Introduktion till Examensarbete

LAU 370, 390, 395, 690

Vt 2011

Kursledare: Olle HagmanKursansvarig: Daniel SeldénKursadm.: Ulrika Agby

• Motiv för examensarbetet• Styr- och stöddokument för arbetet• Forskningsetik• Vetenskaplighet• Att formulera problem• Val av metod• Skrivprocessen• Handledarens roll• Examinationen

Tre motiv för examensarbetetFör den egna utvecklingen (Stukát kap 1)Fördjupa ett eget område/problemUtveckla ett självständigt och kritiskt förhållningssätt

För den professionella identitetenFörstärka vetenskaplig grund i lärarprofessionenKoppling till forskning kring skolfrågorUtveckla egen forskning/utbildning

För verksamhetenNyanserad syn på omvärlden inom skolanSjälvständighet inför pedagogiska nymodigheter

Dagens lärare förväntas kunna - förmedla ett kritiskt och granskade förhållningssätt till elever- inse och förstå konsekvenser av valda alternativ- själva kunna granska och tillämpa forskning i sin verksamhet

Dagens lärare måste kunna visa - hur verksamheten vilar på vetenskaplig grund

Kurslitteratur & styrdokument(se www.sociology.gu.se, klicka vidare till Utbildning och till Lärarprogrammet)• Kursplan & litteraturlista (resp. kurs)• Kursböcker: Esaiasson mfl + Stukát + Rienecker & Jørgensen

(390,395), Johansson & Svedner (370,690) • Svensson & Carle: ”Att genomföra examensarbete”• Procedurlista• Bedömning vid examination (kriterier, för resp. kurs) • Forskningsetiska principer (www.codex.vr.se)• Tillståndsmall• Avtal om elektronisk publicering• Malldokument för framsida & abstract• Regelsamling för studier vid Göteborgs universitet

Förtydligande om enskild redogörelse

Enligt de kursplaner som gäller för Examensarbetet skall alla skriva en enskild redogörelse för hur arbetet framskridit. Syftet med denna är dels att ge en övning i att dokumentera de egna arbetsinsatserna för självreflektion och dels att ge underlag för individuell betygsättning när två eller fler studenter skriver tillsammans. I den enskilda redogörelsen skriver ni till exempel om och i så fall hur arbetet fördelats mellan författarna, om hur ni arbetat med olika moment och delar under olika faser, samt hur dagboken bidragit till egen och gemensam självreflektion under processen. Lämpligt omfång är ca 1-2 sidor. Den enskilda redogörelsen skall lämnas till examinator vid seminariet.

Forskningsetik: HSFRs etikregler

• InformationForskaren skall informera de av forskningen berörda om den aktuella forskningsuppgiftens syfte.

• SamtyckeDeltagare i en undersökning har rätt att själva bestämma över sin medverkan.

• KonfidentialitetUppgifter om alla i en undersökning ingående personer skall ges största möjliga konfidentialitet och personuppgifterna skall förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan ta del av dem.

• AnvändarkravUppgifter insamlade om enskilda personer får endast användas för forskningsändamål.

Informationskravet

Forskningspersonen skall informeras om– den övergripande planen för forskningen,– syftet med forskningen,– de metoder som kommer att användas,– de följder och risker som forskningen kan medföra,– vem som är forskningshuvudman,– att deltagande i forskningen är frivilligt, och– forskningspersonens rätt att när som helst avbryta sin

medverkan.

Samtyckeskravet

Forskning får utföras bara om forskningspersonen har samtyckt till den forskning som avser henne eller honom. Ett samtycke gäller bara om forskningspersonen dessförinnan har fått information om forskningen enligt 16 §. Samtycket skall vara frivilligt, uttryckligt och preciserat till viss forskning. Samtycket skall dokumenteras.

Under 18 år• 18 § Om forskningspersonen har fyllt 15 år men inte 18 år

och inser vad forskningen innebär för hans eller hennes del, skall han eller hon själv informeras om och samtycka till forskningen på det sätt som anges i 16 och 17 §§.

