iikipi iroifiii iacuteiexcliiiiiiiii-iiiiiexclt-i aoumlj^fpiiniiiiaumlBloumli

GtiacuteteOE EEgraveMacopy IffimlBBaiumlfficircmtiŒliSEcircEcirc

l ^ l l h intildew^f t iacute i lMiacutem^=iquest iacute i im

Ito [iexcltanto i laquo i t o | j j ^ B M Euml Q a a M

toMicircilitiriJBTfiiiiiiasr^

bull- i l uuml iexcl l l i i 1 J IT I

bull 108 20063 Inneharingll Uppsatser

Ulf Pefaumljauml J S Mi l l och bes t ra f fn ingar av se l f - regard ing acts 2 3 5

Axel Hadenius Internationell demokrat iser ing Utveckl ingstrender och

f ouml r k l a r a n d e fak to re r 2 4 9

Oumlvers ik te r och m e d d e l a n d e n

D a g Anckar mdash Marie-Louise von Bergmann-Winberg mdash Mats Lindberg

Sakkunnigut laring tanden ti l l anstaumll ln ing som professor i statsvetenskap

v id V auml x j ouml universitet 2 6 2

Sta tsve tenskap l iga fouml rbunde t

Helena Wockelberg Foumlrbundsredaktoumlren har o rde t 3 1 2

Paula Blomqvist Bo Rothstein mdash o r auml d d energisk och pedagog isk 3 1 3

Elin Naurin Arve t ef ter Joumlrgen Westerstaringhl 3 1 4

Ludvig Beckman Herber t Tingsten mdash ideacutekri t ikens f a d e r 3 1 7

Notiser 3 1 9

Li t te ra turgranskningar

Martin Nilsson Demokrat iser ing i Lat inamerika under 1 9 0 0 - t a l e t

- vaumlnstern och demokrat ins fouml rd jupn ing Anm av Anders Uhlin 3 2 0

bull Statsvetenskaplig tidskrift Utgiven av Fahlbeckska stiftelsen med stoumld av Vetenskapsraringdet redaktionssekreterare Mats Sjoumllin

(ansvarig utgivare) bitr redaktionssekreterare Teresia Rindefjaumlll foumlrbundsredaktoumlr Helena Wockshy

elberg redaktionsraringd Christina Bergqvist Uppsala universitet Mikael Gil l jam Goumlteborgs universishy

tet Patrik Hall Malmouml houmlgskola Cynlhia Kite Umearing universitet Mats Lindberg Oumlrebro universitet

Michelle Midieletti Karlstads universitet Ulf Moumlrkenstam Stockholms universitet Teresia Rindefjaumlll

Lunds universitet bi traumldande redaktionssekreterare Mats Sjoumllin Lunds universitet redaktionssekreshy

terare Helena Wockelberg foumlrbundsredaktoumlr teknisk redaktoumlr Bengt Lundell grafisk form Henrik

Malmqvist

Tidskiften utkommer med fyra nummer per aringr prenumerationspris 2006 3 6 0 kr enstaka nummer

9 5 kr medlemmar i Statsvetenskapliga foumlrbundet och studenter erharingller tidskriften till rabatterat

pris Prenumeration sker via hemsidan genom insaumlttning av avgiften paring plusgiro 2 7 95 65 -6 med

angivande av namn od i adress eller genom meddelande till tidskriftens expedition

Eftertryck av tidskiftens inneharingll utan angivande av kaumlllan foumlrbjudes

Adress Statsvetenskaplig Tidskrift Box 5 2 2 2 1 0 0 Lund telefon 0 4 7 0 - 7 0 8 2 1 7 (Sjoumllin) 222 4 6 0 2

(Rindefjaumlll) 222 1071 (Lundell) telefax 0 4 6 - 2 2 2 4 0 0 6

e-post statsvetenskapligtidskriftsvetluse hemsida wwwstatsvetenskapligtidskriftse

tryck Studentlitteratur Lund 2 0 0 6 ISSN 0 0 3 9 - 0 7 4 7

bull 108 20063 Inneharingll Uppsatser

Ulf Pefaumljauml J S Mi l l och bes t ra f fn ingar av se l f - regard ing acts 2 3 5

Axel Hadenius Internationell demokrat iser ing Utveckl ingstrender och

f ouml r k l a r a n d e fak to re r 2 4 9

Oumlvers ik te r och m e d d e l a n d e n

D a g Anckar mdash Marie-Louise von Bergmann-Winberg mdash Mats Lindberg

Sakkunnigut laring tanden ti l l anstaumll ln ing som professor i statsvetenskap

v id V auml x j ouml universitet 2 6 2

Sta tsve tenskap l iga fouml rbunde t

Helena Wockelberg Foumlrbundsredaktoumlren har o rde t 3 1 2

Paula Blomqvist Bo Rothstein mdash o r auml d d energisk och pedagog isk 3 1 3

Elin Naurin Arve t ef ter Joumlrgen Westerstaringhl 3 1 4

Ludvig Beckman Herber t Tingsten mdash ideacutekri t ikens f a d e r 3 1 7

Notiser 3 1 9

Li t te ra turgranskningar

Martin Nilsson Demokrat iser ing i Lat inamerika under 1 9 0 0 - t a l e t

- vaumlnstern och demokrat ins fouml rd jupn ing Anm av Anders Uhlin 3 2 0

bull Statsvetenskaplig tidskrift Utgiven av Fahlbeckska stiftelsen med stoumld av Vetenskapsraringdet redaktionssekreterare Mats Sjoumllin

(ansvarig utgivare) bitr redaktionssekreterare Teresia Rindefjaumlll foumlrbundsredaktoumlr Helena Wockshy

elberg redaktionsraringd Christina Bergqvist Uppsala universitet Mikael Gil l jam Goumlteborgs universishy

tet Patrik Hall Malmouml houmlgskola Cynlhia Kite Umearing universitet Mats Lindberg Oumlrebro universitet

Michelle Midieletti Karlstads universitet Ulf Moumlrkenstam Stockholms universitet Teresia Rindefjaumlll

Lunds universitet bi traumldande redaktionssekreterare Mats Sjoumllin Lunds universitet redaktionssekreshy

terare Helena Wockelberg foumlrbundsredaktoumlr teknisk redaktoumlr Bengt Lundell grafisk form Henrik

Malmqvist

Tidskiften utkommer med fyra nummer per aringr prenumerationspris 2006 3 6 0 kr enstaka nummer

9 5 kr medlemmar i Statsvetenskapliga foumlrbundet och studenter erharingller tidskriften till rabatterat

pris Prenumeration sker via hemsidan genom insaumlttning av avgiften paring plusgiro 2 7 95 65 -6 med

angivande av namn od i adress eller genom meddelande till tidskriftens expedition

Eftertryck av tidskiftens inneharingll utan angivande av kaumlllan foumlrbjudes

Adress Statsvetenskaplig Tidskrift Box 5 2 2 2 1 0 0 Lund telefon 0 4 7 0 - 7 0 8 2 1 7 (Sjoumllin) 222 4 6 0 2

(Rindefjaumlll) 222 1071 (Lundell) telefax 0 4 6 - 2 2 2 4 0 0 6

e-post statsvetenskapligtidskriftsvetluse hemsida wwwstatsvetenskapligtidskriftse

tryck Studentlitteratur Lund 2 0 0 6 ISSN 0 0 3 9 - 0 7 4 7

bull Anvisningar till foumlrfattare Manuskript insaumlndes per e-post till ltStatsvetenskapkgTidslmftsvetlusegt som

ordbehandlingsdokument Uppsatser och oumlversikter granskas genom anonym peer-

review Foumlrfattaren faringr dock ta del av granskarnas kommentarer Litteraturgranskshy

ningar och meddelanden genomgaringr redaktionell granskning Efter beslut om publiceshy

ring insaumlndes slutgiltigt manuskript som ordbehandlingsdokument per e-post till

ltStatsvetenskapligTidskriftsvetlusegt Vid tveksamhet o m den tekniska utformshy

ningen kontakta Bengt Lundell Statsvetenskaplig Tidskrift Box 5 2 2 2 1 00 Lund tel

