Industrihuset Vis Vardi hållbarhetsredovisning 2011

Socialredovisning

RapportKooperativet Industrihuset 2011-2012

Detta arbete kommer leda till att vi regelbundet ser över vår värdegrund och vad vi står för som organisation. Metoden har fått oss att starta en diskussion och samtal kring sådant man kan sätta fingret på och redo-visningen utgör därför en levande del av det systematiska kvalitetsarbe-tet. Detta har skapat goda förutsättningar för att alla i organisationen skall komma till tals. Och vi är övertygade om att detta kommer att leda till att alla i organisationen tillsammans med intressenterna kan föra samtal och diskutera verksamheten på ett ännu mer konstruktivt och utvecklande sätt än tidigare.

Genomförd i SKOOPIs projekt VISOREK

SocialredovisningKooperativetIndustrihuset2011-20122

1. Inledning 4

2. Bakgrund 42.1 Redovisningsteam 42.2 Vad är VisVardi? 6

3. Verksamhetsinnehåll 73.1 Aktiviteter/Arbetsuppgifter 73.2 ISA/Supported employment 103.3 Uppdrag/arbeten 113.5 Möten/demokratiska processer 133.6 Friskvård/hälsa 13

4. Metoder /Förhållningsätt 144.1 Tydliggörande pedagogik 144.2 Värdegrund 164.3 Kooperativet Industrihusets Nyckelord 164.4 Kooperativet Industrihusets motto 164.4 Kooperativet Industrihusets grundsyn 174.5 Kooperativet Industrihusets syfte 174.6 Vår omvärld/intressenter 17

5. Mål 185.1 Sociala interna mål 185.2 Bakgrund 185.2 Varför detta mål 195.3 Mätmetod 195.4 Resultat/måluppfyllelse 205.5 Sociala externa mål 215.7 Bakgrund 215.8 Varför detta mål 21

Innehållsförteckning

SocialredovisningKooperativetIndustrihuset2011-2012 3

5.9 Mätmetod 215.10 Resultat/måluppfyllelse 21

6. Miljömål 226.1 Bakgrund 226.2 Varför detta mål 226.3 Mätmetod 226.4 Resultat/måluppfyllelse 226.5 Varför detta mål 236.6 Mätmetod 236.7 Resultat/måluppfyllelse 23

7. Ekonomiskt mål 247.1 Bakgrund 247.2 Varför detta mål 247.3 Mätmetod 247.4 Resultat/måluppfyllelse 24

8. Samhällsnyttan 25

9. Kooperativt samarbete 25

10. Spridning 25

11. Reflektion 2611.1 Vad tar vi med oss till nästa år 26

12. Slutord 27


2. Bakgrund

1. Inledning

Kooperativet Industrihuset är en ekonomisk förening som i första hand säljer tjäns-ten plats i daglig verksamhet enligt 9 § 10 LSS. Verksamhetens målgrupp är per-soner med utvecklingsstörning och/eller autismspektrumtillstånd. Verksamheten startade efter att ha knoppat av från Norrtälje kommun 1997. Verksamheten hade då tillstånd för att ta emot tio brukare. Idag har verksamheten 23 platser. Verksamheten bedriver även annan affärsverksamhet som en del i den dagliga verksamheten. Detta är bland annat caféverksamhet, markskötsel, vedhantering och loppis. 2010 var verksamhetens omsättning 4,5 milj. kr. och antal anställda 7 personer samt 2 timvikarier. 2011 var omsättningen 4,7 milj. kr. och antal anställda 7 personer samt 2 timvikarier.

2.1 RedovisningsteamI mars 2011 tog Kooperativet Industrihuset kontakt med Skoopi, i samband med att föreningen blev medlemar, för att få veta mer om projektet VISOREK. I april godkänndes vi som projektdeltagare och tog en första kontakt med Claes Becklin som skulle bli vår handledare i arbetet med att upprätta en social redovisning.

Vårt deltagande i projektet förankrades genom att det togs upp och diskuterades på stormöte och styrelsemöte. Där talade vi om vilka fördelar vi kunde se med en social redovisning. På dessa möten deltog brukare, personal, anhöriga och godmän. Vi beslutade gemensamt att vi ville genomföra en social redovisning.

Vi inledde vårt arbete med en inledande träff med Claes Becklin i april 2011. Han beskrev då en modell för social redovisning som kallades VisVardi efter vilken vi skulle arbeta. Vi satte ihop ett redovisningsteam som bestod av 6 personer. Teamet bestod av två brukare, tre anställda och en anhörig. Teamet minskades under hös-ten 2011 till 5 personer då en av personalen i teamet var tvungen att avstå att delta i arbetet.


Arbetet med den sociala redovisningen implementerades tidigt i de redan existe-rande demokratiska forum som finns på Kooperativet Industrihuset för personer med funktions hinder som har insats daglig verksamhet samt anställda. Det vill säga arbetsplatsträffar, stormöten och styrelsemöten. I dessa samanhang har de frågor som redovisningsteamet jobbat med tagits upp, diskuterats och skickats tillbaka till redovisningsteamet. Redovisningsteamet har sedan kommit med förslag som anta-gits eller förkastats för att sedan omarbetas.

