Hur påverkas framtidens kunskapsstyrning?...gusti 2016 och en i mars 2017. Slutsatsen myndigheten...
Transcript of Hur påverkas framtidens kunskapsstyrning?...gusti 2016 och en i mars 2017. Slutsatsen myndigheten...
HUR PÅVERKAS FRAMTIDENS KUNSKAPSSTYRNING?
RÅDET FÖR STYRNING MED KUNSKAP OMVÄRLDSANALYS 2018
1
Hur påverkas framtidens kunskapsstyrning?
En gemensam omvärldsanalys från
myndigheterna i Rådet för styrning med
kunskap
Foto: Susanne Kronholm, Johnér
2 HUR PÅVERKAS FRAMTIDENS KUNSKAPSSTYRNING?
RÅDET FÖR STYRNING MED KUNSKAP OMVÄRLDSANALYS 2018
Förord
Denna omvärldsanalys är resultatet av ett utvecklingsarbete mellan myndig-
heterna i Rådet för att styra med kunskap. Syftet har varit att åstadkomma en
bredare spaning som täcker samtliga myndigheters arbetsfält inom den stat-
liga kunskapsstyrningen och som kan ligga till underlag för en diskussion om
hur den statliga kunskapsstyrningen kan bli mer behovsanpassad, effektiv
och samordnad. Syftet är också att Rådets myndigheter tillsammans kan bi-
dra till en ökad jämställdhet.
Omvärldsanalysen bygger på underlag från samtliga nio myndigheter och har
sammanfogats till en gemensam spaning i denna PM. Det är således inte den
enskilda myndigheten som ligger i fokus utan den gemensamma bilden vilket
har varit spännande att arbeta med och stärker syftet med Rådets arbete och
samverkan.
Det kan vara väsentligt att påpeka att denna PM fokuserar på den statliga
kunskapsstyrningen utifrån Rådets uppdrag. Analysen speglar därför inte
hela det arbetsfält som ovanstående myndigheter har och därför saknas flera
centrala utmaningar som myndigheterna i övrigt arbetar med.
En central del av omvärldsanalysarbetet är att dra slutsatser utifrån omvärlds-
analysen. Därför genomfördes en gemensam workshop med deltagare från
samtliga myndigheter i syfte att få gemensam förståelse för utmaningar och
att identifiera möjliga slutsatser.
De som deltagit i denna workshop och bidragit till analysen är Annemieke
Ålenius, eHälsomyndigheten, Cecilia Beskow, FORTE - Forskningsrådet för
hälsa, arbetsliv och välfärd, Anette Richardson, Folkhälsomyndigheten, Anna
Carlström, IVO - Inspektionen för vård och omsorg, Maria Melin, MFD -
Myndigheten för delaktighet, Anette Nilsson, Läkemedelsverket, Karin
Coster, SBU- Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, An-
nika Nordlander Finn, Socialstyrelsen, Maria Bjurö, TLV – Tandvårds-och
läkemedelsförmånsverket.
Det är samtliga deltagares förhoppning att promemorian också ska kunna sti-
mulera till en bra diskussion om kunskapsstyrningens framtid även för andra
intresserade som arbetar med att utveckla hälso- och sjukvård och social-
tjänst. Promemorian är skriven utifrån ett statligt perspektiv och vi välkom-
nar därför en bredare diskussion från andra intressenter och aktörer!
Åsa Welin, kansliet för Rådet för att styra med kunskap.
HUR PÅVERKAS FRAMTIDENS KUNSKAPSSTYRNING?
RÅDET FÖR STYRNING MED KUNSKAP OMVÄRLDSANALYS 2018
3
Innehåll
Förord ......................................................................................................................... 2
Gemensamma omvärldsfrågor för Rådets myndigheter ............................ 4
Viktiga omvärldsförändringar och trender ..................................................... 6
Reflektioner kring årets trendspaning .............................................................. 6
Global utveckling ................................................................................................ 7
Demografisk utmaning ....................................................................................... 9
Digitalisering och teknisk utveckling ..............................................................14
Faktaresistens .....................................................................................................19
Ändrade förutsättningar för den statliga kunskapsstyrningen – hur
påverkar dessa trender? ..................................................................................20
Slutsatser ................................................................................................................. 38
Slutsatser från Rådet och Huvudmannagruppen .......................................38
4 HUR PÅVERKAS FRAMTIDENS KUNSKAPSSTYRNING?
RÅDET FÖR STYRNING MED KUNSKAP OMVÄRLDSANALYS 2018
Gemensamma omvärldsfrågor för
Rådets myndigheter
Frågor till analysen
1) Identifiera de 3-5 viktigaste trenderna, händelserna eller områden
med stark utveckling och de omvärldsförändringar som ni ser fram
för allt påverkar er verksamhet (och därmed förutsättningarna för
kunskapsstyrningen). Det kan t.ex. handla om förutsättningarna för
myndigheter, huvudmän eller brukare/patienter.
2) Vilka slutsatser drar ni utifrån ovan beskrivning vad gäller behovet
av förändrad/utvecklad inriktning för kunskapsstyrningen? Samt
vilka slutsatser drar ni när det gäller behov av ökad samverkan/sam-
ordning med myndigheterna inom Rådet utifrån er analys?
Rapporten bygger på en sammanfattning av vad samtliga myndigheter har
svarat på dessa frågor. Rapporten inleds med en diskussion om trender och
går sedan in på förutsättningar för systemet med kunskapsstyrning och förut-
sättningar att möta dessa utmaningar. I de senare avsnittet redogörs också för
mer närliggande händelser och områden som har en stark utveckling.
Denna analys riktas i första hand till myndigheterna i Rådet för styrning med
kunskap och Huvudmannagruppen (för en beskrivning av hur konstruktionen
ser ut hänvisas till förordningen om statlig styrning med kunskap 2015:155).
Sammanfattande reflektioner från workshop I denna PM beskrivs kortfattat den diskussion som fördes i den sk bered-
ningsgruppen till Rådet för styrning med kunskap utifrån den samlade om-
världsanalysen från samtliga myndigheter (se förordet). Beredningsgruppen
diskuterade de identifierade trenderna samt den förskjutning i fokus som har
skett i förhållande till förra årets omvärldsanalys. Några reflektioner från
workshop har varit att anpassa hälso- sjukvård och socialtjänst utifrån indivi-
dens behov kräver aktiv diskussion om värderingar eftersom myndigheternas
arbete med olika målgrupper kräver att vi går i takt med utvecklingen i vår
omvärld. Ett sådant konkret exempel kan vara synen på vad som utgör en
närstående, en familj en människas nära sammanhang och identitet (kulturell
eller etnisk för att nämna några variabler). Centralt för samtliga myndigheter
är att ha förmåga att lyfta de större utmaningar som hälso- och sjukvård och
socialtjänst står inför och hitta nya samverkansytor och verktyg för att stödja
och bidra till lösningar. Detta gäller inte minst kompetensförsörjningen. Här
kan teknikutveckling verka främjande men kräver ett samtida fokus på rätts-
lig utveckling samt myndigheternas möjligheter att visa på konsekvenserna
av läget idag.
HUR PÅVERKAS FRAMTIDENS KUNSKAPSSTYRNING?
RÅDET FÖR STYRNING MED KUNSKAP OMVÄRLDSANALYS 2018
5
Har vi då tillsammans med forskning och regionala och lokala aktörer de
verktyg som krävs för att följa en komplex utveckling? När det gäller pro-
fessionens utveckling så saknas det en gemensam aktörskarta som visar på de
centrala professionerna utifrån olika utmaningar. En ökad diskussion kan
också komma att krävas mot bakgrund av den digitala utvecklingen mm om
vilka krav som kan och bör ställas på olika professioner för att främja en ut-
veckling och undvika inlåsningar. Ett ökat systemperspektiv krävs för att se
nya lösningar med utgångspunkt för att det ska vara en jämlik hälso- och
sjukvård och socialtjänst. Det gäller inte minst kompetensförsörjningen och
utmaningar kring detta. Egenvårdens utveckling sätter också ljuset på en ut-
veckling som inte längre handlar om den hälso- och sjukvård som lands-
tingen driver eller den socialtjänst som kommuner driver. Frågor och an-
svarsgränser möts och här utgör den nära vården ett sådant exempel där
samverkan måste fungera för att möta individens behov.
Myndigheternas samlade förmåga att arbeta med innovation och se de tek-
niska möjligheterna samt att det kan behöva ske genom en mer gemensam
och bred omvärldsspaning inte minst mot bakgrund av den internationella ut-
vecklingen.
Hur använder vi myndigheter den data vi själva samlar in? Kan vi öka utnytt-
jandet? Kan vi öka spridandet så att andra kan utnyttja den fakta som finns
(öppna data)?
Beredningsgruppen diskuterade också behovet av att lyfta de etiska
aspekterna i förhållande till teknikutveckling och innovation. Det gäller me-
dicinteknisk utveckling men också nya läkemedelsbehandlingar.
Slutligen finns förstås en gränsdragning mellan det statliga uppdraget och det
politiska systemet där det också kan krävas en utveckling av de arbetsformer
som idag finns för att styra och följa upp myndigheternas arbete. Den initie-
rade tillitsreformen handlar också om att regeringskansliet ska öka sin för-
måga att se helheter och styra gränsöverskridande för att klara framtida utma-
ningar.
6 HUR PÅVERKAS FRAMTIDENS KUNSKAPSSTYRNING?
RÅDET FÖR STYRNING MED KUNSKAP OMVÄRLDSANALYS 2018
Viktiga omvärldsförändringar och
trender A. Global utveckling
B. Demografi – den åldrande befolkningen och hälsoutveckling (jämlik)
C. Digitalisering – snabb utveckling och Sverige haltar efter men också ris-
ker
D. Faktaresistens
E. Ändrade förutsättningar för systemet med statlig kunskapsstyrning – in-
divid, regionalt/lokalt och nationellt
Reflektioner kring årets trendspaning
A; Den globala utvecklingen lyfts tydligare fram än tidigare år. Detta kan
säga ha skett till följd av det aktiva arbetet med Agenda 2030.
B; I årets omvärldsanalys lyfter myndigheterna fler integrationsfrågor snarare
än migration/flyktingströmmar. Integration till följd av de senaste årens flyk-
tingströmmar beskrivs i samband med ändrade förutsättningar på lokal och
regional nivå och i demografisk utveckling. Detta kan sägas vara naturligt
mot bakgrund av att den mer akuta krisen är övergående och att det nu hand-
lar om att möta utmaningar på regional och lokal nivå.
B; Den tidigare lyfta trenden kring ökad urbanisering kan också sägas ingå i
demografisk utveckling då det sätter fokus på hur kompetensförsörjning och
jämlik hälso- och sjukvård och socialtjänst ska kunna erbjudas i hela landet.
B; Jämställdhet tas upp i samband med jämlik hälsa och demografi.
C; Utvecklingen kring innovation berörs tillsammans med trenden digitali-
sering, men är förstås i många fall ett bredare begrepp och perspektiv. Den
digitala utvecklingen kan sägas vara den trend som samtliga myndigheter lyf-
ter fram som den centrala och som kommer att ställa nya krav på myndighet-
ernas samverkan.
D; Faktaresistens är fortfarande ett aktuellt område och ställer höga krav på
myndigheterna att skydda och kontrollera data, men också arbeta förebyg-
gande för att behålla ett högt förtroende för uppgiftsinsamlande och register-
hållning som ska ligga till grund för analyser och forskning.
