Jakobs, Lindqvist. Reviderad

of 60 /60
Examensarbete Kandidatuppsats Revisionsplikt En studie om vilka för och nackdelar små svenska aktiebolag ser med revision Audit obligation Författare: Jim Jakobs, Kasper Lindqvist Handledare: Ziaeddin Mansouri Examinator: Klas Sundberg Ämne/huvudområde: Företagsekonomi Kurskod: FÖ2023 Högskolepoäng: 15hp Examinationsdatum: 2020-06-03 Vid Högskolan Dalarna finns möjlighet att publicera uppsatsen i fulltext i DiVA. Publiceringen sker open access, vilket innebär att arbetet blir fritt tillgängligt att läsa och ladda ned på nätet. Därmed ökar spridningen och synligheten av uppsatsen. Open access är på väg att bli norm för att sprida vetenskaplig information på nätet. Högskolan Dalarna rekommenderar såväl forskare som studenter att publicera sina arbeten open access. Jag/vi medger publicering i fulltext (fritt tillgänglig på nätet, open access): Ja Nej Högskolan Dalarna 791 88 Falun Sweden Tel 023-77 80 00

Transcript of Jakobs, Lindqvist. Reviderad

Page 1: Jakobs, Lindqvist. Reviderad

Examensarbete Kandidatuppsats Revisionsplikt En studie om vilka för och nackdelar små svenska aktiebolag ser med revision Audit obligation Författare: Jim Jakobs, Kasper Lindqvist Handledare: Ziaeddin Mansouri Examinator: Klas Sundberg Ämne/huvudområde: Företagsekonomi Kurskod: FÖ2023 Högskolepoäng: 15hp Examinationsdatum: 2020-06-03

Vid Högskolan Dalarna finns möjlighet att publicera uppsatsen i fulltext i DiVA. Publiceringen sker open access, vilket innebär att arbetet blir fritt tillgängligt att läsa och ladda ned på nätet. Därmed ökar spridningen och synligheten av uppsatsen.

Open access är på väg att bli norm för att sprida vetenskaplig information på nätet. Högskolan Dalarna rekommenderar såväl forskare som studenter att publicera sina arbeten open access.

Jag/vi medger publicering i fulltext (fritt tillgänglig på nätet, open access):

Ja ☒ Nej ☐

Högskolan Dalarna 791 88 Falun Sweden Tel 023-77 80 00

Page 2: Jakobs, Lindqvist. Reviderad

Förord Inledningsvis vill vi rikta ett stort tack till de företagsrepresentanter som

möjliggjort genomförandet av denna studie genom att bidra med sina åsikter. Vi

skulle även vilja tacka våra studiekamrater tillika nya vänner Johannes Larsson

och Ömer Abic som vi har arbetat tätt ihop med under våra år här på Högskolan

Dalarna. Studien har skapat ett bra avslut på tre lärorika år och därav vill vi även

tacka alla lärare vi haft under programmets gång som banat väg för kunskapen till

att genomföra denna studie.

Slutligen vill vi rikta ett stort tack till vår handledare Ziaeddin Mansouri som har

varit till stor hjälp och kommit med goda råd och vägledning.

Jim Jakobs Kasper Lindqvist

Page 3: Jakobs, Lindqvist. Reviderad

Sammanfattning Den 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten för de allra minsta aktiebolagen

i Sverige. Reformen omfattade de aktiebolag som inte överstiger två av följande

gränsvärden de senaste två räkenskapsåren: 3 miljoner i nettoomsättning, 1,5

miljoner i balansomslutning och tre anställda. Närmare 70% av alla Sveriges

aktiebolag omfattades av reformen vars syfte var att minska de administrativa

kostnaderna för dessa företag. Nu har det gått 10 år sedan lagändringen och det finns

fortfarande en pågående diskussion kring huruvida revisionsplikten ska återinföras

för alla aktiebolag eller om fler aktiebolag ska undantas från revision. Denna uppsats

kommer att undersöka hur små svenska aktiebolag värdesätter revision för att addera

ytterligare ett perspektiv i diskussionen kring gränsvärdena.

Syfte

Syftet med denna undersökning är att få en bättre insikt i revisionens betydelse för

små svenska aktiebolag genom att undersöka vilka för- och nackdelar de anser att

revisionen medför samt hur de uppfattar revisionsplikten nuvarande gränsvärden.

Metod

Vi har använt oss av en kvalitativ metod, där vi har gjort semistrukturerade

intervjuer med åtta företag i Borlänge-regionen. Intervjuerna har sedan analyserats

med hjälp av en tematisk analys.

Slutsats

Studiens resultat visar att alla aktiebolag på ett eller annat sätt ser ett värde med

revisionen. Studiens resultat visar dock att det inte finns någon specifik eller entydig

faktor som är gemensamt för alla aktiebolag utan att de studerande aktiebolagen

värdesätter revisionen olika utifrån sina specifika behov. Gällande revisionspliktens

gränsvärde så visar studiens resultat att det inte finns någon gemensam åsikt kring

hur dessa värden bör vara, men att åsikten är att det är viktigt att det finns en

kontrollfunktion.

Nyckelord

Revisionsplikt, Revision, Revisor, Gränsvärde, Småföretag.

Page 4: Jakobs, Lindqvist. Reviderad

Abstract Background

On November 1, 2010, the audit obligation for the smallest limited companies in

Sweden was abolished. The reform included those companies that did not exceed

two of the following thresholds for the past two financial years: 3 million in net

sales, 1.5 million in total assets and three employees. Nearly 70% of all Swedish

limited companies were covered by the reform, which aimed to reduce the

administrative costs for these companies. Now it has been 10 years since the

amendment of the law and there is an ongoing discussion about whether to reinstate

the audit obligation for all limited companies or exempt more limited companies

from auditing. This paper will examine how companies value auditing to add

another perspective to the discussion around the thresholds.

Purpose

The purpose of this study is to gain better insight in what pros and cons small

Swedish limited companies that has an audit obligation believe the audit entails. The

study also aims to get better insight in how these companies perceive the current

thresholds.

Method

We have used a qualitative method, where we have done semi-structured interviews

with eight companies in the Borlänge-region. The interviews were analyzed through

a thematic analysis.

Conclusion

The study's results show that all limited companies in one way or another see a value

with the audit. However, the study's results show that there is no specific or

unambiguous factor that is common to all limited companies, but that limited

companies value the audit differently based on their specific needs. With regard to

the limit value for the audit obligation, the study's results show that there is no

common opinion on what these values should be, but that it is important that there

is a control function.

Keywords

Audit obligation, Audit, Auditor, Threshold, Small business.

Page 5: Jakobs, Lindqvist. Reviderad

Begreppsförklaring

ABL: Aktiebolagslagen

FAR: Föreningen Auktoriserade Revisorer. En svensk branschorganisation för

revisorer, redovisningskonsulter, skatterådgivare, lönekonsulter och specialister

verksamma på redovisnings-eller revisionsbyråer.

Intressenter: Aktörer som har ett intresse för företaget. Det kan vara allt ifrån

privatpersoner till myndigheter och andra företag.

Riksrevisionen: En svensk myndighet som har i uppgift att granska den verksamhet

som bedrivs av staten.

SOU: Statens offentliga handlingar.

Intressent: Fysiska och juridiska personer som på något sätt har ett intresse för ett

företag. I uppsatsen benämns intressent och användare av redovisningsinformation

synonymt.

Revisionspliktens gränsvärde: Den gräns som avgör om ett aktiebolag är

revisionspliktigt eller inte. För närvarande är aktiebolag som överskrider två av

följande gränsvärden de senaste 2 räkenskapsåren revisionspliktiga: 3 miljoner i

nettoomsättning, 1,5 miljoner i balansomslutning eller tre anställda.

Page 6: Jakobs, Lindqvist. Reviderad

Innehållsförteckning

1. Inledning ................................................................................................................................. 1 1.1 Bakgrund ................................................................................................................................. 1 1.2 Problemdiskussion ................................................................................................................... 3 1.3 Problemformulering ................................................................................................................. 4 1.4 Syfte och kunskapsbidrag ........................................................................................................ 5 1.5 Avgränsning ............................................................................................................................. 5

2. Teori ....................................................................................................................................... 6 2.1 Revisionen definition och roll ................................................................................................... 6 2.2 Intressentteorin ....................................................................................................................... 7 2.3 Legitimitetsteorin .................................................................................................................... 7 2.4 Tidigare forskning .................................................................................................................... 8

2.4.1 Efterfrågan på revision ..................................................................................................... 8 2.4.2 Kreditbetyg ....................................................................................................................... 9 2.4.3 Informationsasymmetri .................................................................................................. 10 2.4.4 Revisionsreglering ........................................................................................................... 10 2.4.5 Sammanfattning ............................................................................................................. 11

2.5 Revisionsteorier ..................................................................................................................... 11 2.5.1 Revision som försäkran ................................................................................................... 12 2.5.2 Revision som förbättring ................................................................................................ 13 2.5.3 Revision som försäkring .................................................................................................. 13 2.5.4 Revision som komfort ..................................................................................................... 13 2.5.5 Revision som legitimering ............................................................................................... 14

2.6 Teoretiska analysverktyg ....................................................................................................... 15

3. Metod ................................................................................................................................... 16 3.1 Studiens vetenskapsteoretiska synsätt .................................................................................. 16 3.2 Studiens forskningsdesign ..................................................................................................... 17

3.2.1 Urval ............................................................................................................................... 17 3.2.2 Tillvägagångssätt för datainsamling ............................................................................... 18 3.2.3 Tillvägagångsätt för dataanalys ...................................................................................... 20

3.3 Studiens kvalitetskriterier ...................................................................................................... 21 3.3.1 Validitet/Giltighet ........................................................................................................... 21 3.3.2 Reliabilitet/Tillförlitlighet ................................................................................................ 22

3.4 Studiens etiska reflektion ....................................................................................................... 22

4. Empiri, Analys & Resultat ...................................................................................................... 23 4.1. Sammanställning av insamlad empiri ................................................................................... 23

4.1.1 Företag 1 (IT) .................................................................................................................. 23 4.1.2 Företag 2 (Bygg) .............................................................................................................. 24 4.1.3 Företag 3 (Konsult) ......................................................................................................... 25 4.1.4 Företag 4 (Industri) ......................................................................................................... 26 4.1.5 Företag 5 (Idrott) ............................................................................................................ 27 4.1.6 Företag 6 (Transport) ...................................................................................................... 28 4.1.7 Företag 7 (Livsmedel) ..................................................................................................... 29

Page 7: Jakobs, Lindqvist. Reviderad

4.1.8 Företag 8 (Fastighet) ....................................................................................................... 30 4.2. Sammanfattning av empiri ................................................................................................... 31 4.3 Analys .................................................................................................................................... 32

4.3.1 Intressentrelaterade faktorer ......................................................................................... 32 4.3.2 Legitimitetskapande faktorer ......................................................................................... 35 4.3.3 Kostnad för revision ........................................................................................................ 37 4.3.4 Gränsvärde ..................................................................................................................... 38

4.4 Resultat .................................................................................................................................. 41

5. Diskussion ............................................................................................................................. 42

6. Konklusion ............................................................................................................................ 44 6.1 Slutsats .................................................................................................................................. 44 6.2 Studiens teoretiska och praktiska bidrag ............................................................................... 45 6.3 Studiens begränsningar och förslag på framtida forskning ................................................... 45

Källförteckning ......................................................................................................................... 46

Figurer ...................................................................................................................................... 51

Bilaga ....................................................................................................................................... 52 Intervjuguide ................................................................................................................................ 52

Page 8: Jakobs, Lindqvist. Reviderad

1

1. Inledning

I slutet på 1800-talet blev det i Storbritannien tillåtet för företag att sälja andelar i verksamheten

för att på så sätt få tillgång till fritt eget kapital, likt dagens aktiebolag (Carrington, 2016).

Lagändringen medförde att en tredjedel av dessa företag gick i konkurs och en stor anledning

var att den redovisade informationen inte höll nödvändig kvalitet. Det blev uppenbart att något

behövdes göras för att investerare med en större säkerhet skulle kunna lita på den information

som presenterades, och svaret blev revision (Carrington, 2016). I Sverige infördes den första

lagen som krävde revision år 1893 men det var inte förrän år 1987 som det blev tvingande för

alla aktiebolag att ha en revisor (FAR, 2006). Motivationen bakom lagändringen var att ge

revisorerna en mer aktiv roll och att detta i sin tur skulle motverka ekonomisk brottslighet i

form av skattebrott och skatteflykt (Statens Offentliga Utredningar 2008:32, s.71-74).

1.1 Bakgrund

I ett aktiebolag svarar aktieägarna inte för bolagets skulder personligen vilket innebär att det är

av stor vikt att bolagets resultat och ekonomiska ställning presenteras på ett korrekt sätt för

omvärlden. Bolagets intressenter såsom exempelvis kunder, leverantörer, kreditgivare och

skatteverket måste kunna lita på att den redovisade informationen stämmer (Moberg, 2006).

Revisionens syfte är att ge tillit till användare av den finansiella information som företaget

presenterar. Revisionen är således till för dem som befinner sig utanför bolaget och därför

saknar en egen möjlighet att bedöma de finansiella rapporternas tillförlitlighet vilket innebär att

revisionen blir en form av kvalitetskontroll (Eklöv Alander, 2019). De uttalanden som en

revisor gör i den årliga revisionsberättelsen skapar viss typ av säkerhet och ökar trovärdigheten

för bolaget och revisorns roll kan därmed beskrivas som länken mellan bolaget och dess

intressenter (FAR, 2006). Informationen som presenteras ger läsare vitala indata som

exempelvis kan användas för att göra kalkyler över framtida avkastning eller

återbetalningsförmåga. Trots att denna information endast är ögonblicksbilder så kan den vara

till stor hjälp och ligga till grund för att bedöma aspekter som kommer att påverka bolagets

närmaste framtid (Carrington, 2016). Förutom att vara länken mellan bolaget och dess

intressenter så kan bolaget även dra nytta av revisorn som en rådgivare. Enligt Hadjipetri Glantz

(2019) kan revisorn med sin kompetens agera som både affärsrådgivare och problemlösare.

Detta bekräftas även av Hillman, Withers och Collins (2009) som skriver att revisorn kan bidra

med sådan kunskap som saknas internt i företaget vilket bidrar till att verksamheten utvecklas.

Page 9: Jakobs, Lindqvist. Reviderad

2

Revisionsplikten för de allra minsta aktiebolagen avskaffades i Sverige den 1 november 2010.

Närmare 70% av alla Sveriges aktiebolag omfattades av reformen vars syfte var att minska

företagens administrativa kostnader - genom att de själva kunde välja att köpa de revisions- och

redovisningstjänster som de behövde och för att på så sätt bidra till ökad tillväxt (Hadjipetri

Glantz, 2017). Avskaffandet av revisionsplikten innebär i praktiken att revisionen är frivillig

för de aktiebolag som inte uppfyller två av följande gränsvärden under de två senaste

räkenskapsåren: 3 miljoner kronor i nettoomsättning, 1,5 miljoner i balansomslutning eller tre

anställda (Hadjipetri Glantz, 2017).

Sedan revisionsplikten avskaffades har det varit en ständig debatt om vilka konsekvenser

avregleringen har fått. Det har gått snart tio år och frågan är fortfarande aktuell för diskussion.

Under 2017 fick Riksrevisionen, på uppdrag av regeringen, i uppgift att undersöka huruvida

intentionerna med reformen har infriats för de berörda aktiebolagen, vilka konsekvenser

reformen har medfört samt hur icke önskvärda konsekvenser har hanterats (Lindberg & Colo,

2017). Granskningen utgick utifrån följande frågor: Har intentionerna med reformen uppnåtts?

Har reformen haft icke önskvärda konsekvenser? Hur har berörda myndigheter hanterat icke

önskvärda konsekvenser av reformen? (Lindberg & Colo, 2017). Riksrevisionens slutsats av

granskningen var att nackdelarna med avskaffningen var större än fördelarna (Lindberg & Colo,

2017). Enligt författarna visades det till exempel att intentionerna om att bespara aktiebolagen

kostnader för att öka tillväxt var felaktiga. Kostnadsbesparingarna ansågs vara marginella

samtidigt som utvecklingen av personalstyrka, nettoomsättning och lönsamhet växte i svagare

takt i jämförelse med företag som valt att behålla revision (Lindberg & Colo, 2017). En av

anledningarna att tillväxttakten minskade kan enligt utredarna vara att aktiebolagen medvetet

redovisar lägre ekonomisk aktivitet för att på så sätt undkomma skatt (Lindberg & Colo, 2017).