0 4 6 - 2 2 2 1 0 7 1 ltBengtLundelljurlusegt Tidskriften anvaumlnder fraringn aringrgaringng 1 0 7 ny

redigeringsteknik Texterna publiceras ocksaring paring tidskriftens hemsida

Statsvetenskaplig Tidskrift publicerar uppsatser oumlversikter och meddelanden litteshy

raturgranskningar samt notiser paring svenska danska norska och engelska Foumlrfattare

faringr granska korrektur

Manuskript boumlr utformas enligt foumlljande anvisningar

1 Arbetets titel anges paring separat titelsida med uppgift om foumlrfattare institutionsan-

knytning fullstaumlndig adress inklusive e-postadress och telefon

2 Uppsatser och oumlversikter iraringeds med en abstract paring engelska houmlgst 150 ord Uppsatsers

omfaringng boumlr ej oumlverstiga 75 000 tecken inkl noter exkl litteraturfoumlrteckning

3 Huvudtexten skall inneharinglla houmlgst tvaring rubriknivaringer (foumlrutom arbetets titelrubrik)

4 Tabeller och figurer skall vara numrerade och foumlrsedda med beskrivande rubrik Fishy

gurer och stoumlrre tabeller bifogas separat I huvudtexten anges var tabeller och figurer

skall inplaceras

5 Foumlr referenser anvaumlnds parentessystemet Ex (Lukes 2005 5-7 Gilljam - Hermansshy

son 2003 10) Kommenterande fotnoter numreras loumlpande

6 Refererad litteratur redovisas i saumlrskild litteraturfoumlrteckning placerad efter huvudtexshy

ten Foumlrteckningen utformas i enlighet med foumlljande exempel

Dahl Ann-Sofie 2005 Freivalds foumlrklaringar Smedjan 201 tillgaumlnglig paring lthttp

wwwsmedjancomgt citerad 2 2 2005

Esaiasson Peter 2003 Vad menas med folkviljans foumlrverkligande s 30-53 i Gilljam

Mikael - Hermansson Joumlrgen (red) Demokratins mekanismer Malmouml Liber

Hall Patrik 2004 Autonoma krafter och anpassade maumlnniskor diskursiv makt inom

svensk IT-politik Statsvetenskaplig Tidskrift 106 s 97-124

Hegeland Hans 2004 Europeiska unionen I nationella parlament - inrikespolitik

eller utrikespolitik Paper Statsvetenskapliga Foumlrbundet arbetsgrupp Europashy

forskning Stockholm

Sjoumllin Mats 2004 Politisk etik Lund Studentlitteratur

7 Vid litteraturgranskningar redovisas paring titelsidan det granskade arbetet enligt foumlljande

exempel

Katarina Barrling Hermansson Partikulturer Kollektiva sjaumllvbilder och normer i Sveriges riksshy

dag Skrifter utgivna av Statsvetenskapliga foumlreningen i Uppsala 159 Uppsala 2004

Acta Universitatis Upsaliensis

bull J S Mill och bestraffningar av

self-regarding acts

U L F P E T A J A

A B S T R A C T

S Mill andpunishment of self-regarding acts In his famous essay On LJberty]ohn Stuart Mill divides individual acts in two categories acts that only harm the acting individual himself and acts that harms other individuals The former is called self-regarding acts and the latter is called other-regarding acts There has been a long debate beshytween famous scholars about how to interpret Mill at this point Some argue that Mill permit that (i) only other-regarding acts could be punished and other argue that Mill support that (ii) even self-regarding acts could be punished I argue that Mill could not hold both of the positions at the same time and if he does he must be guilty of a seshyvere inconsistency The analysis shows that interpretation (ii) is most reasonable One conclusion that follows is that Mills liberalism is not radically individualistic it is inshystead a perfectionistic form of political liberalism including both radical and commushynitarian ideas

J o h n S tuar t Mi l l s h a r m p r inc ip l e s o m aumlr cen t ra l foumlr h a n s k a n s k e m e s t k auml n d a v e r k On

Liberty ([1859] 2003) 2 h a r to lka t s s o m ett k auml r n v auml r d e i den l i b e r a l a 3 ideacute t rad i t ionen

Mi l l s skadepr inc ip u t t rycks p aring foumll jande saumltt

The only freedom which deserves the name is that of pursuing our own good

in our own way so long as w e do not attempt to deprive others of theirs or imshy

pede their efforts to obtain it (Mill 2003 16)

I n d i v i d e n s frihet aumlr hauml r de t p r i m auml r a vaumlrde t D e t tycks i n n e b auml r a at t i nd iv idens frihet

in te faringr b e g r auml n s a s av l a g e n e l le r andra kon t ro l l ins t rument u n d e r naringg ra s o m hels t omshy

s t aumlnd ighe te r saring l aumlnge s k a d e p r i n c i p e n in te oumlver t rauml t t s aumlven o m ind iv iden r i skerar att

s k a d a sig sjaumllv (men i n g a a n d r a ) F r aring g a n aumlr d aring o m det aumlr d e n e n d a r iml iga to lkn ingen

av Mi l l att i nd iv idens frihet i n t e faringr b e g r auml n s a s g e n o m n aring g o n fo rm av bestraffning saring

1 Fil dr Ulf Petaumljauml aumlr tf lektor i statsvetenskap vid sektionen foumlr haumllsa- och samhaumllle Houmlgskolan i Halmstad E-post ulfpetajahoshhse

Jag vill tacka foumlljande personer foumlr kommentarer paring olika versioner Ludvig Beckman Mikael Eriksson Andreas Gottatdis Ronnie Hjort Mats Lindberg Helen Lindberg Bo Lindensjouml Lennart Lundquist Kari Loxbo Jouni Reinikainen och Anders Urbas

2 Jag har anvaumlnt mig av utgaringvan ]SMiUQnLibertyandOtherWritings(Xfol^n^xtf^

3 Med termen liberal avses i artikeln om inget annat saumlgs politisk liberalism inte ekonomisk liberalism Naumlr det gaumlller Mills syn paring ekonomi tycks hans sympatier snarare ligga aringt vaumlnster men det aumlr en omstridd fraringga I artikeln Chapters on Socialism (Collini (2003) synes Mill vara sympatiskt instaumllld gentemot de tidiga sociashylisterna saumlrskilt Robert Owen daring dessa betonar samarbete istaumlllet foumlr konkurrens

bull S t a t s v e t e n s k a p l i g Tidskrift 2 0 0 6 aring r g 1 0 8 nr 3 s 2 3 5 - 2 4 7

laumlnge individen inte begraumlnsar eller skadar andra individers frihet Det taumlnker jag ifraringshy

gasaumltta

I den haumlr artikeln ska daumlrfoumlr foumlljande fraringga diskuteras Huruvida J S Mill i On Lishy

berty uttrycker att (i) individen endast kan straffas foumlr other-regarding acts dvs handshy

lingar som individen utfoumlr och som skadar andra individer eller (ii)att individen aumlven _

kan straffas foumlr self-regarding acts dvs handlingar som enbart beroumlr individen sjaumllv 4

Problemet aumlr att Mill inte kan omfatta baringda (i och ii) staringndpunkterna eftersom han

daring skulle vara inkonsekvent och motsaumlgelsefull Empiriskt betraktat finns det dock

olika tolkningar daumlr en del - de flesta faktiskt (tex Berlin 1 9 6 9 Ten 1980 G r a y 1 9 8 3

samt 0 R o u r k e 2 0 0 1 ) mdash tycks stoumldja (i) medan andra (tex Persson 1 9 9 8 och Ham-

burger 1999) anser att (ii) aumlr rimligast Detta problem ska jag ta staumlllning till Jag taumlnker

argumentera foumlr att tolkning (ii) aumlr rimligast och att det finns goda skaumll foumlr att haumlvda

att Mills synsaumltt dels inte aumlr saring individualistiskt som det ofta paringstarings dels att distinktioshy

nen mellan other-regarding och self-regarding acts inte aumlr haringllbar

Syftet med artikeln aumlr att kritiskt granska och nyansera diskussionen kring Mills syn

paring bestraffningar framfoumlrallt som det kommer till uttryck i On Liberty ( [ 1 8 5 9 ]

