© Institutet för NäringslivsforskningBox 55665102 15 Stockholmwww.ifn.seinfo@ifn.se

ISSN 1654-0824 ISBN 978-91-7204-734-1

Text: Institutet för NäringslivsforskningFormgivning: Irons design, www.irons.se / Sven Ljung DesignTryck: Elanders Gotab AB, 2007Foto: Fredrik Eriksson

Rolf Adlercreutz

Årsbok 2005/2006Årsboken sammanfattar verksamheten vid IFN

under perioden 1 juli 2005 –31 december 2006.

Innehåll

sida

6 Vår uppgift

8 Vår historia

14 Styrelsens arbete

18 VD har ordet

20 Medarbetare

30 Forskningen i sammandrag

38 Forskningsprogram

56 Publikationer

57 Särtryck på svenska

58 Särtryck på engelska

62 Artiklar accepterade för publicering

64 Working Papers

67 Policy Papers

68 Böcker

68 Populärvetenskap

70 Akademiska seminarier

71 IFN:s seminarieserie

77 Brown bagseminarier

80 Publika aktiviteter

82 VIP-fest

84 Policyseminarier

88 Hemsida och nyhetsbrev

90 Närvaro i media

92 Finansiärer

94 Utländska gästforskare

Vår uppgift

6 �

6 �

Institutet för Näringslivsforskning (IFN) är ett privat icke vinstdrivande

forskningsinstitut som grundades 1939 av Sveriges Industriförbund och

Svenska Arbetsgivareföreningen för att bedriva forskning om ekonomiska

och sociala frågor av betydelse för industrins utveckling. Fram till 2006

var institutets namn Industriens Utredningsinstitut – IUI.

Institutets huvudman är Svenskt Näringsliv, som också svarar för knappt hälften av

finansieringen. Den återstående delen av verksamheten finansieras med projektanslag

från privata och offentliga forskningsfinansiärer. Dessa anslag erhåller IFN i konkur­

rens med andra ledande institutioner på vårt område. Med några få undantag har

forskarna doktorsexamen i nationalekonomi.

Vår uppgift är att:

Bedriva oberoende forskning på högsta internationella akademiska

nivå – baserad på nationalekonomiska metoder – inom områden som

är av betydelse för näringslivet i Sverige och internationellt.

Bidra med högkvalitativa analyser och policyrekommendationer till offentliga

och privata beslutsfattare på områden av hög relevans för det svenska

näringslivet.

Sprida forskningsresultat genom publikationer och seminarier samt genom

kommentarer och analyser i media.

opartiskochoberoendeforskning

Forskarna vid institutet förenas av övertygelsen att nationalekonomisk metod erbjuder

ett kraftfullt verktyg för att förstå samhället. Vår forskning är opartisk och oberoende.

Professionell integritet och objektivitet karaktäriserar all forskning och analys som

bedrivs vid institutet. IFN bidrar med forskningsbaserade analyser av relevans för den

ekonomiska politiken på icke exklusiv basis. Ingen forskningsfinansiering, varken

personlig eller institutionell, accepteras för ett projekt med ett stipulerat eller förut­

bestämt resultat eller politiskt förhållningssätt.

Vår historia

� �

� �

Brobyggare och ifrågasättareIndustriens Utredningsinstitut (IUI) grundades 1939. Den drivande kraften

bakom tillkomsten var Aseas legendariske ledare, J Sigfrid Edström. Han

ansåg att näringslivets huvudorganisationer – Industriförbundet och

SAF – agerade alltför försiktigt i politiska frågor. Därför ville han få till

stånd ett fristående utrednings- och upplysningsorgan, dock med Industri-

förbundet och SAF som huvudmän.

Efter långa och hårda diskussioner mellan Edström och de två organisationernas chefer,

Vilhelm Lundvik och Gustaf Söderlund, kunde så institutet komma igång. Exakt vilken

roll IUI skulle ha fanns det dock ingen klar uppfattning om. Det fanns ingenting i doku­

menten bakom institutets etablering som angav att det skulle syssla med forskning.

Det första halvåret kom IUI att fungera som ett politiskt sekretariat för närings­

livets huvudorganisationer, bl a inför överläggningar med regeringen. Under de första

krigsåren kom institutet att bli ett viktigt utredningsorgan för att bistå med underlag

för den svenska beredskapsförsörjningen. Men då hände också något som fick av­

görande betydelse för institutets framtid.

ettrenodlatforskningsinstitut

År 1�41 rekryterades nämligen Ingvar Svennilson som chef för IUI. Han var ett av de

ledande yngre namnen i Stockholmsskolan, alltså den grupp av nationalekonomer

som under mellankrigstiden utvecklade framförallt makroteorin. Svennilson analyse­

rade i sin doktorsavhandling, Ekonomisk planering (1�3�), företagens planering under

risk. Han kom nu att förvandla IUI till ett renodlat forskningsinstitut. Detta deklarerades

offentligt i samband med J Sigfrid Edströms avgång som styrelseordförande 1�43 och

stadfästes i institutets första stadgar 1�4�.

IUI:s mest mångårige chef, Gunnar Eliasson (vd 1��6–�4), brukar framhålla att en

marknadsekonomi måste förstås som en experimentell och delvis oförutsägbar pro­

cess där entreprenören spelar en avgörande roll. IUI är alltså själv ett exempel på en

experimentell process där entreprenörsrollen har kreerats av Edström och Svennilson.

Trots att den ursprungliga avsikten med IUI inte var att bedriva forskning, kom det

att bli ett mycket framstående forskningsinstitut. IUI har varit nydanande inom tilläm­

pad nationalekonomi. Här skrevs den första avhandlingen för ekonomie doktorsgrad

10 11

i Sverige (Folke Kristensson 1�46) och här gjordes den första ekonometriska studien

(Erik Ruist och Ingvar Svennilson 1�4�). Här publicerade Erik Dahmén 1�50 också sin

banbrytande avhandling Svensk industriell företagarverksamhet 1919–1939.

forskningmedrelevans

Mer allmänt har IUI säkerställt forskning inom näringslivsrelaterade områden såsom

entreprenörskapets betydelse för tillväxten och näringslivets internationalisering.

Inom dessa områden har en rad viktiga vetenskapliga avhandlingar och artiklar

publicerats under åren. En del i detta arbete har varit att ta fram omfattande datama­

terial för sådana studier. Ett noterbart exempel på detta är IUI:s databas över svenska

multinationella företags utlandsverksamhet som sträcker sig från 1�60­talet fram till

dags dato. Forskning byggd på denna databas har varit en viktig källa i den allmänna

globaliseringsdebatten.

Under många år var IUI landets största producent av doktorer och licentiater

i nationalekonomi med i genomsnitt en avhandling per år. IUI har sedan slutet av

1�60­talet haft ett större inslag av kvinnliga forskare än andra nationalekonomiska

institutioner.

Många av IUI:s rapporter har väckt allmän uppmärksamhet. Det gäller inte minst

ett antal konsumtionsstudier (bl a om bilismen och televisionen) under Jan Wallanders

vd­tid på 1�50­talet. 1�64 publicerade Göran Albinsson den mest sålda IUI­skriften

genom tiderna, Reklamens ekonomiska roll. Två år senare kom IUI:s mest omstridda

rapport, Jordbrukspolitikens mål och medel av Odd Guldbrandsen och Assar Lindbeck.

Den ledde både till avhopp från styrelsen och till att fp­ledaren Bertil Ohlin försökte få

rapporten stoppad med hänsyn till den borgerliga samverkan.

trovrdigaanalyser

För att ett näringslivsfinansierat forskningsinstitut ska kunna överleva måste det

kunna motivera sin existens bland finansiärerna. Varför ska näringslivet finansiera ett

forskningsinstitut, vars nytta kanske inte är lika omedelbar och vars verksamhet inte är

lika påverkbar som en utredningsbyrå?

Ett skäl är att forskningsinriktningen har givit en större trovärdighet åt de analyser

som presterats. Säkert har en del inom näringslivet även insett att det inte enbart

behöver vara en nackdel om en väl genomförd vetenskaplig studie händelsevis skulle

visa att några ”sanningar” som har omhuldats i vissa näringslivskretsar inte visar sig

hålla måttet.

10 11

plantskolafrakademiker

IUI:s vetenskapliga inriktning har också inneburit en långsiktig fördel för näringslivet

– och för andra delar av samhället – genom att institutet har fungerat som en plant­

skola. Unga akademiker har under ett par år ägnat sig åt näringslivsrelaterad forsk­

ning – ofta i nära kontakt med företrädare för berörda företag – för att sedan fortsätta

sin yrkeskarriär på andra håll: i universitetsvärlden, näringslivet eller den offentliga

förvaltningen. Därigenom har de fått erfarenheter, kontakter och en intresseinriktning

som ofta varit till nytta för näringslivet.

En rad IUI­forskare har blivit professorer. Göran Albinsson och Åke Ortmark blev

framstående journalister. Axel Iveroth och Lars Nabseth blev chefer för Industriför­

bundet. Tore Browaldh och Jan Wallander blev chefer för Handelsbanken. Bengt Rydén

blev börschef och Lars Wohlin riksbankschef.

samspelmednringslivet

Marcus Wallenberg var sin tids mäktigaste person i näringslivet. Under 25 år (1�50–�5)

var han ordförande i IUI. Genom sitt engagemang för institutet gav han det en stark

ställning och stor prestige i näringslivet. Han förstod att IUI hade en viktig roll som

plantskola och kreativ näringslivsorienterad forskningsmiljö i ett land där nästan all

annan samhällsforskning drevs i offentlig regi. När det gällde att få företag att ställa

upp med pengar till IUI eller ställa material till förfogande, var namnet Wallenberg en

säker plånboks­ och dörröppnare.

Kopplingen till näringslivet gav alltså forskarna på IUI bättre praktiska förutsätt­

ningar att bedriva forskning. Dessutom har kopplingen till näringslivet, och kravet på

att forskningsresultaten ska spridas och väcka allmänt intresse, inneburit en nyttig

stimulans för forskarna.

nyttnamnochnyaprogram

År 2006 markerar ett viktigt skede i institutets utveckling. Det mest påtagliga var att

institutet bytte namn till Institutet för Näringslivsforskning (IFN). Samtidigt ändrades

också institutets symbol från industriskorstenar till ett bladverk.

I och med namnbytet fick institutet ett namn som bättre speglar verksamhetens

innehåll. Sedan 1�43 hade IUI varit ett forskningsinstitut, inte ett utredningsinstitut.

Och redan på 1�40­talet började man forska om andra delar av näringslivet än industri­

sektorn. I själva verket blev IUI en pionjär även i studiet av den offentliga sektorn när

Erik Höök 1�62 presenterade sin avhandling Den offentliga sektorns expansion.

12 13

I samband med namnbytet skedde också två viktiga förändringar. Bland annat in­

rättades tre nya forskningsprogram kring frågeställningar som är centrala för närings­

livets framtid. Dessa handlar om globaliseringens effekter på näringslivet, konkurrens

och handel med tjänster liksom entreprenörskap och nyföretagande. Målet är alltjämt

att bedriva forskning av högsta internationella kvalitet på dessa områden.

nyaarbetsformer

2006 års omvandling handlade även om verksamhetsformerna. IFN stärkte sina

resurser för att mer aktivt kunna dela med sig av sina kunskaper och forskningsresultat.

Inslagen av seminarier och möten i verksamheten har därmed ökat. Dessutom erbjuds

aktuell information om egen och andras forskning via hemsidan, nyhetsbrev och mer

policyinriktade rapporter och översikter.

IUI har sedan starten haft två viktiga uppgifter: För det första att utgöra en bro­

byggare mellan forskarvärlden och näringslivet och för det andra att främja en ökad

pluralism i svensk samhällsforskning, att ifrågasätta etablerade sanningar och ge alter­

nativa, vetenskapligt underbyggda bilder av verkligheten. Dessa uppgifter står i fokus

även efter institutets omvandling till IFN.

Anders Johnson

Skriftställare och författare till boken Brobyggare och

ifrågasättare – IUI från starten 1939 till namnbytet 2006

(IFN 200�).

12 13

15

Styrelsens arbete

1414

15

Under året har styrelsen för Institutet för Näringslivsforskning (IFN)

medverkat till en stor förändring. Industriens Utredningsinstitut har som

ett forskningsinstitut med gamla anor, starkt renommé och väl beprövade

arbetsformer vågat ompröva sin roll och ta ett ambitiöst steg mot fram-

tiden. Såväl namnbytet som inrättandet av nya forskningsprogram och en

kommunikationsfunktion visar att institutets ledning förstår att omvärlden

ställer nya krav.

Styrelsen anser att institutets existensberättigande står och faller med hög relevans i

frågeställningarna och förmågan att kommunicera resultaten ut mot omvärlden. Att

detta går att förena med vetenskaplig kvalitet och oberoende visar IUI:s långa historia.

För styrelsen har det varit viktigt att förändringen drivs enligt mottot att starka

visioner ska förenas med stor handlingskraft i vardagen. Vi har värnat tydliga priorite­

ringar i förändringen och fokuserat på:

1414

Från vänster till höger: Urban Bäckström, Signhild Arnegård Hansen, Björn Hägglund, Sigrun Hjelmquist och Magnus Henrekson. Ej närvarande: Sverker Martin-Löf, Per Olofsson och Carl Wilhelm Ros.

16 1�

finansiering

För att leverera forskning i framkant måste institutet ha starka, stabila och

långsiktiga finansiärer. Tydliga forskningsprogram har underlättat arbetet med

att hitta nya finansiärer och styrelsen har aktivt bidragit med nya kontakter.

relevans

Om vi ska åstadkomma forskning som är attraktiv för de många beslutsfattare

som bevakar näringslivets utveckling måste institutet ringa in högaktuella och

outforskade frågeställningar. Styrelsen har spelat en viktig roll i att utmejsla de

forskningsprogram som utgör navet i dagens verksamhet.

frtroende

Profileringen av institutet och dess forskning ska ske utifrån målsättningen att

skapa starkt förtroende hos ledande opinionsbildare. Då går långsiktig respekt

framför kortsiktig publicitet. Med detta som grund vill vi se ett institut vars

forskare aktivt deltar i samhällsdebatten.

Vid årets slut kan styrelsen konstatera att lagda planer så här långt levererats. IFN har

hittat nya och värdefulla finansiärer, presterat forskning med hög relevans liksom vär­

defulla inlägg i samhällsdebatten. Nu gäller det att, efter en god start, få hela verksam­

heten att blomma ut och uppfylla styrelsens högt ställda förväntningar. Så här långt

ser det bra ut!

Björn Hägglund

Styrelsens ordförande

16 1�

Styrelsens ledamöterBjörn Hägglund (ordförande sedan 2003)

Skog dr. Styrelseledamot i Alfa Laval, Karl Hedin AB, Bergvik Skog AB, Knut och Alice

Wallenbergs Stiftelse och MISTRA. Vice preses i IVA och ordförande i Världsnaturfon­

den, Sverige.

Magnus Henrekson (verkställande direktör sedan 2005)

Ekonomie dr, professor. Styrelseordförande i Finanspolitiska Forskningsinstitutet. Styrelse­

ledamot i Institutet för Ekonomisk­Historisk Forskning och Investment AB Öresund.

Urban Bäckström (ledamot sedan 2005)

Civilekonom. Vd för Svenskt Näringsliv. Styrelseordförande i Internationella Handels­

högskolan i Jönköping. Styrelseledamot i OMX. Tidigare bl a vd för Skandia Liv och

chef för Sveriges Riksbank.

Signhild Arnegård Hansen (ledamot sedan 2005)

Ordförande i och ägare av Svenska Lantchips AB. Ordförande i Ung Företagsamhet.

Vice ordförande i Svenskt Näringsliv. Styrelseledamot i bl a Livsmedelsföretagen,

IFL vid Handelshögskolan och Läromedelsrådet vid Specialpedagogiska Institutet.

Sigrun Hjelmquist (ledamot sedan 2004)

Civ ing & tekn lic. Partner och ordförande i Sight Executive Group. Styrelseledamot i

Handelsbanken, Sandvik, IBS, E.ON Sverige, RAE Systems Inc, AudioDev, AuSystems

AB och Symsoft AB.

Sverker Martin-Löf (ledamot sedan 2006)

Tekn lic, hedersdoktor. Styrelseordförande i SCA, tidigare koncernchef och verkstäl­

lande direktör i SCA. Styrelseordförande i SSAB och Skanska, vice styrelseordförande i

Ericsson, Industrivärden och Svenskt Näringsliv. Styrelseledamot i Handelsbanken.

Per Olofsson (ledamot sedan 1��6)

Fil kand. Styrelseordförande i Springboard Capital AB, Syncron International AB och

NTK. Styrelseledamot i Tactile Rugged Computers AB och Styrelseakademien Stockholm.

Tidigare befattningar är bl a vd för Sveriges Industriförbund och IBM Svenska AB.

Carl Wilhelm Ros (ledamot sedan 1���)

Pol mag. Styrelseledamot i SEB, INGKA (IKEA) Holding, Bonnier AB, Anders Wilhelmsen,

Camfil, Bisnode, Martin Olsson och Catella Property.

