Inflationens och demokratins påverkan på inkomstklyftor130486/FULLTEXT01.pdfavsevärt sedan dess...

NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala universitet Examensarbete C HT 2005

Inflationens och demokratins påverkan på

inkomstklyftor

- En studie av Latinamerika under åren 1976-1993 -

Författare: Marlene Larsson Handledare: Matz Dahlberg

-Inflationens och demokratins påverkan på inkomstklyftor i Latinamerika-

2

Sammanfattning Inkomstklyftor hindrar en ekonomis utveckling på flera sätt. Senare studier fokuserar på inflation och demokratins påverkan på inkomstklyftor. Resultaten är dock inte självklara och skiljer sig beroende på studien som genomförts. Denna uppsats bidrar till forskningen kring inflationen och demokratins påverkan på inkomstklyftor genom att fokusera på effekter i Latinamerika under åren 1976-1993. Detta eftersom Latinamerika har en historia med höga inkomstklyftor och har drabbats länge av hög och i vissa fall hyperinflation samtidigt som många av länderna blev demokratiska under perioden. Resultaten ger ytterligare belägg för att detta samband in te är självklara. Uppsatsen finner att inflation är en icke linjär funktion samt att det finns tillräckligt med statistiskt belägg för att demokrati har en negativ påverkan på inkomstklyftor. Hög- samt hyperinflation har en positiv påverkan på inkomstklyftor och hyperinflation har större effekt än höginflation. Uppsatsen finner dessutom att interaktionstermen mellan demokrati och hög- respektive hyperinflation är signifikant skiljt från noll och påverkar inkomstklyftorna positivt. Keywords: Inkomstklyftor, Demokrati, Inflation, Latinamerika, Ginikoefficient


3

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1 INLEDNING_____________________________________________________________ 4

2 BAKGRUND_____________________________________________________________ 6

3 TEORI OCH TIDIGARE EMPIRISK FORSKNING ___________________________ 7

3.1 INKOMSTKLYFTOR ______________________________________________________ 7

3.2 INFLATION ___________________________________________________________ 10

3.3 DEMOKRATI __________________________________________________________ 13

4 DATA__________________________________________________________________ 16

4.1 MÄTPROBLEM ________________________________________________________ 16

4.2 DATA FÖR INKOMSTKLYFTOR _____________________________________________ 18

4.3 DATA FÖR DEMOKRATI __________________________________________________ 19

5 EKONOMETRISKA SPECIFIKATIONER__________________________________ 19

5.1 PANELDATA __________________________________________________________ 19

5.2 EKONOMETRISK MODELL ________________________________________________ 22

6 RESULTAT ____________________________________________________________ 24

6.1 GRUNDLÄGGANDE ANALYS ______________________________________________ 24

6.2 KÄNSLIGHETSANALYS __________________________________________________ 28

7 SLUTSATS _____________________________________________________________ 30

8 KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING _______________________________ 32


4

1 Inledning Ojämlikhet har länge varit ett viktigt begrepp för ekonomer, statsvetare och sociologer.

Definitioner varierar beroende på vilket ämne som undersöks, inom ekonomi sätts särskild

fokus på ojämlikhet i inkomst. Ekonomer menar att inkomstklyftor i viss mån ses som

nödvändiga för en ekonomi eftersom olika nivåer av inkomst ger incitament för arbete och

investeringar. Dock finns det begränsningar, höga inkomstklyftor är kostsamt för ett land och

dess utvecklingsprocess. De höga inkomstklyftorna är således ett bekymmer för många

ekonomer.

Forskning kring inkomstklyftor innefattar både utvecklingsländer och industriländer. Vad som

påverkar inkomstklyftorna är en empirisk fråga och varierar beroende på vilken studie som

har genomförts. Två variabler som alltmer fokus sätts på är inflation och demokrati. Tidigare

forskning har dock inte varit enig om synen på hur demokrati och inflation påverkar

inkomstklyftor.

Latinamerikanska länder har i likhet med många utvecklingsländer exceptionellt höga

inkomstklyftor, stora delar i respektive land lever extremt fattigt samtidigt som en elit lever

med stora rikedomar. Denna trend startades redan på kolonialtiden och har inte förändrats

avsevärt sedan dess (Ferranti et al. 2004, s.112ff).

I mitten av 80-talet drabbades många av de Latinamerikanska länderna av hyperinflation och

har sedan dess bibehållit hög inflation. Detta är också ett vanligt fenomen i u-länder där den

monetära kontrollen kan vara problematisk på grund av bristfällig styre. Kombinationen

inflation och inkomstklyftor i Latinamerika har länge varit ett problem för

utvecklingsprocessen i länderna och har diskuterats mycket i forskning kring inkomstklyftor.

Samtidigt som många länder i Latinamerika drabbades av hyperinflation på 80-talet återgick

många länder till demokrati efter många år som militär regim.

Sambanden mellan inkomstklyftor och inflation samt återgången till demokrati blir intressant

i Latinamerika eftersom det är en region med extremt höga inkomstklyftor och extremt hög

inflation och innehåller länder som i historien haft hög tillväxt men samtidigt beräknas som

utvecklingsländer. Sammanträffandet att länderna under samma tidpunkt återgick till

demokrati är också väldigt intressant. Jag vill utveckla tidigare forskning kring orsaker som


5

påverkar inkomstklyftor med en ny infallsvinkel där jag inte bara undersöker inflationen eller

enbart återgång till demokrati utan att se på båda dessa och dessutom testa interaktionen

mellan inflation och demokrati. I denna studie kommer jag att undersöka sambanden mellan

inkomstklyftor och inflationen på 80-talet i Latinamerikanska länder. Dessutom kommer jag

att studera om övergången/återgången till demokrati har en heterogen påverkan på

inkomstklyftan. Min frågeställning: Hur påverkar inflationen och återgången till demokrati

inkomstklyftorna i latinamerikanska länder på under perioden 1976-1993?

Studien kommer att genom en balanserad paneldatastudie med länderspecifika fixa effekter

fokuseras på sju Latinamerikanska länder. Studien sträcker sig under perioden 1976-1993

vilket ger mig 126 observationer sammanlagt.

För att få ett resultat som är representativt för regionen Latinamerika är den ideala

undersökningen att ta med alla länder i hela regionen, dock finns problem med detta eftersom

data inte finns tillgänglig för alla länder, samt visa att länder har mer utförliga undersökningar

och andra mindre utförliga. Tillgänglig data kan skilja sig mellan länder av flera orsaker tex.

på grund av att organisationer har intresserat sig för ett land och därför samlat in data eller att

det ligger i hög prioritet för de styrande i landet att samla in statistik. Dock måste ett urval tas

och ju fler länder man kan få med desto högre säkerhet ger resultatet.

Vid undersökningar baserad på statistik från länder uppstår ofta problem kring valet av länder.

Oftast väljs länder där data är tillgänglig och av den anledningen kan det uppstå ett

urvalsproblem. Ett skäl till detta är att länderna är mer utvecklade och tillgänglig data finns att

tillgå av den anledningen. Hur mycket detta problem kan påverka resultatet är oklart, och

åsikten skiljer sig beroende på forskaren. Med tanke på urvalsproblematiken är sju länder

inom samma region medtagna. Jag har avgränsat mig till sju latinamerikanska länder som

främst är utvalda på grund av data för framför allt ginicoefficienten, dessa länder är

Argentina, Brasilien, Columbia, Chile, Costa Rica, Venezuela samt Uruguay. I urvalet finns

länder med olika förutsättningar som till exempel skiljer sig till storlek, geografiskt läge och

dess historia och kan därför ändå ge ett generellt resultat.

Uppsatsen fokuserar på perioden 1976-1993 eftersom denna inkluderar hela 80-talet då många

av världens länder led av hög samt hyperinflation under detta årtionde och framför allt många

Latinamerikanska länder. I Latinamerika återgick dessutom många av länderna till demokrati


6

i mitten av 80-talet. Att perioden går utanför 80-talet beror på att jag vill ha ett så långt

tidsintervall som möjligt för att få mer robusta resultat. Tidsperioden som sedan är utplockad

baseras på tillgång till Ginikoefficienten.

Uppsatsen inleds med ett bakgrundskapitel där det beskrivs hur Latinamerikanska länder sett

ut historiskt sett, därefter följer ett teoretiskt kapitel som handlar om tidigare forskning kring

inkomstklyftor, inflation samt demokrati. Hur data hanteras samt problematik kring

insamlingen tas upp i data kapitlet som följs av ett metodkapitel där den ekonometriska

specifikationen diskuteras. Slutligen redovisas resultaten som går över till ett avslutande

kapitel där slutdiskussionen förs.

2 Bakgrund Området Latinamerika innefattar många heterogena länder och man bör vara medveten om att

Latinamerika innefattar olika länder i olika utvecklingsstadier när begreppet används. Ändå

har länderna i Latinamerika liknande historiska rötter och används därför i denna uppsats som

ett heltäckande begrepp även om väldigt utvecklade länder och många outvecklade länder

inkluderas i studien. Nedan diskuteras dessa historiska rötter och en bild försöker att ges över

varför Latinamerikanska regioner lider av så höga inkomstklyftor.

Sedan kolonialtiden har Latinamerika haft problem med exceptionellt höga inkomstklyftor.

