Hur mår svensk elithockey? - EY - United States · 2015/2016 ökade SHL sin omsättning med 94...

Hur mår svensk elithockey?En analys av den finansiella ställningen i SHL

2 | Hur mår svensk elithockey?

01 Förord. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4

02 Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5

03 Analys av SHL. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6

04 Analys av SHL:s klubblag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24

04 Luleå HF. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26

04 Linköping HC . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28

04 Frölunda HC. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30

04 Brynäs IF . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32

04 Färjestad BK . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34

04 HV71 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36

04 Modo Hockey . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38

04 Skellefteå AIK . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40

04 Växjö Lakers . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 42

04 Djurgårdens IF. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44

04 Rögle BK . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46

04 Örebro HK . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 48

04 Malmö Redhawks . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50

04 Karlskrona HK. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 52

05 Slutlig analys. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 54

Appendix . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 60

Innehåll

3Hur mår svensk elithockey?

Stockholm den 21 december 2016

Ishockey är en av Sveriges största publiksporter. SHL (Svenska Hockeyligan eller Swedish Hockey League) är den högsta serien i svensk ishockey. Många elitföreningar i SHL driver delar av sina verksamheter via ett eller fler aktiebolag. Klubbarna måste ofta ta stora finansiella risker samtidigt som de ska uppfylla verksamheternas ideella mål.

EY har analyserat SHL-klubbarnas årsredovisningar från de senaste fem åren. Syftet med analysen var att identifiera eventuella samband mellan klubbarnas idrottsliga framgångar och ekonomiska förutsättningar. Under arbetets gång blev det tydligt att SHL-klubbarna står inför ett antal utmaningar. Vår förhoppning är att denna rapport ska fungera som ett beslutsunderlag i klubbarnas arbete med att utveckla sina verksamheter på ett hållbart sätt − både på kort och lång sikt.

Vi vill passa på att rikta ett stort tack till Kim Wright och Joacim Eklund, revisorer på EY, som varit en viktig del i framtagandet av årets SHL-rapport.

Förord

O1

Carlos Esterling

Ansvarig partner Sport Business Services Sverige

Mikael Bergsten

Ansvarig partner Sport Business Services Sverige

Om Sport Business Services Sport Business Services är ett rikstäckande nätverk med medarbetare från EY som stödjer idrottsföreningar, förbund och dess intressenter med EY:s tjänster inom revision, affärsrådgivning, skatt och transaktioner. Våra medarbetare har bred erfarenhet från många olika idrottsområden och bland våra kunder finns såväl enskilda idrottare som klubb- och landslag, både i Sverige och internationellt. Vi har kontakt med de flesta elitklubbarna inom de stora lagsporterna i Sverige, liksom med flera stora idrottsförbund.


2015/2016 ökade SHL sin omsättning med 94 miljoner kronor, vilket är 6 procent högre än säsongen innan. Ligans totala nettoomsättning uppgick till 1 688 miljoner kronor. Inför säsongen utökades ligan med två lag och snittomsättningen per lag minskade med cirka 12 miljoner kronor. Minskningen berodde dels på att ersättningen från SHL fördelades mellan 14 klubbar i stället för 12, dels på att klubbarna spelade färre hemmamatcher då antalet omgångar i grundserien var färre trots fler lag. På totalnivå framgår det att klubbarna med högst omsättning – åtta stycken – är ligans mest etablerade, det vill säga de har spelat längst i SHL, utan att ramla ner i Hockeyallsvenskan.

Den största intäktsposten för klubbarna i SHL är reklam och sponsring som utgör nästan hälften av omsättningen. I den posten ingår den ersättning för kommersiella rättigheter som alla klubbar får från SHL. Ersättningen för kommersiella rättigheter står i snitt för 21 procent av klubbarnas nettoomsättning. 2015/2016 uppgick ersättningen till drygt 25 miljoner kronor per klubb. Då tv-avtalen har blivit allt mer lukrativa har ersättningen ökat med 25 procent under de senaste fem åren. Ersättningen är därmed livsviktig för SHL-klubbarnas överlevnad. Det är också här vi ser den största skillnaden mellan SHL och Hockeyallsvenskan. I Hockeyallsvenskan får klubbarna endast ett par miljoner per säsong. Som en följd av detta tenderar klubbar i SHL att agera kortsiktigt under dåliga säsonger. De vill inte riskera att ramla ur ligan och över en natt tappa en femtedel av sin omsättning.

Kostnaderna har precis som intäkterna ökat under 2015/2016. Den totala kostnadsökningen uppgick till 151 miljoner kronor (10 procent). Ligans totala kostnader hamnade på 1 724 miljoner kronor. Rörelsekostnaderna är alltså högre än rörelseintäkterna och på totalnivå visar SHL-klubbarna ett negativt rörelseresultat när engångsintäkter inte räknas in.

Drygt 60 procent av dessa kostnader är personalkostnader. Personalkostnader är därmed klubbarnas överlägset största kostnadspost. Det är också den kostnadspost som är svårast för klubbarna att påverka då spelarlöner inte är offentliga. Brist på transparens och samarbete mellan klubbarna gör det mycket

svårt att jämföra spelarlönerna. Spelarna har ett övertag, eftersom de utgör en väldigt begränsad och icke-utbytbar arbetskraft. Barriärerna för att byta klubb inom ligan är inte heller speciellt höga. Tendensen i SHL är att lönekostnaderna utgör en allt större del av klubbarnas totala kostnader. Vi kan också konstatera att lönekostnaderna historiskt sett har ökat i samma utsträckning som SHL:s ersättning för mediarättigheter. Klubbarna skulle kunna få en mer stabil finansiell position om de fonderade en del av SHL-bidraget varje år. Dessa pengar skulle då användas till annat än spelarlöner. Vi anser att konsekvenserna av allt högre lönekostnader, både relativt och i absoluta tal, samt möjligheterna att vända denna utveckling måste få en plats i diskussioner om svensk ishockeys framtid.

Ett problem för SHL-klubbarna kopplat till den relativa kostnadsökningen är licensnämndens allt hårdare krav. För att beviljas elitlicens får det egna kapitalet i bolaget eller föreningen inte vara lägre än fyra miljoner kronor under två år i följd. Det blir allt vanligare att elitlicensen överlåts från en förening till ett aktiebolag. Att bedriva elitverksamhet i ett aktiebolag jämfört med i en förening skiljer sig dock åt. Aktiebolagsrättsliga lagar och regler är inte skrivna med hänsyn till idrottsklubbarnas syfte och verksamhet. Värderingen av elitlicenser vid överlåtelser är komplicerad och baseras till stor del på den garantiintäkt som klubbarna får från SHL. Men vad är elitlicensen värd om en klubb ramlar ur SHL och hamnar i Hockeyallsvenskan? Om en koncernintern försäljning ger en stor reavinst är det möjligt att vid behov flytta eget kapital mellan föreningen och aktiebolaget för att täcka förluster kortsiktigt. Ett alternativ för att komma runt värderingsproblematiken är att klubbarna köper en aktiepost i SHL till ett fast pris. Vid en eventuell degradering säljs aktieposten för samma pris till den uppflyttade klubben. Även detta är frågor som enligt vår mening måste diskuteras. I slutändan handlar det om att klubbarna ska kunna bära sina egna kostnader och göra positiva resultat för att överleva ekonomiskt.

Sammanfattning

O2

5Hur mår svensk elithockey? |

03

Analys av SHLPå de följande sidorna går vi igenom den finansiella ställningen i SHL som helhet.


Total nettoomsättning

Den totala nettoomsättningen i SHL säsongen 2015/2016 uppgick till nästan 1,7 miljarder kronor. Som graf 1 visar har den totala omsättningen för klubbarna ökat under de fyra senaste åren. Ökningen mellan säsong 2014/2015 och 2015/2016 är dock marginell och om vi beaktar att SHL utökades till 14 lag inför 2015/2016 är utvecklingen negativ. Detsamma visar snittet per klubb som minskade från 132 858 tusen kronor säsong 2014/2015 till 120 565 tusen kronor säsong 2015/2016. Den främsta anledningen till att klubbarnas omsättning minskade var dels att SHL:s ersättning för kommersiella rättigheter delades mellan 14 lag i stället för 12, dels att intäkterna från SHL:s centrala avtal var något lägre. Läs mer på sidan 12 i rapporten. Trots fler lag i ligan var antalet omgångar i grundserien tre färre. Det resulterade i färre hemmamatcher per lag och ytterligare intäktsbortfall.

Den totala omsättningen för klubbarna i SHL påverkas även av vilka lag som spelar i serien respektive säsong. Ett exempel är Leksands IF som åkte ur SHL säsongen 2014/2015. Klubben hade då en total nettoomsättning på 108 321 tusen kronor. I stället lyckades Karlskrona avancera till SHL. De redovisade en nettoomsättning om 55 228 tusen kronor för säsong 2015/2016, vilket bidrog till att sänka den totala omsättningen.

Rörelseresultat

Totalt sett har klubbarna i SHL gjort ett positivt rörelseresultat de två senaste åren. Om inte engångsposter, till exempel realisationsvinster vid avyttring av tillgångar, räknas in är dock rörelseresultatet negativt för 2015/2016. Ersättningar för spelare redovisas vanligtvis som en del av nettoomsättningen och är inte en engångspost i det här sammanhanget.

Som vi tidigare nämnt har lagen gått miste om viss omsättning på grund av lägre ersättning från SHL. Klubbarna kände till att ersättningen för mediarättigheter skulle minska och kunde därför budgetera för det. Däremot budgeterade klubbarna inte för en minskad ersättning kopplad till de centrala avtalen. Det kan vara en förklaring till att klubbarna inte lyckades minska sina kostnader i motsvarande mån. Ersättningen från de centrala avtalen minskade med totalt cirka 30 miljoner kronor. Det motsvarar nästan hela underskottet för året.

På totalnivå kan vi konstatera att det finns en ganska bra balans mellan klubbarnas kostnader och intäkter. Totalen dras dock upp av att några klubbar gör ett högt resultat. På klubbnivå ser det annorlunda ut. 2015/2016 hade hela tio klubbar ett negativt rörelseresultat om övriga rörelseintäkter räknas bort. 2014/2015 var motsvarande siffra sex klubbar. Över hälften av SHL-klubbarna har alltså löpande kostnader som överstiger de återkommande intäkterna. Det är inte en hållbar situation på sikt.

03

1

2

Omsättning Snitt per lag

Omsättn

ing

2015/2016

Omsättn

ing

2014/2015

Omsättn

ing

2013/2014

Omsättn

ing

2012/2013

Omsättn

ing

2011/2012

0

500000

1000000

1500000

2000000

1 68

7 91

0

1 59

4 29

5

1 43

6 17

6

1 37

6 17

0

1 45

3 80

6

119

681

132

858

125

106

121

151

Total nettoomsättning (tkr)

120

565

Rörelseresultat (tkr)

Total nettoomsättning

Totala kostnader

Rörelseresultat(ink. övriga rörelsekostnader)

Rörelseresultat(ex. övriga rörelsekostnader)

2015/2016 2014/2015


Intäktsfördelning

Nästan hälften av omsättningen i SHL är intäkter från reklam och sponsring. Under 2015/2016 utgjorde dessa intäkter 42 procent (37 procent) av ligans totala nettoomsättning. Intäkter från reklam och sponsring är därmed klubbarnas viktigaste inkomstkälla. En stor del av dessa intäkter utgörs av SHL:s ersättning för mediarättigheter och centrala sponsoravtal. Intäkter för entrébiljetter är den näst största intäktsposten. 2015/2016 uppgick den till 29 procent (27 procent) av ligans totala intäkter. Intäkterna för försäljning av mat och souvenirer stod för 11 procent (15 procent) av de totala intäkterna. Övriga intäkter − allt från hyresintäkter till eventverksamhet – uppgick till 18 procent (21 procent).

Kostnadsfördelning

Som diagram 5 visar är personalkostnader klubbarnas största kostnadspost. 2015/2016 stod personalkostnader för hela 61 procent av klubbarnas totala kostnader. Det är en ökning med två procentenheter jämfört med 2014/2015. Snittet per klubb minskade däremot något 2015/2016 – från 77,4 miljoner kronor till 75,1 miljoner kronor. Anledningen till att snittet per klubb minskade i kronor räknat, men ökade i procent av ligans totala kostnader, är de nya lag som kom in i SHL. De nya lagen hade inte samma lönebudget som de redan etablerade SHL-klubbarna. Det handlar alltså inte om någon allmän löneminskning, utan om effekten av att antalet lag utökades. Läs mer om personalkostnader i förhållande till totala kostnader på sidan 17.