• När forskningspersonen inte har fyllt 18 år, skallvårdnadshavarna informeras om och samtycka till forskningen på det sätt som anges i 16 och 17 §§. Forskningspersonen själv skall dock så långt möjligt informeras om forskningen. Trots vårdnadshavarnas samtycke får forskningen inte utföras om enforskningsperson som är under 15 år inser vad den innebär för hans eller hennes del och motsätter sig att den utförs.

VetenskaplighetDet vetenskapliga tänkandets principerorganiserar tänkandet (teori)ordnar en undersökning (metod)förmedlar ett resultat(texter/material)

Det vetenskapliga tänkandet finns i verksamhetenteorier för att kunna se och reflekterametoder för att samla kunskaptekniker för att ordna och förmedla kunskap

Vad är det vetenskapliga tänkandet

I den moderna lärarprofession står det utbildningsvetenskapliga tänkandet i fokus

Tänkande och praxis varierar mellan ämnenHumaniora – Samhällsvetenskap – Naturvetenskap

Förenas i vissa grundläggande förhållningssätt Kan beskrivas på åtminstone tre olika sätt

Tre kriterier för vetenskapKritiserbarhet det skall vara möjligt att kritiskt granska resultaten,motiv och argument skall vara tydliga

Kontrollerbarhetmöjligt för annan forskare att kontrollera resultaten, (i princip) möjligt att göra om studien

Kommunicerbarhetkunna ta del av forskningen och ge feedback,kunna läsa och förstå,inte förvanska, vara tendensiös och/eller sluten

Att formulera ett vetenskapligt problem(Stukát kap 2 & Carle/Svensson)

A. Gå från personliga motiv till vetenskapligt problemPersonliga motiv och erfarenheterUpplevda brister i utbildningen Önskan om en fördjupningBidra till utveckling av verksamheten

B. Stöd i tidigare forskning/litteratur (UB, handledare, kurslitteratur från utbildningen/dokument)

C. Underlag för er argumentation om arbetet

Vad/Vem/Vilka handlar det om?När hände det?Var hände det?Hur gick det till?Varför är det så här?

A: Problemfält/ämnesområde/tema Elever med läs och skrivsvårigheterVissa elever tycker att matematik är tråkigt

B: Problemställning/-formuleringHur skall vi förstå att vissa elevgrupper i högre utsträckning har läs- och skrivsvårigheter?Är det läromedlens fel att vissa elever tycker att matematik är tråkigt?

Man beskriver A (deskriptivt) men söker besvara B (analytiskt)

a) utifrån ett bestämt syfte och b) på ett så precist sätt att de kan belysas med accepterade utbildningsvetenskapliga teorier och metoder

c) att resultat kan förklaras/utvecklas med teorier

”Ideal” modell (enl. Stukát sid 17 -22)

En idé formuleras – Litteraturgenomgång –Precisering av syfte - Problemformulering – Val av metod och undersökningsgrupp –

Insamling och bearbetning – Rapportering och återkoppling

Från problem till metod

Olika problem löses med olika metoder

Välj inte bara den metod som ”känns” rätt eller upplevs lättast

Lärare ska ha kunskap om olika metoder och kunna använda olika metoder - självreflektion

I verksamheten används olika metoder för kunskapsinhämtning

Lärare planerar förbereder - läser/värderar dokument/källor

Lärare genomförföreläser, gör projekt/aktivitet, handleder - observerar, intervjuar och värderar

Lärare följer uppbedömer - dokument, källor, intervjuer

Lärare tillämpar dagligen teori och metod – menkanske inte grundat i ett vetenskapligt tänkande

• sammanställer uppgifter och presenterar• läser och tolkar dokument• argumenterar inför klassen och kollegor• observerar elever i klassrummet• försöker förstå/tolka vad som sägs och sker

• läser elevers arbeten och tolkar innehåll• intervjuar föräldrar och elever

Val av metod och teknik (Stukát 30-69)