Tolkningar till varför inkomstklyftorna fortfarande är så höga i Latinamerika när många

länders inkomstklyftor minskat sen kolonialtiden är många. Efter kolonial tiden skapades nya

inkomstklyftor på grund av institutionella förändringar som var till fördel för eliten och som

minskade möjligheten att påverka ekonomiskt för en stor del av populationen. Latinamerika

gick således in i 1900-talet med väldigt höga inkomstklyftor och visar små förändringar

genom århundrandet. I början av 1900-talet gick regionen genom sociala-, ekonomiska- och

politiska förändringar. Urbaniseringen ökade och jordbruket blev mindre viktigt dessutom

hamnade Latinamerika efter i utbildning relativt till sina grannar i Nordamerika.

Moderniseringen kom även till Latinamerika liksom resten av världen och erbjöd mer öppen

och demokratisk politik Trots detta minskade inte inkomstklyftorna i Latinamerika under

1900-talet till skillnad från Europa och USA. Även om utbildningen ökade under århundradet

minskade inte inkomstklyftorna, massutbildning genomfördes men var av så låg kvalité att

ökning av utbildning i regionen ökade inte tillväxten och minskade heller inte


7

inkomstklyftorna. Närvaron av ofullständiga finansiella marknader minskade inte

inkomstklyftorna eftersom utan finansiella marknader förblir de fattiga fattiga. Dessutom hade

förändring i den ekonomiska strukturen från jordbruk till industri liten effekt på

inkomstklyftorna, (Ferranti et al. 2004 s. 120ff)

Under 80-talet drabbades många utvecklingsländer av hyperinflation. Latinamerikanska

länder var flera av de drabbade och var dessutom den region som uppmärksammades mest då

effekterna var ytterliga i dessa länder. I många fall uppgick inflationen till fyrsiffriga

procentuella tal.

Latinamerika har som visats i detta kapitel en historia med höga inkomstklyftor och har

dessutom haft mycket problem med hyperinflation samt gått över till demokrati under 1980-

talet. I nästa del klargörs olika begrepp och därtill diskuteras tidigare forskning kring

inkomstklyftor, inflation samt demokrati för att få en uppfattning kring vad de olika

begreppen innebär samt vad vi kan förvänta oss för effekter baserat på tidigare forskning.

Avsnittet börjar med ett avsnitt om inkomstklyftor därefter inflation och slutligen ett avsnitt

om demokrati.

3 Teori och tidigare empirisk forskning

3.1 Inkomstklyftor

Det finns en uppsjö av olika metoder med vilka man kan mäta ojämlikheter i

inkomstfördelningen hos en population. Gemensamt för dessa är att de mäts relativt en i

förväg bestämd standard. Vilken standard som väljs är i mångt och mycket en fråga om till

vilken typ av data man har tillgång till, samt vilken matematisk modell man ämnar använda.

Gemensamt för de vanligaste av dessa är att de baseras i förhållande till den så kallade

Lorenzkurvan. (Coultier 1989)


8

Figur 1

Lorenzkurvan är ett av de mest använda verktygen som används för att åskådliggöra olika

fördelningar. Kurvan kan ritas upp grafiskt i ett diagram, med inkomst- och hushållsandelen

på Y- respektive X-axeln (Fig.1) för att visa på hur inkomster fördelas i ett samhälle. En

perfekt jämlik fördelning motsvaras då av en linje med 45 graders lutning som utgår från

origo. Själva Lorenzkurvan, som alltså kan ritas ut längs med eller under diagonalen,

motsvarar då relationen mellan andelen hushåll och den andel av den totala inkomsten som

dessa tjänar. Vid perfekt jämlikhet tjänar tio procent av hushållen tio procent av inkomsterna,

25 % tjänar 25 % och så vidare. Vid perfekt ojämlikhet tjänar ett hushåll 100 % av den totala

inkomsten, övriga ingenting. (Coultier 1989)

Med hjälp av Lorenzkurvan kan man härleda det vanligaste måttet på ojämlikhet –

Ginikoefficienten, som fått sitt namn av den italienske statistikern Corrado Gini. Rent

matematiskt kan Ginikoefficienten kalkyleras med hjälp av följande formel:

Där beteckning G står för ginikoefficienten, Xk är en kumulativ proportion för

populationsvariablen för k=0,…,n och Yk är den en kumulativ proportion för

inkomstvariabeln för k=0,...,,n.


9

Rent kvantitativt representeras denna storhet av en siffra mellan 0 och 1, där 1 motsvarar total

ojämlikhet i inkomstfördelningen. I figur 1 fås ginikoefficienten av ytan mellan de två

linjerna. (Coultier 1989)

Inkomstklyftor är ett problem som existerar i hela världen, som nämnts tidigare kan det

innebära en förlust för ett lands ekonomi och hindrar i vissa fall utvecklingsprocessen.

Tidigare studier visar på att höga inkomstklyftor försvårar bekämpandet av fattigdom när

tillväxt ökar. Höga inkomstklyftor minskar utvecklingsprocessen och tillväxten då tillgången

till kredit och utbildning blir ojämn vilket leder till att resurser förblir outnyttjade och det blir

en förlust för ekonomin. Slutligen skapar höga inkomstklyftor ett allmänt missnöje hos

befolkningen, enligt undersökningar från Latinobarometro (Ferranti et al 2004), vilket kan

leda till ökad brottslighet och minskad förtroende för de ledande i landet.

Inkomstklyftor skapas när invånarnas aktiviteter rör sig från traditionellt till mer

globaliserande och produktiva former. Ett lands politik kan påverka inkomstklyftor genom

flera led, dels genom skatter och dels genom Transfereringar och offentlig sektors arbete m.m.

(Bulir 2001) Forskaren Simon Kuznets har en teori om samband mellan tillväxt och

inkomstklyftor där sambandet är u-format. Han menar att när ett land utvecklas i ett tidigt

utvecklingsstadie så ökar inkomstklyftorna mycket tills det kommer till ett visst mättnads

stadie där ytterligare utveckling inte påverkar så mycket. När landet är väl utvecklat så

innebär ytterligare tillväxt en minskning av inkomstklyftor. Tillväxt kan således ha en såväl

negativ som positiv påverkan på ett lands inkomstklyftor, beroende på vilket

utvecklingstadium landet befinner sig i.(Bulir 2001)

Inkomstklyftor kan påverkas av flera faktorer, enligt empirisk forskning finns det inga

självklara variabler, det är istället en empirisk fråga. I Janvry och Sadoulets uppsats (2000) tar

författarna upp ett antal kontrollvariabler som kan tänkas påverka inkomstklyftorna. Några

värda att nämna är tillväxt som stöds av Kuznets teori, makroekonomiska effekter så som

inflation och hyperinflation, strukturella variabler som demografi, där populationen i urbana

samt rurala sektorer har haft en betydelse, och slutligen spridning av utbildning, dvs. högre

utbildning minskar inkomstklyftorna. (Janvry och Sadoulet 2000) Ytterligare variabler kan

som nämnts tidigare vara skatter, transfereringar eller annan variabel som tar upp effekten av

finansiell politik. Arbetslöshet har också använts i många studier redovisar Galli et al (2001) i

sin studie eftersom de av flera anledningar kan skapa inkomstklyftor.


10

Makroekonomiska effekten inflation har använts i flera studier och resultaten har varit

tvetydiga, flera hävdar dessutom att inflation har en icke linjär påverkan på inkomstklyftor.

Demokrati är ett tämligen outforskad forskningsrön och har inte använts i lika stor

utsträckning som tidigare nämnda variabler, ändå är detta en intressant kontrollvariabel då

man har funnit belägg i flera aktuella studier att det kan finnas ett statistiskt samband mellan

demokrati och inkomstklyftor. Hur inflation och demokrati kan ha en påverkan på

inkomstklyftorna är således en intressant fråga och redogörs därför mer i de två nästföljande

kapitel.

3.2 Inflation

Hög inflation skapar osäkerhet för en ekonomi eftersom penningvärdet minskar och skapar

högre variation när det gäller månadsvisa och branschmässiga prisstegringar

(Nationalencyklopedin). Hur inflationen påverkar inkomstklyftor är inte lika omstritt då man

diskuterar effekten av inflation. Studier visar dock att det kan finnas ett samband och att detta

samband dessutom kan skilja mellan ekonomier med hög tillväxt och ekonomier med låg

tillväxt. I artikeln ”Income inequality: Does inflation matter?”(Bulir 2001) vidareutvecklar

Bulir Kuznets teori om att inkomstklyftor tenderar att öka när ekonomin utvecklas från

traditionella produktioner till mer produktiva och minskar vid en viss tidpunkt då tillväxten

har konvergerat. Bulir undersöker samma modell som Milanovics (1994, som redovisas i

Bulir 2001) använder i sin studie, men medtar inflation som en variabel. Bulir finner belägg

att inflation kan ha en påverkan på inkomstklyftor och att den dessutom är en icke

linjärfunktion. Han menar att det inte är ett sammanträffande att Latinamerikanska länder,

med höga inkomstklyftor, också har eller har haft hyperinflation samtidigt som asiatiska

länder med låga inkomstklyftor har låg inflation. Därför använder Bulir inflation som fyra

dummyvariabler; väldigt låg-, låg-, hög- och hyperinflation. (Bulir 2001)