E; Nya styrformer berörs även detta år och beskrivs i avsnitten kring ändrade
förutsättningar för systemet med kunskapsstyrning. Här avses främst struk-
turförändringar kring samverkan om socialtjänst och programområden för
hälso- och sjukvårdens kunskapsstyrning, men också andra central förutsätt-
ningar som kräver en god samverkan.
HUR PÅVERKAS FRAMTIDENS KUNSKAPSSTYRNING?
RÅDET FÖR STYRNING MED KUNSKAP OMVÄRLDSANALYS 2018
7
Global utveckling
Globaliseringen och internationaliseringen fortsätter i
snabb takt Internationalisering och globalisering har pågått under lång tid. International-
iseringen, en mer kvantitativ process med ökade flöden av bland annat varor,
tjänster och människor, har varit en förutsättning för globaliseringen, som in-
nebär att samhällen integreras och att betydelsen av nationsgränser succesivt
minskar. Globaliseringen påverkar kulturfenomen, levnadsvanor och attity-
der. Människor knyts närmare varandra både ekonomiskt, kulturellt och poli-
tiskt och allt fler har möjlighet att ta del av ett ökat utbyte av idéer, arbete, re-
ligioner och kulturer, vilket ger en allt större mångfald. Genom regeringens
skrivelse Politiken för global utveckling i genomförandet av Agenda 2030
(2015/16:182) slår regeringen fast att politiken för global utveckling är ett
centralt verktyg för genomförandet av Agenda 2030.
Foto: Leif Johansson, Scandinav
8 HUR PÅVERKAS FRAMTIDENS KUNSKAPSSTYRNING?
RÅDET FÖR STYRNING MED KUNSKAP OMVÄRLDSANALYS 2018
Agenda 2030 – en del av globaliseringen FN:s generalförsamling
antog i september 2015
en resolution, som in-
nehåller en 15-årig
agenda för långsiktigt
hållbar ekonomisk,
social och miljömässig
utveckling kopplat till
fattigdomsbekämpning;
Agenda 2030. Agenda
2030 ska främja mänskliga rättigheter, uppnå ökad jämställdhet och bidra till
kvinnors och flickors egenmakt samt garantera det långsiktiga skyddet för
planeten och dess naturresurser. I agendan tydliggörs avsikten att skapa för-
utsättningar för hållbar, inkluderande och varaktig ekonomisk tillväxt, hälso-
samma liv och välbefinnande för alla i alla åldrar, delat välstånd och anstän-
diga arbetsvillkor för alla.
Regeringens strategi för det svenska samarbetet med WHO gäller 2016 till
2019. Syftet är att bidra till genomförandet av den svenska utvecklingspoliti-
ken och att understödja den svenska hälsopolitiken, i samklang med den
svenska politiken för global utveckling och 2030-agendan. Arbetet ska ge-
nomsyras av rättighets-, jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv.
Socialstyrelsen har genomfört två avrapporteringar till regeringen av hur
myndighetens verksamhet bidrar till genomförande av Agenda 2030, en i au-
gusti 2016 och en i mars 2017. Slutsatsen myndigheten kan dra är att en stor
del av verksamheten bidrar till genomförande av mål 3 om att säkerställa häl-
sosamma liv och främja välbefinnande för alla i alla åldrar.
Rådet kan utveckla sin strategiska ansats i det internationella arbetet och bl.a.
dela med oss av våra erfarenheter från arbetet med att genomföra agendan.
Flera myndigheter – däribland Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten –
kommer bli ansvariga för ett antal indikatorer och kommer i den rollen att
kunna följa hur målen uppnås och kommer kunna bidra till arbetet mot må-
len. Folkhälsomyndigheten, Läkemedelsverket och Socialstyrelsen ska enligt
sina respektive instruktioner bidra till genomförandet av Sveriges politik för
global utveckling, PGU, som antogs av riksdagen 2003 genom Gemensamt
ansvar – Sveriges politik för global utveckling (prop. 2002/03:122, bet.
2003/04:UU3, rskr. 2003/04:122).
Utmaningar är att Agenda 2030 och PGU blir verktyg för oss myndigheter i
vårt ordinarie arbete avseende alla de tre perspektiven av hållbar utveckling:
ekonomisk – t.ex. hur vi snabbare kan få ut legitimerad personal i yrkes-
HUR PÅVERKAS FRAMTIDENS KUNSKAPSSTYRNING?
RÅDET FÖR STYRNING MED KUNSKAP OMVÄRLDSANALYS 2018
9
mässig verksamhet, social – t.ex. arbetet med att uppnå jämlik vård och om-
sorg, och miljömässig: hur vi arbetar med frågor rörande antibiotikaresistens.
Andra utmaningar är att vi i arbetet med indikatorer och mätning av målupp-
fyllelse av Agenda 2030 väljer att mäta sådant som vi har nytta av också i vår
kunskapsstyrning samt att vi identifierar målkonflikter. Hur samverkar vi
nationellt för att uppnå målen?
Demografisk utmaning Detta avsnitt handlar om olika aspekter av den demografiska utmaningen på
jämlik hälsa och jämställdhet särskilt med fokus på hälso- och sjukvård och
socialtjänstens arbetsfält.
Demografi Den demografiska utvecklingen väcker en mängd framtidsfrågor. Vi blir fris-
kare och medellivslängden ökar. Ungefär 90 % av kostnaderna för hälso- och
sjukvård kommer under de två sista åren av människans liv. Samtidigt är evi-
densläget skralt och det går i praktiken en gräns vid 70 år (randomiserade
studier). Parallellt med en åldrande befolkning ökar mängden utrikesfödda.
Båda dessa grupper ställer nya och större krav på såväl hälso- och sjukvård,
tandvården som socialtjänsten. Den ökande ohälsan bland unga, där även
gruppen ensamkommande flyktingbarn ingår, är ytterligare något som inne-
bär en stor utmaning. Samtidigt med den demografiska utvecklingen ökar
också de medicinska diagnos- och behandlingsmöjligheterna vilket leder till
att fler lever längre med funktionsnedsättningar och det ökar resursbehoven
ytterligare. Detta ställer i sin tur frågor som handlar om hälsoekonomi, priori-
teringar och etik i centrum.
Foto: Mostphotos/Michael Erhardsson
10 HUR PÅVERKAS FRAMTIDENS KUNSKAPSSTYRNING?
RÅDET FÖR STYRNING MED KUNSKAP OMVÄRLDSANALYS 2018
Demografiska förändringar kommer även att leda till ökat fokus på organise-
ring av hälso- och sjukvård, tandvård och socialtjänst. Inom till exempel om-
Rådet äldrevård finns det idag stora kunskapsluckor. Betydelsen av god kon-
tinuitet i vården och socialtjänsten kan knappast underskattas och har
betydelse för både resursutnyttjande och effektivitet/resultat, samt nöjdhet
hos brukare. Dessutom påverkas arbetsmiljön och möjligheter till kompetens-
försörjning av medarbetare i vård och socialtjänst av bristande kontinuitet.
Ojämlik hälsa Det finns flera socialt och ekonomiskt utsatta grupper som på flera sätt har en
sämre (psykisk) hälsa än andra och kortare förväntad livslängd. Äldre, vilka
lever längre med fler sjukdomar och har därmed större omsorgsbehov. En-
samhet, depressioner och självmord är förekommande faktorer för en kortare
förväntad livslängd. Mer kunskap kring psykisk hälsa hos äldre är av största
vikt.
Barn och unga, där forskning visar att det spelar stor roll för vilken hälsa man
har var man bor, familjens socioekonomiska bakgrund, om man är född ut-
omlands eller har föräldrar som är födda utomlands, om man har en funkt-
ionsnedsättning eller om man är i samhällets vård (t. ex. bor i HVB-hem).
Olika grupper har systematiskt olika livsvillkor och
levnadsvanor Ojämlikhet i hälsa, liksom andra former av ojämlikhet, är centrala samhälls-
utmaningar. Stora skillnader som skapar ojämlikhet och leder till ökade häl-
soklyftor innebär även att den sociala sammanhållningen och tryggheten för-
sämras. I grunden handlar det om mänskliga rättigheter, demokrati och
rättvisa. När det gäller ojämlikhet i hälsa och livslängd, handlar detta om
ojämlikheter i livschanser. För att dessa hälsoklyftor ska kunna slutas måste
olika perspektiv och processer som handlar om att utjämna olika villkor och
möjligheter ges möjlighet att förstärka och berika varandra.
HUR PÅVERKAS FRAMTIDENS KUNSKAPSSTYRNING?
RÅDET FÖR STYRNING MED KUNSKAP OMVÄRLDSANALYS 2018
11
Folkhälsan i Sverige utvecklas positivt – vi lever friskare och
längre Ojämlikhet i hälsa skapas av att olika grupper i samhället, som kvinnor och
män eller socioekonomiska grupper, har systematiskt olika livsvillkor och
levnadsvanor. Utvecklingen skiljer sig mellan olika socioekonomiska grup-
per. För vissa grupper har utvecklingen gått långsammare eller stått stilla. För
att nå regeringens mål om att skapa samhälleliga förutsättningar för en god
hälsa på lika villkor och att de påverkbara hälsoklyftorna ska slutas inom en
generation behöver hälsan därför höjas för dem med sämst hälsa. Ojämlik-
heten i hälsa visar sig bland annat i förväntad medellivslängd där skillna-
derna i återstående medellivslängd vid 30 års ålder 2016 är 6,2 år mellan per-
soner med förgymnasial respektive eftergymnasial utbildning och 3,3 år
mellan män och kvinnor. För alla de större dödsorsakerna är den förtida död-
ligheten högre bland dem med förgymnasial utbildningsnivå än dem med ef-
tergymnasial, och skillnaderna mellan utbildningsgrupperna har ökat 2006–
2016.
Personer med kortare utbildning rapporterar även i högre utsträckning över-
vikt och fetma, vilket är vanligare bland män än kvinnor. Samma mönster
syns för stillasittande fritid. Det är också en större andel som uppger att de
röker dagligen bland personer med förgymnasial och gymnasial utbildning,
jämfört med personer med eftergymnasial utbildning.
Psykisk ohälsa är ett fortsatt stort folkhälsoproblem. Särskilt tydligt är det när
kvinnor rapporterar självskattat nedsatt psykiskt välbefinnande. Suicid är
vanligare bland män än kvinnor samt bland personer med förgymnasial ut-
bildning jämfört med dem som har gymnasial eller eftergymnasial utbild-
ning.
Foto: Matton
12 HUR PÅVERKAS FRAMTIDENS KUNSKAPSSTYRNING?
RÅDET FÖR STYRNING MED KUNSKAP OMVÄRLDSANALYS 2018
Livsvillkor, som arbete och försörjning, har förbättrats för de flesta i Sverige
under perioden 2006–2016, men sysselsättningsgraden är lägre och långtids-
arbetslösheten högre för personer med förgymnasial utbildning jämfört med
personer som har gymnasial eller eftergymnasial utbildning. Även inkomst-
skillnaderna har ökat, där de med lägst inkomster halkar efter övriga grupper.
Levnadsvillkor för personer med
funktionsnedsättning
Resurser och delaktighet De skillnader i levnadsvillkor som framkommer i MFDs uppföljning av lev-
nadsvillkor för personer med funktionsnedsättning indikerar att tillgången till
resurser generellt är mindre och delaktigheten lägre för personer med funkt-
ionsnedsättning jämfört med övriga befolkningen. Det finns grupper av per-
soner med funktionsnedsättning som möter särskilt omfattande hinder inom
de områden som följts upp. Inom hälsoområdet visar uppföljningen exempel-
vis att konkreta hinder i bemötande, tillgång och utbud gör att vissa personer
med funktionsnedsättning, trots behov, undviker att uppsöka vård eller att
göra förebyggande hälsokontroller. Resultatet av detta går att spåra i sämre
behandlingsresultat och större ohälsa.