Författarna skriver att denna handling blir enklare att utföra eftersom det finns en mindre risk

att den upptäcks (Lindberg & Colo, 2017). Däremot finns det forskning som har visat att

aktiebolag som frivilligt anlitar en revisor har en ambition att växa och att de anlitar en revisor

för att de inom en snar framtid räknar med att uppfylla de krav som gör att de blir

revisionspliktiga (Bergdahl & Sandin, 2016). Vidare visar Lindberg och Colos (2017)

granskning en ökning av formaliafel i form av avsaknad av noter och resultaträkning i

årsredovisningen. Detta har resulterat i en tidskrävande kompletteringsprocess från både

bolagen själva samt för bolagsverket. Forskning har visat att revisionen ger en ökad kvalitet på

de finansiella rapporterna och att en icke-reviderad årsredovisning tenderar att innehålla mer

felaktigheter (Johnson, Khurana & Reynolds, 2002).

Page 10: Jakobs, Lindqvist. Reviderad

3

1.2 Problemdiskussion

Utgångsläget inför denna studie är revisionens existens och betydelse i små svenska aktiebolag.

Forskning har visat många olika exempel där revision är viktigt. Bland andra skriver Voinea

och Hromei (2004) att företagsledningar tenderar att smycka sina finansiella rapporter med

kreativa redovisningstekniker för att manipulera bokföringen. Enligt Watts och Zimmerman

(1990) kan det bland annat vara för att öka bonusar, sänka skuldkvoter för möjlighet till bättre

lånevillkor eller för att undvika konsekvenser som ökad skatt. Aktieägare kan med hjälp av den

kvalitetsstämpeln som revisionen medför försäkra sig om att företagsledningen inte döljer

information som går emot deras intressen (Jensen & Meckling, 1976; Eklöv Alander, 2019). Ur

en skattesynpunkt skriver Moberg (2006) att revisionen är viktig eftersom det är bolagets

resultat som skatteberäkningen grundar sig i. Nguyen, Phalm, Le, Truong och Trans (2019)

undersökte vilka bestämmande faktorer som har störst påverkan på beskattningens efterlevnad

och studien visar att revision är en av faktorerna som är mest avgörande på huruvida

skattelagstiftningen efterlevs. I studien av Blackwell, Noland och Winters (1998) där författarna

undersöker värdet av revision ur ett låneprissättningsperspektiv visar det sig att företag som har

en revisor betalar lägre räntor än företag som inte gör det. Enligt Thorell och Norberg (2005)

så anser kreditgivare att en årsredovisning både blir bättre och säkrare om den är

revisorsgranskad. Vidare skriver forskarna Dedman och Kausar (2012) att

kreditvärderingsinstitut kände att deras förmåga att generera tillförlitliga kreditbetyg

kompromissades i samband med avskaffandet av revisionsplikten i Storbritannien. Både banker

och kreditinstitut uttryckte en oro för att små företag inte är medvetna om den negativa effekten

av att inte ha en oberoende bedömning av deras redovisnings trovärdighet. Enligt Panda och

Lepsa (2017) kan företag öka trovärdigheten genom att anlita en revisor vilket ger möjlighet att

tillhandahålla externt kapital. Enligt Frooman (1999) är tillgång till externt kapital betydande

för en ökad tillväxt och lönsamhet vilket bidrar till att företag vidareutvecklas. Trots de positiva

aspekter som forskning har visat att revisionen medför, gav riksdagen ett tillkännagivande till

regeringen den 18 januari 2017 och anförde att regeringen bör överväga om inte fler aktiebolag

ska undantas från revisionsplikten (Regeringens skrivelse, 2017).

Enligt riksdagen är det en angelägenhet att minska de administrativa bördorna för aktiebolagen

(Regeringens skrivelse, 2017). Riksdagen anser att det inte finns någon anledning att överväga

om fler aktiebolag kan undantas från revisionsplikten mot bakgrunden att reformen om

revisionsplikten från 2010 inte har inneburit något betydande skattefusk. Riksdagens åsikt står

dock i opposition med Riksrevisionens då Riksrevisionen med bestyrkande från sin granskning

Page 11: Jakobs, Lindqvist. Reviderad

4

rekommenderar regeringen att verka för en återinföring av revisionsplikten för små aktiebolag.

Regeringen har ännu inte vidtagit några åtgärder kring Riksrevisionen och Riksdagens förslag

(Regeringens skrivelse, 2017). Trots att tidigare studier har visat att revisionen är en avgörande

faktor till att skattelagstiftningen efterlevs har det visat sig att skattefusket inte har ökat i någon

betydande mening sedan avskaffandet av revisionsplikten i Sverige.

Majoriteten av Europas länder har betydligt högre gränsvärden för revisionsplikt än vad Sverige

har, och vissa har inga gränsvärden alls. Bortsett från Cypern som har tvingande revision för

alla aktiebolag har Sverige tillsammans med Finland och Malta de lägsta gränsvärdena i hela

Europa (Accountancy Europe, 2019). Danmark, Tyskland, Irland, Nederländerna och

Storbritannien använder EU-direktivens gränsvärden på 50 anställda, 6 miljoner euro i

balansomslutning och 12 miljoner euro i nettoomsättning. Resterande medlemsstater har inte

lika höga gränsvärden men ligger ändå betydligt högre än de Sverige tillämpar (Accountancy

Europe, 2019). Trots den stora skillnaden är intentionerna med avskaffandet av revisionsplikten

densamma. Dedman och Kausar (2012) skriver till exempel att Storbritannien tillämpade EU:s

fjärde direktiv redan år 1994 vilket gjorde det möjligt att undanta revisionsplikten för små

aktiebolag. Avsikten var enligt Chatterjee & Zaman Mir (2006) densamma som Sveriges, det

vill säga att skona små aktiebolag från den till synes kostsamma revisionen för att på så sätt

göra företagen mer konkurrenskraftiga. Enligt Vanstraelen och Schellerman (2017) har

föreskrifterna om obligatorisk revision för privata företag i de olika EU-länderna ändrats över

tid och den observerade variationen i regleringen väcker naturligt frågan om både värdet och

behovet av revision på privata företag. Vidare skriver författarna att det finns en aktuell debatt

om kostnader och fördelar med att granska privata småföretag samt på vilket sätt en revisor bäst

kan stödja dessa företag. Detta liknar den diskussion som pågår mellan Sveriges regering,

Riksdagen och Riksrevisionen. I en diskussionsartikel från Federation of European Accountants

(2016) drogs slutsatsen att det förutom en lagstadgad revision finns gott om möjligheter att

vidareutveckla och tillgodose marknadens behov av tillförlitlig information. Att gränsvärdena

mellan länderna i Europa visar stora skillnader och att det uppenbarligen finns alternativa

lösningar istället för en lagstadgad revision leder oss in på frågan hur viktig revisionen i

praktiken är för små aktiebolag.

1.3 Problemformulering

Mot den förda problemdiskussionen ovan vill vi med hjälp av undersökningen addera ett

ytterligare perspektiv i diskussionen kring revisionsplikten. Det är oklart hur små svenska

Page 12: Jakobs, Lindqvist. Reviderad

5

aktiebolag uppfattar mervärden eller eventuella nackdelar med revision av sina finansiella

rapporter. Genom att undersöka vilka för- och nackdelar små svenska aktiebolag anser att

revisionen medför kan vi se värdet revisionen ger dessa företag.

Ovanstående problemdiskussion och problemformulering utmynnade i följande

forskningsfrågor:

· Hur värdesätter små aktiebolag revision?

· Hur anser små aktiebolag att gränsvärdet för revisionsplikt bör vara?

1.4 Syfte och kunskapsbidrag

Syftet med denna undersökning är att få en bättre insikt i revisionens betydelse för små svenska

aktiebolag genom att undersöka vilka för- och nackdelar de anser att revisionen medför samt

hur de uppfattar revisionspliktens nuvarande gränsvärden.

Revisionspliktiga aktiebolag tvingas idag till att betala en kostnad för revision och vi anser att

det är av stor vikt att skapa en förståelse för vad dessa företag anser att det erhåller för nytta

med revisionen. Denna studie kommer att bidra med kunskap kring hur små svenska aktiebolag

värdesätter revision. Studien avser även att bidra till nyttig kunskap om identifierade och

möjliga revisionstjänster som små aktiebolag efterfrågar och värdesätter mest, vilket kan gagna

både revisionsbyråer och företagen själva.

1.5 Avgränsning

Vi har i denna studie valt att göra en avgränsning till små svenska aktiebolag som just nu

omfattas av revisionsplikten. Dessa aktiebolag uppfyller alltså minst två av följande

gränsvärden och har gjort så de senaste två räkenskapsåren: tre anställda, 1,5 miljoner kronor i

balansomslutning och 3 miljoner kronor i nettoomsättning. I studien har vi även valt att dela

upp aktiebolagen i två olika storleksgrupper för att på så sätt undersöka om företagens storlek

påverkar deras inställning till revisionen.

Page 13: Jakobs, Lindqvist. Reviderad

6

2. Teori

Med hjälp av de teorier och tidigare forskning som presenteras i detta kapitel har vi erhållit en

djupare förståelse för hur små aktiebolag värdesätter revision samt deras inställning till

nuvarande gränsvärden.

2.1 Revisionen definition och roll

I Sverige är det aktiebolagslagen (ABL, SFS 2005:551) som reglerar hur ett aktiebolag ska

drivas. I lagen regleras exempelvis ansvarsförhållanden mellan styrelse, verkställande direktör

och aktieägare samt revisorns ansvar och uppgifter i ett aktiebolag (Eklöv Alander, 2019). Det

är bolagsstämman som har ansvaret att utse en revisor om bolaget uppfyller de kriterier som

gör att bolaget är revisionspliktigt (ABL, SFS 2005:551). Revision tillhör den typ av tjänst som

brukar kallas för bestyrkandeuppdrag. Den vanligaste typen av bestyrkandeuppdrag är revision

av finansiella rapporter och då främst aktiebolagens årsredovisningar (Eklöv Alander, 2019).

Revision innebär att med en professionell skeptisk inställning planera, granska, bedöma och

uttala sig om årsredovisning, bokföring och förvaltning i ett aktiebolag (FAR Förlag, 2006).

Vidare ska en revisor enligt ABL (SFS 2005:551) följa bolagstämmans anvisningar under

förutsättning att det inte strider mot lag, bolagsordning eller god revisionssed. Efter varje

räkenskapsår ska en revisor också lämna en revisionsberättelse till bolagsstämman. I

revisionsberättelsen är revisorns främsta uppgift att ange om årsredovisningen ger en

rättvisande bild av bolagets resultat och ställning och om förvaltningsberättelsen är förenlig

med årsredovisningens övriga delar. Om en revisor under sin granskning finner att det kan

misstänkas att en styrelseledamot eller att den verkställande direktören inom ramen för bolagets

verksamhet gjort sig skyldig till brott ska han eller hon underrätta styrelsen. Underrättelsen ska

ske utan oskäligt dröjsmål och senast fyra veckor efter att styrelsen underrättats så är revisorn

skyldig att redogöra handlingen för en åklagare. (ABL, SFS 2005:551; Skog, 2014)

Page 14: Jakobs, Lindqvist. Reviderad

7

2.2 Intressentteorin

Revisionen har en betydligt vidare funktion än att bara fungera som aktieägares kontrollanter

gentemot företagsledningen. Trots att aktieägare ofta anses vara den primära intressenten i

samband med revision finns det även andra intressenter som också har ett intresse för den

redovisade informationen (Freeman, 1984). Esplin, Jamal och Sunders (2018) studie visar att

både interna intressenter i form av företagsledning, styrelse och anställda samt externa

intressenter i form av kunder, leverantörer, banker och samhället efterfrågar revisioner.

Förutom att öka tillförlitligheten och förtroendet för de finansiella rapporterna visar studien att

alla intressenter även brydde sig om kvaliteten på den interna kontrollen i företaget. Med sin

kompetens kan revisorn identifiera brister samt komma med förbättringsförslag (Esplin et al.

2018). Intressentteorin utgår från de faktum att ett företag inte endast har ansvar och

skyldigheter gentemot sina aktieägare utan även mot sina övriga intressenter (Eklöv Alander,

2019). Teorin beskrivs enklast med intressentmodellen som illustreras nedan i figur 1.

Figur 1: Egen bearbetning av intressentmodellen ur Eklöv Alander (2019, s 69).

Intressentmodellen innefattar de intressenter som på något sätt har intresse för företagets

redovisning. Det som intressentmodellen främst förklarar är att intressenterna påverkas av

företaget samtidigt som företaget påverkas av intressenterna (Donaldson & Preston, 1995).

Teorin gör inte någon skillnad på intressenterna utan varje grupp eller individ som antingen

påverkar eller påverkas innefattas (Donaldson & Preston, 1995; Eklöv Alander, 2019). För det

enskilda företaget så kan dock intressenter ha olika stor betydelse. För ett företag som till

exempel är i behov av externt kapital blir långivare en extra viktig intressent. Tidigare forskning

visar att ett företag bland annat tenderar att öka förtroendet hos långivare om de reviderar sina

räkenskaper vilket i sin tur kan vara en möjlighet till bättre lånevillkor (Collis, Jarvis & Skerret,

2004).

Leverantörer

Långivare

Samhället

Kunder

Företaget

Medarbetare

Ägare

Opinionsgrupper

Företagsledning

Page 15: Jakobs, Lindqvist. Reviderad

8

2.3 Legitimitetsteorin

Inom legitimitetsteorin anses legitimitet vara en resurs som en organisation är beroende av för

att överleva (Dowling & Pfeffer, 1975, refererad i Deegan & Unerman, 2011). Deegan och

Unerman (2011) skriver vidare att legitimitet är något som samhället tilldelar en organisation

samtidigt som det är något som både önskas och söks av organisationen. Begreppet legitimitet

definieras av Schuman (1995, s 574) enligt följande: ”Legitimacy is a generalized perception

or assumption that the actions of an entity are desirable, proper, or appropriate within some

socially constructed system of norms, values, beliefs, and definitions”.

Legitimitetsteorin tar enligt Hartwig (2018) fasta på det sociala kontraktet som finns mellan en

organisation och samhället de verkar i. Enligt Deegan och Unerman (2011) är

legitimitetsteorins utgångspunkt att organisationer kontinuerligt försöker säkerställa att de

uppfattas som verksamma inom samhällets gränser och normer. Dessa gränser och normer som

organisationen strävar efter att verka inom och i samklang med, ses inte som något fast utan

som något som förändras över tid. Organisationerna måste därmed hela tiden vara lyhörda och

anpassa sig efter dessa gränser och normer för att inte riskera att bryta det sociala kontraktet

(Deegan & Unerman, 2011). Ett verktyg som organisationer kan använda för att uppfattas som

legitima kan enligt Hartwig (2018) vara att på olika sätt upplysa sina intressenter om sin

verksamhet genom redovisningsrapporter.

2.4 Tidigare forskning

Tidigare forskning angående revision och dess betydelse för små företag är väldigt bred och har

diskuterats i olika aspekter inom olika kontexter. Nedan presenteras några centrala och

relevanta studier och artiklar inom vårt valda ämne.

2.4.1 Efterfrågan på revision

Enligt Eklöv Alander (2019) uppstår efterfrågan på revision i relationer där det saknas tillit eller

förtroende mellan olika parter. Styrelsen och den verkställande direktören har det yttersta

ansvaret för årsredovisningen som upprättas av företagsledningen. Årsredovisningen kan

potentiellt sett innehålla många felaktigheter vilket medför att aktieägare och andra intressenter

kan känna ett behov av att försäkra sig om att de kan lita på den presenterade informationen.