VD har ordet

1� 1�1�1�

1� 1�

Industriens Utredningsinstitut (IUI) heter sedan april 2006 Institutet för

Näringslivsforskning (IFN). Det nya namnet speglar bättre vår samtid

och vår uppgift. När IUI startades 1939 var industrin framtiden och

namnvalet föll sig därför naturligt. Men näringslivet förändras och vår

forskning handlar om ett nytt och modernt näringsliv.

Namnbytet markerar också en förnyelse av vår

verksamhet. Vårt mål är att bedriva forskning av

högsta internationella kvalitet på områden som är

av central betydelse för näringslivets utveckling i

och utanför Sverige. För att åstadkomma detta, i

en allt hårdare konkurrens, kraftsamlar vi kring tre

breda programområden.

Det första behandlar globaliseringens effekter

på näringslivet och framför allt på företagen. Detta

har alltid varit en paradgren för institutet och denna

starka plattform kommer vi att bygga vidare på. Det

andra programmet avser konkurrens och handel

inom tjänsteområdet. Detta är viktigt inte minst med tanke på tjänstesektorns ökade

betydelse för sysselsättning och välfärd samtidigt som såväl Sverige som Europa i stort

har problem med sysselsättningen. Det tredje programmet rör entreprenörskap, inno­

vationer och nyföretagande. Entreprenörskap är ett relativt nytt forskningsområde

som nu står inför ett genombrott inom nationalekonomin. Flera europeiska forsk­

ningsgrupper är i sin linda och där vill vi vara med.

Ett annat viktigt mål för vår verksamhet är att vara en källa till kunskap och infor­

mation om näringslivets förutsättningar och utveckling. Forskningen har blivit alltmer

specialiserad vilket gjort den mindre tillgänglig för icke­specialister. Samtidigt ökar

behovet av en brygga mellan forskningen, företagen, politiken och samhället i övrigt.

Här har IFN en viktig funktion att fylla. Vi ökar därför inslaget av seminarier och möten

i vår verksamhet. Dessutom erbjuder vi aktuell information om vår egen och andras

forskning via hemsida, nyhetsbrev och mer policyinriktade rapporter och översikter.

IFN ska förvalta IUI:s starka tradition av forskning med hög integritet, relevans och

vetenskaplig kvalitet och förena denna med moderna arbetsformer som gör oss kon­

kurrenskraftiga på en global forskningsarena och tillgängliga för de samhällsföreträdare

som behöver vetenskapliga underlag för att bättre förstå näringslivets villkor.

1�

Magnus Henrekson, vd

1�

21

Medarbetare

20

2120

Ledning

Magnus Henrekson, vd och professor

Magnus Henrekson tillträdde som vd för IFN i november 2005. Arbetet som institutets

vd innebär att ansvara för institutets forsknings­ och kommunikationsstrategi, rap­

portering till styrelsen och att vårda och utveckla relationen till institutets finansiärer. I

vd:s ansvar ingår dessutom att rekrytera personal, personalansvar för forskare samt att

utveckla institutets samarbete med nationella och internationella institut, institutioner

och enskilda forskare.

Lars Persson, vice vd och docent i nationalekonomi

Lars Persson har varit vice vd på institutet sedan 2000. I Lars Perssons ansvarsområden

ingår att ansvara för institutets ekonomistyrning och budgetuppföljning samt perso­

nalansvar för institutets administrativa personal. I hans ansvar ingår dessutom kvali­

tetssäkring av forskningen och forskningsprogrammen Globaliseringen och företagen

och Entreprenörskapets ekonomi, samt att medverka i institutets rekryteringsgrupp.

Sofia Strömberg, kommunikationschef och fil kand

Sofia Strömberg tillträdde som kommunikationschef i januari 2006. I arbetet som

kommunikationschef ingår att utveckla institutets kommunikationsstrategi liksom

ansvaret för publika kanaler såsom policyseminarier, pressmöten, hemsida och

nyhetsbrev. Vidare ingår bl a att ansvara för institutets grafiska profil samt att utbilda

institutets medarbetare i kommunikation.

22 23

AdministrationMarta Benkestock, ekonomiansvarig

Ansvarar bl a för bokföring, fakturering, leverantörsbetalningar, utlandsbetalningar,

reseräkningar, projektredovisning, skatter, löner, försäkringar, budget och bokslut.

Elisabeth Gustafsson, vd-sekreterare

Ansvarar bl a för seminarie­, konferens­ och gästforskaradministration.

Jörgen Nilson, IT-ansvarig

Ansvarar för inköp och drift av data­ och teleutrustning. Har ansvar för inköp av

programvara, samt intern support. Fungerar som webmaster och är även säkerhets­

ansvarig.

Marie Tilert, serviceansvarig

Ansvarar för växel och reception, post, tidskriftsbibliotek och övrig service.

Stående från vänster: Marta Benkestock, Johan Almenberg, Roger Svensson, Yves Zenou, Marie Tilert, Martin Olsson, Johan Stennek, Elisabeth Gustafsson, Sven-Olof Fridolfsson, Katariina Hakkala, Jörgen Nilson, Thomas Tangerås, Daniel Waldenström, Henrik Jordahl, Fredrik Heyman, Pehr-Johan Norbäck, Henrik Horn och Assar Lindbeck.Sittande främre rad: Anna Sjögren, Lars Oxelheim och Magnus Henrekson. Sittande bakre rad: Helena Svaleryd, Jonas Vlachos och Sofia Strömberg. Saknas på bilden gör: Mattias Ganslandt, Fredrik Hesseborn, Ylva Johansson, Lars Persson, Fredrik Sjöholm och Per Skedinger.

22 23

ForskareJohan Almenberg är tredjeårsdoktorand och arbetar på en avhandling inom tillämpad

mikroekonomi.

Fredrik Andersson är professor vid nationalekonomiska institutionen, Lunds universi­

tet, och är sedan 1 juli 2006 affilierad forskare vid IFN. Fredrik Anderssons forskning är

i huvudsak inriktad på organisations­ och konkurrensfrågor och han ingår i institutets

nya tjänsteforskningsprogram. Fredrik Andersson är medlem av Vetenskapsrådets

ämnesråd för humaniora och samhällsvetenskap.

Robin Douhan är doktorand vid Uppsala universitet. Han är sedan sommaren 2006

affilierad med IFN. Forskningen har huvudsakligen varit inriktad på entreprenörskap

i en institutionell och politisk kontext. Andra forskningsintressen inkluderar tillväxt

och ekonomisk utveckling mer generellt samt vetenskapsteori med inriktning mot

ekonomisk metod.

Sven-Olof Fridolfsson är fil dr i nationalekonomi. Hans forskningsintressen är huvud­

sakligen inriktade på industriell ekonomi och konkurrenspolitik. För närvarande arbetar

han med frågor om (i) företagsförvärv och förvärvskontroll samt (ii) konkurrenspolitik

och kartellbekämpning. Sven­Olof Fridolfsson har arbetat som ekonomisk expert åt

Konkurrensverket och EU­kommissionen och har varit gästforskare på University of

California Berkeley och Université des Sciences Sociales de Toulouse.

Mattias Ganslandt är docent i nationalekonomi och var verksam på IFN t o m den 15

december 2006, då han tillträdde en tjänst som gästforskare vid University of Colorado

at Boulder i USA. Mattias Ganslandts huvudsakliga forskningsområden är industriell

ekonomi, internationell handel och handelspolitik, immateriella tillgångar och rät­

tigheter, konkurrensrätt, konkurrenspolitik och tjänsteproduktion.

Katariina Hakkala är ekon dr i nationalekonomi. Hennes huvudsakliga inriktning är

internationell ekonomi med fokus på multinationella företag. I de senaste forsknings­

projekten har Katariina Hakkala studerat följande frågor: i) effekter av korruption på

utländska direktinvesteringar; ii) effekter av utflyttning av produktion på arbetskrafts­

efterfrågan; samt iii) hur typen av marknadsinträde av multinationella företag (entry

mode of FDI) påverkar FoU­verksamheten i utländska dotterföretag. Katariina Hakkala

är sedan hösten 2006 sekreterare i Nationalekonomiska Föreningen.

24 25

Magnus Henrekson är vd för IFN och innehavare av Jacob Wallenbergs forskningspro­

fessur vid Handelshögskolan i Stockholm. Hans forskning är inriktad på entreprenör­

skap, ekonomisk tillväxt och institutionell ekonomi. Magnus Henrekson är medlem

i redaktionen för Small Business Economics och Foundations and Trends in Entrepre-

neurship. Han är bl a affilierad forskare vid SNS och Forum för Småföretagsforskning

(FSF), medlem i IVA:s avdelning IX (ekonomi) samt vetenskaplig rådgivare till Institutet

för tillväxtpolitiska studier (ITPS). Han medverkar regelbundet som expertkommentator

i TV�:s Finansnytt.

Fredrik Hesseborn, ekon mag, arbetar sedan oktober 2006 på institutet som forsk­

ningsassistent. Han arbetar framför allt med datainsamling och ekonometrisk analys.

Fredrik Heyman är fil dr i nationalekonomi och disputerade 2002 vid Handelshög­

skolan i Stockholm på en avhandling om sambandet mellan löner, företags lönsamhet

och strukturomvandling. Hans huvudsakliga forskningsinriktning är arbetsmarknads­

ekonomi, under senare tid med inriktning på internationaliseringens effekter på

arbetsmarknaden.

Henrik Horn, professor i internationell ekonomi, är Senior Research Fellow vid IFN.

Hans forskning fokuserar främst på skärningsområdet mellan ekonomi och juridik och

då särskilt på ekonomisk­juridiska aspekter av internationella integrationsavtal som

WTO och EU, liksom på konkurrens­ och regleringsfrågor. Han har undervisat inom

dessa områden vid t ex Stockholms universitet, Princeton University och World Trade

Institute i Bern. Han var tidigare domare i Marknadsdomstolen och har även arbetat

på forskningsavdelningen vid WTO. Henrik Horn är (tillsammans med Petros C.

Mavroidis) chefrapportör för American Law Institutes projekt Principles of Trade Law:

The World Trade Organization. Henrik Horn är Non­resident Senior Fellow vid Bruegel

(en nystartad policy think tank baserad i Bryssel) och Research Fellow vid CEPR i

London. Han är också redaktionsmedlem för World Trade Review.

Ylva Johansson är doktorand vid Stockholms universitet och har under hösten 2006

arbetat på institutet som forskningsassistent till Mattias Ganslandt.

Henrik Jordahl är fil dr i nationalekonomi och är sedan mitten av december 2006 chef

för IFN:s forskningsprogram om tjänstesektorns ekonomi. Han forskar om politisk

ekonomi, tjänstesektorn och tillitens ekonomi. För närvarande arbetar han med i)

24 25

privat produktion av offentliga tjänster, ii) skönhet som förklaring av valresultat, iii)

ekonomisk ojämlikhet och tillit, och iv) samhällsvetares politiska uppfattningar. Henrik

Jordahl är affilierad med Ratio och har skrivit policyrapporter för Konkurrensverket

och Svenskt Näringsliv.

Assar Lindbeck är professor i nationalekonomi vid Institutet för internationell ekonomi,

Stockholms universitet, och Senior Research Fellow vid IFN. Under året avslutade

Assar Lindbeck sin studie för Världsbanken av ekonomiska reformer, sociala föränd­

ringar och socialpolitik i Kina. Han har arbetat med en teoretisk uppsats om inkomst­

försäkring med tonvikt på interaktionen mellan ”moral hazard” och social normer

(tillsammans med Mats Persson). Assar Lindbeck har också arbetat med två empiriska

uppsatser. Den ena behandlar interaktionseffekter mellan arbetstrygghetslagstiftning

och sjukförsäkring, och i den andra studeras lokala variationer i sjukfrånvaro (tillsam­

mans med Mårten Palme och Mats Persson). Assar Lindbeck har under året utsetts till

hedersdoktor vid universitetet i Reykjavik och medverkar i de internationella nätverken

CESifo, München, och Kiel Institute of World Economics, Kiel.

Pehr-Johan Norbäck är docent i nationalekonomi. För närvarande arbetar han med

tre huvudsakliga områden: (i) internationella fusioner och strukturomvandling, (ii)

empirisk forskning kring internationella investeringar och multinationella företag

och (iii) interaktionen mellan entreprenörskap, innovationer, riskkapital och produkt­

marknadskonkurrens.

Martin Olsson är ekon mag med inriktning mot kvantitativa metoder. Sedan 2006

arbetar han som forskningsassistent på IFN. Han har medverkat i en rad projekt där

han framför allt har arbetat med datainsamling och ekonometrisk analys.

Lars Oxelheim innehar en professur vid Lunds universitet och är knuten till IFN. Hans

forskning, som huvudsakligen är empirisk till sin karaktär, är inriktad på att koppla sam­

man företaget med dess makroekonomiska omgivning. Han är ordförande för det Svenska

Nätverket för Europaforskning i Ekonomi (SNEE) och affilierad professor vid Fudan

universitetet i Shanghai. Han är medlem av Kungliga Humanistiska Vetenskapssamfundet

och tillika ledamot av styrelsen för SIEPS. Lars Oxelheim är medlem i redaktionen för

Management International Review, International Business Review samt Treasury Analysis.

26 2�

Lars Persson är docent i nationalekonomi och vice vd på IFN. Hans forskning är

inriktad på industriell ekonomi, konkurrenspolitik, internationell investeringar och

forskning & utveckling. För närvarande arbetar han med frågor om (i) internationella

fusioner och strukturomvandling, (i) interaktionen mellan entreprenörer, riskkapita­

lister och etablerade företag i innovationsprocessen, och (iii) företagsbeskattning och

företagsförvärv. Lars Persson är affilierad med Centre for Economic Policy Research

(CEPR, London) och Forum för småföretagsforskning (FSF).

Anna Sjögren är ekon dr i nationalekonomi. Hennes forskning är inriktad på utbild­

ning, humankapital, genus, arbetsmarknad och beslut under osäkerhet. För närva­

rande forskar Anna Sjögren om (i) betydelsen av betyg för studieprestationer, (ii) inter­

generationella samband, överföring av kultur, värderingar, utbildning och framgång

på arbetsmarknaden, (iii) barnomsorgskostnaders betydelse för barnafödande, (iv)

män och kvinnors samarbetsmönster, samt (v) betydelsen av deadlines. Anna Sjögren

är affilierad med Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) i Uppsala

och är ledamot i styrelsen för Institutet för social forskning (SOFI). Hon undervisar

i personalekonomi på Stockholms universitet och var under 2006 ledamot av SNS

Välfärdsråd.

Fredrik Sjöholm är docent i nationalekonomi och hans forskning har under hösten

fokuserat på teknologisk utveckling i Kina och effekterna av sådan utveckling. Han har

bl a undersökt hur utländska företag har bidragit till Kinas teknologiska utveckling.

Vidare har han undersökt hur teknologiska framsteg påverkar efterfrågan på arbets­

kraft i kinesiska företag. Fredrik Sjöholm har också under hösten slutfört ett projekt

om fattigdom i Kambodja. Han är External Fellow vid Leverhulme Centre for Research

on Globalisation and Economic Policy (GEP) vid universitetet i Nottingham, medlem

av Asian Economic Panel och East Asian Economic Association’s Council of Fellows.

Per Skedinger, docent i nationalekonomi, fortsatte arbetet i sitt projekt om minimilöner,

vilket bl a innefattar en kartläggning av de svenska minimilönernas nivåer och utveck­

ling över tiden inom olika avtalsområden. Han påbörjade ett projekt om vilka effekter

ändringar i villkoren för förtidspensioneringar haft på äldres arbetskraftsutbud (tillsam­

mans med Per Johansson, IFAU). I projektet utnyttjas bl a olika typer av hälsodata, såsom

självrapporterad information samt registerdata från AMS och data från Socialstyrelsens

Slutenvårdsregister. Per Skedinger är sedan november 2005 redaktör för Ekonomisk

Debatt. Han tilldelades Myrdalspriset 2006 för bästa artikel i samma tidskrift.

26 2�

Mikael Stenkula är fil dr i nationalekonomi och projektanställd forskare på IFN. Hans

forskning är framför allt inriktad på entreprenörskapsfrågor och företagsstrukturer

inom näringslivet samt policyfrågor kopplade till dessa områden. För närvarande

arbetar han med en svensk textbok om entreprenörskap tillsammans med Magnus

Henrekson. Därutöver undersöker han globaliseringens påverkan på svenskt näringsliv

tillsammans med Stefan Fölster samt analyserar de medelstora företagens utveckling i

Sverige. Mikael Stenkula ingår i en referensgrupp för ett nystartat VINNOVA­projekt.

Johan Stennek är docent i nationalekonomi och forskar inom området industriell

ekonomi med särskilt fokus på konkurrenspolitik och offentliga regleringar. Han

arbetar för närvarande på frågor om (i) företagsförvärv, (ii) marknader med få köpare

och säljare samt (iii) elektronisk kommunikation, dvs TV, bredband och telefoni. Johan

Stennek är medlem i Centre for Economic Policy Research (CEPR, London) samt i

Konkurrensverkets råd för konkurrensforskning.