Bristande jämställdhet Funktionsnedsättning riskerar att förstärka ojämställda samhällsstrukturer. I
flera av de områden som följts upp under 2017 finns skillnader mellan flickor
och pojkar samt mellan kvinnor och män. I några fall finns könsskillnader
inom gruppen personer med funktionsnedsättning som inte återfinns i övriga
befolkningen. En signifikant lägre andel kvinnor än män med funktionsned-
sättning skattar sin hälsa som god i SCB:s undersökning av levnadsförhållan-
den. Denna skillnad mellan könen finns inte i den övriga befolkningen.
Foto: Maskot Bildbyrå AB/Johnér Bildbyrå AB
HUR PÅVERKAS FRAMTIDENS KUNSKAPSSTYRNING?
RÅDET FÖR STYRNING MED KUNSKAP OMVÄRLDSANALYS 2018
13
Nästan hälften av deltagarna i Rivkraft, MFDs undersökningspanel med per-
soner med funktionsnedsättning, har någon gång upplevt sig diskriminerade i
kontakt med vården. Inom panelen är det vanligare att kvinnor någon gång
känt sig diskriminerade. Orsaker till upplevd diskriminering är otillgängliga
bokningssystem, fysisk otillgänglighet i vårdlokalerna och kränkande bemö-
tande på grund av funktionsnedsättningen. Vidare visar uppföljningen att
kvinnor som har barn med särskilda behov arbetar deltid i större utsträck-
ning, är oftare sjukskrivna och har lägre inkomster än övriga kvinnor. Samti-
digt tenderar männen att arbeta heltid i högre utsträckning än övriga män.
Den lägre arbetsinkomsten och sysselsättningsgraden består under lång tid
bland kvinnorna. De ekonomiska konsekvenserna som uppstår är störst bland
föräldrar med låga inkomster.
14 HUR PÅVERKAS FRAMTIDENS KUNSKAPSSTYRNING?
RÅDET FÖR STYRNING MED KUNSKAP OMVÄRLDSANALYS 2018
Digitalisering och teknisk utveckling
Digitaliseringen och ny teknik - en transformering av
samhället Utvecklingen inom detta område innebär nya frågor och utmaningar. Det
handlar om de möjligheter till analys av individers data som det datadrivna
samhället och digitaliseringen ger. Snabba tekniska framsteg förändrar och
möjligheterna det medför kan skapa både oro och optimism.
Utvecklingen påverkar processer för hur beslut fattas. Data spelar numera en
allt större roll som underlag för beslutsfattande, både som stöd för beslut som
människor tar men också som grund för samhälleliga eller politiska beslut.
Beslutsunderlag kan också hämtas in från nya källor, t.ex. via ”crowdsour-
cing” där idéer, förslag eller information samlas in från ett stort antal männi-
skor. Detta kan innebära nya möjligheter men också hot för myndigheter. En
möjlighet är att samla data snabbare vid t.ex. influensautveckling (sker re-
dan). Hotet för myndigheterna kan vara att ”fake news” sprids från andra ak-
törer.
Medicinteknisk utveckling förändrar bilden när det gäller möjligheter till pre-
ventivt arbete, diagnostik och terapier. Idag är möjligt med skräddarsydda
behandlingar anpassade till genuppsättning och ingrepp för att ändra eller ta
bort skadliga gener och förebygga allvarliga sjukdomar. Denna tekniska ut-
veckling ställer krav på hälso- och sjukvårdssystemet när det gäller resursför-
delning men innebär även svåra etiska överväganden.
Den nya tekniken och digitaliseringen kan kanske inte utnyttjas av alla. Vissa
grupper riskerar att hamna efter i den snabba utvecklingen på grund av att de
är utsatta. Ojämlikheten i hälsa riskerar att öka om den tekniska utvecklingen
i huvudsak inte kommer fler till del.
HUR PÅVERKAS FRAMTIDENS KUNSKAPSSTYRNING?
RÅDET FÖR STYRNING MED KUNSKAP OMVÄRLDSANALYS 2018
15
Utveckling av nya arbetssätt – innovativa vägar
Hälso- och sjukvårdens förmåga att introducera nya innovativa kostnadsef-
fektiva medicintekniska produkter behöver utvecklas. Det är nödvändigt dels
för att ge patienter bästa möjliga vård, dels för att utveckla Sveriges långsik-
tiga konkurrenskraft inom life science och tillvarata digitaliseringens möjlig-
heter inom vården.
Det är tydligt att hela systemet för utvärdering av medicinteknik står inför
förändringar. EU-kommissionen har lagt förslag om långtgående europeisk
samordning av de relativa effektutvärderingarna av medicinteknik, men me-
dicinteknikindustrin har hittills visat ett lågt förtroende för förslaget och det
system som kommissionen skissar på. Samtidigt får vissa teknologier stor
och ostrukturerad spridning i vården utan planer på uppföljning och in-
samling av data.
Erfarenheter från trepartsöverläggningar på läkemedelsområdet innebär en
god utgångspunkt för att växla upp tempot gällande innovativ medicinteknik.
Former för sidoöverenskommelser och överenskommelser om s.k. ”real
world” data har utvecklats mellan landsting och företag på läkemedelsområ-
det inom ramen för trepartsöverläggningar, och det finns goda förutsättningar
att utveckla liknande arbetssätt även på medicinteknikområdet.
Ökad takt och ökade klyftor Digitaliseringen i samhället har gått snabbt. Internetanvändningen i Sverige
är bland det högsta i världen, och vi använder internet dagligen för att in-
hämta information, handla eller utföra olika sorters ärenden. Digitaliseringen
förenklar och effektiviserar på många sätt. I det offentliga är det ett viktigt
sätt för att öka tillgängligheten för invånarna, minska friktionen i mötet och
på andra sätt öka samhällsnyttan. Att öka takten i digitaliseringen är således
Foto: Jörgen Wiklund
16 HUR PÅVERKAS FRAMTIDENS KUNSKAPSSTYRNING?
RÅDET FÖR STYRNING MED KUNSKAP OMVÄRLDSANALYS 2018
en central fråga för såväl stat, landsting och kommuner. Men en ökad digita-
lisering ökar också risken för nya klyftor. För invånare som av olika skäl inte
är del av det digitala samhället kan digitalisering kraftigt minska tillgänglig-
heten, och i värsta fall helt utestänga personer från tjänster och service. Inte
minst EU har under senare tid tagit ett antal regleringsinitiativ inom detta
område.
Digitaliseringsklyftor Om inte digitaliseringsklyftorna kan överbryggas, riskerar takten i digitali-
seringen att dras ner och försämra resultatet av investerade resurser för såväl
stat, landsting och kommuner. Socioekonomiska förutsättningar är en viktig
förklaring till att många invånare står utanför digitaliseringen. Många har inte
råd att ha en uppdaterad IT-utrustning eller ett internetabonnemang. Myndig-
heten för delaktighets uppföljning av funktionshinderspolitiken visar på
snabbt ökande skillnader i ekonomisk standard mellan grupper av personer
med funktionsnedsättning och övriga befolkningen.
Ett oklart ansvar för digitala produkter, support och rådgivningstjänster som
tillhandahålls för personer med funktionsnedsättning1 kan medföra att en-
skilda som saknar kunskap och förmåga hamnar utanför. Problem med an-
svar för support och underhåll inverkar på hur kommuner kan säkerställa att
aktuell insats kan utföras utan avvikelser. I ett helhetstänk som inkluderar
alla nivåer i socialtjänstens digitala ekosystem, krävs ökad samverkan mellan
myndigheter och kommuner samt mellan kommuner och landsting, för att
minska den ojämlika tillgången på digitala tjänster och produkter.
Föreningarna BEGRIPSAM2 och Umicon3 har på uppdrag genomfört stu-
dier som tydligt visar hur det digitala utanförskapet ser ut. Bristande kun-
skap, bristande förmåga, bristande motivation, bristande tillgång till internet
och bristande tillgång till hårdvara kan leda till ett digitalt utanförskap. Det
behövs effektiva alternativ eller stöd i anslutning till digitalisering av offent-
lig förvaltning för att möjliggöra ett digitalt innanförskap. Det handlar bland
annat om att enskilda kan få stöd och hjälp med att logga in och använda
olika tjänster men också om alternativ med annan typ av service, exempelvis
per telefon.
Grupper som söker insatser via SoL och LSS, det vill säga personer äldre än
74 år och personer med funktionsnedsättningar, och hos den personal som ut-
för insatserna, är sannolikt inte integrerade i det digitala samhället i samma
utsträckning som befolkningen som helhet. Dessutom visar Socialstyrelsens
utvärdering4, E-hälsa och välfärdsteknik i kommunerna, att möjligheten att
koppla upp sig via wi-fi eller kabel är sämre bland dem som bor i servicebo-
1 SOU 2017:43 På lika villkor! – delaktighet, jämlikhet och effektivitet i hjälpmedelsförsörjningen. 2 http://www.pts.se/globalassets/startpage/dokument/icke-legala-dokument/rapporter/2018/internet/skuggis-huvudrap-
port/svenskarna-med-funktionsnedsattning-och-internet-smfoi-2017-huvudrapport.pdf 3 Svenska Stadsnätsföreningen (2016), En studie om digitalt utanförskap. 4 Socialstyrelsen (2017), E-hälsa och välfärdsteknik i kommunerna 2017.
HUR PÅVERKAS FRAMTIDENS KUNSKAPSSTYRNING?
RÅDET FÖR STYRNING MED KUNSKAP OMVÄRLDSANALYS 2018
17
ende eller i särskilda boenden, jämfört med personer i ordinärt boende. Sam-
verkan krävs för att öka den digitala delaktigheten och tillgången på välfärds-
teknik på jämlika villkor5.
Direktiv och standarder riskerar att skapa klyftor för
vissa grupper Den tekniska utvecklingen och kunskapsspridningen medför vinster för
många målgrupper i samhället. De personer med funktionsnedsättning som
kan använda sig av tekniken har exempelvis fått förbättrade förutsättningar
inom många sektorer. Dock tyder mycket på att de som fortsatt har behov av
personliga möten och service, har fått sämre tillgång. MFD bedömer att ut-
vecklingen för med sig att ansvariga aktörer med offentliga uppdrag har goda
förutsättningar att utforma verksamhet, service och tjänster så att tillgången
fungerar för hela den mänskliga mångfalden.
Det nya EU-direktivet (2016/2102) EU-direktivet (2016/2102) om tillgäng-
lighet avseende offentliga myndigheters webbplatser och mobila applikat-
ioner omfattar inte alla aktörer. Offentliga rättsliga organ och privata aktörer
kommer inte att ha samma krav på sig när de utvecklar webbplatser och e-
tjänster. Det kan få konsekvenser, särskilt för personer med funktionsnedsätt-
ningar, som måste ha olika strategier för att nyttja webbplatser och applikat-
ioner.
Diskrimineringslagens (2008:567) skrivningar avseende tillgänglighet är ge-
nerella och kan vara svåra att tolka, varför det troligtvis kommer att ta lång
till innan praxis utvecklas. Det kommer att få konsekvenser för personer med
funktionsnedsättning då de riskerar att inte få sina rättigheter om digital del-
5 Artikel 3 i konventionen om mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
Foto: Scandinav
18 HUR PÅVERKAS FRAMTIDENS KUNSKAPSSTYRNING?
RÅDET FÖR STYRNING MED KUNSKAP OMVÄRLDSANALYS 2018
aktighet tillgodosedda. MFD ser också en risk i att personer med funktions-
nedsättning får svårt att använda sig av digital myndighetspost, då de saknar
förutsättningar att använda digitala applikationer.