Lösningen på tillitsproblemet kan lösas genom att anlita en revisor (Eklöv Alander, 2019). I en

Page 16: Jakobs, Lindqvist. Reviderad

9

studie om efterfrågan på revision hos privata företag i Storbritannien har författarna Dedman,

Kausar & Lennox (2014) studerat vilka aspekter som gör att företag som inte omfattas av

revisionsplikten frivilligt väljer att revidera sina räkenskaper. Författarna har studerat 6274

företag som undantagits revisionsplikt och följde dessa företag under tre år. Studien har bevisat

att företag som har en separation mellan ägande och ledning tenderar att i större utsträckning

reviderar sina räkenskaper. Vidare visar studien att företag med riskfyllda poster i

balansräkningen som författarna exemplifierar som fordringar och lager är mer benägna att

behålla revisionen. Slutligen visar studien även att företag som planerar att tillhandahålla

externt kapital är mer benägna att behålla revision. Sammantaget visar resultaten att företag

väljer att revidera sina räkenskaper när de själva finner en nytta och ett intresse av att göra så.

Liknande studier visar samma resultat som de Dedman et al (2014) kommit fram till.

Exempelvis visar Panda och Lepsas (2017) studie att en efterfrågan på revision kan finnas för

att öka möjligheterna till att tillhandahålla externt kapital och Blackwell, Noland och Winters

(1998) studie visar att efterfrågan på revision finns när företag vill erhålla en bättre ränta eller

kreditvillkor.

2.4.2 Kreditbetyg

Dedman och Kausar (2012) skriver om effekten som frivillig revision har på företags

kreditbetyg. Ett kreditbetyg är en utvärdering av den kreditrisk som en blivande borgenär tar

och förutser gäldenärens förmåga att betala tillbaka sin skuld och används av banker och andra

långivare. Författarnas första antagande var att om revisionen ökar trovärdigheten för de

finansiella rapporterna kommer företag som behåller revisionen att få högre kreditpoäng än

företag som väljer bort revision. Det andra antagandet var att om revisionen ökar kvaliteten på

den finansiella rapporteringen kommer de finansiella rapporterna för företag som behåller

revision att vara av högre kvalitet än de för företag som väljer bort revision. Efter att ha

analyserat 4873 små företag i Storbritannien visar författarnas tester att det finns konsekventa

bevis för att de företag som valt att fortsätta revidera sina räkenskaper har betydligt bättre

kreditpoäng än de företag som valde bort revision. Enligt författarna kan det förklaras genom

den försäkring som revisionen ger kreditvärderingsinstituten gentemot manipulerande

redovisningsval. Zalata, Elzahar & McLaughlin (2020) fann i sin studie också bevis för att

kreditvärderingsinstitut belönar företag som använde högkvalitativa revisorer som till exempel

branschspecialister.

Page 17: Jakobs, Lindqvist. Reviderad

10

2.4.3 Informationsasymmetri

Carrington (2016) skriver att informationsasymmetrin i ett företag i huvudsak uppstår vid

separationen mellan företagets ägande och ledning. Ett grundläggande behov av tillförlitlig

ekonomisk information kan därmed diskuteras utifrån de problem som uppkommer i relationen

mellan en ägare/investerare (Principaler) och företagsledare/styrelse (Agenter). Relationen

mellan principalen och agenten präglas i stor utsträckning av informationsasymmetrin

(Eisenhardt, 1989). Eisenhardt (1989) skriver att det i huvudsak finns två problem som kan

uppstå i dessa principal-agent förhållanden. Det första problemet som kan uppstå är om

principalen och agentens mål och intressen står i konflikt med varandra samtidigt som det är

svårt för principalen att verifiera vad agenten faktiskt gör. Det andra problemet som

separationen mellan ägande och ledning bär med sig är enligt författaren parternas inställning

till risk. Problemet grundar sig i att principalen och agenten kan föredra olika åtgärder på grund

av olika riskpreferenser. För att lösa dessa problem och skydda sig mot ett eventuellt

opportunistiskt beteende hos agenten kan principalen ta hjälp av övervakning och

incitamentsstrukturer (Jensen & Meckling, 1976). Med dessa hjälpmedel kan principalen styra

agenten till att arbeta i enlighet med sitt eget intresse. De finansiella rapporterna som agenten

upprättar är en form av övervakning från principalen. På grund av de olika redovisningsval som

går att göra kan dessa rapporter dock manipuleras (Watts & Zimmerman 1990). Potentiellt sätt

skulle agenten därmed kunna dölja information som inte är förenliga med principalens intresse

och att principalen därmed inte kan lita på att agentens rapportering är rättvisande. Genom att

få den redovisade informationen granskad av en tredje part, dvs en revisor, kan principalen

försäkra sig om att informationen som presenteras stämmer och att den har redovisats på ett

korrekt sätt. Nyttan som revisionen medför är således att jämna ut de informationsunderläge

som principalen har (Eklöv Alander, 2019).

2.4.4 Revisionsreglering

Det finns en stor skillnad i regleringen av huruvida ett företags finansiella rapporter dels ska

offentliggöras och dels ska granskas av en revisor. I både USA och Kanada behöver ett privat

företag1 varken offentliggöra eller granska sina finansiella rapporter. I Europa däremot måste

de flesta företag på ett eller annat sätt offentliggöra sina rapporter samtidigt som företag i en

betydligt större utsträckning är revisionspliktiga. Minnis och Shroff (2017) studerar och

1 Minnis och Shroff (2017) definierar ett privat företag som ett företag vars kapital inte handlas på en sekundärmarknad.

Page 18: Jakobs, Lindqvist. Reviderad

11

granskar teoretiska argument som finns för och emot revision och offentliggörande av

finansiella rapporter. Författarna har studerat 25 redovisningsinstitut i världen och över 2000

företag i hela Europa för att få en uppfattning om hur respondenternas svar står sig i relation till

de empiriska och teoretiska resultaten som tidigare forskning har visat. Resultaten visar att

teorin stämmer överens med respondenternas uppfattningar i de flesta fall men att det finns

avseenden där det inte gör det. Det visar sig att företagen inte skulle offentliggjort sina

finansiella rapporter om det inte behövde göra det samtidigt som de anser att en lag som kräver

det är nödvändig. Majoriteten av företagen säger sig skulle fortsätta revidera sina finansiella

rapporter men att de samtidigt anser att det inte krävs en reglering kring revisionsplikt.

Avslutningsvis skriver författarna att studien endast är en början på forskning inom ämnet och

att det behövs ytterligare forskning för att både förstå orsaker och konsekvenser för att hitta den

optimala nivån på revision- och rapporteringsregleringen.

2.4.5 Sammanfattning

Tidigare studier kring revision är väldigt omfattande och fenomenet har studerats ur olika

synvinklar. Vad revisionen har för betydelse för små företag kan hänföras och förklaras med

hjälp av den valda teorin och tillsammans med den tidigare forskning som presenterats har vi

fått kunskaper som hjälpt oss att förstå vad som kan påverka företagens inställning till revision.

Minnis och Shroff (2017) diskuterar och analyserar de argument som finns för reglering av

finansiella rapporter relaterade till revision och påstår att det behövs ytterligare forskning för

att hitta den optimala nivån för regleringen. Vidare belyser Vanstraelen och Schellerman (2017)

den skillnad som finns mellan revisionspliktens gränsvärden i EU-länderna och hur dessa har

korrigerats över tid. Detta motiverar oss till att studera ämnet samtidigt som det visar att denna

studie är relevant.

2.5 Revisionsteorier

Enligt Carrington (2016) är det olämpligt att påstå att det endast finns en teori om revision,

framförallt eftersom de ingår i samhällsvetenskapen och det på något sätt involverar

förändringsbenägna människor. Vidare skriver författaren att det inom revisionsämnet finns

flera olika teorier som belyser samma aspekter fast ur olika synvinklar och som tillsammans

kan ge en motsägelsefull bild. Trots detta ges det en möjlighet till en djupare förståelse kring

fenomenet än om bara en teori används (Carrington, 2016). Teorierna som presenteras nedan

bör inte ses som en slutgiltig sanning utan istället som den hittills bästa förklaringen av

Page 19: Jakobs, Lindqvist. Reviderad

12

fenomenet revision som producerats fram av forskning (Carrington, 2016). Vi anser att dessa

teorier är lämpliga att använda i vår studie för att få en så djup förståelse som möjligt om

problematiken kring revisionspliktens gränsvärde. Nedan förklaras kortfattat tre teorier om

revision baserade ur den nationalekonomiska traditionen samt två teorier om revision ur ett

sociologiskt perspektiv.

Figur 2: Egen bearbetning av ”Traditioner, teorier och perspektiv på revision” ur Carrington

(2016 s 13).

2.5.1 Revision som försäkran

Teorin revision som försäkran utgår från att det finns informationsasymmetri mellan

företagsägare och företagsledning. Teorin grundar sig i att ägandet och ledning i företag ofta är

separerade och kan enklast illustreras med Jensen och Mecklings (1976) principal-agentteori.

Ägarna kan genom en granskning av en oberoende tredje part försäkra sig själva om att

företagsledningen inte agerar i egenintresse och att verksamheten sköts effektivt i hänsyn till

ägarens intresse. Det blir tydligare och tydligare ju större verksamheten är och ju fler aktieägare

det finns. Om företagsledningen sätter sitt eget intresse framför ägarens kan ägarna skydda sig

genom att se till att det finns en riskpremie i företagsledarnas ersättning (Wallace, 2004). Om

företagets potentiella framtida vinst inte uppnås för att företagsledningen agerar i egenintresse

finns riskpremien där som kompensation för ägarna. Enligt denna teori är revisionen svaret för

en uppriktig företagsledning att undkomma denna riskpremie (Carrington, 2016; Wallace,

2004).

Teorier om Revision

Nationalekonomi Sociologi

Försäkran Förbättring Försäkring Komfort Legitimering

Page 20: Jakobs, Lindqvist. Reviderad

13

2.5.2 Revision som förbättring

Revision som förbättring fokuserar på den redovisade informationens kvalitet där revisorns roll

är att vara en informationsmedlare vars syfte är att göra redovisningen bättre. Det kan

exempelvis vara att lyssna på de krav som intressenter har på redovisningen. Teorin tar fasta på

att alla situationer inte kan ses som ett förhållande mellan två parter där ett kontrakt sluts. Ett

sätt att illustrera detta är att använda börsen som ett exempel. På börsen är den redovisade

informationen lika viktig för den faktiska ägaren som den är för den potentiella ägaren. En

potentiell ägare ser den redovisade informationen som en rättighet och att det ger någon form

av samhällsnytta. Dessa intressenter vill ha så mycket god information som möjligt offentlig

vilket ibland inte stämmer överens med aktieägare och företagsledningens intresse (Carrington,

2016). Det kan till exempel handla om att inte avslöja för mycket för konkurrenter. En potentiell

aktieägare som tar investeringsbeslut grundat på otillräcklig information kan innebära att

resursallokeringen på marknaden försämras och marknaden i stort påverkas då investeringar

inte sker där de gör mest nytta. Revision är därmed viktig för att kapitalmarknaden ska vara så

effektiv som möjligt (Carrington, 2016; Wallace, 2004).

2.5.3 Revision som försäkring

Revision som försäkring handlar till skillnad från de övriga två inte om hur redovisningen kan

vara till hjälp för företaget och dess intressenter för att motverka

informationsasymmetri. Teorin ser revisorn som en marknadslösning och kan enklast förklaras

som ett försäkringsbolag. Risken för att den redovisade informationen innehåller felaktigheter

flyttas från företagsledningen till revisorn. Syftet med revisionen är enligt teorin att

redovisningen håller kvalitet och följer de lagar och normer som finns. En investerare som

grundat ett beslut på redovisad information som innehåller felaktigheter och lidit skada kan

vända sig till revisionsbyrån som utfärdat revisionen och få ersättning. Revisorn har därmed ett

eget intresse av att den redovisade informationen stämmer överens med de lagar och regler som

finns för att skydda sig själv mot exempelvis stämningar (Carrington, 2016; Wallace, 2004).

Lagarna om redovisningen finns i aktiebolagslagen (SFS, 2005:551).

2.5.4 Revision som komfort

Revision som komfort är enligt Carrington och Catasús (2007) en teori som beskriver

revisionen som en grundläggande trygghet. Det kan till exempel handla om den trygghet som

Page 21: Jakobs, Lindqvist. Reviderad

14

en investerare behöver för att våga investera. Att revisionen finns där gör till exempel att en

investerare inte behöver ställa frågor kring redovisningens kvalitet och trovärdighet. Teorin

behandlar komfortsperspektivet både med användaren och revisorn som utgångspunkt. Med

användaren som utgångspunkt kan teorin beskrivas i termer av den nationalekonomiska teorin

revision som förbättring som nämndes ovan, dock som en form av förbättring genom

signalering snarare än genom information. Teorins utgångspunkt är att förbättringen bör ske

internt och inte nå allmänheten. Om de problem eller korrigeringar som görs under revisionen

når allmänheten kan de skada den komfort som användaren känner kring den redovisade

informationen. Den framgångsrika revisionen ska enligt teorin endast skicka en signal till

användarna om att den finns där och att det är avsaknaden av andra signaler som gör en

användare komfortabel. En sådan signal kan till exempel vara om revisorn tvingas rapportera

något i sin revisionsberättelse som inte ingår i dess standardform. Ur revisorns synvinkel

handlar teorin om att göra revisorn komfortabel med sitt arbete. Eftersom en revisor inte kan

granska allt är det viktigt att revisorn hittar ett tillstånd där granskningen känns komfortabel

och att avlägsna vad Carrington och Catasús (2007) kallar för orosmoment. Det kan till exempel

handla om osäkra kundfordringar ska accepteras som kundförluster eller inte.

2.5.5 Revision som legitimering

Genom att ständigt sträva efter att arbeta inom samhällets lagar och regler uppstår en möjlighet

för företaget att uppfattas som legitimt. Att för ett företag ses som legitimt av samhället kan

vara yttersta betydelse för företagets överlevnad samtidigt som det kan förhindra att de får

illojala intressenter. En legitimitetsstämpel kan till exempel innebära stärkta affärsrelationer

med företagets intressenter (Deegan, Rankin & Voght, 2000). Enligt Carrington (2016) tar

revision som legitimering fasta på den legitimerande roll som revisorn har. Revisorn finns enligt

detta angreppssätt till för att göra de finansiella rapporterna godtagbara för användarna. Vidare

skriver Carrington (2016) att det finns fyra olika strategier som tillämpas för att skapa

legitimitet men att revisorn i huvudsak tillämpar två av dessa. Enligt författaren innebär den

första strategin att revisorns uttalande är “ett budskap med innebörden att redovisningen följer

de normer och etiska koder som finns för detta i samhället” (Carrington, 2016, s.31). Den andra

strategin som enligt författaren beskriver legitimitetsskapandet är att revisorn “kommer att

kräva av företaget att det ändrar sin redovisning om denna inte följer de normer och etiska

koder som finns för den finansiella redovisningen” (Carrington, 2016, s31).

Page 22: Jakobs, Lindqvist. Reviderad

15

2.6 Teoretiska analysverktyg

Studiens teoretiska analysverktyg härrör från våra upptagna revisionsteorier som nämnts ovan.

De tre första teorierna som är baserade ur den nationalekonomiska traditionen karakteriseras

som intressentrelaterade faktorer eftersom dessa har en nära anknytning till både interna och

externa intressenter. De andra två teorierna om revision ur ett sociologiskt perspektiv tar fasta

på den legitimitetsskapande roll som revisionen har och karakteriseras som legitimitetskapande

faktorer. Dessa två faktorer skapar bättre förutsättningar för aktiebolagens interna och externa

angelägenheter och dess acceptans hos olika berörda parter i samhället.

Figur 3: Egen bearbetning av studiens teoretiska analysverktyg.

Intressentrelaterade faktorer

Revision som försäkran Revision som förbättring Revision som försäkring

Legitimitetsskapande faktorer:

Revision som komfort Revision som legitimering

Revisionens betydelse för små svenska

aktiebolag

Page 23: Jakobs, Lindqvist. Reviderad

16

3. Metod

I detta avsnitt presenteras studiens metodval och tillvägagångssätt. Vi förklarar och

argumenterar för våra val samt hur vi har analyserat den insamlade empirin.