2 0 0 3 ) Innan den egentliga analysen genomfoumlrs ska haumlr foumlrst skrivas naringgra allmaumlnna

rader o m Mills staumlllning inom den liberala ideacutetraditionen

M i l l s o m p a r a d i g m a t i s k l i b e r a l

Naumlr maumlnniskor diskuterar liberalismen aumlr det snarare regel aumln undantag att J o h n Stu-

art Mill naumlmns som en viktig foumlrgrundsfigur och ideacutegivare Han betraktas i allmaumlnhet

som en frihetens foumlrsvarare som en yttrandefrihetsprofet som en person vars skaumll

foumlr att begraumlnsa statens makt oumlver individen aumlr starka och oumlvertygande Exempel paring

det haumlr aumlr Stefan Collinis omdoumlme om Mill som the pre-eminent representative o f lishy

beralism (Collini 2 0 0 3 xxv) Ett annat exempel aumlr naumlr Isaiah Berlin skriver att Mill aumlr

att betrakta som en av the fathers of liberalism (Berlin 1 9 6 9 1 6 1 ) Ett tredje fall aumlr

naumlr J o h n Gray haumlvdar att Mill aumlr en paradigmatic liberal eller a true liberal (Gray

1 9 8 3 1 1 9 ) Till sist kan naumlmnas C L Tens utsaga att On Liberty aumlr the most elo-

quent expression o f the liberal theory of the open society(Ten 1 9 8 0 1)

Sammanfattningsvis aumlr intrycket att Mill och hans On Liberty av kommentatorerna

betraktas som sjaumllva kvintessensen av liberalt taumlnkande O c h i centrum foumlr liberalt

taumlnkande staringr individens frihet vilket elegant uttrycks genom skadeprincipen

Nu aumlr inte syftet att diskvalificera Mills liberalism och Mills liberala ideacuteer Maringlet aumlr

inte att naring fram till slutsatsen Mill aumlr ingen riktig liberal 5 Det skulle kraumlva att det

finns en liberal essens med objektiv existens som kunde staring som oberoende maringttshy

stock Med andra ord o m man aumlr begreppsessentialist skulle begreppet liberalism

kunna haumlnfoumlras till den sanna eller objektiva liberalismen I Poppers (1966) anda

4 Ideacuten till artikeln kommer fraringn laumlsningen av Joseph Hambuigers JobnStuartMi7lOraquolJbert)iandGgtnrvl(999) den maringn jag har naringgra anspraringk paring originella ideacuteer staringr jag i tacksamhetsskuld till Hambuigers verkligt originella bok Skillnaden mellan mig och Hambutger aumlr att han primaumlrt vill visa att Mills fraumlmsta syfte med On Liberty aumlgt att ge skaumll foumlr att baringde frihet och kontroll aumlr noumldvaumlndiga att Mill anser att kontroll aumlr ett noumldvaumlndigt villkor foumlr att utoumlva frihet Jag daumlremot laumlgger istaumlllet tyngden paring det som tycks vara en motsaumlttning mellan self-regao ding- och other-regarding acts naumlr det gaumlller bestiaffiiingar

2 3 7

aumlr jag snarare nominalist och betraktar begreppet liberalism som endast en beteckshy

ning paring ett fenomen (Bjoumlrklund 1 9 7 7 47) Naringgon sann liberalism existerar ej bara

olika beteckningar paring ett komplext fenomen vars beteckningar i sig kan vara mer elshy

ler mindre vaumllgrundade

Efter att ha slagit fast att Mill av maringnga betraktas som en liberal eminens av houmlgsta

rang garingr vi foumlrst in paring hans syn paring bestraffningar naumlr det gaumlller other-regarding acts

och daumlrefter tar vi oss an hans syn paring self-regarding acts Till sist drar jag naringgra konshy

sekvenser ur diskussionen o m other- och self-regarding acts Foumlrst naringgra rader om

svaringrigheten att tolka Mill

A t t t o l k a M i l l

Ett problematiskt element naumlr det handlar o m att tolka Mills On Liberty aumlr att haumlri dels

inte definierar de termer han anvaumlnder dels att han anvaumlnder olika termer omvaumlxlanshy

de trots att haumln ofta synes aringsyfta samma sak D o n Habibi skriver tex aumltt Mill i On Lishy

berty does not provide a careful analysis o f his key terms Both freedom and lishy

berty are used in a variety o f ways (Habibi 2 0 0 1 1 2 7 ) 6 Ett liknande problem ger

Hamburger uttryck foumlr

Mills varied and ambigous uses of words as coercion interest and harm are

tortuously interpreted to make Mills position compatible with twentieth-censhy

tury conceptions of liberty and Mills arguments are recast so they are congenishy

al to twentieth-century theories (Hamburger 1999 xii)

Hamburgers ord uttrycker saringledes att Mill kan anklagas foumlr att vara maringngtydig om

man anlaumlgger de nutida kraven gaumlllande vetenskaplig och spraringklig stringens paring Mills

texter mdash men saringvida man aumlr medveten o m att On Liberty boumlr ses som en visionaumlr essauml i

foumlrsta hand snarare aumln en logiskt konsistent text aumlr det mer foumlrstaringeligt att texten praumlgshy

las av spraringklig maringngtydighet och ofdrikedom - viljan att uttrycka maximal spraringklig

och logisk precision hamnar daumlrfoumlr paring mellanhand

Foumlr mitt vidkommande kommer jag att haumlvda att Mill anvaumlnder termerna penaltishy

es och punishment baringde naumlr det gaumlller legala straff saringvaumll som riaumlr det gaumlller ickede-

gala straff tex moraliska eller sociala bestraffningar Vanligtvis brukar de engelska

termerna penalties eller punishment paring svenska benaumlmnas med termerna straff elshy

ler bestraffning Ett straff eller eri bestraffning tolkas haumlr som att individens frihet

begraumlnsas paring naringgot saumltt Mill skrev sjaumllv innan On Liberty foumlljande o m detta Liberty

in its original sense means freedom from restraint In this sense every law and every

5 Dworkin skriver att Mills OnUbertyoia har anvaumlnts i syfte att misskreditera liberalismen Han skriver crishytics of liberalism have been pleased to cite the essay as the most cogent philosophical defence of that theory and then by noticing the defects in its argument^ argue that liberalism is flawed (Dworkin 2001 259) Mitt syfte aumlr inte heller att visa att liberalismen aumlr flawed daring det skulle foumlrutsaumltta som tidigate naumlmnts att det finns en annan mer riktig ideologi Min slutsats daumlremot av analysen av Mills text aumlr att hans politiska libeshyralism i grunden inte aumlr orimlig

6 Habibi skriver aumlven angaringende Mills conceptions of human growth att Rendering a precise definition of growth is no easy matter At no point in his writings does he offer a dear definition articulating what he means (Habibi 200126)

rule o f morals is contrary to liberty (citerad i Dworkin 2 0 0 1 2 6 4 ) 7 Mill aumlr tydlig haumlr

baringde lagen och icke-legala moralregler begraumlnsar frihet O m det aumlr ett legalt straff beshy

graumlnsas individens frihet av statens raumlttsapparat tex genom frihetsberoumlvande eller

boumlter O m det istaumlllet aumlr fraringgan om ett socialt eller moraliskt straff aumlr det rimligt att paringshy

staring att individens frihet begraumlnsas av andra individers ogillande eller avstaringndstagandej