Det stora arbetet har i denna redovisning lagts på det mest grundläggande delarna som gällt intressenter och värdegrund. Mycket av detta arbete har handlat om att gå tillbaka till de grundläggande teorier och metoder som blivit och är en viktig del av verksamheten idag.

Även de sociala, ekonomiska och miljömål som redovisas i rapporten har vi givetvis arbetat mycket med och dessa kommer bli en del i det redan befintliga systematiska kvalitetsarbete och ledningssystem som vi arbetar med för att säkra kvaliteten på Industrihuset.

Då vi var lite sena med att komma igång med arbetet och allt tar lite längre tid i in-ledningsskedet med ett arbete som detta har även redovisningen blivit lite förskjutet och en del mål hamnat på 2012.


2.2 Vad är VisVardi?Vis Vardi – att visa det värdefulla… och utveckla det!

VisVardi är en metod för hållbarhetsredovisning. Metoden är framtagen för organi-sationer, föreningar och sociala företag. Resultatet av VisVardi vänder sig främst till intressenter utanför företaget eller föreningen. Det är samhällsnyttan med verksam-heten som ska lyftas fram i rapporten.

”En redovisning av en organisations mål och aktiviteter utifrån dess värdegrund, för att bidra till ett hållbart samhälle. Samhällsnyttan synliggörs genom att organisationens sociala och miljömässiga resultat redovisas.”

VisVardi är ett sätt att lyfta fram arbetet för en mer hållbar social och miljömässig utveckling.


3. Verksamhetsinnehåll3.1 Aktiviteter/ArbetsuppgifterKooperativet har numera fyra arbetslag med en ansvarig hand-ledare i varje arbetslag. Arbets-tagarna kan arbeta i en, två, tre eller alla fyra grupperna. Detta för att, så långt det är möjligt, tillgodose brukarens önskemål och få en bra individanpassad verksamhet som möjligt. Arbets-tagaren kan även ha praktik på en extern arbetsplats med stöd från sin handledare. Vi arbetar då efter en metod som kallas Indi-viduellt stöd i arbete (ISA) eller supported employment.

Kontorslaget består av 5 arbets-tagare och en handledare. Här arbetar man bland annat med kontorsarbeten som att skriva mötesprotokoll på datorn. Här förs närvaro och bokförs post. Man arbetar med att dokumen-tera verksamheten genom skrift, film och bilder. Kontorslaget ansvarar även för vår hemsida och skriver i vår nättidning. Det finns ett stort intresse för internet och många arbetar med att träna sina färdigheter vid datorn genom att leta information på nätet. För att lära sig förstå mer av det som nyheterna visar på tv och det som skrivs i tidningar arbetar man även med lättlästa nyheter som 8-sidor. Här finns även kooperativets vaktmästare som sköter viss städning, återvinning och returpap-per. Två arbetstagare från Kontorslaget handlar till köket varje vecka. Ytterligare en arbetstagare har städning på schemat och ansvaret för tvättstugan. Sedan 2007 sopsorterar vi allt utom matavfall vilket gjort att framförallt vaktmästaren fått fler arbetsuppgifter.

Vedhantering är en viktig del av Servicelagets verksamhet.


I Servicelaget finns 4 arbetstagare och en handledare. Man arbetar mest utomhus med markskötsel och renhållning. Vanliga arbetsuppgifter kan vara gräsklippning, rabattrensning, slyröjning, skräpplockning, köra sopor, hämta loppissaker m.m. På vintern är det snöskottning och sandning som är de vanligaste arbetsuppgif-terna. I verkstaden underhålls och servas maskiner som gräsklippare, motorsågar samt våra bussar och släp. Även en del mindre snickeri arbeten utförs i verkstaden vintertid. Att kapa, hugga och säcka ved är också en del av arbetet. Man utför vakt-mästarsysslor i form av byte av lampor/lysrör samt mindre reparationer.

Huslaget består av 5 arbetstagare och två ordinarie handledare samt en handledare som går in som stöd. Det finns ett större omvårdnads- och stödbehov i denna grupp som är en verksamhet för personer med autism eller autismspektrumtill-stånd. Huslaget ansvarar för att pynta till högtider som jul, påsk och midsommar. På schemat finns även färg och form, massage, fotbad och promenader. Vi åker till

I Cafélaget är bakning och beredning av smörgåsar en stor del av det dagliga arbetet.


Baldershus varannan måndag där vi ligger i vita rummet, bollhavet eller musikrum-met. På tisdagar är det utflykt med korvgrillning och promenad. Ibland fiskar vi vid någon sjö och det händer att vi åker till Färsna gård för att titta på djuren. Vi rider två dagar i veckan och är på Lekrymden en dag i veckan där man kan hoppa i hoppborgar, åka rutschbana och klättra. Detta är en fantastisk form av motorisk och fysisk träning, inte minst för de personer som inte passar för eller är motiverade för mer traditionella träningsformer. En dag i veckan hyr vi stora träningshallen på Friskis och svettis i Rimbo för att träna motorik och perception och en dag i veckan går vi och badar i simhallen.