3.1 Studiens vetenskapsteoretiska synsätt

En medvetenhet i metodvalet och appliceringen av metoden är viktigt för att sträva efter

vetenskaplighet. Detsamma gäller teknikval och teknikanvändning i en studie. För att söka svar

i sitt vetenskapliga sammanhang är det viktigt att välja rätt metod (Ejvegård, 2009).

Johannessen och Tufte (2003) menar att den kvalitativa ansatsen syftar till att erhålla mer

detaljerade, omfattande samt fylligare beskrivningar av ett fenomen. Då vi söker att få en bättre

insikt behöver vi kvalitativa förklaringar för att erhålla svar på våra frågeställningar.

Genomförandet av längre intervjuer med ett mindre urval kommer framställa en mer detaljerad

information om fenomenet. Johannessen och Tufte (2003) skriver även att en kvalitativ metod

är särskilt användbar när forskaren ska undersöka ett fenomen som allmänheten inte känner till

så bra och det har forskats lite på. Genom att ha tagit del av Riksrevisionens inställning kring

varför revisionen ska återinföras och på den andra sidan Riksdagen som vill att fler företag ska

fråntas från revisionskravet, vill vi se problemet från företagens sida. På detta sättet beskrivs

något som allmänheten inte känner till så bra. Att välja en kvalitativ metod gav oss en djupare

förståelse för vad små aktiebolag värdesätter med revision, vilken betydelse revisorn har för

aktiebolaget samt vilken den bästa revisionsregleringen är. Genom att bygga vår studie på ord

istället för siffror gav det oss en förståelse för hur företagen använder sig utav revisionen i den

dagliga verksamheten. Att skicka ut flera standardiserade enkäter skulle medföra att

möjligheten till eventuella förklaringar och följdfrågor uteblev. Att skicka ut en enkät skulle

även innebära att vi förlorade den djupkunskap som aktiebolagen har om revision. Därav var

semistrukturerade intervjuer den mest lämpliga metoden för att besvara studiens

frågeställningar då vi kunde följa upp intervjusvaren med eventuella följdfrågor.

Page 24: Jakobs, Lindqvist. Reviderad

17

3.2 Studiens forskningsdesign

I studien ingår åtta aktiebolag som verkar inom olika branscher. Gemensamt för dessa

aktiebolag är att de verkar inom samma geografiska område. För att genomföra studien gjordes

en semi-strukturerad intervjuguide som var uppdelad i fyra olika områden.

3.2.1 Urval

För att kunna få en fördjupad förståelse är det betydelsefullt att urvalet omfattas av företag som

kan delge en rik bild och mycket information för att syftet skall kunna uppnås. Vi har valt att

studera små aktiebolag som uppfyller minst två av följande gränsvärden och har gjort så de

senaste två räkenskapsåren: 3 anställda, 1,5 miljoner kronor i balansomslutning och 3 miljoner

kronor i nettoomsättning. I relation till syftet så görs denna avgränsning för att få en mer

omfattande bild av revisionens för- och nackdelar samtidigt som vi tror att det kommer ge oss

intressanta svar i diskussionen kring revisionspliktens gränsvärde. Studien innefattar fyra

företag som placerar sig strax ovanför nuvarande gränsvärde medans resterande fyra företag är

större sett till gränsvärdesparametrarna för att identifiera eventuella skillnader. Vi tror att dessa

informanter kommer att ge ytterligare ett kunskapsbidrag i diskussionen kring revisionsplikten,

framförallt då tidigare forskning främst har studerat efterfrågan på revision hos små företag som

inte omfattas av revisionsplikten. Företagen som ingår i studien har sitt säte i Borlänge eftersom

det av praktiska skäl var enklast då vi personligen ville träffa intervjupersonerna och göra

fysiska intervjuer. På grund av rådande omständigheter i samhället med Covid-19 fråntogs dock

möjligheten att göra fysiska intervjuer och intervjuerna gjordes istället via telefon.

För att hitta aktiebolag som överensstämde med vår avgränsning användes databasen Retriever

Business. Flertalet av aktiebolagen erhöll vi inget svar ifrån samt några var intresserade av att

delta men i och med rådande samhällssituation med Covid-19 så hade de inte möjlighet.

Sammanlagt erhölls svar från åtta företag som var positiva till att medverka i studien. Detta kan

likna ett Ja-sägarurval där de som är intresserade av att delta i studien får delta.

Page 25: Jakobs, Lindqvist. Reviderad

18

3.2.2 Tillvägagångssätt för datainsamling

I studien gjordes telefonintervjuer (se figur 4) med åtta aktiebolag som är verksamma i

Borlänge-regionen. Studien består alltså av primärdata från dessa aktiebolags representanter.

Dessa företagsrepresentanter är anställda som har en betydande roll inom företaget såsom VD

eller ekonomichef vilket vi ansåg vara nödvändigt för att söka svar på våra föreställningar. Till

en början sökte vi kontakt till de studerande aktiebolagen via den mailkontakt som angivits på

företagens hemsida. Vid vår första kontakt med aktiebolagen angav vi kortfattat vad vi ville

undersöka samt information om att intervjun skulle ske över telefon. Vid den första kontakten

ansåg vi även att det var viktigt att det skulle framgå att det fanns en möjlighet för informanterna

vara anonyma för att öka möjligheten till att flera skulle delta. Alla studiens informanter valde

att vara anonyma.

Inom kvalitativ forskning är det naturligt att använda intervjuer för att besvara studiens syfte

(Johannessen och Tufte, 2003). Med en intervju kunde vi kartlägga företagens inställning till

revision och en eventuell framtida ändring i revisionspliktens gränsvärden med hjälp av

innehållsrika förklaringar. Enligt Sohlberg och Sohlberg (2019) är intervjuer en bra metod när

forskaren syftar till att kartlägga människors avsikter, erfarenheter eller uppfattningar. En

intervju går till exempel mer djupgående i det avseendet än standardiserade enkäter. Som vi

nämnt ovan gjordes intervjuerna via telefon. Svarsfrekvensen vid telefonintervjuer är enligt

Eriksson och Weidersheim (2011) ofta hög, vilket bortsett från rådande samhällssituation

ytterligare motiverade vårat val av att genomföra intervjun på telefon. Även Denscombe (2009)

skriver om de positiva aspekterna med telefonintervjuer och menar att det ger lika tillförlitliga

svar som en fysisk intervju. En intervju över telefon är även mindre tidskrävande både för oss

forskare men även för informanterna. I och med att vi fick godkänt av informanterna att spela

in våra intervjuer skapades en möjlighet för oss att vara effektiva i insamlandet av det empiriska

materialet.

Innan vi genomförde intervjun bifogades vår intervjuguide (se bilaga) där informanterna fick

ta del av frågorna och fundera kring dem i förväg. Detta upplevde vi var nyttigt för att få

detaljerade svar då informanterna hade tid att tänka efter och ta fram relevant information. I

utformningen av vår intervjuguide utgick vi ifrån Lantz (2013) fyra hörnstenar som var till stor

hjälp för oss vid genomförandet. Dessa är:

Page 26: Jakobs, Lindqvist. Reviderad

19

• Tydliggöra varför området och problemet är viktigt och intressant.

• Bestämma vilket syfte undersökningen/intervjun har.

• Underbyggd teori eller modell som belyser problemet

• Avgränsa problemet och på så sätt precisera frågeställningen.

Dessa hörnstenar hjälpte oss att minimera risken för att missa att ställa relevanta frågor samt

minimera risken för att komma på bättre följdfrågor i efterhand. Intervjuguiden gjorde så att

intervjun gav relevant information till vår problemställning vilket enligt Lantz (2013) är

nödvändigt för att en väl genomförd intervju ska vara användbar. Intervjuguiden delades upp i

fyra områden som vi ansåg vara relevanta utifrån studiens syfte. Dessa intervjuområden var:

information om företaget, beslutsfattandet i företaget, revisorns roll i företaget samt revisionens

betydelse för intressenterna. Eftersom intervjuguiden skickades ut innan intervjun så upplevde

vi som intervjuare att våra informanter höll sig till de områden som fanns i intervjuguiden och

inte gav oss irrelevant information. Med en mer innehållsrik och värdefull information från

respondenterna där vi höll oss inom ämnet skapades en hög tillförlitlighet och hög trovärdighet

sett till studiens syfte.

I våra intervjuer arbetade vi på ett semistrukturerat sätt där vi ställde öppna frågor som

möjliggjorde för oss att ställa fler följdfrågor under intervjutiden. Detta arbetssätt gjorde att

materialet blev fylligt och innehållsrikt då respondenten kunde utveckla sina resonemang och

på så sätt gav oss mer material att analysera. Enligt Johannesen och Tufte (2003) så är avsikten

med en kvalitativ intervju att erhålla beskrivningar från informantens vardag för att forskaren

ska kunna tolka betydelsen av fenomenen som beskrivs. I samtycke med våra informanter

spelades samtliga intervjuer in för att vi som intervjuar helt skulle fokusera på att få samtalet

att flyta på och på så sätt bli så innehållsrikt som möjligt. Vi förde därmed inte några omfattande

anteckningar under intervjun. Vi anser att vid en situation där vi antecknar det som sägs under

tiden så skulle det innebära en risk att bli distraherade och att viktig information kunde gå

förlorad. Enligt Tost (2010) är det viktigt att intervjuaren försöker förstå den intervjuades

känslor, sätt att tänka och handla. Vidare påpekar Trost (2010) vikten av att skilja på intervju

och ett samtal. Det är viktigt att intervjuaren själv inte är en robot, utan fortfarande är en

människa. Det är även viktigt att intervjuaren ligger lågt med sitt eget tänkande och görande.

Trost (2010) menar att det är den intervjuande som skall vara i centrum och intervjuaren har

som roll att intervjuprocessen skall gå framåt. Holme och Solvang (1997) skriver om vikten av

att det finns en frivillighet och att intervjun präglas av tillit för att sätta en bra grund till ett

Page 27: Jakobs, Lindqvist. Reviderad

20

innehållsrikt och avslappnade samtal. Därav var det viktigt för oss att förklara för informanterna

att studien var frivillig vilket vi anser skapade ett avslappnat samtal där båda parter kunde

förklara och utveckla sina frågor och svar. I tabellen nedan har vi sammanställt information om

våra intervjuer.

Figur 4: Tablå med information om våra intervjuer.

3.2.3 Tillvägagångsätt för dataanalys

Efter att intervjuerna transkriberats så påbörjade vi vårat analysarbete. Genom att vi erhöll en

stor mängd data med mycket information behöver vi analysera det för att söka svar på vårt syfte.

I analysen gjordes en teoretisk tematisk analys som enligt Kvale och Brinkmann (2014) sker

genom de tre faserna: koncentrering, kategorisering och tolkning. Koncentrering innebär att vi

reducerar materialet till kortare innebörder och teman för att på så sätt genomföra en sållning

och förenkling av materialet. En viktig del i detta är att ta fasta på uttryck som den intervjuade

har använt för att kunna skapa en meningskoncentration kring dem. Den andra delen är

kategorisering som syftar till att kategorisera intervjusvaren för att strukturera upp materialet

samt identifiera betydelsefulla underkategorier. Den sista delen i analysen är tolkningen som

syftar till att tolka empirin och diskutera den mot vårat teoretiska analysverktyg. Här försökte

vi förstå våra intervjupersoners självförståelse. Vår tolkning av intervjusvaren syftar till att

formulera vad intervjupersonen själva uppfattar som meningen med vad de säger. Genom dessa

tre steg har vi kunnat koppla vår insamlade empiri till våra teoretiska analysverktyg och på så

sätt se hur aktiebolagen värdesätter revision. Genom de tre analysstegen har vi alltså sett hur

revision som förbättring, försäkran, försäkring, komfort och legitimitet går att applicera på vårt

urval.

Företag Position Tidsåtgång Plats DatumF1 (IT) Ekonomichef 53 min Telefon 17-04-2020F2 (Bygg) Delägare/ Ekonomichef 38 min Telefon 20-04-2020F3 (Industri) VD 40 min Telefon 20-04-2020F4 (Konsult) Delägare/ Ekonomichef 34 min Telefon 21-04-2020F5 (Idrott) VD 45 min Skype 21-04-2020F6 (Livsmedel) Delägare/VD 46 min Telefon 23-04-2020F7 (Transport) VD 50 min Telefon 24-04-2020F8 (Fastighet) VD 42 min Telefon 27-04-2020

Page 28: Jakobs, Lindqvist. Reviderad

21

Vid analysarbetet fokuserade vi på områden som var kopplade till valda teorier. Vi kunde

genom att ta del av de utvalda teorierna urskilja teman som dessa utgick ifrån som vi sedan

applicerade i vår analys. Genom att erhålla empiri angående aktiebolagens ägarstruktur och om

det förelåg informationsasymmetri i bolaget kunde vi analysera hur företagen ser revisionen

som en försäkran. Det andra temat utgick från hur revisionen används som en löpande rådgivare

för att se hur revisionen bidrar till att göra redovisningens innehåll bättre. Genom detta tema

skapades möjligheten att hitta faktorer som bidrar till att revisionen ses som en förbättring. Det

tredje temat utgick från hur revisorn finns som en kontrollant för att den redovisade

informationen inte ska innehålla några felaktigheter. Detta kunde vi sedan koppla till

revisionens roll som försäkring. Det fjärde temat vi identifierat ur empirin utgick från

aktiebolagens intressenter och hur de upplevde företagens revision. Empirin som erhölls kunde

vi analysera mot teorin revision som komfort. Det femte temat utgick från hur revisionen ger

aktiebolagen en seriositetsstämpel och kunde analyseras mot teorin revision som legitimering.

För att svara på våra frågeställningar behöver vi även analysera hur företagen uppfattar

revisionspliktens nuvarande gränsvärden. I empirin kunde vi urskilja två teman som utgick från

revisionens nytta i relation till kostnaden samt deras inställning till revisionspliktens nuvarande

gränsvärden. Med hjälp av dessa två teman kunde vi se hur de studerande aktiebolagen uppfattar

revisionspliktens nuvarande gränsvärden och analysera empirin mot tidigare studier.

3.3 Studiens kvalitetskriterier

3.3.1 Validitet/Giltighet

Det som är viktigt i vår undersökning är att studien har en hög validitet. Validitet beskrivs av

Sohlberg och Sohlberg (2019) att vi mäter det vi avser att mäta. Jacobsen (2002) skriver att

inom kvalitativ forskning använder ordet giltighet istället validitet för att undersöka studiens

kvalitet. Genom att arbeta ifrån vår intervjuguide och formulera frågeställningarna i

intervjuerna utifrån vårt syfte kunde vi stärka studiens validitet. Frågorna konstruerades för att

ge oss fylliga svar vilket medförde en djupare förståelse då respondenten fick möjlighet att tala

fritt. Johannessen och Tufte (2003) skriver att det centrala i en studie är att utforma relevanta

frågor för att datamaterialet ska representera fenomenet. För att stärka studiens validitet

utformade vi frågor utifrån olika teman. Dessa teman är kopplade till de underbyggda teorier

som där vi har tagit ut centrala begrepp och formulerat frågor kring.

Page 29: Jakobs, Lindqvist. Reviderad

22

3.3.2 Reliabilitet/Tillförlitlighet

Inom forskning är begreppet reliabilitet viktigt. Reliabiliteten betyder tillförlitlighet och berör

undersökningens data, vilken data som används, insamlingen och hur materialet bearbetas

(Johannessen och Tufte, 2003; Jacobsen, 2002). En viktig del i att undvika ett reliabilitetsfel

var att spela in våra intervjuer. Detta medförde att vi kunde analysera och presentera materialet

på ett trovärdigt sätt. I och med att vi fick möjligheten att spela in intervjuerna medförde det att

vid en eventuell upprepning av empirin skulle resultatet bli detsamma. Tolkningen av det

empiriska materialet har underlättats då vi har haft möjlighet att spela upp intervjuerna flera

gånger för att sen kunna transkribera intervjuerna. Detta medförde att viktig information inte

har fallit bort under processen. 3.4 Studiens etiska reflektion

I vår studie är det viktigt att vi strävar efter ett högt individskydd för att våra respondenter ska

känna sig trygga i att medverka. Därför utgick vi ifrån fyra grundläggande krav för skydda de

individer som deltog. Dessa beskrivs av Johannessen och Tufte (2003) som ett:

• Informationskrav

• Samtyckeskrav

• Konfidentialitetskrav

• Nyttjandekrav

Vi informerade våra informanter om studien och dess syfte samt vilken roll de spelar i den

aktuella undersökningen. Om informanterna inte önskade att vidare delta i studien var det okej

att avbryta då beslutet att delta var frivilligt. Uppgifter om företag och personer publiceras

enbart vid samtycke. Intervjun kommer därmed att vara anonym för att skapa en bra avvägning

mellan offentlighet och sekretess. Till sist kommer all insamlad empiri från våra informanter

enbart att användas till denna studie och därefter förstöras. Därför kommer inget insamlat

material eller personuppgifter spridas till externa parter utan deras eget samtycke.

