allt synliggrs. Denna mjlighet

till total insyn bidrar ven till att frstrka bilden av det kommunala museet som en offentlig

och tillgnglig institution.

3.3.3 Om rrelsen i de bda konsthallarna

I en studie av hur museibeskare rr sig i Ann Arbor Hands-on Museum studerar Ipek Kaynar

vilken skillnad ett ppet utstllningsrum gr gentemot ett mer traditionellt, uppdelat,

museirum.

Det gr att argumentera att museum med ppen planlsning mjliggr fr beskaren att sjlv

styra sin rrelsevg i museet och p s vis upptcka utstllningen p sitt eget vis. Dock

pongterar ven Ipek Kaynar att trots det ppna utstllningsrummet s styrs beskarens

rrelsemnster nd, genom utstllningslayout och hur objekten placeras ut i rummet. Allts

spelar det narrativ utstllningen har en stor roll.20

Betraktar man de bda rummens rumsliga frutsttningar s gr det att dra slutsatsen att

Lunds konsthall, med sina uppdelade utstllningsrum, bidrar till ett mer statisktrrelsemnster fr de beskare som rr sig i rummet, gentemot Malm konsthalls ppna och

frnderliga utstllningsrum.

18

Jones, s. 819Peter Jones, s. 1020Ipek Kaynar, Space Syntax 05 - http://www.kaynar-rohloff.com/papers/kaynar_SpaceSyntax05.pdf


24/43

22

4. Anshelm och nybrutalismen

4.1 Nybrutalismen

Begreppet nybrutalism etableras under 50-talet som en benmning p den arkitektur som

vxer fram i klvattnet av andra arkitekturformer s som funktionalismen ochstrukturalismen. Arkitekturteoretikern Nils-Ole Lund menar att stilen har brittiska rtter men

termen nybrutalism har en svensk koppling d det sgs att den svenska arkitekten Hans

Asplund beskrev ett bostadshus ritat av Bengt Edman och Lennart Holm som neo-

brutalistiskt och begreppet spred sig till England.21

Namnet skiljer sig frn olika arkitekturteoretiker. Lund benmner den t.ex. som

Brutalism22, Helena Mattsson kallar den fr den nya brutalismen23medan Olle Svedberg

kallar stilen fr Nybrutalism i sin bokPlanerarnas rhundrade.24

Stilen br nog inte betraktas som sammanhllen av formala egenskaper, exempelvis en stil

sprungen ur gemensamma estetiska vrderingar. Istllet menar exempelvis Nils-Ole Lund att

stilen hlls samman p ett idplan:

Selve ordet nybrutalisme var nok i begyndelsen en slags parodi p alle de andre ny'er og ismer. Men varbetegnelsen ironisk ment, s var den arkitektur, der fik navnet hgtet p sig det ingenlunde. Ivirkeligheden var det ikke de formelle lighedspunkter, der oprindelig bandt de brutalistiske huse sammentil en stil, der var nrmest tale om en antikunst, og det var den etiske holdning bag husene der betdnoget.25

Fr att kunna studera formal karaktristika i stilen menar Lund att sttet att urskilja den r att

studera de formala konsekvenser som r ett resultat av brutalismens strnga regelsystem.26

Vissa srdrag kom nd att bli tydliga i brutalismens konstruerade formsprk, som

anvndandet av betong, stl, glas och aluminium som visades upp som det material det var

och inte maskerades. Idn befsts av Reyner Banham, arkitekturteoretikern som sgs vara

teoretikern bakom nybrutalismen. Han talade bl.a. om vikten att anvnda materialen som

hittade (as found) och att man skulle avmytologisera materialen och erknna dem fr vad de

var.27

21Helena Mattsson,Arkitektur och konsumtion: Reyner Banham och utbytbarhetens estetik, [Ny utg.], B.stlings bokfrlag. Symposion, Eslv, 2004, s. 72.22Nils-Ole Lund,Arkitekturteorier siden 1945, Arkitektens forlag 2001 s 7623Mattsson, s. 7424Olle Svedberg,Planerarnas rhundrade: Europas arkitektur 1900-talet, 5. uppl., Arkitektur, Stockholm,1996, s. 14025