Helena Svaleryd är fil dr i nationalekonomi. Hennes forskning är i huvudsak empirisk

och inriktad på politisk ekonomi, internationell ekonomi och finansiell ekonomi. För

närvarande arbetar hon med frågor rörande (i) politisk styrning i svenska kommuner,

(ii) bolagsstyrning och löner i svenska börsföretag och (iii) barnomsorgskostnadernas

effekter på barnafödandet. Hon har även skrivit en forskarrapport om löneskillnader

mellan kommuner och mellan landsting på uppdrag av Finansdepartementet och

varit gästforskare vid London School of Economics.

Roger Svensson är docent i nationalekonomi. Hans forskning är inriktad på entrepre­

nörskap, intellektuell egendom och tjänstehandel. För närvarande arbetar han med

frågor om (i) kommersialisering av patent, (ii) förvärv/licensiering av intellektuell

egendom och (iii) upphandling av konsulttjänster. Roger Svensson är affilierad med

Mälardalens Högskola.

Thomas Tangerås är fil dr i nationalekonomi. Hans forskning är inriktad på industriell

ekonomi och politisk ekonomi. För närvarande forskar han på frågor om (i) elektro­

nisk kommunikation, (ii) måttstockskonkurrens, (iii) språkpolitik och (iv) konflikter.

Thomas Tangerås har anlitats som expert på telekommunikation och varit gästforskare

vid universitetet i Toulouse.

2� 2�

Jonas Vlachos är fil dr i nationalekonomi och innehar ett forskningslektorat vid

Stockholms universitet. Han är affilierad med IFN på 40 procent av en heltidstjänst.

Jonas Vlachos har främst arbetat inom två områden. Dels har han undersökt vad som

bestämmer lokala partistöd och politikerlöner i svenska kommuner, dels har han

studerat hur ägarstrukturen i svenska börsbolag påverkar lönesättningen. Han har

dessutom varit redaktör för tidskriften Ekonomisk Debatt.

Daniel Waldenström är fil dr i nationalekonomi och fil lic i ekonomisk historia från

Handelshögskolan i Stockholm. Hans huvudsakliga forskningsområden är inkomst­

och förmögenhetsfördelning och historisk finansiell utveckling. Daniel Waldenström

är medlem i Economic History Association och European Historical Economics

Society.

Yves Zenou är professor i nationalekonomi. Hans forskning är både teoriskt och empi­

riskt inriktad. För närvarande arbetar han med frågor som rör (i) sociala interaktioner

och nätverksteori, (ii) sök­ och matchningsteori, (iii) urban ekonomi, (iv) segregation

och diskriminering av minoriteter, (v) identitet och assimilering av invandrare, (vi)

kriminalitet, och (vii) utbildning. Yves Zenou är affilierad med Centre for Economic

Policy Research (CEPR, London) och Institute for the Study of Labor (IZA, Bonn). Han

är biträdande redaktör för Journal of Urban Economics. Han har varit gästprofessor vid

European University Institute och Tel Aviv University.

2� 2�

31

Forskningen i sammandrag

30

31

En utvärdering av forskningen vid IFN visar att produktiviteten ökat

väsentligt under 2006. Det gäller oavsett om vi mäter antalet Working

Papers, artiklar eller bokkapitel publicerade i svenska och internationella

tidskrifter.

Ökad produktivitet utan bibehållen eller ökad kvalitet har dock ett begränsat värde.

Därför månar vi om att utvärdera även de kvalitativa aspekterna av forskningen. Ett

viktigt mått i sammanhanget är att utvärdera hur ofta vi publiceras i de högkvalitativa

tidskrifter som har störst genomslag i forskarvärlden.

Nedan sammanfattar vi de kvantitativa och kvalitativa resultaten av vår forskning

under 2006. I sammanhanget redovisar vi också hur vi går till väga för att genomföra

utvärderingen.

utgivningpengelska

I normalfallet redovisas den egna forskningen i form av uppsatser på engelska. Efter

att en uppsats genomgått en första kvalitetsgranskning ges den ut i IFN:s Working

Paper­serie. Serien kan även innehålla uppsatser som gästforskare i huvudsak författat

vid sin vistelse vid IFN. I figur 1 anges antalet Working Papers som givits ut under åren

2000–2006. Antalet har varierat mellan 1� och 24 per år fram till 2005. Under 2006

ökade antalet utgivna Working Papers till 2�, vilket är ca 30 procent över den tidigare

genomsnittliga nivån under 2000­talet.

30

0

5

10

15

20

25

30

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006

Figur 1. Antal Working Papers utgivna vid IFN, 2000–2006.

32 33

Vid utvärderingen av antalet publicerade forskningsarbeten finns inget entydigt mått;

detta eftersom publikationer kan ta sig olika former, arbeten kan vara ensamförfattade

eller skrivna med kollegor utanför IFN etc. Ett första grovt mått erhålles genom en en­

kel summering av antalet publicerade tidskriftsartiklar och bokkapitel som givits ut i

institutets digitala engelska särtrycksserie. Detta anges i figur 2 för perioden 2000–

2006. Figuren redovisar även antalet sådana särtryck korrigerade för huruvida någon

eller några av författarna inte är verksamma vid IFN. Antalet internationellt publice­

rade arbeten låg i genomsnitt på ca 11 t o m 2004, men har stigit kraftigt de senaste två

åren och var 2� år 2006 (nästan 20 med justering för externa medförfattare).

0

5

10

15

20

25

30

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006

Figur 2. Antal utgivna tidskriftsartiklar och bokkapitel på engelska, 2000–2006.

Anm.: Den högra stapeln anger antalet publikationer justerat för externa medförfattare. En artikel med en extern medförfattare räknas

som 0,71, med två externa författare som 0,58 osv (detta enligt formeln 1/√(1 + antal externa medförfattare). Kommentarer, noter

och repliksvar räknas som en halv artikel.

32 33

Figur 3 visar antalet publicerade referee­granskade tidskriftsartiklar med och utan

justering för externa medförfattare. Även här ser vi en ökning under senare år. 2006

publicerade institutets forskare sammantaget 1� tidskriftsartiklar (14,3 med justering

för externa medförfattare), vilket är en klar uppgång från de första åren under 2000­

talet då antalet i genomsnitt låg på ca 10 (�,� med författarjustering). Eftersom det

finns en betydande eftersläpning mellan att en artikel blir accepterad för publicering

och när den sedan ges ut, kan ett bättre mått på den samtida forskningsproduktiviteten

vara antalet accepterade artiklar under ett visst år. Fr o m 2006 samlas denna informa­

tion in och publiceras fortlöpande på IFN:s hemsida. År 2006 antogs 23 artiklar för

publicering (1�,� med författarjustering).

0

5

10

15

20

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006

Figur 3. Antal artiklar i referee-granskade tidskrifter, 2000–2006.

Anm.: Den högra stapeln anger antalet publikationer justerat för externa medförfattare. En artikel med en extern medförfattare räknas

som 0,71, med två externa författare som 0,58 osv (detta enligt formeln 1/√(1 + antal externa medförfattare). Kommentarer,

noter och repliksvar räknas som en halv artikel.

Måtten ovan fångar olika aspekter av den kvantitet forskning som producerats vid

IFN. Men de fångar kvalitetsaspekten enbart i begränsad utsträckning. Det är stora

kvalitetsskillnader mellan olika tidskrifter och det är ett viktigt mål för IFN:s forskare

att publicera sina arbeten i så högkvalitativa tidskrifter och bokserier som möjligt. För

detta ändamål har vi utvecklat ett internt poängsystem, vilket redovisas i bilagan på

sidan 3�.

34 35

Figur 4 visar antalet kvalitets­ och författarjusterade publiceringspoäng. Här ser vi en

ökning i utfallet för denna mycket viktiga aspekt av forskningen under senare år. 2005

och 2006 producerade institutets forskare sammantaget 40 respektive 65 kvalitets­ och

författarjusterade publiceringspoäng, vilket är en klar uppgång från de första åren

under 2000­talet då poängantalet i genomsnitt låg på ca 30.

Även om det i forskarvärlden finns delade meningar om kvaliteten på olika forsk­

ningstidskrifter så råder det samsyn om att några tidskrifter står i viss särklass. Ofta

talas om ”topp­4” och med detta menas allmäntidskrifterna American Economic

Review, Econometrica, Journal of Political Economy och Quarterly Journal of Economics.

På senare år har begreppet ”topp­5” etablerats, vilket innebär att Review of Economic

Studies adderats till listan av absoluta topptidskrifter. I takt med den hårdnande glo­

bala konkurrensen och den snabba ökningen i antalet akademiska nationalekonomer

i världen har det blivit mycket svårt att publicera i dessa tidskrifter. År 2006 publice­

rades totalt fyra artiklar i ”topp­4” där åtminstone en av författarna hade sin huvud­

hemvist vid en svensk akademisk institution. IFN­forskare medverkade i tre av de fyra

artiklarna (Henrik Horn, Assar Lindbeck och Yves Zenou).

Det bör dock noteras att den förbättrade kvalitets­ och författarjusterade forsk­

ningsproduktion som figur 4 illustrerar framför allt förklaras av en ökning av artiklar

i ledande tidskrifter inom våra kärnområden, vilket är i linje med vår målsättning att

säkerställa högkvalitativ forskning inom just dessa områden.

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006

Figur 4. Antal publiceringspoäng baserat på IFN:s poängskala, 2000–2006.

Anm.: Den högra stapeln anger antalet publikationer justerat för externa medförfattare. En artikel med en extern medförfattare räknas

som 0,71, med två externa författare som 0,58 osv (detta enligt formeln 1/√(1 + antal externa medförfattare). Kommentarer,

noter och repliksvar ger halv poäng.

34 35

Det förtjänar också att nämnas att det under 2006 publicerades två internationella

volymer på ledande akademiska förlag där IFN­forskare var redaktörer. Lars Oxelheim

var redaktör för boken Corporate and Institutional Transparency for Economic Growth

in Europe (Oxford och New York: Elsevier) och Henrik Horn (tillsammans med Peter

C. Mavroides) var redaktör för boken The WTO Case Law of 2003 (Cambridge, UK:

Cambridge University Press).

utgivningpsvenska

Eftersom den akademiska ”tredje uppgiften”, dvs att kommunicera sin forskning även

utanför forskarsamhället, numera explicit ingår i IFN:s verksamhet, är även publi­

kationer på svenska väsentliga. I de flesta fall sker detta genom att forskarna skriver

uppsatser som publiceras i svenskspråkiga tidskrifter som Ekonomisk Debatt och

Ekonomiska Samfundets Tidskrift, men det sker också genom medverkan i samlings­

volymer, expertrapporter till utredningar och böcker. Det handlar ofta om popularise­

ring av egen och andras forskning, men också om att på forskningsbasis göra analyser

av frågor av hög ekonomisk­politisk relevans. Dessa arbeten ges ut i institutets svenska

särtrycksserie. Under 2006 utgavs 13 särtryck på svenska. Som framgår av figur 5 är

detta en kraftig ökning jämfört med tidigare år under 2000­talet.

0

2

4

6

8

10

12

14

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006

Figur 5. Antal arbeten i IFN:s svenska särtrycksserie, 2000–2006.

Anm.: Den högra stapeln anger antalet publikationer justerat för externa medförfattare. En artikel med en extern medförfattare räknas

som 0,71, med två externa författare som 0,58 osv (detta enligt formeln 1/√(1 + antal externa medförfattare). Kommentarer,

noter och repliksvar ger halv poäng.

36 3�

En av IFN:s forskare, Anna Sjögren, var också en av fyra författare till boken Fritt

inträde? Ungdomars och invandrades väg till det första arbetet (Välfärdsrådets rapport

2006, Stockholm: SNS Förlag).

Professor Lars Oxelheim fungerade för nionde året i rad som en av redaktörerna

för en bok i serien Europaperspektiv utgiven av Santérus förlag. För serien ansvarar

universitetens nätverk för Europaforskning. Titeln den här gången var En gränslös

europeisk arbetsmarknad?

För att ytterligare synliggöra insatser inom ramen för den tredje uppgiften listas

numera också populärvetenskapliga artiklar skrivna i tidskrifter som Axess, Magasinet

Neo, Arena osv. Under 2005 och 2006 publicerade IFN:s forskare en respektive fyra

sådana artiklar.

Slutligen förtjänar det att nämnas att vi för att skapa en naturlig kanal för uppsat­

ser med stor relevans för aktuella näringslivsrelaterade frågeställningar – skrivna på

svenska eller engelska – startat en ny skriftserie kallad IFN Policy Papers. I denna serie

utkom tio arbeten under 2006.

36 3�

Bilaga

IFN:s poängsystem för kvalitetsjustering av forskningsproduktionen:

Publiceringskanal Poäng

Topp-4 tidskrift: American Economic Review, Econometrica, Journal of Political

Economy, Quarterly Journal of Economics. Det kan sägas råda samsyn om att dessa

fyra står i särklass.

10

Topp-tidskrifter alldeles under topp-4 inkl policyinriktade tidskrifter med mycket

hög s k impact: Review of Economic Studies, Journal of Finance, Journal of Economic

Perspectives, Journal of Economic Literature, Brookings Papers on Economic Activity,

Economic Policy, NBER Macroeconomics Annual.

8

Övriga topptidskrifter rankade lägst nr 20 enligt de s k KMS, IF-måtten och Kodrzycki

& Yus (2005) impact per tidskrift och per artikel (finns listade på IFN:s intranät).

6

Tidskrifter i intervallet 21–40 definierat som ovan. 4

Övriga tidskrifter som är poängsatta enligt KMS eller IF-måttet. 3

Övriga tidskrifter som finns med i databasen EconLit. 1

Bokkapitel i högprestigebokserier och/eller på ett av de ledande akademiska förlagen.

I undantagsfall, t ex bidrag i North-Hollands Handbook-serie, kan poängen bli lika

hög som för bidrag i topptidskrift.

2–4

Övriga bokkapitel (boken bör registreras i EconLit). 1

Bidrag i tidskrifter som ligger utanför economics, men där dessa tidskrifter är

välrenommerade och ämnet motiverar publicering utanför disciplinen. Poäng enligt

bedömning (mycket ovanligt).

1–6

3�

Forskningsprogram

3�

3�3�

Globaliseringen och företagen

Den globaliseringsprocess vi nu är mitt uppe i är av historiska proportioner.

Processen drivs dels av den snabba framväxten av mycket väl fungerande

finansiella marknader där företag snabbt kan byta ägande över nations-

gränserna, och dels av framväxten av ekonomiskt starka och alltmer

internationellt öppna länder, som de före detta Sovjetländerna, Kina och

Indien. Dessa förändringar har, och kommer även fortsättningsvis att

ha, en fundamental påverkan på de ledande multinationella företagens

verksamheter och vinstmöjligheter.

Små öppna ekonomier med starka multinationella företag, såsom Sverige, kommer

därför att påverkas i utomordentligt hög grad av globaliseringen. En snabb struktur­

omvandling där avancerad produktion med högt förädlingsvärde ersätter produktion

med lågt förädlingsvärde kommer att bli nödvändig för att bibehålla och utveckla

Sveriges position som avancerad industrination. Omlokalisering av produktion och

tjänster sker allt snabbare över hela världen och bestäms i allt högre grad av ekono­

miska grundförutsättningar, såsom tillgång på välutbildad arbetskraft och effektiva

transportsystem, samt av i sammanhanget centrala institutioner, såsom konkurrens­

regler, associationsrättsliga regler, arbetsmarknadsregler och skattesystem.

Samtidigt observerar vi internationellt att etablerade företag i allt större utsträck­

ning förlitar sig på att inhämta nya teknologier och ny kunskap genom olika typer av

samarbeten med andra företag. En vanligt förekommande strategi är att köpa upp små

innovativa riskkapitalstödda företag med specifika tillgångar.

Med anledning av dessa mycket viktiga förändringar för svenskt näringsliv har

IFN initierat ett forskningsprogram där forskning med denna inriktning kan samlas.

Forskningsprogrammets primära syfte är att öka vår förståelse av vilka ekonomiska

grundförutsättningar, bolagsägandeformer och allmänna institu­

tioner som i ett internationellt perspektiv kan säkerställa en effektiv

strukturomvandling och därmed tillvarata de tillväxtmöjligheter som

globaliseringsprocessen medför.

Programchef: Lars Persson

40 41

ifnworkshop

Den 10–11 september 2006 arrangerade IFN

en workshop med titeln ”Globalization and

Corporate Restructuring” med fokus särskilt

på offshoring och gränsöverskridande

företagsuppköp och fusioner. I workshopen

deltog drygt 10 utländska forskare från

ledande amerikanska och europeiska

universitet samt forskare från Handelshög­

skolan i Stockholm, Stockholms universitet

och IFN. Bland de utländska deltagarna

fanns Robert Feenstra (University of

California, Davis, och NBER) och Shang­Jin Wei (International Monetary Fund och

NBER) som är ledande inom forskning om ”offshoring” och ”outsourcing” samt Peter

Rousseau (Vanderbilt University och NBER), Stephen Yeaple (University of Pennsylva­

nia och NBER) och Keith Head (University of British Columbia) som är internationellt

kända inom fältet gränsöverskridande företagsuppköp och fusioner.