Cafélaget består av 5 arbetstagare och en handledare. De driver Textilias personal café sedan den 31/8 2009. Caféverksamheten är öppen för de anställda på Texti-lia Rimbo AB och serverar kaffe, drycker, smörgåsar och bakverk. Man kan även beställa bröd och smörgåsar från caféet. Vi tar emot beställningar från bland annat Textilias administration och den fackliga verksamheten på tvätten. Verksamheten är tänkt som en arbetsplats som skall kunna ge sådan arbetsträning att man därifrån skall ges större möjligheter att komma ut på praktik genom vårt ISA-arbete där man coachas av en handledare på en extern arbetsplats.


3.2 ISA/Supported employmentUnder 2011 har vi fortsatt att utveck-lat vårt arbete med ISA(individuellt stöd i arbete). Vi har avsatt mer tid till att arbetsträna de personer som vill komma ut på arbetspraktik och till att aktivt söka nya bra praktikställen. Vi arbetar aktivt i t.ex. Caféverksamheten att förbereda och träna de personer som skall ut i, eller redan befinner sig i en praktik på en vanlig arbetsplats. Vi kommer under 2012 att stärka kompetensen på detta område genom vidareutbildning i metoden. Vi kom-mer även att engagera oss i Svenska Föreningen för Supported Employ-ment.

Vi har haft åtta arbetstagare ute på praktik under 2011 på följande arbets-platser:Arkadien Textilia VässaröNorrtälje försäkringsbyrå Friskis och svettis i NorrtäljeKj-redovisning Tre pralinerLekrymdenÅhléns, Utlundastallet Hästshopen.Rö stallet

Rätt stöd och anpassade arbetsuppgifter är en viktig grund för en lyckad arbetspraktik.


3.3 Uppdrag/arbeten

Vi har under 2011 haft följande uppdragsgivare/arbetsuppgifter:Skötsel av rabatter, grönytor, skräpplockning, snöskottning m.m. på uppdrag av • Textilia AB. Loppis som vi haft i egen regi. Detta har vi utvecklat under 2011 och den har • bedrivits i en lokal i gamla lokstallarna.Huggit och säckat ved som vi själva sålt• Snickrat blomlådor för försäljning.• Handlat åt hemkunskapsundervisningen på Långsjöskolan.• Drivit personal café på Textilia.•


Loppisen startade redan 2009 i våra egna lokaler på Stockholmsvägen efter ett initiativ från en arbetstagare. Men för att utveckla verksamheten och slippa att flytta alla saker ut och in i lokalerna varje dag har vi hyrt en lokal för ändamålet där verk-samheten bedrivits från våren 2010. Det har lett till att vi kunnat ta emot mycket mer saker till försäljning. Vi har under 2011 bestämt att vi inte kommer att ta emot eller sälja kläder utan vi inriktar oss på husgeråd, prydnadssaker, möbler m.m.

Med individuellt stöd, träning och anpassad kommunikation kan alla vara ordfö-rande på årsmöten, stormöten och arbetsplatsträffar.


På Kooperativet Industrihuset har vi alltid haft fokus på fysisk såväl som psy-kisk hälsa. Vi anser att dessa hör starkt samman och att de är utgångspunkten för hur väl man är rustad för att klara livets utmaningar. För att förbättra för-utsättningarna för en god hälsa arbetar vi aktivt med både kost och motion. Vi erbjuder alltid sallads buffé och serverar lunch enligt tallriksmodellen. Vi erbju-der även olika former av fysisk träning vilket är mycket populärt. Det är t.ex. spinning, styrketräning, simning, ridning och promenad. Allt efter förmåga och intresse.

3.6 Friskvård/hälsa

Kooperativet erbjuder flera träningsformer för sina medlemmar. Spinning är en av de populäraste.

På Kooperativet Industrihuset arbetar vi mycket med att utveckla arenor och former för medbestämmande. Detta gäller anställda men kanske framförallt brukare. Vi har arbetsplatsträff i respektive arbetslag, stormöte där alla kan delta samt styrelsemöten som är öppna för alla medlemmar. Vi har under åren utvecklat fungerande mötesteknik, anpassat kommunikationsmetoder och gett medlemmar individuell träning för att delta, ges möjlighet att uttrycka sin vilja och själva leda möten som mötesordförande. Detta har varit en central del i verksamhetens utveckling under de 15 år vi drivit verksamheten som personal och brukarkooperativ.

3.5 Möten/demokratiska processer


4. Metoder /Förhållningsätt4.1 Tydliggörande pedagogikTydlighet innebär att leva i ett sammanhang där kaos inte råder. Att leva i begrip-lighet skapar en grund för att kunna vara en meningsfullt handlande person i olika situationer. Alla människor har behov av tydlighet men behoven kan tillfredsställas på olika sätt.

Hela livet är vi i behov av tydlig information för att förstå vår omgivning och leva i ett meningsfullt sammanhang. Vi strävar efter kontroll i vår vardag och efter att kunna förutse konsekvenserna av våra val och vårt handlande.

