Urban ForsbergInstitutionen för Fysik, Kemi och Biologi, IFMUrban.forsberg@liu.se

Ingenjörsprojekt, TFYY51Föreläsning 1a, Introduktion och översikt

2019-09-09

2

Kursfakta

• Namn: Ingenjörsprojekt

• Kurskod: TFYY51

• Period: Ht1-2 2019

• För: Y1, Y1i och MED

• Kursansvarig: Urban Forsberg (urban.forsberg@liu.se)

• Omfattning: 6hp (4 p)

• Hemsida: www.ifm.liu.se/edu/coursescms/tfyy51/

3

Bakgrund och CDIO

• Vid 1990-talets slut:

• Utbildningarna kunskapsmässigt avancerade

• Näringslivet uppskattade

• ingenjörernas teoretiska kunskaper

• Näringslivet saknade

• Processen från idé och planering till utveckling, tillverkning och drift

• Praktiska (ingenjörs)kunskaper

• Projektarbete

• Muntlig och skriftlig kommunikation

4

Bakgrund och CDIO

• CDIO

C – Conceive (uppfatta, begripa, hitta på, tänka ut…)

D – Design (planera, utveckla, konstruera, skissera,…)

I – Implement (realisera, genomföra, tillverka,…)

O – Operate (sköta, manövrera, hålla igång, driva,…)

5

Lärdomar

• Studenter minns ca 1/4 av vad de hör

• Studenter minns ca 2/4 av vad de hör och ser

• Lär mer genom att genomföra projekt

6

Experiment

• Antag att ett snöre är draget utmed ekvatornrunt jorden. Om man förlänger snöret med 1 meter, hur högt ovanför jordens yta befinnersig nu snöret?

• A) Ca 160 nm

• B) Ca 160 µm

• C) Ca 160 mm

• D) Ca 1,6 m

7

Lösning

Jordens omkrets = O

Jordens radie= R

Ny radie = R1

O=2*π *R

O+1= 2*π *R1

R1=(O+1)/(2* π)=O/(2* π)+1/(2* π)=R+0,16

Svar: Snöret hamnar 0,16 meter ovanför ytan.

Rätt svar: C) 160 mm

8

CDIO vid LiTH

• Y-programmet först med kurser utformade enligt CDIO:

• Ingenjörsprojekt (Y1) från ht2002

• Elektronikprojekt (Y3)

• Olika profilkurser (Y-högre)

• Kurser baserade på CDIO-konceptet har ävenspridits till andra program

• ht2004: IT

• vt2005: Teknisk Biologi

• ht2005: Ing Norrköping

• Vt2007: Kemi

• HT2010: Medicinsk Teknik

• CDIO Entrepeneurship, 2015

9

Kursmål – Ingenjörsprojekt

• Att få en god introduktion i att arbeta i projekt och enligt en projektmodell.

• Introducera ingenjörsmässiga frågeställningar och arbetsmetoder.

• Att få undervisning i muntligt presentation och skriftligt dokumentation av projektets resultat.

• Att få en inblick i ingenjörens yrkesroll (alumni). I år har jag bjudit in tre gamla studenter från Sectra, SAAB och Softube

10

Kursmoment

Uppgift 1 (1.5 hp)

Uppgift 2 (4.5 hp) Projektarbetet

Närvaro vid föreläsningar

Projektkonferans

Slutleverans

11

Förändringar i kursen inför ht 2019

• Finansiering av nytt projekt erhållet, start 2020.

• Smärre förändringar på handledar/beställarrollerna på grund av personalomsättning

• IUAE matrisen för TFYY51 finns nu att beskåda på kursens hemsida, under dokument och mallar. IUAE matrisen är ett komplement till kursplan och syftar till att beskriva kursens lärandemål på ett strukturerat sätt.

• Ny beställare från FOI

Nya projekt som pågår och projekteras12

• Konstdetektering (2017)

• Bidrag från Vinnova/LiU inom ramen för ”Verifiering för Nyttiggörande”

• Samarbete med Länsmuseet i Östergötland

• Att använda infrarött ljus för att detektera underliggande, övermålade strukturer.

• Bildvisare för medicinska bilder (2018)

• Samarbete med medicinteknikföretaget SECTRA.

• Programeringsprojekt I Python där informationen hämtas från SECTRAs databas.

• Klimatkontroll vid godistillverkning (2020)

• Samarbete med en chokladtillverkare för att styra klimatet vid chokladtillverkning

13

FöreläsningarPeriod 1

• Fö 1• a) Introduktion och översikt, Urban Forsberg• b) b) Projektmodellen LIPS, Urban Forsberg

• Fö 2 Att skapa bra start i projekt, Rune Olsson• Fö 3 Projektinformation, före och under fasen, Urban Forsberg• Fö 4 Källkritik, vetenskaplig hederlighet, informationssökning, Göran Lindgren,

TekNat-bib.• Fö 5 Problemlösning i grupp, Rune Olsson,• Fö 6 Introduktionsföreläsning till programmering, Jody Foo• Fö 7 Skriftlig kommunikation, Birgitte Saxtrup

Period 2• Fö8 Muntlig kommunikation, Birgitte Saxtrup• Fö9 Inför slutleverans och projektkonferens, Urban Forsberg samt en

alumniföreläsare, • Fö10 Två alumniföreläsare. • Fö 11 Reservtid för alumniföreläsare.