I sin förklaring hur inflation kan påverka inkomstklyftor delar Bulir upp landets befolkning i

outsiders och insiders. Outsiders erhåller en lön som kommer av antal arbetstimmar och

lönenivån, de äger och byter i likvida medel som är oberoende av räntan. Outsiders är därför

inflationskänsliga eftersom om inflationen är positiv så minskar värdet på tillgången, dvs

likvida medel. (Bulir 2001)


11

Insiders är anställda under andra omständigheter än outsiders, deras lön består av

inflationsanpassade icke lön förmåner och optioner som inte påverkas av inflationen eller så

är de anställda inom en union som har indexerade löner och har därmed en annan

inflationskänslighet. (Bulir 2001)

Bulir menar att om inflationen är hög skiftar arbetsutbudskurvan inåt och antal arbetstimmar

minskar och därmed totala inkomsten. Det uppstår en så kallad shoeleather cost som innebär

att konsumenten tar tid till att justera för inflationen istället för att arbeta, eftersom pengarna

blir värda mindre. Inflationen påverkar också den nominella tillgången negativt. Detta

resulterar alltså i att outsiders resurser minskas pga. inflationen genom minskning av arbete

och förlust i nominella tillgångar. Insiders påverkas i mycket mindre grad än en outsider

eftersom dess tillgångar inte påverkas av inflationen på samma sätt. Marginalprodukten av

arbete förblir oförändrat om inflationen ökar eftersom lönen inte påverkas av inflationen.

Insiders ökar alltså sin inkomst eftersom deras tillgångar är skyddade av prisförändringar

relativt till outsiders som vars inkomst minskar pga av inflationen. Bulir förväntar sig att

hyperinflation ska ge större effekt på inkomstklyftorna än inflation och kommer till slutsatsen

i sin studie att inflation ökar inkomstklyftorna och att inverkan dessutom är större i

hyperinflationsländer. (Bulir 2001)

Rossana Gallli och Rolph van der Hoeven (2001) undersöker liksom Bulir huruvida inflation

har en påverkan på inkomstklyftor. I deras uppsats diskuterar de tidigare forskning inom

inflation och inkomstklyftor, Galli poängterar att resultatet skiljer sig åt. I vissa fall har det

visat sig att inflation verkar som en progressiv skatt i andra fall har inflationen visat sig verka

som en regressiv skatt och i andra fall har man inte hittat någon påverkan av inflation på

inkomstklyftor. Resultatet påverkas mycket av vilka urval man använt, vilken tidsperiod man

använt samt vilka variabler man använt. Efter en överskådlig blick av resultatet finner dock

Galli att det verkar som om hög inflation påverkar inkomstklyftorna mer än låg inflation,

vilket indikerar även här på att inflation är en icke linjär funktion. Galli framhåller att Bulir

och Gulde (1995, som redovisas i Galli et al. 2001) finner belägg för att också

utvecklingsstadiet för ett land påverkar hur inflationen påverkar inkomstklyftorna. I

låginkomstländer med en relativt lågt utvecklad finansiell sektor ger hög inflation högre

inkomstklyftor medan i rikare finansiellt sofistikerade länder gynnar hög inflation de fattiga.

Galli bidrar till forskningen kring inflation och inkomstklyftor genom att göra antaganden att

effekten av inflation på inkomstklyftor ändrar riktning beroende på om inflationen är


12

kortsiktigt eller långsiktigt och tar också upp betydelsen av penningpolitik. I studien används

inflationen som en kontinuerlig variabel och även en kvadratisk kontinuerlig variabel.

Författarna i studien förväntar sig att den kvadratiska termen ska vara positiv vilket skulle

förslagsvis visa att relationen mellan inflation och inkomstklyftor är u-formad och finner

belägg för detta i sin studie (Galli et al. 2001).

I Galli et al. (2001) studie görs ett försök att förklara inflationens påverkan genom att se på

kortsiktiga och sedan långsiktiga effekter, de menar att inflation påverkas mest av

penningpolitiken. En cyklisk nedgång frambringat av restriktiv penningpolitik leder till att på

kort sikt ökar arbetslösheten, vilket oftast är till nackdel för lågutbildade då dessa blir

arbetslösa först i en ekonomi eftersom kostnaden att anlita och avskeda lågutbildade är lägre.

Detta skulle leda till högre inkomstklyftor på kort sikt. Galli menar även att penningpolitik

påverkar inkomstklyftorna på kort sikt genom reala räntan. Eftersom förväntad inflation är

konstant på kort sikt så ökar räntorna vid minskning av penningmängden, vilket betyder att

det är sämre att vara netto låntagare och bättre att vara netto långivare. Detta förväntas

påverka inkomstklyftorna negativt eftersom det med stor sannolikt finns fler netto långivare

på toppen av inkomstfördelningen. Detta gäller dock endast för kortsiktig inflation eftersom

på lång sikt är penningpolitik ineffektivt för realräntan enligt Fisher effekten, med undantag

för när inflationsnivån är hög eftersom minskning av inflationen kan leda till ett lägre

riskpremium. Slutligen menar Galli et al. att lägre inflation minskar förlusten av köpkraften av

pension och transfereringar som är icke indexerade inkomster, detta skulle i sin tur förväntas

minska inkomstklyftorna eftersom de fattiga troligen erhåller mer transfereringar än de

resterande i ekonomin. (Galli et al 2001)

Galli et al. (2001) framhåller i sin studie att det riktiga målet med restriktiv penningpolitik

oftast är att minska inflationen på lång sikt. När ett land har låg långsiktig inflation så minskar

inte penningvärdet lika mycket i en ekonomi, vilket Galli menar att kan påverka

inkomstklyftorna på flera olika sätt. Ett sätt är att de fattiga har svårare att klara

inflationschocker eftersom deras tillgångar oftast är i form av likvida medel och därmed

inflationskänsliga. Ett annat är att lägre inflation inte i samma grad minskar realvärdet av icke

indexerade transfereringar, så som arbetslöshetsförmåner och pensioner, vilket Galli menar

minskar inkomstklyftorna. Skulder antas sättas i nominella termer vilket gör att om inflation

ökar så kommer de som lånar att bli mindre gynnade, vilket förväntas öka inkomstklyftorna.

Galli menar dock att den positiva effekten av minskad inflation på tillväxt gäller mest för


13

utvecklingsländer med hög inflation och framförallt länder med hyperinflation, vilket är en

teori som stöds av andra empiriska studier. Galli menar att minskad inflation påverkar länder

med hyperinflation mer än länder med lägre inflation. Sammanfattningsvis beror den

långsiktiga effekten av restriktiv penningpolitik på inkomstklyftorna av inflationsnivån och

inte huruvida man har inflation eller ej. (Galli et al. 2001)

Bulir kommer till slutsatsen att den positiva påverkan av prisstabilitet på inkomstklyftor är

icke-linjär samt att inkomstklyftorna minskar när hyperinflation reduceras till normal inflation

medan ytterligare minskning av inflationen ger ett minimal ökning av Ginikoefficienten.

(Bulir 2001) Galli et al. kommer till slutsatsen att i höginflationsländer innebär en minskning

av inflationen en minskning av inkomstklyftor och i låginflationsländer innebär en minskning

av inflationen en ökning av inkomstklyftorna. Dessutom initierar författarna att effekten på

inkomstklyftorna beror på vilken inflationsnivå landet har. (Galli et al 2001)

3.3 Demokrati

Demokrati är ett vitt begrepp och kan tolkas på flera sätt. Vilken definition som används i

denna uppsats är huvudsakligen den utsatt av författarna till Polity IV (Polity IV Project

2003), vilket är datasetet för demokrativariabeln som används i studien. I känslighetsanalysen

används två andra variabler och definitionen anpassas då efter det skaparna till dataseten

definierar demokrati.

Relationen mellan politisk struktur och ekonomisk beteende har länge varit ett intressant

ämne för forskare, speciellt länken mellan en nybliven demokrati och inkomsttillväxt och

inkomstklyftor. Den påverkan demokrati eventuellt har på inkomstklyftor har inte varit en lika

het debatt som forskningen i demokrati och inkomsttillväxt, men blir mer och mer ett aktuellt

forskningsområde. (Milanovic och Gradstein 2004)

Ett flertal tidigare studier har försökt påvisa ett samband mellan demokrati och inkomstklyftor

i inkomstfördelningen, dessa kan dock ej sägas ge någon klar bild av hur sambandet

egentligen ser ut. Gradstein et al (2001) diskuterar tidigare studier kring forskning i

interaktionen mellan demokrati och inkomstklyftor. De nämner bland annat Bollen och

Jackman, (1985 taget från Gradstein et al 2001), som inte hittade något samband, Li et al.,

(1998 taget från Gradstein et al. 2001), fann ett visst samband mellan demokrati och

inkomstklyftor, samt Rodrik, (1999, taget från Gradstein et al. 2001), som hittade relativt


14

starka belägg för att demokrati kan associeras med en jämnare fördelning av BNP. (Gradstein

et al, 2001)

Enligt standard politisk ekonomisk teori föreslås att demokrati har en dämpande effekt på

inkomstklyftor men det har varit svårt att bevisa detta empiriskt. Gradstein et al. (2001) gör

ytterligare ett försök att testa hypotesen i sin uppsats ”Democracy and Income Inequality”.