Detta ogillande som exempelvis i form av offentlig opinion skulle kunna uttrycka

vi gillar inte ditt saumltt att leva eller vi tar avstaringnd fraringn dina handlingar begraumlnsar inshy

dividens frihet likvaumll som ett legalt straff fast genom andra medel Jag kommer alltsaring

att haumlvda att Mills uppfattning aumlr att baringde legala saringvaumll som icke-legala straff aumlr medel

foumlr bestraffning av individer samt att Mill inte har naringgot emot att aumlven self-regarding

acts kan ligga till grund foumlr bestraffningar

O t h e r - r e g a r d i n g ac ts

I kapitel I i On Liberty foumlr J o h n Stuart Mill fram en distinktion mellan handlingar

som beroumlr andra (other-regarding) och handlingar som endast beroumlr individen sjaumllv

(self-regarding) Mill skriver

the only purpose for which power can be rightfully exercised over any memshy

ber of a civilized community against his will is to prevent harm to others His

own good either physical or moral is not a sufficient warrant Over himself

over his own body and mind the individual is sovereign (Mill 2003 13)

Joseph Hamburgers kommentar paring det anfoumlrda citatet aumlr att Mills mening Over

himself over his o w n body and mind the individual is sovereign uttrycker what he

called self-regarding conduct (Hamburger 1999 7) Mill uttrycker det alltsaring tydligt

det enda som kan motivera naringgon form av bestraffning 8 av individen aumlr om individen

skadar andra eller riskerar skada andra Och daring individen har absolut sjaumllvbestaumlmshy

manderaumltt mdash foumlrutsatt att hon inte skadar andra mdash foumlljer att individen faktiskt har raumltt

att handla som hon vill utan att bestraffas En del som C L Ten drar foumlljande slutshy

sats that individual Liberty in the area of self-regarding actions should be absolute

(Ten 1 9 8 0 40)

Handlingar som enbart roumlr individen sjaumllv aumlr daring rimligen inte aringtkomliga foumlr straff

V a d aumlr det foumlr bestraffningar Mill talar om i relation till other-regarding acts I inledshy

ningen till kapitel V skriver Mill

that for such actions as are prejudicial to the interests of others the indivishy

dual is accountable and may be subjected either to social or to legalpunishment if soshy

ciety is of opinion that the one or the other is requisite for its protection (Mill

2001 94 min kurs)

7 Tyvaumlrr anger ej Dwrkin vilket av Mills verk handterar

8 Man kan naturligtvis ifraringgasaumltta om termen bestraffoing aumlr rimligast Kanske kunde termerna straff maktshyutoumlvning eller kontroF anvaumlndas istaumlllet Mill anvaumlnder sjaumllv power punishment retribution physical force penaltiessamt dissapprobation ibland med prefixet moral ibland inte Jag vaumlljer dock ordet bestraffshyning dels foumlr att ha en sammanharingllen terminologi dels foumlr att det aumlr en term som paring ett rimligt saumltt uttrycker Mills intention Jag haumlvdar ju att Mill skiljer paring legala och moraliska besrrafifiiingar samtidigt som han haumlvdar att baringda typerna aumlr bestraffiungarsom syftar till att kontrollera individers beteende

2 3 9

Bestraffning (punishment) kan alltsaring ske antingen genom statens raumlttsvaumlsende

(legal punishment) eller genom den offentliga opinionens moraliska tryck (social

punishment) Mill betraktar alltsaring - och detta aumlr viktigt mdash inte enbart legala bestraffshy

ningar som straff aumlven icke-legala (sociala och moraliska) bestraffningar boumlr ses

som medel varigenom individer kan straffas I baringda fallen aumlr det enligt Mill kontrollshy

instrument som behoumlvs i ett samhaumllle vilket aumlr tydligt naumlr Mills skriver att baringde socishy

ala och legala bestraffningar boumlr ses som medel foumlr samhaumlllets tvaringngsmakt och konshy

troll (Mill 2003 94)

Med utgaringngspunkt fraringn Mills egna ord och med stoumld fraringn olika kommentatorer

borde saken vara utredd Handlingar som enbart beroumlr individen sjaumllv aumlr inte aringtkomshy

liga foumlr straff varken legala eller icke-legala Som jag ska visa nedan aumlr detta dock en

foumlrhastad slutsats

S e l f - r e g a r d i n g ac ts

I boumlrjan av kapitel I V skriver Mill a t t a person may suffer very severe penalties at

the hand o f others for faults which direaumllj concern onlj himself (Mill 2003 7 8 min

kurs) Paring ett annat staumllle skriver han paring ett liknande saumltt att Though doing no wrong to

any one a person may so act as to compel us to judge him and feel to him as a fool or

as a being o f an inferior o r d e r (Mill 2003 7 7 min kurs) I de tvaring citaten skriver

Mill uttryckligen att individen skulle kunna bestraffas aumlven foumlr handlingar som enshy

dast beroumlr individen sjaumllv D e n foumlrsta intuitiva tanken aumlr det maringste vara ett resultat av

olyckliga formuleringar Mills intention kan inte vara att haumlvda att individer kan strafshy

fas foumlr handlingar som karakteriseras som self-regarding naumlr han tidigare i On Libershy

ty saring tydligt uttryckt att endast handlingar som beroumlr andra aumlr aringtkomliga foumlr straff Det

tycks ju vara ett klart fall av motsaumlgelse O m saring aumlr fallet vaumlcks fraringgan hur kan Mill

motsaumlga sig sjaumllv paring ett saring flagrant saumltt Innan jag tar staumlllning till den fraringgan ska jag

dels undersoumlka vilka typer av self-regarding acts som skulle kunna bestraffas dels vad

det aumlr foumlr typer av straff Mill haumlnvisar till

D e faults som Mill haumlnvisar till och som aumlr klassade som self-regarding aumlr om en

person ger prov paring

rashness obstinacy self-conceit mdash who cannot live witbin moderate means mdash

who cannot restrain himself from hurtful indulgences mdash who pursues animal

pleasures at the expense of those of feeling and intellect (Mill 2003 78)

Vilka aumlr daring de straff mdash de very severe penalties mdash en person kan raringka ut foumlr Mill

skriver att en person kan drabbas av moral reprobation and in grave cases o f moral

retribution and punishment (Mill 2003 78) Han tillaumlgger med aumln haringrdare ord att

man med raumltta kan bli utsatt foumlr disapprobation which may rise to abhorrence (Mill

2003 78)

Mer konkret skriver Mill att o m vi aumlger uppfattningen att naringgon individ ger prov paring

de handlingar eller de dispositioner som Mill uttrycker som laringga aumlr foumlljande straff

fullt rimliga V i kan undvika personen ifraringga ett annat saumltt aumlr att varna andra foumlr persoshy

nen ett tredje saumltt aumlr att foumlrbigaring personen (Mill 2003 78) Straffen aumlr enligt min uppshy

fattning haringrda och uttrycker paring olika saumltt att en person boumlr frysas ut fraringn gemenska-

pen eller boumlr stigmatiseras paring moraliska grunder Det aumlr ocksaring viktigt att haringlla i minnet

att icke-legala straff som tex ett straff fraringn den offentliga opinionen faktiskt kan

vara ett haringrdare straff aumln ett legalt saringdant Det icke-legala straffet aumlr ju inte i lika houmlg

grad som legala straff praumlglat av raumlttssaumlkerhet legitimitet foumlrutsaumlgbarhet och propor-

tionalitet (dvs att straffet boumlr vara proportionellt med brottet)