14

Projektet• Pågår under 14 veckor

• 5-7 studenter per projektgrupp

• Studenter i övre årskurser delar grupp (?? st)

• Ingen ensam kvinna/man i ett projekt

• Beställare (lärare/företag (Sectra, FOI)) – Leverantör (student) - Handledare

• Avslutas med presentation för beställaren veckan innan projektkonferans

• Arbetar enligt projektmodellen

LIPS – Lätt Interaktiv Projektstyrning (Linköpings projektstyrningsmodell), nivå 1

• LIPS är utvecklad vid LiTH av Tomas Svensson och Christian Krysander.

• Projektet redovisas för beställaren, slutleverans, under V49.

• Projektet redovisas för studentkollegorna, projektkonferens, under V50.

LIPs

15

Projektkonferensen

Tisdagen den 10 december kl. 13.15-17.00• Projektet klart till projektkonferensen,

• Alla grupper gör presentation

• För andra grupper

• Tre olika sessioner hålls parallellt (Sal U2, U3 och U4)

• Återkoppling om projekt och lärdomar

• Mer information kommer på Fö9

16

Schemat

Schemalagt för hela Y1, Yi1 och MED1

• FÖ – Föreläsning 1-10, projektkonferens

• GU – Gruppmöten, ca två tider/vecka

• ingen lokal bokas, görs i samråd med handledare

• Beställarmöte måndagen den 16 september, kl. 13.15-17.00 för samtliga projekt utom projekt ”Mätning av kateterböjning och vinkel” samt ”Bildvisare för medicinska bilder”, ni har beställarmöte nu på fredag den 13 September kl 15.15. Detta gäller grupp Yb1, MED5, Ya6 och MED6 preliminärt, kan ändras under tisdagen.

• Resten projektspecifikt

• I schemat kan vissa lärare boka tid för lablokal. Deras namn dyker då upp i schemat och är då projektspecifikt, dvs. det gäller inte samtliga studenter.

17

Examination

• UPG1

• Närvaro vid slutleverans

• Närvaro vid projektkonferensen

• Närvaro vid föreläsningar

• UPG2 (kontrolleras av beställare/handledare)

• Individuellt: max 25% frånvaro

• Gruppen: Godkända beslutspunkter

• Godkända projektdokument

• Klart innan projektkonferensen

• Eventuellt kompletteringar senast veckan efter

18

Urkund

• Den tekiska dokumentationen ska skickas till urkund innan de skickas till kommunikationslärarna, mer information följer under period 2

19

Hemsidan: www.ifm.liu.se/edu/coursescms/tfyy51/

Uppdateras kontinuerligt

• Huvudsidan

• aktuellt

• Undervisningsplan

• Vissa föreläsningar läggs upp som pdf efter föreläsningen

• Projektlista

Dokument

• Kursdirektivet version 5.2 ( läs till beställarmötet)

• Projektgrupper

Länkar

• Bibliotekssidan

• TEMA Kommunikations hemsida för kursen

• Schema

• CDIO (Läs ”about CDIO”)

• LIPS + alla mallar

20

HemsidanHemsidan

21

Kurslitteratur

• Kursdirektiv

• finns på hemsidan under dokument och mallar• Kravspecifikation

• delas ut vid beställarmötet

• ”Projektmodellen LIPS”• en per grupp är bra.

• LIPS-Mallarna, via kursens hemsida

• Bok om projektarbete• CDIO: rethinking engineering education

the CDIO approach”; Edward Crawley, Johan Malmqvist, Sören Östlund,

Doris Brodeur; Springer Science 2007, ISBN 978-0-387-38287-6.

• Bibliotekets hemsida• Litteratur om kommunikation

• Följ länken till TEMA• Annat material i respektive projekt.

22

Återkoppling från tidigare årsstudenter

En del positivt

• Jättebra kurs som sagt, ett måste för framtiden

• Mycket rolig, Räkna med pengar har varit en mycket roliguppgift

• Lips modellen var riktigt bra

• Fanns mycket hjälp av beställare och handledare att fåunder projektet

• Alumniföreläsningarna var mycket bra.

• Mycket bra kurs där man lär sig mycket för framtiden

• Roligt, men jobbigt ibland. Jättebra med projektkonferensen, att öva och prata inför en grupp ärjätteviktigt

23

Återkoppling fråntidigare års studenterBra kommentarer beaktas medans andra kommentarer är svårt att

göra något åt

• Mer tyngd skulle kunna läggas på skriftlig kommunikation, som skrivregler

• Stor skillnad i arbetsinsats mellan de olika projekten. Vissa grupper arbetade ytterst lite medan andra fick lägga ner väldigt mycket tid. Detta känns orättvist med tanke på att alla får samma antal hp och samtidigt hinner med att plugga mer i de övriga kurserna, borde justeras.

