Hur förbättras förutsättningarna för basnäringens transporter från Norra Skandinavien?

Ökad logistiksamverkan – en förutsättning för effektiva järnvägs- och sjötransporter?

Fredrik Bärthel, Vectura

2

Bakgrund till BGLC

Bothnian Green Logistic CorridorBothnian Green Logistic Corridor (BGLC) arbetar att förbättra näringslivets förutsättningar för att på ett smartare och effektivare sätt transportera råvaror och industriprodukter från Norra Skandinavien till avsättningsmarknaderna i Centraleuropa.

Målsättningen: • presentera kvantifierbara ”gröna”

(resurseffektiva) transportlösningar som kan möta framtidens behov.

• Utnyttja befintlig infrastruktur på ett smartare sätt.

(Source: www.bothniangreen.se)

Green Corridors

Corridor (Links/Nods)

TransportTechnologies

Transport/LogisticsSolutions

(Business models)

Policy andRegulations

Definition;• Sustainable logistical transport solutions

with high efficiency (cost and quality), security and safety and proven low environmental impact.

• Integrated transport solutions where all transport modes are used optimally.

• Harmonized regulations. • A commercial and technically open

transport network/system.• Concentration of long distance transport

flows to a few efficient corridors.• Strategically located terminals – offering

interoperability and interconnectivity between transport modes.

• A platform for development and demo of innovative logistic solutions.

Dimensions of Green Corridors

(Source: Government Offices of Sweden, 2010.)

Genomförande• Part I

– Theoretical model of stakeholders– Net list of interesting & interested actors/stakeholders– Mapping logistics opportunities

• Part II– Literature study: trends, conditions, future outlooks– Planning work for stakeholder meetings & study visits

• Part III– Stakeholder meetings & study visits (e.g. documentation)– Testing” the identified logistics opportunities

• Part IV– Inventory of existing strategies (corridors, regions, countries)– Reviewing relevant material from other WPs to be included in the

strategy/marketing plan formulation– Formulation of marketing plan– Formulation of BGLC Strategy (e.g. vision, action plan, tasks for

the High Level Logistics Network, “corridor management” setup)

Stakeholder meetings & study visits

BGLC Marketing plan & Strategy

BTO, NECL, EWCTEU White paper, National Transport

PoliciesTheoretical mapping of actors

Trends, conditions,

future outlooks

German consultant

Förväntat resultat (utvecklingssteg 1)• Etablering av forum (High level strategic logistic network) • Gemensamt strategiskt nätverk för transportköpare• Seminarier: interna och externa gästföreläsare• Mål: Gemensam vision och utveckling behov BGLC

– Godsvolymer; 2012 – 2015 (2030)– Relevant omvärldsbevakning– IT stöd för ökad effektivitet– Organisatoriska hinder/möjligheter– Tekniska hinder/möjligheter– Infrastrukturbehov

Förväntat resultat Utvecklingsfas 2• Utveckling från ett forum till en permanent korridor organisation

(Reguljär verksamhet med operativ karaktär)– Utveckling av TSP/fraktbörs utnyttjande av tomkapacitet

• Mäklartjänst– Gemensamma krav och prioritering av tåglägen– Gemensam upphandling av IT- baserat logistikstöd

• App för returtransporter• Terminalaktörer

– Gemensamma EU-ansökningar/projektinitiering (transportresurser, farkoster)

• Metodik för samhällsekonomisk beräkningar av godstransporters nytta för samhället.

– Gemensamma logistikcentra i omvärlden (new markets)

Syfte• Hur förbättras förutsättningarna för

basnäringens transporter från Norra Skandinavien?

• Hur skapa ökad logistiksamverkan – en förutsättning för effektiva järnvägs- och sjötransporter?

Mål: • Diskussion kring om

förutsättningar och möjligheter• Diskussion kring pilot och/eller

demonstration

Gdynia

Dagens syfte och mål

Möjligheter och begränsningar

Samhället

Varuägarna

Operatörerna

Ökad andelHållbara transporter

Barriärer

Barriärer

Gemensamt mål:Affärs-perspektiv

Hållbarhets-perspektiv

Produktions-perspektiv

Före

tags

-och

sam

hälls

-ek

onom

iskt

per

spek

tiv

Godsflöden • Massgods– Mineraler/gruvor– Energi– Olja

• Basindustri– Skogsbruk– Papper och massa– Trävaror*– Kemi

• Produktgods– Handel– Livsmedel– Verkstad– Övrig tillverkning

Effekter av svaveldirektivet• Gruvor/mineraler 10 – 15 SEK

per ton• Basindustrin 20-100 SEK per

ton)=> Ökade transportkostnader med 25-40 %

• Ökad fartygsstorlek• Hamnkoncentration

– Järnvägsfärjor

-20

-10

0

10

20

30

40

Båt 1 Båt 2 Båt 3

HFO 1 %

MDO

MDO 30 %

Differens kapacitetbegränsning/ ej kapacitetsbegränsning

• Ett högre oljepris och EUs svaveldirektiv kommer öka kostnaderna för godstransporter till sjöss – vilket i sig står i motsats mot förhoppningar att sjöfarten ska lösa stora delar av kommande kapacitetsproblem på järnvägen.