Hur skall vi tolka de motsaumlgelser som Mill tycks vara skyldig till Det behoumlver inte

noumldvaumlndigtvis vara saring att Mill aumlr motsaumlgelsefull han kan ju vara feltolkad Detta proshy

blem skall jag nu ta staumlllning till

K o n s i s t e n s e l l e r i n k o n s i s t e n s

Joseph Hamburger (1999) har granskat olika uttolkare av Mills On Liberty och slarings av

att de flesta inte foumlrefaller ha uppmaumlrksammat det som aringtminstone tycks vara en motshy

saumlgelse hos Mill Auml v e n vid en vaumllvillig tolkning av Mill synes det svaringrt att faktiskt inte

houmlja oumlgonbrynen alls Saumlrskilt som den akademiska principen i allmaumlnhet garingr ut paring att

soumlka efter brister i resonemang och lyfta fram dem som verkliga eller potentiella proshy

blem

En hel del kommentatorer tycks som sagt inte ha uppmaumlrksammat motsaumlgelsen

mellan Mills haringllningar Ett exempel paring detta ger J o h n G r a y naumlr han skriver A man

failed to be a free man in Mills view if he was subject to force or coercion in the self-

regarding area (Gray 1 9 8 0 78) Men det aumlr ju just det Mill verkar paringstaring att aumlven naumlr

det gaumlller self-regarding acts finns det moumljlighet att utsaumlttas foumlr moral retribution and

punishment (Mill 2 0 0 3 78) Auml r inte det ett tydligt exempel paring vad Gray kallar force

or coercion

Istaumlllet foumlr att foumlrneka att det alls finns naringgon motsaumlgelse hos Mill kan man haumlvda

att det ser ut att vara en motsaumlgelse men det aumlr inte en motsaumlgelse Motsaumlgelsen aumlr

alltsaring enbart skenbar Haumlr kan man tex paringstaring att straffen naumlr det gaumlller self-regarding

acts aumlr annorlunda aumln straffen foumlr other-regarding acts I det foumlrra fallet handlar det om

moraliskt klander fraringn allmaumlnheten i det senare fallet aumlr det fraringgan o m legala straff elshy

ler moraliska bestraffningar Och de foumlrra straffen - de moraliska - kan man haumlvda

aumlr inga riktiga straff Staumlmmer detta vid en laumlsning av Mill Mill skriver naumlr det gaumllshy

ler other-regarding acts att de straff som aumlr taumlnkbara aumlr social or legal punishshy

ment (Mill 2003 94) Man kan emellertid taumlnka sig att lagliga straff aumlr just s t r a f f

och moralisk paringverkan aumlr snarare en form av mildare kontrollinstrument (och daumlrshy

med klassade som icke-straff) Men det staumlmmer inte heller Mill skriver att baringda varishy

anterna aumlr medel foumlr kontroll Mill skriver att

The object of this Essay is to assert one very simple principle as entided to goshy

vern absolutely the dealings of society with the individual in the way of compulshy

sion and control whether the means used by the physical force in the form of

legal penalties or of the moral coercion of public opinion (Mill 2003 13)

Baringde legal penalties och moral coercion fyller saringledes samma syfte - att kontrolshy

lera beteendet hos individerna Senare aumlr det aumlnnu tydligare daumlr skriver Mill att vissa

handlingar kan straffas antingen genom social punishment eller legal punishment

(Mill 2 0 0 3 94) Saringledes aumlr det rimligt att paringstaring att Mill jaumlmstaumlller moral coercion och

social punishment han menar samma sak med de uttrycken

2 4 1

Ett naringgot annorlunda foumlrsvar av Mill ger C L Ten uttryck foumlr Ten haumlvdar att Mills

syn aumlr att

other people may be affected by my conduct because they dislike it find it

disgusting or regard it as immoral These effects taken in themselves are never

good reasons for interfering with my conduct (Ten 1980 6)

A t t ingripa i en annan individs liv med skaumllet att man tycker att deras handlingar aumlr

aumlckliga anstoumltliga eller omoraliska aumlr alltsaring inget som Mill skulle tillaringta enligt

Tens tolkning Den haumlr uppfattningen garingr alltsaring ut paring som Hamburger skriver att

Mill would have allowed full liberty of those whose conduct was low and depraved

(Hamburger 1999 9 min kurs) Men vid laumlsningen av Mill aumlr det svaringrt att verkligen

naring fram till eacuten saringdan slutsats Auml r Mills uttryck moral coercion from the public opinishy

on eller moral retribution and punishment verkligen foumlrenligt med full liberty

som Ten haumlvdar Tanken svindlar i saring fall vid vad limited liberty skulle innebaumlra

Enligt min houmlgst intuitiva uppfattning borde full liberty aringtminstone vara ett tillshy

staringnd daumlr individen inte aumlr utsatt foumlr de kontrollinstrument eller straff Mill naumlmner

Och det gaumlller aumlven om individen skulle handla paring ett avundsjukt saumltt eller tom ha

en laumlggning aringt avundsjuka vilket Mill anser vara tillraumlckligt faringr att kunna straffas geshy

n o m moral retribution 9

Frederick Schauer foumlr ett naringgot annorlunda resonemang som kan ses som ett foumlrshy

svar av tolkningen att endast other-regarding acts kan bestraffas Schauer menar att

man boumlr skilja paring primary harms och secondary harms (Schauer 1 9 8 2 1 9 1 f f ) Han skrishy

ver Primary harms are the evils that society wishes to prevent Secondary harms are

those harms or acts that are likely to lead to primary harms (Schauer 1982 1 9 1 ) At t

dricka alkohol aumlr enligt Schauer att betrakta som en sekundaumlr skada men den kan

leda till primaumlra skador som knivslagsmaringl eller rattfylleri Poaumlngen aumlr att det aumlr endast

de primaumlra skadorna dvs slagsmaringlet och fylleriet som kan bestraffas och inte den seshy

kundaumlra skadan att man druckit alkohol A t t dricka alkohol aumlr daring en sekundaumlr skada

eftersom den handlingen aumlr att betrakta som en self-regarding act dvs handlingen

kan bara skada personen som dricker alkohol A t t koumlra bil under paringverkan av alkohol

aumlr daumlremot en primaumlr skada eftersom den aumlr att betrakta som en other-regarding act

dvs handlingen riskerar att skada andra personer Slutsatsen som foumlljer aumlr att daring att

endast other-regarding acts kan bestraffas eftersom de aumlr relaterade till primary

harms medan self-regarding acts inte kan bestraffas daring de maringste vara knutna till seshy

condary harms Auml v e n o m Schauers resonemang laringter rimligt aumlr det ett faktum att laumlsshy

ningen av Mill saumlger naringgot annat Mill kan ju taumlnka sig att bestraffa self-regarding acts

och daumlrmed aumlven secondary harms

Det foumlrefaller alltsaring som att det verkligen finns en allvarlig motsaumlgelse i On Liberty

Aring ena sidan saumlger Mill att endast handlingar som beroumlr andra kan bestraffas antingen

genom lagen eller moraliskt ogillande Aring andra sidan saumlger han att aumlven handlingar