Programchef: Lars Persson

1.globaliseringochstrukturomvandling

Den globaliseringsprocess vi nu är mitt uppe i är av historiska proportioner. Processen

drivs dels av den snabba framväxten av mycket väl fungerande finansiella marknader

där företag snabbt kan byta ägande över nationsgränserna, och dels av framväxten av

ekonomiskt starka och alltmer internationellt öppna länder, som de före detta Sovjet­

länderna, Kina och Indien.

Omlokalisering av produktion och tjänster sker allt snabbare över hela världen och

bestäms i allt högre grad av ekonomiska grundförutsättningar, såsom tillgång på väl­

utbildad arbetskraft och effektiva transportsystem, samt av i sammanhanget centrala

institutioner såsom konkurrensregler, associationsrättsliga regler, arbetsmarknadsreg­

ler och skattesystem.

Forskningsprogrammets syfte är att öka vår förståelse av vilka ekonomiska

grundförutsättningar och allmänna institutioner som i ett internationellt perspektiv

kan säkerställa effektiva strukturomvandlingar av industrin och därmed tillvarata de

tillväxtmöjligheter som globaliseringsprocessen medför.

Professor Robert Feenstra, University of California, Davis, i samtal med professor Keith Head, University of British Columbia.

40 41

Projektansvarig: Lars Persson

Projektdeltagare: Katariina Hakkala, Fredrik Heyman, Henrik Horn, Pehr-Johan

Norbäck och Helena Svaleryd

2.utvidgningenaveuropasinremarknad

EU:s inre marknad står inför två mycket stora förändringar. För det första kommer nya

ekonomier att integreras i den inre marknaden i och med att ett flertal kandidatländer

beviljats medlemskap i EU. För det andra kommer den inre marknaden generellt sett

att utvidgas till att också omfatta tjänster.

Dessa två förändringar kommer att leda till en omfattande omstrukturering av

ekonomierna i samtliga EU­länder. Gränsöverskridande företagsförvärv och utländska

direktinvesteringar kommer att vara viktiga delar i denna process. Det är denna del av

omstruktureringsprocessen som står i centrum för detta forskningsprogram. Projektet

avslutades 30 juni 2006.

Projektansvarig: Lars Persson

Projektdeltagare: Sven-Olof Fridolfsson, Mattias Ganslandt, Katariina Hakkala,

Henrik Horn, Pehr-Johan Norbäck, Helena Svaleryd, Roger Svensson och Yves Zenou

3.garstrukturochfretagetsverksamhet

Projektet har sin utgångspunkt i den stora litteratur kring ägar­ och bolagsstyrning

som ursprungligen främst fokuserat på separationen mellan ägande och kontroll.

Begränsningar i den rådande forskningen är att den dels varit fokuserad på amerikan­

ska förhållanden och dels att data om företagens inre struktur sällan kunnat länkas till

relevanta ägardata. I det här projektet skapas en unik databas där svenska data över

individer och företag länkas samman med detaljerade ägardata. Projektet ämnar un­

dersöka hur ägarstrukturen och de agentproblem som kan uppstå påverkar företagets

beteende. Till exempel: Hur påverkar ägandestrukturen de anställdas lönenivåer? Vilka

effekter har uppköp av företag på olika gruppers löner?

Projektansvarig: Helena Svaleryd

Projektdeltagare: Fredrik Heyman och Jonas Vlachos

42 43

4.betydelsenavutlandsgandeochmultinationalitet:

effekterplnerochsysselsttning

Internationaliseringen av svenskt näringsliv har accentuerats under 1��0­talet. Exem­

pelvis ökade andelen sysselsatta i utlandsägda företag inom tillverkningsindustrin från

ca 1� procent 1��0 till 32 procent 1���. Hur ökat inflytande av utlandsägda bolag och

landsöverskridande direktinvesteringar påverkar den svenska arbetsmarknaden är en

medialt ofta återkommande fråga. Vid en närmare analys visar det sig att frågan täcker

flera komplexa – och för svensk ekonomi – djupgående frågor. Tack vare teoretiska

genombrott inom arbetsmarknadsekonomi och internationell ekonomi samt tillgång

till detaljerade samkörda individ­ och företagsdata, är det nu möjligt att empiriskt

analysera problemområden på ett sätt som inte tidigare varit möjligt. Syftet med detta

projekt är att utifrån ny teoretisk forskning analysera ett antal specifika frågeställningar

som berör arbetsmarknadseffekter av utlandsägande, multinationalitet och fusioner.

Programmet genomförs med hjälp av en i Sverige och även internationellt sett unik

databas omfattande detaljerade samkörda arbetsställe­, företags­ och individdata

kombinerat med information om 33 000 fusioner som genomförts i Sverige. Exempel

på frågeställningar vi avser att analysera är:

Finns det ett samband mellan utlandsägande och löner och medför utländskt

ägande ökad lönespridning?

Hur påverkas sysselsättning, anställdas löner och produktivitet av att avyttras

från en multinationell koncern?

Vad är effekterna av utländska uppköp på företags efterfrågan på högutbildad

arbetskraft och humankapitalintensiv FoU­verksamhet?

Projektansvarig: Fredrik Heyman

Projektdeltagare: Fredrik Sjöholm

42 43

5.globaliseringenseffekterparbetsmarknaden

Globaliseringens effekter på den svenska arbetsmarknaden bedöms av många som

ett av de största strukturproblemen för det svenska näringslivet. Projektet syftar till att

studera effekterna av globaliseringen på arbetskraftsefterfrågan i Sverige.

Frågor som är relevanta i sammanhanget och som projektet ämnar försöka besvara

är bl a följande: Hur påverkas efterfrågan på arbetskraft av att företagens möjligheter

att flytta verksamhet till låglöneländer ökar? Vilken typ av sysselsättning kan vi räkna

med blir kvar i Sverige?

Projektansvarig: Katariina Hakkala

6.utlndskadirektinvesteringaroch

teknologiskutvecklingikina

Detta projekt syftar till att undersöka olika aspekter av teknologisk utveckling i Kina.

I en första fas fokuserar vi på två centrala områden: utländska direktinvesteringars

effekt på teknologisk utveckling samt framkomsten och dynamiken hos små och

medelstora teknologiintensiva företag.

Projektansvarig: Fredrik Sjöholm

7.arbetsmarknadseffekterav

utlndskadirektinvesteringar

Detta projekt syftar till att undersöka effekten av utländska direktinvesteringar på

löner och efterfrågan på arbetskraft. Vi undersöker och försöker förklara skillnaden i

löner mellan utländska och inhemska företag samt hur utländska företag kan påverka

löner även i inhemska företag. Ett särskilt fokus läggs på effekten av utländska före­

tagsuppköp. Vi undersöker också vad som händer med sysselsättningen efter utländ­

ska företagsuppköp samt hur dessa påverkar efterfrågan på olika typer av arbetskraft.

Projektansvarig: Fredrik Sjöholm

Projektdeltagare: Fredrik Heyman och Katariina Hakkala

44 45

Tjänstesektorns ekonomi Privata tjänsteproducenter svarar i dag för en fjärdedel av exporten, två tredjedelar av

näringslivets produktion och hälften av Sveriges BNP. I OECD­länderna arbetar över

�0 procent av de sysselsatta i tjänstesektorn, om även den offentliga sektorns tjänster

räknas med. Samtidigt rymmer tjänstesektorn en outnyttjad potential för ekonomisk

tillväxt och ökad sysselsättning. Småföretag utgör en stor andel i tjänstesektorn, där

också fyra av fem nya företag startas. Tjänstesektorn, speciellt handeln, fungerar som

en viktig inkörsport på arbetsmarknaden för unga och invandrare.

Inte minst bland de offentligt producerade tjänsterna kan en stor effektiviserings­

potential finnas. Den offentliga konsumtionen utgör en fjärdedel av Sveriges BNP och

består nästan helt av tjänster. Dessa tjänster har en hög inkomstelasticitet men har

inte expanderat nämnvärt i Sverige under de senaste 25 åren. Under flera decennier

har produktivitetstillväxten för offentliga tjänster varit långsam. Mycket tyder på att

tjänstesektorn kommer att ha en avgörande betydelse för sysselsättning och ekono­

misk tillväxt i Sverige.

Samtidigt har tekniska, ekonomiska och politiska förändringar medfört ett ökat

konkurrenstryck i tjänstesektorn både i Sverige och internationellt. Informationstek­

nologin och lägre kommunikationskostnader har lett till att inträdesbarriärerna för

nya aktörer har minskat samtidigt som möjligheten att handla med vissa tjänster över

längre geografiska avstånd har ökat bland annat för industrinära tjänster.

De strukturella förändringarna väcker många frågor som berör tjänstesektorn.

Syftet med detta forskningsprogram är att studera teman som:

Sambandet mellan konkurrens och effektivitet i tjänsteproduktionen

Effekterna av privat och offentligt ägande

Konsekvenserna av en fortsatt internationalisering

Väljarnas syn på offentliga och privata tjänster

Almega och Teknikföretagen deltar som samarbetspartner i detta forskningsprogram.

Programchef: Mattias Ganslandt t o m 15 december ­06,

Henrik Jordahl fr o m 16 december ­06

Mattias Ganslandt Henrik Jordahl

44 45

1.globalisering,lokaliseringochtjnsteproduktion

Forskningsprogrammet inleddes under hösten 2006 med ett projekt om globalisering,

lokalisering och tjänsteproduktion. Produktionen av tjänster globaliseras i snabb takt.

Traditionella tillverkningsföretag säljer allt mer tjänster som komplement till sina fy­

siska produkter. Politiska förändringar, avregleringar och inte minst informationstek­

nologin i kombination med lägre kommunikationskostnader har dessutom underlät­

tat handeln och internationaliseringen av tjänsteproduktionen. Projektets huvudspår

är hur denna globalisering av tjänsteproduktionen påverkar små öppna ekonomier

som den svenska.

Projektansvarig: Mattias Ganslandt

Projektdeltagare: Henrik Jordahl, Per-Johan Norbäck och Lars Persson

Enskilda forskningsprojekt1. ntverkochinteraktionmellanagenter:

utbildning,kriminalitetocharbetsmarknad

Två av de viktigaste policyfrågorna i industriländerna i dag är segregation och diskri­

minering av minoriteter. I detta projekt studerar vi segregation och diskriminering

utifrån fyra delprojekt med olika utgångspunkter.

I det första delprojektet kommer vi att studera skillnaderna i utbildningsresultat

mellan majoritets­ och minoritetsgrupper i en miljö där umgänge inom familjen och

umgänge utanför familjen (kamrater och förebilder) är substitut. I det andra delprojek­

tet kommer vi att fokusera på mönstret av sociala interaktioner på arbetsmarknaden

och inom den kriminella världen. I det tredje delprojektet kommer vi att studera det

sociala samspelet mellan olika aktörer i städer. Vi kommer att studera minoritets­ och

majoritetsgrupper och undersöka om redan en måttlig preferens för människor att bo

nära medlemmar ur sin egen etniska grupp kan leda till påfallande allvarlig grad av

segregation totalt sett. Det fjärde delprojektet är i huvudsak empiriskt och kommer att

undersöka metoder för att söka arbeten bland olika etniska grupper i Storbritannien.

Projektansvarig: Yves Zenou

Projektdeltagare: María Sáez-Martí

46 4�

2.fou-samarbetemellanfretagenntverkanalys

Syftet med projektet är att studera samarbeten i nätverksform mellan företag inom

FoU såväl ur ett teoretiskt som ur ett empiriskt perspektiv. I delprojekt 1 kommer vi

att använda nya upptäckter inom grafteorin för att utveckla en teori om nätverkssam­

arbete där det är möjligt att analysera valet mellan kostsamma nätverksamarbetsin­

vesteringar och direktinvesteringar i FoU. I delprojekt 2 kommer vi att använda den

utvecklade nätverksteorin inom FoU för att studera FoU­politik. I delprojekt 3 kommer

vi att kombinera en databas över multinationella företags internationella FoU­investe­

ringar med en databas över förekomsten av joint venture internationellt.

Projektansvarig: Yves Zenou

Projektdeltagare: Katariina Hakkala, Pehr-Johan Norbäck och Roger Svensson

3.varhamnarproduktionennreuropaintegreras?

betydelsenavskattekonkurrens,intressegrupper

ochklusterbildning

Projektet har sin utgångspunkt i den nya ekonomiska geografin som visar att integration

kan leda till geografisk koncentration av företag. Inom projektet studeras effekterna

av ekonomisk integration på beskattningen av mobila skattebaser, liksom drivkrafter

bakom flytten av företag mellan länder. Vidare handlar projektet om att utforska i

sammanhanget relevanta faktorer som den nya ekonomiska geografin kritiserats för

att negligera, i synnerhet (i) intressegruppers inflytande över handelspolitik, (ii) olika

typer av konkurrensförhållanden, och (iii) teknologiutvecklingen i industriella centra.

Projektansvarig: Fredrik Andersson

46 4�

4.incitamentiorganisationerochpmarknader.en

utvecklingavflerdimensionellprincipal-agentteorimed

tillmpningpprivatisering,konkurrensochoutsourcing

Projektet syftar till att fördjupa studiet av gränsen mellan marknad och hierarki/by­

råkrati och motiveras dels av att det finns en rad frågor kring den offentliga sektorns

organisation som endast i mycket blygsam omfattning varit föremål för analys med

denna utgångspunkt, dels att man saknat ett enhetligt konceptuellt ramverk för att

studera och analysera hur incitament bestäms på marknader, i hierarkier/byråkratier

och i gränsytan mellan marknader och organisationer. Projektets syfte är att dels

utveckla teorin för hur incitament inne i organisationer och på marknader bestäms,

dels tillämpa denna teori på frågor kring organisationen av offentlig verksamhet med

särskilt fokus på svensk sjukvård.

Projektansvarig: Fredrik Andersson

5.konkurrensochregleringar

inomelektroniskkommunikation

Projektet syftar till att klargöra hur konkurrensen fungerar på marknaderna för

elektronisk kommunikation, med andra ord TV, bredband och telefoni. Tanken är att

definiera vilket eventuellt behov som finns av offentlig reglering och hur den i så fall

bör utformas.

Projektansvarig: Johan Stennek

Projektdeltagare: Thomas Tangerås

4� 4�

6.konkurrenspolitikpinternationellamarknader

Projektet syftar till att klargöra hur internationaliseringen av produktmarknader

förändrar marknadernas funktionssätt och förutsättningarna för konkurrens. Projektet

berör konkurrensförhållanden på internationella marknader, hur ökad integration

påverkar behovet av och möjligheterna till konkurrenspolitik, samt politiska bestäm­

ningsfaktorer för konkurrenspolitiken.

Projektet genomförs tillsammans med flera europeiska och amerikanska universitet

under koordination av Centre for Economic Policy Research i London.

Projektansvarig: Johan Stennek

Projektdeltagare: Olivier Bertrand, Steffen Lippert, Joszef Molnar och Igor Mouraviev

7.gande,samverkanochkonkurrensiinnovationsindustrin

Empiriska studier visar att etablerade företag ofta tillägnar sig nya teknologier genom

uppköp av små entreprenörsföretag, vilka ofta är finansierade av riskkapital. Vidare

observerar vi att nya företagsstrategier och nya teknologier ofta introduceras på

marknaden av entreprenöriella nyinträdande företag, och att dessa nya strategier och

teknologier sedan tas upp av etablerade företag. Ett exempel på detta är Ryan Airs

inträde på den europeiska flygmarknaden. Forskningsprogrammets syfte är att öka

vår förståelse av hur interaktionen mellan företag med olika typ av ägandeform sker

på innovationsmarknaden och hur regelverk, såsom konkurrenslagar och företagsbe­

skattnings system, påverkar denna process.

Projektansvarig: Lars Persson

Projektdeltagare: Katariina Hakkala och Pehr-Johan Norbäck

4� 4�

8.entreprenrskapetspolitiskaekonomi

Entreprenörskapets centrala betydelse för tillväxt och välståndsutveckling har på

senare tid kommit att lyftas fram allt mer inom forskningen. Ofta har det tagits för

givet att ökad entreprenörsaktivitet har en positiv effekt på tillväxt och jobbskapande.

Utgångspunkten i detta projekt är att entreprenörer inte per automatik bidrar

positivt till samhällsekonomin. Istället utgår vi ifrån premissen att huruvida bidraget

är positivt beror på de institutionella betingelserna i ekonomin, vilka bestämmer vad

som också har kallats ”den samhälleliga belöningsstrukturen” vad gäller entreprenör­

skap. Entreprenörer analyseras som ekonomiska agenter vilka hela tiden söker efter en

avkastning (economic rent) som överstiger den riskjusterade räntan i ekonomin.

Huvudsyftet med projektet är att analysera hur graden av entreprenörsaktivitet och

till vilka verksamheter denna kanaliseras bestäms av centrala institutioner i ekonomin.