Avskrivningar står för cirka 3 procent (4 procent) av klubbarnas totala kostnader. Det ska dock tilläggas att de klubbar som äger sina egna arenor, Brynäs, Färjestad, HV71, Modo och Växjö, står för nästan hela denna post. Övriga klubbar har inga nämnvärt stora tillgångar i sina balansräkningar som skrivs av, utan kostnadsmassan utgörs nästan uteslutande av löpande kostnader. Övriga kostnader, allt från arenahyror till resor, står 2015/2016 för 36 procent (37 procent) av klubbarnas totala kostnader.

03

Personalkostnader

Avskrivningar

Övriga kostnader

3%

61%36%

Kostnadsfördelning 15/16 (tkr)

Personalkostnader

Avskrivningar

Övriga kostnader

4%

59%37%

Kostnadsfördelning 14/15 (tkr)

Entrébiljetter

Reklam och sponsring

Servering, kiosker och souvenirer

Övrigt

42%

29%18%

11%

Intäktsfördelning 15/16 (tkr)

Entrébiljetter

Reklam och sponsring

Servering, kiosker och souvenirer

Övrigt

37%

27%21%

15%

Intäktsfördelning 14/15 (tkr)

3

4

5

6


Publiksnitt

Publiksnittet i SHL har varit relativt oförändrat de senaste fyra åren. SHL-arenorna besöks av ungefär lika många personer under såväl grundserie som slutspel. 2011/2012 sticker ut som ett väldigt bra år publikmässigt. Jämfört med 2015/2016 kom ungefär 550 fler personer till varje grundseriematch. Omsättningsmässigt blir det mycket pengar räknat på 52 omgångar i grundserien.

Det lägre publiksnittet 2015/2016 kan till viss del förklaras av att ligan har utökats och att både Rögle och Karlskrona ligger en bit under snittet. Den tredje nykomlingen, Malmö, ligger å andra sidan en bra bit över snittet. Om vi endast inkluderar de elva klubbar som spelat i SHL under de två senaste säsongerna noterar vi i stället en liten ökning. Publiksnittet i grundserien uppgår då till 6 062 personer per match (6 018 personer). För publiksnitt per lag se sidan 22.

Graf 7 visar att publiksnittet ökar under slutspelet. De senaste fem säsongerna har publiksnittet ökat med 15 procent. Det handlar alltså om mycket pengar för de lag som kämpar om SHL-bucklan.

03

7

Snitt per match grundserie Snitt per match slutspel

2015/2016

2014/2015

2013/2014

2012/2013

2011/2012

0

1000

2000

3000

4000

5000

6000

7000

8000

5 84

6

6 77

5

6 02

4 6 66

8

5 98

3 6 64

8

5 70

6

6 95

4

6 39

3

7 24

7

Publiksnitt


03


Ersättning för kommersiella rättigheter

SHL-klubbarna får varje år en ersättning från SHL. Säsongen 2015/2016 uppgick ersättningen till totalt 360 miljoner kronor eller drygt 25 miljoner kronor per klubb (1). Merparten av ersättningen är kopplad till kommersiella rättigheter, så kallade tv-avtal. Därutöver tecknar SHL för klubbarnas räkning centrala avtal med sponsorer och samarbetspartner. Dessa faktureras direkt av klubbarna. Varumärket SHL ökar i värde, vilket innebär att avtalen som tecknas blir allt mer lukrativa för ligan och klubbarna. SHL:s totala ersättning har ökat stadigt de senaste fem åren. 2015/2016 fick klubbarna totalt 25 procent mer jämfört med 2011/2012.

Det senaste tv-avtalet med C More tecknades inför säsongen 2014/2015. Avtalet var enligt uppgift värt drygt 325 miljoner kronor per säsong (2). Graf 8 visar att klubbarnas intäkter från SHL ökade när det nya avtalet trädde i kraft. Den senaste säsongen minskade däremot snittet per klubb. Det finns två förklaringar till detta. SHL utökades till 14 lag, vilket gjorde att utbetalningen per klubb blev lägre. Dessutom misslyckades SHL med att sälja mittcirkeln på isen som tidigare sponsrats av Svenska Spel.

Ersättningen från de centrala avtalen per klubb blev därmed drygt 2,5 miljoner kronor lägre än säsongen innan – något som klubbarna inte budgeterat för och som påverkade ekonomin negativt.

Ersättningen från SHL står i snitt för 21 procent av klubbarnas totala nettoomsättning. Spannet under 2015/2016 sträckte sig från 18 procent (Luleå) till 36 procent (Karlskrona). Klubbarna är helt beroende av denna ersättning för att kunna bedriva sin verksamhet i samma omfattning som tidigare när det gäller kostnader för spelartrupp och personal. Skillnaden i ersättningsnivå mellan SHL och Hockeyallsvenskan är enorm. Vid spel i SHL får varje klubb drygt 25 miljoner kronor per säsong jämfört med endast 2–3 miljoner kronor per säsong i Hockeyallsvenskan. Dessutom blir förmodligen sponsor- och publikintäkterna lägre i Hockeyallsvenskan. Att åka ur SHL är en stor ekonomisk smäll. Om en klubb riskerar att behöva kvala sig kvar i ligan kan det leda till att klubben värvar in ytterligare kvalitet i spelartruppen till högre kostnad än budgeterat. Detta kan medföra att klubbar agerar kortsiktigt, utan att beakta de långsiktiga ekonomiska effekterna.

(1) Svenska Hockeyligan ABs senaste årsredovisning

(2) http://www.idrottensaffarer.se/tv-nyheter/2013/03/elitserien-sald-for-13-miljarder

03

8

Säsong

370 000

350 000

330 000

310 000

290 000

270 000

250 000

30 000

29 000

28 000

27 000

26 000

25 000

24 000

23 000

22 000

21000

20 000

2011/2012 2012/2013 2013/2014 2015/20162014/2015

Totalt ink. centrala avtal Snitt per klubb totalt ink. centrala avtal

Ersättning kommersiella rättigheter från SHL (tkr)


ÅrTotal utbetalning från SHL AB

avseende kommersiella rättigheter (tkr) Snitt per klubbCentrala avtal

per klubbTotalt ink.

Centrala avtal Snitt per klubb

2015/2016 348 850 24 918 797 360 008 25 715

2014/2015 308 280 25 690 3 438 349 536 29 128

2013/2014 282 770 23 564 3 428 323 906 26 992

2012/2013 282 024 23 502 3 483 323 820 26 985

2011/2012 279 540 23 295 3 577 322 464 26 872

källa, Svenska Hockeyligan ABs årsredovisning för respektive år

Förändring nettoomsättning vid avancemang Ökning (tkr)

Djurgårdens IF 2014/2015 41 558

Örebro HK 2013/2014 39 930

Rögle BK 2012/2013 29 347

Karlskrona HK 2015/2016 28 831

Malmö Redhawks 2015/2016 28 787

Rögle BK 2015/2016 23 882

Leksands IF 2013/2014 18 579

Snitt 30 131

Källa, Svenska Hockeyligan ABs årsredovisning för respektive år

Förändring nettoomsättning vid degradering Minskning (tkr)

Djurgårdens IF 2012/2013 44 516

AIK Hockey 2014/2015 32 430

Rögle BK 2013/2014 31 158

Leksands IF 2015/2016 29 398

Snitt 34 376

Ingen data har erhållits för Timrå, som degraderades från SHL inför säsongen 2013/2014

För att illustrera skillnaden har vi hämtat data från de klubbar som flyttat upp eller ned i seriesystemet de fem senaste säsongerna. Tabellerna visar förändringen i nettoomsättning från ett år till ett annat. I snitt har omsättningen ökat med 30,1 miljoner kronor under den första säsongen i SHL. Motsvarande minskning är 34,4 miljoner kronor under det första året i Hockeyallsvenskan. Att klubbarna ökar eller minskar olika mycket i nettoomsättning beror till stor del på hur publiksnittet påverkas och hur sponsoravtalen är skrivna. Ersättningen från SHL är dock den viktigaste förklaringen till att klubbarna tjänar mer pengar i SHL jämfört med Hockeyallsvenskan. Att serietillhörighet i allra högsta grad avgör spelartruppens kvalitet och verksamhetens omfattning är väldigt tydligt.

Alla klubbar får inte lika hög ersättning från SHL. SHL-klubbarna har gemensamt beslutat om att införa ett så kallat omställningsbidrag eller en fallskärm. Omställningsbidraget gäller från och med 2014/2015 och syftet är att fallet ned en division ska bli något mjukare. Det innebär att en klubb som avancerar till SHL avstår cirka sex miljoner kronor av

sin ersättning för kommande säsong. Pengarna tillfaller i stället den klubb som degraderas från SHL. Bidraget ökar klubbens möjligheter att behålla befintlig organisation och spelartrupp första året efter degradering. Första gången detta tillämpades var när AIK degraderades efter säsongen 2013/2014. Då avstod Djurgården som uppflyttat lag en del av sin ersättning. Inför säsongen 2015/2016 degraderades Leksand, medan Karlskrona, Malmö och Rögle tog klivet upp i SHL. I samband med uppflyttningen avstod samtliga tre lag cirka sex miljoner vardera samtidigt som Leksand fick sex miljoner kronor från SHL.

Den totala utbetalningen på 360 miljoner kronor inkluderar även Leksands sex miljoner. Det innebär att ersättningen från SHL uppgick till 26,5 miljoner kronor per klubb, utom för de tre uppflyttade klubbarna som fick 20,5 miljoner var. Av SHL-klubbarnas senaste årsredovisningar framgår att ersättningen från SHL 2016/2017 kommer att uppgå till 28,5 miljoner kronor per klubb.

03

9

1 0 1 1

Hur mår svensk elithockey? 13

Intäktsöversikt

2015/2016 var Luleå den största klubben omsättningsmässigt med en total nettoomsättning i koncernen på 147 341 tusen kronor. Klubben tog ett rejält kliv upp på omsättningslistan och avancerade från plats sju säsongen 2014/2015. Linköping var trots ett stort intäktsbortfall tvåa på listan med en omsättning på 146 937 tusen kronor. På tredje plats kom SM-vinnarna Frölunda som avancerade från åttonde plats.

Mellan de åtta första lagen skiljer endast 14 miljoner kronor i omsättning. Att Skellefteås omsättning endast är 10 procent lägre än Luleås får i det här sammanhanget anses som en väldigt liten variation. En förklaring är att de åtta högst placerade lagen spelar i SHL sedan lång tid tillbaka. De har därmed haft tid att bygga upp verksamheter som är anpassade till SHL med sponsorer och stabil publikbas. Dessa åtta lag har spelat i SHL sedan säsongen 2005/2006. (1)

PositionPosition

föregående år Klubb Tabellplacering Nettoomsättning 2015/2016 (tkr)

1 7 Luleå HF 4 147 341

2 1 Linköping HC 3 146 937

3 8 Frölunda HC 2 145 730

4 5 Brynäs IF 10 142 577

5 6 Färjestad BK 5 142 557

6 2 HV71 9 141 152

7 9 Modo Hockey 13 134 360

8 3 Skellefteå AIK 1 132 903

9 4 Växjö Lakers 6 113 577

10 11 Djurgårdens IF 7 105 854

11 * Rögle BK 11 100 325

12 12 Örebro HK 1) 8 99 274

13 * Malmö Redhawks 1) 12 80 095

14 * Karlskrona HK 2) 14 55 228

1) Avser nettoomsättning för aktiebolaget, ej koncern

2) Ingen koncernredovisning upprättad, endast siffror för moderförening

* Spelade i Hockeyallsvenskan säsongen 2014/2015

03

(1) Brynäs, Färjestad, HV71, Modo och Växjö är de fem klubbar i SHL som äger sina egna arenor. Dessa klubbar får intäkter kopplat till ägandeskapet, exempelvis driftsbidrag från kommunen, som ingår i nettoomsättningen. Detta måste beaktas i jämförelsen.

1 2


O5

På platserna 1-9 finns samma lag som 2014/2015. De tre nykomlingarna Rögle, Malmö och Karlskrona hamnar längre ned på listan tillsammans med Djurgården och Örebro. Karlskrona hade lägst nettoomsättning, endast 55 miljoner kronor. Det är en smärre bedrift att klubben har lyckats behålla sin plats i SHL givet förutsättningarna.

De största förlorarna placeringsmässigt jämfört med 2014/2015 är Skellefteå och Växjö. De passerades av fem lag vardera och rasade från tredje respektive fjärde plats. I Skellefteås fall berodde minskningen av omsättningen på att 2014/2015 var ett rekordår för spelarintäkter från SHL och KHL (Kontinental Hockey League). För Växjös del var den lägre omsättningen ett resultat av att klubben sålde bolaget som skötte all servering på arenan. Det innebar 26 miljoner kronor i uteblivna intäkter, men också lägre kostnader.

Flera klubbar minskade sin omsättning jämfört med 2014/2015. En förklaring är att SHL utökades till 14 lag inför säsongen 2015/2016. I och med det fick varje klubb spela färre hemmamatcher, eftersom antalet omgångar i grundserien minskade från 55 till 52. Ersättningen från SHL delades dessutom mellan fler lag.