Lund, s. 7926Lund, s. 7927Mattsson, s. 73


25/43

23

Om Banham kan sgas vara den teoretiker som satte ord p nybrutalismen s r

makarna Alison och Peter Smithson paret som beskrivs som arkitekterna bakom stilen. Ett

byggnadsexempel som ofta lyfts fram som typisk brutalistisk r parets skola i Hunstanton,

som byggdes mellan 1949-54. Hr redovisade de byggnadens material med synliga

stlkonstruktioner och oputsad betong. Materialen visas allts upp som de fraktades till

byggarbetsplatsen.

Brutalisterna vnde sig emot rdande konsensus inom arkitektur, s som

funktionalismen, och influerades av parallella konstyttringar som art brut, med Jean Dubuffet

i frgrunden, men ven frn tidigare rrelser som surrealisternas och dadaisternas

readymades. Brutalisterna hmtade ven inspiration frn antikonsten och det aformala

uttrycket. Abstrakta expressionisten Jackson Pollock och det spontana uttrycket r ngot som

fascinerar dem. I en arkitekturkontext s gr det att dra paralleller till nybrutalisternas

toleranta instllning till patina och materialfrndring genom nedslitning.28

4.2 Anshelms frhllande till nybrutalismen

Bernt Nyberg, Bengt Edman och Klas Anshelm har av arkitekten Lennart Holm kallats fr de

Tre i Lund. De tre kom under femtiotalet att rita en mngd byggnader i Lund, men utver

att de var verksamma i samma geografiska nrhet s fanns det ven andra band som hll ihop

dem.

Claes Caldenby, professor emeritus i arkitekturens teori och historia p Chalmers

tekniska hgskola i Gteborg, mlar i artikelnByggandets egen logik upp en bild av hur

frhllandena sg ut fr samtidens arkitekter frn 1950-talet och framt. Efterkrigsren i

Sverige prglades av en bostadsbrist i kombination med en dlig ekonomi. Konsekvensen, i

en tid nr mngder av bostder behvdes byggas, var att byggnadsindustrin erhll statliga ln

och sledes fick en strre kontroll av byggnadsprocessen. Resultatet blev miljonprogrammen

och samtidens arkitekter sg sig frpassade till att spela en sekundr roll. De nyabostadsprojekten kom ocks att kritiseras hrt fr den bostadsstandard som de innebar och

Caldenby menar att det fr arkitekterna var det ett trauma att st som ansvariga fr den

byggda miljn i ett land och en tid dr alla auktoriteter ifrgasattes.29

De Tre i Lund stod dock fr en annan typ av arkitektur d de frmst ritade offentliga

byggnader. Anshelm kanske den flitigaste av dem med cirka 160 byggnader i sin

28

Lund, s. 8529Claes Caldenby,Byggandets egen logik, 12-2014, hmtad 1 januari 2014,(http://www.wbw.ch/de/heft/artikel/originaltexte/2014-12.html)


26/43

24

verkfrteckning. Bengt Edman dremot har betydligt mindre produktion med cirka 30

byggnader, dribland Folkparkshuset i Folkets Park samt Sparta Studentcentrum, bda i Lund.

Bernt Nyberg r kanske mest knd fr Landsarkiv i Lund och Klockarebackens kapell i Hr

uppfrd mellan 1969-1972.30Sistnmnda byggnad har hmtat sin inspiration frn Sigurd

Lewerentz knda nybrutalistiska S:t Petri kyrka i Klippan som r en konstruktion som helt

och hllet bygger p teglets formegenskaper. Just Nybergs och Lewerentz tegelkapell r

byggnader som vanligtvis brukar lyftas fram d svensk nybrutalism illustreras.31

Sigurd Lewerentz, generationen ldre n de Tre i Lund, r utver sina nybrutalistiska

kyrkobyggnader bland annat knd fr Skogskyrkogrden i Stockholm och Malm Stadsteater

numera Malm Opera som ligger nra Magistratsparken i Malm.