Sjö - järnväg

Väg - järnväg

DiskussionUtan kapacitetsbegränsningar

– Södergående: • 2,5 mton via Godsstråket i

Bergslagen (12).• 0,7 mton Stambanan genom Övre

Norrland (4).– Nordgående

• 0,4 mton via Godsstråket i Bergslagen (1-2).

• 0,3 mton via Stambanan genom Övre Norrland (1-2).

Företagsekonomiska effekter• Längre ledtider (5-15 % högre transportkostnader)

Uppskattningsvis innebär det transportkostnadsbesparing på 150 – 300 MSEK för näringslivet per år.

• Sårbarhet och längre produktionsstopp resulterar i utebliven försäljning. Långsiktigt innebär det ”bad will” hos företagens kunder. En veckas uteblivna leveranser till följd av stopp i produktionen motsvarar miljardbelopp för svenskt näringsliv

• För företagen är en stabil och trygg transportförsörjning grundläggande och långsiktigt påverkar den företagens lokaliseringsstrategier.

Lastbilstrafik?• 10 mton

– 2 000 EMS-ekipage eller

– 1 200 HCT lastbilar per dygn.

• Intermodalitet: – 25-40 % besparing

0

50

100

150

200

250

300

350

400

10 30 50 70 90 110 130 150 170 190 210 230 250 270 290 310 330 350 370 390 410 430 450 470 490

RoadRail ELRail El - VXL DieselRail Diesel TdRail Diesel TMZRail Diesel KapillärRoad 32 m

Kost

nad

per t

on

• Intermodal service providers – Green Cargo

– CargoNet

– New Entrants

• Ökad fragmentering/kundlösningar

Intermodal Services

pre-haulage

post-haulagerail haulage

transshipment transshipment

co-ordination of intermodal transport

co-ordination of the core of intermodal transport

© Johan Woxenius

Location Owner OperatorNarvik (Fagernes) Cargo Net A/SKiruna Jernhusen Green CargoLuleå Luleå Kombiterminal Cargo NetSkellefteå Jernhusen n aUmeå NLC LogentSundsvall Jernhusen LogentGävle Containerterminal NOOR Holding Gävle ContainerterminalGävle Intermodal terminal Jernhusen Road Cargo SwedenÖrebro Terminal Real Estate Company TM RailHallsberg Hallsbergs Kommun Hallsbergsterminalen ABBorlänge Trafikverket Green CargoBorlänge Jernhusen Borlänge CombiterminalVästerås Jernhusen/Mälarhamnar Mälarhamnar

Varför nytt forum? • Svaveldirektivet

• Kapacitetsbegränsningar

• Näringslivet ljumt intresse

• För basnäringen: behov av större fordon och farkoster men det påverkar logistik- och transportstruktur.

Logistiska möjligheter

Marknad• Marknad påverkar logistik. • Tjänsteutbud - Operatörerna

utvecklar och säljer trafikslagsbunden service och inte logistiklösningar

• Tjänsteutbud – sjö- och järnväg som kompletterande trafikslag i ett nätverk

• En inbyggd låsning eftersom ingen är villig att satsa ekonomiskt eller göra långsiktiga åtaganden. Hur komma runt?

• Nyttor/kostnader – fördelas de lika?

Organisation• En kritisk fråga är hur man konsoliderar flöden för att få större

samlade volymer. Nyckeln ligger i nya kombinationer och/eller samarbetsformer (Horisontellt/vertikalt samarbete).– Samverkan kring volymer och resursutnyttjande möjliggör

utnyttjande av trafikslagens skalekonomi– Samlastning kan ge besparingar 20-25 % för enskilt företag. – Teoretiskt en win-win situation, men vem sköter den

övergripande samordningen - neutral aktör?• Nya lösningar kräver samverkan, vilket ökar kravet på

långsiktighet. Idag är tänkandet ofta kortsiktigt. Förenligt? • Vem ska ställa sig i Poole position för att driva lösningar?• Neutralt forum? för att driva frågorna, föra dialog med

myndigheterna etc. Vilken nytta och vilken ska uppgiften vara?