Projektansvarig: Magnus Henrekson

Projektdeltagare: Robin Douhan och Mikael Stenkula

9.globaliseringenochgarpolitikeniefterkrigstidens

sverige

I detta projekt studeras den dramatiska omsvängningen i svensk ägarpolitik om

ägarstruktur i det svenska näringslivet under efterkrigstiden. Efter andra världskriget

präglades ägarpolitiken i hög grad av en socialistisk vision där det slutliga målet var

ett de facto avskaffande av den privata äganderätten. Denna politik nådde vägs ände

i början av 1��0­talet. Sedan dess har ett stort antal svenska företag förvärvats av eller

fusionerats med utländska företag. Samtidigt har också den utländska ägardelen på

den svenska börsen ökat kraftigt.

En annan viktig tendens är att det statliga ägandet ökat liksom den kontroll som

utövas av statliga och eller korporatistiska fonder över svenska börsnoterade företag.

Den gamla svenska kontrollmodellen som präglats av att enskilda familjer har ett kon­

trollerande inflytande över enskilda företag även när dessa är börsnoterade uppehålls

huvudsakligen via systemet med rösträttsdifferentiering. Det ovan skisserade läget

ger upphov till flera intressanta frågeställningar som kommer att analyseras i detta

projekt:

50 51

I hur stor utsträckning är en ägarmodell byggd på familjekontroll tillämplig även

framdeles? Vilka effekter kan vi förvänta oss av en ökad ägarandel för staten och stat­

liga eller korporatistiskt styrda fonder?

Kan den framväxande modellen med allt mer spritt ägande fungera utan det slag

av kraftfulla belöningsinstrument för företagsledningarna som är så vanliga i de anglo­

saxiska länderna?

Projektansvarig: Magnus Henrekson

Projektdeltagare: Johan Almenberg och Mikael Stenkula

10.upphandlingochexportavkonsulttjnster

Mer än �5 procent av alla studier om internationell handel och direktinvesteringar har

fokuserat på multinationella företag i tillverkningsindustrin. Få studier har undersökt

tjänstesektorerna. Konsultföretag är skolexemplet på kunskapsbaserade företag och

säljer tjänster på projektbasis. Konsultföretagen är relativt sett små, men spelar en viktig

roll som kunskapsöverförare. Till skillnad från tillverkningsföretag, går �0 procent av

konsulternas export till u­länder och Östeuropa och de etablerar sällan fasta kontor

utomlands. En unik databas på svenska konsulters exportofferter används här för att

analysera följande frågeställningar: 1) Vilka faktorer bestämmer valet av företag då

konsulttjänster upphandlas; 2) Lobbying och marknadsföring i konsultsektorerna; 3)

Effekter på konkurrensen då statliga konsultföretag finns på marknaden; 4) Omfatt­

ningen och riktningen av kunskapsöverföring i konsultsektorerna; 5) Valet av etable­

ringssätt utomlands.

Projektansvarig: Roger Svensson

50 51

11.kommersialiseringavsvenskapatent

Sverige är topprankat i världen med avseende på forskning och utveckling, bevil­

jade patent och publikationer i forskningstidskrifter. Men vi har inte så många små

snabbväxande teknologibaserade företag. Kommersialiseringen av det intellektuella

kapitalet är relativt sett långsamt i Sverige jämfört med andra länder. Syftet med detta

projekt är att empiriskt analysera kommersialiseringsprocessen av intellektuellt kapi­

tal i Sverige genom att följa patent. Fyra forskningsfrågor analyseras: 1) Orsakerna till

att patent kommersialiseras eller inte; 2) Vad bestämmer valet av kommersialiserings­

sätt (sälja, licensiera eller kommersialisera i existerande eller nytt företag); 3) Faktorer

som påverkar utfallet av kommersialiseringen; 4) Orsakerna till varför patent förnyas

eller förfaller. Speciellt fokus är på rollen av statliga finansieringssystem och affärsäng­

lar. En unik databas över svenska patent ägda av uppfinnare och småföretag används.

Databasen bygger på en enkät där svarsfrekvensen är �0 procent.

Projektansvarig: Roger Svensson

12.barnomsorgenseffekterpdetlngsiktiga

arbetskraftsutbudet

Tillgång till barnomsorg kan ha betydelse för det långsiktiga arbetskraftsutbudet genom

att påverka dels barnafödande, dels barns utveckling, hälsa och framtida humankapital.

Kunskap om vad som påverkar barnafödandet är viktig i dagens Europa där låga

födelsetal och åldrande befolkning ökar försörjningsbördan. I ett kunskapssamhälle är

det också centralt att veta vad som påverkar förutsättningarna för humankapitalacku­

mulation. Detta är av vikt både för ekonomisk tillväxt och för att motverka att barn i

resurssvaga miljöer hamnar på efterkälken.

Syftet med detta projekt är att studera långsiktiga effekter av subventionerad

barnomsorg på arbetskraftsutbud och tillgång till humankapital. Projektet ska besvara

fyra frågor:

Hur påverkar barnomsorgskostnader barnafödandet? Vi nyttjar den

exogena variation i förändring av barnomsorgsavgifter för familjer i olika

kommuner och inkomstlägen som följde av maxtaxereformen 2002.

Hur påverkar förskolan barns och föräldrars hälsa på kort sikt? Studien baseras

på patientregister och den variation i barnomsorgsnyttjande som följde av

maxtaxereformen.

52 53

Hur påverkar förskolan individers humankapital? Hälso­ och utbildningsutfall

i vuxenlivet kommer att studeras. Studien utnyttjar rumslig och tidsmässig

variation i 1��0­talets barnomsorgsexpansion.

Hur kan förskolan påverka barns utveckling av värderingar och preferenser?

Teoretiskt analyseras barnomsorgens inverkan på de processer som ger upp­

hov till segregering och utanförskap.

Projektansvarig: Anna Sjögren

Projektdeltagare: Helena Svaleryd

13.hurbestmsinkomst-ochlneskillnadermellan

individerochgrupper?betydelsenavindividensval

ocharbetsmarknadensinstitutioner

Projektet tar sin utgångspunkt i institutionella förändringar och/eller företeelser från

den svenska utbildnings­ och arbetsmarknaden som belyser kopplingen mellan insti­

tutioner, utbildningsinvesteringar och arbetsmarknadsutfall för olika grupper.

Vi analyserar bestämningsfaktorer för löne­ och inkomstskillnader mellan individer

och grupper. Projektet organiseras runt två teman, 1) hur löne­ och inkomstskillnader

genereras via de mekanismer och institutioner som styr individers utbildnings­ och

karriärval, och 2) hur arbetsmarknadens institutioner och tillgången på utbildad

arbetskraft påverkar lönebildning, sysselsättning och produktivitetsutveckling.

Projektansvarig: Anna Sjögren

Projektdeltagare: Jonas Björnerstedt, María Sáez-Martí, Per Skedinger, Helena

Svaleryd, Anna Sjögren och Jonas Vlachos

52 53

14.vlfrdsstatensekonomi

Det övergripande syftet med detta forskningsprojekt vid IFN är att studera välfärdsstaten

ur ett utvecklingsperspektiv. Analyser av välfärdsstaten har främst beaktat problem

av statisk natur. Det övergripande syftet med detta forskningsprogram vid IFN är att

studera välfärdsstaten ur ett utvecklingsperspektiv. Hur påverkar välfärdssystemens

utformning incitamentsstrukturen och därmed de ekonomiska aktörernas beteende?

Vidare kommer problem så som kapitaltillväxt i välfärdsstaten och institutionernas

roll för den ekonomiska utvecklingen att beaktas.

Projektansvarig: Assar Lindbeck

15.minimilnerisverige

Syftet med detta projekt är dels att kartlägga minimilönernas nivåer och grad av dif­

ferentiering på ett antal avtalsområden i Sverige och dels att undersöka vilka effekter

minimilönerna har på sysselsättning och andra utfall.

Mycket lite är känt om de komplexa minimilönesystemen i länder där minimi­

lönerna regleras uteslutande genom kollektivavtal, som Sverige. Minimilönerna är

svåröverblickbara, då de bestäms branschvis och ofta differentieras efter olika karaktä­

ristika hos arbetskraften, såsom ålder, yrke eller erfarenhet. Kunskapen om effekterna

av minimilönerna för olika utfall på arbetsmarknaden är också bristfällig. Syftet med

detta projekt är dels att kartlägga minimilönernas nivåer och grad av differentiering i

ett antal avtalsområden i Sverige och dels att undersöka vilka effekter minimilönerna

har på sysselsättning och andra utfall. Dessutom diskuteras möjliga konsekvenser av

en ökande konkurrens från låglöneländer, inklusive EU:s nya medlemsstater.

Projektansvarig: Per Skedinger

54 55

16.reformeravfrtidspensioneringssystemetoch

utbudetavarbetskraftblandldre

Under de senaste decennierna har kostnaderna för förtidspensioneringar/sjukbidrag

ökat markant. Detta projekt belyser hur dessa kostnader kan minskas genom att analy­

sera hur reformer av socialförsäkringssystemet påverkar arbetskraftsutbudet bland äldre.

Syftet är att utröna effekterna av den reform rörande reglerna för förtidspensio­

nering i åldern 60–64 år som genomfördes 1���. Reformen innebar att möjligheten

till förtidspensionering av arbetsmarknadsskäl (i kombination med medicinska skäl)

avskaffades för denna åldersgrupp. Dels undersöks i vilken grad individerna övergick

till alternativa ”försäkringssystem”, såsom skyddat arbete och arbetslöshet, efter refor­

men, dels undersöks om ”trösklarna” avseende hälsostatus sänktes för övergångar till

förtidspensioneringar och skyddat arbete efter det att arbetsmarknadsskäl avskaffades

som grund för förtidspensionering.

Projektansvarig: Per Skedinger

17.reformerochsocialafrndringarikina

Detta projekt tillämpar ett systeminriktat “holistiskt” synsätt på Kinas radikala eko­

nomiska reformer under det senaste kvartsseklet. Det behandlar både reformernas

karaktär och deras ekonomiska och sociala effekter.

Projektet fokuserar generellt på samspelet mellan det ekonomiska och det sociala

systemet under reformperioden. Det beaktar också Kinas alternativ vad gäller fortsatta

ekonomiska och sociala reformer. Det kommer sedan att i stor utsträckning utnyttja

de tillämpbara erfarenheterna från utvecklingsländerna genom åren.

Projektansvarig: Assar Lindbeck

54 55

18.svenskinkomst-ochfrmgenhetsfrdelning

Det övergripande målet för projektet är att skapa homogena serier för inkomst­ och

förmögenhetsfördelningens utveckling i Sverige som sträcker sig från tiden för Sveri­

ges industrialisering på 1�00­talet fram till i dag.

Dessa serier ska i huvudsak baseras på skattestatistik, nationalräkenskaper och

befolkningsstatistik, men ska också jämföras med individdatabaser för överlappande

år. Syftet är att bättre kunna förklara framväxten av den svenska inkomst­ och förmö­

genhetsfördelningen, både i historiskt och internationellt perspektiv.

Projektansvarig: Daniel Waldenström

5�

Publikationer

56

5�

Särtryck på svenska 2006650. ”Svenska minimilöner i den globaliserade ekonomin”.

Per Skedinger. Ekonomisk Debatt, årg. 34, nr 4, 2006. 14 sid.

64�. ”Jan Wallander och IUI – en osedvanligt lyckad korsbefruktning”.

Magnus Henrekson och Björn Hägglund. Decentralisering och incitament i

företag. Hans Tson Söderström (red.). Stockholm: SNS Förlag, 2006. 6 sid.

64�. ”Svenska toppinkomsters utveckling 1�03–2004”. Jesper Roine och

Daniel Waldenström. Ekonomisk Debatt, årg. 34, nr �, 2006. 1� sid.

64�. ”Hur internationell är svensk ekonomisk historia?”. Daniel Waldenström.

Ekonomisk Debatt, årg. 34, nr 5, 2006. 12 sid.

646. ”Entreprenörskap och företagande”. Magnus Henrekson och Mikael Stenkula.

Expertrapport nr 3 till Kris- och Framtidskommissionen. Stockholm: Svenskt

Näringsliv, 2006. 5� sid.

643. ”Hur viktig är närheten till jobb för chanserna på arbetsmarknaden?”. Yves Zenou,

Olof Åslund och John Östh. Ekonomisk Debatt, årg. 34, nr 6, 2006. 11 sid.

641. ”Beskattningen och tillväxtens aktörer”. Magnus Henrekson och

Dan Johansson. Ekonomiska Samfundets Tidskrift, årg. 5�, nr 3, 2006. 11 sid.

632. ”Hur påverkar handel och utflyttning av produktion den svenska arbetsmarkna­

den?”. Karolina Ekholm och Katariina Hakkala. Ekonomisk Debatt, årg. 34, nr 4,

2006. 14 sid.

631. ”Utlokalisering av produktion – Transparens, IFRS och ekonomisk tillväxt”.

Lars Oxelheim. Ekonomiska Samfundets Tidskrift, årg. 5�, nr 2, 2006. 10 sid.

630. ”Hur bör forskningsprestationer mätas?”. Magnus Henrekson, Kristin Magnusson

och Daniel Waldenström. Ekonomisk Debatt, årg. 34, nr 3, 2006. 15 sid.

624. ”Utlandsägande och löner i Sverige”. Fredrik Heyman, Fredrik Sjöholm och

Patrik Gustavsson Tingvall. Ekonomisk Debatt, årg. 34, nr 4, 2006. 12 sid.

56

5� 5�

620. ”Tillväxten och sysselsättningen i �0­talskrisens kölvatten”. Magnus Henrekson

och Steven J. Davis. Att reformera välfärdsstaten. NBER Rapporten II. R. B. Freeman,

B. Swedenborg och R. Topel (red.). Stockholm: SNS Förlag, 2006. 16 sid.

61�. ”Ingen indikation på ökad transparens. Hjälper IFRS aktieägare förstå konkur­

renskraft och företagsprestation?”. Lars Oxelheim. Balans, nr 4, 2006. 4 sid.

61�. ”Ett åtgärdspaket för stärkt entreprenörskap i högskattestaten”.

Magnus Henrekson. Ekonomisk Debatt, årg. 34, nr 2, 2006. 4 sid.

200560�. ”En tillbakablick på EMU­valet: Professorernas åsikter och mediedeltagande,

då och nu”. Tobias Lindqvist. Ekonomisk Debatt, årg. 33, nr �, 2005. � sid.

603. ”Ekonomiska reformer och social utveckling i Kina”. Assar Lindbeck.

Ekonomisk Debatt, årg. 33, nr 6, 2005. 15 sid.

Särtryck på engelska2006653. ”Raising Children to Work Hard: Altruism, Work Norms and Social Insurance”.

Assar Lindbeck and Sten Nyberg. Quarterly Journal of Economics, vol. 121,

nr 4, 2006. 30 sid.

652. ”Decentralisation of Active Labour Market Policy: The Case of Swedish Local

Employment Service Committees”. Martin Lundin och Per Skedinger. Journal

of Public Economics, vol. �0, nr 4–5, 2006. 23 sid.

651. ”Minimum Wages and Employment in Swedish Hotels and Restaurants”.

Per Skedinger. Labour Economics, vol. 13, nr. 2, 2006. 31 sid.

645. ”The Stability Pact – Rationales, Problems, Alternatives”. Assar Lindbeck och

Dirk Niepelt. Kyklos, vol. 5�, nr 4, 2006. 21 sid.

644. ”Sustainable Social Spending”. Assar Lindbeck. International Tax and Public

Finance, vol. 13, nr 4, 2006. 24 sid.

5� 5�

642. ”Property Tax and Urban Sprawl: Theory and Implications for US Cities”.

Yan Song och Yves Zenou. Journal of Urban Economics, vol. 60, nr 3, 2006. 15 sid.

640. ”City Structure, Job Search and Labour Discrimination: Theory and Policy Impli­

cations”. Harris Selod och Yves Zenou. Economic Journal, vol. 116, nr 514, 2006.

30 sid.

63�. ”National Treatment in the GATT”. Henrik Horn. American Economic Review,

vol. �6, nr 1, 2006. 10 sid.

63�. ”United States – Final Determination with Respect to Certain Softwood Lumber

from Canada”. Henrik Horn och Petros C. Mavroidis. The WTO Case Law of 2003.

Henrik Horn och Petros C. Mavroidis (red.). Cambridge (UK): Cambridge

University Press, 2006. 15 sid.

63�. ”European Community – Antidumping Duties on Malleable Cast Iron Tube

or Pipe Fittings from Brazil”. Henrik Horn och Petros C. Mavroidis.

The WTO Case Law of 2003. Henrik Horn och Petros C. Mavroidis (red.).

Cambridge (UK): Cambridge University Press, 2006. 42 sid.

636. ”United States – Continued Dumping and Subside Offset Act of 2000”. Henrik

Horn och Petros C. Mavroidis. The WTO Case Law of 2003. Henrik Horn och

Petros C. Mavroidis (red.). Cambridge (UK): Cambridge University Press, 2006.

34 sid.

635. ”Urban Labor Economic Theory”. Yves Zenou. A Companion to Urban Econo-

mics. Richard J. Arnott och Daniel P. McMillen (red.). Malden (MA): Blackwell

Publishing Ltd, 2006. 21 sid.