Vår förmåga att tolka och förstå vår omgivning och andra människors reaktioner hjälper oss att skapa tydlighet och förstå hur vi ska handla.

Personer som har en intellektuell funktionsnedsättning och diagnoser inom autism-spektrumet, vilka är verksamhetens målgrupp, har brister i förmågan att avläsa och tolka signaler från både människor och den omgivande miljön de lever i. Det som skapar tydlighet för andra, räcker inte till här. Många har behov av en större tyd-lighet för att det som händer runt omkring dem ska bli begripligt. Många behöver också metoder och hjälpmedel som kan ge stöd i att tolka och kommunicera med omgivningen.

För att skapa en begriplig omgivning, kan tydliggörande pedagogik vara en effektiv metod. För en del är visuell kommunikation att föredra, andra har behov av mycket muntligt stöd. Stöd kan ske genom bilder, tecken, checklistor, scheman, rutiner m.m.Tydliggörande pedagogik syftar till att göra händelser, människors handlingar och miljön begriplig och därmed hanterbar. Målet är att skapa förutsättningar för per-sonen att bli delaktig och så självständig som möjligt i olika situationer och aktivite-ter livet igenom.

Ett begrepp som blivit ledord i verksamheten på Kooperativet Industrihuset är KASAM. Vår verksamhet bygger på ett salutogent synsätt där förmåga och utveck-lingspotential sätts i fokus.

KASAM (SOC Sence Of Coherence) , eller känsla av sammanhang som vi säger,

4.1 KASAM


är ett uttryck som myntades av Aaron Antonvsky. Enligt Antonovsky är en män-niska aldrig helt sjuk eller helt frisk, utan graden av KASAM ligger till grund för var vi befinner oss mellan dessa poler. Begreppet omfattar tre delar, begriplighet, han-terbarhet och meningsfullhet. Begriplighet handlar om att man förstår de yttre och inre stimuli som förnufts-mässigt gripbara, det vill säga att informationen är ordnad, sammanhängande och strukturerad.

Hanterbar handlar om i vilken utsträckning man känner att man klarar att möta de krav som ställs, t.ex. att man känner att man har rätt stöd och resurser för att klara sin vardag.

Meningsfullhet handlar om motivation. Att man känner att man är delaktig och har betydelse i det sammanhang man befinner sig i.

Antonovsky tog fram ett testinstrument för att mäta graden av KASAM. Detta kan vem som helst göra på internet idag.Antonovsky beskriver KASAM - begreppet så här: ”Känslan av sammanhang är en global hållning som uttrycker i vilken utsträckning man har en genomträngande och varaktig men dynamisk känsla av tillit till att de stimuli som härrör från ens inre och yttre värld under livets gång är strukturerade, förutsägbara och begripliga, de resurser som krävs för att man skall kunna möta de krav som dessa stimuli ställer på en finns tillgängli-ga, och dessa krav är utmaningar, värda investering och engagemang.” (Antonvsky,1991 s 41)

Antonovsky understryker att man inte får se delbegreppen som självständiga en-heter utan att de står i relation till varandra. Dessa är begrepp som kan vara av stor betydelse då man skall försöka mäta graden av medbestämmande och vad den betyder för individen samt vilka personliga och samhälleliga vinster som kan göras synliga.Antonovsky talade också om ett salutogent synsätt där man tittar på det friska i motsats till ett patogent synsätt där man tittar på, och behandlar, det sjuka. När vi talar om ett salutogent synsätt menar vi att se varje människa som en bärare av resurser, förmåga och vilja att bidra till det som ger mening. Detta betyder inte att man struntar i svårigheter och funktionshinder, kunskapen om detta är fortfarande lika viktig, men vi ser möjligheter i svårigheter.


VärdegrundVi har under processen med den sociala redovisningen arbetat med att ta fram en aktuell värdegrund. Det har varit ett arbete som gjorts i redovisningsgruppen för att sedan föra vidare diskussionen till styrelsemöte och stormöte. På detta sätt har värdegrunden förankrats hos såväl brukare som personal under hela processen. Kooperativet Industrihusets värdegrund:

”I en trygg, nyfiken och kommunikativ miljö skapar vi förutsättningar för personlig utveckling genom medbestämmande, delaktighet och meningsfullhet.”Värde grunden kommer att årligen revideras i processen med den sociala redovis-ningen.

4.2 Värdegrund

I arbetet med att formulera vår värdegrund hade vi en brainstorming för att identi-fiera ord eller begrepp som hade en grundläggande betydelse för utformningen av vår verksamhet. Nedan redovisas några av dessa som vi tillsammans tillmätt sär-skild betydelse.