Produktions- och driftsmässiga möjligheter• Förändra produktions-planering och trafik-

planering till top-down• Förändrade möjligheter att utnyttja

infrastrukturen under dygnets timmar• Mer harmoniserad hastighetsprofil med

persontrafiken?• Nya produktionsupplägg – blocktänkande –

minskad sårbarhet • Affärsidén för en samordnande funktion är att

kombinera kontinuerliga flöden med samma tidskrav (basvolym) –

• Kritiskt att öka volymerna – att få cirklarna att börja gå åt rätt håll.

IT, administrativa och planeringsmöjligheter

• Summan av mindre och medelstora flöden längs det totala flödet skapar komplexitet i mängd, tid och rum. Nya planerings- och styrningssystem behövs för att kunna hantera nätverkskomplexiteten?

• Vi pratar inte om en lösning, vi pratar om flera anpassade lösningar som ska koordineras. En och samma relation kan omfatta flera flöden, ex ett basflöde och ett akutflöde (variation) för olika kunder.

• Finns de IT stöd som behövs att köpa på marknaden och vem är beredd att göra investeringen?

Infrastrukturella möjligheter - Långsiktig vision

sid 5

Motorvagnståg

Persontåg sth 80 Kombitåg, Lätt Vagnslast

Normalgodståg, All P Trafik

Tunga långa godståg med stor profil Snabb P trafik Långa bilar

Malmbana

STAX 16 20 22,5 25 30STH 70 80 90/110 100/140

Normal Sido-linjestandard

Vectura förslag till målbild 2025 i NTP

Turistbana säsong

Del av det svenska transportsystemet

Överlägset och konkurrenskraftigt transportalternativ

En förändrad syn krävs från dagens enskilda relationer och teknikfrågor till att se järnvägssystemet som en del av transportköparnas logistik

Tekniska möjligheter• Feederfartygen i Bottenviken tar mellan 400 – 1000 TEU, vilket skall

jämföras med dagens containergodståg på 90 TEU och framtidens på 112 (+25 %) eller 132 TEU (+50 %). Minskade transportkostnader med 10-25 %. Men räcker det?

• 750/880 meter och 25 tons axeltryck skulle innebära– kostnadsbesparingar för svenskt näringsliv med 20-50 %. – öka lasteffektiviteten med 30 % för biobränsle och för sågat virke

130-170 %. Det skulle generera minskade transportkostnader motsvarande 30-40 %.

– effektivare utnyttjande av begränsande infrastruktur vid industrier och hamnar och potentiellt skulle

– ett heltåg (med 880 meters längd) skulle kunna transportera lika mycket gods som ett Vänermaxfartyg.

• Lösa kylproblematiken - 50 % av dagligvarorna har kylkrav.

Regulativa möjligheter

• Vem skall skapa villkoren eller incitamenten för att göra förändringen?

• I vilken utsträckning krävs myndigheternas inblandning för att komma vidare?

Samhällsorienterade möjligheter• Det behövs en mer målmedveten trafikpolitik med

större hänsyn till transporter och logistik• Det krävs ny metodik för utvärdering av

investeringar i infrastruktur/terminaler samt för tidtabellsplaneringen (tillgången till infrastrukturen/terminaler tidsmässigt). Med nuvarande metodik och modeller går det aldrig att räkna hem investeringar i infrastruktur för godstransporter.

• Kostnadsneutralt uttag av infrastrukturavgifter.• Underlätta etablering av exempelvis industrispår•

Frågeställningar för diskussion• Hur förändra beteende hos aktörerna

– Ökad logistiksamverkan och samordning av flöden från flera aktörer? – minska transportmängd (per avgång/företag) med bibehållen eller ökad

frekvens. – Öppna upp dedikerade transportsystem (baskunder) och ta in andra

SME-kunder. Hur arbeta med att balansera befintliga transportsystem (ex med Cross-docking terminaler) för ökat resursutnyttjande.

• Två olika inriktningar kan tänkas för basgods: – Basgods (papper, stål etc) = långa tunga tåg från Norrland med förbättrad effektivitet,

bättre miljöpotential och – Samordning Norrland: Ökad samordning av flöden för ökad frekvens, minskad risk och

ökad tillgänglighet till järnvägstransporter – genom förändrat produktionsupplägg systemtåg mot blocktåg (vagngrupper).

Frågeställningar för diskussion• Distribution på Norrland från Mälardalen och Jönköping

=> inklusive hur balansera dessa flöden (idag ett problem) – livsmedel, vitvaror, kläder och annat konsumtionsgods

• Emerging markets – hur kan aktörer samverka för att samla en basvolym för effektiv logistik och distribution på nya marknader – inte bara smarta transportlösningar utan vidgade avsättningsmarknader för företagen.

• Vem ställer sig i Pole Position för en sådan förändring?

• Gemensamt identifiera Best Practise