På sidorna 26-53 går vi igenom respektive lags utveckling under 2014/2015 och 2015/2016 vad gäller intäkter, kostnader och andra parametrar.

Position Klubb Tabellplacering Nettoomsättning 2014/2015 (tkr)

1 Linköping HC 4 164 587

2 HV71 5 151 107

3 Skellefteå AIK 1 147 186

4 Växjö Lakers 3 145 863

5 Brynäs IF 10 141 840

6 Färjestad BK 7 139 915

7 Luleå HF 8 137 219

8 Frölunda HC 2 135 442

9 Modo Hockey 6 134 333

10 Leksands IF 3) 11 108 321

11 Djurgårdens IF 9 98 448

12 Örebro HK 4) 6 90 034

3) Avser nettoomsättning för aktiebolaget med dess dotterbolag

4) Ingen koncernredovisning upprättad, endast siffror för moderförening

03

1 3

15Hur mår svensk elithockey? 15

Sponsorkrona per vunnen poäng

För att se vilken utväxling sponsorerna får på sina investerade pengar har vi valt att jämföra klubbarnas sponsorintäkter med antal vunna poäng under säsongen. På så sätt får vi ett mått på vad varje vunnen poäng kostar. Vi är medvetna om att sponsorer inte bara är intresserade av poäng, utan att bakgrunden till sponsringen kan vara allt från exponering av varumärket till möjlighet att utnyttja affärsnätverk. Måttet ger ändå en intressant inblick i skillnader mellan klubbarna (1).

Graferna som presenterar klubbarna i fallande ordning speglar deras placering i ligan relativt bra. Frölunda toppar sammanställningen både 2015/2016 och 2014/2015. Deras sponsorer betalade 392 tusen kronor (367 tusen kronor) för varje vunnen poäng. För Skellefteås sponsorer var det något dyrare. De betalade 473 tusen kronor (478 tusen kronor) för varje vunnen poäng. På sista plats i sammanställningen finns Karlskrona med 1 022 tusen kronor per vunnen poäng. Klubben hade lägst sponsorintäkter i ligan och knapp poängskörd under 2015/2016.

Högst sponsorintäkter hade Örebro med 69 433 tusen kronor. Det speglar dock inte klubbens sportsliga prestation. Örebro slutade på åttonde plats i ligan med 77 poäng och hamnar därför långt ner i denna sammanställning. Även Modo ligger långt ner i sammanställningen då deras sponsorer betalade 911 tusen kronor (905 tusen kronor) för varje vunnen poäng. Det var näst högst i SHL under 2015/2016, men en placering bättre än 2014/2015.

03

(1) I denna analys har vi utgått från intäktsfördelningarna i klubbarnas årsredovisningar och från information som klubbarna har givit oss. I dessa belopp ingår även ersättning från SHL som 2015/2016 uppgick till drygt 25 miljoner kronor per klubb.

1 4

För säsongen 2014/2015 saknar vi intäktsuppdelning för Linköping HC, Örebro HK och Leksands IF. Dessa siffror är därför inte med i tabellen.

Vi har inte fått någon intäktsuppdelning för Linköping HC säsongen 2015/2016. Dessa siffror är därför inte med i tabellen.

1 022

911

902

758

744

726

689

621

595

572

555

473

392

Sponsorkrona per vunnen poäng 2015/2016 (tkr)

Frölunda HC

Skellefteå AIK

Färjestad BK

Djurgårdens IF

Växjö Lakers

Luleå HF

Malmö Redhawks

Brynäs IF

HV71

Rögle BK

Örebro HK

Modo Hockey

Karlskrona HK

1 5

905

797

707

660

649

613

573

478

367

Sponsorkrona per vunnen poäng 2014/2015 (tkr)

Frölunda HC

Skellefteå AIK

Växjö Lakers

Färjestad BK

HV71

Djurgårdens IF

Luleå HF

Brynäs IF

Modo Hockey


2015/2016 2014/2015

Karlskrona HK 79% 69%Rögle BK 72% 58%Färjestad BK 65% 62%Örebro HK 64% 67%HV71 63% 63%Växjö Lakers 61% 59%Brynäs IF 61% 61%Malmö Redhawks 61% 51%Modo Hockey 59% 59%Djurgårdens IF 59% 57%Skellefteå AIK 57% 61%Frölunda HC 57% 55%Luleå HF 56% 55%Leksands IF 54% 60%Linköping HC 54% 53%Totalt SHL 61% 59%

Ej inräknat i summeringen “Totalt SHL” utan finns med i tabell för jämförelse mellan åren.

Personalkostnader i förhållande till totala kostnader

Tidigare i rapporten presenterades en kostnadsuppdelning för hela SHL. Av den framgick att personalkostnaderna uppgick till 61 procent (59 procent) av klubbarnas totala kostnader 2015/2016. I tabell 16 ser vi personalkostnader i förhållande till totala kostnader för varje SHL-klubb under 2014/2015 och 2015/2016. De klubbar som sticker ut i tabellen är framförallt nykomlingarna Rögle, Karlskrona och Malmö. Mellan säsongerna har deras personalkostnader ökat med 10 procent eller mer i relation till de totala kostnaderna. Personalkostnader tycks alltså utgöra en större andel av klubbarnas totala kostnader vid spel i SHL jämfört med spel i Hockeyallsvenskan. Detta styrks av Leksand som minskade sin procentuella andel av personalkostnader i förhållande till totala kostnader med 6 procent under 2015/2016 när de spelade i Hockeyallsvenskan.

Högst personalkostnader 2015/2016 i förhållande till totala kostnader hade Karlskrona med 79 procent följt av Rögle med 72 procent. En förklaring till detta skulle kunna vara att Karlskrona och Rögle är mindre etablerade klubbar. De hade lägre administrativa och fasta kostnader jämfört med övriga klubbar, men behövde spetsa till sina spelartrupper rejält när de tog klivet upp i SHL.

03

1 6


Lönekostnad och lönekostnad per vunnen poäng

Vi har granskat SHL-klubbarnas totala lönekostnad och dess avkastning i form av poäng i ligan. Detta har vi gjort genom att jämföra antal poäng med lönekostnader i det elitlicenssökande bolaget eller föreningen. Lönekostnader avser samtliga anställda exklusive styrelse och ledande befattningshavare samt sociala avgifter. Därmed isolerar vi kostnaderna så mycket det går till att främst omfatta ersättning till spelare och ledare. (1)

Lönekostnad per klubbUnder 2015/2016 hade Luleå högst lönekostnader i ligan med 48 135 tusen kronor, en ökning med nästan 7 miljoner från 2014/2015. I och med detta tog klubben ett rejält kliv upp i tabellen över lönekostnader. Luleå följs av Frölunda med en lönekostnad på 47 816 tusen kronor och därefter är det ett glapp till HV71 med 44 323 tusen kronor på tredjeplats. HV71 backade därmed två placeringar i tabellen då de hade högst lönekostnader i SHL säsongen 2014/2015.

Lägst lönekostnader hade nykomlingen Karlskrona med 32 212 tusen kronor. Även Linköping och en annan nykomling i SHL,

Malmö, hamnade långt ner i tabellen. Värt att notera är att det endast skiljer 4,5 miljoner kronor mellan de sju lägst placerade lagen. Det innebär att Rögles lönekostnad endast var 15 procent högre än Karlskronas under 2015/2016.

Lönekostnad per vunnen poängLinköping hade lägst lönekostnad per vunnen poäng både 2014/2015 och 2015/2016. Det förklaras av att klubben trots en liten lönebudget placerade sig högt upp i SHL-tabellen. Under 2015/2016 var Karlskrona den enda klubben med en lägre lönekostnad än Linköping. Linköping lyckades ändå spela sig till en tredjeplats i grundserien. Även säsongen innan placerade sig Linköping högt i sluttabellen – på fjärde plats – trots att klubben hade de näst lägsta lönekostnaderna i SHL.

Strax efter Linköping hittar vi de senaste årens dominant Skellefteå. Skellefteå hade näst lägst lönekostnad per vunnen poäng. Under 2015/2016 betalade klubben 376 tusen kronor per vunnen poäng, vilket var något lägre än 2014/2015 då lönekostnaden per vunnen poäng låg på 411 tusen kronor. Även Färjestad och Djurgården presterade väl under 2015/2016 sett till kostnad för spelartrupp och övriga anställda.

15/16Lönekostnad

(tkr)Antal poäng grundserie

Luleå HF 48 135 92

Frölunda HC 47 816 104

HV71 44 323 75

Brynäs IF 43 507 74

Skellefteå AIK 41 722 111

Växjö Lakers 41 201 87

Örebro HK 40 072 77

Rögle BK 36 894 62

Färjestad BK 36 648 89

Djurgårdens IF 35 782 86

Modo Hockey 35 003 49

Malmö Redhawks 34 832 61

Linköping HC 33 220 94

Karlskrona HK 32 212 31 Beloppen per klubb avser lönekostnad exklusive sociala avgifter för övriga anställda i den licenssökande juridiska enheten enligt fastställd årsredovisning.

Beloppen per klubb avser lönekostnad exklusive sociala avgifter för övriga anställda i den licenssökande juridiska enheten enligt fastställd årsredovisning.

03

(1) I mars 2016 presenterade C More en genomgång av SHL-lagens spelarbudgetar för 2015/2016. Enligt denna hade Rögle (9 miljoner kronor), Frölunda (5 miljoner kronor) och Karlskrona (4 miljoner kronor) lägre spelarbudget än vad som presenterades i årsredovisningen. Färjestad (7 miljoner kronor) och Djurgården (4 miljoner kronor) hade högre spelarbudget. För övriga klubbar är skillnaden 2 miljoner kronor eller mindre.

1 7

14/15Lönekostnad

(tkr)Antal poäng grundserie

HV71 45 808 92

Skellefteå AIK 45 668 111

Frölunda HC 44 755 97

Växjö Lakers 43 697 96

Brynäs IF 43 142 68

Färjestad BK 42 891 83

Luleå HF 41 351 79

Modo Hockey 40 149 53

Örebro HK 38 685 90

Leksands IF 38 580 57

Linköping HC 34 165 93

Djurgårdens IF 32 827 71

1 8


Luleå som hade högst lönekostnader i SHL 2015/2016 spelade sig till en femteplats i ligan. Resultatet blev en lönekostnad per vunnen poäng på 523 tusen kronor. Det är exakt lika mycket som säsongen innan då Luleå hade lägre lönekostnader, men också färre antal poäng (13 poäng). SM-vinnarna Frölunda lyckades trots ligans näst högsta lönekostnad leva upp till förväntningarna poängmässigt och placerar sig på femteplats i sammanställningen.

I botten hittar vi två lag som även kom sist och näst sist i grundserien både 2015/2016 och 2014/2015. Karlskrona hamnade i botten 2015/2016. De spelade endast ihop 31 poäng, vilket är exceptionellt lite. Deras lönekostnad blev därför 1 039 tusen kronor per vunnen poäng. Modo har också underpresterat de senaste säsongerna sett till lönebudget. De hamnade näst sist i sammanställningen av lönekostnad per poäng för 2015/2016 och sist säsongen 2014/2015.

03

1 9

2 0

Linköping HC

Skellefteå AIK

Färjestad BK

Djurgårdens IF

Frölunda HC

Växjö Lakers

Örebro HK

Luleå HF

Malmö Redhawks

Brynäs IF

HV71

Rögle BK

Modo Hockey

Karlskrona HK

0 200 400 600 800 1000 1200

1 039

714

595

591

588

571

523

520

474

460

416

412

376

353

Lönekostnad per vunnen poäng 2015/2016 (tkr)

758

677

634

523

517

498

462

461

455

430

411

367Linköping HC

Skellefteå AIK

Örebro HK

Växjö Lakers

Frölunda HC

Djurgårdens IF

HV71

Färjestad BK

Luleå HF

Brynäs IF

Leksands IF

Modo Hockey

01 00 2003 00 4005 00 600 700 800

Lönekostnad per vunnen poäng 2014/2015 (tkr)


Lönekostnad versus placering (grundserien)

Graf 21 visar lönekostnader i klubbarna som spelade i SHL 2015/2016 i förhållande till deras genomsnittliga tabellplacering de senaste tre åren. Lönekostnaderna avser samtliga anställda i den elitlicenserade föreningen eller bolaget exklusive styrelse och ledning samt sociala kostnader. I grafen kan vi se en koppling mellan lönekostnader och slutplacering i grundserien.

