Hur arbetet med biologi kan se ut i förskolan

En studie om vad pedagogerna förknippar med biologi samt hur arbetet med

biologi kan se ut i förskolan.

How working with biology could look like in preschool

A study of teacher’s approach to biology and how working with biology can look

like in preschool.

Moa Antonia Mattsson

Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap

Förskollärarprogrammet

Grundnivå 15hp

Handledare: Michal Drechsler

Examinator: Getahun Yacub Abraham

2017-06-26

Abstract

The purpose of the study is to investigate what preschool teachers associate with the subject

of biology. The purpose is also to investigate how preschool teachers work with the subject of

biology. The method semi structured interviews were done with six teachers in two different

preschools in Sweden. The method was inspired by grounded theory. The interviews were

recorded on a smartphone using a recording-app and then it was written down on a document.

The results of this study are that teachers do work with biology in the preschool but they think

they might do it unconsciously. The results show how the teachers are working with animals,

plants, the human body and natural cycle. They read, sing and paint animals. The teachers

really listen to the children’s questions and plan the work by their questions and thoughts.

This study is relevant for preschool-teachers because the examples are from preschool-

teachers on how you can work with biology. The results also show that the teachers associate

biology with animals, plants, the human body and natural cycle but also that they think about

the difficulty with the subject.

Keywords

Biology, preschool, kindergarten, learning, teacher, grounded theory, interview

Sammanfattning

Syftet med studien är att undersöka vad förskollärare förknippar med ämnet biologi och vad

de anser om att arbeta med ämnet biologi i förskolan. I studien användes individuella

semistrukturerade intervjuer. Sex stycken förskollärare från två olika förskolor i Sverige

intervjuades. Metoden var inspirerad av den så kallade grounded theory. Intervjuer

genomfördes i två olika omgångar. Syftet med intervjuerna i första omgången var att ställa

öppna frågor kring biologi för att sedan i andra omgången ställa specifika frågor för att få mer

utvecklade svar. Intervjuerna spelades in på en smarttelefon med hjälp av en inspelnings-app

för att sedan dokumenteras skriftligt. Resultatet visar att pedagogerna förknippar biologi med

djur, växter, kretslopp och människokroppen och att de arbetar med biologi främst genom att

till exempel läsa, sjunga och måla djur tillsammans med barnen. Resultatet visar på

svårigheterna med ämnet men också på att pedagogerna tror sig arbeta med biologi

omedvetet. Denna studie är relevant för förskollärare då exempel på hur man kan arbeta med

biologi kommer från förskollärare.

Nyckelord

Biologi, förskola, lärande, förskollärare, lärare, grounded theory, intervju

Innehållsförteckning

1. Inledning ................................................................................................................... 1

1.2 Syfte och frågeställningar .................................................................................................... 1

2. Bakgrund .................................................................................................................. 2

2.1 Tidigare forskning ............................................................................................................... 2

2.2 Biologi i förskolan ............................................................................................................... 4

3. Metodologisk ansats och val av metod ...................................................................... 5

3.1 Urval .................................................................................................................................. 5

3.2 Datainsamlingsmetod ......................................................................................................... 5

3.3 Genomförande ................................................................................................................... 6

3.4 Databearbetning ................................................................................................................. 6

3.5 Etiska överväganden ........................................................................................................... 6

4. Resultat och analys.................................................................................................... 7

4.1 Vad pedagogerna förknippar med biologi ...................................................................... 7 4.1.1 Djur ....................................................................................................................................................... 7 4.1.2 Växter .................................................................................................................................................... 7 4.1.3 Människokroppen ................................................................................................................................. 7 4.1.4 Kretslopp ............................................................................................................................................... 7 4.1.5 Övriga tankar ........................................................................................................................................ 7

4.2 Hur pedagogerna arbetar med biologi ................................................................................. 8 4.2.1 Planerade aktiviteter ............................................................................................................................ 8

4.2.1.1 Växter ............................................................................................................................................ 8 4.2.1.2 Kretslopp ....................................................................................................................................... 8 4.2.1.3 Djur ............................................................................................................................................... 8 4.2.1.4 Människokroppen ......................................................................................................................... 9

4.2.2 Oplanerade aktiviteter .......................................................................................................................... 9 4.2.2.1 Människokroppen ......................................................................................................................... 9

4.3 Pedagogernas syn på biologi ............................................................................................. 10 4.3.1 Intresset .............................................................................................................................................. 10 4.3.2 Säkerhet .............................................................................................................................................. 10 4.3.3 Svårigheter .......................................................................................................................................... 10

5. Diskussion ............................................................................................................... 11

5.1 Resultatdiskussion ............................................................................................................ 11

5.2 Metoddiskussion .............................................................................................................. 12

5.3 Vidare forskning ............................................................................................................... 13

5.4 Implikationer .................................................................................................................... 13

6. Referenser ............................................................................................................... 14

7. Bilagor .................................................................................................................... 15

1

1. Inledning

Syftet med denna studie är att undersöka vad förskollärare förknippar med ämnet biologi och

hur de anser att de arbetar med ämnet i förskolan.