• Tog tid från andra kurser, inte så bra. (Urbans favorit)

Antal deltagare Antal timmar Timmar/student

6 677 113

5 579 116

7 600 86

6 764 127

7 770 110

6 664 111

6 524 87

7 812 116

6 435 73

7 730 104

6 NA NA

6 405 68

6 671 112

5 550 110

5 600 120

6 528 88

5 522 104

7 729 104

6 720 120

5 615 123

6 630 105

6 577 96

7 821 117

6 554 92

7 806 115

7 840 120

Medel 620 101

24

Vad göra nu…?

• Individuellt

• Kolla grupptillhörighet.

• Känner ni till avhopp? Saknas ditt namn?

• Första personen i respektive grupp rapporterar till Urban via mail om någon person saknas senast tisdagen den 10 september kl. 17.00. Saknas första personen tar andra person i gruppen vid. Är gruppen ok, gör inget.

• Slutgiltiga grupper presenteras på hemsidan onsdagen den11 den 13 september kl. 17.00. Dessa grupper/projekttilldelningar gäller för resten av terminen

• Finns ni inte med på närvarolistan, är ni student från övre årskurser mm, skriv dit ert namn och vilken klass ni går i så tilldelas ni en grupp av mig.

• LÄS kursdirektivet

25

Inför gruppdynamikföreläsningen på måndag.• Sätt er i era grupper på föreläsningen

• Påbörja diskussion. Projektledare?

• Plats för beställarmöte

• Titta på gruppkontraktet

• Bestäm roller

• Gruppdynamikföreläsningen ligger innan beställarmötet. Här diskuteras olika roller kontra olika personligheter.

26

Frågor?

LÄS kursdirektivet !

Urban ForsbergInstitutionen för Fysik, Kemi och Biologi, IFMUrban.forsberg@liu.se

Ingenjörsprojekt, TFYY51Föreläsning 1b, Projektmodellen LIPS

2019-09-09

28

Vad är ett projekt?

Definition av ett projekt:

En grupp av projektdeltagare utför under ledning av en projektledare, en klart definierad uppgift, på en viss tid, med givna resurser. Resurserna kan vara i form av människor, maskiner, material, pengar eller lokaler. Projektet ska ha mätbara mål.

29

Projektorganisation

Projektledare Referensgrupp

Styrgrupp

Beställare Kund

MM

M M

TL TL=Teamledare

M=Projektmedlem

30

Vad är en projektstyrningsmodell?

• Regler för projektarbete• Gemensamma definitioner• Översikt av arbetsgång• Gemensamma mallar• Definierad beslutsgång• Vem som kommunicerar med vem

31

PROPS, PROjektering för ProjektStyrning, utvecklades av Ericsson

Förfas

Analysfas

Arbetsfas

Slutfas

TG=Toll Gate

MS=Milestone, signifikant mätbar händelse

TG

TG får passeras

TG får inte passeras

Projektet avslutas

32

33

Översikt av LIPSLätt Interaktiv ProjektStyrning eller LInköpings ProjektStyrningsmodell

www.lips.isy.liu.se/

Vad ska göras i faserna?

Före Under Efter

Vad/hur?

Förstudie med krav och planering

Utför!

DesignImplementering

Test

Slutför!

AvslutaLevereraUtvärdera

34

Projektmodellen LIPS

Användningsområde

Anpassningsbar, skalbar i tre nivåerEnkel modellMellannivåmodellFullskalig modellEv. industriell modell

35

Färdigheter som tränas vid projektarbete

• Arbeta i projektform• Göra muntliga presentation• Skriva tekniska dokument• Arbeta inom givna tids- och kostnadsramar• Göra projektplaner

• Tidsplanering• Resursplanering• Aktiviteter

• Att följa upp planer• Att analysera, utföra arbete (produkt/grupp)

36

LIPS boken

modell

faser

roller

dokument

granskning

händelser

aktivitetet

mallar

checklistor

kartor

Mallar finns på:

Studentlitteratur eller www.lips.isy.liu.se

37

38

39

40

41

Explosion av Ariane 5

Kostnad: $500 000 000 (1996)

En raket och fyra forskningssatelliter förstördes

Orsak: Mjukvarufel.

• Ett referenssystem för att bestämma om raketen pekade upp eller ner, representerad som ett 64 bitars flyttal.

• Mjukvaran försökte spara detta flyttal i ett 16 bitars minne, som endast kunde representera ett tal på 65535 (216)

• Processorn signalerade ”overflow’” och datorn tolkade det som om raketen var 90 grader ur kurs.

”Not enough space to reach space”

Urban Forsberg

Tack för er uppmärksamhet!