Klubbar som ligger på eller nära linjen presterar enligt förväntan sett till deras lönekostnad. Tre lag hamnar i princip mitt på linjen – Örebro, Växjö och Frölunda. Klubbar som ligger under linjen presterar över förväntan sett till utbetalda löner. Här är Linköping den klubb som fått ut mest av sitt lag sett till lönekostnader, men även Karlskrona, Malmö, Djurgården och Skellefteå har presterat över förväntan de senaste åren. Det ska dock tilläggas att Karlskrona och Malmö har spelat och placerat sig högt i Hockeyallsvenskan under något eller några av åren. Där kan lagen inte ha lika stora spelar- och personalbudgetar, eftersom intäkterna för kommersiella rättigheter är lägre. Detta har vi skrivit om på sidan 12 i rapporten. Skillnaden i lönekostnad mellan en sistaplats i SHL och en topplacering i Hockeyallsvenskan är betydligt större än mellan exempelvis en fjärde och en åttonde plats i SHL. Det innebär att snittplaceringen inte dras ned lika mycket som förändringen i lönekostnad mellan ligorna. Det är då till viss del naturligt att en klubb hamnar under trendlinjen.

HV71 och Brynäs är klubbarna som underpresterat mest de senaste åren. Det kan till viss del förklaras av att de är väletablerade SHL-klubbar med mer administrativ personal, vilket belastar lönekostnaderna. Sett över en längre period än tre år skulle dessa klubbar sannolikt ha en högre snittplacering i tabellen.

Eget kapital

Graf 22 är en sammanställning av SHL-klubbarnas egna kapital per 30 april 2016. Eget kapital speglar klubbarnas finansiella ställning då det visar totala tillgångar minus totala skulder. Det egna kapitalet består av tidigare års upparbetade vinster och förluster, externa kapitaltillskott och uppskrivningar av tillgångar (vanligtvis arenor). Sveriges rikaste klubb är Skellefteå med ett eget kapital på 71 miljoner kronor tätt följt av Färjestad. Sedan är det ett hopp ned till Växjö på tredje plats. En SHL-klubb har i snitt (median) ett eget kapital på 7 576 tusen kronor. Modo är den enda klubben med ett negativt eget kapital, men Linköping ligger också nära nollgränsen.För att bevilja elitlicens kräver licensnämnden att det egna kapitalet i den licenssökande föreningen eller aktiebolaget inte får vara lägre än fyra miljoner kronor två år i följd. Tabellen visar dock finansiell nettoställning i koncernen. Alla klubbar utom Linköping och Modo har ett eget kapital som är högre än fyra miljoner kronor även på koncernnivå.

För Karlskrona och Rögle är siffrorna endast baserade på de två senaste åren

03

2 1

50 000

45 000

40 000

35 000

30 000

25 000

20 000

Genomsnittlig lönekostnad vs genomsnittlig tabellplacering (tkr)

Malmö Redhawks

Rögle BK

Modo Hockey

Djurgårdens IF

Örebro HK

HV71

Brynäs IF

Luleå HF

Färjestad BK

Linköping HC

Växjö Lakers

Frölunda HC

Skellefteå AIK

Karlskrona HK


Soliditet

Soliditet definieras som eget kapital delat med balansomslutningen, det vill säga hur mycket av bolagets tillgångar som finansieras via tidigare upparbetade vinster och externt insatt kapital i form av aktier. Resterande del av tillgångarna finansieras därmed via korta eller långa skulder. I både ishockeyklubbar och andra idrottsklubbar utgör dock avsättningar för framtida pensionsutfästelser en stor del av balansräkningen. Avsättningarna ligger ofta säkrade i en kapitalförsäkring med motsvarande belopp på tillgångssidan. En sund rekommendation för företag generellt är att ha en soliditet runt 30 procent. Men eftersom det finns grundläggande skillnader mellan idrottsklubbar och vinstdrivande bolag är detta inte tillämpligt på klubbarna i SHL. Många andra faktorer måste beaktas innan det går att säga om en klubb har för hög eller låg soliditet.

Soliditeten visar ett bolags långsiktiga förmåga att klara av förluster enskilda år, utan att förmågan att återbetala externa lån och skulder påverkas. Det huvudsakliga syftet med verksamheten i aktiebolag är vanligtvis att generera avkastning till ägarna. Därför bör soliditeten inte vara allt för hög. Ägarnas avkastningskrav kan ofta vara högre procentuellt sätt jämfört med vad exempelvis ett banklån kostar i ränta per år. I idrottsklubbar är det lite annorlunda. Idrottsklubbar är majoritetsägda av en förening med medlemmar som inte har några avkastningskrav. Det blir dock allt vanligare att SHL-klubbar överlåter elitlicensen från föreningen till ett aktiebolag. Det gör det möjligt för klubben att ta in externt kapital upp till en röstandel på 49 procent i aktiebolaget. Resterande 51 procent måste innehas av föreningen. De externa finansiärerna kan ha någon form av långsiktigt avkastningskrav, även om det antagligen inte är det primära syftet med investeringen.

Två klubbar sticker ut i sammanhanget – Skellefteå och Karlskrona med en soliditet på 51 respektive 40 procent. I Skellefteås fall har positiva resultat många år i följd byggt upp det egna kapitalet. I Karlskronas fall beror siffran enbart på att klubben gjorde ett positivt resultat 2015/2016 tack vare överlåtelsen av elitlicensen till ett aktiebolag. Karlskrona upprättar ingen koncernredovisning, vilket innebär att realisationsvinsten från denna transaktion påverkar föreningens egna kapital som innan dess var nästintill noll. Dessutom har Karlskrona den lägsta balansomslutningen i hela SHL, dels för att klubben har en mindre organisation, dels för att klubben inte behövde göra avsättningar för pensioner förrän säsongen 2015/2016 när de avancerade till SHL.

Två av klubbarna i grafens (23) vänstra del är nykomlingarna Malmö och Rögle. Precis som Karlskrona har de en låg balansomslutning, vilket gör att soliditeten blir hög trots ett relativt lågt eget kapital.

03

2 3

2 2

Skelle

fteå A

IK

Färje

stad BK

Växjö Lak

ersHV71

Frölunda H

C

Luleå H

F

Karlsk

rona H

K 1)

Malmö Red

hawks

2)

Djurgår

dens I

F

Brynäs

IF

Örebro

HK 3)

Rögle BK

Linköping H

C

Modo Hock

ey0

10 000

20 000

30 000

40 000

50 000

60 000

70 000

80 000

Eget kapital (tkr) 2015/2016

1) Ingen koncernredovisning upprättas. Avser det egna kapitalet i den licenssökande föreningen. Överlåtelse av elitverksamheten till ett aktiebolag per balansdagen påverkade det egna kapitalet positivt med cirka 13,7 miljoner kronor.

3) Ingen koncernredovisning upprättas. Avser det egna kapitalet i det licenssökande aktiebolaget. Har erhållit ett aktieägartillskott om 3,5 miljoner kronor från moderföreningen under räkenskapsåret.

2) Ingen koncernredovisning upprättas. Avser det egna kapitalet i det licenssökande aktiebolaget. Har erhållit ett aktieägartillskott om 9 miljoner kronor från moderföreningen under räkenskapsåret.

Skelle

fteå A

IK

Karlsk

rona H

K 1)

Färje

stad BK

Växjö Lak

ers

Malmö Red

hawks

2)

Rögle

BK

Örebro

HK 3)

Frölunda H

C

Luleå H

FHV71

Djurgård

ens I

F

Brynäs

IF

Linköping H

C

Modo Hock

ey0,0

0,1

0,2

0,3

0,4

0,5

Soliditet 2015/2016


Publiksnitt per SHL-klubb

På sidan 10 redogjorde vi för det totala publiksnittet i SHL de senaste fem åren. I denna del har vi jämfört publiksnittet per lag i grundserien under de senaste två åren. Vi har även inkluderat beläggningsgraden på arenan för respektive lag.

Frölunda hade det högsta publiksnittet och vann publikligan 2015/2016 följt av Malmö och Djurgården. Frölunda hade även det bästa publiksnittet 2014/2015 följt av Djurgården och HV71. Malmö hade det fjärde högsta publiksnittet 2015/2016. Värt att notera är att Malmö hade samma publiksnitt även under sitt sista år i Hockeyallsvenskan.

Rögle och Karlskrona hade lägst publiksnitt under såväl 2015/2016 som 2014/2015. Båda lagen spelade i Hockeyallsvenskan 2014/2015. Under första året med spel i SHL ökade lagens publiksnitt. Procentuellt sett ökade Rögle sitt publiksnitt mest – publiksnittet 2015/2016 var hela 43 procent högre än föregående säsong. Näst störst ökning procentuellt sett och störst ökning i absoluta tal hade Malmö. De lockade 1 468 fler personer per match första året efter sin återkomst till SHL. Modo och Djurgården är de lag som tappat mest, både i antal och procentuellt sett, jämfört med säsongen 2014/2015.

Det är tydligt att publiksnittet ökar för klubbar som avancerar till SHL. En bra säsong tenderar också att locka fler personer till arenan och vice versa. Ett exempel är Luleå som kom på fjärde plats 2015/2016 jämfört med åttonde plats säsongen innan och som ökade sitt publiksnitt med 7 procent. Andra exempel är Färjestad och Linköping. Det finns även exempel på det omvända förhållandet, det vill säga klubbar som ökat sitt publiksnitt trots samma eller sämre tabellplacering jämfört med året innan. Under 2015/2016 gällde detta för bland annat Örebro och Brynäs.

Beläggningsgraden i SHL varierar kraftigt mellan klubbarna, men uppgick i snitt till 79 procent 2015/2016. Det främsta skälet till den stora variationen är lagens arenakapacitet. Malmö hade seriens näst bästa publiksnitt 2015/2016 med 7 725 personer per match. Samtidigt uppgick beläggningsgraden till 61 procent, vilket var seriens lägsta. För Karlskrona gällde det omvända. Deras beläggningsgrad var 90 procent samtidigt som de hade seriens lägsta publiksnitt med 3 127 personer per match. Malmö spelar sina hemmamatcher i Malmö Arena som har en kapacitet på 12 600 åskådare, medan Karlskrona spelar sina hemmamatcher i ABB Arena som har en kapacitet på 3 464 åskådare.

Anmärkningsvärt är att Örebro för andra säsongen i rad hade en beläggningsgrad på 99 procent. Det var bäst i ligan följt av HV71 med 93 procent och Djurgården med 91 procent. Lagen med högst publiksnitt, Frölunda och Malmö, spelar inte på arenor som är byggda primärt för ishockey. Arenornas kapacitet är alltså inte anpassad endast för detta ändamål.

Entréintäkter står för nästan 1/3 av SHL-klubbarnas totala intäkter. Om vi lägger till servering som står för ungefär 10 procent av intäkterna blir det tydligt att detta är en mycket viktig inkomstkälla för klubbarna.

Klubbar med lägre beläggningsgrad kan med olika medel öka sina publiksnitt och matchdagsintäkter. Det kan till exempel ske genom att locka nya åskådare till arenan med hjälp av kampanjer eller genom att få fler i publiken att köpa säsongskort. Det kan också handla om mer triviala saker som korta köer och gratis wifi eller att se över matcharrangemang, serveringsutbud och besökarnas möjligheter att ta sig till och från arenan.

Klubbar med en beläggningsgrad på nära 100 procent skulle kunna öka sina intäkter genom att differentiera sin prissättning – både när det gäller säsongsbiljetter och biljetter till enstaka matcher. Vissa supportrar går på matcher nästan oavsett vad det kostar, medan andra är mer priskänsliga. Det gäller för klubbarna att identifiera så många olika kundsegment som möjligt och hitta trösklarna i respektive segment.

03


03

Frölunda H

C

Malmö Red

hawks

Djurgår

dens I

FHV71

Linköping H

C

Färje

stad BK

Brynäs

IF

Örebro

HK

Luleå H

F

Skelle

fteå A

IK

Växjö Lak

ers

Modo Hock

ey

Rögle BK

Karlsk

rona H

K

0

2 000

4 000

6 000

8 000

10 000

0

20%

40%

60%

80%

100%

Publiksnitt och beläggningsgrad 15/16

9 31

2

7 72

5

7 33

5

6 53

7

6 12

5

6 12

2

5 61

0

5 44

6

5 35

4

5 04

2

4 94

7

4 85

7

4 30

5

4 12

7

Beläggningsgrad

Publiksnitt

Frölunda H

C

Djurgår

dens I

FHV71

Malmö Red

hawks

Färje

stad BK

Linköping H

C

Modo Hock

ey

Örebro

HK

Skelle

fteå A

IK

Luleå H

F

Brynäs

IF

Växjö Lak

ers

Rögle BK

Karlsk

rona H

K

0

2 000

4 000

6 000

8 000

10 000

Publiksnitt och beläggningsgrad 14/15

Beläggningsgrad

Publiksnitt

9 08

7

7 92

4

6 78

4

6 25

8

5 99

2

5 85

0

5 38

3

5 14

8

5 03

0

5 02

1

4 99

9

4 98

0

3 00

8

2 82

0

0%

20%

40%

60%

80%

100%

120%

2 4 2 5


04

Analys av SHL:s klubblagPå de följande sidorna går vi igenom den finansiella ställningen i varje enskild klubb.


