Hur förstå barnfattigdomen i det svenska överflödssamhället?
description
Transcript of Hur förstå barnfattigdomen i det svenska överflödssamhället?
Hur förstå barnfattigdomen i det svenska överflödssamhället?
Skyddsvärnets seminarium
om barnfattigdom
13 december 2011
Folkets hus, Stockholm
Tapio Salonen
Professor i socialt arbete
Den svenska välfärdsutvecklingeni efterkrigstid
Fattigsamhället – motbilden vid 1900-talets mitt
Reformoptimism och expansion
Föreställning om välfärdsutvecklingens inneboende kraft och dynamik att eliminera fattigdom och utsatthet
Fördelningspolitikens paradoxer mellan generella och selektiva inslag – omfördelningsparadox / välfärdsparadox
Välfärdsstatens oåterkallelighet?
Fattigdomsfrågans återkomst från 1990-talet
Olika fattigdomsdefinitioner
• Inkomstfattiga – hushåll med låga inkomster (t.ex. högst 50 eller 60 % av landets
medianinkomst). T.ex. EU:s definitioner
• Ekonomiskt fattiga – hushåll med inkomster som understiger en viss miniminivå för nödvändiga utgifter och konsumtion. T.ex.”Låg inkomststandard”
• Materiellt fattiga – hushåll som saknar tillgång till nödvändiga materiella tillgångar. T.ex. LNU & ULF
• Försörjningsstöd – hushåll som beviljas behovsprövat bidrag.
Andel relativt och absolut fattiga barn i Sverige 2001 -2010.
Slutsats om den svenska fattigdomens utveckling
Motsägelsefull:
Ökad relativ fattigdom&
Oförändrad absolut fattigdom
Fattigdom i vidare förståelse som ekonomisk och social utsatthet, sårbarhet och risk.
1/ Relativt
2/ Multidimensionellt
3/ Relationell
4/ Dynamiskt
5/ Subjektivt
Gränsvärden för inkomstgränser för olika barnhushåll 2009.
Gränsvärden , SEK/mån
1 vuxen + 1 barn 2 vuxna + 2 barn
Median, disponibel ink. Relativ fattigdom (- 60 %) Låg inkomststandard
17 723
10 634
11 424 (64 %)
39 864
23 918
17 470 (44 %)
Gränsvärden för olika typhushåll 1991 -2009.Median = disponibel inkomst
En vuxen + ett barn Två vuxna + två barn
Försörjningsstöd 1985 – 2010. Antal mottagare, hushåll och långvariga mottagare.
Antal bidragsmånader med försörjningsstöd i medeltal 1990 – 2010.
Källa Socialstyrelsens årsstatistik
Barnfattigdom i Sverige 2008
• 220 000 barn i fattigdom
• 11,5 % av barn i Sverige
14
Rädda Barnens årliga index sedan 2002:
• Låg inkomststandard Inkomststandard = Disponibel inkomst per konsumtionsenhet
Norm för baskonsumtion + boendenorm
• Familjer med försörjningsstöd
”Barn som lever i ekonomiskt fattiga familjer eller i familjer som uppbär försörjningsstöd ”
Två delmått:
15
Andel barn i hushåll med låg inkomststandard resp. försörjningsstöd 1991 – 2008.
Försörjningsstöd för barnhushåll 2008 och 2010.
2008
2010 Differens N %
Antal barnhushåll Utbetalt belopp, mkr Samboende med barnEnsamst. med barn Svenskfödda föräldrarUtrikesfödda föräldrar*-varav flykting Hushåll med 1 barn 2 barn 3 barn 4+ barn Totalt antal barn Andel av samtliga barn, %
64 281
3 659
25 79138 180
23 66240 61912 566
29 61618 8679 2246 574
125 813
6,6
74 059
4 456
28 27946 645
27 41446 64512 335
35 00621 55410 2627 237
143 033
7,5
+ 9 778 + 15,2 + 797 + 21,8 + 2 488 + 9,6+ 7 273 + 19,0 + 3 752 + 15,9 + 6 026 + 14,8 -231 -1,8 + 5 390 + 18,2 + 2 687 + 14,2 + 1 038 + 11,3 + 663 + 10,1 + 17 220 + 13,7 + 0,9
Källa: Socialstyrelsens årsstatistik* Minst en av föräldrarna utrikesfödd
17
Barnfattigdom i Sverige 1991-2008.Barn 0-17 år i hushåll med låg inkomststandard och/eller försörjningsstöd.
Andel hushåll i relativ fattigdom efter hushållstyp 1998 – 2009.
Källa: Försäkringskassan 2010
Barnfattigdom efter föräldrars bakgrund 1991, 1997, 2002 och 2008.
Kvot utr/sv: 2,6 2,7 4,2 5,5
Andel utr.född, i %: 39 44 54 65
Högst 5 år i Sverige:
2002: 32’ av 252’ (13 %)
2008: 48’ av 220’ (22 %)
Stora skillnader beroende på familjeförhållanden och bakgrund.