En byggnad av Anshelm som ocks brukar lyftas fram i nybrutalistiska sammanhang r

Sydkraft (se bild 7, 8 och 9), med sin brande tegelkonstruktion och tydliga

materialredovisning. Hr bryter Anshelm frn tidigare konstruktioner dr han klr betong eller

stlkonstruktioner i t.ex. tegel, och istllet lter tegel vara den brande konstruktionen. Istllet

nrmar sig Anshelm hr det som Svedberg talar om som en gammal brutalism nrmare

bestmt nygotiken i England i slutet av 1800-talet. Samma krav p materiell och konstruktiv

kthet som nybrutalisterna framfrde frn 1950-talet och framt. 32

Qvarnstrm talar ocks om Sydkraft som en nrmast medeltida gotisk konstruktion d

tegelbyggnaden r brande och dess uttryck frmedlas som en konsekvens av dess

konstruktion.33

De fyra arkitekternas verk under 1950- och 1960-talet r inte bara enskilt srskiljande

frn vrig arkitektur, som miljonprogrammen vid tiden. De befinner sig ven i samma sfr.

Nyberg arbetar t.ex. i brjan av femtiotalet p Anshelms firma och Klas Anshelm ritar en

bostad t Lewerentz. Gemensamt fr de fyra arkitekterna r utver materialanvndandet ocks

intresset fr geometriska grundformer som utgngspunkt fr deras byggnader.34

30Caldenby31Lund, s. 8332

Svedberg, s. 14233Qvarnstrm, s. 8834Qvarnstrm, s. 47


27/43

25

4.3 Nybrutalistiska drag i Malm konsthall

Bild 18. Alison och Peter Smithsons skola i Hunstanton, England. Byggd 1949-194

Makarna Smithsons skola i Hunstanton lyfts ofta fram som ett exempel p den nybrutalistiska

stilen. Skolan r enligt Mattsson ritad efter en tvvningsplan uppbyggd kring axial symmetri,

dr varje enhet r liknande oavsett frn vilket hll eller plan du studerar byggnaden ifrn.35

Materialen som anvndes - stl, tegel och glas - redovisas tydligt exterirt och visas utan

tvekan som dess egenskaper as found. Stlkonstruktionen som br upp byggnaden r synlig

exterirt, ledningar och rr syns ven dessa.36

Likheten finns i Malm konsthalls materialredovisning dr dock fundamentet

betongstommen, frvisso inte r markerad utan till stor del placerad under mark.

Betongfasaden var ven tnkt att st i samklang med det planerade Stadshuset som skulle

byggas i anknytning till Magistratsparken, men som senare flyttades till sin nuvarande

placering vid Lugnet. Fasaden var ven mnad att ldras med slitningar och frndrad patina

som konsekvens. Ett byggmtesprotokoll frn 1973 rapporteras det om Anshelms nskeml:

Arkitekten meddelade att emedan det r meningen att hrnen ska erhlla ett ojmnt och trasigt utseende r det felatt vidtaga tgrder fr att undvika skador i samband med formrivningen.37

Anshelm vljer dock att inte bara lta sin betongbyggnad frndras genom ldring, de

planterade vildvinsrankorna var ocks tnkta att ge huset en karaktr. Anshelm sjlv hoppades

p ett grnt hus som ocks str i samklang med Stadsteatern [Malm Opera]38

P samma stt lt ocks Anshelm sitt hus vja fr det trd, vid norra fasaden som fanns p

platsen tidigare, och i hg grad lta naturen pverka byggnadens utformning:

35Mattsson, s. 7836

Lund, s. 8037Qvarnstrm s. 23638Vrt Malm, s. 15


28/43

26

Litet extra har det givetvis kostat av bde pengar och planering att vi kunnat spara det stora trdet som nustr delvis inne i vggen. Regnvattnet leds ner till trdrtterna direkt i den stenkista som byggts ihusgrunden fr att ge trdet tillrckligt med fuktighet. Vggen har ocks ftt gra en liten invinkling frtrdet och dr har vi glasat fasaden fr att f in trdet som ett parti i rummet. Det var inga krav att trdet

skulle st kvar, men jag tycker att det ger huset ett irrationellt plusvrde.