Digitalisering en viktig möjliggörare Många landsting och kommuner arbetar intensivt med digitalisering inom
hälso- och sjukvård och socialtjänst. Den uppföljning Socialstyrelsen och
MFD genomfört6 visar dock att detta arbete tenderar att fokusera på inform-
ationsöverföring och andra behov som professionerna och aktörerna inom
hälso- och sjukvård och socialtjänst har. Att digitaliseringen kan vara ett
verktyg för att öka den enskildes oberoende och självbestämmande är relativt
outvecklat. Den välfärdsteknik som vänder sig direkt till medborgare och
brukare tenderar att, precis som digitalisering av verksamhetssystem, snarare
ersätta fysiska tjänster med digitala alternativ än att ta tillvara nya innovat-
ionsmöjligheter.
Digitalisering inom läkemedelsområdet Digitalisering spänner över hela läkemedelsområdets verksamhet. Läkeme-
delsverket har exempelvis både ansvar för egna system och använder andra
system för att hantera data. Flera databaser är EU-gemensamma. Generellt
sett har digitalisering i första hand syftat till att effektivisera den egna verk-
samheten och myndigheterna behöver anlägga ett användarperspektiv för att
skapa ökad medborgar- och samhällsnytta. Det gäller såväl standarder och
begreppsmodeller, uppföljning av produkter under livscykeln, som öppna
data och digitala tjänster till vården inklusive behov av uppföljning av pati-
entdata.
Digitalisering – för jämlik hälso- och sjukvård och
socialtjänst Den digitala omvandlingen fortsätter och kommer under många år framöver
att förändra förutsättningarna att bedriva hälso- och sjukvård och socialtjänst.
Tillgången till information växer och både möjligheterna och behovet av rätt
information på rätt sätt vid rätt tillfälle ökar. Allt mer kvalificerade besluts-
stöd utvecklas. Säkerheten utvecklas för att möta och minska konsekvenserna
av driftstörningar, integritetsbrister och brottslighet. Arbetssätt, kunskaper
och färdigheter förändras snabbt till följd av den digitala tekniken. Kompe-
tens och förmåga till utveckling är viktiga framgångsfaktorer.
Ett antal initiativ har tagits av regeringen för att underlätta och stödja offent-
lig förvaltning att genomgå den digitala transformationen.
Regeringen och SKL har enats om en vision och handlingsplan för det fram-
tida e-hälsoarbetet. År 2025 ska Sverige vara bäst i världen på att använda di-
gitaliseringens och e-hälsans möjligheter i syfte att underlätta för människor
att uppnå en god och jämlik hälsa och välfärd samt utveckla och stärka egna
resurser för ökad självständighet och delaktighet i samhällslivet. För social-
tjänstens och hälso- och sjukvårdens målgrupper innebär digitaliseringen helt
6 Socialstyrelsen (2017), E-hälsa och välfärdsteknik i kommunerna 2017.
HUR PÅVERKAS FRAMTIDENS KUNSKAPSSTYRNING?
RÅDET FÖR STYRNING MED KUNSKAP OMVÄRLDSANALYS 2018
19
nya möjligheter till självständighet, delaktighet, inflytande och kontroll över
frågor och beslut som rör hälsan och den sociala livssituationen.
Utvecklingen av e-hälsotjänster och nya digitala arbetssätt inom hälso- och
sjukvård och socialtjänst behöver få mer uppmärksamhet och påverkan på
våra uppdrag. Det handlar om att ta tillvara teknikens möjligheter och und-
vika brister och tillkortakommanden. Ökad digital kompetens kommer behö-
vas hos både myndigheter och huvudmän.
Myndigheter i Rådet förvaltar flera för människor känsliga uppgifter som om
de förvanskas eller sprids kan leda till skada. En del av de uppgifter vi förval-
tar är sådana som den ”digitala kriminaliteten” i allt större utsträckning sö-
ker. Hur agerar vi långsiktigt i dessa frågor?
Faktaresistens Trovärdighet är grundläggande för samtliga myndigheter, men sällan har de
institutioner som ska säkra informationens kvalitet, och deras auktoritet, varit
så ifrågasatta. I den ökande mängden information finns en paradox: Aldrig
har det funnits så mycket kvalificerad information och forskning tillgänglig
för alla. Samtidigt finns det mycket falsk eller missvisande information till-
gänglig för alla. Desinformation som uppfattas som alternativa fakta leder till
faktaresistens. Faktaresistens kan bli en stor utmaning inom hälso- och sjuk-
vården och tandvården, inte minst i arbetet mot antibiotikaresistens. Myndig-
heterna har i framtiden ett mycket viktigt arbete med att utveckla nya arbets-
metoder för att möta och hantera denna utveckling. Detta är inte minst viktigt
att hantera när det gäller arbetet mot missbruk och felaktig läkemedelsan-
vändning i relation till en gränslös handel med nya substanser för missbruk,
falska läkemedel och tillgång till receptbelagda läkemedel på nätet.
Myndigheterna ser detta om en viktig trend och område att fortsätta att be-
vaka. I kommande avsnitt berörs olika dimensioner av denna trend exempel-
vis kopplat till trenden ökad digitalisering, men också konsekvenser för nat-
ionella myndigheters arbete.
20 HUR PÅVERKAS FRAMTIDENS KUNSKAPSSTYRNING?
RÅDET FÖR STYRNING MED KUNSKAP OMVÄRLDSANALYS 2018
Ändrade förutsättningar för den statliga
kunskapsstyrningen – hur påverkar dessa
trender? I dessa kommande avsnitt lämnar vi trenderna och går över till mer närlig-
gande konsekvenser för individer, regionala/lokala aktörer samt nationella
myndigheter. Här beskrivs närliggande områden och händelser som påverkar
arbetet de kommande åren.
Förutsättningar för medborgare, patienter och
brukare
Ökat fokus på individens behov Det finns en tydlig fokusering på individers delaktighet och både myndig-
heter och huvudmän utvecklar patienters och brukares delaktighet i kun-
skapsstyrningen. Hälso- och sjukvården och socialtjänsten behöver säker-
ställa att individens behov möts med rätt typ av tjänster, i rätt tid, format och
kanal. Exempelvis måste vården ha förståelse för att den väg individen ser in
i vården är rätt väg in i vården.
Större fokus på hälsa och eget ansvar Individens ökade ansvar påverkar bemötandet och utvecklingen inom hälso-
och sjukvården och socialtjänsten. Den statliga kunskapsstyrningen behöver
anpassas efter de förändrade förhållandena som detta kan bära med sig.
Individen tar ett större ansvar för sin egen hälsa och förutsätter ett aktivt sam-
arbete med professioner och aktörer inom hälso- och sjukvård och social-
tjänst. Utvecklingen av olika tjänster för invånare ökar. Självbetjäning som
olika e-tjänster för ansökningar och bokningar ökar. Tillgång till att läsa sin
journal och sina läkemedel finns tillgängligt för allt fler. Rådgivning och stöd
Foto: Caiaimage Johnér bildbyrå
HUR PÅVERKAS FRAMTIDENS KUNSKAPSSTYRNING?
RÅDET FÖR STYRNING MED KUNSKAP OMVÄRLDSANALYS 2018
21
ökar genom att virtuella möten på nätet möjliggörs. Appar för att mäta och
monitorera sin hälsa och att behandla sina sjukdomar kommer att öka. Indivi-
dens eget ansvar kommer därmed att öka och också ställa andra krav på hur
hälso- och sjukvården och socialtjänsten kan utformas. Här finns flera aktörer
inom området och vilken roll och vilket ansvar som staten ska ta kommer att
diskuteras vidare framöver. eHälsomyndigheten har uppdraget att ta fram
tjänsten Hälsa för mig, för närvarande pågår en rättslig prövning av tjänsten.
• Det finns också flera projekt med patientcentrerad vård i landstingen och
ökat individfokus i kommunerna. Vårdanalys genomförde en utvärdering
om patientcentrering redan 2012 och resultaten i den visade att patienter,
som vill ta en mer aktiv del i sin vårdprocess, än så länge har tillgång till
relativt lite information, utbildning och stöd för att kunna göra det.
• Ett ökat fokus på individen kräver ett annat arbetssätt och användandet av
digitala hjälpmedel blir en förutsättning. Detta ställer också andra krav på
hur myndigheterna i framtiden utformar sin kunskapsstyrning.
• Hemmet kommer i större utsträckning vara den plats där framtidens hälso-
och sjukvård och socialtjänst bedrivs. En åldrande befolkning är en av de
stora utmaningarna. Utveckling av nya verktyg som möjliggör att hälso-
och sjukvård och socialtjänst kan bedrivas från hemmet utvecklas. Video-
samtal, kameraövervakning och medicinsk övervakning som ex. EKG, sy-
remättnad, kommer i större utsträckning att användas inom hälso- och
sjukvård och socialtjänst. Kommunikationen mellan vård- och omsorgsgi-
vare och patient och brukare förändras vilket kommer att ställa andra krav
på verksamheterna
• Den enskilde får ta ett alltför stort ansvar och sätts inte alltid fokus
• Enligt lagstiftningen ska vård- och omsorgsgivare samordna sina insatser
med individen i fokus. I tillsynen ser dock IVO att denna samordning inte
alltid fungerar. Samordningen brister framförallt för personer med sam-
sjuklighet7, barn och unga med psykisk ohälsa och äldre personer med om-
fattande omsorgsbehov. Denna problematik har även uppmärksammats av
Myndigheten för vård- och omsorgsanalys.8 När samordningen brister
hamnar ansvaret för att koordinera insatserna ofta på den enskilde och/eller
dennes närstående. Detta ställer höga krav på den enskilde och/eller den-
nes närstående vad gäller kunskap, handlingskraft och förmåga att uttrycka
sina behov.
• Utebliven samordning riskerar inte bara att leda till ökat ansvar för den en-
skilde. Utebliven samordning kan även medföra en försämrad upplevelse
för den enskilde och leda till en kvalitativt sämre hälso- och sjukvård och
socialtjänst. Bristande samordning kan exempelvis leda till långa vänteti-
der, uteblivna insatser, felaktig medicinering eller oro då den enskilde inte
vet vem som bär ansvar för vad. Som ett exempel på detta har IVO i sin
tillsyn av missbruks- och beroendevården sett att det inte är ovanligt att
7 En individ med två eller flera sjukdomstillstånd samtidigt, exempelvis en person med missbruksproblem och en ång-
estsjukdom. 8 Myndigheten för vård- och omsorgsanalys, Från medel till mål – att organisera och styra mot en samordnad vård
och omsorg ur ett patient- och brukarperspektiv, Rapport 2017:9, 2017.
22 HUR PÅVERKAS FRAMTIDENS KUNSKAPSSTYRNING?
RÅDET FÖR STYRNING MED KUNSKAP OMVÄRLDSANALYS 2018
unga med ett missbruks- eller beroendeproblem i kombination med psy-
kisk ohälsa först måste genomgå en missbruksbehandling genom insatser
som är beviljade av socialtjänsten för att sedan vänta länge på hjälp från
psykiatrin med sin psykiska ohälsa.