Kommunikation • Medbestämmande• Personlig utveckling • Meningsfullhet• Delaktighet•

4.3 Kooperativet Industrihusets Nyckelord

Att utifrån sin funktionsnedsättning få uttrycka sig kritiskt kring frågor som rör de stödinsatser man har och hur de utformas samt annat som rör delaktighet, tillgäng-lighet och självbestämmande kan tyckas självklart men är inte alltid fallet. Exempel:Vi var vid ett tillfälle på en utbildning inom projektet Visorek som handlade om retorik och marknadsföring. Vi var en handledare och två brukare. Där fick vi lära oss vikten av att tänka kritiskt och ställa frågor. När vi kom hem använde sig en av brukarna av sina nyvunna kunskaper för att ställa frågor om de avgifter han be-talade för den gemensamma mathållningen i sitt boende och ville att personalen skulle redovisa för honom hur dessa pengar användes. Detta slutade med att både han och den handledare som följde med på utbildningen blev utskälld av personal

4.4 Kooperativet Industrihusets motto


Kooperativet Industrihusets grundsyn bygger på:FN:s konventioner om mänskliga rättigheter med fokus på Konventionen om rät-tigheter för personer med funktionsnedsättning.KASAM (känsla av sammanhang) och ett salutogent synsätt som bygger på Aaron Antonovskys teorier och boken Hälsans mysterium

4.4 Kooperativet Industrihusets grundsyn bygger på:

Detta är ett utdrag ur föreningens stadgar:§ 2. Föreningens uppgift är att se till medlemmarnas ekonomiska intressen genom att ge medlemmar, med intellektuella och neuropsykiatriska funktionshinder, arbete/sysselsätt-ning och undervisning/utbildning som bygger på engagemang, delaktighet och medbestäm-mande. Detta skall ske i en pedagogisk verksamhet där handledarna är väl insatta i de metoder och arbetssätt som används. Föreningen ska skapa möjligheter till individuell utveckling och främja ett rikare liv. Föreningen ska aktivt arbeta för att främja medlem-marnas fysiska och psykiska hälsa. (utdrag ur Kooperativet Industrihuset i Roslagens ek. f stadgar.)

4.5 Kooperativet Industrihusets syfte

I arbetet med att identifiera intressenter gjorde vi en nätverkskarta för att synligöra våra intressenter och i hur nära relation till oss de befinner sig. I detta arbete be-stämde vi att de intressenter vi vill rikta oss till i arbetet med den sociala redovis-ningen är beställare (Tiohundra förvaltning, Norrtälje samt Täby kommun), anhö-riga och godmän. Vi tänker att dessa intressentgrupper har samma intressen kring verksamhetens kvalité utifrån lite olika perspektiv.

4.6 Vår omvärld/intressenter

i boendet som inte uppskattade brukarens nya kritiska hållning. Utifrån detta och liknande situationer som våra medlemmar beskriver har vi formulerat ett motto för vår verksamhet och dess medlemmar:”Vi arbetar för våra medlemmars rätt att vara ifrågasättande, tänka kritiskt och bevaka sina rättigheter.”


5. Mål

I mars 2012 finns en utvecklad genomförandeplan med fokus på fysisk och psykisk hälsa.

5.1 Sociala interna mål

För att mäta fysisk och psykisk hälsa hos våra arbetstagare har vi tittat på metoder att använda i utformandet av genomförandeplanen. Vi har då tittat på metoden ”Samtalsmatta” som ett sätt att kunna utveckla samtalet i genomförandeplanen för att ge brukaren bättre förutsättningar att kunna utveckla sina svar i planen för att få en tydligare bild av den fysiska och psykiska hälsan.

Samtalsmatta är en metod som gör det möjligt för personer med kognitiva och kommunikativa svårigheter att uttrycka åsikter, tankar och idéer. Metoden kommer från Skottland och heter TalkingMats®.

Vi har prövat metoden i samband med upprättandet av genomförandeplan på tre brukare. Detta har dokumenterats och utvärderats i två uppgifter som varit en del i en utbildning som Magnus Schubert genomfört på Certec vid Lunds universitet. Certec är Avdelningen för rehabiliteringsteknik inom Institutionen för designveten-skaper vid Lunds tekniska högskola. Deras forskning och utbildning har en uttalad avsikt: att människor med funktionsnedsättningar skall få bättre förutsättningar ge-nom en mer användvärd teknik, nya designkoncept och nya individnära former för lärande och sökande. Arbetet börjar i människan och slutar i människan, samtidigt som både process och resultat ofta har en genuint teknisk karaktär.

Vi har även tillsammans bestämt att ha med frågan om den psykiska och fysiska hälsan i den enkätundersökning vi riktar till beställare, anhöriga och godmän. För 2011 har även gjort en ny enkätundersökning riktad till brukarna där dessa frågor är med. I arbetet med detta har vi talat mycket om vad fysisk och psykisk hälsa är och hur man kan tänka kring detta då man svarar på dessa frågor om hur man mår och känner sig.

I enkätundersökningen finns en femgradig skala från mycket dålig till mycket bra. Frågorna lyder: Hur upplever du att Kooperativet Industrihuset påverkar bruka-rens/din psykiska och fysiska hälsa samt känsla av trygghet.

5.2 Bakgrund


En av anledningarna till att ha detta mål i den sociala redovisningen är att det är ut-tryckt i föreningens stadgar att föreningen aktivt skall arbeta för att främja den psy-kiska och fysiska hälsan. Det är ett grundläggande mål i verksamheten och därför känns det angeläget att ha med detta mål för att se hur vi systematisk arbetar för att säkerställa att detta uppfylls. En annan anledning är att det i flera studier visat sig att vår målgrupp har en sämre hälsa än genomsnittet och är betydligt mer sårbar för sjukdomar (se t.ex. ”Studier om hälsa för personer med utvecklingsstörning” Sta-tens folkhälsoinstitut 2008:18). Vi tycker även att frågan har en stark koppling till KASAM och tydliggörande pedagogik som är viktiga grundstenar i verksamheten.