39

Tankarna om vildvinet och det invinklade utrymmet som kom till fr att spara, det vid

byggnadens tillkomst, redan existerande trdet visar p Anshelms frhllande till byggnadens

omgivning. Istllet fr att skapa en byggnad som r verordnad platsen s anpassar Malm

konsthall sig till existerande och framtida frutsttningar, exempelvis det planerade

Stadshuset.

Bild 19. Malm konsthalls norra fasad fotograferad av Google Street View juni 2009

Bild 20. Malm konsthalls norra fasad fotograferad av Google Street View juni 2014

Under senare r har dock den norra fasadens uttryck frndrats bde i form av ett nyplanterat

trd och nyplanterade vildvinsrankor. Jmfr bild 19, fotograferad i juni 2009 med den senare

bilden fotograferad fem r senare. Tydligt r att Anshelms intention kring det exterira

uttrycket har bibehllits trots att frndringar har skett utan Anshelms vetskap vid tiden fr

uppfrandet av Malm konsthall.

Interirt s har Malm konsthall inte fullt ut en redovisande materialanvndning.

Granplanksgolvet och glasytorna har tydliga as found-kvaliteter, medan vggytorna och

taken r mlade i vitt i enlighet med den moderna utstllningshallens white box-ideal.

Smithsons ra materialanvndning interirt i skolan i Hunstanton har desto mer likheter med

Anshelms Sydkraft som ocks interirt anvnder sig av tegelvggar (se bild 9), som exterirt

utgr byggnadens fasad.

39Vrt Malm, s. 15


29/43

27

5. Ljusets betydelse

5.1 Om ljuset i arkitektur

Malm konsthalls primra ljusinslpp kommer inte frn den stra fasaden, trots dess genersa

fnsterytor. Istllet r det frmst det platta takets lanterniner som frmst med naturligbelysning till konsthallen. Qvarnstrm anvnder iArkitekt Klas Anshelm, Samlade arbeten

begreppet lanternin bde fr att beskriva Lunds konsthalls takkonstruktioner och Malm

konsthalls hga lanternin.

Fr att nrmare frst begreppet har jag hmtat tv definitioner av lanternin frn James

Stevens Curl samt Elias Cornell:

A dictionary of Architectureav James Stevens Curl:

Lantern - Any structure rising above the roof of a building and having apertures in its sides by which theinterior of the building is ventilated or illuminated, []. 2.Any such structure whether lighting aninterior or not, such as the upper part of cathedral or church towers, especially those treated in a light,almost transparent way, usually octagonal uppermost stages [] 3. By extension, the upper structure ontop of a copula. []40

Och frn Elias Cornells begreppsfrklaring iRummet i arkitekturen: historia och nutid:

Lanternin liten, cylindrisk eller flersidig verbyggnad, frsedd med fnsterppningar, anvnd som krn p

tak, torn eller kupol41

Tittar man nrmre p definitionen av lanternin hmtad ur Oxford dictionary of architecture s

beskriver den varje struktur som reser sig ur taket och som har ppningar p sidorna som

slpper in ljus. I exemplen Landsverk AB (se bild 1) och Malm konsthall (se bild 11)

stmmer Qvarnstrms anvndande av begreppet vl verens med Curls definition. Dremot

nr det gller Satens maskinprovningar (se bild 5 och bild 6) eller Lunds konsthall (bild 13) s

r det den totala takvolymen som utgr en lanternin, och frgan r om det inte d r att

betrakta som en takkonstruktion och inte som en lanternin. Utifrn min tolkning av Cornells

samt Curls definitioner br rimligtvis en lanternin ta upp en mindre del av takets totala yta,

och inte utgra hela takytan.

Dock s r det noterbart att Anshelm, i de bda exemplen med Lunds Konsthall och Malm

konsthall, anvnder sig av ljusinslppet frn norr p samma stt. Oavsett om man vljer att

40Curl, James Stevens,A dictionary of architecture, Oxford University Press, Oxford, 2000[1999], s. 37141Cornell, Elias,Rummet i arkitekturen: historia och nutid, Norstedt, Stockholm, 1996, s. 404


30/43

28

definiera det frmre taket p Lunds konsthall som en lanternin eller ej, s tcker Anshelm fr

sdra sidan fr ljusinslpp och lter verljuset komma in frn norr. P samma stt gr

Anshelm med Malm konsthall dr den stora lanterninen r tckt mot sder och slpper

istllet in ljus genom fnstren riktade mot norr.