Kvantitativ/kvalitativ (icke-kvantitativ) - representativitet/representation

Källkritik - varje källa ska värderas

- Enkät (Statistiska begrepp, Stukát 71-104) - Intervju - Observation- Dokumentanalys(- Experiment)

EnkäterPå förhand definierade variabler, värden och variationerBelyser variationer och mönster i svar Belyser variationer i kända sakförhållanden

Kvantitativa enkäterSvaren måste översättas till siffrorUttrycker sociala fenomen som statistiska storheter

Olika typer av frågorÖppna frågor Svar: Ord, fraser eller längre

kommentarerKrav: Innehållsanalys av något slagEx: Fars yrke:…………………… Mors yrke:……………………………...Annat:…………………………………..

Alternativfrågor Svar: Lista med möjliga alternativ. Man får välja ett eller flera alternativKrav: Preciserade alternativ som börvara uteslutande

Ex: Medlem i följande typer av föreningar:O Fredsorganisation O Politisk organisationO Dataförening O Religiös organisationO Kulturförening O Fackförening, vilken………….O Musikförening O SolidaritetsföreningO Miljöorganisation O Annan, vilken….……………..

KategoriseringSvar: Bara ange ett svar, t ex könKrav: Svaren måste vara uteslutandeEx: Kön: O Man O Kvinna

Rangordning Svar: Man skall ange högsta/lägstaeller själv rangordna från lägsta till högsta, från bäst till sämstKrav: Att svaren verkligen går attrangordna på ett rimligt sätt

Ex: Rangordna vilka av följande alternativ som du i första hand (1), andra hand (2) samt tredje hand (3) skulle välja att dra in på om du hade ont om pengar:

O Mat O KläderO BoendeO Dans O Öl, vin, sprit O BioO Bil O Tobak O CD-skivor

Skala Svar: Personen skall ange en värdering/åsiktKrav: Kräver en genomtänkt strategi, t ex med skalnivåer, nollpunkter Ex: Hur pass intresserad är du av:

Inte Lite VarkenGanska Väldigt IngenAlls grann eller mycket mycketåsikt

Idrott O O O O O OFriluftsliv O O O O O OMusik O O O O O OTeater O O O O O OKonst O O O O O OBilar O O O O O OPolitik O O O O O OAnnat………O O O O O O

KvantitetSvar: En sifferuppgift (öppen fråga)Krav: Kräver viss siffra som svar

som kan användas på ett sådant sätt, t ex inkomst

Ex: Vilken var din bruttoinkomst förra månaden……………kr

Tabell Svar: Två eller fler svar kombineras i en och samma tabellKrav: Kräver uteslutande kategorier och en noggrann planeringEx: Hur använder du din tid under en normal vecka? Försök att grovt uppskatta hur mycket tid Du lägger ner på följande aktiviteter:

Ingen < 1 1-3 4-7 8-14 > 14tid alls timme timmar timmar timmartim

Arbete O O O O O OStudier O O O O O OBarnpassning O O O O O OHemarbete O O O O O OMotion O O O O O OBio/teater O O O O O OLäsa böcker O O O O O OAnnat………O O O O O O

Värderande frågorGör din arbetsgivare tillräckligt mycket för att de anställda (som också är föräldrar) ska kunna utnyttja föräldraförsäkringen? Värdering - ledigheten är något som är bra och som bör uppmuntras!

Hypotetiska frågorOm du inte hade ansvar för familjen och gott om pengar, vad skulle du då göra med ditt liv? De som har familjeansvar, inte har gott om pengar och förmodligen aldrig kommer att få det heller, vill de svara på frågan?

Undvik stötande och känsliga frågorSvårt att avgöra vad som är känsligt, varierar från kultur till kultur, man och kvinna, från land och stad m.m. Frågor som brukar vara känsliga är, ålder, inkomst, skattefusk, våldsbrott, (miss)bruk av narkotika och alkohol, otrohet, ”äktenskapslycka”, sexualitet.