634. ”Technological Breakthroughs and Productivity Growth”. Harald Edquist och

Magnus Henrekson. Research in Economic History, vol. 24, 2006. 53 sid.

633. ”Corporate Restructuring and Labor Productivity Growth”. Katariina Hakkala.

Industrial and Corporate Change, vol. 15, nr 4, 2006. 31 sid.

62�. ”Who ´s Who in Networks. Wanted: The Key Player”. Coralio Ballester, Antoni

Calvó-Armengol och Yves Zenou. Econometrica, vol. �4, nr 5, 2006. 14 sid.

62�. ”Transparency in Human Capital Policy: A Prerequisite for European Economic

Growth”. Erik Mellander och Christina Håkanson. Corporate and Institutional

Transparancy for Economic Growth in Europe. Lars Oxelheim (red.). Oxford:

Elsevier, 2006. 36 sid.

60 61

62�. ”An Empirical Assessment of the Welfare Effects of Reciprocal Dumping”.

Richard Friberg och Mattias Ganslandt. Journal of International Economics,

vol. �0, nr 1, 2006. 23 sid.

626. ”Entrepreneurship and the Welfare State. A Reply”. Magnus Henrekson.

Industrial and Corporate Change, vol. 15, nr 3, 2006. 14 sid.

623. ”Merger Control and Enterprise Competitiveness: Empirical Analysis and Policy

Recommendations”. Johan Stennek och Frank Verboven. European Merger

Control. Do We Need an Efficiency Defence? Fabienne Ilzkovitz och Roderick

Meiklejohn (red.). Cheltenham (UK) och Northampton (MA): Edward Elgar

Publishing, 2006. 101 sid.

622. ”Efficiency Gains from Mergers”. Lars-Hendrik Röller, Johan Stennek och

Frank Verboven. European Merger Control. Do We Need an Efficiency Defence?

Fabienne Ilzkovitz och Roderick Meiklejohn (red.). Cheltenham (UK) och Nort­

hampton (MA): Edward Elgar Publishing, 2006. 11� sid.

621. ”A New Perspective on Mergers and Acquisitions: Evidence Explained, Policies

Prescribed”. Johan Stennek. CESifo Forum, No. 1, 2006. 6 sid.

616. ”On the Link between Exchange­rate Regimes, Capital Controls and Monetary

Policy Autonomy in Small European Countries, 1��� –2000”. Jens Forssbæck och

Lars Oxelheim. The World Economy, vol. 2�, nr 3, 2006. 2� sid.

615. ”Search Activities, Cost of Living and Local Labor Markets”. Eleonora Patacchini

och Yves Zenou. Regional Science and Urban Economics, vol. 36, nr 2, 2006. 22 sid.

614. ”Equilibrium Search Unemployment with Explicit Spatial Frictions”. Etienne

Wasmer och Yves Zenou. Labour Economics, vol. 13, nr 2, 2006. 23 sid.

613. ”Ethnic Diversity, Market Structure and Risk Sharing in Developing Countries”.

Mohamed Jellal och Yves Zenou. The Economics of Immigration and Social

Diversity. Solomon W. Polachek, Carmel Chiswick och Hillel Rapoport (red.).

Även i Research in Labor Economics, vol. 24. Elsevier: Oxford, 2006. 2� sid.

611. ”Efficiency Wages and Unemployment in Cities: The Case of High­Relocation Costs”.

Yves Zenou. Regional Science and Urban Economics, vol. 36, nr 1, 2006. 23 sid.

610. ”Growth Effects of Government Expenditure and Taxation in Rich Countries.

A Reply”. Stefan Fölster och Magnus Henrekson. European Economic Review,

vol. 50, nr 1, 2006. 3 sid.

60 61

200561�. ”Job Matching, Social Network and Word­of­Mouth Communication”. Antoni

Calvó-Armengol and Yves Zenou. Journal of Urban Economics, vol. 5�, nr 3,

2005. 23 sid.

612. ”Hold­up of Anti­Competitive Mergers”. Sven-Olof Fridolfsson och Johan Stennek.

International Journal of Industrial Organization, vol. 23, nr � –10, 2005. 23 sid.

60�. ”Bubbles and Experience: An Experiment”. Martin Dufwenberg, Tobias Lindqvist

och Evan Moore. American Economic Review, vol. �5, nr 5, 2005. � sid.

60�. ”The Insiders’ Dilemma: An Experiment on Merger Formation”. Tobias Lindqvist

och Johan Stennek. Experimental Economics, vol. �, nr 3, 2005. 1� sid.

606. ”The Relationship between Domestic and Outward Foreign Direct Investment:

The Role of Industry­Specific Effects”. Pontus Braunerhjelm, Lars Oxelheim och

Per Thulin. International Business Review, vol. 14, nr 6, 2005. 1� sid.

605. ”The Swedish Model of Corporate Ownership and Control in Transition”.

Magnus Henrekson och Ulf Jakobsson. The Internationalisation of Asset

Ownership in Europe. Harry Huizinga och Lars Jonung (red.). Cambridge

University Press: Cambridge, UK, 2005. 40 sid.

604. ”Privatization Policy in an International Oligopoly”. Pehr-Johan Norbäck och

Lars Persson. Economica, vol. �2, nr 2��, 2005. 1� sid.

602. ”Conceptualization of Non­Financial Defined Contribution Systems”. Assar

Lindbeck. Pension Reform: Issues and Prospects for Non-Financial Defined

Contribution (NDC) Schemes. Robert Holzmann och Edward Palmer (red.).

The World Bank: Washington DC, September 2005. 5 sid.

601. ”Density, Social Networks and Job Search Methods: Theory and Application to

Egypt”. Jackline Wahba och Yves Zenou. Journal of Development Economics,

vol. ��, nr 2, 2005. 31 sid.

600. ”Organized Crime, Corruption and Punishment”. Maurice Kugler, Thierry Verdier

och Yves Zenou. Journal of Public Economics, vol. ��, nr � –10, 2005. 25 sid.

5��. ”The Anglo­American Financial Influence on CEO Compensation in Non­Anglo­

American Firms”. Lars Oxelheim och Trond Randøy. Journal of International

Business Studies, vol. 36, nr 4, 2005. 14 sid.

62 63

5��. ”Exposure­Based Cash­Flow­at­Risk: An Alternative to VAR for Industrial

Companies”. Niclas Andrén, Håkan Jankensgård och Lars Oxelheim.

Journal of Applied Corporate Finance, vol. 1�, nr 3, 2005. 11 sid.

5��. ”International Financial Liberalization and Industry Growth”. Jonas Vlachos och

Daniel Waldenström. International Journal of Finance and Economics, vol. 10,

nr 3, 2005. 22 sid.

5�6. ”Demand Uncertainty, Mismatch and (Un)employment”. Mohamed Jellal, Jacques-

François Thisse och Yves Zenou. Economics Letters, vol. ��, nr 1, 2005. � sid.

5�5. ”The Failing Firm Defense”. Lars Persson. Journal of Industrial Economics,

vol. 53, nr 2, 2005. 2� sid.

Artiklar accepterade för publicering2006Zenou, Yves, ”Spatial Dependence in Local Unemployment Rates”, Journal of

Economic Geography. Accepterad december 2006.

Søberg, Morten och Thomas Tangerås, ”Voter Turnout in Small Referendums”,

Electoral Studies. Accepterad november 2006.

Douhan, Robin, Gunnar Eliasson och Magnus Henrekson, ”Israel M. Kirzner:

An Outstanding Austrian Contributor to the Economics of Entrepreneurship”,

Small Business Economics. Accepterad november 2006.

Skedinger, Per och Barbro Widerstedt, ”Cream Skimming in Employment Program­

mes for the Disabled? Evidence from Sweden”, International Journal of Manpower.

Accepterad november 2006.

Heyman, Fredrik, ”How Wage Compression Affects Job Turnover”, Journal of Labor

Research. Accepterad oktober 2006.

Norbäck, Pehr-Johan och Lars Persson, ”Investment Liberalization – Why a Restrictive

Cross­Border Merger Policy Can Be Counterproductive”, Journal of International

Economics. Accepterad september 2006.

Ganslandt, Mattias och Keith Maskus, ”Vertical Distribution, Parallel Trade, and Price

Divergence in Integrated Markets”, European Economic Review. Accepterad juni 2006.

62 63

Battu, Harminder, McDonald Mwale och Yves Zenou, ”Oppositional Identities and the

Labor Market”, Journal of Population Economics. Accepterad juni 2006.

Boschini, Anne och Anna Sjögren, ”Is Team Formation Gender Neutral? Evidence from

Coauthorship Patterns”, Journal of Labor Economics. Accepterad juni 2006.

Friberg, Richard och Mattias Ganslandt, ”Exchange Rates and Cash Flows in Differen­

tiated Product Industries – A Simulation Approach”, Journal of Finance. Accepterad

maj 2006.

Henrekson, Magnus, ”Entrepreneurship and the Welfare State: A Reply”, Industrial and

Corporate Change. Accepterad maj 2006.

Svensson, Roger, ”Knowledge Transfer to Emerging Markets via Consulting Projects”,

Journal of Technology Transfer. Accepterad maj 2006.

Song Yan och Yves Zenou, ”Property Tax and Urban Sprawl. Theory and Implications

for U.S. Cities”, Journal of Urban Economics. Accepterad maj 2006.

Calvó-Armengol Antoni, Thierry Verdier och Yves Zenou, ”Strong Ties and Weak Ties

in Employment and Crime”, Journal of Public Economics. Accepterad maj 2006.

Lindbeck, Assar, ”Sustainable Social Spending”, International Tax and Public Finance.

Accepterad maj 2006.

Lindbeck, Assar och Dirk Niepelt, ”The Stability Pact – Rationales, Problems,

Alternatives”, Kyklos. Accepterad maj 2006.

Lindbeck, Assar och Sten Nyberg, ”Raising Children to Work Hard: Altruism, Work

Norms and Social Insurance”, Quarterly Journal of Economics. Accepterad april 2006.

Ballester, Coratio, Antonio Calvó-Armengol och Yves Zenou, ”Who’s Who in Networks.

Wanted: The Key Player”, Econometrica. Accepterad april 2006.

Edquist, Harald och Magnus Henrekson, ”Technological Breakthroughs and Producti­

vity Growth”, Research in Economic History. Accepterad mars 2006.

Ekholm, Karolina och Katariina Hakkala, ”Location of R&D and High­Tech Production

by Vertically Integrated Multinationals”, Economic Journal. Accepterad mars 2006.

Hakkala, Katariina, ”Corporate Restructuring and Labor Productivity Growth”,

Industrial and Corporate Change. Accepterad mars 2006.

Oxelheim, Lars, ”International Financial Reporting Standards (IFRS), Corporate

64 65

Performance and Economic Growth”, Journal of Finnish Economic Society. Accepterad

februari 2006.

Stennek, Johan, ”A New Perspective on Mergers and Acquisitions: Evidence Explained;

Policies Prescribed”, CESifo Forum. Accepterad januari 2006.

Working Papers20066�5 ”Competition vs. Regulation in Mobile Telecommunications”. Johan Stennek

och Thomas P. Tangerås.

6�4 ”A Survey of the Literature on the WTO Dispute Settlement System”.

Henrik Horn och Petros C. Mavroidis.

6�3 ”The European Size Distribution of Firms and Employment”. Mikael Stenkula.

6�2 ”Industry Concentration and Welfare – On the Use of Stock Market Evidence

from Horizontal Mergers”. Sven-Olof Fridolfsson och Johan Stennek.

6�1 ”An Essay on Economic Reforms and Social Change in China”. Assar Lindbeck.

6�0 ”Economic­Social Interaction during China’s Transition”. Assar Lindbeck.

6�� ”Merged Municipalities, Higher Debt: On Free­riding and the Common Pool

Problem in Politics”. Henrik Jordahl och Che-Yuan Liang.

6�� ”Israel M. Kirzner: An Outstanding Austrian Contributor to the Economics of

Entrepreneurship”. Robin Douhan, Gunnar Eliasson och Magnus Henrekson.

6�� ”Why Does Sovereign Risk Differ for Domestic and Foreign Investors? Evidence

from Scandinavia, 1�3�–1�4�”. Daniel Waldenström.

6�6 ”Using Markets to Measure Pre­War Threat Assessments: The Nordic Countries

Facing World War II”. Daniel Waldenström och Bruno S. Frey.

6�5 ”Acquisitions, Multinationals and Wage Dispersion”. Fredrik Heyman,

Fredrik Sjöholm och Patrik Gustavsson Tingvall.

6�4 ”Is There Really a Foreign Ownership Wage Premium? Evidence from Matched

Employer­Employee Data”. Fredrik Heyman, Fredrik Sjöholm och Patrik

Gustavsson Tingvall.

64 65

6�3 ”Inequality and Trust in Sweden: Some Inequalities are More Harmful than

Others”. Magnus Gustavsson och Henrik Jordahl.

6�2 ”Private Observation, Tacit Collusion and Collusion with Communication”.

Igor Mouravjiev.

6�1 ”The Looks of a Winner: Beauty, Gender and Electoral Success”. Niclas Berggren,

Henrik Jordahl och Panu Poutvaara.

6�0 ”Entrepreneurial Innovations, Competition and Competition Policy”.

Pehr-Johan Norbäck, Lars Persson och Jonas Vlachos.

66� ”The Interplay between Money Market Development and Changes in Monetary

Policy Operations in Small European Countries, 1��0–2000”. Jens Forssbæck

och Lars Oxelheim.

66� ”Producer Prices in the Transition to a Common Currency”. Niclas Andrén och

Lars Oxelheim.

66� ”The Evolution of Top Incomes in an Egalitarian Society; Sweden, 1�03–2004”.

Jesper Roine och Daniel Waldenström.

666 ”Investment Liberalization – Why a Restrictive Cross­Border Merger Policy Can

be Counterproductive”. Pehr-Johan Norbäck och Lars Persson.

665 ”Technological Breakthroughs and Productivity Growth”. Harald Edquist och

Magnus Henrekson.

664 ”Innovation Performance and Government Intervention”. Roger Svensson.

663 ”Cross­Border Acquisitions and Corporate Taxes: Efficiency and Tax Revenues”.

Pehr-Johan Norbäck, Lars Persson och Jonas Vlachos.

662 ”The Welfare State – Background, Achievements, Problems”. Assar Lindbeck.

661 ”How Important is Access to Jobs? Old Question – Improved Answer”.

Olof Åslund, John Östh och Yves Zenou.

660 ”Job Security and Work Absence: Evidence from a Natural Experiment”.

Assar Lindbeck, Mårten Palme och Mats Persson.

65� ”A Model of Income Insurance and Social Norms”. Assar Lindbeck och Mats

Persson.

66 6�

65� ”Is Team Formation Gender Neutral? Evidence from Coauthorship Patterns”.

Anne Boschini och Anna Sjögren.

65� ”National Treatment in the GATT”. Henrik Horn.

2005

656 ”Human Capital, Rent Seeking, and a Transition from Stagnation to Growth”.

Nils-Petter Lagerlöf och Thomas Tangerås.

655 ”Do Entrenched Managers Pay Their Workers More?”. Henrik Cronqvist,

Fredrik Heyman, Mattias Nilsson, Helena Svaleryd och Jonas Vlachos.

654 ”The Effect of Offshoring on Labor Demand: Evidence from Sweden”.

Karolina Ekholm och Katariina Hakkala.

653 ”Promoting Entrepreneurship in the Mature Welfare State”. Magnus Henrekson

och Jesper Roine.

652 ”The Todaro Paradox Revisited”. Yves Zenou.

651 ”Crime, Location and the Housing Market”. Yves Zenou.

650 ”Foreign Operations of Swedish Manufacturing Firms – Evidence from the IUI

Survey on Multinationals 2003”. Katariina Hakkala och David Zimmermann.

64� ”Oppositional Identities and the Labor Market”. Harminder Battu,

McDonald Mwale och Yves Zenou.

64� ”Property Tax and Urban Sprawl: Theory and Implications for U.S. Cities”.

Yan Song och Yves Zenou.

64� ”Domestic versus Cross­Border Acquisitions: Which Impact on the Target Firms’

Performance?”. Olivier Bertrand och Habib Zitouna.

646 ”Sustainable Social Spending”. Assar Lindbeck.

645 ”Peer Effects and Social Networks in Education and Crime”.

Antoni Calvó-Armengol, Eleonora Patacchini och Yves Zenou.

66 6�

Policy Papers 2006

10. ”Löneskillnader mellan kommunerna”. Allan Gustafsson och Helena Svaleryd.

�. ”Beskattningen och tillväxtens aktörer”. Magnus Henrekson och Dan Johansson.

�. ”Konkurrensutsättning av offentlig verksamhet – Hur stor är effektiviserings­

potentialen?”. Henrik Jordahl.

�. ”Konkurrens vid en reglerad utbyggnad av 3G­nät i Sverige”. Mattias Ganslandt.

6. ”Hur höga är minimilönerna?”. Per Skedinger.

5. ”Entreprenörskap och företagande – Om entreprenörsräntor och tillväxt”.

Magnus Henrekson och Mikael Stenkula.

4. ”Företagsstruktur och nyföretagande i Sverige”. Magnus Henrekson och

Mikael Stenkula.