Författarna argumenterar att demokratins påverkan på inkomstklyftor dessutom har att göra

med vilken normativ ideologi som härskar i landet och att religion samt vilket sorts styresätt

landet har, dvs. om det är parlamentarisk eller presidentstyrt kan ha en betydelse för hur

demokrati påverkar inkomstklyftorna. De menar att om ett land är demokratiskt så förväntas

inkomstklyftorna vara lägre än om när landet är kontrollerat av oligarki, men att det kan också

bero på den normativa ideologin i samhället gentemot inkomstklyftor. Detta menar författarna

är en viktig del i resultatet i demokrati- inkomstklyftor forskningen, om inkomstklyftor

prioriteras i en oligarki kan de minska även i ett sådant land. I deras modell tar de därför med

en konstruerad variabel som består av jämlikhets preferenser. Gradstein et al gör ett försök att

förklara hur demokrati förväntas påverka inkomstklyftorna. Under formell omfördelning leder

demokratin till högre skatter och transfereringar, vilket menar författarna minskar

inkomstklyftorna. Denna effekt är större om den normativa ideologin mot inkomstklyftor i

landet inte prioriteras och lägre om den prioriteras. Författarna förväntar sig således att

demokrati minskar inkomstklyftorna och kommer till slutsatsen att effekten på demokrati är

negativ men visar sig vara statistiskt svagt. Parlamentaristisk demokrati samt blandat system

minskar inkomstklyftorna mer än presidentialistiskt system. Dessutom kommer författarna

fram till den intressanta slutsatsen att övergången från kommunism till demokrati ökar

inkomstklyftorna. (Gradstein et al, 2001)

Även Milanovic och Gradstein (2004) redogör för tidigare forskning i sin uppsats ”Does

liberte=Egalite?” där de diskuterar olika synsätt på demokrati olika forskare använder samt

vilka resultat olika forskningsrön har fått. De menar att man kan definiera demokrati på flera

sätt och i sin uppsats delar de upp tidigare forskning efter deras definitioner i huvudsakligen

två grupper ;rösträtt samt civila- och politiska rättigheter. Den senare är baserad på personliga

uppfattningar av en panel med experter vad som är rättigheterna i de länder. Vanliga sådana

projekt är Bollens(1980, som redovisas i Milanovic och Gradstein 2004), Gastil, PolityIII

samt Polity IV. Efter att studera tidigare forskning med begreppet politiska rättigheter finner

Sirowy and Inkeles (1990, som sammanställs av Milanovic och Gradstein 2004) att politisk


15

demokrati verkar inte ha en påverkan på inkomstklyftorna, men att i några av fallen finner

man ett negativt samband. Milanovic och Gradstein (2004) utvecklar deras studie och

sammanställer mer aktuell forskning kring ämnet, de tar upp flera studier med olika empiriska

resultat. Författarna kommer till slutsatsen att medan tidigare forskning inte har lyckats finna

belägg för att något samband mellan demokrati och inkomstklyftor existerar så finner mer

aktuella studier som bygger på mer utvecklad data belägg för att det finns ett negativt

samband mellan demokrati och inkomstklyftor.

En anledning till att de empiriska resultaten hittills varit något inkonsekventa kan exempelvis

bero på att det finns andra, mer informella, faktorer. Som exempel kan nämnas de

östeuropeiska, kommunistiska diktaturer, som under långa tidsperioder kan ha upplevt rent

miserabla levnadsförhållanden, men ofta visar en relativt hög grad av jämlikhet. Milanovic

och Gradstein (2004) undersöker dessa och argumenterar att när sådana länder demokratiseras

kan inkomstfördelningen initialt påverkas negativt, beroende på att liberalisering av

marknaden möjliggör för befolkningen att över huvud taget kunna påverka i sin inkomst i

högre grad, något vissa då utnyttjar i högre grad än andra. Denna teori indikerar att relationen

mellan inkomstklyftor och demokrati har ett positivt samband. (Milanovic och Gradstein

2004)

Sammanfattningsvis tenderar demokrati och inkomstklyftor ha ett negativt samband då studier

görs i cross-country, där heterogena länder tas med, men då studier inkluderar en homogen

grupp av länder som övergångsländer1 tenderar demokrati och inkomstklyftor ha en positiv

korrelation. Hur en demokratisk ökning i ett land påverkar inkomstklyftorna menar Milanovic

och Gradstein (2004) kan bero på vilket stadie landet är i sin demokratiutveckling.

Interaktion mellan demokrati och inflation Studier kring hur demokrati och inflation tillsammans har en påverkan på inkomstklyftor har

ett samband är inte väl debatterat. Desai m fl (2003) diskuterar i sin uppsats ”Democracy,

inequality and inflation” huruvida demokratiska länder lider mer av inflation än icke

demokratiska länder. Han menar att det är intressant att många utvecklingsländer hamnade i

hyperinflation på 80-talet samtidigt som många av länderna blev demokratiska och tar upp

flera politiska teorier som kan förklara fenomenet. Deras teorin innebär att det sätts press på

1 Med övergångsländer menas länder som går över från någon form av icke demokratiskt styre till ett demokratiskt styre.


16

de styrande i landet vid höga inkomstklyftor Författarna kommer till slutsatsen att det är

sannolikt att högre nivå av inkomstklyftor i Latinamerika under 1980-talet ledde till att staten

använde inflation som skatt för att finansiera omdistributionen. Författarna finner också att

demokratisk övergång ger monetära nackdelar i länder med höga inkomstklyftor, vilket

indikerar på att demokrati bör undvikas i länder med höga inkomstklyftor för att kontrollera

inflationen.(Desai et al 2001)

Vilka resultat man ska förvänta sig av demokrati och inflationens påverkan är som visats i

detta kapitel tvetydligt och beror mycket på vilken studie som görs. I nästa kapitel redogörs

för vilken metod som har använts för denna studie. Kapitlet börjar med en genomgång av

paneldata och följs av en ekonometrisk modell där modellen som används i studien studeras

mer genomgående och där användandet av de olika kontrollvariablerna motiveras.

4 Data

4.1 Mätproblem

Inkomstklyftor Mätning av inkomstklyftor är känt för att vara problematisk. Problem så som

definitionsproblem av inkomst och inkomstmottagaren, olika tidsperioder för mätningen, hur

stor del av befolkningen som tas i beaktning vid beräkningen samt hur man har samlat in data

skapar problem i jämförande studier. (Milanovic och Gradstein 2004)

Ginicoefficienten kan man beräknas antingen genom att mäta konsumtion eller genom att

mäta inkomst. Det råder skilda meningar om vilken av dem som är bäst, där Deaton & Zaidi

(2002, som redovisas i WIID 2003) menar att mätning av konsumtionen är att föredra

eftersom konsumtionen inte är känslig för kortsiktiga förändringar i inkomst samt att

konsumtionen är mer jämn och har mindre variation (WIID 2003). Ferranti et al (2001)

hänvisar också till mätning av konsumtionen och menar att i inkomstundersökningar mäts

oftast brutto inkomsten fastän netto är ett mer relevant indikator för välfärd samt att

underreportering blir ett mindre problem i konsumtionsmätning, (Ferranti et al. 2001).

Atkinson & Bourguignon (2000, som redovisas i WIID 2003) anser att det inte finns några

fördelar att mäta konsumtionen istället för inkomsten, de menar att det är en definitionsfråga

och det viktiga är hur man behandlar av varor och beräknar värdet på tjänster (WIID 2003).

Vilken av mätningar man bör använda är således en empirisk fråga. Dock vid beräkning av


17

inkomstklyftor i Latinamerika används oftast undersökning baserad på inkomst då

konsumtionsundersökningar inte är vanliga i Latinamerika (Ferranti et al. 2001).

Ferranti et al. (2001) tar upp ett annat problem man kan stöta på vid inkomstklyftor är att vid

en undersökning baserad på inkomst kan en mätning av ett hushålls inkomster respektive

individuella inkomster ge olika resultat. Då man mäter med fokus på hushåll beräknar man

oftast genom att addera inkomsterna och sedan dividera över antalet personer i hushållet.

Detta kan påverka resultatet av flera anledningar, dels kan olika individer i hushållet

anstränga sig olika och ger därför fel beräkningar för inkomstklyftor, dels tas olika

nödvändigheter för individer beroende av kön och ålder inte i beaktning, dels tas

konsumtionsrelaterad skalavkastning inte i beaktning dvs par lever oftast med hälften av

budgeten än en person som lever själv och slutligen så tas inte ojämn allokering av resurser

upp i mätningen. (WIID 2003)

Demografiska problem kan också uppstå vid mätning av inkomstklyftor, dvs hur

representativt datainsamlingen är för hela befolkningen. Resultatet skiljer sig mycket om

inkomstklyftan mäts på vissa regioner eller om man mäter den på statsområden och man bör

därför vara medveten om problemet när man utnyttjar datasetet.

Problemen nämnda ovan är problem man bör vara medveten om när man använder dataset

som utgörs av ginicoefficienten och andra mått på inkomstklyftor, men även om dessa

problem existerar betyder det inte att måtten inte går att använda och heller inte att de ger

felaktiga resultat. Eftersom problemen dessutom främst påverkar den beroende variabeln

innebär detta att modellen ändå estimerar med unbiased estimator (Guijarati 2003, s.525). För

att undvika problemet bör man vara noggrann med att datan man använder är av hög kvalite

då erkända forskare har klassificerat dessa.