9 Ingmar Persson skriver att det finns handlingar som bedoumlms som saring skadliga foumlr ens kropp och person att det onda som tvaringng representerar aumlr att foumlredra (Persson 199811) Dock foumlrefaller inte Persson uppshymaumlrksamma att individerna inte endast behoumlver vara grovt sjaumlhdestruktiva i sitt agerande (Persson 1998 11) foumlr att bestraffas Det raumlcker med oskyldigare beteenden som tex att individerna aumlr avundsjuka eller egoistiska eller t a m har en laumlggning aringt saringdana karaktaumlrsdrag foumlr att bestraffas

som endast saumlgs beroumlra individen sjaumllv kan bestraffas fraumlmst genom starkt moraliskt

ogillande Den enda skillnaden mellan de tvaring varianterna aumlr att endast handlingar som

aumlr klassade som other-regarding aumlr moumljliga att bestraffa legalt D e n skillnaden upphaumlshy

ver dock inte motsaumlgelsen eftersom begreppet bestraffning innefattar baringde legala-

och moraliska straff D e t fraumlmsta belaumlgget foumlr detta aumlr att Mill sjaumllv vaumlljer ordet pushy

nishment naumlr han skriver social or legal punishment (Mill 2003 94) V i kan nu

sammanfatta diskussionen av min tolkning av Mill i tabell 1

Tabell 1 Relationen mellan handlingar och bestraffningar i J S Mills On Liberty Symbolen V

uttrycker vilka bestraffningar som avses vid de tvaring typerna av handlingar10

Bestra f fn ing

Moral isk Legal

H a n d l i n g Self-regarding X

Othe r - rega r shy

ding

X X

D e n o m ouml j l i g a d i s t i n k t i o n e n

Ursprunget till motsaumlgelsen aumlr att Mills distinktion mellan handlingar som enbart roumlr

individen sjaumllv och handlingar som beroumlr andra i praktiken aumlr naumlrmast omoumljlig att

uppraumlttharinglla Det aumlr en rent teoretisk distinktion som faller vid kontakt med verkligshy

heten utanfoumlr distinktionen James Fitzjames Stephen skriver att knappast naringgra

handlingar kan betraktas som enbart self-regarding Han fraringgar sig

What are the great cases of self-regarding acts to which Mr Mills doctrine of

liberty applies They are the formation of opinions upon matters connected

with politics morality and religion and the doing of acts which may and do

and are intended to set examples upon those subjects Now these are all acts

which concern the world at large quite much as the individual (Stephen 1967

28)

Stephens resonemang aumlr allmaumlnfilosofiskt och vilar paring ideacuten att individens preferens-

och aringsiktsbildning kring fraringgor som roumlr exempelvis politik och moral inte endast kan

reduceras till individen sjaumllv Saring fort de preferenserna eller aringsikterna omvandlas till

handlingar (en yttring eller fysisk roumlrelse) beroumlrs aumlven omvaumlrlden och andra individer

av dem Daumlrigenom transformeras self-regarding acts till other-regarding acts

Ett exempel paring svaringrigheten foumlr Mill att haringlla isaumlr distinktionen aumlr naumlr han skriver att

det inte endast aumlr handlingar som beroumlr andra som skulle kunna bestraffas Auml v e n den

laumlggning eller disposition som ligger till grund foumlr other-regarding acts synes ocksaring

10 Lennar t Lundquist u p p m auml r k s a m m a d e mig paring a t t de t tycks finnas belaumlgg f ouml r a t t d e t finns tvaring varianter av m o r a shy

liska bestraffningar i On Liberty En mildare som uttrycker moral iskt ogil lande och en haringrdare s o m ut t rycker

moral isk repression Jag vaumlljer d o c k a t t inte skilja paring d e m dels foumlr a t t d e t auml r svaringrt a t t haringlla isaumlr d e m analytiskt

dels f ouml r a t t baringda aumlr u t t ryck f ouml r icke-legal - men moralisk - bestraffning

2 4 3

kunna bestraffas genom att personen ifraringga utsaumltts foumlr ogillande eller avsky Mill skrishy

ver

And not only these acts but the dispositions which lead to them are properly

immoral and fit subjects of disapprobation which may rise to abhorrence (Mill

2003 78)

I citatet ovan uttrycks att o m en individ aumlger en disposition foumlr vissa handlingar som

bullocksaring aumlr klassad som omoralisk aumlr det enligt Mill fullt moumljligt att individen ocksaring blir

utsatt foumlr andra maumlnniskors djupa ogillande Min tolkning aumlr att detta aumlr ett fall av vad

Mill kallar social punishment Vilka dispositioner aumlr det daring fraringgan om Mill listar

foumlljande som exempel

Cruelty of disposition malice and ill nature that most anti-social and odious of

all passions envy dissimulation and insincerity irascibility on insufficient caushy

se and resentment disproportioned to the provocation the love of domineeshy

ring over others the desire to engross more than ones share of advantages the

pride which derives gratification from the abasement of others the egotism

which thinks self and its concerns more important than everything else and deshy

cides all doubtful questions in its own favour - these are moral vices and conshy

stitute a bad and odious moral character unlike the self-regarding faults

previously mentioned (Mill 2003 78f)

En person vars karaktaumlr aumlr laringg tex genom att ha visat p r o v paring avundsjuka illvija

egoism och elakhet faringr alltsaring raumlkna med att ligga i riskzonen foumlr moralisk eller social

bestraffning Daumlrigenom tycks Mill haumlvda att en bad and odious moral character aumlr

naringgot som inte endast beroumlr individen sjaumllv eftersom de ligger till grund foumlr ett beteshy

ende som beroumlr andra Detta resonemang instaumlmmer precis i Stephens citat ovan daring

han uttrycker att ideacuteer preferenser (eller karaktaumlrsegenskaper) inte paring ett rimligt vis

kan placeras in i domaumlnen self-regarding acts eftersom de omvandlas till other-regarshy

ding acts saring fort individen goumlr naringgot

Laringt oss nu garing oumlver till de handlingar Mill sjaumllv benaumlmner som self-regarding acts Vi

kan belysa det haumlr med naringgra resonemang fraringn On Liberty Foumlrst haumlvdar han att vissa

handlingar (vi kan taumlnka oss exemplet alkoholdrickande) inte boumlr tillaringtas paring grund av

att handlingen (drickandet) dels utgoumlr ett daringligt exempel moraliskt sett dels att handshy

lingen (alkoholdrickande) med stoumld fraringn erfarenheten visat sig vara ofoumlrenligt med ett

lyckligt liv (Mill 2003 8 0 f ) Han skriver foumlljande om daringligt exempel

Finally if by his vices or follies a person does no direct harm to others he is neshy

vertheless (it may be said) injurious by his example and ought to be compelled

to control himself for the sake of those whom the sight or knowledge of his

conduct might be corrupt or mislead (Mill 2003 80 min kurs)

O c h det haumlr om ofoumlrenlighet med ett lyckligt liv

The only things it is sought to prevent are things which have been tried and

condemned from the beginning of the world until now things which expeshy

rience has shown not to be suitable to any persons individuality (Mill 2003 81)

Strax daumlrefter skriver han att ingen boumlr straffas enbart med utgaringngspunkt fraringn att ha

druckit sig berusad paring alkohol Han uttrycker det paring foumlljande saumltt

_ 2 4 4 ~ _ mdash mdash mdash bull bull

No person ought to be punished simply for being drunk Whenever in short

there is a definite damage or a definite risk for damage either to an individual

or the public the case is taken out of the province of liberty and placed in that

of morality or law (Mill 2003 82)

I det sista citatet ovan verkar-alkoholdrickandetgter se vara fullt tillaringtet med skaumllefatt

det inte skadar naringgon annan aumln individen sjaumllv (jfr Schauers secondary harm) Det aumlr

foumlrst naumlr drickandet riskerar att skada individens aringtaganden gentemot samhaumlllet som

drickandet kan straffas (jfr Schauers primary harm) 1 Men problemet aumlr att i de tvaring

foumlrra citaten aumlr skaumllen som ligger till grund foumlr bestraffning istaumlllet att erfarenheten har

visat att alkoholfoumlrtaumlring goumlr individen olyckligare i laumlngden samt att personen som

dricker genom sitt beteende aumlr ett daringligt moraliskt exempel gentemot allmaumlnheten

Motsaumlgelsen visar sig i att drickandet enbart aumlr tillaringtet o m det bara skadar individen

sjaumllv Samtidigt som Mill skriver att dryckenskap aumlr naringgot som baringde paringverkaringr allmaumlnshy

heten genom att tjaumlna som ett daringligt exempel (de kan ta illa vid sig eller paringverkas att

handla paring samma saumltt) och individen sjaumllv (drickandet goumlr individen olycklig i laumlngden

och foumlrsaumlmrar daring ocksaring samhaumlllet paring det v iset ) 1 2 G e n o m detta saumlger ju faktiskt Mill

att handlingar som alkoholdrickande inte kan vara enbart self-regarding Mill erkaumlnshy

ner detta och skriver

How (it may be asked) can any part of the conduct of a member be a matter of

indifference to the other members No person is an entirely isolated being it is imshy

possible for a person to do anything seriously or permanendy hurtful to himshy

self without mischief reaching at least to his neat connections and far beyond

them (Mill 2003 80 min kurs)