Mångtydighet och vaghet – undvik!Klarhet i frågans avsikt. I vilken utsträckning är du inbegripen i arbetet med studieplanerna på skolan? Ganska mkt, i viss utsträckning och inte alls? Vad betyder ganska mycket, studieplan, inbegripen?

Minne – undvik eller var sparsam!Något som har hänt idag – igår – förra året. Vilka ämnen läste du i grundskolan? Utnyttja ledtrådar och minnespunkter, tablåer etc.

Kunskapsfrågor – undvik eller var sparsam!Frågor om faktakunskap. Skäl - Man vill och behöver kontrollera kunskap. Hur många kommuner finns det i Sverige 2007?

Två frågor i en - undvik!Tillbringade du semestern utomlands eller i Sverige? Vanligt fel!

Ledande frågor - undvik!Håller du inte med om att alla föräldrar borde ha rätt att påverka sina egna barns utbildning? Vem vill svara nej?

IntervjuKvalitativ – KvantitativÖppen – StyrdStrukturerad - o-/halv-struktureradInformant – Respondent

Urval: Slumpmässigt kontra StrategisktRegistrering: Minne - anteckning - bandspelarePlatsEn person eller gruppintervju: FokusgruppEn eller två intervjuare?Analys

Upplägg: Trattprincipen – FrågeområdenFörlopp - Tid – Antal frågor

Frågeområden: Fakta AttityderMotivHur? Vad? Varför?

Korta frågor - En i taget!Konkreta och precisa! (ej abstrakta, allmänna och teoretiska)

Lyssna, ge stöd, följ upp, kontrollera!

DokumentanalysMening utläses i texter - Text blir material Består av två delar:Innehållsanalys - vad sägs explicit i texten? Diskurs - knyter an till intervju och observation

KällkritikVad är det för källa? Hur har källan förvandlats/förvanskats?Vad finns med?Vem har skrivit?Hur gick det till?Normativ – KognitivPrimära – SekundäraPersonliga – InstitutionellaBeroende – Oberoende- Äkthet, Tidssamband, Beroende, Tendens

InnehållsanalysKategorisera/Klassificera/Räkna/Kvantifiera Koppla till sociala och kulturella omständigheter:”hur ofta och när förekommer könsmarkerande exempel i matematikböcker”; ”hur ofta och var förekommer ordet värdegrund i skolans styrdokument” Ofta betyder något annat än sällan - Sammanhanget spelar roll

Tekniken kan relativt lätt:Upprepas och förflyttasUpptäcka trender, likheter och skillnader- Krav: En population av texter/filmer/bilder

Det svåra momentet Vilka kategorier skall kodas?- Uttömmande och Ömsesidigt uteslutande

DiskursanalysSpråket - en aktiv process att se verkligheten på Har betydelse för hur samtal och konversation tolkas Språket konstruerar mening – inte bara reflekterar- städare blir lokalvårdare- terrorgrupp blir befrielsegrupp”Normalt” och ”naturligt” och det ”onaturliga”

Vad är bra elevutveckling?Vad innebär det att vara en bra lärare?Hur används språket för att konstruera en mening?

Expertspråk: Läkarspråk, juristspråk eller lärarspråk? Det specifika språket har tre innebörder:- pekar ut en specifik arena för kunskap- markerar tillhörighet och distans- upprätthåller auktoritetDet gör att:- Professionella kan konversera med varandra på ett precist och entydigt sätt - Professionella socialiseras in i gemenskapen - Professionella formas till en auktoritet

Spelet mellan vardagsspråket och expertspråket stärker diskursen

Vad är då examensarbetet? Vad är lärarutbildningen?