Page 30: Jakobs, Lindqvist. Reviderad

23

4. Empiri, Analys & Resultat

I detta kapitel redogörs för det empiriska material som studien baseras på. Intervjuerna med

de åtta företagen som ingår i studien kommer att presenteras var för sig. Sedan ställs det

empiriska materialet mot vår valda teori och tidigare forskning. Utifrån vår analys har vi

kunnat se både likheter och skillnader i hur aktiebolagen värdesätter revision. Vi har även

kunnat se samband mellan våra intervjusvar, vår valda teori och tidigare forskning.

4.1. Sammanställning av insamlad empiri

De intervjuer vi genomfört presenteras nedan var för sig och innehåller information av värde

för studien. Företagen har meddelat att de vill vara anonyma och benämns nedan som Företag

1, Företag 2, Företag 3 osv. Eftersom det inte är relevant sett till studiens syfte att veta vilka

företag som ingår i studien anser vi att studiens trovärdighet inte kommer att påverkas.

4.1.1 Företag 1 (IT)

Alla företagets ägare arbetar i företaget samt är en del av ledningsgruppen vilket innebär att de

har en god insyn i den dagliga verksamheten. Företaget arbetar nära sin revisor där revisorn

fungerar som en rådgivare och ett bollplank när olika beslut ska tas. Ekonomichefen berättar att

de anser att ”samarbetet med revisorn är väldigt viktigt” samt att revisorn varit till stor hjälp

vid organisatoriska beslut. Enligt ekonomichefen är revisorns roll ”ovärderlig”. Revisorn har

bland annat hjälpt företaget att värdera immateriella tillgångar i form av licenser, spelrättigheter

och spelmotorer vilket var till stor hjälp och något som uppskattades av banken. Ekonomichefen

förklarar att ”en spelmotor är ingenting som du kan ta på och det krävs att du har en förståelse

för verksamheten och är insatt i den världen. Det hade varit skillnad om vi hade byggt hus till

exempel, de är något som de flesta bankfolk förstår sig på och det finns något att ta på”. Genom

att revisorn har varit med och hjälpt till att värdera företagets tillgångar och på så sätt förbättrat

redovisningen har till exempel banken blivit nöjda. Revisorn kom även med betydelsefulla råd

vid omorganiseringen som gjordes för tre år sedan som förbättrade beslutsunderlaget. I de två

engelska dotterbolagen, som lyder under engelsk lagstiftning där gränsvärdena för

revisionsplikt är betydligt högre än Sveriges, har deras engelska revisorer varit till stor hjälp

vid legala frågor. Revisionen i England har ibland upplevts som ett krav från större kunder vid

upphandlingar vilket kan ha gett fördelar gentemot konkurrenter som inte revideras.

Ekonomichefen säger att ”en revision gör att vi ses som ett seriöst företag och uppfattas som

Page 31: Jakobs, Lindqvist. Reviderad

24

legitima”. Ekonomichefen i koncernen berättar vidare att de ser den oberoende granskningen

som en revisor gör i samband med årsbokslutet som en försäkran för företaget att allting

stämmer samtidigt som de inte ser några negativa aspekter med en revision. Nyttan som

revisionen medför överstiger helt klart kostnaden som den bär med sig. Om företaget inte hade

varit revisionspliktiga så hade de ändå anlitat en revisor. Att revisionsplikten fråntogs de allra

minsta bolagen är något som de är skeptiska till. De anser att, oavsett bolagsstorlek, så fyller

revisorn en viktig roll som alla på något sätt kan dra nytta av.

4.1.2 Företag 2 (Bygg)

De tre delägarna förvärvade bolaget under 2018 och äger en lika stor del var. Delägarna arbetar

i företaget och ingår i ledningsgruppen tillsammans med andra tjänstemän. Under 2018-2019

växte organisationen med nästan 80% och just nu befinner sig företaget i en stegvis

utvecklingsfas, framförallt gällande de administrativa delarna. Målet är att fortsätta växa men

inte alls i samma utsträckning som tidigare. Eftersom ekonomichefen har arbetat som revisor

samt varit finansdirektör på ett börsnoterat bolag används inte revisorn alls i den dagliga

verksamheten. Den kunskap som behövs finns med andra ord i företaget. Ekonomichefen säger

sig vara ”spindeln i nätet i all administration” och ”upprättar både årsredovisning och

årsbokslut själv” vilket bl.a. sänker kostnaden för revisionen då de granskar ett redan färdigt

material. Vidare säger ekonomichefen att ”revisorns oberoende granskning är viktig så att de

andra två delägarna får en trygghet och känner att de arbete som jag gör är korrekt. Det blir

en försäkran för alla parter att allting sköts på rätt sätt”. Ekonomichefens åsikt är att ”en

revision medför en kvalitetsstämpel och utbringar seriositet” vilket till exempel banken

uppskattar. Av erfarenhet påverkar t.ex. en revision företags kreditbetyg i positiv bemärkelse.

En av företagets viktigaste intressenter är kunderna. Det är viktigt för kunderna att bolaget

revideras eftersom de ”vill se att vi gör rätt, att våra kontrollsystem fungerar och att vi följer

de lagar som finns”. Företaget anser att revisionen utan tvekan är värd kostnaden samtidigt so

de inte ser några negativa aspekter med granskningen. Därmed skulle de inte tagit bort

revisionen om de hade haft den möjligheten. Ekonomichefens åsikt är att ”det är för enkelt att

starta bolag utan revisor idag och att möjligheten att fuska är större än tidigare”. Om

regleringen ska ändras anser ekonomichefen att lagstiftningen i sådana fall bör stramas åt.

Page 32: Jakobs, Lindqvist. Reviderad

25

4.1.3 Företag 3 (Konsult)

Företaget verkar inom it branschen och tillhandahåller konsulter till olika uppdragsgivare.

Företaget är moderbolag i en koncern och är familjeägt medans dotterbolagen ägs tillsammans

med medarbetarna. Företaget har en policy att ingen extern part får vara delägare. Företaget har

haft en stadig tillväxt de senaste åren och har som mål att fortsätta i samma spår. Trots att

ekonomichefen har en bakgrund som redovisningskonsult beskriver hen att ”revisionen medför

en trygghet mot alla delägare om att de arbete som gjorts stämmer överens med företagets

intresse samt de lagar och regler som finns”. Med hjälp av revisorns oberoende granskning kan

ekonomichefen även känna sig trygg med de underlag som presenteras för ledningen vilket

även gäller för delägaren som sköter alla avtal. Revisorn används ibland även som en löpande

rådgivningsresurs vid framförallt skattefrågor eftersom den kunskapen inte finns i företaget.

”Revisorn är med löpande som bollplank i skattefrågor och liknande. Ibland kan de vara så att

jag säger en grej och dom andra delägarna inte riktigt vill tro mig och då kan jag prata med

revisorn så får jag en trygghet och styrka i mina påståenden. Det blir en försäkran att jag gör

rätt.”

Gällande diskussionen kring revisionspliktens nuvarande gränsvärde anser de att alla företag

ska vara revisionspliktiga. Med sin bakgrund som redovisningskonsult och erfarenhet som

företagare anser ekonomichefen att de är av största vikt att allting sköts på rätt sätt eftersom det

”i slutändan handlar om samhällets skattepengar”. Av erfarenhet är det vanligt att

”redovisningsansvaret utan en extern granskning missbrukas och att till exempel privata

kostnader tas upp i bolaget”. Relationen med revisorn beskrivs som positiv och skyddar de

delägande medarbetarna från att tro att ledningen agerar i egenintresse eller för personlig

vinning. Företaget har inte upplevt att någon intressent värderar en revisionsgranskning högre

vid eventuell konkurrens från mindre icke revisionspliktiga bolag. Om företaget inte hade varit

revisionspliktigt hade de definitivt fortsatt att anlita en revisor och revidera sina räkenskaper.

Page 33: Jakobs, Lindqvist. Reviderad

26

4.1.4 Företag 4 (Industri)

Företaget verkar inom industrisektorn och är en leverantör av kompletta tak- och

väggplåtslösningar. Ägarstrukturen i företaget består av en huvudägare som innehar 90% av

aktierna samt en extern aktör som äger resterande del. Huvudägaren är styrelseordförande och

har ett stort inflytande i den dagliga verksamheten. Bortsett från styrelseordföranden är

styrelsen helt extern och har ingenting med den operativa verksamheten att göra. Företagets VD

är relativt nytillsatt och berättar att revisorn inte har något med den dagliga verksamheten att

göra. Trots att huvudägaren har ett stort inflytande beskriver den verkställande direktören att

det finns en separation mellan ägande och ledning. Företaget har expanderat med 50% under

de senaste tre åren och arbetar nu för att stabilisera och utveckla verksamheten.

Den verkställande direktören säger att ”revisorn påverkar inga beslut i den dagliga

verksamheten” men att revisorn ”fyller en roll i frågor som till exempel avskrivningsregler,

värderingar, uppdateringar kring ny lagstiftning och andra redovisningstekniska frågor”.

Detta är dock inte något som sker ofta men det skapar en legitimitet för redovisningen. De

negativa aspekterna som revisionen medför för företaget är framförallt kostnaden men även

”den tid och kraft som krävs av organisationen att sammanställa data och ta fram den

information som behövs inför revisionen”. De anser att det är ett betydande antal mantimmar

som måste läggas ned för att få fram underlaget som revisorn behöver för att göra sin

granskning. Företaget anser att revisionen medför nytta men att kostnaden som de har idag är

alldeles för hög. Visserligen är det bra att få ”extern input” i företaget men de anser inte att

revisionen ger något mervärde eftersom de är revisionspliktiga samt att den inte genererar några

pengar. Lagstiftningen i Sverige anses över lag vara ”för generell” vilket även gäller för

revisionspliktens gränsvärden. Även fast det är svårt att uttrycka sig exakt vad gränsvärdena

bör vara tror den verkställande direktören att företagens ”behov och komplexitet bör beaktas

mer”. Åsikten är att revisionens omfattning även bör vara i proportion med företagets storlek

samtidigt som de gränsvärden som EU-direktiven tillåter anses vara alldeles för höga. De

upplever inte att revisionen bidrar till några konkurrensfördelar och det beror på att de flesta av

konkurrenterna är betydligt större och därmed också revisionspliktiga.

Page 34: Jakobs, Lindqvist. Reviderad

27

4.1.5 Företag 5 (Idrott)

Detta företag bedriver idrottsverksamhet i Borlänge och har fyra stycken heltidsanställda.

Verksamheten är säsongbetonad vilket gör att det under sommaren tillkommer fler

anställningar. Aktiebolaget ägs till drygt 60% av klubbmedlemmar medans resterande del ägs

av externa parter. Klubbmedlemmarna och de externa delägarna har ingenting med den löpande

verksamheten att göra vilket innebär att det finns en separation mellan ägande och ledning. I

framtiden vill företaget utveckla sin verksamhet och hitta alternativa lösningar för att göra sig

mer konkurrenskraftiga och skapa mer intäkter för att generera ett bättre resultat. De har planer

på åtgärder som är planerade att göras, men att det just nu avvaktar på grund av den rådande

samhällssituationen med Covid-19.

Relationen som företaget har med sin revisor beskrivs som bra men att hur revisorn är som

person ofta är en avgörande faktor för hur bra samarbetet fungerar. En revision anses var

värdefull framförallt för att ”det finns så många olika ägare och det ses som en garant från

både ledningens och ägarnas sida”. Styrelsemedlemmarna arbetar ideellt och att det finns en

oberoende part som granskar bolaget anses vara ”nödvändigt för att rekrytera

styrelsemedlemmar” samt att revisionen är ”jätteviktig i fråga om ansvarsfrihet för styrelsen,

att vi verkligen gör rätt”. Eftersom en stor del av företagets intäkter är från intressenter i form

av sponsring anses revisionen även vara viktig för att uppfattas som ”seriösa och legitima”.

Företaget samarbetar med andra betydande företag på orten som ”har krav” och ”uppskattar

att vi är en seriös förening”. Av erfarenhet ”påverkar en revision ett företags kreditbetyg i

positiv bemärkelse på grund av den legitimitet revisionen medför”.

Förutom att revisionen medför en kostnad anser företaget att revisorn hade kunnat vara mer

behjälplig som ”rådgivare vid olika skattemässiga frågor” samt även ”investeringsupplägg

och kvittohantering”. Företaget upplever att en viss kompetensen saknas i just skattefrågor och

att de istället tagit hjälp via andra instanser. Trots de negativa aspekterna anses nyttan definitivt

överstiga kostnaden, just eftersom ledningen representerar många ägare och klubbmedlemmar.

Den verkställande direktören tar ingen ställning om huruvida revisionspliktens gränsvärde bör

höjas eller sänkas men anser att det är bra att det finns en ”kontrollfunktion som motverkar

oreda i finanserna samt fusk”.

Page 35: Jakobs, Lindqvist. Reviderad

28

4.1.6 Företag 6 (Transport)

Företaget ägs tillsammans av fyra regioner och har i dag fem anställda. I styrelsen sitter

folkvalda politiker från varje region. Bolagets VD är utvald av styrelsen och har stora

befogenheter i den dagliga verksamheten.

Den verkställande direktören ser revisionen som en stor försäkran för företaget eftersom det

finns ett ”spritt delägarskap” och att ”styrelsemedlemmarna inte är vana företagare”.

Revisorn ger med sin kompetens ”en trygghet för mig som verkställande direktör som är svår

för styrelsen att ifrågasätta”. Då verksamheten är skattefinansierad vill styrelsen vara helt

hundra på att de beslut som tas är korrekta och där fyller revisorn ”en viktig roll”. Genom att

både komma med råd och stödja den verkställande direktörens beslut bidrar revisionen således

till att tillfredsställa styrelsen och därmed indirekt samhället. I den dagliga verksamheten

arbetar företaget nära sin revisor och revisorn används som en rådgivare. Vid frågor kring till

exempel nya upphandlingar hjälper revisorn till med hur de ska hantera olika konton som

behöver användas, vilket hjälper både företaget och den oerfarna styrelsen att förstå vad som

sker. Andra exempel där revisorn ger välbehövlig rådgivning är vid ”skattefrågor, avstämning

av balanskonton samt eventuellt nya lagar och principer”. De intressenter som kräver och

uppskattar att företaget innehar en revision är i huvudsak ägarna då de utgörs av folkvalda

politiker och representerar samhället. Det är därmed av största vikt att företaget granskas av en

utomstående tredje part. Även media och vissa kunder upplevs intresserade av att företaget

granskas och vill vara ”försäkrade att allt sköts rätt” då risken finns att det blir en upplåst

skandal om skulle finnas ”oegentligheter vid hanteringen av de skattefinansierade medlen” i

samhället. Enligt den verkställande direktören står revisorn för ”ett lugn och en trygghet” och

att revisorns insats gör alla parter ”komfortabla med redovisningen”.

Generellt sett anser den verkställande direktören att revision är bra i de situationer där den

ekonomiska kunskapen saknas. Om den ekonomiska kunskapen finns bör gränsvärdena höjas

ytterligare eftersom revisionskostnaden då anses överstiger nyttan.