Studien baseras på tidigare forskning som visar på att lärare med inriktning mot de yngre

åldrarna generellt har begränsade kunskaper, att de oftast är tveksamma inom

naturvetenskapliga ämnen, samt att det finns en stor osäkerhet och begränsat intresse för

biologi (Appleton, 2008; Smith & Neale, 1989). Därför är det intressant att dels ta reda på vad

förskollärare förknippar med biologi, dels ta reda på ifall de arbetar med biologi och i så fall

hur de gör det.

1.2 Syfte och frågeställningar

Syftet med denna studie är att undersöka vad förskollärare förknippar med ämnet biologi men

även hur de anser att de arbetar med ämnet i förskolan.

För att fördjupa och tydligare beskriva syftet med studien har följande frågeställningar valts

Vad förknippar pedagogerna med ämnet biologi?

Hur arbetar pedagogerna med biologi i förskolan utifrån läroplanen?

Hur ser pedagogerna på ämnet biologi?

2

2. Bakgrund

Enligt förskolans styrdokument ska förskolan sträva efter att varje barn:

● ”utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor,

natur och samhälle påverkar varandra,

● utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kun-

nande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,

● utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala

om naturvetenskap.” (Skolverket, 2016, s.10).

Myndigheten för skolutveckling (2003) förklarar att vetenskapliga ämnen är viktiga att ha

kunskap om, de gäller såväl allmän som specialiserad sådan. Detta är för att förstå vad som

sker i vår omgivning och värld. Men också för att kunskapen är nödvändig ur medborgar- och

allmänbildningsperspektiv då både naturvetenskaplig och tekniks utveckling ständigt sker

med. Detta påverkar människan och vårt sätt att leva och därför är kunskap nödvändig för att

vi ska förstå naturens och teknikens utveckling och förändring. Myndigheten för

skolutveckling (2003) trycker även på för- och grundskolans viktiga roll gällande barns

naturvetenskapliga lärande. Genom att introducera ämnena i tidig ålder med hjälp av frågor

som är kopplade till barns uppfattning om deras verklighet, kan det ha betydelse för ett senare

intresse för vetenskapliga ämnen.

De konsekvenser som kan uppstå vid brist på kunskap om biologi är att barnens frågor och

funderingar om vissa fenomen inte blir tagna på allvar. Vilket resulterar i att barnen inte blir

sedda och lyssnade på och att verksamheten blir mer styrd av det pedagogerna har kunskap

om istället för barnens intressen. Har man bristande kunskap i till exempel ämnet biologi kan

pedagogen istället välja att vända det till något positivt, genom att tillsammans med barnen

utforska på olika fenomen. Att vara ärlig med barnen och bjuda in till att utforska tillsammans

som grupp kan väcka lusten för lärandet i de naturvetenskapliga ämnena.

Eftersom förskolans läroplan inte har uppnåendemål utan strävansmål är det egentligen inget

tvång att följa varje punkt, dock är det önskvärt. Känner pedagogerna osäkerhet kring ett

ämne som läroplanen tar upp, som till exempel biologi, går det snabbt och relativt enkelt med

hjälp av dagens teknik uppdatera sina kunskaper. Även utnyttja möjligheten att prata med sina

kollegor där de kan dela erfarenheter och kunskap med varandra.

2.1 Tidigare forskning

När man pratar om ämnet naturvetenskap tolkas ämnet oftast som väldigt svårt med mycket

information man ska kunna eller känna till (Ideland & Malmberg, 2010). Det finns forskning

som visar på att lärare med inriktning mot de yngre åldrarna är oftast tveksamma till

naturvetenskap, detta på grund av brist i kompetens när det handlar om att undervisa

naturvetenskapliga ämnen (Appleton, 2008). Andersson (2011) hänvisar till Smith och Neale

(1989) som i en undersökning som visade på att lärare generellt har begränsade kunskaper

inom naturvetenskap.