5.2 Varför detta mål

Tanken är att hitta en anpassad metod i genomförandeplanen för att kunna få en uppfattning om hur verksamheten påverkar den fysiska och psykiska hälsan samt känslan av trygghet. Vi kom fram till att genom enkätundersökningar mäta graden av den enskildes känsla av psykisk och fysisk hälsa. Vi har mätt detta både hos den enskilde och i enkäter riktade till anhöriga och godeman. Vi har även arbetat myck-et med att hitta metoder för att den enskilde skall ges större möjligheter att uttrycka detta i genomförandeplanen. Genomförandeplanen är det instrument som skall säkerställa att målen i insatsen uppfylls.

5.3 Mätmetod


Vi har i denna uppgift kommit betydligt längre än vad vi först bestämt gällande må-let. Vi har genom att arbeta med kommunikationsmetoden samtalsmatta i samband med genomförandeplanen till stor del uppfyllt målet med en anpassad genomför-andeplan. Utöver detta har vi tagit fram två nya enkäter. En riktade till brukare och en riktade till anhöriga och godmän/förvaltare. Vi kan därför även redovisa hur man svarat i frågan om hälsa och trygghet. Detta resultat kommer vi att utgå ifrån i kommande redovisning.Svar i enkät riktad till beställare, anhörig och godman har vi en genomsnittlig nivå på 4,46 gällande den fysiska hälsan och 4,54 gällande den psykiska hälsan.Svaret på samma fråga riktad till brukarna var 5,0 gällande frågan om både psykisk och fysisk hälsa.Resultaten av enkätundersökningarna redovisades i sin helhet på stämman i april 2012.Det är inte alls omöjligt att resultatet kan komma att sjunka något på brukaren-käten till nästa år när vi arbetat mer med att definiera vad psykisk och fysisk hälsa är. Oavsett detta kommer mätning av målet kring den fysiska och psykiska hälsan medföra att vi regelbundet arbetar med att tala om dessa frågor och på detta sätt ökar medvetenheten om dessa. Vi kommer även att koppla ihop detta med det arbete kring medbestämmande vi gör på Kooperativet Industrihuset. Vi kommer även koppla detta till de fysiska aktiviteter och den friskvård vi erbjuder brukarna.

5.4 Resultat/måluppfyllelse

Grafik över brukarnas svar gällande fysisk och psykisk hälsa samt trygghet där 0 är mycket negativt och 5 är mycket positivt.


5.5 Sociala externa målUnder 2011 har antalet aktiviteter fördubblats som ökar andra intressenters kunskap om hur Kooperativet Industrihuset arbetar med bemötande- och inflytandefrågor för brukare.

Vi på Kooperativet Industrihuset har alltid haft ett intresse av att sprida kunskap om vår verksamhet och vår målgrupp. Detta gäller anställda såväl som brukare. Inte minst är de uppskattat när våra brukare själva beskriver sin verksamhet och sina erfarenheter. Vi tycker det är viktigt att öka förståelse för funktionshindrades situa-tion och visa upp vår verksamhet som vi är mycket stolta över.

5.7 Bakgrund

5.8 Varför detta målI Norrtälje kommun finns få utförare av daglig verksamhet inom LSS förutom den kommunala verksamheten. Det är viktigt för oss att synas och få fram vårt bud-skap kring vad vi gör och vad vi står för. Det är en del av att marknadsföra oss som organisation såväl som den kooperativa idén. Vi upplever dessutom att det finns stora brister i bemötende av personer med intellektuella och kognitiva funktions-nedsättningar och vill förmedla våra erfarenheter och vår syn på detta för att kunna påverka situationen för personer med funktionsnedsättningar i samhället i stort och inte bara i den egna verksamheten.

En brukare har tillsammans med en anställd utifrån information på den elektronis-ka Google-kalendern, information i verksamhetsansvarigs bordskalender, på hem-sidan och i verksamhetberättelsen räknat ut antal träffar vi haft med olika intressen-ter där vi spridit kunskap och information om Kooperativet Industrihuset.

5.9 Mätmetod

Under 2010 spred vi information och kunskap om Kooperativet Industrihuset vid 10 tillfällen.Under 2011 spred vi information och kunskap om Kooperativet Industrihuset vid 22 tillfällen.Vi har bland annat under 2011 träffat politiker i Tiohundranämnden, tjänstemän från Tiohundraförvaltning, representanter för intresseorganisationer, representan-ter för gymnasiesärskolan i Norrtälje och Täby samt talat i lokalradion m.m.Vi har även tagit fram en ny broschyr som vi spridit till olika intressenter vid studie-besök m.m.



I mars 2012 har Kooperativets miljöpåverkan minskat genom att bilåkandet och bränsleförbrukningen reducerats med 10 % jämfört med året innan.