5.2 Lanterninernas funktion

Rasmussen skriver iExperiencing architecture om hur dagsljuset r den faktor som en

arkitekt minst kan pverka:

Daylight is constantly changing. The other elements of architecture we have considered can be exactlydetermined. The architect can fix the dimensions of solids and cavities, he can specify the materials andthe way they are to be treated; he can specify the materials and the way the are to be treated; he can

describe precisely the quantities and qualities he desires in his building before a stone has been laid.Daylight alone he cannot control. It changes from morning to evening, from day to day, both in intensityand color. How is it possible to work with such a capricious factor? How can it be utilized artistically?42

Studierna av de byggnader Anshelm ritade visade p att Anshelm i hg grad arbetar med

solljuset fr att ge liv och ljus interirt i hans byggnader.

I exemplet med Landsverk AB kan vi se hur Anshelm anvnder sig av rglas fr att

dmpa det allt fr starka solljuset. Den stora lanterninen p montagehallen, genom vilken

Anshelm ville f in verljus, var vnd mot nordvst. Lanterniner, eller takfnster beroende pvilken definition vi vljer, vnda mot norr finner vi ven frn Maskinprovningshallen i

Alnarp.

P samma stt vnder Anshelm lanterninen mot norr p Malm konsthall och undviker

d att solens rrelser pverkar ljusinslppet alltfr mycket i utstllningshallen. I de mindre

lanterninerna, ocks dessa vnda mot norr, kan man dremot flja solens rrelser d

soluppgngen i st samt solnedgngen i vst tydligt styr ljusinslppet i hallen. I bde Lunds

konsthall och i Malm konsthall utnyttjar Anshelm de sdra fasaderna som potentiella

samlingspunkter. Lngs med bda fasaderna lper det bnkar som gr det tillgngligt fr

allmnheten att sl sig ner i sderlge.

5.3 Andra fnster

Ser man till de stora panoramafnstren som ppnar upp stra fasaden p Malm konsthall ut

mot Magistratsparken s gr det att betrakta dem p tv olika stt: som en exterir detalj som

42Sten Eiler Rasmussen,Experiencing Architecture , MIT Press, USA, 1989, s. 186


31/43

29

ger insyn och en viss dos sidoljus in i utstllningshallen, eller ett interirt grepp som ger

utblickar i form av en landskapsvy.

Le Corbusier var en anhngare av det horisontella fnstret. Till den grad att han

hamnade i en konflikt med sin gamla lrare Auguste Perret. Perret menade att det horisontella

fnstret krympte upplevelsen och den korrekta tergivningen av landskapet som fanns

utanfr jmfrt med ett vertikalt fnster som ger ett bttre perspektivistiskt djup.43

Le Corbusier illustrerade istllet dess verlgsenhet genom att med en exponeringstabell

exemplifiera det horisontella fnstrets frsprng mot ett vertikalt nr det gller ljusinslpp.44

Fnsterfasaden i byggnadens stra nde har dock ett direkt ljusinslpp frst fram mot kvllen

nr solen gr ner i vst.

5.4 Industrilokal eller utstllningshall?

Landsverk AB och Statens maskinprovningar r tv exempel p typiska byggnader som

Anshelm ritar under femtiotalet dr idn om verkstaden r i fokus. Genomgende material

som Anshelm anvnder sig av r tegel, stl och glas. De vinklade taken, eller lanterninerna

har ven dessa lite olika funktioner i dessa tv byggnader ven om grundprincipen r den

samma. I Landsverk AB:s montagehall kompletterar lanterninen ljusinslppen frn de hgt

placerade fnstren p de bda gavlarna och ger ett ytterligare ljusinslpp. Nr Anshelm sedan

ritar Malm konsthall s r det i stor del en verkstadsbyggnad han tergr till.