• Utöver detta har IVO sett att hälso- och sjukvården och socialtjänsten inte
alltid utformas med den enskilde i fokus. Ett exempel på detta som IVO
har iakttagit är att det är vanligt att barn och vårdnadshavare eller god man
inte ges möjlighet att vara delaktiga vid omplaceringar av barn. Ett ytterli-
gare exempel är brister i patienters och närståendes möjlighet till delaktig-
het vid vårdplanering inom den psykiatriska specialistsjukvården. Även
denna problematik har uppmärksammats av Myndigheten för vård- och
omsorgsanalys. I sin utvärdering av patientlagen konstaterar myndigheten
att patientens faktiska ställning har försvagats på flera områden sedan la-
gen infördes, bland annat avseende delaktighet.9
• Vården och omsorgen behöver individanpassas, det gäller såväl bemötande
som behandling. Att vården och omsorgen utgår från den enskildes behov
och önskemål är viktigt för att den ska vara av god kvalitet. Likaså är det
viktigt att vård- och omsorgsgivarna förbättrar sin samordning. I takt med
en ökad mångfald av utförare, mer specialiserad vård samt fler svårt sjuka
äldre och personer med psykisk ohälsa kommer sannolikt behoven av sam-
ordning att öka.
• Med anledning av IVO:s iakttagelser har IVO lyft samordning kring barn
och unga med psykisk ohälsa samt personer med samsjuklighet som två av
våra prioriterade riskområden 2018-2020. Samverkan inom och mellan
vård- och omsorgsgivare är även ett av IVO:s fyra övergripande riskområ-
den.10
Regionala och lokala förutsättningar
Från migration till integration 2017 (2015 inom parentes) tog Sverige emot 25 666 (162 877) asylsökande
personer varav 1 336 (35 369) var ensamkommande barn. Effekterna inom
hälso- och sjukvård och socialtjänst till följd av migrationen under främst
2015 kommer fortsatt att vara en utmaning. Vilka frågor som är mest aktuella
att hantera förändras dock över tid. Enligt Individ- och familjeomsorg – Lä-
gesrapport 2018 har arbetet med att snabbt ordna placeringar för ensamkom-
mande barn minskat jämfört med för ett par år sen. Vidare har antalet platser
på HVB slutat att öka. Nu ökar i stället antalet platser på stödboenden11.
9 Myndigheten för vård- och omsorgsanalys, Lag utan genomslag – Utvärdering av patientlagen 2014-2017, Rapport
2017:2, 2017. 10 De övriga tre är: bemanning och kompetens (vilket har nämnts tidigare), informationssäkerhet och myndighetsutöv-
ning. 11 Individ- och familjeomsorg – Lägesrapport 2018
HUR PÅVERKAS FRAMTIDENS KUNSKAPSSTYRNING?
RÅDET FÖR STYRNING MED KUNSKAP OMVÄRLDSANALYS 2018
23
Vi är på väg från en situation där migration är i fokus till en situation där in-
tegration åter är i fokus. En väl fungerande integration är en förutsättning för
en jämlik hälso- och sjukvård och socialtjänst. Det finns ett behov av att in-
formera om och tillgängliggöra vården och omsorgen till nyanlända. En del
av en fungerande integration är tillgång till arbetsmarknaden.
Socialstyrelsen handlägger ansökningar om legitimationer och andra behörig-
hetsbevis samt utfärdar legitimationer och specialistkompetensbevis. 2017
utfärdades 421 legitimationer till personer med utbildning utanför EU/EES.
Socialstyrelsen bekostar kunskapsprovet och kursen i svenska författningar.
Under 2017 har vi tagit fram nya kunskapsprov för ytterligare 6 yrken med
universitet och högskolor (kiropraktorer, naprapater, ortopedingenjörer, psy-
koterapeuter, sjukhusfysiker och tandhygienister). Det innebär att vi nu kan
erbjuda kunskapsprov för samtliga 21 yrken med legitimationskrav.
Den statliga kunskapsstyrningen kan adressera de problem som socialtjänsten
möter bl.a. i socialt utsatta områden. Kan Socialstyrelsen ytterligare under-
lätta och påskynda vägen till legitimationer är det ett bidrag till integrations-
arbetet. Men utmaningar finns. Integrationsarbetet innebär ett ökat behov av
samverkan med andra samhällssektorer och med företrädare för det civila
samhället.
Ökad förändringstakt inom hälso- och sjukvård och
socialtjänst En ökad förändringstakt ställer högre krav på hälso- och sjukvård och social-
tjänst. För att lyckas måste verksamheterna förstå att det inte bara handlar om
tekniska innovationer, de måste även ändra sitt sätt att arbeta på.
Foto: Maskot/Folio
24 HUR PÅVERKAS FRAMTIDENS KUNSKAPSSTYRNING?
RÅDET FÖR STYRNING MED KUNSKAP OMVÄRLDSANALYS 2018
Välfärdens ekonomiska förutsättningar Sverige har sedan något år kommit ur den lågkonjunktur som finanskrisen
2008–2009 skapade. KI:s bedömning i mars 2018 är att konjunkturen för-
stärks och toppar 2019. Folkhälsan i Sverige fortsätter att utvecklas positivt,
vilket bland annat märks genom ökad medellivslängd och förbättrade lev-
nadsvanor. Samtidigt visar Socialstyrelsens lägesrapporter att hälsoskillna-
derna även i rådande högkonjunktur ökar mellan olika socioekonomiska
grupper, och på vissa områden även mellan män och kvinnor.
Finansdepartementet pekar i sin rapport Långtidsutredningen (SOU
2015:104), på att framtidens välfärdstjänster kräver omprioriteringar.
Enligt SKL:s Ekonomirapport, oktober 2017, är staten konjunkturkänslig me-
dan kommunsektorn är demografikänslig. Det beror delvis på de olika skatte-
baserna. Vid en lågkonjunktur blir statens inkomster från företagsskatter,
momsinkomsterna och sociala avgifterna lägre samtidigt som statens utgifter
för skattepliktiga transfereringar till hushållen ökar då fler blir arbetslösa.
Kommunsektorns utgifter påverkas av variationer i demografin där behoven
av skola, hälso- och sjukvård och socialtjänst främst beror på antalet barn och
äldre.
Enligt rapporten är de strukturella utmaningar som kommunsektorn står inför
större än de vi sett under den senaste femtioårsperioden. En bedömning som
görs i rapporten är att staten måste hjälpa sektorn både med finansiering och
med att underlätta det fortsatta arbetet med effektiviseringar och nya arbets-
sätt. Vidare görs bedömningen att utjämning för skillnader i kommuners
olika strukturella förutsättningar hanteras bäst inom kostnadsutjämningssy-
stemet. Riktade statsbidrag med samma mål ger parallella och ibland motver-
kande system. Strukturella utmaningar och en lågkonjunktur påverkar huvud-
männen. Hur kan/bör kunskapsstyrningen underlätta och stödja
huvudmännen? Hur driver vi ett framgångsrikt arbete för jämlik och jäm-
ställd hälso- och sjukvård och socialtjänst? Kommer nästa lågkonjunktur att
medföra att de med de största behoven och de som har svårt att höras och sy-
nas får det än svårare? Är detta i så fall något som vi som kunskapsstyr-
ningen kan/bör adressera?
Arbete och inkomster Förutsättningarna för personer som har nedsatt arbetsförmåga att få ett arbete
har förändrats i mycket liten utsträckning över tid och genom konjunkturer.
Flera politiska initiativ har tagits som syftar till att premiera deltagande på ar-
betsmarknaden. Det kan konstateras att dessa initiativ inte har påverkat
sysselsättningsgraden för personer med nedsatt arbetsförmåga. De begrän-
sade möjligheterna att delta på arbetsmarknaden får sociala och hälsorelate-
rade men också allvarliga ekonomiska konsekvenser för många.
Uppföljningen visar på snabbt ökande skillnader i ekonomisk standard mel-
lan grupper av personer med funktionsnedsättning och övriga befolkningen.
God konjunktur och politiska reformer inom exempelvis skattesystemet har
HUR PÅVERKAS FRAMTIDENS KUNSKAPSSTYRNING?
RÅDET FÖR STYRNING MED KUNSKAP OMVÄRLDSANALYS 2018
25
förbättrat de ekonomiska levnadsvillkoren för stora delar av den arbetande
befolkningen. I flertalet transfereringssystem och kompenserande stödsystem
har dock ersättningsnivåerna i stort sett varit oförändrade under de senaste
drygt tjugo åren. Inkomstskillnaden mellan personer med funktionsnedsätt-
ning som mottar handikappersättning och/eller sjuk- och aktivitetsersättning i
förhållande till den övriga befolkningen i genomsnitt är stor. Detta innebär
påtagligt sämre ekonomiska levnadsvillkor för personer som på grund av sin
funktionsnedsättning inte kan arbeta eller som utestängs på grund av hinder
på arbetsmarknaden.
Ökad komplexitet inom hälso- och sjukvård och
socialtjänst Patienter och brukare befinner sig i en allt mer komplex omgivning med både
ökad specialisering och mer avancerad teknologi. Det finns stora utmaningar
för såväl professioner som invånare att snabbt, noggrant och effektivt hantera
stora mängder data, beskrivningar och kontexter.
Samtidigt som antalet individer som är behov av både hälso- och sjukvård
och socialtjänst ökar, ökar även komplexiteten. Det ställer större krav av in-
teraktion och samverkan mellan olika parter. Något av det mest centrala med
digitaliseringen är att den kan nyttja komplexiteten som en potential istället
för ett problem som måste förenklas och reduceras.
Arbetslivets omdaning – hållbart arbetsliv Arbetslivets utformning är avgörande för samhällets utveckling. Det behövs
därför mer kunskap för att klara av att möta globalisering, digitalisering,
automatisering och omstruktureringar. Viktiga delar i kunskapsutveckling
och tillämpning för att få till stånd ett hållbart arbetliv är psykisk hälsa. Vi ar-
betar på nya sätt, i många fall gränslöst och stress och press är en del av da-
gens arbetsliv, vilket påverkar den psykiska hälsan och står för en stor del av
sjukfrånvaron.
Demografiska förändringar, som innebär en allt äldre befolkning, gör att ar-
betslivet behöver anpassas därefter samt att fler behöver arbeta längre.
Inkluderande arbetsliv – funktionsnedsatta, nyanlända, unga och äldre – flera
grupper behöver kunna arbeta och arbetslivet behöver anpassas därefter.
26 HUR PÅVERKAS FRAMTIDENS KUNSKAPSSTYRNING?
RÅDET FÖR STYRNING MED KUNSKAP OMVÄRLDSANALYS 2018
Förändrade arbetssätt i kommunerna Idag driver många aktörer på utvecklingen av nya digitala tjänster och pro-
dukter. Samtidigt är det få produkter och tjänster som beskrivs när kommu-
nerna redogör för sitt arbete med digitalisering. I Socialstyrelsens uppfölj-
ning12 framgår att allt fler kommuner använder digital teknik, men att det
fortfarande är få individer som har fått tillgång till välfärdsteknik. 123 kom-
muner använder gps-larm, men endast 707 personer har gps-larm som insats.
88 kommuner har kamera för nattillsyn, men endast 513 personer har utrus-
tats med en kamera.
Det saknas ett systematiskt förändringsarbete för att implementera nya meto-
der och arbetssätt i kommunens omsorg. Fokus bör flyttas från ökad använd-
ning av specifika produkter till att söka alternativa digitala lösningar för att
möta behov hos individen. För att kommunerna ska lyckas i sin strävan att
implementera digital teknik krävs kunskap om metoder för systematiskt im-
plementeringsarbete.
Kompetensförsörjning inom hälso- och sjukvård och
socialtjänst Att ta hand om befintlig personal, rekrytera nya medarbetare, säkerställa
kompetensutveckling och att använda befintlig kompetens på ett effektivt sätt
är några av hälso- och sjukvårdens och socialtjänstens största utmaningar.