År 2008.
14,4
17,2
31,1
11,5
0
5
10
15
20
25
30
35
Stockholm Göteborg Malmö Hela landet
Barnfattigdomen är hög i storstäderna.
År 2008.
Stora skillnader mellan storstädernas stadsdelar. År 2008.
8,3
56,7
3,4
60,4
7,5
66,1
0
10
20
30
40
50
60
70
Bromma Rinkeby Torslanda Bergsjön Limhamn-Bunkeflo
Rosengård
Stockholm Göteborg Malmö
Pro
cent
enhe
ter
1950 31,4
1975 65,5
2000100.0
2007117,6
2009109,9
1991-1994 - 5,2
2008-2009 -7,7
1981 - 0,3
1977 -2,0
BNP-utvecklingen i Sverige per capita 1950-2009. Fast pris, referensår 2000.
2010: 116,1
Disponibel inkomst per konsumtionsenhet inklusive kapitalinkomst 1991 och 2009.
Förändring i procent efter deciler. I 2009 års priser.
Källa: SCB 2010, Hushållens ekonomi 2010
Inkomstspridning i Sverige 1975 – 2009.Ginikoefficient för disponibel inkomst per.k.e. inkl. kapitalvinst
Källa: SCB 2011
Välfärdspolitikens betydelse för barns ekonomiska utsatthet
Slutsats:
Välfärdspolitiken gör skillnad
Barnfattigdomen skulle varit tre gånger högre utan detta ”filter”, d.v.s. inte ca 8 - 15 % utan 25 – 35 %
Men, hur har offentliga transfereringars fattigdomsbekämpande effekten utvecklats under senare år?
Tilltagande uppdelning
Nivå 1: Mellan som arbetar och de som inte arbetar
Nivå 2: Mellan försäkrade och oförsäkrade
bland dem som inte arbetar
29
Andel inkomstfattiga personer 20-64 år efter sysselsättning 1995 – 2008.
30
Antal helårsekvivalenter i åldrarna 20-64 år som försörjs på sociala ersättningar*.
*=sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning, ersättning vid arbetslöshet och ekonomiskt bistånd
Andel, i %:
1990: 14,8
1994: 22,7
2010: 15,6
31
Välfärd, inte för allaDen ekonomiska familjepolitikens
betydelse för barnfattigdomen i Sverige
Tapio SalonenProfessor i socialt arbeteMalmö högskola
32
Den ekonomiska familjepolitikenCa 70 miljarder kronor 2009. Administreras av Försäkringskassan
Tre huvudkategorier:1. Försäkringar ; föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning, havandeskapspenning, pensionsrätt för barnår, barnpension och efterlevandestöd till barn.
2. Generella bidrag ; barnbidrag (inklusive flerbarnstillägg) och adoptionsbidrag.
3. Behovsprövade bidrag ; bostadsbidrag, vårdbidrag och underhållsstöd.
33
Metod och genomförande
• Baseras på SCB:s årliga urvalsundersökning HEK (Hushållens ekonomi)
• Utgår från disponibel inkomst per konsumtionsenhet
• Inkomstfattigdom = Disponibel inkomst under 60 procent av medianinkomsten resp. år
• Samma källor och beräkningssätt som i Socialförsäkringsrapport 2010:10
34
Den ekonomiska politikens andel av disponibel inkomst i olika hushållstyper 1998 – 2009.
35
Betydelse av familjepolitiska insatser 1998 – 2009.
36
Fattigdomsdämpande effekt av den ekonomiska familjepolitiken 1998-2009.
37
Betydelse av olika förmåner för den relativa fattigdomen 1998 – 2009.
38
Andel barnhushåll i relativ fattigdom med och utan ekonomisk familjepolitik 2000 och 2009.
39
Den ekonomiska familjepolitikens fördelning bland barnhushåll efter kvintiler 1998 och 2008.
40
Ekonomisk familjepolitisk fördelning efter deciler 2009.
41
Familjepolitiska stöd bland barnhushåll 2009 efter deciler. I milj kr.
42
Barn 0-17 år i familjer med relativ fattigdom med respektive utan bostadsbidrag och försörjningsstöd år 2000 och 2008.
Barns rättigheter och föräldrars etablering – växande dilemma
Två samtida policyinriktningar i Sverige och internationellt:
1. Betoning på barns rättigheter här och nu
från ”becoming” till ”being”
2. Aktiveringspolitik med skärpta krav och skyldigheter
Selektiva
Generella
Reaktiva Proaktiva
INSATSER MOT BARNFATTIGDOM
Vad skulle det kosta att eliminera barnfattigdomen i Sverige?
Slutsatser
• Välfärdssystemens reversibilitet
• Tilltagande polarisering mellan inkluderade och exkluderade, fattiggörande
• Uppkomst och förstärkning av duala välfärdslösningar mellan etablerade och oetablerade grupper
• Utmaningar för sammanhållningen