ISOLE 35 - Provincia Autonoma di Trento · soin ke di gevallt vil. Ma saibar sichar ke ditza khint...

1
MOCHENO LADINO L’INTEGRAZION COI PROFUGS PEL PASSÈR ENCE TRES LA MUSEGA Nia desché la musega é bona de leèr adum la persones, jir sora i lengac fora e soscedèr legreza. Na dejina de joegn profugs che à troà albergh te l’Hotel Alpi de Busan, soraldut che vegn da l’Africa e dal Pakistan se à binà con autertenc’ studenc del Conservatorie “Monteverdi” per doi meisc a la longia, e à sonà e à tout pèrt a lezions sot a la vida del maester de Gherdena Eduard Demez. A la basa de chest é stat n projet su l’integrazion tres la musega e l bal che podessa porter fruc’ neves per l davegnir. L prum de mé é stat l’ultim dì de chesta ativitèdes; l projet era nasciù amò l’an passà d’istà, canche é vegnù metù a jir depiù conzerc’ da pert i miganc te depiù lesc de la Provinzia. Chest an l’é ruà l met de studièr inant tel Conservatorie, con sia strutures e strumentaries a la leta, e con na neva voa de barat anter cultures. Nia demò musega ma ence bal, lo che Africa, Asia e Europa à mescedà adum cognoscenzes e ritmes. Eduard Demez maester e componist aea pissà ben de envier via chesta sort de contat metan adum depiù cultures, didàn i joegn a passer fora l temp a na vida creativa, dant che ge vegne dat la destinazions e l’azetanza da pert de la autoritedes de si situazions e de poder rester inant te la Talia. CORS DE LADIN La Scola Ladina de Fascia met a jir un cors de ladin per chi à jà velguna competenzes de lengaz e i lo vel perfezioner, ence per poder dapò fer l’ejam che desc la prezedenza ti posc’ de lurier publics. El cors de ladin l meterà man a la fin del meis de merz con lezions doi outes a la setemena te la senta del Lizeum Scientifich a Poza. I interescé pe domaner dò più avisa e pel se scriver ite al cors metù a jir da la Scola Ladina de Fascia che respon al numer de telefon 0462 670340 o manèr ite na mail a www.scuoladifassa.it. m.d. 6 marzo 2016 vita trentina 35 ISOLE En an moment s ist kemmen merz! S pariart lai gester as men hòt u’gaheift s nai jor. As men hòt drau tschbunnen en bos as men hòt gatu’ ont bou tant men pesser meing sai’n. Der schnea ist kemmen spat, s ist bor, ober s ist dena genner gaben ont men hòt se embort en de griset ont tunkle vòrb van bisn. S hòt u’pfònkt za mòchen kòlt lai s ònder mu’net ont schoa’ iaz, bail as s kuckt de sunn, embort men se. Der schnea as s ist pfòlln en de doin leistn ta, zergeat se schubet ont lògt der plòtz en earste gros as lònksom bòckst. Giatla giatla bart men sechen de earstn plea’mbler as en merz, gea’n au. S glaimert se òlbe mear de zait za riarn se araus van haus ont tea’ eppes vour tir. De acker, der gortn ont de bisn, hom noa’t va hilf, der merz ist do! De sunn heift u’ za bermen òlbe mear ont aa, benn s leigt se za schnaim, verchtet se men nèt, avai men bisst as en a por to, òlls ist vort. Haier, nou derzua, s kimmpt Oastern aa en merz, der leiste sunta van mu’net, s sai’n runt bea’ne de vert as de kimmpt asou vria! Zboa groasa ta as men vaiert en merz, s sai’n as de òchta, haier en an eirta, ont as de nai’nzena, der to van tata. De boch as s kimmpt, s ist der to van baiber, men denkt sa ont men schenkt s en a gelles plea’mbl. Mear envire, dòra, der to van tata, ver za song s en gèltsgott za sai’n glaim oder en himbl as der pahiatet as de sai’na kinder. Chiara Pompermaier gemacht un vorkoaft in ploaze birthaüsar un botégla, in an stroach umminùm Pèrsan un est a pizzle bobràll, sinamai in di statt. ‘Z parirat soin ke di gevallt vil. Ma saibar sichar ke