Page 36: Jakobs, Lindqvist. Reviderad

29

4.1.7 Företag 7 (Livsmedel)

Den verkställande direktören är majoritetsägare i företaget och äger 62% av aktierna. Övriga

delägare är en blandning av både privata och juridiska personer. Företaget driver ett bageri och

det finns åtta heltidsanställda. Företagets avsikt är att växa men har under de senaste

räkenskapsåren haft det svårt nå tillfredsställande försäljningsresultat. Under bolagets

inledande år hade företaget en stabil tillväxt men som på senare år har planat ut.

Relationen med deras revisor beskrivs som bra men att det finns en ”avsaknad av stöd och

rådgivning i den dagliga verksamheten”. Revisorn har förvisso gett råd vid nyemissioner men

just nu beskrivs revisorns roll endast som en ”kontrollant som inte är till någon hjälp i den

dagliga verksamheten”. Företaget hade tidigare en revisor som nu har slutat som fungerade mer

som ett stöd i den dagliga verksamheten vilket uppskattades. Huruvida revisorn hjälper till i

den dagliga verksamheten är av erfarenhet ”väldigt personberoende”. Visserligen finns det

planer på att ta in ytterligare kapital från externa aktörer och företaget använder då revisorn för

att ”bolla lite frågor”. Vidare säger företaget, baserat på tidigare erfarenheter, att revisionen

kommer att ge dessa aktörer en ”trygghet att allting sköts på ett bra sätt i företaget” vilket ses

som något positivt.

Kostnaden för revisionen upplevs vara större än den nytta som den medför, där en del är på

grund av bristande rådgivning. Den enda anledningen till att företaget hade behållit revisionen

om de inte hade varit revisionspliktiga är på grund av ägarstrukturen. Revisionen ger företaget

en ”kvalitetsstämpel som gör att de externa delägarna kan försäkra sig om att redovisningen

stämmer”. Om det inte hade funnits externa delägare hade det inte anlitat någon revisor. Den

verkställande direktören äger och driver andra mindre aktiebolag där revisorn har tagits bort.

Revisionen upplevs inte ha gett några konkurrensfördelar gentemot leverantörer eller något

förhöjt värde för kunder och kreditgivare. Nuvarande gränsvärde för revisionsplikt i Sverige

anses vara för lågt då behovet av revision anses bero helt på vilken typ av verksamhet som

bedrivs medans de gränsvärde som EU-direktiven tillåter ”låter väldigt högt”. Ur företages

synvinkel ses revisionen till största del som en ”dyr namnteckning”.

Page 37: Jakobs, Lindqvist. Reviderad

30

4.1.8 Företag 8 (Fastighet)

Företaget är ett kommunalt bolag som förvaltar, bygger och renoverar kommersiella fastigheter

och har idag 8 anställda. Bolaget ägs av kommunen och styrelsen består av folkvalda politiker.

Företaget planerar att växa och bygga fler fastigheter och vill utveckla sin verksamhet i den

mening att anställa egen personal istället för att hyra in externa konsulter.

Revisionen är bra för att ”försäkra ägarna och styrelsen att allting sköts på rätt sätt” och den

verkställande direktören ser ”bara positiva aspekter med en revision”. Vidare berättar hen att

det” kan vara väldigt nyttigt att ha en utomstående part som kollar över verksamheten, det

visar på att företaget ses som helt och rent”. Detta är något som företaget även beaktar när det

väljer sina hyresgäster. Då företagets hyresgäster är juridiska personer förklarar den

verkställande direktören att företaget bland annat ”tittar om de använder revisor för att se om

det är ett tillförlitligt bolag eller inte”.

Utöver de delårsgranskningar som revisorn gör använder företaget revisorn som ett ”bollplank”

där företagets verkställande direktör får råd kring redovisningstekniska oklarheter. Även fast

det inte sker ofta är det till stor hjälp vid till exempel värderingar av tillgångar samt hur företaget

ska värdera och redovisa pågående arbeten. Den verkställande direktören säger sig även få

värdefulla råd då ”en revisor reviderar flera bolag och ibland också liknande bolag i liknande

branscher” vilket gör att de får ”input i hur andra företag har gjort och dess utfall”.

Personligen tror den verkställande direktören dock att revisorn förmodligen hade använts mer

om det hade varit ett privatägt bolag på grund av vinstintresset hos ägare och styrelse.

Gällande de gränsvärden som finns för revisionsplikten idag anser den verkställande direktören

att något bör göras. Istället för att ha en reglering kring obligatorisk revision som den ser ut just

nu borde endast ”de större företagen ha obligatorisk revision medans de mindre företagen bör

kunna välja att anlita en auktoriserad redovisningskonsult istället”. Vart gränsen går är svår

att uttala sig om men den verkställande direktören tror att en auktoriserad redovisningskonsult

är bättre i många fall och bidrar till att reducera kostnaden för mindre företag.

Page 38: Jakobs, Lindqvist. Reviderad

31

4.2. Sammanfattning av empiri

Nedan finns en sammanfattning av det insamlade materialet från de åtta intervjuerna. Efter vår

koncentrering och kategorisering av empirin har vi identifierat olika teman. Dessa teman har

sedan i analysen tolkats och kopplats mot vårat teoretiska analysverktyg.

Figur 5: Tolkning och kombinerande av studiens datamaterial.

F1 F2 F3 F4 F5 F6 F7 F8

Upplevd informationsasymmetri X X X X X X X

Löpande rådgivning X X X

Revision som en kontrollant X X

Önskemål från intressenter X X X X

Upplevs som mer seriösa X X X X X X

Nyttan överväger kostnaden X X X X X X

Vill ha högre gränsvärde X

Vill ha lägre gränsvärde X X X

Page 39: Jakobs, Lindqvist. Reviderad

32

4.3 Analys

Genom en teoretisk tematisk analys har vi analyserat vår insamlade data. Genom att analysera

intervjuerna utifrån valda teorier har vi på ett strukturerat sätt kunnat se om våra resultat skiljer

sig eller stämmer överens med den tidigare forskning som finns.

4.3.1 Intressentrelaterade faktorer

Försäkran

Teorin har sin utgångspunkt i informationsasymmetrin och då främst den mellan ägare och

ledning. Revisionen bidrar till att verksamheten sköts effektivt med hänsyn till ägarens intresse.

I de intervjusvaren vi tagit del av värdesätts revisionen högt eftersom de ger en försäkran

gentemot dels delägare som arbetar i företaget och dels gentemot externa delägare. I ett av

företagen är det en av delägarna, som tidigare har arbetat som redovisningskonsult, som sköter

både redovisning och den löpande bokföringen samt en annan delägare som sköter alla

företagets avtal. Företaget säger att ”revisionen medför en trygghet mot alla delägare om att de

arbete som gjorts stämmer överens med företagets intresse samt de lagar och regler som finns”.

Detta försäkrar alla parter och gör dem trygga med att verksamheten sköts korrekt och att de

avtal som ingås inte missgynnar företaget.

I ett annat företag finns det ett väldigt stort antal delägare som inte har någonting med den

dagliga verksamheten att göra. Företagets ledning och ägande är tydligt separerat och

revisionen ses även här främst som en försäkran och lyfts fram som något positivt. I enlighet

med Wallace (2004) hypoteser värdesätts revisionen som en försäkran då ”det finns så många

olika ägare” och revisionen ”ses som en garant från både ledningens och ägarnas sida”.

Liknande svar har även erhållits från ett annat företag, som också har ett spritt delägarskap där

vissa ägare inte är involverade i den dagliga verksamheten. Detta företag säger att revisionen

ger företaget en ”kvalitetsstämpel som gör att de externa delägarna kan försäkra sig om att

redovisningen stämmer”.

De två större företagen värdesätter främst den försäkran som revisionen ger på samma sätt som

de nyss nämnda mindre företagen. Till skillnad från de mindre företagen är däremot ingen av

ägarna involverade i den dagliga verksamheten. Likt Wallace (2004) hypoteser är det de spridda

delägarskapet och skildringen mellan ägande och ledning som står i fokus. Båda företagen ser

Page 40: Jakobs, Lindqvist. Reviderad

33

att revisionen ”försäkrar ägarna och styrelsen att allting sköts på rätt sätt” där ett av dem även

belyser det som extra viktigt då ”styrelsemedlemmarna inte är vana företagare”.

Enligt Jensen och Mecklings (1976) principal-agentteori är revisionen en form av övervakning

för ägarna när ägande och företagsledning är separerade och informationsasymmetri råder.

Separationen mellan ägande och ledning visar enligt Dedman, Kausar och Lennoxs (2014)

studie vara den största orsaken till att icke-revisionspliktiga företag i Storbritannien fortsatte att

revidera sina räkenskaper. Vår analys har visat att det även kan uppstå informationsasymmetri

delägare emellan i de fall där ägarna har ansvar för olika uppgifter. Utöver nyss nämnda så

överensstämmer tidigare studier med varför företagen i vår undersökning värdesätter revision

och den försäkran som den ger med sig.

Förbättring

Den redovisade informationens kvalitet är centralt i denna teori. Revisorns roll är att agera som

en informationsmedlare och syftet är att göra redovisningen bättre. Företag som värdesätter

revisionen enligt denna teori vill öka kvaliteten och anpassa den efter vad intressenterna

efterfrågar (Wallace, 2004).

I våra intervjusvar finner vi inte att det är någon av företagens intressenter som uttryckligen har

krävt att de revideras eller att redovisningen ska se ut på ett visst sätt. Det kan dock bero på att

alla företag är revisionspliktiga och att revisionen ses som ett hygienkrav. Däremot är det ett

flertal företag som värdesätter den hjälp som revisorn ger vid redovisningstekniska frågor som

till exempel värderingar. Ett av de mindre företagen upplever att revisorn förbättrade deras

redovisning av de immateriella tillgångarna som fanns i företaget vilket uppskattades av bl.a.

banken. Företagets verksamhet är lite olik de flesta andra företag som deras bank möter och

menar att ”en spelmotor är ingenting som du kan ta på och det krävs att du har en förståelse

för verksamheten och är insatt i den världen”. Företaget upplever att revisionen medförde en

förbättrad redovisning av de immateriella tillgångarna som gjorde att banken kunde kände sig

tryggare i frågan om dessa tillgångarnas värde.

Just värdering av tillgångar är även något som ett större företag upplever att de får en stor hjälp

med av sin revisor. Till skillnad från nyss nämnda företag gäller det dock inte immateriella

tillgångar utan materiella tillgångar. Företagets verkställande direktör säger att:

Page 41: Jakobs, Lindqvist. Reviderad

34

”Eftersom en revisor reviderar flera bolag och ibland också liknade bolag i liknade branscher

upplever jag att vi får värdefulla råd i hur andra företag har gjort och hur utfallen har blivit i

de situationerna”.

Företagets revisor hjälper även till med komplicerade redovisningstekniska frågor och syftar då

främst på hur pågående arbeten ska redovisas och värderas, vilket även det kan kopplas till

teorin revision som förbättring.

Vidare säger ett annat större företag att revisorn ger värdefulla råd vid ”skattefrågor,

avstämning av balanskonton samt eventuellt nya lagar och principer”. Eftersom dessa två

större företag har kommunala ägare är det av stor vikt att redovisningen håller en bra kvalitet.

Detta stämmer väl överens med teorin och motiverar till att alla tre företag både ser och

värdesätter revisionen som en förbättring.

Den typ av förbättring som dessa företag ser med revisionen stämmer bra överens med tidigare

studier. Studien av Dedman et al. (2014) visar att företag i Storbritannien med riskfyllda poster

i balansräkningen är mer benägna att behålla revisionen vilket indirekt kan uppfattas som att

revisionen då ger ett betydande värde för företaget. De tre företagen ser hjälpen att värdera

tillgångar som något positivt för att stärka kvaliteten och tillfredsställa sina intressenter.

Företagen saknar intern kompetens för att lösa dessa frågor själva och revisorn kan med sin

kompetens enligt Hillman, Withers och Collins (2009) till exempel bidra till att verksamheten

utvecklas.

Försäkring

Revision som försäkring syftar till att se revisionsbolaget som ett försäkringsbolag där ansvaret

för eventuella felaktigheter i årsredovisningen flyttas från företaget till revisorn. Ett företag som

värdesätter revision som försäkring vill försäkra sig själva om att lagar och principer följs. för

att undkomma risken att bli ersättningsskyldig om den intressent lidit skada (Wallace 2004;

Carrington, 2016).

En betydande uppgift som revisorn har är att bevilja eller neka ansvarsfrihet till styrelsen. Enligt

ABL (SFS, 5005:551) är styrelsen ansvarig för att bedriva förvaltningen av bolaget på ett

tillförlitligt sätt. Styrelsemedlemmarna i ett av de mindre företagen arbetar ideellt och den

verkställande direktören anser att det är nödvändigt att det finns en oberoende part som granskar

bolaget för ”för att rekrytera styrelsemedlemmar” samt att revisionen är ”jätteviktig i fråga om

Page 42: Jakobs, Lindqvist. Reviderad

35

ansvarsfrihet för styrelsen, att vi verkligen gör rätt”. Styrelsen kan därmed känna en trygghet

att företagets bokföring och redovisning sköts på ett korrekt samt att de minskar risken att

personligen bli ersättningsskyldiga.

I ett av de större företagen värdesätts revisionen som en försäkring ur ett annat perspektiv.

Delägaren, som även är ekonomichef sköter allt ekonomiskt arbete i företaget. Trots sin

bakgrund som både revisor och ekonomichef tycker alla företagets ägare att det är bra att någon

utomstående tittar igenom så att allting stämmer. Ekonomichefen säger att ”revisorns

oberoende granskning är viktig så att de andra två delägarna får en trygghet och känner att de

arbete som jag gör är korrekt. Det blir en försäkring för alla parter att allting sköts på rätt

sätt”.

Utifrån nyss nämnda så motiverar svaren vi tagit del av att de båda företagen ser ett värde för

sin verksamhet att revisionen finns som en försäkring. Som Eklöv Alander (2019) skriver kan

en årsredovisning potentiellt sätt innehålla många felaktigheter och enligt ABL (SFS,

2005:551) är det styrelsen och företagsledningen som har de yttersta ansvaret för upprättandet

av årsredovisningen. Företagen ser revisionen som något positivt med argumentet att revisionen

är något som försäkrar dem att årsredovisningen är korrekt.

4.3.2 Legitimitetskapande faktorer

Komfort Revision som komfort har många likheter med den nationalekonomiska teorin revision som

förbättring. Likväl som teorin revision som förbättring vill teorin revision som komfort skapa

en grundläggande trygghet som investerare behöver ha för att våga investera. Utgångspunkten

i revision som komfort är dock att revisionen ska vara närvarande men inte synas och att en

eventuell förbättring bör ske internt och inte nå allmänheten. Ett exempel som kan påverka

komforten negativt är att revisorn avviker från revisionsberättelsens standarform.

Ett av de mindre företagen som vi intervjuat har planer på att tillhandahålla nytt kapital från

externa aktörer. Den verkställande direktören, som även är majoritetsägare i företaget säger att

revisionen medför en trygghet för dessa nya potentiella delägare att ”allting sköts på ett bra

sätt i företaget”. Tidigare erfarenheter har visat att om revisionen finns där blir dessa potentiella

delägare komfortabla med den redovisning som företaget presenterat.

Page 43: Jakobs, Lindqvist. Reviderad

36

Vidare säger ett av de större företagen att ”revisionen är viktigt för trovärdighet”. Företaget

ägs av fyra olika regioner och verksamheten är skattefinansierad vilket gör att revisorn fyller

”en viktig roll”. Det finns en risk att det i samhället skulle bli en uppblåst skandal i media om

de skulle finnas ”oegentligheter vid hanteringen av de skattefinansierade medlen” och att

revisionen står för ”ett lugn och en trygghet”. Revisionens insats gör alla inblandade parter blir

”komfortabla med redovisningen”.

De argumenten som båda företagen för stämmer väl överens med det som tidigare studier

kommit fram till och motiverar till att de ser revisionen som en komfort. Studien av och Panda

och Lepsa (2017) visar att en revisor kan öka trovärdigheten för företaget. En ökad trovärdighet

kan i sin tur öka i möjligheten att tillhandahålla nytt kapital som är ett av företagens ambition.

Att öka det egna kapitalet kan enligt Frooman (1999) användas för att utveckla verksamheten

och i vissa fall vara betydande för en ökad tillväxt och lönsamhet.