Demokrati Demokrati är svårt att mäta, speciellt i u-länder där korruption och andra hinder för demokrati

kan göra att ett land som är demokratiskt officiellt egentligen inte är det i verkligheten.

Definitions problem är också något som uppstår vid demokrati mätning av ett lands

demokrati. När är det demokrati, samt hur stort politiskt deltagande måste ett land ha för att

räknas som demokrati är några få frågor som man måste ta ställning till då man väljer att mäta

demokrati, detta kan leda till att olika mätningar blir subjektiva och svåra att jämföra.


18

Ett sätt att mäta demokrati är helt enkelt att titta i historia böcker och bestämma vilket årtal

landet går över till demokrati och därefter ignorera möjligheten att landet kan vara

korrumperat eller på något annat sätt folkets politiska rättigheter blir hindrade. Man måste i ett

sådant fall ta ställning till hur man definierar demokrati. Det finns dock flera olika mått på

demokrati som har en mer vetenskaplig grund. I sin uppsats ”Does Liberte=Egalite? ” tar

Milanovic och Gradstein (2004) upp tre vanliga mått för demokrati, Gastil’s index, polity

index samt Bollens index. Gastils index är ett mått på politiska rättigheter. Måttet ligger på en

skala mellan 1 och 7 där 1 är då ett land är mest demokratiskt. Polity index är ett mått

framställt av författarna Jaggers and Gurrs (1995, som redovisas i Polity IV Projekt 2003),

måttets skala går mellan -10 och 10 där 10 är demokrati och -10 är autokrati. Bollens är det

tredje måttet men förklaras inte mer utförligt eftersom den inte kommer att användas i denna

studie. Milanovic och Gradstein är medvetna om att problem med dessa mått är att de är

baserade på subjektiva värderingar och kan vara svårt att jämföra över länder, dock i deras

studie är korrelationen mellan de tre måtten höga (över 0,80) (Milanovic 2004).

4.2 Data för inkomstklyftor

Data för ginicoefficienten är tagen från Dieninger and squire (1996) dataset från the world

bank group och World Income Inequality Database (nedan WIID) som är framställt av World

institute of development economic research (nedan WIDER). Dataseten innehåller

kontinuerlig data för ginicoefficienten med flera olika mätmetoder samt från flera olika källor

och har därför klassificerats med olika kvalitéer, WIID benämner kvalitéerna med en skala

från 1-4 där 1 är högst kvalite och Dieninger and Squire benämner kvalitéerna i deras dataset

med beteckningar där accept är högst kvalité. För att ta beaktning problemen som kan ställas

vid mätning av inkomstklyftor har vi valt att använda kvalitéer utsatta av Dieninger and

Squire samt författare till WIID dataset. Genom att använda författarnas kvalificering som är

rankat av författare som genererat datasetet kan vi med större förhoppning få fler

observationer som är av hög kvalité. Problemet med demografisk omfattning återstår dock

men genom denna metod kan vi ändå minska problemet.

Den högsta prioriteringen av inkomstdata i uppsatsen är värden av kvalificeringen accept

enligt Dieninger and squire definition, som vi har tagit för de år och de länder som det finns

tillgänglig data för. Därefter kommer data från WIID med kvalité 1 som har funnits

tillgänglig. Därefter data som finns tillgänglig med kvalité 2 och till sist data som finns


19

tillgänglig med kvalité 3. I de fallen då vi har funnit flera observationer för ett årtal har vi tagit

medelvärdet av det årtalet. För de observationer som det inte har funnits varken accept kvalité

från Dieninger and Squire eller kvalité 1-3 i WIID har vi utnyttjat kvalité med beteckningen

nn i Dieninger and Squire som bygger på undersökningar med mindre än nationell täckning.

Det saknas ett antal observationer för ginikoefficienten trots att två olika dataset har använts,

för att inte förlora många observationer används en metod som ersätter de få observationer

som saknas, denna metod kallas impute. Detta bör inte vara ett problem för denna modell

eftersom den används på den beroende variabeln. Mätfel eller mätproblem på den beroende

variabeln ger ändå unbiased estimat av parametern, däremot kan standardfelen bli större.

(Guijarati 2003 s.524)

4.3 Data för demokrati Demokratidummyvariabeln är skapad från information från länder i fickformat, och är en

dummy där 1 är då landet är demokratiskt och 0 annars. Det kan finnas problem med detta, ett

är det som nämndes ovan som innebar att man ignorerar eventuell korruption eftersom det

inte finns en skala, därför används också två andra mått som är mer akademiskt brukade och

därför mer erkända. Data för Gastil index är taget från Freedom House som är en non-profit

organisation som specialiserar sig på demokrati i världen. Data för Polity index är taget från

Polity IV (2003) och är ett välrenommerat akademiskt projekt som gör ett försök i att mäta

demokrati och autokrati i världens länder. Polity IV är ett projekt framställt av

organisationerna Center for international Development and Conflict management (CIDCM)

och Integrated networks societal conflict research (INSCR) (Polity IV 2005). Som nämndes

tidigare kommer vi använda polity som demokratimått emedan denna är ett mer erkänt mått.

Valet mellan polity och gastil är dock godtyckligt och eftersom det inte finns någon officiell

bedömning vilket av måtten är bäst, så testas en modell med gastil samt en modell med

demokrativariabel som dummy i känslighetsanalys för att testa hur robust modellen är.

5 Ekonometriska specifikationer

5.1 Paneldata

Egenskaper hos paneldata.

Paneldata är ett dataset som består både av tvärsnitts- och tidsseriedata. Det kan exempelvis


20

handla om ett antal länder, företag, eller individer över vilka data samlas in över en tidsperiod;

i stället för att dra ett nytt stickprov för varje ny tidsperiod observeras alltså samma individer

genom hela undersökningen. En fördel med denna metod, jämfört med att enbart studera

enskilda individer genom tvärsnittsdata, är att man med hjälp av ett större urval kan dra

säkrare slutsatser och uppnår fler frihetsgrader, det bredare statistiska urvalet hos de

förklarande variablerna begränsar även risken att råka ut för multikolinearitet. Dessa faktorer

ger i slutändan mer effektiva ekonometriska modeller. (Hsiao 1986)

En annan, viktigare, egenskap med paneldata är att dessa tillåter studier av dynamisk

förändring inom en population över tiden, inte sällan är syftet att studera utfallet av politiska

policyförändringar (eller, som i denna uppsats, införandet av ett mer demokratiskt system).

Studier av paneldata kan således sägas vara en studie av förändringsprocesser, snarare än att

göra exakta parameterskattningar hos det statistiska urvalet, det senare låter sig ju inte lika lätt

göras på paneldata då mätningarna kan ha påbörjats ett stort antal år tidigare, vilket i det fallet

gör inferens mindre intressant. (Hsiao 1986)

Paneldatamodellers matematiska utformning

En paneldatamodell kan utformas på en mängd olika sätt, beroende på egenskaperna på de

data som finns att tillgå, samt vilken typ av undersökning som skall utföras. Vilken modell

som väljs är i slutändan en empirisk fråga, förutsatt att man inte har en stark a priori-kunskap

som förespråkar en modell framför en annan. En paneldata modell kan sålunda se ut på olika

sätt. I dess enklaste utformning, kan modellen anta följande utseende:

it

K

kkitkiit uTxY +++= ∑

=1

βα (ekvation1)

I detta fall varierar endast interceptet mellan individerna, samtliga oberoende variablers

koefficienter är konstanta mellan länderna och över tiden. (Hsiao 1986)

Individ- och tidseffekter

Vid tillämpning av modeller av typ (ekv. 1) görs implicit antagandet att effekten av de

variabler som inte inkluderas i modellen (s.k. omitted variables) påverkas av tre olika typer av

effekter: individuella men tidsoberoende, periodiska men individoberoende, samt individuella

och tidsberoende. Det första fallet beskriver således effekter som varierar mellan individerna,


21

men är konstant över tiden; det andra fallet beskriver egenskaper som är gemensamma för

samtliga individer vid en given tidpunkt, men som varierar över tiden; det tredje fallet syftar

på effekter som varierar både mellan individer och över tiden. (Hsiao 1986)

Vid val av modeller med intercept som varierar mellan individerna, men inte över tiden, görs

antagandet att effekten av de tidsvarierande variablerna som inte inkluderas i modellen är

individuellt ointressanta – men kollektivt signifikanta. Vidare görs antagandet att summan av

dessa utelämnade variabler är oberoende samtliga övriga variabler. Denna summa motsvaras

av den konstant som erhålles vid en enkel regression av typ (ekv.1).I litteraturen beskrivs två

sätt att behandla dessa kombinerade individ- och tidseffekter: som konstanta (fixed effects),

eller stokastiska (random effects).