Grundseriefyran Luleå slutade som ett av Sveriges fyra bästa lag även i slutspelet. Efter att ha åkt ut i kvartsfinalen säsongen 2014/2015 tog sig laget återigen till kvartsfinal 2015/2016. Luleå slog ut Färjestad med 4-1 i matcher. Men i semifinalen tog det stopp då Luleå förlorade mot Frölunda. Publikmässigt var det ett bra år för Luleå. Publiksnittet låg på 5 354 personer (5 021 personer), vilket är en ökning av beläggningsgraden med 5 procent.

Framgångarna sportsligt och på läktaren syns även ekonomiskt. Intäkterna från entrébiljetter ökade med 2,8 miljoner kronor motsvarande 10 procent. Intäkterna från servering, kiosker och souvenirer ökade procentuellt lika mycket, i absoluta tal med 2,3 miljoner kronor. Luleå ökade även sina övriga intäktsflöden. Den totala nettoomsättningen ökade med 7 procent säsongen 2015/2016. Klubben ådrog sig även högre kostnader. Framför allt var det personalkostnaderna som ökade – cirka 9 miljoner kronor jämfört med 2014/2015. De totala kostnaderna var 9 procent högre än 2014/2015. Klubben hade likt föregående år ett stort underskott i driften, -6,8 miljoner kronor (-4,1 miljoner kronor).

För andra året i rad sålde klubben bostadsrätter med vinst, 4,3 miljoner kronor (6 miljoner kronor), vilket gjorde att resultatet förbättrades. 2015/2016 uppgick resultat efter skatt till -1 596 tusen kronor (2 029 tusen kronor). Försämringen jämfört med året innan förklaras främst av stora kostnadsökningar för personalen och lägre vinst vid försäljning av bostadsrätter. Det egna kapitalet var fortfarande stabilt och uppgick till 13 588 tusen kronor (15 185 tusen kronor).

O 1Luleå HF

Publiksnitt och tabellplacering

2011/2012

5 15

5

1

5 18

4

2012/2013

3

5 09

0

2013/2014

6

2015/2016

5 02

1

2014/2015

8

5 35

4

4

Personalkostnader Övriga kostnaderAvskrivningar Kiosker och souvenirer ÖvrigtReklam och sponsringEntrébiljetter

2%

42%56%

Fördelning avkostnader 2015/2016

2%

44%55%


39%

24%20%

17%

Fördelning avintäkter 2015/2016

41%

23%20%

16%



Luleå HF 2015/2016 2014/2015Nettoomsättning (tkr) 147 341 137 219

Tabellplacering 4 8Slutplacering (efter ev. slutspel eller kvalserie) Semifinal Kvartsfinal

Arenakapacitet 6 300 6 300

Publiksnitt 5 354 5 021

Beläggningsgrad 85% 80%

Lönekostnad per vunnen poäng (tkr) 523 523

Sponsorkrona per vunnen poäng (tkr) 621 707


Linköping tog ett steg uppåt i tabellen och placerade sig på tredjeplats i grundserien. 2014/2015 nådde klubben semifinal, men 2015/2016 tog det stopp redan i kvartsfinalen då laget förlorade med 4-2 i matcher mot Växjö. Linköping ökade sitt publiksnitt i grundserien med nästan 300 personer och beläggningsgraden i Saab Arena ökade till 72 procent (69 procent).

Finansiellt gjorde klubben ett bättre resultat 2015/2016 jämfört med året innan, men redovisade ändå ett resultat efter skatt om -1 085 tusen kronor (-2 216 tusen kronor). Mycket hände både på intäktssidan och kostnadssidan. Intäkterna minskade med hela 11 procent eller 18 miljoner kronor. Trots det var Linköping fortfarande klubben med näst störst nettoomsättning i SHL. Kostnaderna minskade med 12 procent tack vare stora kostnadsbesparingar gällande både personal och övriga externa kostnader. De uteblivna intäkterna berodde till viss del på lägre intäkter än budgeterat från samarbetspartner.

Vi inte fått någon intäktsfördelning från klubben och kan därför inte analysera förändringen ytterligare. På kostnadssidan kan besparingarna främst förklaras av att klubben förhandlade fram ett nytt avtal med Linköping Kommun. Avtalet gav flera miljoner i besparing och de årliga hyreskostnaderna minskade med nästan 50 procent. Det är dock inte osannolikt att det nya avtalet även innebär något lägre årliga intäkter från kommunen eller bolag som ägs av kommunen.

På grund av ett negativt resultat och en återbetalning av aktieägartillskott på en miljon kronor uppgick koncernens egna kapital per den 30 april 2016 till 605 tusen kronor (2 685 tusen kronor). Samma datum överläts elitverksamheten till ett idrottsaktiebolag, Linköping Hockey Club AB. Detta bolag innehar elitlicensen från och med innevarande säsong, 2016/2017. Överlåtelsen påverkade dock inte koncernsiffrorna för 2015/2016, utan endast moderföreningen som gjorde en stor reavinst.

O 2Linköping HC

2011/2012

6 90

4

10

6 28

7

2012/2013

5

6 69

7

2013/2014

9

2015/2016

5 85

0

2014/2015

4

6 12

5

3


Personalkostnader Övriga kostnaderAvskrivningar

1%

45%54%


1%

46%53%



Linköping HC 2015/2016 2014/2015Nettoomsättning (tkr) 146 937 164 587

Tabellplacering 3 4Slutplacering (efter ev. slutspel eller kvalserie) Kvartsfinal Semifinal





Sponsorkrona per vunnen poäng (tkr) * *

Vi har ej erhållit någon intäktsfördelning från Linköping HC för varken året eller jämförelseåret.


2015/2016 lyckades Frölunda vinna SM-guld. För tredje året i rad slutade klubben på en andraplats i grundserien, men i finalen vann de över Skellefteå med 4-1 i matcher. Frölunda har under flera år haft SHL:s högsta publiksnitt och 2015/2016 höjdes snittet ytterligare till 9 312 personer (9 087 personer). Beläggningsgraden på arenan ökade till 77 procent (75 procent).

Omsättningen ökade med 10 miljoner kronor eller 8 procent och uppgick till 146 miljoner kronor. Ökningen utgjordes i första hand av högre intäkter från försäljning av entrébiljetter, 3,5 miljoner kronor, samt reklam och sponsring, drygt 5 miljoner kronor. Kostnaderna ökade dock i samma utsträckning, det vill säga med 10 miljoner kronor. Det berodde framförallt på personalkostnaderna som var drygt 10 procent eller 8 miljoner kronor högre jämfört med 2014/2015.

Till skillnad från många andra klubbar gjorde Frölunda ett positivt resultat både 2014/2015 och 2015/2016. Resultat efter skatt uppgick till 895 tusen kronor (1 309 tusen kronor). Eget kapital var stabilt och uppgick till 22 787 tusen kronor (21 892 tusen kronor).

O 3Frölunda HC



2011/2012

10 4

82

5

8 58

8

2012/2013

6

9 36

2

2013/2014

2

2015/2016

9 08

7

2014/2015

2

9 31

2

2

0%

43%57%


0%

44%55%


28%

26%44%

1%


26%

28%45%

1%



Frölunda HC 2015/2016 2014/2015Nettoomsättning (tkr) 145 730 135 442

Tabellplacering 2 2Slutplacering (efter ev. slutspel eller kvalserie) SM-guld Semifinal







Brynäs slutade på tionde plats säsongen 2015/2016 och fick spela play-in mot Djurgården. Djurgården vann med 2-1 i matcher och därmed var säsongen slut för Brynäs. Positivt var dock att laget ökade sitt publiksnitt i grundserien med hela 11 procent – från 4 999 personer till 5 610 personer. Detta ökade beläggningsgraden i Läkerol Arena – från 63 procent 2014/2015 till 71 procent 2015/2016. Trots att publiken strömmade till förbättrades inte klubbens finansiella ställning. Brynäs redovisade ett resultat efter skatt på -8 272 tusen kronor (-7 644 tusen kronor). Klubbens dåliga resultat, framförallt under de senaste tre räkenskapsåren, har minskat det egna kapitalet från 26 283 tusen kronor 2012/2013 till 5 127 tusen kronor 2015/2016. Säsongen 2016/2017 är en viktig säsong för Brynäs ekonomiskt, då det egna kapitalet blir negativt även i den licenssökande moderföreningen om verksamheten visar motsvarande underskott som de senaste åren.

Intäkterna låg i nivå med föregående år, men vi noterar att intäkterna för servering, kiosker och souvenirer ökade med nästan 3 miljoner jämfört med 2014/2015. Övriga intäktsströmmar minskade dock ungefär lika mycket. Även kostnaderna låg i stort sett på samma nivå som tidigare år. Personalkostnaderna utgjorde 61 procent (61 procent) av de totala kostnaderna, vilket var något under snittet i SHL.

O 4Brynäs IF

2011/2012

6 26

8

4

6 22

9

2012/2013

8

5 70

1

2013/2014

4

2015/2016

4 99

9

2014/2015

10

5 61

0

10


6%

33%61%


6%

33%61%


38%

17% 18%

27%



38%

18% 18%

25%



Brynäs IF 2015/2016 2014/2015Nettoomsättning (tkr) 142 577 141 840

Tabellplacering 10 10Slutplacering (efter ev. slutspel eller kvalserie) Play in Kvartsfinal







2015/2016 placerade sig Färjestad på femte plats i grundserien och mötte Luleå i kvartsfinalen. Där tog det stopp då Luleå vann med 4-1 i matcher. Publikmässigt var det en något bättre säsong än 2014/2015. Färjestad hade ett publiksnitt på 6 122 personer (5 992 personer) och en beläggningsgrad på 74 procent (73 procent). Klubbens totala kostnader låg i linje med 2014/2015 – personalkostnaderna var något högre samtidigt som det övriga kostnaderna var något lägre. Färjestad höjde sina intäkter, främst genom att öka försäljningen i arenans restauranger och butiker.

Tack vare intäktsökningen lyckades Färjestad vända den negativa trend som klubben haft resultatmässigt under de senaste åren. Färjestad redovisade ett resultat efter skatt om 59 tusen kronor (-2 496 tusen kronor). Färjestad hade, tillsammans med Skellefteå, det överlägset högsta egna kapitalet på koncernnivå. 2015/2016 uppgick det egna kapitalet till 69 751 tusen kronor (69 692 tusen kronor).

O 5Färjestad BK

2011/2012

6 60

3

6

6 20

9

2012/2013

2

5 96

3

2013/2014

5

2015/2016

5 99

2

2014/2015

7

6 12

2

5


5%

30%65%


5%

33%62%


35%

26% 16%

23%


36%

26% 16%

22%




Färjestad BK 2015/2016 2014/2015Nettoomsättning (tkr) 142 557 139 915

Tabellplacering 5 7Slutplacering (efter ev. slutspel eller kvalserie) Kvartsfinal Play in







För HV71 slutade säsongen 2015/2016 med uttåg i kvartsfinalen efter förlust i fyra raka matcher mot grundseriesegrarna Skellefteå. Publikmässigt var året relativt likt tidigare säsong. Publiksnittet i grundserien slutade på 6 537 personer (6 784 personer). Beläggningsgraden var därför fortsatt hög och uppgick till 93 procent (97 procent). Det var näst bäst i hela SHL.

HV71 är sedan länge ett stabilt SHL-lag och fördelningen av intäkter och kostnader var i paritet med tidigare år. Intäkterna minskade med 7 procent eller 9 955 tusen kronor jämfört med 2014/2015. Det förklaras dels av lägre intäkter från entrébiljetter (-3,7 miljoner kronor), dels lägre sponsorintäkter (-3,9 miljoner kronor). Minskningen av sponsorintäkter berodde främst på lägre SHL-ersättning. Klubben parerade intäktstappet genom att minska det totala kostnaderna med 9 procent. Det var främst personalkostnaderna som minskade. De minskade med nästan 10 miljoner kronor till 86 759 tusen kronor (96 213 tusen kronor). Personalkostnaderna utgjorde 63 procent (63 procent) av de totala kostnaderna, vilket var nära medelvärdet för SHL.

Minskningen av kostnader bidrog till att säsongen 2015/2016 resultatmässigt blev ett bättre år än tidigare. Klubben redovisade ett resultat efter skatt på -607 tusen kronor (-4 938 tusen kronor). HV71 är en av klubbarna i SHL med högst eget kapital – på koncernnivå 25 310 tusen kronor (25 917 tusen kronor). Det gör att klubben klarar negativa siffror enstaka år.