Legitimitet Teorin tar fasta på den legitimerande roll som revisorn har. Ett företag kan ges legitimitet när

de följer samhällets normer och regler genom att till exempel följa de redovisningsprinciper

som finns.

Två av de mindre företagen i vår studie ser revisionen som en legitimitetsstämpel till sin

verksamhet då de erhåller hjälp med att följa redovisningslagar och vilka principer som råder.

Det ena företaget beskriver till exempel att revisorn hade en avgörande roll vid bolagsbildandet

av de två engelska dotterbolagen, framförallt eftersom företaget inte hade någon som helst

kunskap kring hur lagar och reglerna ser ut i England. Vidare upplevdes revisionen ge

konkurrensfördelar mot konkurrenter som inte anlitade en revisor med argumentet att ”en

revision gör att vi ses som ett seriöst företag och uppfattas som legitima”. Detta går i enlighet

med hur Carrington och Catasús (2007) förklarar teorin revision som legitimitet och motiverar

att företaget värdesätter revisionens legitimitetsstämpel. Vidare beskrivs revisorns roll av det

andra företag som ett kvitto på att de är ”seriösa och legitima”. Eftersom en stor inkomstkälla

för ett av företagen är sponsring från lokala företag är det väldigt viktigt för företaget att ses

som seriöst. Den verkställande direktören säger att ”sponsorerna uppskattar att det är en seriös

förening. Det är framförallt viktigt för banker och stora betydande företag på orten, och dom

har krav såklart. Revisionen gör att vi uppfattas som legitima”. Ekonomichefen i ett annat

Page 44: Jakobs, Lindqvist. Reviderad

37

företag säger att ”Revisionen är viktigt för oss. Kunderna vill se att vi gör rätt, att våra

kontrollsystem fungerar och att vi följer de lagar som finns”.

I ett tredje företag värdesätts den legitimering som revisionen medför framförallt då de

säkerställs att lagstiftningen och principer kring avskrivning, värdering följs samt att företaget

blir uppdaterade kring ny lagstiftning.

Dessa svar som vi har fått från våra informanter liknar de som tidigare studier har kommit fram

till. Att kunder och sponsorer värdesätter den legitimitet som revisionen ger stämmer väl

överens med Deegan et al. (2000) som säger att ett företag som uppfattas som legitimt får stärkta

affärsrelationer med sina intressenter. I de nämnda företagen ses legitimeringen som en viktig

del för att skapa konkurrensfördelar, öka förtroendet hos sponsorer och kunder vilket vi anser

kan associeras med stärkta affärsrelationer. Att dessa företagen värdesätter legitimeringen högt

beror främst på att de vill uppfattas som ett seriöst företag som gör rätt. Dedman och Kausars

(2012) studie visar att kreditgivare ger ett högre kreditbetyg till revisionsgranskade bolag just

på grund av den kvalitetsstämpel och seriositet som revisionen medför. Författarnas slutsats

stämmer överens med ett av företagens erfarenhet kring kreditbetygen likväl som deras

beskrivning av att banken ser revisionen som viktig.

4.3.3 Kostnad för revision När beslutet att små svenska aktiebolag inte längre skulle omfattas av revisionsplikt togs var

det huvudsakliga argumentet att företagen skulle minska sina administrativa bördor och på så

sätt möjliggöra en ökad tillväxt (Lindberg & Colo, 2017). Riksrevisionens granskning sju år

efter reformen visade dock att de kostnadsbesparingar som gjorts varit marginella och att

företagen som avstod från revision har växt i svagare takt sett till omsättning, lönsamhet och

personalstyrka. När vi i våra intervjuer har ställt frågan om vad de har för åsikter kring

revisionskostnaden är det endast två av de åtta intervjuade företagen som anser att kostnaden är

för stor i förhållande till den nytta som den ger. Dessa företag är även de företag som vi, utifrån

intervjuerna, upplever som mest skeptiska till obligatorisk revision och som ser revisionen som

en administrativ börda. Båda företagen är även de som uttryckligen sagt att de inte använder

revisorn som ett bollplank att bolla idéer med i samma utsträckning som de övriga.

Page 45: Jakobs, Lindqvist. Reviderad

38

Den verkställande direktören i det ena företaget säger såhär om revisionskostnaden:

”Revisionen är för dyr. Kostnaden är inte värd det man får tillbaka. Vi betalar XX för vad? En

namnteckning bara”.

Den verkställande direktören i det andra företaget säger såhär om revisionskostnaden:

”Självklart hade vi lagt ett antal tusen på en revision, men kanske inte de nivåerna vi har just

nu. Hälften hade varit rimligt”. Förutom den direkta kostnaden för revisorn nämner de även

den indirekta kostnaden som uppkommer vid en revision och syftar då på det interna arbetet

med att ta fram all nödvändig information. Enligt den verkställande direktören i företaget är det

”ett betydande antal mantimmar som istället hade kunnat göra bättre nytta någon annanstans”.

Enligt Hadjipetri Glantz (2019) kan revisorn agera som både affärsrådgivare och problemlösare.

Ett av företagen anser inte att kostnaden är något bekymmer i sig men däremot hade de önskat

att få mer rådgivning och hjälp att lösa olika problem som uppstår i den dagliga verksamheten.

Att revisionen inte helt täcker företagets behov innebär att företaget istället får ta hjälp från

någon annan vilket genererar i ytterligare en kostnad. Denna kostnad skulle potentiellt sätt

kunna reduceras eller till och med elimineras om den ingick i revisionskostnaden, framförallt

på grund av revisorns insyn i företaget.

Övriga informanter är positivt inställda till revisionen vilket vi har redogjort för i tidigare

empiriavsnitt. Alla sex företag anser att nyttan överväger kostnaden och att revisionen bidrar

till mycket fördelar i form av t.ex. att uppfattas som mer seriösa, visa intressenter att de gör rätt

och att minska informationsgapet ägare sinsemellan och även mellan ägare och ledning. Svaren

som vi kunnat tyda ur intervjuerna stärker den slutsats som Lindberg och Colos (2017)

granskning visade, att kostnadsbördan ses som marginell.

4.3.4 Gränsvärde I våra intervjusvar kan vi se att det råder delade meningar bland företagen kring

revisionspliktens nuvarande gränsvärden. Några informanter är väldigt positiva till att

återinföra revisionsplikt för alla aktiebolag igen. Ett företag uttrycker sig som väldigt skeptiska

till reformen från 2010 eftersom de anser att revisionen är något som alla företag på något sätt

kan dra nytta av och använda som hjälp för att utveckla sin verksamhet. Företagets åsikt

Page 46: Jakobs, Lindqvist. Reviderad

39

stämmer överens med det som Hillman, Withers och Collins (2009) skriver, att revisorn med

sin kompetens kan bidra till att verksamheten utvecklas.

Ett annat företag är mer inne på samhällsnyttan som revisionen bidrar till och anser att

möjligheten för att fuska är för stor, vilket dock strider mot Regeringens skrivelse (2017) som

säger att reformen inte har medfört något betydande skattefusk. Vidare är ytterligare ett företag

inne på samma spår och menar att det är ”av största vikt att allting sköts på rätt sätt eftersom

det i slutändan handlar om samhällets skattepengar”. Ovanstående företags åsikter att

återinföra revisionsplikten står i samklang med Riksrevisionens åsikt då Riksrevisionen också

vill se en återinförd revisionsplikt för alla aktiebolag (Lindberg & Colo, 2017).

Frågan om ett företag ska vara revisionspliktiga eller inte borde enligt två av företagen helt bero

på vilken typ av verksamhet som bedrivs. Det ena av dem anser att det är svårt att utrycka sig

om exakta siffror men de anser att lagstiftningen är för generell och att företagets ”behov och

komplexitet bör beaktas i större utsträckning” samt att ”revisionens omfattning även bör vara

i proportion till företagets storlek”. Den ekonomiska kunskapen bör enligt ett annat företag

vara en avgörande faktor i huruvida företaget bör revideras eller inte. Åsikterna kan

sammanfattas till att de anser att det är av vikt att revisionen ska finnas för de företag som har

ett behov av kompetens. Behovet av revision diskuteras av Vanstraelen och Schellerman (2017)

som menar att skillnaden på revisionspliktens gränsvärde i EU naturligt väcker frågan hur stort

värdet och behovet av revision hos små företag verkligen är. Företag som inte har ett behov bör

kunna fråntas den obligatoriska kostnaden, vilket var motivet till gränsvärdeshöjningen i bland

annat Storbritannien (Chatterjee & Zaman Mir, 2006).

Ett av företagens åsikt om nuvarande gränsvärden står i proportion med hur riksdagen resonerar

då de anser att fler mindre företag bör fråntas revisionsplikt för att minimera de administrativa

kostnaderna (Regeringens skrivelse, 2017). För de mindre företagen borde till exempel ”en

auktoriserad redovisningskonsult kunna fungera som en kvalitetsstämpel istället för en

omfattande revisionsgranskning”. Vidare säger ett av företagen i studien att de inte har någon

egentlig åsikt kring huruvida gränsvärdena bör höjas eller sänkas men anser iallafall att det är

viktigt att det finns ”en kontrollfunktion som motverkar oreda i finanserna samt fusk”. En sådan

kontrollfunktion finns det enligt Federation of European Accountants (2016) goda möjligheter

att tillgodose marknaden med.

Page 47: Jakobs, Lindqvist. Reviderad

40

Sammanfattningsvis ser vi en stor skillnad i hur företagen resonerar och det råder delade

meningar vad som anses vara den rätta vägen att gå. Medans vissa företag ser revisionspliktens

gränsvärde som en fråga om samhällsnytta menar de andra företagen att de ser på frågan mer

ur företagens perspektiv och hur de kan minimera kostnader som inte behövs. Vad som vore

den bästa lösningen för att skona de små företagen från kostnader samtidigt som att inte förlora

de positiva aspekterna revisionen medför är fortsatt oklar.

Page 48: Jakobs, Lindqvist. Reviderad

41

4.4 Resultat Efter att ha analyserat vår empiri så ser vi många likheter med Carrington (2016) & Wallace

(2004) revisionsteorier ur den nationalekonomiska traditionen samt med Carrington och

Catasús (2007) revisionsteorier ur ett sociologiskt perspektiv. Det vi har kunnat utläsa i vår

analys är att revisionen värdesätts då den minskar informationsgapet i företag med spritt

delägarskap vilket stämmer väl överens med teorin revision som försäkran. Vidare visar

analysen att aktiebolagen värdesätter den förbättring som revisionen ger redovisningen. I

praktiken så gäller det främst värderingar och redovisningstekniska aspekter. Enligt teorin

revision som försäkring så flyttar företagen risken för att redovisningen innehåller väsentliga

felaktigheter eller oegentligheter till revisorn (Carrington 2016; Wallace, 2004). I vår analys

ser vi att aktiebolagen i praktiken värdesätter revisionen eftersom det gör att redovisningen

följer de lager och principer som finns. I analysen ser vi även att revisionen bidrar till en

trygghet för intressenter att våga investera i aktiebolagen då den redovisade informationen är

på ett komfortabelt vis, vilket går i linje med teorin (Carrington & Catasús, 2007). Till sist vill

aktiebolagen uppfattas som legitima av intressenterna för att få fördelar som till exempel bättre

avtal och stärka affärsrelationer. Nedan har vi sammanställt en tabell där vi med hjälp av vårt

teoretiska analysverktyg har jämfört befintlig teori med vår analys.

Revisionens fem olika perspektiv

Revision i teori och praktik

Teoretiska dimensionen Praktiska dimensionen

Försäkran Att minska informationsasymmetri mellan ägare och ledning.

Revisionen reducerar informationsgapet i företag med spritt delägarskap.

Förbättring Att höja den redovisade informationens kvalitet.

Revisionen stärker kvaliteten i värderingar och redovisningstekniska aspekter

Försäkring Att flytta risken från företagsledningen till revisorn

Att den redovisade informationen följer de lagar och regler som finns.

Komfort

Att användaren av redovisnings-information är trygg och komfortabel.

Gör intressenterna trygga i att investera och göra affärer med företaget om det finns en revision.

Legitimering Att i samhällets ögon uppfattas som legitima.

Företaget upplevs som seriösa och hederliga vilket skapar fördelar för verksamheten

Figur 6: Revision i teori och praktik.

Page 49: Jakobs, Lindqvist. Reviderad

42

5. Diskussion

I den pågående diskussionen i Sverige kring revisionspliktens gränsvärde finns det två parter

som står i opposition med varandra. Å ena sidan vill Riksrevisionen återinföra revisionsplikten

för alla Sveriges aktiebolag medan riksdagens åsikt är att få regleringen att gå mer mot övriga

Europa vilket innebär ökade gränsvärden (Regeringens skrivelse, 2017). Syftet med vår

undersökning var att få en bättre insikt i vilka för- och nackdelar små svenska aktiebolag anser

att revisionen medför samt hur de uppfattar revisionsplikten nuvarande gränsvärden för att

addera ytterligare ett perspektiv i diskussionen. I vår studie blev det tydligt att någon enskild

faktor som företag värdesätter mest med revisionen var svår att identifiera. Vi ser inga likheter

eller skillnader som kan relateras till aktiebolagens storlek utan aktiebolagen värdesätter

revisionen på olika sätt beroende på företagsegenskaper som till exempel ägarstruktur, intern

kompetens och intressentkrav. Inget av företagen i studien är homogena med varandra och

verkar i samma bransch vilket skulle kunna vara en bidragande orsak till att företagen

värdesätter revisionen på olika sätt. I vår studie är det dock revisionsteorin ”revision som

försäkran” som de flesta företagen värdesätter mest. I enlighet med både teorin och tidigare

forskning har flera av dessa företag externa ägare som inte arbetar i den dagliga verksamheten

(Wallace, 2004; Dedman et al. 2014). Revisionen värdesätts därmed då den minskar

informationsasymmetrin och gör att ägarna känner sig säkra på att allting sköts som det ska

(Carrington, 2016; Dedman et al. 2014). Till skillnad från teorin och tidigare forskning ser vi

även att det kan uppstå en form av informationsasymmetri i företag där ägarna även ingår i

företagsledningen. Revisionen fyller då en värdefull roll för att försäkra de delägare som inte

arbetar med företagets ekonomi och avtal att arbetet som gjorts står i relation till företagets

intresse.

I studien kan också vi urskilja att det endast är två företag som anser att kostnaden är för hög i

förhållande till nyttan de erhåller. Dessa två företag använder inte revisorn som hjälp i den

dagliga verksamheten i någon större utsträckning. Åsikterna är att revisorn endast ses som en

kontrollant eller att förarbetet inför en revision tar för mycket tid och kraft för företaget. De

övriga sex företagen är av åsikten att revisionskostnaden inte är för hög i förhållande till nyttan

den medför. Likt Hillman et al. (2009) och Hadjipetri Glantz (2019) anser dessa företag att

revisionen på ett eller annat sätt bidrar med kompetens som saknas internt i företaget och att

revisorn agerar som en affärsrådgivare. I enlighet med både teori och tidigare forskning bidrar

revisionen till att stärka företagets möjligheter att tillhanda nytt kapital (Panda & Lepsa, 2017),

Page 50: Jakobs, Lindqvist. Reviderad

43

möjlighet till bättre lånevillkor (Dedman & Kausar, 2012) och att uppfattas som mer legitima

(Deegan et al. 2000). Indirekt bidrar detta till möjligheter att utveckla verksamheten och på så

sätt generera ett bättre resultat vilket kan vara en bidragande faktor till att revisionen värdesätts

högt. I vår studie är det dock ett företag som motstrider sig denna forskning och upplever att

revisionen inte bidrar till att generera pengar till verksamheten.

Gällande frågan om företagens åsikter kring nuvarande gränsvärde och den debatt som just nu

förs är våra svar väldigt olika. Vår studie visar både åsikter som att revisionsplikten bör

återinföras för alla aktiebolag medans andra är av åsikten att regleringen bör anpassas efter

företagens behov, komplexitet och ekonomiska kunskap. På grund av den skillnad som finns

på gränsvärdena i Europa (Vanstraelen & Schellerman, 2017) och den skillnad i företagens

åsikter som vi ser i vår studie behövs en mer omfattande forskning göras för att få en tydligare

bild om vad den ultimata regleringen bör vara. En gemensam åsikt för de företag som vill höja

gränsvärdet är däremot att de gränsvärde som EU-direktiven tillåter anses vara alldeles för höga.