Fixed effects och random effects

Modeller av typ (ekv.1) brukar i litteraturen benämnas fixed effect-modell. Tanken bakom

denna benämning är att man introducerar dummyvariabler med syfte att ta hänsyn till effekten

hos de individuella egenskaper som är gemensamma för respektive set tvärsnittsdata som

ingår i paneldatan. Dessa effekter antas, i denna modell, vara specifika för respektive individ,

variera mellan individerna, men vara konstanta över tiden. Modellens beroende variabel

kommer alltså att vara beroende både av de exogena variabler som undersöks i regressionen,

samt de individuella effekter som är givna över tiden hos respektive individ. (Hsiao 1986)

Skillnaden mellan fixa- och slumpeffekter är att man i det förra fallet behandlar de

individuella effekterna som konstanta över tiden, medan dessa i det senare fallet behandlas

som rent slumpmässiga. Här görs alltså inget antagande om att individerna har några enskilda

karakteristiska drag som skiljer dem från genomsnittet över tiden. Interceptet motsvarar här

medelvärdet av samtliga ingående tvärsnittsintercept, störningstermen representerar då den

slumpmässiga avvikelsen från detta medelvärde. (Hsiao 1986)

Valet mellan fixa- och slumpeffekter är långt från självklart. Har man a priorikunskap om

fördelningen är valet givetvis enkelt, så är dock sällan fallet. Beroende på vilken typ av data

man har tillgång till kan slutresultatet dessutom variera rätt mycket beroende på om man

väljer ”rätt” eller ”fel” modell. Slumpeffekter kräver starkare antaganden än fixa effekter. I

en fixa effekt modell tillåts fixaeffekt estimatet (fei) vara korrelerad med kovariater, detta till


22

skillnad från slumpeffekter där denna effekt räknas med i feltermen (fei+εi= ui) vilket oftast

leder till att feltermen är korrelerad med kovariater, då detta är en av antaganden för BLUE

(best linear unbiased estimator) kan det leda till problem i estimationen. I slutändan blir det en

empirisk fråga. Det finns ett flertal möjliga tester för att utröna detta. Det är troligt att

landspecifika effekter är korrelerade med variabler i modellen i denna uppsats, därför antas

det att fixa effekter är den mest lämpade metoden. För att kontrollera om det är det mest

lämpliga testas modellen med ett så kallat Hausman-test, resultatet visar att fixa effekter

modellen är den bästa.

5.2 Ekonometrisk modell

Modellen som kommer att användas i uppsatsen varierar i den bemärkelsen att vi testar flera

olika modeller med olika variabler för inflation för att se vilken som kan passa bäst för denna

studie. Grundmodellen baseras dock på ginikoefficienten som är beroende variabel, inflation,

demokrati och en interaktionsvariabel mellan demokrati och inflation samt ett antal övriga

variabler som oberoende variabler.

Den första modellen som skattas med beteckning (1) är en modell med ginikoefficienten som

beroende variabel. Inflation beräknas som kontinuerlig variabel för att testa om det finns en

effekt på inflationen när den förväntas vara linjär. Som demokratimått betraktas polity som

variabel eftersom detta är ett välrenommerat projekt. Nedan beskrivs mer utförligt vad detta

mått baseras på samt vart det är taget från.

Modellen innefattar också en variabel där interaktionen mellan demokrati och inflation tas

upp som en effekt, där vi har multiplicerat politymått med den kontinuerliga inflationen.

Interaktionen mellan demokrati och inflation är intressant i det avseendet att flera

forksningsrön har funnit att det kan finnas ett samband mellan inflation och demokrati. Av

denna anledning kan det vara intressant och se om jag får en olikartad effekt i denna studie

och jag tar därför med en interaktionsterm mellan demokrati och inflation.

För att minska risken för en modell med uteslutna variabler inkluderas även variabler för

tillväxt, arbetslöshet och urbaniseringsgrad, som väljs ut med stöd för tidigare forskning.

Variabler som utbildning och transfereringar är som tidigare nämnts variabler som möjligtvis

bör tas med, men pga problem att finna data för våra länder och tidsperioden har dessa blivit


23

uteslutna. Det landspecifika interceptet och/eller tidseffekten tar ändå upp mycket av denna

effekt och problemet kan därför minimeras.

Modellen som estimeras är följande:

Modell 1:

ittitititititititiit TURUXDemDemy εβββπββπβα ++++++++= 654321 )*(

Där T är en tidsdummy som, för respektive år, antar värdet 1 om det stämmer överens med

året i fråga, 0 annars. π motsvarar inflationen (BNP deflator). Dem är en demokrativariabel

från polity som kan anta värdet -10→10 där 10 är mest demokratiskt. Interaktionsvariabeln

mellan demokrati och inflation betecknas ititDem π . Variabeln X motsvarar tillväxtnivån, U

motsvarar arbetslösheten, mätt i procent av den arbetssökande populationen och UR

representerar andelen urban befolkning. .

Eftersom tidigare forskning tyder på att inflationen är en icke linjär variabel tar vi det i

beaktning i modell 2 genom att skatta en regression där vi delar upp inflationsvariabeln till två

dummy variabler med beteckning hyperinflation samt highinflation. Där hyper inflation

definieras som inflation som överstiger 300% och high inflation definieras för inflation som

ligger mellan 40- 300%, definitionerna är tagna från Bulir(2001). Bulir har även tagit med låg

samt väldigt låg inflation, vi väljer att inte ta med det eftersom det är skillnad på denna

uppsats och Bulirs studie. Bulir gör en undersökning på länder med olika utvecklingsnivåer i

världen och har därför även med länder som misstänks ha väldigt låg inflation tex asiatiska

länder, emedan vår studie innefattar latinamerikanska länder är det av större intresse att

undersöka hyperinflations effekter och inte låginflationseffekter då dessa länder misstänks

tillhöra den första kategorin. Vi har således variabler för hög och hyper inflation för att inte

hamna i dummyfällan(Gujarati s.302). Modell (2) är därför en annan variant av modell (1) där

inflationen betecknas med dummyvariabler som nämndes ovan istället för inflationsvariabel,

modellens utseende är följande och resultaten redovisas i tabell 1.

Modell 2:

ittititititititititititiit TURUXhypPolityhögPolityhyphögPolityy εββββββββα ++++++++++= 65454321 )*()*(


24

Modellen har samma beteckningar som i modell (1) men inflationsvariabeln har nya

betckningar. Hög och hyp är dummies för hög- respektive hyperinflation. D1 antar värdet 1 då

inflationen faller inom intervallet %300%40 <≤ π , 0 annars. D2 antar värdet 1 då inflationen

överstiger 300 %, 0 annars.

Efter ett Hausman test som visar att fixa effekter passar bäst i denna studie estimeras därför

modellen med paneldata och fixa effekter samt justerad för robust heteroscedastiska termer.

OLS antaganden kräver att standardfelen är okorrelerade med varandra, misstänker man att

detta inte är fallet kan man testa att köra modellen med cluster. Detta innebär att man tillåter

för allmän korrelation över tiden när det gäller den beroende variabeln, dvs man tillåter

autokorrelation i residualen. Metoden ger samma punktestimat men är en mer konservativ

metod som ger större standardfel. Vi använder därför denna metod för att skatta en mer robust

modell.

6 Resultat Tidigare forskning kring inkomstklyftor har som nämnts tidigare gett olika utfall. I denna

empiriska del resovisas resultat från denna studie. Kapitlet börjar med en grundläggande

analys där resultat från modellerna tolkas. Därefter följer ett kapitel som innehåller en

känslighetsanalys för att testa hur robust modellen är.

6.1 Grundläggande analys

Tolkning av modell 1

Resultatet från modell (1) som redovisas i första kolumnen i tabell 1 visar inga signifikanta

resultat vilket innebär att det saknas statistiska belägg för att dessa resultat är korrekta. Detta

kan bero på att inflationsvariablen inte förklarar tillräckligt och kan vara ytterligare belägg för

att inflation har olika effekter på inkomstklyftan beroende på vilken nivå av inflation ett land

har, dvs att den är icke-linjär. Förklaringsgraden för modellen är låg (28 %) vilket kan bero på

problemet med utelämnade variabler men också på att en kontinuerlig inflationsvariabel inte

förklarar tillräckligt.

Tolkning av modell 2


25

I modell (2) är demokratiparametern insignifikant vilket innebär att det inte finns tillräckligt

statistiska belägg för att parametern skiljer sig från noll, det negativa tecknet är inte förväntat

då det indikerar på att om ett land blir mer demokratiskt så minskar inkomstklyftorna. Hög

inflationsvariabeln är insignifikant i modell 2, vilket även här innebär att vi inte har tillräckligt

med statistiska belägg för att hög inflation påverkar ginikoefficienten.

Hyperinflationsvariabeln är signifikant på 1 % nivån vilket innebär att vi med stor övertygelse

finner en effekt på inkomstklyftan för ett land som har hyperinflation. Parametern har ett

negativt tecken med ett värde på 6,655 vilket innebär att för ett land som drabbas av

hyperinflation så minskar inkomstklyftorna med 6,655 enheter, vilket antyder att

hyperinflation förbättrar inkomstklyftorna. Interaktionstermen mellan höginflation och

demokrati variablen är signifikant på 5% nivån och har ett positivt värde, detta innebär att om

ett land blir mer demokratiskt och har höginflation så försämrar det inkomstklyftorna med

0,451 enheter eftersom polityvariabeln antar ett högre värde om mer demokratiskt.