3. ”Has U.S. Antitrust Policy Protected Consumers from the Abuse of Market

Dominance?”. Robert W. Crandall.

2. ”New Rules for Dominant Firms in Europe”. Mattias Ganslandt.

1. ”Den svenska modellen för företagsägande och företagskontroll vid skiljevägen”.

Magnus Henrekson och Ulf Jakobsson.

6� 6�

Böcker Välfärdsrådets rapport 2006. Fritt inträde? Ungdomars och invandrades väg till det första

arbetet. Olof Åslund, Robert Erikson, Oskar Nordström Skans och Anna Sjögren.

Stockholm: SNS Förlag, 2006.

The WTO Case Law of 2003. Henrik Horn och Petros C. Mavroidis (red.). Cambridge

(UK): Cambridge University Press, 2006.

Corporate and Institutional Transparency for Economic Growth in Europe.

Lars Oxelheim. Oxford: Elsevier, 2006.

En gränslös europeisk arbetsmarknad. Sverker Gustavsson, Lars Oxelheim och

Nils Wahl (red.). Stockholm: Santérus Förlag, 2006.

IUI Yearbook 2004/2005. 2005. 52 sid.

Populärvetenskap ”En välförtjänt bonus eller ...?”. Lars Oxelheim.

Management Magazine nr 4, november 2006.

”Det krävs insikt i den svenska modellens psyke”. Magnus Henrekson och

Johanna Möllerström. Axess, årg. 5, nr �, 2006.

”Påtvingad prylmani”. Magnus Henrekson. Neo, årg. 1, nr 5, 2006.

”Väljarna vill ha en svensk modell”. Niclas Berggren och Henrik Jordahl.

Neo, årg. 1, nr 5, 2006.

”Fusioner är nödvändiga”. Pehr-Johan Norbäck och Lars Persson.

Axess, årg. 4, nr �, 2005.

6� 6�

�1

Akademiska seminarier

�0

�1

IFN:s seminarieserie2006Onsdagen den 20 december

Mirjam van Praag, Amsterdam Center for Entrepreneurship (ACE/University of

Amsterdam UvA): Returns to Intelligence: Entrepreneurs versus Employees

Medförfattare: Justin van der Sluis och Joop Hartog

Onsdagen den 13 december

Helena Svaleryd, IFN: Political Rents in a Non-corrupt Democracy

Medförfattare: Jonas Vlachos

Onsdagen den 6 december

Ola Olsson, Göteborgs universitet: Country Size and the Rule of Law: Resuscitating

Montesquieu

Medförfattare: Gustav Hansson

Onsdagen den 29 november

Björn Tyrefors, Handelshögskolan i Stockholm: Do Politicians Free-ride? − An Empirical

Test of the Common Pool Model

Onsdagen den 22 november

Pernilla Andersson, SOFI, Stockholms universitet: Determinants of Exits from Self-

Employment

Onsdagen den 15 november

Mirco Tonin, IIES, Stockholms universitet: Minimum Wage and Tax Evasion: Theory

and Evidence

Onsdagen den 8 november

Pascalis Raimondos-Møller, Department of Economics, Copenhagen Business School

Company Taxation and Tax Spillovers: Separate Accounting versus Formula Apportionment

Medförfattare: Søren Bo Nielsen och Guttorm Schjelderup

Onsdagen den 25 oktober

Vicente Cuñat, Universitat Pompeu Fabra: Globalization and the Provision of

Incentives Inside the Firm: The Effect of Foreign Competition

Medförfattare: Maria Guadalupe

�0

�2 �3

Onsdagen den 18 oktober

Pär Holmberg, Uppsala universitet: Comparing Supply Function Equilibria

of Pay-as-Bid and Uniform-Price Auctions

Onsdagen den 11 oktober

Mats Bergman, Konkurrensverket: Comparing Merger Policies: The European Union

versus the United States

Medförfattare: Malcolm B. Coate, Maria Jakobsson och Shawn W. Ulrick

Onsdagen den 4 oktober

Magnus Wiberg, Nationalekonomiska institutionen, Stockholms universitet:

On the Indeterminacy of Trade Policy under Different Electoral Rules

Onsdagen den 27 september

Daniel Hallberg, Uppsala universitet: Economic Fluctuations and the Retirement of

Elderly Workers

Onsdagen den 20 september

Stefano Rossi, Handelshögskolan i Stockholm: Returns to Shareholder Activism:

Evidence from a Clinical Study of the Hermes UK Focus Fund

Medförfattare: Marco Becht, Julian Franks och Colin Mayer

Onsdagen den 13 september

Martin Holmén, Uppsala universitet: Tender Offers Versus Block Trades: Empirical

Evidence

Medförfattare: Eugene Nivorozhkin

Onsdagen den 6 september

Fredrik Sjöholm, Handelshögskolan i Stockholm: Acquisitions, Multinationals, and

Wage Dispersion

Medförfattare: Patrik Gustavsson Tingvall och Fredrik Heyman

Måndagen den 12 juni

Alejandro Micco, Banco Central de Chile: Effective Labor Regulation and

Microeconomic Flexibility

Medförfattare: Ricardo J. Caballero, Kevin N. Cowan och Eduardo M.R.A. Engel

Onsdagen den 7 juni

Gregory Clark, Department of Economics, University of California:

The Great Escape: The Industrial Revolution in Theory and in History

�2 �3

Torsdagen den 1 juni

James R. Markusen, University of Colorado, Boulder: Learning on the Quick and

Cheap: Microfoundations for the FDI Productivity Transmission Mechanism

Medförfattare: Natalia Trofimenko

Onsdagen den 31 maj

Robert J. Gordon, Northwestern University: Issues in the Comparison of Welfare

Between Europe and the United States

Tisdagen den 30 maj

Arnaud Chéron, Université du Maine, Le Mans: Job Creation and Job Destruction

over the Life Cycle

Medförfattare: J­O. Hairault och F. Langot

Onsdagen den 24 maj

Joseph A. Clougherty, WZB, Berlin: The Impact of ISO 9000 Diffusion on Trade and FDI:

A New Institutional Analysis

Medförfattare: Michal Grajek

Onsdagen den 17 maj

Daniel Waldenström, IFN: The Evolution of Top Incomes in an Egalitarian Society:

Sweden, 1903–2004

Medförfattare: Jesper Roine

Onsdagen den 10 maj

Bhaskar Dutta, University of Warwick: Communication Networks with

Endogenous Link Strength

Medförfattare: Francis Bloch

Onsdagen den 3 maj

John Hassler, IIES, Stockholms universitet: Explaining Asymmetric Price Adjustment

Medförfattare: Tore Ellingsen och Richard Friberg

Onsdagen den 26 april

Assar Lindbeck, IFN och IIES, Stockholms universitet, och Mats Persson, IIES: A Model

of Income Insurance and Social Norms

Onsdagen den 19 april

Jan Saarela, Åbo Akademi, Åbo: Selection in Migration and Return-Migration. Evidence

from Micro Data

Medförfattare: Dan­Olof Rooth

�4 �5

Onsdagen den 5 april

Fredrik Andersson, Lunds universitet: Horizontal and Vertical Differentiation in

School Competition with Vouchers

Onsdagen den 29 mars

Eva Mörk, Nationalekonomiska institutionen, Uppsala universitet: Is There Really an

Election Cycle in Public Policy? Separating Time Effects from Election Year Effects

Medförfattare: Matz Dahlberg

Onsdagen den 22 mars

Chrysovalantou Milliou, Universidad Carlos III de Madrid: Upstream Horizontal

Mergers, Vertical Contracts, and Bargaining

Medförfattare: Emmanuel Petrakis

Onsdagen den 15 mars

Quentin David, Université Libre de Bruxelles: Social Capital, Geographical Mobility

and Unemployment in Europe

Medförfattare: Alexandre Janiak och Etienne Wasmer

Onsdagen den 8 mars

Jo Seldeslachts, WZB, Berlin: Remedy for Now but Prevent for Tomorrow: The Deterrence

Effects of Merger Policy Tools

Medförfattare: Pedro Barros och Joe Clougherty

Onsdagen den 22 februari

Jörgen W. Weibull, Handelshögskolan i Stockholm: Price Competition and Convex Costs

Onsdagen den 15 februari

Cédric Argenton, Handelshögskolan i Stockholm: The Market for Melons: Cournot

Competition with Unobservable Qualities

Onsdagen den 8 februari

Peter Skogman Thoursie, Nationalekonomiska institutionen, Stockholms universitet:

Temporary Disability Insurance and Labor Supply: Evidence from a Natural Experiment

Medförfattare: Per Pettersson­Lidbom

Onsdagen den 1 februari

Henrik Jordahl, Nationalekonomiska institutionen, Uppsala universitet: Inequality

and Trust: Some Inequalities are More Harmful than Others

Medförfattare: Magnus Gustavsson

�4 �5

Onsdagen den 25 januari

Simona Fabrizi, Universidad del País Vasco, Bilbao, Spain: How Much Efficiency Gains

and Price Reductions to Put as Ingredients into an Efficiency Defense? ’Quanto Basta’

Medförfattare: Steffen Lippert

Onsdagen den 18 januari

Tore Ellingsen, Handelshögskolan i Stockholm: Trust as an Incentive

Medförfattare: Magnus Johannesson

Onsdagen den 11 januari

Almas Heshmati, Seoul National University: The New Global Determinants of FDI

Flows to Developing Countries: The Impacts of ICT and Democratization

Medförfattare: Tony Addison

2005

Onsdagen den 14 december

Rune Stenbacka, Svenska Handelshögskolan i Helsingfors: Product Market

Competition, Profit Sharing and Equilibrium Unemployment

Medförfattare: Erkki Koskela

Onsdagen den 7 december

Matthew Lindquist, SOFI, Stockholms universitet: Gender Wage Leadership

Onsdagen den 30 november

Xavier Vives, INSEAD, Paris: Innovation and Competitive Pressure

Onsdagen den 23 november

Åsa Rosén, SOFI, Stockholms universitet: Incentives in Competitive Search Equilibrium

and Wage Rigidity

Medförfattare: Espen R. Moen

Onsdagen den 16 november

Yongmin Chen, University of Colorado, Boulder: On Price-Increasing Competition

Medförfattare: Michael Riordan

Onsdagen den 9 november

Mary Amiti, IMF, Washington: Trade Liberalization, Intermediate Inputs and Productivity:

Evidence from Indonesia

Medförfattare: Jozef Konings

�6 ��

Onsdagen den 26 oktober

Ingeborg Simonsson, Juridicum, Stockholms universitet: Konkurrensverkets

domstolsprocesser 1993 – 2004. En utvärdering

Onsdagen den 19 oktober

Marc Ivaldi, Université de Toulouse (IDEI), EHESS och CEPR: Mergers as Auctions

Medförfattare: Jrissy Motis

Onsdagen den 12 oktober

Henrik Cronqvist, Ohio State University, Fisher College of Business: Do Agency

Problems between Shareholders and Managers Affect Workers’ Pay?

Medförfattare: Fredrik Heyman, Mattias Nilsson, Helena Svaleryd och Jonas Vlachos

Onsdagen den 5 oktober

Steffen Lippert, IFN och Université de Toulouse: Moral Hazard and the Decision to Do

Joint Research

Medförfattare: Simona Fabrizi

Onsdagen den 28 september

Mårten Palme, Nationalekonomiska institutionen, Stockholms universitet:

Job Security and Work Absence. Evidence from a Natural Experiment

Medförfattare: Assar Lindbeck och Mats Persson

Onsdagen den 21 september

Joszef Molnár, IFN och Université de Toulouse: Revenue Maximizing Auctions with

Externalities and Signaling

Medförfattare: Gábor Virág

Onsdagen den 14 september

Nicola Gennaioli, IIES, Stockholms universitet: The Evolution of Precedent

Medförfattare: Andrei Shleifer

Onsdagen den 7 september

Åsa Olli Segendorf, SOFI, Stockholms universitet: Wage Effects of Search Methods for

Immigrants and Natives in Sweden

Onsdagen den 31 augusti

Patrik Hesselius, Nationalekonomiska institutionen, Uppsala universitet:

Monitoring Sickness Insurance Claimants: Evidence from a Social Experiment

Medförfattare: Per Johansson och Laura Larsson

�6 ��

Brown bagseminarier I denna seminarieserie presenteras arbeten på ett tidigare stadium jämfört med det

högre seminariet och presentationerna görs i stor utsträckning av IFN:s egna forskare.

2006

Måndagen den 18 december

Per Sonnerby, Handelshögskolan i Stockholm: What Do Consultants Do?

Måndagen den 4 december

Johan Almenberg, IFN: Adel som tillgång: en studie av den svenska äktenskaps-

marknaden

Måndagen den 6 november

Mikael Stenkula, IFN: Sverige – en basarekonomi? Hur har svensk tillverkningsindustri

mött den ökade globaliseringen. En empirisk studie av förädlingsvärde och import

Måndagen den 23 oktober

Florin Maican, Göteborgs universitet: Productivity Dynamics, R&D and Competitive

Pressure

Måndagen den 2 oktober

Henrik Jordahl, IFN: Elections at a Glance

Måndagen den 18 september

Andrea Asoni, IFN och University of Chicago: Property Rights and Growth

Måndagen den 4 september

Tino Sanandaji, IFN och University of Chicago: Work, Leisure and Household

Production in the US and Europe

Måndagen den 22 maj

Ken Krechmer, University of Colorado, Boulder: The Evolution of Standards

Måndagen den 15 maj

Anna Sjögren, IFN: Do Grades Discourage or Motivate?

Måndagen den 3 april

Thomas Tangerås, IFN: Intense Network Competition

�� ��

Måndagen den 20 mars

Yves Zenou, IFN: Race, Identity and Education

Måndagen den 6 mars

Igor Mouraviev, IFN och University of Toulouse: Private Observation, Tacit Collusion

and Collusion with Communication

Måndagen den 6 februari

Daniel Waldenström, IFN: Hur bör forskningsprestationer mätas?

Tisdagen den 31 januari

Steffen Lippert, IFN och University of Toulouse: Networks of Relations and Social

Capital

Måndagen den 16 januari

Anna Sjögren, IFN: Peers and Culture

2005

Torsdagen den 15 december

Igor Mouraviev, IFN och University of Toulouse: Tacit Collusion and Collusion with

Communication

Måndagen den 28 november

Johan Stennek, IFN: Exclusive Quality – Why Exclusive Distribution may Benefit the

TV-viewers

�� ��

�1

Publika aktiviteter

�0

�1

I samband med namnbytet beslöt institutets ledning att öka inslaget av

utåtriktade aktiviteter. Detta för att tillgängliggöra vår forskning för de

opinionsbildare och beslutsfattare som löpande bevakar näringslivets

villkor och utveckling.

För att åstadkomma detta har inslaget av policyinriktade rapporter och seminarier

ökat. Dessutom erbjuder vi aktuell information om vår forskning via en ny hemsida,

ett nyhetsbrev och debattartiklar.

För att kommunicera framgångsrikt med omvärlden har vi stärkt kompetensen

inom organisationen. Flertalet av våra forskare har under året genomgått skriv­, talar­

och medieträningar.

På de följande sidorna presenterar vi de aktiviteter som varit centrala i vår utåtrik­

tade verksamhet under 2006.

den3:euppgiften

IFNs långsiktiga mål är att vara en aktör med högt förtroende bland ledande besluts­

fattare, experter och opinionsbildare. Kortsiktig publicitet får därmed aldrig gå före

långsiktig trovärdighet. Vår kommunikation styrs av nya resultat inom forskningen,

inte av debattens svängningar.

Av samma skäl söker vi kommunikationsformer som bygger på resonemang och

dialog. Personliga möten med experter, seminarier för en initierad publik och ett

kunskapsorienterat nyhetsbrev är alla exempel på kanaler och forum som kan göra

forskningen rättvisa.

Som bas för våra aktiviteter finns alltid gedigen forskning. Journalister, politiker

och experter som söker sig till oss kan vara säkra på att våra resultat och slutsatser

bottnar i kvalitetssäkrad forskning.

Forskning och 3:e uppgiftenVåra utåtriktade aktiviteter bygger på kunskap genererad inom ramen för fleråriga forskningsprojekt. I samband med ett projekts avslutande görs ofta en översikt av resultaten funna inom projektet och näraliggande forsknings-litteratur vilket sammanfattas i en utredning. De policyrelevanta resultaten kommuniceras sedan via Policy Papers och seminarier och sprids vidare till media.

�0

�2 �3

Samhällsdebattören Susanna Popova, Carl Johan Åberg, nationalekonom och docent, och Björn Hägglund, styrelseordförande IFN.

Professor Magnus Henrekson i samspråk med kulturskribent Kay Glans.

1. VIP-fest vid namnbyte Den 22 maj 2006 samlade IFN över 100 gäster på Armémuseum i Stockholm för att

lansera det nya namnet och viktiga verksamhetsförändringar liksom för att bjuda på

mat och underhållning.