Page 51: Jakobs, Lindqvist. Reviderad

44

6. Konklusion

Den här studien har undersökt revisionens betydelse för små svenska aktiebolag. Studiens

problematik har adresserat de för- och nackdelar som de studerade företagen anser att

revisionen medför samt huruvida revisionspliktens nuvarande gränsvärden är praktiskt skäliga

för deras verksamhet.

6.1 Slutsats Vår studie har demonstrerat på vilka olika sätt revisionen är värdefull för de studerande

aktiebolagen samt om deras åsikter och upplevelser stämmer överens med befintlig diskussion

om revisionens praktiska betydelse. Även om vår studie visar att alla aktiebolag på ett eller

annat sätt ser ett värde med revisionen, vill vi dock påstå att det inte finns någon specifik eller

entydig faktor som är gemensamt för alla aktiebolag utan att de studerande aktiebolagen

värdesätter revisionen olika utifrån sina specifika behov. Studien visar därmed att aktiebolagens

storlek inte har någon påverkan i hur de värdesätter revisionen. Vår studie visar däremot att

revision som försäkran är den mest utstakande dimensionen i vårt arbete. Aktiebolagen med ett

externt delägarskap upplever, likt tidigare forskning har visat, att revisionen bidrar till att ägarna

känner sig säkra på att det inte sker några oegentligheter i företaget. Vidare visar studien att

revisionen fyller en värdefull funktion i aktiebolag där alla delägare arbetar i företaget.

Revisionen försäkrar då de delägare som inte arbetar med ekonomi eller avtal att arbetet som

görs står i relation till företagets intresse. Studien visar även att den nytta som aktiebolagen får

ut av revisionen överstiger den kostnad som de får betala. Likväl som tidigare kan vi inte utläsa

någon specifik eller entydig faktor som är gemensamt för alla aktiebolagen utan att denna åsikt

beror på den eller de faktorer som varje enskilt aktiebolag värdesätter.

Gällande revisionspliktens gränsvärde visar studiens resultat att det inte finns någon gemensam

åsikt kring hur dessa värden bör vara. Däremot indikerar vår studie att aktiebolagen tycker att

det är viktigt att det finns en kontrollfunktion för att motverka fusk och diverse oegentligheter.

Page 52: Jakobs, Lindqvist. Reviderad

45

6.2 Studiens teoretiska och praktiska bidrag

Det resultat som presenteras i studien visar att små aktiebolag värderar revisionen olika utefter

behov. Studien har därmed bidragit till att utöka det empiriska materialet kring revisionens

betydelse och stämmer väl överens med de fem revisionsteorierna som använts som

analysverktyg. Gällande revisionspliktens gränsvärden har studien, trots skiljaktiga svar,

bidragit med empiri i form av företagens egna åsikter. Denna studie kan därmed vara en början

på en mer omfattande forskning som specifikt syftar till att undersöka den optimala regleringen

kring revisionspliktens gränsvärde.

Studien visar att de flesta aktiebolagen på ett eller annat sätt uppskattar den rådgivning som

revisorn tillhandahåller. För revisionsbyråerna kan studien därmed lämna ett praktiskt bidrag i

form av kunskap kring att aktiebolagen efterfrågar mer än bara kontrollfunktionen.

6.3 Studiens begränsningar och förslag på framtida forskning

Vi valde att använda en kvalitativ metod i form av intervjuer i vår undersökning vilket medför

att det är svårt att vara objektiv. Materialet har samlats in, sorterats och tolkats av oss

personligen och med våra tidigare erfarenheter och åsikter kan det ha bidragit till att empirin

blivit mer subjektiv och därmed haft en påverkan på resultatet. Vi var i studien även tvungna

att använda oss av telefonintervjuer på grund av rådande samhällssituation i och med Covid-

19. Vi har därmed inte kunnat beakta respondentens eventuella kroppsspråk och uttryck i

samma utsträckning som vi hade kunnat göra vid en fysisk kontakt. Detta har medfört att det

finns en möjlighet att våra tolkningar av empirin skulle ha gjorts annorlunda. Vi anser dock att

denna risk är liten och obetydlig.

De förslag som vi har på framtida forskning är:

1. En mer omfattande studie som specifikt syftar till att undersöka den optimala

regleringen kring revisionspliktens gränsvärde.

2. En studie om hur revisorer arbetar med rådgivning.

Page 53: Jakobs, Lindqvist. Reviderad

46

Källförteckning

Accountancy Europe. (2019). Audit exemption thresholds in Europe (no:4713568401-18).

Bryssel.

Aktiebolagslagen (SFS 2005:551). Hämtad från riksdagens webbplats:

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-

forfattningssamling/aktiebolagslag-2005551_sfs-2005-551

Bergdahl, H., & Sandin, H. (2016). Revision i små aktiebolag. (Examensarbete, Högskolan

Dalarna, Borlänge). Hämtad från:

http://du.divaportal.org/smash/get/diva2:941375/FULLTEXT01.pdf

Blackwell, D.W., Noland, T.R., & Winters, D.B. (1998). The value of auditor assurance:

Evidence from loan pricing. Journal of Accounting Research, 36 (1), 57-70.

Carrington, T. (2016). Revision (2). Stockholm: Liber.

Carrington, T., & Catasús, B. (2007) Auditing Stories about Discomfort: Becoming

Comfortable with Comfort Theory. European Accounting Review, 16(1), 35-58. doi:

10.1080/09638180701265846

Chatterjee, B., & Zaman Mir, M. (2006). The role of mandatory cost audit in enhancing trust:

the case of India. Qualitative Research in Accounting & Management, 3(1), 27-45.

doi:10.1108/11766090610659733

Collis, J., Jarvis, R., & Skerratt, L. (2004) The demand for the audit in small companies in the

UK. Accounting and Business Research, 34(2), 87-100, doi:10.1080/00014788.2004.9729955

Dedman, E., & Kausar, A. (2012). The impact of voluntary audit on credit ratings: evidence

from UK private firms. Accounting and Business Research, 42(4), 397-418. doi:

10.1080/00014788.2012.653761

Dedman, E., Kausar, A., & Lennox, C. (2014). The Demand for Audit in Private Firms: Recent

Large-Sample Evidence from the UK. European Accounting Review, 23(1), 1-23. doi:

10.1080/09638180.2013.776298

Page 54: Jakobs, Lindqvist. Reviderad

47

Deegan, C. Rankin, M. & Voght, P. (2000). “Firms' disclosure reactions to major social

incidents: Australian evidence”. Accounting Forum, 24(1), 101-130. doi:10.1111/1467-

6303.00031

Deegan, C., & Unerman, J. (2011). Financial Accounting Theory (2. European ed.).

Maidenhead: McGraw Hill Higher Education

Denscombe, M. (2009). Forskningshandboken – för småskaliga forskningsprojekt inom

samhällsvetenskaperna. (2:a uppl.). Studentlitteratur AB. Lund.

Donaldson, T., & Preston, L. (1995). The stakeholder theory of corporation: Concept, evidence

and implications, Academy of Management Review, 20(1). 65-92. doi: 10.2307/258887

Eisenhardt K. M. (1989), Agency theory: An assessment and review, Academy of Management

Review, 14(1). 57-74. doi: 10.2307/258191

Ejvegård, R. (2009). Vetenskaplig metod. (4. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Eklöv Alander, G. (2019). En bok om revision. (Upplaga 1). Lund: Studentlitteratur.

Eriksson, L.T. & Wiedersheim-Paul, F. (2011). Att utreda, forska och rapportera. (9. uppl.)

Malmö: Liber

Esplin, A., Jamal, K., & Sunder, S. (2018) Demand for and Assessment of Audit Quality in

Private Companies. Abacus 54(3), 319-352. doi: 10.1111/abac.12138

FAR (2006). Revision: en praktisk beskrivning. ([2., uppdaterade och kompletterade uppl.]).

Stockholm: FAR förlag.

Federation of European Accountants, (2016). Pursuing a Strategic Debate: The Future of Audit

and Assurance (4713568401-18). Bryssel: FEE.

Freeman R. (1984). Strategic Management: A Stakeholder Approach. Cambridge University

Press: New York

Page 55: Jakobs, Lindqvist. Reviderad

48

Frooman, J. (1999). Stakeholder Influence Strategies. The Academy of Management Review,

24(2), 191-205. doi:10.5465/amr.1999.1893928

Hartwig, F (2018). Redovisningsteorins grunder (1). Lund: Studentlitteratur

Hadjipetri Glantz, S. (2017). Hejdå revisionsplikt- Hej ekobrott. Balans, Hämtad den 19 mars

2020 från: https://www.tidningenbalans.se/nyheter/hej-da-revisionsplikt-hej-ekobrott/

Hadjipetri Glantz, S. (2019). Rådgivning avgörande för byråers fortlevnad. Balans, Hämtade

den 21 mars från: https://www.tidningenbalans.se/nyheter/radgivning-avgorande-for-byraers-

fortlevnad/

Hillman, A. J., Withers, M. C. & Collins, B. J. (2009). Resource Dependence Theory: A

Review. Journal of Management, 35(6), 1404-1427. doi:10.1177/0149206309343469

Holme, I.M. & Solvang, B.K. (1997). Forskningsmetodik: om kvalitativa och kvantitativa

metoder. (2., [rev. och utök.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Jacobsen, D.I. (2002). Vad, hur och varför: om metodval i företagsekonomi och andra

samhällsvetenskapliga ämnen. Lund: Studentlitteratur.

Jensen, C.M., & Meckling, H.W (1976). Theory of the firm: Managerial behavior, agency costs

and ownership structure. Journal of financial Economics, 3(4), 305-360. doi: 10.1016/0304-

405X(76)90026-X

Johannessen, A. & Tufte, P, A. (2003). Introduktion till samhällsvetenskaplig metod. Malmö:

Liber

Johnson, V., Khurana, I., & Reynolds, J. (2002). Audit-Firm Tenure and the Quality of

Financial Reports. Contemporary Accounting Research, 19(4) 637–660. doi:10.1506/LLTH-

JXQV-8CEW-8MXD

Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014), Den kvalitativa forskningsintervjun. Övers. S.-E. Torhell.

(3 rev. uppl.) Lund: Studentlitteratur

Lantz, A. (2013). Intervjumetodik. (3., [omarb.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Page 56: Jakobs, Lindqvist. Reviderad

49

Lindberg, H., & Colo, N. (2017). Avskaffandet av revisionsplikten för små aktiebolag – en

reform som kostar mer än den smakar. (RIR 2017:35). Stockholm: Riksdagens interntryckeri.

Minnis, M. & Shroff, N. (2017). Why regulate private firm disclosure and auditing? Accounting

and Business Research. 47:5, P. 473-502

Moberg, K. (2006). Bolagsrevisorn: oberoende, ansvar, sekretess. (3., [omarb.] uppl.)

Stockholm: Norstedts juridik.

Nguyen, T., Pham, T., Le, T., Truong, T,. & Tran, M. (2019). Determinants Influencing Tax

Compliance: The Case of Vietnam. Journal of Asian Finance, Economics and Business, 7(2),

65-73. doi:10.13106/jafeb.2020.vol7.no2.65

Panda, B. & Leepsa, N. M. (2017). Agency theory: Review of Theory and Evidence on

problems and Perspectives. Indian Journal of Corporate Governance, 10(1), 74-95.

doi:10.1177/0974686217701467

Regeringens skrivelse (2017) Riksrevisionens rapport om avskaffandet av revisionsplikten för

små aktiebolag (Skr. 2017/18:201). Stockholm: Justitiedepartementet

Skog, R. (2014). Rodhes aktiebolagsrätt. (24:1) Stockholm: Norstedts juridik.

Sohlberg, P., & Sohlberg, B.-M. (2019). Kunskapens former Vetenskapsteori,

forskningsmetodik och forskningsetik (4 uppl.). Stockholm: Liber AB.

Statens Offentliga Utredning (SOU 2008:32). Avskaffande av revisionsplikten för små företag:

Delbetänkande i utredningen om revisorer och revision. [Offentlig utredning] Stockholm.

Thorell, P. & Norberg, C. (2005) Revisionsplikten i små aktiebolag. Hämtad den 19 mars 2020

från: https://docplayer.se/19210180-Revisionsplikten-i-sma-aktiebolag-professor-per-thorell-

ernst-young-och-professor-claes-norberg-lunds-universitet-mars-2005.html

Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. (4., [omarb.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Vanstraelen, A., & Schelleman, C. (2017). Auditing private companies: what do we know?

Accounting and Business Research, 47(5), 565-584. doi: 10.1080/00014788.2017.1314104

Page 57: Jakobs, Lindqvist. Reviderad

50

Voinea, M.M., & Hromei, A.S (2004). Valuation and creative accounting. Cross-Cultural

Management Journal, 16(1), 197-208.

http://seaopenresearch.eu/Journals/articles/CMJ2014_I1_16.pdf

Watts, R.L, & Zimmerman, J.L (1990). Positive accounting theory: A ten year old

perspective. American Accounting Association, 65(1), 131-156.

https://www.jstor.org/stable/247880?seq=1#metadata_info_tab_contents

Wallace, W.A. (2004). The Economic Role of the Audit in Free and Regulated Markets.

Research in Accounting Regulation, 17(C), 267-298. doi: 10.1016/S1052-0457(04)17012-4

Zalata, A. M., Elzahar, H & McLaughlin, C. (2020). External audit quality and firms’ credit

score. Cogent Business and Management, 7(1), 1-16. doi: 10.1080/23311975.2020.1724063

Page 58: Jakobs, Lindqvist. Reviderad

51

Figurer

Eklöv Alander, G. (2019). Intressentmodellen. (Uppl. 4) Liber: Malmö

Carrington, T. (2014). Traditioner, teorier och perspektiv på revision. I Carrington, T. Revision.

(Uppl. 2) Stockholm: Liber

Page 59: Jakobs, Lindqvist. Reviderad

52

Bilaga

Intervjuguide Om företaget • Berätta om företaget och er verksamhet

• Antal anställda

• Omsättning föregående år

• Tillgångar föregående år

• Strukturen i er organisation (separerat ägande och ledning?)

• Funderar ni på̊ att expandera er verksamhet? (vilken fas befinner ni er i? utveckling / nöjda?)

• Om JA: Hur planerar ni att expandera

• Om nej: Av vilken anledning

Beslutstagande inom företaget

• Hur ser er beslutsprocess ut? (Ge ett exempel på ett beslut som tagits och hur ni kom fram till

detta)

• Har er revisor stor påverkan vad gäller beslut? (används revisorn som bollplank / rådfrågning

vid den dagliga verksamheten?)

• Hur ser ni på̊ revisorns betydelse för er verksamhet?

• Anlitades revisor direkt vid bolagsbildandet?

Revisorns roll • Hur viktig är revisorn för ert företag och varför?

• Vilka för- och nackdelar ser du med revision? (ex. trygghet, kvalité́).

• Hur ser du på den kostnad som revisionen medför?

• Upplever ni att nyttan revisorn ger är värd kostnaden?

Page 60: Jakobs, Lindqvist. Reviderad

53

• Vilka är dina åsikter kring om att anlitandet av en revisor är obligatoriskt?

• Har du någon gång övervägt att välja bort revisorn? (om revisionen skulle vara frivillig)

• Oavsett svar: Av vilka anledning?

• Hur upplever ni företagets förhållande till er revisor?

• Vad upplever ni med nuvarande gränsvärde kring revision och varför?

Intressenter Företagets intressenter (ex. Kunder, leverantörer, kreditgivare)

• Vilka intressenter har ni en relation med?

• Finns det någon specifik intressent som påverkar er i företagets beslut?

• Kräver någon intressent att ni reviderar era räkenskaper?

• Upplever ni eller har upplevt en konkurrensfördel med att inneha en revisor?

• Upplever ni att det uppskattas av intressenter, i sådana fall hur?

• Om ni ansökt om kredit hos en kreditgivare: Upplever ni att kreditgivaren uppskattat att ni

anlitat en revisor? Om ja, har det varit en avgörande faktor?