Jmfrt med Lunds konsthall r Malm konsthall en byggnad som har strre likheter med

Statens maskinprovningar och Landsverk n Anshelms vriga produktion. Tanken om Malm

konsthall som funktionell befsts i Anshelms egna uttalanden i artikeln om Malm konsthall i

Vrt Malm frn 1975:

Vad jag har efterstrvat r att skapa ett utrymme, typ verkstad, allts ett stort omt rum, dr man har mjlighettill mnga verksamheter. Man skall kunna skrma av, hnga upp, ta bort golvet p vissa ytor fr att kunna visa

hga och skrymmande konstverk takhjden varierar och ger flexibilitet den ocks45

5.5 Det artificiella ljuset

1959 ritar Anshelm ett frslag fr utstllningen i den nordiska paviljongen i Venedig 1962.

Frslaget refuserades emellertid men taket kom att realiseras p Malm konsthall drygt 15 r

senare. 550 sm lanterniner, vnda mott norr, sticker upp ur det platta taket p Malm

konsthall. Hr r det terigen lmpligt att gra en begreppsdistinktion. Qvarnstrm talar

43

Colomina, s. 12444Colomina, s. 13045Vrt Malm, s. 12


32/43

30

konsekvent om taket som de mindre lanterninerna medan Anshelm sjlv benmner dem

som kupoler:46

Det hr taket r uppbyggt som ett fackverk av ca 550 kupoler, dr varje kupol fungerar som reflektorn i en

arbetslampa. I varje kupol sitter 2 st 60 wattslampor och ljuset kommer som ett snett riktat norrljus

Synsttet skiljer sig t beroende p om man vljer att betrakta fnstren som primrt exterira

eller interira detaljer. Exterirt r de utan tvekan en form av lanterniner, men Anshelm

verkar sjlv primrt se dem som interira detaljer, allts kupoler.

Dessa kupoler, som dels har ett ljusinslpp frn norr via fnstret, dels tv gldlampor lper

lngs med hela sdra fasaden och delar av den stra. Bde det artificiella ljuset och det

naturliga ljuset drar nytta av denna kupolkonstruktion fr att sprida ut ljuset och tillsammans

bildar kupolerna sektioner av avdelade ljusinslpp.

Bild 21. Skiss av kupolen

Det strst srskiljande draget frn Anshelms tidigare produktion r just dessa kupoler, ellermindre lanterniner, som utgr strre delen av Malm konsthalls platta tak. Att Anshelm p

Malm konsthall realiserar denna id om kupolerna som han har tnkt p sedan femtiotalet,

och som inte gr att finna i hans vriga produktion, gr kupolerna till ett unikt och

utmrkande srdrag fr utstllningshallen. Bde jmfrt med Lunds konsthall, hans vriga

produktion samt andra utstllningsbyggnader ritade av andra arkitekter.

46Vrt Malm, s. 12


33/43

31

6. Slutsats

Syftet med uppsatsen har varit att studera hur Anshelm formar Malm konsthall med hans

frsta utstllningsrum, Lunds konsthall som jmfrande studieobjekt. Syftet har ocks varit

att se hur Anshelms Malm konsthall frhller sig den nybrutalistiska stilen och hur Anshelmarbetar med ljuset i Malm konsthall jmfrt med hans tidigare verk.

Fr att besvara dessa frgestllningar har jag anvnt mig av en formalanalys som sedan har

frankrats i teoretiska resonemang kring de betraktelser jag har gjort. Den jmfrande

formalanalysen visar att Klas Anshelm frn Lunds konsthall, gr till en mer ppen och

frnderlig byggnad i Malm konsthall. Lunds konsthalls planlsning, som r detaljerad och

avancerad i likhet med Villa Rausing byts 1975 ut mot en enklare byggnad som har strre

likheter med Anshelms verkstadsbyggnader som Landsverk i Landskrona och Statens

Maskinprovningar i Alnarp. Malm konsthall ligger ocks nra verkstadsbyggnaden med sina

funktionella aspekter som Anshelm sjlv lyfter fram i intervjun med Vrt Malm.Exempel p

dessa funktioner r golv och vggar som r frnderliga och med mjligheter att enkelt

montera om dessa.