J o h n Donnes (1624) bevingade ord No man is an island uttrycker det Mill saumlger

Och daumlrmed faller Mills distinktion mellan handlingar som aumlr seacutelf-regarding och othshy

er-regarding 1 3 Motsaumlgelsen vilar paring omoumljligheten i aumltt saumlrskilja deti distinktionen i

praktiken Mill har foumlrsoumlkt mdash paring alla saumltt -- att koumlmmaring runt problemet men tvingas

aumlndaring retirera till det enda plausibla svaret No person is an entirely isolated being

Innan vi avslutar diskussionen kan det vara paring sin plats att goumlra ett sista foumlrsoumlk till

raumlddning av Mill Auml v e n o m Mills distinktion aumlr besvaumlrlig att anvaumlnda praktiskt borshy

de den aringtminstone ha en teoretisk betydelse Street paringpekar att Mills distinktion kan

II Mill skriver naumlr det gaumlller aringtaganden att individen is deservedly reprobated and might be justly punished (Mill 200381) om individen tex becomes unable to pay his depts or having undertaken the moral responsishybility of a family becomes from the same cause incapable of supporting or educating them (Mill 2003 81) Att inte betala sina skulder eller att inte ta hand oumlm sina barn eller sin familj aumlt enligt Mill exempd paring naumlr indishyviden inte fullgoumlr de aringtaganden samhaumlllet rimligen kan staumllla

12 Det aumlr tydligt att baringda skaumllen haumlnger samman med Mills kvalitativa utilitarism Det aumlr utilitaumltistiskt motiverat aumltt staumlvja saringdant som leder till daringliga konsekvenser (minskad nytta) foumlr samhaumlllet och dess individer Den kvalitashytiva distinktionen mellan houmlgre och laumlgre njutningar spelar ocksaring in Att dricka alkohol aumlr en form av njutning men den aumlr klassad som Laumlgre eller mindre vaumlrdefull daring den som provat houmlgre mer vaumlrdefulla njutningar mdash tex intellektuella aktiviteter och kreativt skapande - skulle foumlredra dessa framfoumlr laumlgre njutningar som alkoshyholdrickande (jfr Mffl 2003b 16)

13 Westholm skriver angaringende citatet ovan att Mills aringtskillnad mellan self-regarding och oumlther-regarding action foumlrutsaringgs av honom sjaumllv faring den invaumlndning han sjaumllv tog upp allting paringverkar allting (westhoumllm 1976102) Aumlven Hayek ansaringg att Mills distinktion aumlr oanvaumlndbar med utgaringngspunkt fraringn skaumllet att allt man goumlr paringverkar andra (Haumlyek I960145)

2 4 5

betraktas paring tre saumltt S o m en regel foumlr att avgoumlra fraringgor naumlr det uppstaringr konflikter melshy

lan individen och omvaumlrlden som ett ideal att haringlla i minnet vid konflikter som en paringshy

minnelse o m vikten av individens frihet (Street 1926 104ff Westholm 1 9 7 6 97f)

Westho lm anser ocksaring att distinktionen aumlr naumlrmast omoumljlig att tillaumlmpa i verkligheten

men paringpekar att

Naumlr Mill sjaumllv soumlkte tillaumlmpa sin princip [distinktionen] var den viktiga anvaumlndshy

ningen av de ovannaumlmnda andra och tredje slaget [dvs som ideal respektive paringshy

minnelse] att betona individens vaumlrde naumlr det uppkom fraringgor naumlr den

individuella friheten konfronterades med social organisation (Westholm 1976

98)

Det aumlr nog den rimligaste tolkningen man kan goumlra A t t betrakta Mills distinktion

mellan self-regarding- och other-regarding acts som en teoretisk utgaringngspunkt som

syftar till att ge vaumlgledning vid tillfaumlllen naumlr individens frihet hotas aumlven o m vi vet att

graumlnserna mellan dem aumlr svaringra att haringlla isaumlr i praktiken

K o n s e k v e n s e r fouml r M i l l s l i b e r a l i s m

Vilka svar kan ges utifraringn diskussionen och vilka aumlr de konsekvenser som foumlljer fraringn

svaren Naumlr det gaumlller fraringgan o m Mill kan tolkas saring att enbart other-regarding acts kan

bestraffas eller om aumlven self-regarding acts kan bestraffas maringste svaret bli det senare

Baringde other-regarding acts och self-regarding acts kan ligga till grund foumlr begraumlnsningshy

ar av individernas frihet men genom olika medel statens raumlttsapparat respektive

samhaumlllets moraliska tryck Mill uttrycker aumlven att straff boumlr ses som instrument vilka

syftar till att kontrollera baringde individernas taumlnkande och praktiska handlande Baringde

legala och moraliska straff fyller samma funktion som kontrollinstrument Det finns

tydliga belaumlgg foumlr att Mill anser att aumlven self-regarding acts kan ligga till grund foumlr beshy

straffningar av social eller moralisk art Mills skaumll foumlr att aumlven self-regarding acts kan

bestraffas aumlr att self-regarding acts kan (i) tjaumlna som daringliga exempel foumlr baringde samhaumllshy

let och medmaumlnniskor (ii) att saringdana handlingar i ljuset av beproumlvad erfarenhet har

visat sig vara ofoumlrenliga med ett lyckligt liv foumlr individen samt (iii) att alla handlingar

beroumlr andra

En implikation av den haumlr slutsatsen aumlr att en radikal individualistisk tolkning av

Mill inte kan faring stoumld o m man verkligen utgaringr fraringn Mills text Med radikal individuashy

listisk menar jag haumlr en tolkning av Mill som enbart laumlgger tyngden paring bestraffningar

av other-regarding acts 1 4 Det aumlr dock som jag soumlkt visa en alltfoumlr ensidig tolkning av

Mill Hans uppfattning aumlr ju att aumlven self-regarding acts kan bestraffas Straffens art i

det haumlnseendet aumlr social utfrysning stigmatisering och moraliskt foumlrakt fraringn omgivshy

ningen

14 Aproparing en haringllning som kan ses som radikal individualistisk ger oumlverlaumlkaren David Eberhard ett gott exemshypel paring en ideacute som uttrycker att endast other-regarding acts boumlr bestraffas naumlr han skriver Vi aumlr paringtvingade baumllte i bil aumlven om det knappast skadar naringgon annan aumln oss sjaumllva om vi laringter bli det (Eberhard DN Debatt 119 2005) Man kan emellertid undra om laumlkaren har traumlffat anhoumlriga till offer i trafikolyckor Eberhard tycks i varje fall aumlga en ytterst smal uppfattning naumlr det gaumlller vad skada innebaumlr I hans fall aumlr enbart fysisk skada en skada medan psykisk skada inte aumlr det

-246

D e t finns alltsaring skaumll foumlr att anta att Mills politiska liberalism inte aumlr kompatibel med

en liberalism som aumlr radikalt individualistisk I saring fall mdash vad aumlr det daring foumlr typ av liberashy

lism som Mill staringr foumlr Joseph Hamburger skriver att

Mill clearly shared with liberals of this kind [Toqueville Macaulay Bagehot Acshy

ton] a strong belief in the importance of liberty tempered by a morality which

infiltrates law and custom and public opinion and which is perpetuated by a

system of education broadly understood as the socialization process (Hamburshy

ger 1999 231)