ditza khint nètt vür vor in marketing bodada steat hintar? Azpe bar bizzan gerècht zo vorkoava eppaz in laüt, in dise djar, ‘z iz nètt genumma azta eppaz sai guat, ma azta sai a stòrdja hintar un, daz earst von alln, an nåm boda kontàrt eppaz. A djüstar nåm gètt in an prodotto mage machan vorstian, odar gloam, bia dar khint gemacht, un defatte di treccia mochena iz “sichar nètt eppaz boda ågeat in Möknar – khütta dar Stefano Molter. ‘Z iz furse njånka eppaz trianar” – geatar vürsenen. Ma boda hoazt mòchena izta nètta lai di treccia: ‘z soinda ploaz åndre sachandar boda machan gloam ke sa khemmen gemacht in Bersental ma boda propio nicht håm zo tüanada. Ma heft å vodar lugånega zo giana vür pittar bìra, pinn boi, pinn kafè, pinn verzòti un di rufiòi, pinn bratschiòle, finn sinamai gåntze birthaüsar un skuadre vo palù. “In dise lestn djar – geata vürsenen dar Pürgarmaistar vo Palai – ‘z soinda gebortet an hauf sachadar bodase hoazan mòcheno. Alz ditza gereda un geschraiba hattaz sichar gemacht khennen pezzar un sichar gemacht khemmen stoltz vo ber bar soin, ma nützan malamentar un valsch ‘z bort bodaz darkhennt macht khemmen toal vodar ünsar kultur sachandar bodaz nètt pazzan. Un ditza pittar zait magataz vüarn afnan valsan bege boda magat machan vorgèzzan baz bar soin gebest un bele soinz ünsarne burtzan. Di mindarhaitn mochan nètt soin eppaz de moda”. Eppaz mindar, vor est, ma gelaich, khint vür vor di Zimbarn o: pensàrbarda drau vor ‘z iz kartza spet. l Un nuovo festival sulle donne, dalla musica alle pari opportunità Scopri tutti gli appuntamenti sul sito www.qualpiumaalvento.it Con il patrocinio di: Con il contributo di: CON IL PATROCINIO DELLA REGIONE AUTONOMA TRENTINO-ALTO ADIGE/SÜDTIROL marzo 2016 TRENTO 16031012 Der merz ist do! CIMBRO di Andrea Zotti M inoranze in bilico tra identità e business: dalla lugànega alla birra, dal caffè al vin brulè, passando dai gruppi musicali alle squadre di calcio, fino alla famosissima treccia, oggi tutto è un po’ mòcheno e lo stesso fenomeno, sebbene più lento e circoscritto, sta coinvolgendo anche il cimbro. Negli ultimi anni questi termini sono stati abusati e utilizzati in una connotazione commerciale e spesso poco veritiera; col tempo, mercificando l’identità locale, si rischia di cadere in banalità, soprattutto se chi non conosce bene la cultura di minoranza capisce che tra prodotto e territorio c’è poca, se non nessuna, riconducibilità. Sidar a par månat dar Pürgarmaistar vo Palai, dar Stefano Moltrer, trakk vür an intersåntegez sachan – eppaz gåntz kurdjósat - boda sichar magat ågian gelaich in Zimbarn o. An earstn disa questiong iz auzkhent aft soi sait Facebook un dena, in biane zait, afti djornél o. Ma benn alz hatt parìrt verte, èkko ke dar Pürgarmaistar hattsan bidar geredet: disa bòtta sinamai antånto dar Konferentz von trianar mindarhaitn bodase iz gehaltet vor a par bochan in sètz von Bersentolar Kulturinstitut. Dar hatt geredet vo bia ‘z khinta genützt ‘z bort mòcheno – bersentolar - in ploaz sachandar boda nicht håm zo tüana pittar kultur un pittar djüst traditziong. Di polèmika – azmase makk rüavan asó – iz auzkhent an earstn pittar treccia mòchena. Vor di biane laüt bodaz nètt bizzan, di treccia mochena iz a guatar turt, gemacht azpe a zopf, ‘inngevüllt pitt krèma un süasege sbartzpern odar hennepern, boda khint È marzo, il sole riscalda le giornate e la neve che, piano piano, lascia il posto all’erba verde. La primavera si sente nell’aria. E tra la festa della donna, quella del papà e la Pasqua, sono tante le ricorrenze da festeggiare.