Jmfrt med Lunds konsthalls planlsning med flera utstllningsrum, som dessutom r

uppdelade i tv etager, r Malm konsthall ett mer ppet och frnderligt utstllningsrum.

Malm konsthall gr ven att betrakta som ett rum som r av mindre disciplinerande

karaktr n Lunds konsthall, enligt Rose och Jones teorier om vervakning. Lunds konsthall

har i sin utformning en medfljande hierarki som inte gr att komma ifrn oavsett hur man

formar utstllningsrummet efter utstllningen. Malm konsthall r jmfrelsevis ett mer

demokratiskt utstllningsrum.

Det nybrutalistiska sammanhang som Anshelm ibland placeras i; antingen genom hans

verksamhet i Lund och nrhet till andra samtida nybrutalister, eller p grund av verk ur hans

produktion som primrt gr att benmna som just brutalistiska, kanske inte alltid innebr att

han r att betrakta som en nybrutalistisk arkitekt. Malm konsthall r en byggnad som vxer

fram ett decennium efter att nybrutalismen har ftt sitt europeiska genombrott och ligger

sledes inte helt rtt i tiden fr att definieras enligt stilen. Dock s vidhller jag att det r en

relevant komparativ analys att frska stlla Anshelm mot samtida svenska nybrutalister och

Malm konsthall mot Alison och Peter Smithsons Hunstanton-skola. Dels p grund av

Anshelms materialfilosofi, som otvivelaktigt ligger nra den nybrutalismens ideal, dels fr att

analysen sker i ett sammanhang som Malm konsthall tidigare inte har figurerat i och som

drfr har varit svl intressant som relevant att utforska.


34/43

32

Tidigare verk av Anshelm som har karaktriserats som nybrutalistiska har primrt varit

tegelbyggnader som exempelvis Sydkraft. Dock r det tydligt att det gr att hitta tecken p

nybrutalistiska ider i betongbyggnaden Malm konsthall ocks. Frmst exterirt med

materialanvndningen i form av betongfasaden, men ven delvis interirt med den

funktionella utformningen.

Det tydligaste srdraget i Malm konsthalls uttryck som gr att finna r de 550

kupolerna som Anshelm konstruerar taket utifrn. Dels fr att idn fanns hos honom redan p

femtiotalet och till slut kom att frverkligas i ett av hans sista stora byggprojekt. Dels fr att

uttrycket r av sdan ovanlig sort att det skapar ett srdrag som skiljer ut sig, ena sidan frn

Anshelms tidigare produktion, andra sidan frn vrig arkitektur i regionen. Min personliga

uppfattning r att Anshelm, i en vilja av att skapa ett funktionalistiskt och naturligt, i

bemrkelsen ett rikt ljusinslpp, utstllningsrum gjorde byggnaden tidls och vl mottaglig

fr frndring. Trots de interira renoveringar och exterira frndringar som Malm

konsthall har sett under de 40 r som konsthallen har varit i bruk s har byggnaden p mnga

stt bibehllit de drag som Anshelm planerade fr d han ritade byggnaden. Att det skulle g

att hnga upp skrmar, bygga vggar och spika i den. Och att det skulle vara en byggnad som

skulle vara mjlig att frndra.


35/43

33

Appendix:


36/43

34


37/43

35


38/43

36


39/43

37


40/43

38

Kllfrteckning

Internetadresser

Caldenby, Claes,Byggandets egen logik, 12-2014, hmtad 1 januari 2015,

(http://www.wbw.ch/de/heft/artikel/originaltexte/2014-12.html)

Jones, Peter, BUILDING THE EMPIRE OF THE GAZE: The Modern Movement and the

Surveillance Society, Architectural Theory Review, 4:2, 1-14, DOI:

10.1080/13264829909478367, hmtad 19 december 2014,

(http://dx.doi.org/10.1080/13264829909478367)

Kaynar, Ipek, Visibility, movement paths and preferences in open plan museums: An

observational and descriptive study of the Ann Arbor Hands-on Museum" Space Syntax 05,

Hmtad 19 december 2014, (http://www.kaynar-

rohloff.com/papers/kaynar_SpaceSyntax05.pdf)

Tryckta kllor

Anshelm, Klas & Svedberg, Olle,Klas Anshelm, Arkitektur, Stockholm, 2004

Colomina, Beatrize,Privat och offentligt. Modern Arkitektur som massmedium,Lysekil:

Pontes 1999.