Inom den överenskommelse regeringen och SKL har slutit för åren 2015–
2019 är insatser inom kompetensförsörjningen en prioriterad fråga.
Enligt SKL (Rekryteringsrapport 2018) står välfärden inför en stor kompe-
tensutmaning när antalet barn och gamla ökar betydligt mer än de i arbetsför
ålder. Idag arbetar cirka 1,2 miljoner människor i välfärden och det finns ett
behov av att öka antalet anställda med cirka 200 000 personer fram till 2026.
12 Socialstyrelsen (2017), E-hälsa och välfärdsteknik i kommunerna 2017.
Foto: Louise Bang, Partille Kommun
HUR PÅVERKAS FRAMTIDENS KUNSKAPSSTYRNING?
RÅDET FÖR STYRNING MED KUNSKAP OMVÄRLDSANALYS 2018
27
Det ser olika ut i olika delar av landet men det kommer krävas förändrade ar-
betssätt. En möjlighet är att utveckla nya sätt att arbeta med digital teknik.
Källa: Health at a glance 2017: OECD Indicators, OECD (baserad på data år 2015, för Sverige år 2014)
Enlig Nordiska ministerrådet står de nordiska länderna inför gemensamma
utmaningar i form av en åldrande befolkning och en alltmer avfolkad lands-
bygd som gör att behovet av distanslösningar för hälso- och sjukvården och
socialtjänsten sannolikt kommer att öka framöver. Ministerrådet arbetar bl.a.
med kvalitet i äldreomsorgen och bättre arbetsmiljö. Man vill inspirera och
visa på förändringsarbete som bl.a. kan leda till bättre arbetsmiljö, göra yrket
mer attraktivt, öka trivsel och hälsa hos personal och därmed också kvali-
teten.
Regeringen gav 2016 Socialstyrelsen och UKÄ det ännu pågående uppdrag
att analysera och föreslå hur samverkansarenor på nationell och regional nivå
mellan aktörer med ansvar för kompetensförsörjningen inom hälso- och sjuk-
vården kan utvecklas långsiktigt.
Socialstyrelsens Nationella planeringsstöd följer löpande tillgången på legiti-
merad personal i riket. Efterfrågan på hälso- och sjukvårdspersonal översti-
ger tillgången vad gäller barnmorskor, specialistläkare och sjuksköterskor. I
förhållande till befolkningsmängden i Sverige är dock antalet läkare och
sjuksköterskor hög jämfört med andra länder.
28 HUR PÅVERKAS FRAMTIDENS KUNSKAPSSTYRNING?
RÅDET FÖR STYRNING MED KUNSKAP OMVÄRLDSANALYS 2018
Iakttagelser från tillsynen
Majoriteten av IVO:s iakttagel-
ser från tillsynen under 2017
handlar om kompetensförsörj-
ningen. Att det finns utmaningar
vad gäller kompetens och be-
manning är känt sedan tidigare
och är ett område som IVO har
pekat på i myndighetens riska-
nalys och tidigare tillsynsrappor-
ter. Det är ett av IVO:s priorite-
rade, övergripande riskområden.
De brister som IVO har upp-
märksammat kring kompetens-
försörjning och dess konsekven-
ser utgör grund för flera av
IVO:s nationella tillsynsinsatser
2018-2020.
IVO har sett att problem med
kompetensförsörjningen förekommer
inom såväl socialtjänsten som hälso- och sjukvården. Det kan till exempel
handla om otillräcklig bemanning på äldreboenden och brist på sjuksköters-
kor inom specialistsjukvården. Iakttagelserna rör inte bara otillräcklig be-
manning utan även bristande kompetens. Då kan det exempelvis handla om
tandläkare som har bristande kunskap om vårdgivaransvaret och personal på
larmcentralerna som inte har tillräcklig kompetens för att bedöma inkom-
mande samtal. IVO har uppmärksammat att bristen på personal med rätt
kompetens kan leda till felbehandlingar, brist på vårdplatser, uteblivna upp-
följningar, felplaceringar, långa väntetider, en ansträngd arbetssituation för
vård- och omsorgspersonal med mera. Bristen på personal med rätt kompe-
tens kan med andra ord leda till en rad olika saker som i sin tur kan få allvar-
liga konsekvenser för kvaliteten och säkerheten för den enskilde.
Bemanning och kompetens är ett område som har utgjort en stor utmaning
för hälso- och sjukvården och socialtjänsten och som antagligen kommer att
fortsätta att göra det framöver. En växande befolkning och allt fler äldre gör
att bristen på utbildad personal inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten
kan komma att bli stor. Det finns därför anledning att fundera över hur det
går att använda den befintliga personalen på ett mer flexibelt och effektivt
sätt. Många arbetsuppgifter i hälso- och sjukvården och socialtjänsten är inte
bundna författningsmässigt till specifika yrkeskategorier.
Oavsett orsaken till den rådande personalsituationen är det hälso- och sjuk-
vårdens och socialtjänstgivarnas ansvar att organisera verksamheten så att
hälso- och sjukvården och socialtjänsten är säker och av god kvalitet. Som
HUR PÅVERKAS FRAMTIDENS KUNSKAPSSTYRNING?
RÅDET FÖR STYRNING MED KUNSKAP OMVÄRLDSANALYS 2018
29
tillsynsmyndighet kan IVO sätta ljuset på de brister som uppstår när verk-
samheterna inte har tillgång till personal med rätt kompetens, men om pro-
blematiken beror på svårigheter att rekrytera blir IVO:s kritik eller krav på
åtgärder inte särskilt verkningsfull.
Brister i samordning av insatser för barn och unga med
psykisk ohälsa IVO har också uppmärksammat samordnings- och samverkansproblem mel-
lan elevhälsan och omsorgen samt mellan barn- och ungdomspsykiatrin
(BUP) och primärvården. Av IVO:s tillsyn har det även framkommit att an-
svarsfördelningen mellan BUP och socialtjänsten är otydlig. När samverkan
dem emellan brister leder det till att barn och unga med psykisk ohälsa inte
får den behandling eller de insatser de behöver.
Att barn och unga med psykisk ohälsa inte får den hjälp de behöver har även
uppmärksammats av Bris. I en rapport lyfter Bris barn som flytt som en sär-
skild riskgrupp för psykisk ohälsa.13 Att Sverige har tagit emot ett stort antal
asylsökande, bland dem många ensamkommande barn, har medfört ett ökat
behov av sociala insatser. I kombination med att den psykiska ohälsan ökar
bland barn och unga vuxna14 riskerar de brister som finns i vården och om-
sorgen av barn och unga med psykisk ohälsa att påverka ett ökat antal indivi-
der. Därför kommer sannolikt behovet av att öka samverkan och lösa de ut-
maningar som finns på området att öka framöver.
Mot bakgrund av detta är barn och unga med psykisk ohälsa ett av IVO:s pri-
oriterade riskområden 2018-2020, vilket har nämnts tidigare. Riskområdet
kopplar till tre av IVO:s fyra övergripande riskområden, nämligen samverkan
13 Bris, Barn som flytt – en riskgrupp för psykisk ohälsa, Bris-rappport 2017:3, 2017. 14 Socialstyrelsen, Utvecklingen av psykisk ohälsa bland barn och unga vuxna – till och med 2016, 2017.
Foto: Lieselotte Van Der Meijs, Johner Bildbyra AB
30 HUR PÅVERKAS FRAMTIDENS KUNSKAPSSTYRNING?
RÅDET FÖR STYRNING MED KUNSKAP OMVÄRLDSANALYS 2018
inom och mellan vård- och omsorgsgivare, myndighetsutövning samt beman-
ning och kompetensförsörjning.
Ändrade förutsättningar för den statliga
kunskapsstyrningen
Omstrukturering av hälso- och sjukvården och
socialtjänsten - ny nationell roll Enligt utredningen för God och nära vård (SOU 2017:53) krävs det en för-
ändring av vårdens struktur och sättet att organisera hälso- och sjukvård för
att åstadkomma ökad kvalitet, bättre tillgänglighet och effektivare resursut-
nyttjande. Enligt Kunskapsstödsutredningen (SOU 2017:48) har de senaste
årens utveckling i hög grad inriktats mot att uppnå högre kvalitet och mer
jämlik vård genom ökad centralisering. SKL och regeringen har sedan 2010
tecknat årliga överenskommelser om stöd till utvecklingen av en evidensba-
serad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten. Inom ramen för detta har
Socialstyrelsen, SKL och de regionala samverkans- och stödstrukturer ingått
ett partnerskap.
Regeringen har 2017 tillsatt en översyn av socialtjänstlagen (Dir. 2017:39) i
syfte att skapa en socialtjänst som bl.a. ger människor likadana möjligheter
och rättigheter.
2015 inrättade regeringen Rådet för styrning med kunskap vars uppgift är att
vara ett stöd för huvudmännen och professionen.
År 2017 beslutade landsting och regioner om en sammanhållen struktur för
kunskapsstyrning som utgår från ämnesspecifika programområden, t.ex. in-
fektion, hjärt- och kärlsjukdomar och psykisk hälsa.
Socialstyrelsen har på uppdrag av regeringen tagit fram en arbetsprocess för
hur nivåstruktureringen ska leda till en jämlik vård av hög kvalitet oavsett
var patienten bor. Processen startades under hösten 2017 och testas inom två
vårdområden; nervsystemets sjukdomar och kvinnosjukdomar inklusive för-
lossning.
Majoriteten av Sveriges kommuner har successivt de senaste åren övertagit
ansvaret för hemsjukvården och enstaka hälso- och sjukvårdsinsatser i ordi-
närt boende. År 2016 vårdades 392 000 patienter i den kommunala hälso-
och sjukvården.
Vi ser en utveckling där delar av hälso- och sjukvården och socialtjänsten
närmar sig varandra, t.ex. inom kommunal hemsjukvård.
HUR PÅVERKAS FRAMTIDENS KUNSKAPSSTYRNING?
RÅDET FÖR STYRNING MED KUNSKAP OMVÄRLDSANALYS 2018
31
Omstruktureringarna inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten innebär
ett behov av att definiera Socialstyrelsen och myndigheterna i Rådets roller
och av att avgöra hur vi kan och bör samverka i de nya strukturer som byggs
upp. Vikten av att statliga myndigheter bygger upp och vidmakthåller en ana-
lysförmåga till stöd för att bedöma utvecklingen mot en jämlik hälso- och
sjukvård och socialtjänst ökar. Analyserna ska även kunna svara mot de be-
hov som finns av att snabbt kunna ge lägesrapporter och bedömningar av ut-
vecklingen av god hälso- och sjukvård och socialtjänst.
Kommer utvecklingen gå mot skilda strukturer för hälso- och sjukvårdens
kunskapsstyrning och socialtjänsten eller fortsatt integrering? Hur möter vi
upp huvudmannagruppens efterfrågan på ändrad lagstiftning, föreskrifter och
rekommendationer i syfte att underlätta samarbetet mellan huvudmännen och
önskan om en långsiktig ekonomisk överenskommelse för att stötta huvud-
männen att förändra sin kultur och hitta nya arbetssätt för att utveckla den
nära moderna vården?
Insamling av information påverkas? För att kunna utveckla en jämlik hälso- och sjukvård och socialtjänst och be-
driva forskning och utveckling med ett starkare vetenskapligt stöd behövs
tillgång till data och information. Hur benägna patienter och brukare är att
lämna ut information är till stor del beroende på förtroendet för myndigheter
och för hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Professionens möjligheter
att dokumentera beror bl.a. på hur stor nytta de själva har av dokumenta-
tionen och hur lätt det är att dokumentera.