Interaktionen mellan demokrati och hyperinflation antar ett positivt värde på 0,788 och är

signifikant på 1% nivån, vilket innebär att om ett land blir mer demokratiskt och har

hyperinflation så kommer detta att försämra inkomstklyftorna. Förklaringsgraden har ökat

från 0,2814 till 0,3936 vilket är bra, men det är fortfarande en låg förklaringsgrad vilket är

väntat eftersom R2 sällan blir särskilt högt.


26

Tabell 1 Regressionsanalys: OLS, tidsdummyBeroende variabel: ginikoefficient

1 2Inflation -0.0034

(0.0022)Demokrati 0.1043 -0.1571

(0.1228) (0.0970)Demokrati*Inflation 0.0004

(0.0003)Höginflationsdummy -1.1014

(0.8679)Hyperinflationsdummy -6.655***

(1.2552)Höginflationsdummy*Demokrati 0.4513 **

(0.1336)Hyperinflationsdummy*Demokrati 0.788 ***

(0.1564)Tillväxt 0.1178 0.1180

(0.1042) (0.0957)Arbetslöshet 0.2560 0.0921

(0.1732) (0.1991)Urban.snivå 0.2147 0.4397 **

(0.3337) (0.1341)

R2 0.2814 0.3936 Signifikansnivån betecknas följande: ***: p<0.01, **: p<0.05, *: p<0.10 Modellen är estimerad med robusta standardfel samt tillåter generell korrelation i residualerna genom att det klustrats för länder.

Tidseffekter

I Tabell 1 användes tidsdummys för varje år med 1976 som basår för att ta upp tidseffekter

som påverkar vår modell men som inte tas upp av landsspecifika konstanten och heller inte av

feltermen, problem med dessa är emellertid att många blir insignifikanta. Genom ett Wald test

kan vi testa om parametrarna för tidsdummyn gemensamt påverkar ginicoefficienten,

resultatet blir signifikant vilket betyder att samtliga dummyregressorer med stor sannolikhet

gemensamt har en påverkan på ginicoefficienten. Detta innebär att effekten finns och bör tas

med i modellen även om många av tidsparametrarna är insignifikanta. För att testa hur robust

resultatet för våra modeller är testar vi att skapa en periodsdummy som inkluderar åren där

många signifikanta resultat visades. Ett Wald test för perioden 1982-1987 som testar om

parametrarna gemensamt har en påverkan på ginikoefficienten visar ett signifikant resultat

samtidigt som ett Wald test för 1977-1981 och ett för 1988-1993 visar ett icke signifikant

resultat. Därför antar periodsdummyvariabeln värdet 1 för åren 1982-1987 och noll annars. Vi


27

testar den nya periodsdummy på samma modeller som använts tidigare i detta kapitel och

redovisar detta i tabell 2.

Signifikansnivån betecknas följande: ***: p<0.01, **: p<0.05, *: p<0.10 Modellen är estimerad med robusta standardfel samt tillåter generell korrelation i residualerna genom att det klustrats för länder.

Tolkning av tabell 2

Modell 1 har liksom tidigare insignifikant resultat vilket innebär att modellen inte har

förbättrats med en periodsdummy, dessutom minskar förklaringsgraden från 0,2814 till

0,1793. Periodsdummyn är däremot signifikant på 5 % nivån vilket innebär det finns belägg

för att parametern skiljer sig från noll. Resultaten för modell 2 förbättrades med

periodsdummy istället för med tidsdummy. Demokrativariabeln förändrades från att vara icke

signifikant till att bli signifikant på 5% nivån. Det negativa värdet antyder att demokrati har

Tabell 2 Regressionsanalys: OLS, periodsdummynBeroende variabel. Ginikoefficient

1 2Inflation -0.0031

(0.0019)Demokrati 0.0674 -0.1711 **

(0.0703) (0.0536)Demokrati*Inflation 0.0004

(0.0003)Höginflationsdummy -0.5253

(0.8245)

Hyperinflationsdummy -4.6736 *** (1.0360)

Höginflationsdummy*Demokrati 0.3880 *** (0.0667)

Hyperinflationsdummy*Demokrati 0.6789 ***(0.0622)

Tillväxt 0.0746 0.0904

(0.0630) (0.0518)Arbetslöshet 0.1492 0.0188

(0.2028) (0.2059)

Urban.snivå 0.1875 ** 0.2203 ***

(0.0632) (0.0562)

periodsdummy -2.0376 ** -2.3969 ***

(0.5617) (0.5805)

R2 0.1793 0.2755


28

en negativ effekt på ginikoefficienten med 0,1711 enheter. Signifikansnivåerna i modell 2 är

densamma för de resterande förutom för interaktionsvariabeln mellan demokrati och

höginflation som blir signifikant på 1%nivån istället för 5% nivån. Punktestimaten liknar de i

tabell 1 och skiljer sig inte mycket, tecknen är densamma likväl.

6.2 Känslighetsanalys Demokrativariabeln kan som nämnts tidigare mätas på olika sätt, vilken som används är en

empirisk fråga, tidigare användes polity som variabel eftersom denna är en välrenommerad

demokrativariabel, men för att testa hur robust modellen är för olika demokratimått testar vi

ytterligare två varianter, en skapad demokrativariabel och gastilvariabeln.

Problem med demokratimått är som nämndes tidigare att de är subjektiva och är svåra att

jämföra mellan länder. Korrelationen mellan måtten är höga (över 85%), vilket påvisar att

skillnaden mellan de olika måtten inte är så stor och det bör således inte påverka våra resultat

vilket av de demokratiska variablerna vi använder i vår modell. Dock skiljer sig skalorna

mellan de olika demokratimåtten, där Polity ligger på en skala mellan -10-10, Gastil ligger på

en skala mellan 1-7 och demokratidummyvariabeln är en dummyvariabel som antar 1 om

demokratiskt och 0 annars. Detta kan göra att resultaten skiljer sig åt när man byter

demokrativariabel eftersom små förändringar enklare tas med i polity som har en stor skala.

vilket kan betyda att resultaten inte förväntas förändras om man byter mått.

Modell 3 och 4 ser ut som följer:

Modell 3:

ittititititititititititiit TURUXhyperGastilhögGastilhyperhögGastily εββββββββα ++++++++++= 65454321 )*()*(

Modell4:

ittititititititititititiit TURUXhyperDemhögDemhyperhögDemy εββββββββα ++++++++++= 65454321 )*()*(

Samma beteckningar som för tidigare modeller gäller för modell 3 och 4 men med andra

beteckningar för demokrati. Dem är en dummy variabel för demokrati som antar värdet 1 då

landet betecknas demokratisk, 0 annars. Gastil är en annan variabel för demokrati som har en

skala från 1-7 där 1 är mest demokratiskt, detta betyder att om parametern är positiv så tolkas

det så att om demokratin förbättras så kommer ginikoefficienten att förbättras.


29

Tabell 3 Regressionsanalys: OLS, känslighetsanalys; demokratimodeller

Beroende variabel: ginikoefficient3 (tid) 4(tid) 3(period) 4(period)

Inflation

Demokrati 0.3305 -1,7786* 0.4640 -1.6492(0.6532) (0,8423) (0.4116) (0.4902)

Demokrati*Inflation

Höginflationsdummy 4.5282 * -3,0155* 4.278 *** -2.1752(2.1877) (1,0592) (1.1320) (1.2327)

Hyperinflationsdummy 3.962 -11,8166*** 4.5501 ** -8.9550(3.5526) (1,9683) (1.7665) (1.2781)

Höginflationsdummy*Demokrati -1,2503** 5,5155** -1.114 *** 4.6363**(0.4443) (-1,122) (0.2134) (1.3006)

Hyperinflationsdummy*Demokrati -2.2044 11,7483*** -2.2012 * 10.8047***(1.3331) (1,4000) (1.0705) (0.6743)

Tillväxt 0.1756 0.1189 0.1193 * 0.0556(0.1110) (0.0955) (0.0551) (0.0816)

Arbetslöshet 0.1649 0.1152 0.0780 0.0817(0.1776) (0.1800) (0.1944) (0.1715)

Urban.snivå 0.4937 0.3335 0.2853 ** 0.2269**(0.4990) (0.2015) (0.1122) (0.0866)

Periodsdummy -2.270 *** -1.702*(0.5925) (0.7694)

R2 0.3214 0.3873 0.2267 0.2075 Signifikansnivån betecknas följande: ***: p<0.01, **: p<0.05, *: p<0.10 Modellen är estimerad med robusta standardfel samt tillåter generell korrelation i residualerna genom att det klustrats för länder.

Tolkning av modell 3 och 4

I Tabell 3 visas resultaten från modell 3 och 4 där modellerna 3 (tid) och 4(tid) är estimerade

med tidseffekter i form av dummyvariabler för varje år. Modell 3(period) och modell

4(period) är estimerade med periodsdummy för perioderna som redovisats tidigare. Modell 3

(tid) som estimeras med gastil som demokrativariabel visar sig få generellt sämre resultat än

modell 2, ändock kan man se att höginflations parametern blir signifikant på 10% nivån vilket

skiljer sig från det icke signifikanta resultatet i modell 2(tid), dessutom är förklaringsgraden

lägre än i modell 2(tid). Resultatet från modell 4(tid) är intressant i den bemärkelsen att

mycket fler variabler blir signifikanta om man jämför med modell 2. I modell 4(tid) blir

demokratiparametern signifikant på 10 % nivån. Parametern visar ett negativt värde på -1,778

vilket antyder att om ett land är demokratiskt så minskar inkomstklyftorna med 1,778 enheter.