Observation Studerar vad som faktiskt skerVal av enhet eller fältDeltagande - Icke deltagandeÖppen – Dold (etik!)Registrering (grad av strukturering)Typ av registrering (fakta eller värdering)Dagbok

Rapportens struktur (Carle & Svensson, Stukát 105ff, Johansson & Svedner 64ff)

• Försättsblad• Abstract• Förord• Innehållsförteckning• Eventuell figur-, bild- och tabellförteckning• Inledning• Syfte och problemformulering• Tidigare forskning (Teoretisk anknytning)• Design, metoder och tillvägagångssätt• Resultatredovisning• Slutdiskussion• Referenser och referenslista• Eventuella bilagor

Text och Layout(Carle & Svensson s9, Stukát 151ff)

• Språk• Tempus• Källhänvisningar• Citat• Noter• Tabeller & diagram• Typsnitt (Times New Roman, 12p)• Omfång (30-40 sidor, 80-100.000 tecken)

Vad gör handledaren? (Stukát och häftet)LyssnarGer rådStäller frågorUppmuntrar och ger stödStrukturerar tidenFormar tillsammans med författarna produktenFörfattaren har ALLTID det fulla ansvaret

OBS!15 klocktimmar till handledningInkluderar allt – möten, mail, läsning m.m

Planera tiden väl – bränn inte allt i början!

Var noga med överenskommelser – följ dem!Åtminstone tre personliga möten kan vara bra

Mindre problem – ta det med handledaren!Större problem – kontakta kursledningen!

Ett program för ventileringTre delarDel ett: Inledning.– Författarna säger något kort om sitt arbete och väsentliga rättelser

– Ändringar med stor betydelse för förståelsen av arbetet läggs fram.

Del två: Genomförande.– Sammanfattning – Opponenterna redogör för arbetet. Ett antal punkter utan att värdera:

Ämne, Problem, Frågeställning, Metod, Material, Analysteknik, Huvudresultat

- Respondenten kommenterar sammanfattningen - Har opponenterna förstått innehållet?-

- Värdering - Förtjänster och eventuella brister diskuteras.

- Konstruktiv dialog - inte detaljer och “påhopp“

- Författarnas intentioner och framställningssätt lyfts fram

- Dela upp kritiken i två moment:- realia och- formalia

Realia - det som sägs • - hur går det fram?• - hur för författarna fram sina resultat?• - hur är resultat belagda?• - med vilket material?• - vilka källor används?• - förhållandet mellan problem, frågor, metod och resultat?

• Ställ konkreta frågor till olika avsnitt! • Ställ inte för många frågor åt gången! • Förbered frågor som handlar om examensarbetet!

• Saknas uppgifter av avgörande betydelse tas detta upp.

• Formulera frågor som ger utrymme för diskussion och samtal.

• Undvik frågor i stil med "Vad menar du med meningen tre rader från slutet på sidan 13, som börjar med, Jag tror...".

• Sammanfatta innehållet! • Exemplifiera med en nyckelmening. • Var tydlig i frågan! • Var källkritisk!

Formalia, hur det är gjort• stavfel, • litteraturlista • noter, • citat, • övriga källor • disposition. • Observera - tillämpliga formella krav skall vara uppfyllda för att examensarbetet skall bli godkänt.

Ta upp centrala problem och exemplifiera: - slarv med citat, - notapparaten, - saknas litteratur i litteraturlistan? - förekommer litteratur i text som inte finns med i listan?

- tabellrubriker begripliga och korrekta, - avspeglar rubriker och innehållsförteckning innehållet?

En hel del av detta kan listas och lämnas direkt till författarna utan kommentar.

Del tre: Avslutning.- Opponenten skall avsluta och avge ett samlat omdöme

- Skriftlig sammanfattning av oppositionen lämnas till examinator och författarna.

- Tid till övriga deltagares kommentarer. - Examinator avslutar med sitt skriftliga omdöme om rapporten och omdöme om respondenternas försvar.

I fall av komplettering skall det reviderade arbetet skickas till examinator inom en vecka.

Dagböcker lämnas in

Sammanfattande slutord

Examensarbetet fördjupar en personlig utvecklingen professionell identitet och kunskapett praktiskt hantverk i verksamheten

Gå från personliga till vetenskapliga motiv!

Olika problem löses med olika metoder!Lärare tillämpar dagligen teori och metod!