Från bokföringen tas siffror fram på hur mycket bränsle som förbrukats och kost-naden för 2010 och 2011. Resultaten jämförs. För att få ett nollvärde noteras mätar-ställningarna på de fyra bilarna 1 januari 2012. Måluppfyllelse ecodriving, miljöar-bete en punkt på dagordningen.

6. Miljömål

Det finns en stor medvetenhet kring miljöfrågor på Kooperativet Industrihuset. Vi har alltid arbetat med frågor kring sopsortering och liknande frågor som ligger nära till hands i verksamheten och där man kan se att vi kan påverka miljön på ett posi-tivt sätt.

6.1 Bakgrund

Bilåkning är något vi tidigare inte arbetat med aktivt utifrån miljöpåverkan men ett område som redovisningsteamet i dialog med övriga verksamheten identifierat som ett område där vi kan göra en insats för miljön och där alla aktivt kan bidra. Vi är beroende av att kunna transportera personer både till aktiviteter och arbete och kör ganska många mil per år. Därför blir detta mål en stor utmaning.


Mätmetoden består i att titta på antal körda mil, förbrukning av bränsle i liter samt kostnad för bränsle. Mätvärdena är i första hand tänkta att vara en utgångspunkt för kommande redovisning där man kommer att se en eventuell skillnad. Hur man sedan i mätresultat ta med hur resultatet kan påverkas av nya aktiviteter, arbetsupp-gifter och fler medlemmar är något vi kommer diskutera inför kommande redovis-ning.

6.3 Mätmetod

Hur mång liter bränsle gjorde vi av med första kvartalet 2011, 1.743l och första 1. kvartalet 2012, 1.905l.Hur många mil har vi kört första kvartalet 2012. c:a 1.384 mil.2.

Vi har i detta fall inte lyckats att uppfylla må let när det gäller bensinförbrukning. Orsaker till detta kan dels bero på att verksamheten vuxit under tiden för mätning-arna. Men framför allt för att vi inte kunnat få en körutbildning i ecodriving till




6.6 Mätmetod

Detta var ett bra sätt att göra cafélaget delaktiga i processen med redovisningen och ett tydligt sätt att se hur man kan påverka miljön med små och enkla medel. En plan för samordnade transporter finns framtagen och används som en del av de dagliga rutinerna.

Genom att följa samåkningsplanen reducera antalet resor för att leverera bröd så att alla leveranser är samordnad med annan transport.

Här saknas dokumentation om antal reducerade resor. Detta skall diskuteras inför kommande redovisning huruvida detta är ett bra och mätbart mål och hur detta skall genomföras.


stånd. Detta trots att kontakt med utbildningsförbund tagits och det utlovades en utbildning under våren. Men vi får ta med detta till nästa redovisning och hoppas att vi genomfört utbildningen till dess.

2012-03-31 Har Industrihuset minskat sin miljöpåverkan när det gäller till-verkning, transport av matbröd. Allt bröd som konsumeras på Kooperativet är bakat i eget bageri, närproducerat och transporter av bröd är samordnade enligt en plan.


2012-03-31 har kooperativets loppis haft intäkter som täcker lokalkostnaden till 30 % under perioden 1/12 2011 tom 31/3 2012.

7. Ekonomiskt mål

Efter att ha startat loppisen 2009 har vi haft svårt att få tiden att räcka till för att verkligen komma igång med denna verksamhet. Då lokalerna inte är uppvärmda är det särskilt svårt att driva denna verksamhet under den kalla årstiden

7.1 Bakgrund

Vi satte upp detta mål för att få en målsättning i arbetet med vår loppis som var realistisk men ändå skulle skapa förutsättningar att komma igång med loppisen så fort som möjligt. Vi behövde ett mål som kunde ge lite extra skjuts för att komma igång med verksamheten.


Utdrag har tagits fram ur bokföringen av loppisens intäkter och jämförs med hyres-kostnad enligt kontrakt.Första kvartalet 2012 har försäljningen på loppisen + ved varit 2.698:-.

7.3 Mätmetod

Lokalhyran för denna period har varit 9.946:-.Detta är 27,13% vilket innebär att vi i detta fall kom så nära att uppnå målet som vi kunnat hoppas. Det är främst genom ved försäljning som vi gjort någon förtjänst här.



Kooperativet Industrihuset är ett personal- och brukarkooperativ. Verksamheten bygger på en hög grad av medbestämmande både för de som har insatsen daglig verksamhet enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS 1993:387) och de som är anställda som handledare. Känslan av att finnas i ett sam-anhang där man kan vara med och påverka sin situation ger förutsättningar för att människor skall bli trygga, glada och positivt inställda till sig själva och omgivning-en. Detta skapar en hög grad av KASAM och gör att man blir fysiskt och psykiskt friskare. Friskare personer har ett mindre behov av insatser från samhället i form av sjukvård, psykvård, sjukersättning m.m. Behovet av befintligt stöd blir stabilt eller minskar. Samantaget ger allt detta, förutom de personliga vinsterna, minskade belastningar på samhällets resurser. Även resurserna i den egna verksamheten kan påverkas positivt t.ex. genom minskad sjukfrånvaro och därför ge en verksamhet med bättre kvalitet.