Vad Mill i On Liberty aumlr ute efter aumlr alltsaring inte enbart att sjunga frihetens lov K o n shy

troll menar Hamburger aumlr foumlr Mill precis lika viktigt Sentensen aumlr alltsaring Frihet maringsshy

te balanseras med ett visst maringtt av kontroll Baringde extern kontroll i form av statens och

offentlighetens juridiska normer oumlver individen och intern kontroll i form av indivishy

dens egen foumlrmaringga till sjaumllvkontroll och sjaumllvbehaumlrskning Och att argumentera foumlr

den raumltta mixen mellan de elementen aumlr vad On Liberty ytterst handlar om Ett belaumlgg

foumlr det synsaumlttet aumlr brevvaumlxlingen mellan Mill och George Grote Naumlr Mill planerade

att skriva On Liberty skrev han 1 8 5 4 i ett brev till Grote att han was cogitating an esshy

say to point out what things society forbade that it ought not and what things it left

alone that it ought to control (Bain 1882 1 0 3 Hamburger 1 9 9 9 3)

Sammantaget aumlr Mills liberalism snarare en form av kommunitaumlr liberalism aumln en

renodlat individualistisk liberalism samtidigt som Mills vision aumlr radikal Det kommu-

nitaumlra elementet innebaumlr att Mill like Toqueville recognized the importance of the

cultural and institutional setting in which character is formed (Hamburger 1999

233) Det radikala inslaget innebaumlr att Mill samtidigt och tvaumlrsemot Toqueville ville

underrriining Christian beliefs discrediting Christian morality and the denial o f the

authority of custom (Hamburger 1999 233) Enligt Hamburger aumlr Mills vision saringleshy

des att ersaumltta kristendomen som moraliskt och auktoritativt foumlredoumlme med a

substitute secular religion which would socialize all persons with a sense of social reshy

sponsibility (Hamburger 1999 xviii) Paring det saumlttet aumlr kombinationen av kommu-

nitaumlra drag och radikala ideacuteer inte helt motsaumlgelsefull o m aumln dock lite uppseendeshy

vaumlckande i ljuset av traditionella tolkningar av Mill

J o h n Stuart Mills liberala ideacuteer och starka argumentation foumlr individens frihet boumlr

inte negligeras aumlven o m hans liberalism inte aumlr kompatibel med en radikal individuashy

lism Snarare aumlr Mills liberalism enligt min uppfattning inte orimlig Mill inser att o m

statens makt oumlver individerna minskar maringste den maktreduceringen ersaumlttas med anshy

dra kontrol l former foumlr att samhaumlllet ska fungera och individer ska kunna anvaumlnda sin

frihet Mill insaringg saringledes att det aumlr noumldvaumlndigt att balansera frihet med disciplin och

individualitet med sociala inslag

Mills liberalism aumlr alltsaring paradoxal Aring ena sidan aumlr den (a) inte saring radikalt individuashy

listisk som somliga har tolkat den som aring andra sidan (b) implicerar den att statens

makt oumlver individen i viss mening boumlr begraumlnsas A t t endast other-regarding acts faringr

bestraffas paring legal vaumlg ger stoumld foumlr (b) att aumlven self-regarding acts faringr bestraffas paring ickeshy

legala saumltt ger stoumld foumlr (a)

2 4 7

R e f e r e n s e r

Bain Alexander 1882 John Stuart Mill A Criticism with Personal Reflections London

Berlin Isaiah 1969 Four Essays on Liberty Oxford Oxford University Press

Bjoumlrklund Stefan 1977 Den uppenbara loumlsningen Om moumljligheten till en objektiv staringndpunkt i polishy

tiska vaumlrdefraringgor Stockholm Bonniers

Collini Stefan (red) 2003 Introduction S Mill On Liberty and Other Writings Cambridge

Cambridge University Press

DonneJohn 1624 Deviations upon Emergent Occasions

Dworkin Ronald 2001 Taking Rights Seriously Cambridge Harvard University Press

Eberhard David 2005 I trygghetens Sverige ska det ofarliga foumlrbjudas Dagens Nyheter

Debatt 1 1 9 2005

Gray John 1983 Mill On Liberty A Defence London Roudedge

Habibi Don A 2001 John Stuart Mill and the Ethic of Human Growth Dordrecht Kluwer Acashy

demic Publishers

Hamburger Joseph 1999 John Stuart Mill On Liberty and Control Princeton Princeton Unishy

versity Press

Hayek E A 1960 The Constitution of Liberty London Roudedge amp Paul

Mill John Stuart 2003 [1859] On Liberty i Collini Stefan (red) S Mill On Liberty and Other

Writings Cambridge Cambridge University Press

Mill John Stuart 2003b [1863] Utilitarism Goumlteborg Daidalos

O Rourke K C 2001 John Stuart Mill and Freedom ofExpression The Genesis of a Theory Lonshy

don Roudedge

Persson Ingmar 1998 Mills distinktion mellan frihet i foumlrsta person och andra Tidskrift foumlr

politisk filosofi nr 3

Popper Karl 1966 The Open Society and Its Enemies London Roudedge

Schauer Frederick 1982 Free Speech A Philosophical Inquiry Cambridge Cambridge Univershy

sity Press

Stephen James Fitzjames 1 9 6 7 [1873] Liberty Equality Fraternity Chicago Chicago Univershy

sity Press

Street C L 1926 Individualism and Individuality in the Philosophy ofJohnStuartMill Milwaukee

Morehouse Publishing Co

Ten C L 1980 Mill On Liberty Oxford Clarendon Press

Westholm Carl-Johan 1976 Ratio och universalitet John Stuart Mill och dagens demokratidebatt

Uppsala Acta Universitatis Upsaliensis

Redaktionen foumlr Statsvetenskaplig tidskrift har ombett ett antal erfarna professorer i aumlmnet att

med fria haumlnder skriva en betraktelse oumlver forskningslaumlget inom sitt eget specialomraringde Axel

Hadenius uppsats om demokratiseringsforskning aumlr den foumlrsta i denna artikelserie I naumlsta

nummerpublicerar vi en uppsats av Dag Anckar om forskning i komparativ politik

bull internationell demokratisering

Utvecklingstrender och foumlrklarande

faktorer

A X E L H A D E N I U S 1

A B S T R A C T

International democratization Trends and explainingfactors The aim of this essay is to proshyvide an overview of current research on international democratization I start by disshycussing the choice of empirical indicators Given a set of indicators - Freedom House and Polity which stand out as the most useful ones - 1 make a graphic representation of democratic tendencies in different regions in the world In this survey one region North Africa and the Middle East comes out as exceptional here no general imshyprovements have been made since the early 1970s I then make an account of explanshyatory conditions which have proved in large-n empirical studies to play a role for democratic progress (such as modernization access to oil popular demonstrations and the type of authoritarian regime) I end up in a puzzle which regards the Muslim countries We can establish on the one hand that these countries clearly under-per-form democratically But on the other hand comparative research has not managed so far to point out why that is the case We can se a pattern but we cannot point out an empirically solid explanatory mechanism

Demokratin har gjort stora framsteg i vaumlrlden under senaste decennierna Uppgaringngen

startade i mitten paring sjuttiotalet Den har beskrivits i ett beroumlmt verk av Samuel Hunshy

tington ( 1 9 9 1 ) som den tredje internationella varinggen av demokratisering Al lmaumlnt har

denna varingg medfoumlrt de stoumlrsta framstegen foumlr demokratins del naringgonsin Dock har utshy

vecklingen varit ojaumlmn S o m vi ska se har de regionala skillnaderna varit betydande

H u r m auml t a

Det foumlrsta problemet paring dagordningen foumlr dem som vill forska o m demokratisering

aumlr att bestaumlmma med vilka maringtt utvecklingen ska avlaumlsas Under aringren har naumlmligen

1 Axel Hadenius aumlr professor vid Statsvetenskapliga institutionen Lunds universitet

E-post AxdHadeniussvetluse

bull S ta tsve tenskap l ig Tidskrif t 2 0 0 6 aring r g 1 0 8 nr 3 s 2 4 9 - 2 6 1