O 6HV71

2011/2012

7 23

0

3

6 77

0

2012/2013

4

6 58

7

2013/2014

10

2015/2016

6 78

4

2014/2015

5

6 53

7

9


6%

31%63%


63%

6%

31%


40%

17% 32%

11%


40%

17% 32%11%




HV71 2015/2016 2014/2015Nettoomsättning (tkr) 141 152 151 107

Tabellplacering 9 7Slutplacering (efter ev. slutspel eller kvalserie) Kvartsfinal Kvartsfinal







Modo hade ett tungt år i SHL och slutade på plats 13 efter grundserien. Modo tvingades därför kvala mot Leksand om fortsatt spel i SHL. Matchserien utvecklades till en riktig rysare och slutade med att Leksand vann den sjunde och avgörande matchen. Modo degraderades från spel i den högsta serien för första gången sedan 1983.

Utöver det sportsliga nederlaget var säsongen inte någon ekonomisk succé för Modo. Publiksnittet minskade med nästan 11 procent jämfört med 2014/2015, från 5 383 personer till 4 857 personer. Beläggningsgraden minskade till 64 procent (71 procent). En jämförelse av intäkter från entrébiljetter 2015/2016 och 2014/2015 visar att publiktappet kostade Modo cirka 2 miljoner kronor. Totalt sett låg dock intäkterna i nivå med 2014/2015. Klubben mötte intäktsförlusten på biljettsidan genom att öka intäkterna från servering, kiosker och souvenirer. Övriga intäkter ökade också. Samtidigt ökade de totala kostnaderna, främst till följd av att personalkostnaderna ökade med nästan 3 miljoner kronor eller 5 procent.

Modo redovisade ett resultat efter skatt på -3 798 tusen kronor (2 288 tusen kronor). Det negativa resultatet medförde att koncernens egna kapital förbrukades. Det egna kapitalet uppgick till -1 441 tusen kronor (2 351 tusen kronor).

Modo Hockey

O 72011/2012

6 11

9

8

5 88

4

2012/2013

7

5 70

1

2013/2014

8

2015/2016

5 38

3

2014/2015

12

4 85

7

13


4%

37%59%


59%

4%

37%


33%

30%16%

21%


36%

29% 17%

18%




Modo Hockey 2015/2016 2014/2015Nettoomsättning (tkr) 134 360 134 333

Tabellplacering 13 12Slutplacering (efter ev. slutspel eller kvalserie) Kvalserie






Degraderade från SHL efter kval


Skellefteå vann grundserien i SHL för fjärde året i rad och spelade SM-final för sjätte året i rad. I finalen mötte klubben Frölunda som till slut segrade med 4-1 i matcher. Skellefteå har historiskt sett en bra beläggningskapacitet och det gällde även 2015/2016 − 87 procent jämfört med 84 procent föregående år. Publiksnittet i grundserien landade på 5 042 personer (5 030 personer). Höjningen av beläggningsgraden förklaras av att arenakapaciteten minskade något.

Omsättningsmässigt var Skellefteå åttonde klubb i SHL med en nettoomsättning på 132 903 tusen kronor (147 186 tusen kronor). Anledningen till att nettoomsättningen minskade med 10 procent var att de övriga intäkterna minskade med 13 miljoner kronor. Under 2014/2015 fick klubben stora utbildningsersättningar för spelare som gick till NHL och KHL. I övrigt var intäkterna i nivå med 2014/2015.

Tack vare sin sportsliga dominans under de senaste åren och en relativt låg personalkostnad hade Skellefteå lägst lönekostnad per poäng i ligan. Lönekostnaden per poäng uppgick till 342 tusen kronor (379 tusen kronor). Även på koncernnivå minskade personalkostnaderna något jämfört med 2014/2015. De totala kostnaderna ökade dock med 4 procent på grund av högre övriga kostnader. Resultatmässigt var 2015/2016 en bra säsong för

Skellefteå, även om klubben inte hamnade i närheten av det fantastiska resultatet från 2014/2015. 2015/2016 redovisade klubben ett resultat på 4 244 tusen kronor (23 313 tusen kronor). Skellefteå hade högst eget kapital i SHL. 2015/2016 uppgick kapitlet till 70 918 tusen kronor (65 364 tusen kronor).

Skellefteå AIK

O 82011/2012

5 07

8

2

5 19

6

2012/2013

1

5 22

5

2013/2014

1

2015/2016

5 03

0

2014/2015

1

5 04

2

1


2%

41%57%


61%

2%

41%


40%

13%32%

16%


36%

21% 28%

15%




Skellefteå AIK 2015/2016 2014/2015Nettoomsättning (tkr) 132 903 147 186

Tabellplacering 1 1Slutplacering (efter ev. slutspel eller kvalserie) Final SM-guld







De regerande mästarna Växjö lyckades inte upprepa bedriften från säsongen 2014/2015. 2015/2016 slutade deras resa i semifinalen där de mötte Skellefteå och förlorade. Växjö lyckades hålla beläggningsgraden på en lika hög nivå, 86 procent (87 procent), och publiksnittet i grundserien uppgick till 4 947 personer (4 980 personer).

Vad gäller omsättning var säsongen inte lika framgångsrik som guldåret 2014/2015. Detta förklaras av att Växjö sålde bolaget som bedriver restaurang- och cateringverksamhet på arenan. Försäljningen ledde till att klubbens intäkter minskade med 26 miljoner kronor, vilket motsvarade nästan hela förändringen av klubbens nettoomsättning på 32,2 miljoner kronor. Försäljningen påverkade även kostnadssidan i form av lägre personal- och inköpskostnader, totalt cirka 16 miljoner kronor. I övrigt var kostnaderna i stort sett oförändrade.

Det som utmärkte Växjö 2015/2016 var klubbens resultat efter skatt. Verksamheten har visserligen gått med vinst tidigare, men denna säsong var vinsten exceptionellt hög – 28,9 miljoner kronor (10,3 miljoner kronor). Förklaringen är den reavinst som uppstod vid försäljningen av restaurang- och cateringverksamheten och som påverkade resultatet med cirka 29 miljoner kronor.

Vinsten stärkte klubbens egna kapital avsevärt. Eget kapital uppgick till 45 815 tusen kronor (22 608 tusen kronor), vilket var den tredje högsta siffran i hela SHL.

Växjö Lakers

O 92011/2012

5 09

9

9

5 04

4

2012/2013

10

5 02

1

2013/2014

3

2015/2016

4 98

0

2014/2015

3

4 94

7

6


2%

41%57%


59%

7%

34%


46%

19%35%0%


38%

13%

32%18%




Växjö Lakers 2015/2016 2014/2015Nettoomsättning (tkr) 113 577 145 863

Tabellplacering 6 3Slutplacering (efter ev. slutspel eller kvalserie) Semifinal Final







Djurgårdens säsong slutade med en sjundeplats i grundserien. Det resulterade i play in till slutspelet där laget segrade mot Brynäs. I kvartsfinalen tog dock säsongen slut då Djurgården förlorade mot Frölunda. Trots förlusten var 2015/2016 ett framsteg jämfört med förgående år. Djurgården placerade sig bättre i grundserien och avancerade ett steg i slutspelet. Tack vare fler poäng sänkte klubben både lönekostnad per vunnen poäng och sponsorkrona per vunnen poäng. Detta skedde trots att lönekostnaderna (se sidan 18) och sponsorintäkterna ökade. Klubben lyckades däremot inte fylla Hovet lika framgångsrikt som under 2014/2015. Publiksnittet slutade på 7 335 personer (7 924 personer) och beläggningsgraden på 91 procent (98 procent).

Ekonomiskt var 2015/2016 ett relativt bra år för Djurgården. De ökade sin nettoomsättning med nästan 8 procent, vilket främst förklaras av att klubben fick full ersättning från SHL. 2014/2015 var Djurgården nykomlingar i ligan. De avstod då en del av sin ersättning till den så kallade fallskärmen som beskrivs på sidan 13.

Under 2015/2016 ökade intäkterna, men också kostnaderna för souvenirer jämfört med föregående år. På kostnadssidan i övrigt ökade framför allt personalkostnader med drygt 17 procent. Personalkostnaderna stod för 59 procent (57 procent) av de totala kostnaderna. Djurgården låg därmed fortfarande under snittet för SHL. På grund av ökade kostnader och engångsposter i form av

nedskrivningar var klubbens resultat inte lika bra som året innan. Klubben hade dock ett fortsatt positivt resultat om 816 tusen kronor (6 878 tusen kronor). De två senaste årens goda resultat har stärkt klubbens egna kapital som 2015/2016 uppgick till 5 279 tusen kronor (4 783 tusen kronor).

1 0Djurgårdens IF

2011/2012

7 72

4

11

6 18

4

2012/2013

17

6 14

2

2013/2014

15

2015/2016

7 92

4

2014/2015

9

7 33

5

7


3%

38%59%


57%

2%

41%


47%

12%

34%7%


48%

14%

35%3%




Djurgårdens IF 2015/2016 2014/2015Nettoomsättning (tkr) 105 854 98 448

Tabellplacering 7 9Slutplacering (efter ev. slutspel eller kvalserie) Kvartsfinal Play in







Rögles första säsong som återvändare till SHL slutade med en elfte plats. Säsongen tog alltså slut redan efter grundserien. Uppflyttningen till SHL 2015/2016 resulterade i en markant ökning av klubbens nettoomsättning. Nettoomsättningen slutade på 100 325 tusen kronor (76 443 tusen kronor), det vill säga 31 procent högre än föregående säsong. Den ökade omsättningen förklaras främst av högre reklam- och sponsorintäkter. De ökade med 85 procent och stod säsongen 2015/2016 för 47 procent (33 procent) av klubbens nettoomsättning. En stor del av ökningen utgjordes av ersättningen från SHL som är mycket högre än ersättningen i Hockeyallsvenskan. Som nykomlingar fick dock Rögle mindre ersättning än övriga SHL-klubbar på grund av fallskärmen, se sidan 13. Publiksnittet fick sig en ordentlig skjuts tack vare uppflyttningen. Klubbens publiksnitt låg på 4 305 personer (3 008 personer) och beläggningsgraden i grundserien uppgick till 85 procent (60 procent).

Som en konsekvens av uppflyttningen ökade Rögles personal-kostnader. Det är naturligt då spelartruppen förbättrades för att klara av nivån i SHL. Totalt ökade klubbens kostnader med 32 procent och personalkostnaderna stod i princip för hela ökningen. Detta syntes tydligt när vi jämförde klubbens fördelning av kostnader 2014/2015 med 2015/2016. 2015/2016 stod personalkostnaderna för 72 procent av klubbens totala kostnader jämfört med 58 procent året innan.

Under sin första SHL-säsong förbättrade Rögle resultatet jämfört med föregående år. Resultatet efter skatt uppgick till 2 523 tusen kronor (-460 tusen kronor). Som en följd av det positiva resultatet förbättrades det egna kapitalet och uppgick till 4 114 tusen kronor (1 590 tusen kronor).

1 1Rögle BK

2011/2012

2 97

4

17

3 88

6

2012/2013

12

2 97

1

2013/2014

19

2015/2016

5 61

0

2014/2015

16

4 30

5

11


1%

28%72%


58%

1%

41%


47%

14%

39%


33%

40%27%


Personalkostnader Övriga kostnaderAvskrivningar Kiosker och souvenirerReklam och sponsringEntrébiljetter


Rögle BK 2015/2016 2014/2015Nettoomsättning (tkr) 100 325 76 443

Tabellplacering 11 *Slutplacering (efter ev. slutspel eller kvalserie) *




Lönekostnad per vunnen poäng (tkr) 595 *

Sponsorkrona per vunnen poäng (tkr) 758 *

Ej kvalificerade för slutspel

Spelade i Hockeyallsvenskan aktuell säsong


2015/2016 gjorde Örebro sin tredje raka säsong i SHL och slutade som nia i grundserien. Örebro spelade play in till slutspelet mot HV71, vilket slutade med förlust i två raka matcher. För andra säsongen i rad hade Örebro seriens bästa beläggningsgrad med 99 procent (99 procent) Publiksnittet låg på 5 446 personer (5 148 personer). Ökningen möjliggjordes av att arenan byggdes om och fick ytterligare 300 platser. Örebro upprättar inte någon koncernredovisning. Det innebär att siffrorna som analyserats för Örebros räkning är något lägre än de koncernsiffror som analyserats för övriga klubbar. Örebro har ett managementbolag för all försäljning på arenan och lite övrig verksamhet. Det bolaget omsatte cirka 10 miljoner kronor. Inför säsongen 2015/2016 flyttades elitverksamheten från föreningen till ett aktiebolag. Därför analyserade vi aktiebolaget 2015/2016 och föreningen 2014/2015.

Omsättningen ökade med 10 procent och uppgick 2015/2016 till knappt 100 miljoner kronor. Vi fick ingen intäktsfördelning för säsongen 2014/2015 och kunde därför inte se vad ökningen berodde på. En förklaring kan vara att högre publiksiffror inneburit högre biljettintäkter. Örebro spelade sin tredje säsong i SHL och mer etablerade klubbar har i allmänhet lättare att attrahera sponsorer.