Höginflationsparametern är även här signifikant på 10 %nivån med ett negativt värde, vilket

indikerar på att om ett land har hög inflation så minskar inkomstklyftorna med 3,0855.

Hyperinflationsparametern har samma tecken och samma signifikansnivå som i modell 2(tid)


30

men får en starkare effekt. Punktestimatet har ändrats från -6,6655 till -11,7483 vilket betyder

att i modell 4(tid) minskar inkomstklyftorna med nästan hälften så mycket än i modell 2(tid)

om landet har hyperinflation. Punktestimaten för interaktionstermerna mellan demokrati och

inflation skiljer sig mycket, detta är väntat eftersom skalorna skiljer sig åt mellan

demokrativariablerna. Dock kan man se att parametern som innehåller interaktionstermen

mellan hyperinflation och demokrati visar en markant skillnad mellan modell 2(tid) och 4(tid)

även då man har tagit skalskillnaderna i beaktning, där modell 4(tid) har en större effekt.

Modell 3 och modell 4 påverkas liksom modell 2 mycket då man estimerar modellen med en

periodsdummy, detta redovisas under kolumn tre och fyra i tabell 3. Punktestimaten för

modell 4 blir sämre då man inkluderar en periodsdummy emedan resultaten för modell 3

förbättras då man estimerar med en periodsdummy och generellt blir punktestimaten lägre.

7 Slutsats Tidigare forskning kring inflationens påverkan på inkomstklyftor visar att utfallet inte är

självklart. De insignifikanta resultaten från den kontinuerliga inflationsvariabeln i denna

uppsats ger belägg för att inflationen är icke linjär. Intressant är emellertid den heterogena

effekten av höginflation och hyperinflation i modell 2 som skattas med periodsdummyn. Båda

har negativa tecken vilket indikerar på att högre inflation minskar inkomstklyftor och

dessutom att hyperinflation minskar inkomstklyftor avsevärt än höginflation. Resultaten är

överraskande då tidigare forskning inte tyder på detta. Resultatet i denna uppsats tyder på att

fattiga gynnas av hyperinflation och att de rika förlorar mer vilket indikerar på att det är svårt

för de rika att skydda sig mot inflationen. Det heterogena resultatet kan bero på att flera av

många av länderna som inkluderas i studien är mer utvecklade än vad som förväntas och får

enligt Kuznets teori detta resultat.

Demokrati är liksom inflation omdiskuterat hos forskare vilka resultat som bör förväntas.

Demokratiparametern i denna uppsats visar att demokratins påverkan på inkomstklyftor är

positiva. Detta resultat liknar resultat det Milanovic och Gradstein kommer fram till, det vill

säga att inkomstklyftorna påverkas annorlunda då det handlar om övergångsländer. Detta är

inte förvånande emedan studien fokuserar främst på länderna som var under en

övergångsperiod på 80-talet.


31

Intressant är de två interaktionstermerna i modell 2 där båda parametrarna är starkt statistiskt

signifikanta och har positiva tecken. Effekten är dessutom större för interaktionstermen med

hyperinflation. Detta innebär att det finns ett samband mellan inflation, demokrati och

inkomstklyftor. Resultatet är väldigt intressant eftersom det innebär att demokrati och

inflation gemensamt har en negativ påverkan på inkomstklyftorna. Vilket kan ha ett samband

med Desai et al. teori som bygger på att demokrati bör undvikas i länder med höga

inkomstklyftor för att kunna kontrollera inflationen.

Från känslighetsanalysen kan man dra slutsatsen att modellen är känslig för vilket

demokratimått som används. Detta är inte förväntat eftersom korrelationen mellan de tre är

höga.

Forskning kring ämnet demokrati och inflation och dess påverkan på inkomstklyftor är

intressant eftersom resultaten är oklara och forskare är oense om vad man bör förvänta sig.

Uppsatsens syfte var att se hur dessa effekter påverkar i Latinamerika och resultaten ger

ytterligare belägg att inflationen samt demokratins påverkan inte är självklart och att det beror

på vilka länder som undersöks. Latinamerika framställs ofta som en homogen grupp men

denna studie tyder på att regionen i större mån än är mer heterogen grupp än vad som

framställs. Ett problem med att man klumpar ihop olika länder som homogena fastän de

egentligen är heterogena kan ge annorlunda resultat än om man behandlar gruppen som

heterogena. Man får en modell som förklarar en viss mån men klarar inte av att fånga allt.

Intressant fortsättning inom detta ämne vore att undersöka fattigdom som en beroende

variabel eftersom fattigdomsbekämpning är ett stort problem i världen och framförallt i

Latinamerika. Man kan dessutom utveckla modellerna och testa om inflationen har en

påverkan om man bara inkluderar i-länder.


32

8 Käll- och litteraturförteckning Arbetslöshetsdata för samtliga länder 1976-1993: Unemployment, total (% of total labor force) (2005), [Utgiven av World developement indicators], Tillgänglig [cd-rom] : Ekonomikums bibliotek, beställningsmöjligheter finns online. Bulir, Ales (2001), “Income Inequality: Does Inflation Matter?”, IMF Staff Papers, v. 48, iss. 1 Coultier, Philip B (1989), “Measuring inequality: a methodological handbook” Boulder: Westview. De Janvry, Alain & Sadoulet, Elisabeth (2000) ”Growth, poverty and inequality in Latin America: A causal analysis, 1970-1994”, Review of income and wealth, Blackwell publishing, Series 46, No. 3,. Desai.Raj M et al.( 2003), “Democracy, Inequality and Inflation”, American Political Science Review Vol. 97, No. 3 August 2003 Demokratimått för samtliga länder 1976-1993: Gastil: Freedom in the world country ratings [Utgiven av Freedom house], Tillgänglig [online]: http://www.freedomhouse.org/research/freeworld/2003/tables.htm [2005-12-05] Demokratimått för samtliga länder 1976-1993: Polity IV Project (2003), [Utgiven av organisationerna Center for international Development and Conflict management (CIDCM) och Integrated networks societal conflict research (INSCR)], tillgänglig [online]: http://www.cidcm.umd.edu/inscr/polity/index.htm, [2005-12-05] Ferranti et al (2004), “Inequality in Latin America- Breaking with history?”, Washington, DC : The World Bank, cop. Galli, Rossana- Rolph van der Hoeven,( 2001) “Is inflation bad for income inequality:The importance of the initial rate of inflation” Employment paper, no. 29 Gujarati Damodar N (2003), “Basic econometrics”, New York: McGraw- Hill. Gradstein, Mark, Milanovic, Branko, Ying, Yvonne, (2001) “Democracy and Income Inequality-An empirical Analysis” Policy Research Working Paper 2561 Ginikoefficient för utvalda länder 1976-1993: World Income Inequality Dataset (WIID) (2005), [Utgiven av World institute for development Economics research( WIDER)], Tillgänglig [online]: http://www.wider.unu.edu/wiid/wiid.htm [2005-11-14] Ginicoefficient för utvalda länder 1976-1993: Dieninger and Squire Data Set, [Utgiven av World Bank Group, framställt av Dieninger and Squire] Tillgänglig [online]: www.worldbank.org/research/growth/dddesqui.htm [2005-11-10] Hsiao, Chen. (1986). Analysis of panel data. New York: Press Syndicate of the University of Cambridge.


33

Inflationsdata för samtliga länder 1976-1993: Inflation, GDP deflator (annual %) (2005), [Utgiven av World developement indicators], Tillgänglig [cd-rom] : Ekonomikums bibliotek, beställningsmöjligheter finns online. Judge, G.G., R.C. Hill, W.E. Griffiths, H. Lütkepol and T.C. Lee. (1982). Introduction to the Theory and Practice of Econometrics. New York: John Wiley & Sons. Kessler, Ronald and Greenberg, David. (1981). Linear Panel Analysis. New York: Academic Press. Milanovic, Branco, Gradstein Mark (2004), “ Does Liberte=egalite? A survey of empirical links between democracy and inequality on the transition economies“ Journal of economics surveys, Vol. 18, No. 4 Nationalencyklopedin (1992), nionde bandet, bokförlaget bra böcker, 1992 Höganäs, sökord inflation Tillväxtdata för samtliga länder 1976-1993: GDP growth annual (2005) [Utgiven av World developement indicators], Tillgänglig [cd-rom] : Ekonomikums bibliotek, beställningsmöjligheter finns online. Urbaniseringsdata för samtliga länder 1976-1993: Urban population, (2005), [Utgiven av World developement indicators], Tillgänglig [cd-rom] : Ekonomikums bibliotek, beställningsmöjligheter finns online. World Income Inequality Dataset (WIID) (2005), [Utgiven av World institute for development Economics research( WIDER)], Tillgänglig [online]: http://www.wider.unu.edu/wiid/wiid.htm [2005-11-14]

Inflationens och demokratins påverkan på inkomstklyftor130486/FULLTEXT01.pdfavsevärt sedan dess...

Documents

Transcript of Inflationens och demokratins påverkan på inkomstklyftor130486/FULLTEXT01.pdfavsevärt sedan dess...