Mellan 2012 och 2016 satsade regeringen och SKL drygt en och en halv mil-
jard kronor på nationella kvalitetsregister med syfte att underlätta uppföljning
och utvärdering av hälso- och sjukvårdens resultat och kvalitet. Som en följd
Foto: EVA EDSJO
32 HUR PÅVERKAS FRAMTIDENS KUNSKAPSSTYRNING?
RÅDET FÖR STYRNING MED KUNSKAP OMVÄRLDSANALYS 2018
av satsningen har kvalitetsregistren förbättrats, bland annat genom att det har
blivit lättare för användarna att hämta ut data. Men det krävs fortfarande om-
fattande resurser för att rapportera in data, och det är svårt för vårdens med-
arbetare att analysera och använda information från registren för lokalt för-
bättringsarbete. Myndigheten för vårdanalys bedömning är att modellen med
separata nationella kvalitetsregister på sikt inte är en hållbar lösning. Det är
nödvändigt med en ny modell som bättre möter behoven av samlad informat-
ion om vårdens kvalitet.
Rådets sammanställning av myndigheternas insamling av data visar att in-
samlingen sker med olika system, olika tekniska lösningar, olika termer och
begrepp och olika ofta. Vidare finns ett behov av att bygga digitala lösningar
mellan olika huvudmän och över ansvarsgränser. Det saknas alltså enhetlig-
het i många dimensioner, vilket skapar merarbete, dubbeldokumentation och
ineffektiv resursanvändning både hos huvudmännen och myndigheterna. Hu-
vudmannagruppen har fört fram önskemål till staten om att bidra till smartare
informationshantering.
Socialstyrelsen har i uppdrag att skapa och tillhandahålla enhetliga begrepp,
termer och klassifikationer, samt skapa, beskriva och tillhandahålla en ända-
målsenlig informationsstruktur inom hälso- och sjukvård och socialtjänst. Di-
gitaliseringen av verksamhet och tjänster innebär nya möjligheter att på ett
rationellt sätt samla in relevant information. AI-liknande system kan byggas
upp för att underlätta arbetet. Men det innehåller också utmaningar - Hur
stödjer vi utvecklingen av register så att insamlingen kan ske mer digitalt och
kvalitetssäkrat?
Svarsfrekvensen på enkäter verkar sjunka, hur möter vi detta? Hur utvecklar
vi tillgängligheten till information så att patienter och brukare själva kan söka
efter information som handlar om kvalitet och resultat, behövs mer öppna
data?
Det finns ökade förväntningar på registerförande myndigheter att bidra till
svar på allt mer komplexa frågor samtidigt som register och arbete med re-
gisterdata blir allt mer ifrågasatt bl.a. utifrån behovet av skydd för person-
uppgifter. Hur bygger vi upp/vidmakthåller förtroendet för det offentligt fi-
nansierade arbetet med att samla information om hälso- och sjukvårdens och
socialtjänstens resultat? Hur agera mer samordnat med andra myndigheter
som samlar in data och hur kan samverkan med huvudmän och SKL utveck-
las?
Nya möjligheter med öppna data Genom att använda öppna data kan olika analyser göras kontinuerligt och
presenteras på överskådliga sätt för olika målgrupper (profession, pati-
ent/brukare, närstående) och jämföras med liknande situationer, och kunskap
som både förklarar och ger underlag för insatser.
HUR PÅVERKAS FRAMTIDENS KUNSKAPSSTYRNING?
RÅDET FÖR STYRNING MED KUNSKAP OMVÄRLDSANALYS 2018
33
Riksarkivet har i uppdrag sedan 2016 att främja arbete med att tillgänglig-
göra information och öppna data från statliga myndigheter. Öppna data
skapar nya möjligheter till kostnadseffektiv hantering och ökad tillgång till
samhällsinformation som olika aktörer kan använda i lärande, beslut, varor
och innovativa tjänster. De nya digitala arenorna skapar möjligheter för all-
mänheten att ta del av information tvärs över sektorsgränserna vilket ger en
fördjupad mening och innebörd.
GDPR En ny dataskyddsförordning trädde i kraft 25 maj 2018. Dataskyddsförord-
ningen kommer att föra med sig stora konsekvenser för myndigheter som be-
handlar personuppgifter.
Förordningen innehåller väsentligt skärpta sanktioner – från skriftlig varning
till avgift motsvarande det högre av 4 % av global årlig omsättningen eller
EUR 20 miljoner. Sanktionerna ska gälla såväl personuppgiftsansvariga som
biträden. Detta innebär att samtliga av myndighetens leverantörer som be-
handlar personuppgifter för myndighetens räkning nu kommer att ha ett
självständigt ansvar för behandlingen de utför. En ny samordnande myndig-
het kommer att finnas på EU-nivå, EDPB. Datainspektionen kommer att ges
rätt att ta del av bolagens/myndigheters interna dokumentation. Även ökade
krav på samtycken. En form av ”Lex Maria” införs. Det innebär att person-
uppgiftsansvariga ska på eget initiativ anmäla ”händelser” inom 72 timmar
till Datainspektionen.
Foto: Skärmbild https://oppnadata.se/
34 HUR PÅVERKAS FRAMTIDENS KUNSKAPSSTYRNING?
RÅDET FÖR STYRNING MED KUNSKAP OMVÄRLDSANALYS 2018
Kraftsamling kring Vision e-hälsa
Regeringen och SKL har kommit
överens om en vision för e-hälsa
samt en handlingsplan. I Vision e-
hälsa 2025 pekas följande tre in-
satsområden ut som utgör väsent-
liga grundförutsättningar för att
möjliggöra en högre takt i e-hälso-
utvecklingen: Regelverk, enhetli-
gare begreppsanvändning och standarder.
Inom de tre insatsområdena genomförs redan i dag ett stort antal insatser som
på olika sätt syftar till att förbättra förutsättningarna för att ta tillvara digitali-
seringens möjligheter i socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Sverige
måste kraftsamla nationellt för att effektivare realisera de nyttor som kan för-
väntas i förhållande till de resurser som investeras. För att visionen ska upp-
nås behöver förutsättningar skapas för berörda aktörer att komma överens om
och genomföra gemensamt prioriterade insatser som driver utvecklingen
framåt.
Stark utveckling inom läkemedelsområdet
Nationell läkemedelslista
Under 2018 kommer det fattas beslut om lagstiftning som möjliggör en nat-
ionell läkemedelslista. Staten tar då ett helhetsgrepp för att skapa en mer
ändamålsenlig och säker informationshantering i läkemedelsprocessen. En
gemensam läkemedelslista blir en ny och central infrastrukturkomponent
som lägger grunden för en informationshantering med patienten och dennes
behov i centrum. Nya krav kommer därmed att ställas på hälso- och sjukvård
och öppenvårdsapotek för att få tillgång till systemen.
Tillgänglighet av läkemedel och medicintekniska produkter
Tillgängligheten av läkemedel och medicintekniska produkter kan påverkas
av många olika faktorer. För de närmaste åren är Storbritanniens utträde ut
EU och implementering av nya förordningar för medicintekniska produkter
händelser som kan komma att få betydelse i sammanhanget.
Antibiotikaresistens lyfts som en av de stora utmaningarna för folkhälsan om
relativt enkla infektioner inte kommer att kunna behandlas effektivt och som
då kan leda till allvarligare sjukdom. Regeringen har gett uppdrag till flera
myndigheter inom området och i vissa av dessa medverkar Läkemedelsver-
ket.
Möjlighet att använda ett läkemedel utanför godkänd indikation, s.k. off-la-
bel, är en nödvändighet för praktiskt kliniskt arbete men det finns oklarheter
runt ansvarsfrågor vid sådan användning. Det finns ett antal frågor som kom-
mer att bli aktuella för Läkemedelsverket att förhålla sig till, bidra med kun-
HUR PÅVERKAS FRAMTIDENS KUNSKAPSSTYRNING?
RÅDET FÖR STYRNING MED KUNSKAP OMVÄRLDSANALYS 2018
35
skap och vid behov samverka med andra myndigheter/organisationer. Obero-
ende bedömning av evidensläget för effekt och säkerhet för off-label använd-
ning kan komma att behövas i vissa fall, inte minst för behov för sjukvården,
universitet och högskolor samt andra publika aktörer att få accept för nya an-
vändningsområden av läkemedel (s.k. repurposing). Diskussion pågår i EU
om hur man skulle kunna stimulera företag till att ansöka om godkännande
för nya indikationer eller användningsområden för existerande produkter.
Finansiering av läkemedel och medicintekniska produkter globalt förväntas
förändras.
Prissättning och finansiering av läkemedel
Finansiering av läkemedel och me-
dicintekniska produkter globalt för-
väntas förändras. Sannolikt kommer
dagens uppdelning i läkemedel som
används i slutenvård resp. öppen-
vård med skild finansiering att för-
ändras och snarare ses som en hel-
het. Utvecklingen inom finansiering
och prissättning kan kopplas till Lä-
kemedelsverkets verksamhet. Läke-
medelsverket är första delen av kedjan som leder till att patienten får tillgång
till läkemedel och det finns en förväntan på oss att bidra med informat-
ion/kunskap och därmed underlätta arbetet i nästa steg i kedjan. Det kan på
sikt komma att påverka Läkemedelsverkets arbete med vetenskaplig och re-
gulatorisk rådgivning och nytta/risk utvärdering. Utbytbarhet utanför läkeme-
delsförmånen och generisk förskrivning är områden där Läkemedelsverket
potentiellt kan komma att få nya arbetsuppgifter.
Utvecklad uppföljning av läkemedel
En tydlig trend är att läkemedel introduceras på marknaden allt tidigare, ge-
nom olika former av stegvist eller villkorat godkännande, där underlagen om
läkemedlens effekt i klinisk praxis är osäkra. Utvecklingen går också mot att
läkemedel i allt större utsträckning är riktade till mindre patientgrupper, i
vissa fall individbaserad behandling, samt att kombinationsbehandling krävs
för effektiv behandling.
För att målsättningen om tidig och jämlik tillgång ska kunna uppnås krävs att
lösningar och affärsmodeller utvecklas som kan balansera de finansiella ut-
maningar som nya effektiva men kostsamma läkemedel medför och som tar
hänsyn till de osäkerheter om effekter i klinisk vardag som nya läkemedel är
förknippade med. Utmaningen generellt är att hitta lösningar som i större ut-
sträckning kan koppla betalning till uppnådda resultat.
Foto: TLV
36 HUR PÅVERKAS FRAMTIDENS KUNSKAPSSTYRNING?
RÅDET FÖR STYRNING MED KUNSKAP OMVÄRLDSANALYS 2018
Nya styrformer för att hantera komplexa och tvärsektoriella
frågor Styrningen av offentliga verksamheter genomgår stora förändringar och ut-
vecklingen går åt flera håll. Statsförvaltningen har decentraliserats och mål-
styrning dominerar. På den regionala nivån i Sverige har man länge diskute-
rat en förändring av den geografiska indelningen, från över tjugo län,
landsting och regioner, mot en betydligt mer aggregerad struktur. Det inter-
nationella samarbetet ökar. Inom EU sker det ofta genom omfattande regel-
verk som är gemensamma för hela unionen vilket helt sätter ramarna för
stora delar av den inhemska politiken inom vissa områden. Inom FN sker det
oftare genom multilaterala åtaganden som även om de inte är legalt bindande
påverkar nationers agerande inom olika områden. Det senaste exemplet på
det är Agenda 2030 som beslutats av FN:s generalförsamling.