Vår nytillträdde vd Magnus Henrekson presenterade motiven för ett namnbyte

och aktuella förändringar inom institutet. Programcheferna Mattias Ganslandt

och Lars Persson introducerade institutets nya forskningsprogram och en panel

av samhällsdebattörer tog sig an frågan om nationalekonomernas roll i samhälls­

debatten. Avslutningsvis bjöd docent Anna Sjögren på ett musikaliskt stycke om

forskarens vedermödor.

�2

�2 �3

Kvällen avslutades med en paneldiskussion under ledning av Åke Ortmark på temat ”Har nationalekonomernas röst tystnat?”. Medverkade gjorde Magnus Henrekson, Carl Johan Åberg, Susanna Popova och Leo Lagercrantz.

Skriftställaren Anders Johnson och IFN:s kommunikationschef Sofia Strömberg.

Professor Solveig Wikström, SU, och professor Assar Lindbeck, IFN.

Ackompanjerad av Karin Bäckström (t.h.) framförde Anna Sjögren ett stycke om forskarens vedermödor.

Agneta Dreber, VD Livsmedelsföretagen, Jan Bröms, tidigare chefsekonom SACO, och Bettina Kashefi, Finansdepardementet.

�2

�4 �5

2. Policyseminarier Måndagen den 27 mars 2006

Är staten en skicklig aktör på riskkapitalmarknaden?

Rapport: Innovation Performance and Government Financing

IFN Working Paper nr 664

Medverkande: Tom Berggren, vd, Svenska Riskkapitalföreningen

Peter Holmstedt, vd, Innovationsbron

Roger Svensson, docent, IFN

Frågeställningar: I Sverige behövs kapital till de många småskaliga projekt som kan

bli framtidens produkter och företag. Därför satsar staten närmare två miljarder på

såddfinansiering under en tioårsperiod för att främja innovationer och företagande

via bl a Innovationsbron och ALMI. Vid seminariet visade Roger Svensson att patent

med statlig såddfinansiering har en låg sannolikhet att kommersialiseras och förnyas.

Patent med statliga villkorslån har dessutom ett sämre vinstutfall – givet att de kom­

mersialiseras.

Onsdagen den 14 juni 2006

Den svenska modellen för företagsägande vid skiljevägen

Rapport: Den svenska modellen för företagsägande och företagskontroll vid

skiljevägen

IFN Policy Paper nr 1

Medverkande: Magnus Henrekson, vd, IFN

Tomas Nicolin, vd, Alecta

Marcus Storch, ordförande, Nobelstiftelsen,

vice ordförande, Axel Johnson AB och Axfood AB

Frågeställningar: Den svenska modellen för ägande och kontroll utmanas av snabba

omvärldsförändringar. Främst är det globaliseringen och utvecklingen på de finansiel­

la marknaderna som tvingar fram en nyordning. Samtidigt framför EU­kommissionen

kritik mot det svenska systemet med A­ och B­aktier. Med utgångspunkt i en studie av

Magnus Henrekson och Ulf Jakobsson, som beskriver den svenska ägar­ och kontroll­

�4 �5

modellens framväxt, diskuterade de medverkande alternativa vägar för att främja ett

aktivt, ansvarsfullt och engagerat ägande.

Måndagen den 25 september 2006

Strategier i konkurrensen om utländska investeringar

Rapport: Effektivitetseffekter av utländska direktinvesteringar

ITPS Arbetsrapport R2006:004

Medverkande: Mathias Herzing, ekon dr, Nationalekonomiska institutionen,

Stockholms universitet

Lars Mattila, tf utredningschef, Invest in Sweden Agency

Pehr-Johan Norbäck, docent, IFN

Lars Persson, docent, IFN

Magnus Runnbeck, utredningschef, Invest in Sweden Agency

Frågeställningar: Vilka effekter har det ökade inslaget av utländska direktinvesteringar

fört med sig i den svenska ekonomin? Varför sjunker inflödet av investeringar i dags­

läget och vilka strategiska vägval krävs för att locka nya investeringar i framtiden? Vid

seminariet presenterade institutets forskare en översikt av den nationalekonomiska

forskning som studerar drivkrafterna bakom utländska direktinvesteringar och vilka

effektivitetseffekter som är förväntade på näringslivet i ett mottagarland. Represen­

tanter för Invest in Sweden Agency kommenterade studien utifrån sina praktiska

erfarenheter av att locka utländska investeringar till Sverige.

Några av de medverkande vid seminariet ”Globalisering av tjänsteproduktionen”. Från vänster: Mattias Glanslandt, Sten Tolgfors och Catherine L. Mann.

�6 ��

Måndagen den 20 november 2006

Globalisering av tjänsteproduktionen – implikationer för en liten öppen ekonomi

Medverkande: Ordförande: Mattias Ganslandt, docent, IFN

Huvudtalare: Sten Tolgfors, handelsminister

Talare: Bernard Hoekman, fil dr, World Bank

Peter Lageson, vice vd, IBX Europe

J Bradford Jensen, fil dr, Institute for International Economics,

Washington

Catherine L Mann, fil dr, Institute for International Economics,

Washington

James R Markusen, professor, Department of Economics,

University of Colorado at Boulder

Keith E Maskus, professor, Department of Economics,

University of Colorado at Boulder

Lars Persson, docent och vice vd, IFN

Panel: Magnus Henrekson, professor och vd, IFN

Peter Lageson, vice vd, IBX Europe

Richard Murray, chefekonom, Statskontoret

Karin Pilsäter, riksdagsledamot och ordförande i näringsutskottet

Frågeställningar: Internationell handel och utländska direktinvesteringar i tjänste­

produktionen ökar i rask takt. Denna förändring påverkar små öppna ekonomier och

har en fundamental effekt på såväl anställda som företag. Även konsumtionen i den

privata och offentliga sektorn berörs när konkurrensen ökar. Huvudsyftet med konfe­

rensen var att fokusera på effekterna av denna förändringsprocess.

Torsdagen den 7 december 2006

Rikare kan ingen vara – ny studie om toppinkomsternas utveckling i Sverige

Rapport: The Evolution of Top Incomes in an Egalitarian Society;

Sweden, 1�03–2004

Working Paper nr 66�

�6 ��

Medverkande: Magnus Henrekson, professor och vd, IFN

Sofia Nerbrand, chefredaktör, Magasinet Neo

Jesper Roine, fil dr, Handelshögskolan i Stockholm

Daniel Waldenström, fil dr, IFN

Gunnar Wetterberg, samhällspolitisk chef, SACO

Frågeställningar: Vem blir rik i dagens Sverige och varför? Går vägen till stora inkom­

ster via utbildning och arbete eller krävs andra resurser? Har skillnaderna mellan de

som tjänar mest och övriga grupper ökat eller minskat under seklet som gått? Vid

seminariet presenterade Daniel Waldenström och Jesper Roine en unik studie av de

svenska toppinkomsternas utveckling under hundra år. Magnus Henrekson och

Gunnar Wetterberg resonerade kring frågeställningarna ovan.

Tisdagen den 12 december 2006

Sambandet mellan transparens och tillväxt – med klara spelregler växer Europa

Bok: Corporate and Institutional Transparency for Economic Growth in

Europe, Oxford: Elsevier

Medverkande: Ola Alterå, statssekreterare, Näringsdepartementet

Iain Begg, professor, London School of Economics

Ingrid Bonde, generaldirektör, Finansinspektionen

Thomas Brewer, professor, Georgetown University

Håkan Jonsson, statssekreterare, Stadsrådsberedningen

Erik Mellander, stf generaldirektör, IFAU

Claes Norgren, generaldirektör, Konkurrensverket

Lars Oxelheim, professor, IFN och Lunds universitet

Henry Sténson, informationsdirektör, Ericsson

Karin S Thornburn, professor, Tuck School of Business

Clas Wihlborg, professor, Copenhagen Business School

Sture Öberg, generaldirektör, ITPS

Frågeställningar: Hur påverkar transparens i beslutsprocesser och regelverk tillväxten

i Europa? Vilken betydelse har öppenhet i regeringens och Riksbankens arbete för

näringslivets vilja att investera? Vad betyder genomlysningen av företag för markna­

dens växtkraft? Ledande företrädare för forskning, politik och näringsliv diskuterade

sambanden mellan transparens och tillväxt.

�� ��

3. Hemsida och nyhetsbrev Under året har IFN publicerat en ny hemsida med två huvudsakliga målgrupper

som utgångspunkt. Den svenska versionen riktar sig till en policyinriktad publik, dvs

politiker, journalister, organisationsföreträdare och utredare. Den engelska versionen

vänder sig främst till företrädare för forskning och universitet.

Via hemsidan sprider vi information om:

Institutet och våra medarbetare

Aktuella forskningsrapporter

Policyseminarier och rapporter

Debattartiklar och närvaro i media

�� ��

Institutet publicerar också ett nyhetsbrev med en planerad utgivningstakt på tre num­

mer per år. Även nyhetsbrevet vänder sig till en policyinriktad publik och rymmer:

Temaartikel: En översiktsartikel som sammanfattar den senaste forskningen

inom ett aktuellt område

Referat: Referat av aktuella forskningsrapporter med hög relevans för nä­

ringslivets villkor och utveckling

Aktiviteter: Inbjudan till och dokumentation av policyinriktade seminarier

Aktuella forskningsrapporter: Presentation av rapporter

författade av institutets forskare

Nyheter: Introduktion av nya forskningsprogram, medarbetare, aktiviteter etc.

�0 �1

4. Närvaro i media Forskarna vid IFN deltar aktivt i media genom debattinlägg, pressmöten och en

löpande dialog med journalister. Detta har inneburit att närvaron i media har ökat

under 2006. Nedan har vi samlat de debattartiklar som vi medverkat med under året.

Dessutom presenterar vi statistik över vår närvaro i media.

”Unga och invandrare väntar allt längre med att söka arbete”. Robert Erikson,

Oskar Nordström Skans, Anna Sjögren och Olof Åslund. DN Debatt, 2006­11­23.

”Varför har vi inte råd med det viktigaste?”. Magnus Henrekson och Berthel

Nordström. Entreprenör, nr �, 2006­10­03.

”Räntechock väntar efter valet”. Roger Svensson. SvD Brännpunkt, 2006­0�­15.

”Forskning: sänkt skatt ger fler jobb”. Niclas Berggren, Andreas Bergh och

Henrik Jordahl. Sydsvenskan opinion, 2006­0�­02.

”Maktväxling ligger också i socialdemokraternas intresse”. Assar Lindbeck.

DN Debatt, 2006­0�­01.

”Sverige behöver filantroper som Bill Gates”. Magnus Henrekson och

Pontus Braunerhjelm. Expressen – Fjärde sidan, 2006­0�­25.

”Lågavlönade kvinnor betalar Perssons saneringsprogram”. Magnus Henrekson och

Aleksander Perski. DN Debatt, 2006­0�­16.

”Omöjligt jämföra förskolealternativ”. Erik Mellander och Anna Sjögren.

Uppsala Nya Tidning, 2006­0�­16.

”Konkurrensen från Kina sänker inte svenska löner”. Karolina Ekholm och

Katariina Hakkala. Dagens Industri, 2006­05­2�.

”Statligt såddkapital ger för dåligt resultat”. Roger Svensson. DI Debatt, 2006­03­25.

”Utveckla tjänstesektorn är en överlevnadsfråga”. Magnus Henrekson. DI Debatt,

2006­01­24.

”Böter biter inte när statens bolag bryter mot konkurrensreglerna”. Mattias Ganslandt.

DI Debatt, 2005­12­30.

”Sanningen om dagis”. Anna Sjögren. Expressen – Fjärde sidan, 2005­12­26.

�0 �1

0

10

20

30

40

50

jan feb mars april maj juni juli aug sep okt nov dec

Vår forskning har under året blivit mer synlig i medierna. Det visar sammanställningen

av artiklar i dagspress.

Institutet för Näringslivsforskning i dagspress 2006

Antal i artiklar i dagspress som redovisar vårt namn, våra forskare eller vår forskning fördelat per månad.

0

10

20

30

40

50

jan feb mars april maj juni juli aug sep okt nov dec

Antal i artiklar i dagspress som redovisar vårt namn, våra forskare eller vår forskning fördelat per månad.

Industriens Utredningsinstitut i dagspress 2005

�3

Finansiärer

�2

�3

Institutet för Näringslivsforskning finansierades under 2006 till knappt

hälften av huvudmannen Svenskt Näringsliv. Vid sidan av dessa medel

tillkommer forskningsbidrag från:

almega

Branschorganisationen Almega bidrar med finansiering till institutets forskning om

tjänstesektorn.

forskningsrdetfrarbetslivochsocialvetenskap(fas)

FAS stödjer och initierar grundläggande och behovsstyrd forskning inom områdena

arbetsmarknad, arbetsorganisation, arbete och hälsa, folkhälsa, välfärd och socialför­

säkring, omsorg och sociala relationer.

janwallandersochtomhedeliusstiftelse

Stiftelsens ändamål är att stödja samhällsvetenskaplig forskning inom främst ekonomisk

historia, ekonomisk geografi, företagsekonomi, nationalekonomi och ekonometri.

konkurrensverket

Konkurrensverket främjar forskning om konkurrensfrågor, i första hand inom områdena

ekonomi och juridik, med stöd av Rådet för konkurrensfrågor.

marianneochmarcuswallenbergsstiftelse

Stiftelsens ändamål är att främja vård och uppfostran av barn, att stödja undervisning

och utbildning samt att främja vetenskaplig forskning.

stiftelsenriksbankensjubileumsfond

Stiftelsen är en fristående stiftelse som har till ändamål att främja och understödja

vetenskaplig forskning.

teknikfretagen

Branschorganisationen Teknikföretagen bidrar med finansiering till institutets forskning

om industrinära tjänster.

theeuropeancommission,researchtrainingnetworks(rtn) RTN har som mål att öka expertisen och främja rörligheten av unga forskare inom EU.

De arbetar även mot en ökad förståelse för vår tids omvälvande samhällsförändringar.

vetenskapsrdet

Vetenskapsrådet är en statlig myndighet som utvecklar och finansierar grundforskning

och forskningsinformation av högsta kvalitet inom alla vetenskapsområden.

�2

�5

Utländska gästforskare

�4

�5

2006

Andrea Asoni, University of Chicago, USA

Andrew Bernard, Tuck School of Business at Dartmouth,USA

Olivier Bertrand, University of Toulouse, GREMAQ, Frankrike

Arnaud Chéron, Université du Maine, Frankrike

Gregory Clark, University of California, USA

Joseph A. Clougherty, Wissenschaftszentrum Berlin (WZB), Tyskland

Vicente Cuñat, Universitat Pompeu Fabra, Spanien

Bhaskar Dutta, University of York, England

Quentin David, Université Libre de Bruxelles, Belgien

Simona Fabrizi, Universidad del País Vasco in Bilbao, Spanien

Robert Feenstra, University of California, Davis, USA

Robert J. Gordon, Northwestern University, USA

Holger Görg, University of Nottingham, England

Keith Head, University of British Columbia, Kanada

Almas Heshmati, Seoul National University, Korea

Alex Hijzen, University of Nottingham, England

Bernard Hoekman, The World Bank, Washington, USA

J. Bradford Jensen, Institute for International Economics, Washington D.C., USA

Jiangdon Ju, University of Oklahoma, USA

Steffen Lippert, University of Toulouse I, Frankrike

Catherine L. Mann, Institute for International Economics, Washington D.C., USA

James R. Markusen, Department of Economics, University of Colorado, Boulder, USA

Keith E. Maskus, Department of Economics, University of Colorado, Boulder, USA

Alejandro Micco, Banco Central de Chile, Chile

Chrysovalantou Milliou, Universidad Carlos III de Madrid, Spanien

Igor Mouraviev, University of Toulouse I, Frankrike

Panu Poutvaara, University of Helsinki, Finland

C. Mirjam van Praag, University of Amsterdam, Holland

Pascalis Raimondos-Møller, Department of Economics, Copenhagen Business

School, Danmark

�4

�6

Peter Rousseau, Vanderbilt University, USA

Tino Sanandaji, University of Chicago, USA

Jo Seldeslachts, Wissenschaftszentrum Berlin (WZB), Tyskland

Justin van der Sluis, University of Amsterdam, Holland

Dieter Urban, Johannes Gutenberg University of Mainz, Tyskland

Helder Vasconcelos, Bocconi University, Italien

Shang-Jin Wei, International Monetary Fund, USA

Stephen Yeaple, University of Pennsylvania, USA

2005

Mary Amiti, International Monetary Fund, Washington D.C., USA

Yongmin Chen, University of Colorado, Boulder. USA

Henrik Cronqvist, Ohio State University, Fisher College of Business, USA

Simona Fabrizi, Universidad del País Vasco in Bilbao, Spanien

Almas Heshmati, Seoul National University, Korea

Marc Ivaldi, Toulouse University Computing Center, Frankrike

Steffen Lippert, University of Toulouse I, Frankrike

Jozsef Molnar, University of Toulouse I, Frankrike

Igor Mouraviev, University of Toulouse I, Frankrike

Rune Stenbacka, Swedish School of Business Administration, Helsingfors, Finland

Xavier Vives, INSEAD, Paris, Frankrike

Dieter Urban, Johannes Gutenberg University of Mainz, Tyskland