8. Samhällsnyttan

9. Kooperativt samarbete

10. Spridning

Att samarbeta och samverka med andra kooperativ ser vi som viktigt för att skapa förutsättningar för att idéburen och icke vinstdrivande verksamhet som vår skall kunna överleva och utvecklas. Förutom samverkan med de tre systerkooperativen till Kooperativet Industrihuset daglig verksamhet, som är Kooperativet Industri-huset Utbildning, Kooperativet Industrihuset Boende och Norrtälje Assistans ek. f. deltar vi aktivt i en rad andra sammanhang. Genom projekt, utbildningar och styrelseuppdrag är vi aktiva i Coompanion Roslagen, Coompanion Stockholm och Skoopi.

Vi kommer att aktivt arbeta med att sprida detta material för att påvisa fördelar med den kooperativa idén samt social redovisning som komplement till den tradi-tionella årsredovisningen. Detta kommer vi att göra till samtliga intressentgrupper som vi kan nå, men framför allt kommer vi att redovisa materialet för de intressen-ter som vi från början identifierat som målgrupp för redovisningen. Beställare som Tiohundra förvaltning och Täby kommun kommer att få materialet samt bjudas in för ett studiebesök då de kan ställa frågor om materialet. Anhöriga och godmän kommer bjudas in till en informationsträff där materialet kommer att presenteras och redovisas och där man kan ställa frågor. Resultatet av dessa träffar kommer bli en del av redovisningsteamets fortsatta arbete med kommande sociala redovisning.


11. Reflektion

11.1 Vad tar vi med oss till nästa år

Arbetet med att göra den sociala redovisningen har blivit som en ytterligare del av vårt systematiska kvalitetsarbete enligt SOSFS 2011:9. Det blir en kvalitetssäkring kring mål som gemensamt formuleras i samarbete mellan redovisningsteamet och övriga verksamheten. Detta har i denna redovisning fungerat på ett smidigt sätt då det redan i verksamheten sedan länge finns fungerande strukturerade forum för medbestämmandefrågor. Vår tanke är att göra den sociala redovisningen till en del av det ordinarie arbetet med att kvalitetssäkra verksamheten och att på detta sätt yt-terligare öka graden av medbestämmande och inflytande för dem som deltar i och kring Kooperativet Industrihuset.

När vi tillsammans tittar på det arbete vi gjort kring denna sociala redovisning kan vi se att det finns frågor och områden som särskilt engagerat våra medlemmar. Det handlar bland annat om ett av de centrala målen i redovisningen kring att mäta fysisk och psykisk hälsa utifrån vår grundsyn kring KASAM. Detta skulle vi vilja utveckla vidare. Ett sätt att mäta detta skulle kunna vara genom att titta på sjukfrån-varon hos våra medlemmar vilket är ämnet för en kommande diskussion. Vi måste nu även sätta oss ner med det, genom projektet, framtagna materialet Visorek för att se hur den framtida redovisningen skall utformas.


Vi är medvetna om att denna redovisning är långt ifrån perfekt och att det finns frågetecken och oklarheter som kan diskuteras gällande resultat och mätmetoder och hur de har redovisats. Men vi menar att just detta att starta diskussion och sam-tal kring sådant man kan sätta fingret på och kan beskriva gör denna typ av redovis-ning till en levande del av det systematiska kvalitetsarbetet. Det skapar goda förut-sättningar för att alla i organisationen skall komma till tals. I en verksamhet med vår målgrupp måste man även vara beredd på att det tar tid att ge alla utrymme i dessa diskussioner. Och det är av största vikt att alla känner sig delaktiga i slutproduk-ten för att den skall ha ett verkligt värde. Vi kommer att implementera den sociala redovisningen i det redan befintliga ledningssystemet. Och vi i redovisningsteamet är övertygade att detta kommer att leda till att alla i organisationen tillsammans med intressenter kan föra samtal och diskutera verksamheten på ett ännu mer konstruk-tivt och utvecklande sätt än tidigare. Detta arbete kommer leda till att vi regelbun-det ser över vår värdegrund och vad vi står för som organisation. Det kommer även leda till väl underbyggda målsättningar för verksamheten där alla kan följa graden av måluppfyllelse samt delta i skapandet av nya mål för den sociala redovisningen.

12. Slutord


Kooperativet Industrihuset i Rosla-gen ekonomisk förening

Stockholmsvägen 13762 31 Rimbo

tel: 0175-711 09E-post: [email protected]

www.industrihuset.nu

SKOOPI – Sociala arbetskooperativens intresseorgani-

sationBox 16355, 103 26 STOCKHOLM

Klara södra kyrkogata 1Tfn. 08-32 72 30

e-post. [email protected], www.skoopi.coop

Projektägare

Ett projekt genomfört med stöd av Allmänna Arvsfonden

Industrihuset Vis Vardi hållbarhetsredovisning 2011

Documents

Transcript of Industrihuset Vis Vardi hållbarhetsredovisning 2011