Tvärsektoriella frågor inom statsförvaltningen ökar och detta ställer ökade
krav på såväl samverkan mellan olika politikområden, mellan myndigheter,
men också på nationell, regional och lokal förmåga att prioritera och sam-
ordna mellan olika tvärsektoriella perspektiv.
Regeringen understryker vikten av en samstämmig politik inom samtliga po-
litikområden för att genomföra Agenda 2030. Detta innebär att förstärkt sam-
arbete är viktigt både inom myndigheten och mellan myndigheter och andra
aktörer i arbetet för en hållbar utveckling. Det inkluderar att bidra till att för-
söka skapa synergier och motverka målkonflikter med andra sektorsövergri-
pande arbeten och processer som rör viktiga bestämningsfaktorer för hälsa.
Foto: Maskot Bildbyrå AB/Johnér bildbyrå
HUR PÅVERKAS FRAMTIDENS KUNSKAPSSTYRNING?
RÅDET FÖR STYRNING MED KUNSKAP OMVÄRLDSANALYS 2018
37
Ny förvaltningslag Förvaltningslagen ger en grundläggande och central struktur för kontakterna
mellan myndigheter och enskilda vid ärendehandläggningen. Regleringen har
successivt byggts ut och med tiden fått allt större betydelse i det löpande ar-
betet i myndigheternas verksamhet. För att ytterligare stärka enskildas rätts-
säkerhet vill regeringen att reglerna reformeras och moderniseras.
Genom den nya lagen regleras förfarandet hos förvaltningsmyndigheterna
mer heltäckande än i dag. Vissa allmänna förvaltningsrättsliga principer som
utvecklats i praxis slås fast i uttryckliga bestämmelser och lagen görs därige-
nom mer lättillgänglig. Lagen innehåller också ett nytt rättsmedel mot lång-
sam handläggning.
Regeringen föreslår också ändringar i förvaltningsprocesslagen och lagen om
överklagande av beslut av enskilda organ med offentliga förvaltningsuppgif-
ter. Ändringarna innebär anpassningar till utformningen av motsvarande be-
stämmelser i den nya förvaltningslagen. Lagändringarna föreslås träda i kraft
den 1 juli 2018.
Samordnad forskning behövs Vårdforskning syftar till att utveckla vården av patienter, brukare samt deras
anhöriga. För att förbättra kliniska resultat behövs en samordnad forskning
om vården som sektor och en utvärdering av effektiva metoder för imple-
mentering. De områden som just nu är aktuella inom vårdforskningen och
där en kunskapsuppbyggnad pågår är:
• Utveckling av innovativa behandlings-
former och/eller processer relaterade till
hälso- och sjukvården (prevention, vård,
rehabilitering)
• E-hälsa (ny teknik för att möjliggöra
och stödja egenvård)
• Samskapande av kunskap mellan fors-
kare, brukare/närstående och yrkesverk-
samma inom hälso- och sjukvård och
socialtjänst.
38 HUR PÅVERKAS FRAMTIDENS KUNSKAPSSTYRNING?
RÅDET FÖR STYRNING MED KUNSKAP OMVÄRLDSANALYS 2018
Slutsatser
Årets omvärldsanalys har lett fram till ett antal konkreta områden för samver-
kan och utveckling inom ramen för Rådets myndigheter. Det handlar dels om
att stärka samverkan, hitta former för ökad behovsanpassning men också
arbeta för ökad effektivitet utifrån en rad faktorer (kompetensutnyttjande, ut-
byte, gemensamma arbetsmetoder mm). Varje myndighet har efter genom-
förd workshop haft möjlighet att prioritera dessa slutsatser och Huvudmanna-
gruppen har också fått en presentation av omvärldsanalysen i samma syfte.
Beredningsgruppen har sedan prioriterat och konkretiserat slutsatserna inför
det slutliga gemensamma mötet med Rådet och Huvudmannagruppen i juni
2018. Slutsatserna kopplar till de övergripande trenderna och förutsättning-
arna för kunskapsstyrningen.
Slutsatser från Rådet och
Huvudmannagruppen
Denna PM har slutligt diskuterats vid Rådet och Huvudmannagruppens möte
den 13 juni. Nedan beskrivs i korthet de ställningstaganden och samverkans-
områden som är centrala att arbeta vidare med.
Stärkt Internationell samverkan med fokus på
Agenda 2030 Internationaliseringen och globaliseringen kommer att innebära att de utma-
ningar som finns inom vården och i socialtjänsten kommer att vara globala
eller åtminstone ha globala orsakssammanhang. I en förlängning innebär det
att lösningarna i minskad utsträckning kan vara strängt nationella och ännu
mindre regionala eller lokala. Åtgärder eller lösningar som skiljer sig nega-
tivt från internationell hantering kommer att identifieras och ifrågasättas. När
det gäller den globala utvecklingen så har också Sverige mycket att lära men
också att bidra till när det gäller erfarenheter och kunskap. Agenda 2030 har
satt fokus på ett ökat samspel mellan nationell och global utveckling som
kanske länge har skett i två olika spår.
• Stärkt samverkan mellan myndigheterna för att identifiera gemensamma
aktiviteter och gemensamma arbetsytor kopplat till målen i Agenda 2030.
• Samverkan inom ramen för Agenda 2030 bör också omfatta hur huvud-
männen kan utveckla sitt arbete på regional och lokal nivå. Exempelvis
genom erfarenhetsutbyte mm.
HUR PÅVERKAS FRAMTIDENS KUNSKAPSSTYRNING?
RÅDET FÖR STYRNING MED KUNSKAP OMVÄRLDSANALYS 2018
39
Samverkan kring digitalisering Den digitala omvandlingen fortsätter och kommer under många år framöver
att förändra förutsättningarna att bedriva hälso- och sjukvård och socialtjänst.
Tillgången till information växer och både möjligheterna och behovet av rätt
information på rätt sätt vid rätt tillfälle ökar. Allt mer kvalificerade besluts-
stöd utvecklas. Säkerheten utvecklas för att möta och minska konsekvenserna
av driftstörningar, integritetsbrister och brottslighet. Arbetssätt, kunskaper
och färdigheter förändras snabbt till följd av den digitala tekniken. Kompe-
tens och förmåga till utveckling är viktiga framgångsfaktorer. Ett antal ini-
tiativ har tagits av regeringen för att underlätta och stödja offentlig förvalt-
ning att genomgå den digitala transformationen:
• Regeringen och SKL har enats i Vision e-hälsa 2025 om att Sverige ska
vara bäst i världen på att använda digitaliseringens och e-hälsans möjlig-
heter. Kunskapsstyrningen föreslås att inkluderas i Vision e-hälsa vilket
kommer att stärka samverkan mellan Rådet och Vision e-hälsa.
• Rådet behöver stärka erfarenhetsutbytet kring digitala tjänster och öppna
APIer.
• Rådets myndigheter behöver med gemensamma krafter samverka och pro-
aktivt arbeta för att möta hotet för förtroende och desinformation. Att
värna den statliga värdegrunden och att utveckla dialog med andra aktörer
utanför Rådet och tillsammans med landsting och kommuner.
• Rådet kan överväga att lyfta angelägna frågor gemensamt till regeringen i
syfte att öka takten i genomslaget av Vision e-hälsa.
Samverkan kring forskning särskilt tillämpad
välfärdsforskning – vikten av fokus på socialtjänsten Det finns fortsatt gap mellan forskning och praktik i dagens välfärd enligt Forte.
Forskningen kommer inte till användning, tillämpas inte och kommer inte ut på
ett systematiskt sätt. Forskning behövs för att möta utmaningarna och arbeta för
en hög och kontinuerligt förbättrad välfärd. En viktig del i detta är att det sker en
kunskapsuppbyggnad och utveckling inom socialtjänstens verksamhetsområden,
där en klient- och praktiknära forskning om socialtjänsten främjas, samverkan
mellan forskning och praktik stärks samt delaktigheten från brukare och anhö-
riga ökas. Även styrning och organisering av välfärden är ett viktigt område. Or-
ganiseringen av detta område är splittrat och det behövs en utveckling av nya
former för styrning inom välfärden.
• Rådet ska utveckla sin samverkan i syfte att minska gapet mellan forsk-
ning och praktik.
• Behovet av stöd i kommunerna är stort och det behövs mer kunskap kring
implementering och evidensbaserad kunskap.
• Forskning inom förändringsledning och effekter av digitalisering behöver
uppmuntras.
40 HUR PÅVERKAS FRAMTIDENS KUNSKAPSSTYRNING?
RÅDET FÖR STYRNING MED KUNSKAP OMVÄRLDSANALYS 2018
Samverkan kring kompetensförsörjning Kompetensförsörjningen är en viktig förutsättning för hur kunskapsstyr-
ningen inom hälso- och sjukvård och socialtjänst ska fungera och är en av de
största framtida utmaningarna både för individer, huvudmän och invånare.
Omvärldsanalysen visar på denna utmaning som en av de centrala för ut-
vecklingen av hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Samverkan mellan
olika parter, erfarenhetsutbyte och exempel på nya lösningar är några av
vägarna framåt.
• Rådet kan stärka samverkan för att stödja huvudmännen genom att analy-
sera samt att stödja huvudmännen i ledning och styrning och organisat-
ionsfrågor exempelvis genom erfarenhetsutbyte.
Samverkan kring analyser och tillgång till data Rådets myndigheter bör fortsätta att utveckla sin samverkan kring analyser
och dataåtkomst vilken är en av förutsättningarna för att kunskapsstyrningen
kan bli mer effektiv. För att åstadkomma och säkerställa en jämlik hälso- och
sjukvård och socialtjänst så krävs det bra analyser över både läget och ut-
vecklingen. Genom samverkan kan lärande och metodutveckling fortsätta att
utvecklas samt orsaker till eventuella brister belysas. Ett särskilt viktigt om-
råde är att säkra god dataåtkomst samt fortsätta att garantera ett högt förtro-
ende för myndigheternas arbete med datainsamling och både främja utveckl-
ingen av öppna data men också fortsatt fokus på säkerhet inte minst när det
gäller utlämning av registerdata. Inom flera områden pekar omvärldsanalysen
på behov att stärka myndigheternas analyser av effektivitet och nytta. Detta
kan exempelvis ske genom ökad användning av hälsoekonomiska analysme-
toder.
• Samverkan kring de områden som kräver ett samlat agerande (exempelvis
inom de områden där Huvudmannagruppen uttalat särskilda behov av kun-
skapsstyrning). Sådana exempel kan vara den nära sjukvården samt inom
läkemedelsområdet, men här finns fler områden också inom socialtjänsten.
• Stärkt samverkan kring hälsoekonomiska analyser bör fortsätta att utveck-
las.
• Samverkan kan utvecklas med andra aktörer utanför Rådet.
• Gällande utlämning av registerdata mellan myndigheter kan detta utveck-
las för att åstadkomma en smidigare och snabbare utlämning av data.
HUR PÅVERKAS FRAMTIDENS KUNSKAPSSTYRNING?
RÅDET FÖR STYRNING MED KUNSKAP OMVÄRLDSANALYS 2018
41
Fördjupad samverkan med huvudmännen • Hur kan Rådet ytterligare fördjupa samarbetet med huvudmännen i syfte
att de bättre ska identifiera och prioritera vårdens behov. Hur ska be-
hovsinventering och diskussioner bedrivas (exempelvis inom nya fram-
växande strukturer men också mellan myndigheterna i det kunskapssty-
rande arbetet)?