Transcript of ISOLE 35 - Provincia Autonoma di Trento · soin ke di gevallt vil. Ma saibar sichar ke ditza khint...

MO

CHEN

O

LAD

INO

L’INTEGRAZION COIPROFUGS PEL PASSÈRENCE TRES LA MUSEGANia desché la musega ébona de leèr adum lapersones, jir sora i lengacfora e soscedèr legreza.Na dejina de joegnprofugs che à troàalbergh te l’Hotel Alpi deBusan, soraldut che vegnda l’Africa e dal Pakistanse à binà con autertenc’studenc delConservatorie“Monteverdi” per doimeisc a la longia, e à sonàe à tout pèrt a lezions sota la vida del maester deGherdena Eduard Demez.A la basa de chest é stat nprojet su l’integraziontres la musega e l bal chepodessa porter fruc’neves per l davegnir.L prum de mé é statl’ultim dì de chestaativitèdes; l projet eranasciù amò l’an passàd’istà, canche é vegnùmetù a jir depiù conzerc’da pert i miganc te depiùlesc de la Provinzia. Chestan l’é ruà l met de studièrinant tel Conservatorie,con sia strutures estrumentaries a la leta, econ na neva voa de baratanter cultures. Nia demòmusega ma ence bal, loche Africa, Asia e Europaà mescedà adumcognoscenzes e ritmes.Eduard Demez maester ecomponist aea pissà bende envier via chesta sortde contat metan adumdepiù cultures, didàn ijoegn a passer fora l tempa na vida creativa, dantche ge vegne dat ladestinazions e l’azetanzada pert de la autoritedesde si situazions e depoder rester inant te laTalia.

CORS DE LADINLa Scola Ladina de Fasciamet a jir un cors de ladinper chi à jà velgunacompetenzes de lengaz ei lo vel perfezioner, enceper poder dapò fer l’ejamche desc la prezedenza tiposc’ de lurier publics.El cors de ladin l meteràman a la fin del meis demerz con lezions doioutes a la setemena te lasenta del LizeumScientifich a Poza.I interescé pe domanerdò più avisa e pel sescriver ite al cors metù ajir da la Scola Ladina deFascia che respon alnumer de telefon 0462670340 o manèr ite namail awww.scuoladifassa.it.

m.d.

6 marzo 2016

vita trentina35ISOLE

En an moment s ist kemmen merz! S pariartlai gester as men hòt u’gaheift s nai jor. Asmen hòt drau tschbunnen en bos as men hòtgatu’ ont bou tant men pesser meing sai’n.Der schnea ist kemmen spat, s ist bor, ober sist dena genner gaben ont men hòt se emborten de griset ont tunkle vòrb van bisn.S hòt u’pfònkt za mòchen kòlt lai s òndermu’net ont schoa’ iaz, bail as s kuckt de sunn,embort men se. Der schnea as s ist pfòlln en

de doin leistn ta, zergeat se schubet ont lògtder plòtz en earste gros as lònksom bòckst.Giatla giatla bart men sechen de earstnplea’mbler as en merz, gea’n au.S glaimert se òlbe mear de zait za riarn searaus van haus ont tea’ eppes vour tir. Deacker, der gortn ont de bisn, hom noa’t vahilf, der merz ist do! De sunn heift u’ za bermen òlbe mear ont aa,benn s leigt se za schnaim, verchtet se men

nèt, avai men bisst as en a por to, òlls istvort.Haier, nou derzua, s kimmpt Oastern aa enmerz, der leiste sunta van mu’net, s sai’n runtbea’ne de vert as de kimmpt asou vria! Zboagroasa ta as men vaiert en merz, s sai’n as deòchta, haier en an eirta, ont as de nai’nzena,der to van tata. De boch as s kimmpt, s ist derto van baiber, men denkt sa ont men schenkts en a gelles plea’mbl. Mear envire, dòra, derto van tata, ver za song s en gèltsgott za sai’nglaim oder en himbl as der pahiatet as desai’na kinder.