Kostnadssidan ökade dock mer än intäkterna, på totalnivå med 16 miljoner kronor eller 18 procent. Personalkostnaderna ökade med 8 miljoner kronor och avskrivningarna med 5 miljoner kronor. Avskrivningarna gjordes främst på den goodwill som uppkom i samband med att aktiebolaget tog över elitlicensen. Örebro visade en förlust efter skatt på 3 545 tusen kronor. Aktiebolagets egna kapital uppgick till 4 213 tusen kronor, det vill säga strax över de fyra miljoner kronor som licensnämnden kräver av licenssökande bolag.

1 2Örebro HK

2011/2012

2 44

5

13

3 61

8

2012/2013

18

5 02

7

2013/2014

11

2015/2016

5 14

8

2014/2015

6

5 44

6

8


5%

30%64%


67%

0%

33%


70%

7%23%




Örebro HK 2015/2016 2014/2015Nettoomsättning (tkr) 99 274 90 034

Tabellplacering 8 6Slutplacering (efter ev. slutspel eller kvalserie) Ut i Play in Kvartsfinal






Ej erhållit uppdelning av intäkterna för säsongen 2014/2015


2015/2016 var Malmö tillbaka i svensk hockeys finrum för första gången sedan uttåget säsongen 2004/2005. Klubben slutade på en tolfte plats och höll sig kvar i SHL utan kval. Ekonomiskt innebar uppflyttningen att omsättningen ökade med hela 44 procent. Den totala nettoomsättningen uppgick till 80 095 tusen kronor (55 636 tusen kronor).

Den största ökningen kom från reklam- och sponsorintäkterna som ökade med hela 17 miljoner kronor eller 71 procent. En stor del av ökningen utgjordes av ersättningen från SHL. Avancemanget till SHL lockade malmöiterna till hockeyrinken och publiksnittet ökade från 6 258 personer 2014/2015 till 7 725 personer 2015/2016. Därigenom ökade beläggningsgraden till 61 procent (50 procent). Intäkterna från entrébiljetter ökade med 7 879 tusen kronor eller 26 procent jämfört med 2014/2015.

De totala kostnaderna ökade med 55 procent jämfört med 2014/2015. Den största förändringen noterades för personalkostnader som ökade med hela 83 procent jämfört med förgående säsong i Hockeyallsvenskan. Även klubbens övriga kostnader ökade under året med totalt cirka 26 procent.

Den stora ökningen av personalkostnader och det faktum att klubben fick lägre ersättning från SHL under sitt första år i ligan innebar ett underskott i driften. Klubben redovisade ett resultat efter skatt på -7 850 tusen kronor (133 tusen kronor). Det egna kapitalet i klubben uppgick till 5 758 tusen kronor (4 608 tusen kronor). Trots en stor förlust var det egna kapitalet högre jämfört med 2014/2015. Förklaringen är ett aktieägartillskott om 9 miljoner kronor. Notera att siffrorna ovan avser aktiebolaget som har elitlicensen, då föreningen inte har upprättat någon koncernredovisning.

1 3Malmö Redhawks

2011/2012

6 11

4

19

5 79

4

2012/2013

21

5 66

7

2013/2014

13

2015/2016

6 25

8

2014/2015

15

7 72

5

12


5%

30%64%


51%

1%

48%


52%

1%

47%


44%

2%

53%




Malmö Redhawks 2015/2016 2014/2015Nettoomsättning (tkr) 80 095 51 308





Lönekostnad per vunnen poäng (tkr) 571 *


Ej kvalificerade för slutspel



Genom att slå Västerås i direktkvalet 2014/2015 lyckades Karlskrona avancera till SHL för första gången i klubbens historia. Lagets första säsong i Sveriges högsta hockeyliga var ingen framgång poängmässigt. Klubben spelade bara ihop 31 poäng, vilket gav en sista plats i ligan. Karlskrona fick kvalspela för att stanna kvar i SHL och i ett playoff-möte mot AIK vann Karlskrona med 4-1 i matcher. På grund av den dåliga poängskörden blev klubbens lönekostnad per vunnen poäng och sponsorkrona per vunnen poäng väldigt höga 2015/2016. Karlskrona behöver inte upprätta någon koncernredovisning och siffrorna nedan avser därför endast moderföreningen som hade elitlicensen 2015/2016. Det finns ett dotterbolag (KHK Försäljning AB) med en omsättning till extern part på 8 miljoner kronor som inte inkluderats nedan.

Omsättningsmässigt var 2015/2016 ett stort lyft för klubben som ökade nettoomsättningen med hela 87 procent. Liksom för övriga nykomlingar förklaras ökningen främst av den högre SHL-ersättningen. Intäkterna för reklam och sponsring ökade med 233 procent och stod 2015/2016 för 57 procent (32 procent) av klubbens totala nettoomsättning. Kostnadsmässigt sköt Karlskronas lönekostnader i höjden och ökade med totalt 128 procent. En förklaring är att det krävs andra spelarlöner och spelarmaterial för att kunna stanna kvar i SHL. Personalkostnaderna stod för en väldigt hög procentuell del av klubbens totala kostnader och

uppgick till 79 procent (69 procent). Det var högst i hela SHL relativt sett. Publiksnittet ökade bara med 11 procent trots uppflyttningen till SHL. Publiksnittet låg på 3 127 personer (2 820 personer) och beläggningsgraden på 87 procent (81 procent). Den blygsamma ökningen kan förklaras av att beläggningsgraden var hög redan i Hockeyallsvenskan året innan.

För säsongen 2015/2016 redovisade Karlskrona en vinst om 9 242 tusen kronor (41 tusen kronor). Den 30 april 2016 överläts elitverksamheten till ett aktiebolag. Det påverkade klubbens resultat positivt med cirka 13,7 miljoner kronor. Om överlåtelsen räknas bort var 2015/2016 ett tungt år med ett resultat på -4,5 miljoner kronor. Flytten av elitverksamheten till ett aktiebolag gjorde att föreningens egna kapital ökade kraftigt. Per balansdagen uppgick kapitalet till 9 393 tusen kronor. Om överlåtelsen inte hade skett skulle föreningens egna kapital ha varit förbrukat.

1 4Karlskrona HK

2011/2012

2 88

0

2 89

0

2012/2013

26

3 01

8

2013/2014

17

2015/2016

2 82

0

2014/2015

14

3 12

7

14

Div.1


1%

20%

79%


69%

1%

30%


57%

13%

29%1%


32%

20%

35%12%




Karlskrona HK 2015/2016 2014/2015Nettoomsättning (tkr) 55 228 29 580





Lönekostnad per vunnen poäng (tkr) 1 039 *

Sponsorkrona per vunnen poäng (tkr) 1 022 *

Fortsatt spel i SHL via kval



Slutlig analys


Vikten av bolagsstruktur

För att Svenska Hockeyförbundets licensnämnd ska bevilja elitlicens måste bolaget eller föreningen som ansöker ha stabil ekonomi, god organisation, ungdomsverksamhet i rimlig omfattning samt en arena med tillräcklig kapacitet och kvalitet. Med stabil ekonomi menas att det egna kapitalet i den förening eller det aktiebolag som söker licens inte får understiga fyra miljoner kronor under två år i följd. Klubben får inte heller vara på obestånd, det vill säga inte kunna betala sina skulder. Undantaget är tillfälligt obestånd. Om klubben inte uppfyller dessa krav kan det bli aktuellt med degradering från SHL. (1)

14 klubbar spelade i SHL säsongen 2015/2016. Under 2016/2017 kommer sju klubbar att bedriva sin elitverksamhet i aktiebolag som är dotterbolag till huvudföreningen. Fyra av dessa har överlåtit elitverksamheten från föreningen till ett aktiebolag under räkenskapsåret 2015/2016. Övriga sju klubbar har fortfarande sin elitverksamhet registrerad i huvudföreningen.

Skillnaden mellan aktiebolag och föreningDen största skillnaden mellan att driva en verksamhet i aktiebolag jämfört med i en förening är möjligheten att sprida ägandet och ta in externt kapital. Föreningen måste dock äga minst 51 procent av rösterna i aktiebolaget. Kortsiktigt möjliggör detta att kapital tillskjuts bolaget. Långsiktigt är den ekonomiska effekten mer osäker, då externa investerare kan kräva avkastning på sitt insatta kapital i form av aktieutdelningar. Detta kan påverka bolagets egna kapital negativt.

Det finns ytterligare en skillnad mellan att bedriva elitverksamheten i ett bolag jämfört med i en förening – aktiebolaget blir momspliktigt och ska betala utgående moms på all momspliktig försäljning. Samtidigt får klubben dra av ingående moms på inköp. En stor del av bolagets kostnader utgörs av lönekostnader och sociala avgifter som inte är belagda med moms. Det innebär en övervikt på utgående moms. När utgående moms ska betalas på försäljning blir effekten något av följande:

• Om motparten är en privatperson får denne stå för momsdelen, vilket innebär ett högre pris för kunden. Om motparten är ett företag (exempelvis sponsring och reklam) har företaget i fråga avdragsrätt för momsen. Det gör att effekten blir noll i slutändan trots ett högre försäljningspris.

• Klubben får stå för denna del, vilket innebär lägre marginal på sålda produkter och tjänster.

Komplicerat att värdera elitlicenserVid själva överlåtelsen av elitlicensen får flytten av elitverksamheten också en bokföringsmässig konsekvens. Elitlicensen överlåts från föreningen till aktiebolaget till ett överenskommet värde. För klubbarna som senast överlät sina licenser har värdet motsvarat ungefär ett års intäkter för mediarättigheter plus exempelvis balanserade spelarutgifter. Ersättningen från SHL är garanterad så länge klubben spelar i ligan.

(1) Källa: Reglemente för licensnämnden, Svenska Ishockeyförbundet (2) Det övervärde som uppstår vid förvärvet av elitverksamheten. Det pris som aktiebolaget betalar överstiger värdet på de materiella tillgångarna kopplade till elitverksamheten, exempelvis balanserade spelarutgifter, och mellanskillnaden behandlas som goodwill.

Som tidigare nämnts är den största skillnaden mellan SHL och Hockeyallsvenskan att SHL-klubbarna får över 20 miljoner kronor mer per säsong. Dessa intäkter är det mest handfasta att beakta när en elitlicens ska värderas.

Det överenskomna värdet är vanligtvis väsentligt högre än vad tillgången är värderad till i föreningens balansräkning. Föreningen får en stor realisationsvinst i resultaträkningen det år som elitlicensen överlåts och det egna kapitalet ökar till följd av ett positivt resultat. Detta gör att föreningen kan skicka aktieägartillskott till aktiebolaget under kommande år för att täcka eventuella förluster. Om förlusten i aktiebolaget är större än avskrivningen av goodwill (2) går det alltså att täcka förlusten med aktieägartillskott.

Första året görs ingen avskrivning på den goodwill som uppkommit i aktiebolagets balansräkning under förutsättning att överlåtelsen skedde på räkenskapsårets sista dag. Föreningen kan dock skicka ett aktieägartillskott till dotterbolaget redan samma år, vilket gör att föreningens egna kapital minskar och dotterbolagets egna kapital ökar. Det innebär att det hela tiden kommer att vara ett års förskjutning. Det år som föreningen inte har något eget kapital kvar, det vill säga när möjligheten till aktieägartillskott saknas, behöver aktiebolaget ändå göra en avskrivning på goodwillposten. Med andra ord – detta specifika år går det inte att täcka en förlust i aktiebolaget med ett aktieägartillskott.

Om det går att visa att elitlicensens marknadsvärde överstiger noll när den är fullt avskriven finns det möjlighet till omvärdering/uppskrivning. I annat fall förutsätter överlåtelsen att aktiebolaget

05


kan bära sina egna kostnader för att över tid, bibehålla ett eget kapital om fyra miljoner kronor. Kortsiktigt går det alltså att ”flytta” eget kapital mellan föreningen och aktiebolaget, men i slutändan är det ett nollsummespel.

En frågeställning som uppstår när elitlicensen överlåts till ett fastställt marknadsvärde är följande: Om klubben ramlar ur SHL – går det då att visa att elitlicensen fortfarande är värd så mycket som den var när klubben spelade i SHL? Detta är något som klubben och aktiebolagets revisor måste ta ställning till. Kommer man fram till att elitlicensen är övervärderad när klubben ramlat ur SHL kan det bli aktuellt med en omvärdering/nedskrivning. Det påverkar i så fall resultatet negativt. Det egna kapitalet skulle också minska i motsvarande mån och sannolikt vara förbrukat.

Resonemanget ovan visar på skillnaderna mellan att bedriva elitverksamheten i ett aktiebolag jämfört med i en förening. Att driva verksamheten i aktiebolag möjliggör extern finansiering samtidigt som aktiebolaget blir momspliktigt. Extern finansiering kan vara av godo på lång sikt, men det beror till stor del på motpartens syfte med investeringen. Att värdera elitlicenser vid överlåtelser är komplicerat – framförallt om klubben skulle ramla ur SHL. Då kan det bli aktuellt med en nedskrivning som kan eliminera det egna kapitalet helt. En koncernintern försäljning med stor reavinst som följd gör det möjligt att vid behov flytta eget kapital mellan förening och aktiebolaget. Oavsett vilken väg man väljer att gå handlar det om att klubben ska kunna bära sina egna kostnader på lång sikt och göra positiva resultat för att överleva ekonomiskt.