Cornell, Elias,Rummet i arkitekturen: historia och nutid, Norstedt, Stockholm, 1996

Curl, James Stevens,A dictionary of architecture, Oxford University Press, Oxford,

2000[1999]

Holmbom, Anna & Leeb-Lundberg, Lena (red.),Malm konsthall 1975-2005, Malm

konsthall, Malm, 2005

Lund, Nils-Ole, Arkitekturteorier siden 1945 Arkitektens forlag 2001


41/43

39

Mattsson, Helena,Arkitektur och konsumtion: Reyner Banham och utbytbarhetens estetik,

[Ny utg.], B. stlings bokfrlag. Symposion, Eslv, 2004

Qvarnstrm, Per,Arkitekt Klas Anshelm, Samlade Arbeten, Byggforskningsrdet Stockholm:

1998

Rasmussen, Steen Eiler,Experiencing Architecture, MIT Press, USA, 1989. (Frst utgiven p

danska 1959).

Rose, Gillian, Visual Methodologies. An Introduction to the Interpretation of Visual

Materials, London: SAGE publications, 2002.

Svedberg, Olle,Planerarnas rhundrade: Europas arkitektur 1900-talet, 5. uppl., Arkitektur,

Stockholm, 1996

Vrt Malm: Information frn Malm stad, Vrt Malm, Malm, 1975


42/43

40

Bildfrteckning

Bilder hmtade frn tryckta kllor:

Bild 1. Scannad frn Qvarnstrm, s. 73, fotograf: Eskild Tvermoes eller Per QvarnstrmBild 2. Scannad frn Qvarnstrm, s. 75, fotograf: Georg Oddner

Bild 3. Scannad frn Qvarnstrm, s. 79, fotograf: Per Qvarnstrm


Bild 5. Scannad frn Qvarnstrm, s. 96, fotograf: Oknd

Bild 6. Scannad frn Qvarnstrm, s. 97, fotograf: Oknd


Bild 8. Scannad frn Qvarnstrm, s. 188, fotograf: Per QvarnstrmBild 9. Scannad frn Qvarnstrm, s. 189, fotograf: Per Qvarnstrm

Bild 10. Scannad frn Anshelm & Svedberg, s. 54

Bild 11. Scannad frn Holmbom & Leeb-Lundberg, s. 21, fotograf: Oknd

Bild 15. Scannad frn Anshelm & Svedberg, s. 16

Bild 21. Scannad frn Qvarnstrm, s 235

Bilder hmtade frn internetkllor:

Bild 12. Hmtad frn Wikimedia Commons 19 december 2014

(http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Klas_Anshelm's_Malm_Konsthall.jpg)


(http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Klas_Anshelm_1957_Lunds_konsthall_01.jpg)


(http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Konsthall.jpg)

Bild 18. Hmtad frn Wordpress 27 december 2014.

(http://liammichaelbennett.files.wordpress.com/2011/04/capture.jpg)

Bild 19. Hmtad frn Google Street View 1 januari 2015.

(https://www.google.se/maps/@55.5956743,12.9986989,3a,75y,133.47h,86.5t/data=!3m4!1e

1!3m2!1s4hBkA2gqzw666M3maIbb1w!2e0?hl=sv)

Bild 20. Hmtad frn Google Street View 1 januari 2015.

(https://www.google.se/maps/@55.5956743,12.9986989,3a,75y,139.08h,90.41t/data=!3m4!1

e1!3m2!1sA_yl-ZkFUA3tL6BRcfoqEw!2e0!6m1!1e1?hl=sv)


43/43

Egna fotografier:

Bild 16. Fotograferad 18 december 2014. Fotograf: Johannes Kjellgren

Bild 17. Fotograferad 18 december 2014. Fotograf: Johannes Kjellgren

Johannes Kjellgren C-Uppsats

Documents

Transcript of Johannes Kjellgren C-Uppsats