Chiara Pompermaier

gemacht un vorkoaft in ploazebirthaüsar un botégla, in an stroachumminùm Pèrsan un est a pizzlebobràll, sinamai in di statt. ‘Z pariratsoin ke di gevallt vil. Ma saibar sicharke ditza khint nètt vür vor inmarketing bodada steat hintar? Azpebar bizzan gerècht zo vorkoava eppazin laüt, in dise djar, ‘z iz nèttgenumma azta eppaz sai guat, maazta sai a stòrdja hintar un, daz earstvon alln, an nåm boda kontàrteppaz. A djüstar nåm gètt in anprodotto mage machan vorstian,odar gloam, bia dar khint gemacht,un defatte di treccia mochena iz“sichar nètt eppaz boda ågeat in

Möknar – khütta dar Stefano Molter.‘Z iz furse njånka eppaz trianar” –geatar vürsenen. Ma boda hoaztmòchena izta nètta lai di treccia: ‘zsoinda ploaz åndre sachandar bodamachan gloam ke sa khemmengemacht in Bersental ma bodapropio nicht håm zo tüanada. Ma heftå vodar lugånega zo giana vür pittarbìra, pinn boi, pinn kafè, pinn verzòtiun di rufiòi, pinn bratschiòle, finnsinamai gåntze birthaüsar unskuadre vo palù. “In dise lestn djar –geata vürsenen dar Pürgarmaistar voPalai – ‘z soinda gebortet an haufsachadar bodase hoazan mòcheno.Alz ditza gereda un geschraiba

hattaz sichar gemacht khennenpezzar un sichar gemacht khemmenstoltz vo ber bar soin, ma nützanmalamentar un valsch ‘z bort bodazdarkhennt macht khemmen toalvodar ünsar kultur sachandar bodaznètt pazzan. Un ditza pittar zaitmagataz vüarn afnan valsan begeboda magat machan vorgèzzan bazbar soin gebest un bele soinzünsarne burtzan. Di mindarhaitnmochan nètt soin eppaz de moda”.Eppaz mindar, vor est, ma gelaich,khint vür vor di Zimbarn o:pensàrbarda drau vor ‘z iz kartzaspet.

Un nuovo festivalsulle donne, dalla musica

alle pari opportunità

Scopri tutti gli appuntamenti sul sitowww.qualpiumaalvento.it

Con il patrocinio di:

Con il contributo di:

CON IL PATROCINIO DELLAREGIONE AUTONOMA

TRENTINO-ALTO ADIGE/SÜDTIROL

mar

zo 2

01

6T

RE

NT

O

1603

1012

Der merz ist do!

CIMBRO

di Andrea Zotti

Minoranze in bilico traidentità e business:dalla lugànega allabirra, dal caffè al vin

brulè, passando dai gruppi musicalialle squadre di calcio, fino allafamosissima treccia, oggi tutto è unpo’ mòcheno e lo stesso fenomeno,sebbene più lento e circoscritto, stacoinvolgendo anche il cimbro. Negliultimi anni questi termini sono statiabusati e utilizzati in unaconnotazione commerciale e spessopoco veritiera; col tempo,mercificando l’identità locale, sirischia di cadere in banalità,soprattutto se chi non conosce benela cultura di minoranza capisce chetra prodotto e territorio c’è poca, senon nessuna, riconducibilità.

Sidar a par månat darPürgarmaistar vo Palai, dar StefanoMoltrer, trakk vür an intersåntegezsachan – eppaz gåntz kurdjósat -boda sichar magat ågian gelaich inZimbarn o. An earstn disaquestiong iz auzkhent aft soi saitFacebook un dena, in biane zait,afti djornél o. Ma benn alz hattparìrt verte, èkko ke darPürgarmaistar hattsan bidargeredet: disa bòtta sinamaiantånto dar Konferentz von trianarmindarhaitn bodase iz gehaltet vora par bochan in sètz vonBersentolar Kulturinstitut. Dar hattgeredet vo bia ‘z khinta genützt ‘zbort mòcheno – bersentolar - inploaz sachandar boda nicht håm zotüana pittar kultur un pittar djüsttraditziong. Di polèmika – azmasemakk rüavan asó – iz auzkhent anearstn pittar treccia mòchena. Vordi biane laüt bodaz nètt bizzan, ditreccia mochena iz a guatar turt,gemacht azpe a zopf, ‘inngevülltpitt krèma un süasege sbartzpernodar hennepern, boda khint

È marzo, il sole riscalda le giornate e la neve che, piano piano, lascia il posto all’erba verde.La primavera si sente nell’aria. E tra la festa della donna, quella del papà e la Pasqua, sono tante le ricorrenze da festeggiare.