Hur undvika värderingsproblematik?Det finns exempel från andra högstaligor, bland annat den finska, där klubbarna köper en aktiepost i ligan till ett fast pris. När en ny klubb avancerar till ligan köper denna klubb den degraderade klubbens aktier till ett värde som redan är förutbestämt. På så sätt uppstår ingen värderingsproblematik när spelrättigheten överlåts från en förening till ett dotterbolag inom samma klubb.

Vi anser att värderingen av elitlicenser, konsekvenserna av överlåtelser och effekterna av att driva elitverksamhet i aktiebolag respektive förening är områden som måste belysas i diskussioner om svensk hockeys utveckling. Det finns grundläggande skillnader vad gäller syftet med verksamheten i en idrottsklubb kontra ett vinstdrivande bolag. Det kan vara problematiskt att lagar och regler för aktiebolag inte är anpassade till den verksamhet som elitidrottslag bedriver. Trots detta driver allt fler klubbar sina elitverksamheter i aktiebolag. Kanske är framtiden en ny associationsform som är anpassad till idrottsklubbarnas paradox – sportslig framgång kontra finansiell stabilitet och lönsamhet.

05


Ökad SHL-ersättning – ökade personalkostnader

Den främsta anledningen till att klubbarna i SHL kämpar ekonomiskt är de höga personalkostnaderna. Personalkostnaderna står för 62 procent av de totala kostnaderna i SHL. Då rörelseresultatet i princip är plus/minus noll för ligan som helhet (se sidan 8) uppgår personalkostnaderna till mer än hälften av SHL:s totala nettoomsättning. En trend under de senaste säsongerna har varit att lönekostnaderna ökar i relation till de totala kostnaderna.

Lönenivån har ökat i ungefär samma takt som SHL:s ersättning till klubbarna. Tv-avtalet som tecknades inför säsongen 2010/2011 gav klubbarna 70 procent mer i ersättning jämfört med säsongen innan. Under de följande två säsongerna ökade personalkostnaderna med i snitt 8,5 miljoner kronor (12 procent) per klubb (1). Under samma period ökade intäkterna lika mycket, det vill säga med 12 procent. I absoluta tal ökade intäkterna med 14 miljoner kronor, varav intäkter kopplade till kommersiella rättigheter stod för 10 miljoner kronor. Även om ökningen av SHL-bidraget inte har varit lika stor som 2010/2011 fortsätter bidraget att öka. Trenden att lönekostnaderna ökar i ungefär samma takt som SHL-bidraget har också hållit i sig.

Högre lönekostnader ökar inte ligans kvalitetVår slutsats är att när klubbarnas intäkter ökar på grund av högre ersättning från SHL ökar klubbarnas lönekostnader i motsvarande mån. Alla klubbar får lika hög ersättning, vilket innebär att klubbarnas köpkraft ökar lika mycket. Konsekvensen av allt mer lukrativa tv-avtal är alltså högre lönekostnader i ligan. Det är inte troligt att högre lönekostnader ökar ligans kvalitet på kort sikt då utbudet av arbetskraft är väldigt begränsat. Snarare är det så att de som redan spelar i ligan får högre lön – antingen av sitt nuvarande lag eller av ett nytt lag som i och med ökad ersättning kan betala högre lön. Om ett lag väljer att lägga dessa pengar på något annat riskerar de en sämre spelartrupp än sina konkurrenter.

Den högre ersättningsnivån är dock inte bara av ondo – den kan bidra till att spelare stannar längre i SHL än de annars skulle ha gjort. Den högre ersättningsnivån innebär även att utländska spelare kan värvas till ligan. Ersättningen kommer dock aldrig vara så stor att SHL kan konkurrera med KHL eller NHL. Därför anser vi att en ökad lönebudget på några miljoner inte kommer att ge någon märkbar kvalitetshöjning på ligan som helhet.

Om enskilda klubbar skulle öka sina intäkter genom bättre sponsoravtal eller högre publiksiffror skulle de kunna välja att använda pengarna till annat än högre löner. Men när alla klubbar får en lika stor del av kakan blir det ett nollsummespel. Detta gynnar främst spelare och agenter i stället för att stärka klubbarnas finansiella ställning. Under de senaste fem säsongerna har ersättningen från SHL ökat med cirka 25 procent. Ersättningen fortsätter att öka när ligans marknadsvärde ökar och varumärket SHL stärks – tv-bolagen är därmed beredda att betala allt mer

för sändningsrättigheterna. Vi tror att denna utveckling kommer fortsätta under kommande år och att personalkostnaderna kommer att följa efter.

För att följa upp problemet med ökade personalkostnader har vi varit i kontakt med representanter från de olika SHL-klubbarna och personer med stor insyn i svensk elitishockey. Vi har då noterat att det inte finns något samarbete mellan klubbarna i SHL vad gäller spelartransfers. Det finns inte heller någon transparens avseende lönenivåer som i NHL där spelarlönerna är offentliga. Spelarfacket ville bli av med problemet att varken spelare eller klubbar visste vilken lönenivå som var marknadsmässig, då det inte fanns något att jämföra med. Samma problem ser vi i svensk hockey. Offentliga löner är dock inte ett alternativ för SHL på grund av den arbetsrättsliga lagstiftningen i Sverige och fackets starka ställning. Samma hinder finns för ett eventuellt lönetak. Därmed blir det också svårt för klubbarna att öka transparensen och föra en dialog om spelarlöner vid potentiella transfers.

05


Det finns dock undantag och det är rookiekontrakten som SHL har förhandlat fram för alla spelare i SHL mellan 18-21 år. Rookiekontrakten innebär att det finns en minimilön som baseras på rookiespelarens ålder och fastställda bonusar som baseras på olika prestationer. Rookielönerna ligger på cirka 18 000–50 000 i månaden. Klubbarna i SHL använder sig uteslutande av rookiekontrakt när de kontrakterar spelare mellan 18-21 år, även fast det skulle vara möjligt att teckna andra avtal. Dessa avtal ger SHL-klubbarna möjligheten att ha flera talangfulla rookiespelare i truppen till en relativt låg lönenivå. Avtalen ger även ytterligare incitament för att satsa på unga spelare.

Även om dessa kontrakt är ett steg åt rätt håll behövs ytterligare åtgärder för att SHL-klubbarna ska kunna förändra trenden avseende spelarlönerna.

Fondera del av SHL-ersättningenEtt alternativ för svensk ishockey mot bakgrund av rådande lagar och regler är att fondera en del av SHL-ersättningen. Som vi förklarat ovan finns det ett samband mellan ökad ersättning från

SHL och ökade löner i ligan. Ersättningen för mediarättigheter kommer troligen också att öka framöver. Vi menar att klubbarna skulle kunna ta ansvar för utvecklingen av svensk hockey genom att tillsammans komma överens om att fondera en bestämd procentsats av ersättningen.

Säsongen 2016/2017 kommer ersättningen till varje SHL-klubb inklusive centrala avtal att uppgå till 28 500 tusen kronor. Det är en ökning på cirka 11 procent jämfört med förgående säsong. Vårt förslag skulle innebära att 11 procent av ersättningen fonderas med en öronmärkning. Exakt vad pengarna ska öronmärkas för får klubbarna diskutera, men pengarna får inte användas för att värva nya spelare eller öka lönerna för befintliga spelare. På kort sikt kan förslaget leda till att enstaka spelare lämnar SHL eller att potentiella värvningar förloras. Vi tror dock inte att ligans kvalitet skulle påverkas nämnvärt då arbetsmarknaden är begränsad både gällande utbud och efterfrågan. På lång sikt kan förslaget leda till en bättre och stabilare ekonomi för klubbarna i SHL, vilket i förlängningen bidrar till att utveckla svensk ishockey i rätt riktning.

(1) Siffran avser de fem klubbar som spelade i ligan alla tre säsonger och där vi haft tillgång till tillförlitlig data.

05


Vi har valt att i så hög utsträckning som möjligt basera vår analys på koncernsiffror för respektive klubb. Detta för att visa lagens finansiella ställning på ett rättvist sätt, utan att inkludera koncerninterna transaktioner. I de flesta fall finns också flera bolag kopplade till en klubb utöver den juridiska enhet som har elitlicensen för spel i SHL. Syftet med dessa bolag är att stödja elitverksamheten och generera intäkter och vinster.

Flera klubbar bedriver elitverksamheten i ett aktiebolag, medan exempelvis juniorverksamhet drivs i föreningen. Föreningens huvudsakliga syfte är att slussa in talanger till elitverksamheten och generera framtida intäkter alternativt hålla lönekostnaderna på lägre nivå jämfört med externa spelarrekryteringar.

Appendix – upplysningar


Siffrorna i rapporten har hämtats från följande källor vilket måste beaktas när jämförelser görs. Siffrorna återkommer på flera ställen i rapporten.

Brynäs IF: Koncernredovisning Brynäs IF 2015/2016 respektive 2014/2015.

Djurgårdens IF: Koncernredovisning Djurgårdens IF Ishockeyförening 2015/2016 respektive 2014/2015.

Frölunda HC: Koncernredovisning Frölunda Hockey Club 2015/2016 respektive 2014/2015.

Färjestad BK: Koncernredovisning Färjestad Bollklubb Ideell Förening 2015/2016 respektive 2014/2015.

HV71: Koncernredovisning HV71 (ideell förening) 2015/2016 respektive 2014/2015.

Karlskrona HK: Årsredovisning Karlskrona Hockeyklubb 2015/2016 respektive 2014/2015.

Leksands IF: Koncernredovisning Leksands IF Ishockey AB (publ) 2015/2016 respektive 2014/2015.

Linköping HC: Koncernredovisning Linköpings Hockey Club ideell förening 2015/2016 respektive 2014/2015.

Luleå HF: Koncernredovisning Luleå Hockeyförening 2015/2016 respektive 2014/2015.

Malmö Redhawks: Årsredovisning Malmö Redhawks Ishockey AB 2015/2016 respektive 2014/2015.

Modo Hockey: Koncernredovisning Modo Hockey 2015/2016 respektive 2014/2015.

Rögle BK: Koncernredovisning Rögle BK 2015/2016 respektive 2014/2015.

Skellefteå AIK: Koncernredovisning Skellefteå AIK Hockey 2015/2016 respektive 2014/2015.

Växjö Lakers: Koncernredovisning Växjö Lakers Hockey, VLH 2015/2016 respektive 2014/2015.

Örebro HK: Årsredovisning Örebro Elithockey AB 2015/2016 och Årsredovisning Örebro Hockey Klubb 2014/2015.

Karlskrona och Malmö behöver inte upprätta någon koncernredovisning givet sin storlek. Örebro har inte heller behövt upprätta någon koncernredovisning. I Örebros fall gäller också att de legala enheterna skiljer sig åt mellan åren då elitlicensen överläts till ett aktiebolag inför säsongen 2015/2016. Vad gäller Leksand har vi inte haft tillgång till föreningens koncernredovisning. Detta borde dock inte påverka siffrorna nämnvärt i de avsnitt av rapporten där klubben inkluderas.

I granskningen har vi jämfört de senaste säsongerna på totalnivå och då utgått från de klubbar som spelade i SHL respektive säsong. Vid jämförelser på klubbnivå har vi däremot utgått från de lag som spelade i SHL säsongen 2015/2016. Föregående års siffror redovisas inom parantes.


Anteckningar

EY | Assurance | Tax | Transactions | Advisory

Om EYEY är ett världsledande företag inom revision, redovisning, skatt, transaktioner och affärsrådgivning. Våra tjänster och insikter hjälper till att skapa förtroende och hållbar tillväxt på finansmarknader och i ekonomier världen över. För att hålla våra löften till våra intressenter utvecklar vi ledare och medarbetare som arbetar i team över gränserna. Vi vill att allt vi gör ska bidra till att affärsvärlden och arbetslivet fungerar bättre – för våra medarbetare, våra kunder och de samhällen vi verkar i.

EY refererar till den globala organisationen samt kan avse en eller flera medlemsföretag i Ernst & Young Global Limited. Varje medlemsföretag utgör en egen juridisk person.

© 2017 Ernst & Young AB. All Rights Reserved.

ey.com/se

EY material on this page has been prepared for general informational purposes only and is not intended to be relied upon as accounting, tax, or other professional advice. Please refer to your advisors for specific advice.

Hur mår svensk elithockey? - EY - United States · 2015/2016 ökade SHL sin omsättning med 94...

Documents

Transcript of Hur mår svensk elithockey? - EY - United States · 2015/2016 ökade SHL sin omsättning med 94...