3

Elfström, Nilsson, Sterner och Wehner-Godée (2008) skriver att pedagoger i den svenska

förskolan ofta väljer att arbeta med andra ämnen så som matematik eller svenska, än att arbeta

med naturvetenskapliga ämnen. Författarna menar att det är brist på kunskap som gör och när

barn ställer frågor relaterat till naturvetenskapliga fenomen vet pedagogerna oftast inte svaret

och tar därför inte barnens frågor på allvar. De blir för komplicerade för en pedagog med

begränsad kunskap att svara på. Det är därför viktigt vid uppstart av projekt med bestämda

mål att pedagogen eller pedagogerna är insatta i de ämnen de vill arbeta med tillsammans med

barnen, och att de tar till sig av den kunskap som behövs.

Ett viktigt ställningstagande gällande arbetet med vetenskapliga ämnen är hur man ställer

frågor som leder till handling. Detta gör man genom att ställa produktiva frågor. Elfström

m.fl. förklarar att det är viktigt att vara lyhörd på barnens frågor och att synliggöra vad som

intresserar barnen. Därifrån blir det pedagogens ansvar att omvandla barnens frågor och

funderingar till frågor som går att undersöka, att väcka lusten till att vilja utforska och ta reda

på mer (2008).

Enligt Ideland & Malmberg (2010) finns det dock ett arbetssätt att förhålla sig till vid arbetet

med naturvetenskapliga ämnen, som handlar om att ställa frågor och observera till exempel

naturen som barn möter i sin vardag. Szczepanski (2014) förklarar att det inte bara är viktigt

för barns välmående att ta tillvara på naturen och befinna sig utomhus, utan det har också

relevans för lärandet i samband med inomhusmiljön. För att också skapa variation i lärandet

bör undervisningen inte bara ske inomhus utan bör också få ske ute i naturen.

Utomhuspedagogik är ett teoretiskt perspektiv där utomhusdidaktik sker och bestäms av

naturens tillgångar. Författaren menar också att inomhusmiljön kan begränsa lärandet och att

med hjälp av utomhuspedagogiken kan man möjliggöra barns interaktion mellan känslor,

tankar och handlingar.

En annan artikel som berör arbetet med naturvetenskapliga ämnen av Susan D. Witt &

Katherine P. Kimple (2008), skriver de att arbetet med naturvetenskap är tacksamt då ämnet är

mångsidigt. Det tillåter lärarna att välja vad för frågor som ska tas upp och arbetas med i

förskolan. Författarna skriver också att små barn är mottagliga för idéer som de själva kan

tolka och ha förståelse för. Ett exempel på ett bra ämne att arbeta med menar författarna är

miljön. De säger att miljö är ett idealt ämne att arbeta med tillsammans med små barn då

möjligheterna i arbetet är både praktiskt och flexibelt. Detta menar de hjälper att hålla barns

uppmärksamhet vid liv en längre tid. I artikeln av Witt & Kimple (2008) beskrivs också olika

typer av aktiviteter som barn fick delta i under ett projekt som utfördes på en förskola i

Pennsylvania, USA. Projektets syfte var att skapa medvetenhet om miljön hos förskolebarn

genom att de i olika aktiviteter fick integrera med material och objekt. Dessa praktiska

aktiviteter gav barnen möjligheter att utforska och upptäcka nya okända begrepp och koncept.

Detta kan tolkas som att barn gärna lär sig när de får utöva och utforska någonting praktiskt,

med fler sinnen som känsel, lukt, kroppen och synen.

4

2.2 Biologi i förskolan

Biologi är ett stort ämne som handlar om naturen, kroppen och läran om livet. Att undervisa

biologi i förskolan skiljer sig från grundskolan då förskolans läroplan har färre strävansmål

som berör lärandet om biologi och då skolan har uppnåendemål. Förskolan ska sträva efter ett

intresse eller nyfikenhet medan grundskolan har tydliga kunskapsmål som beskriver vad

eleven ska uppnå för att klara grundskolan.

Arbetet med biologi kan variera på olika förskolor. Men Elfström m.fl. (2008) beskriver att

det naturvetenskapliga lärandet sker och styrs av barns intresse och nyfikenhet. Det är därför

viktigt att man ibland som pedagog tar på sig så kallade naturvetenskapliga glasögon för att

kunna upptäcka det utforskande som kan ske i barns lek det vill säga att man är lyhörd, och

uppmärksam på det barn gör, pratar om och frågar om. Och det är på detta vis lärandet om

biologi och andra naturvetenskapliga ämnen skiljer sig mellan förskolan och grundskolan, där

man som lärare har fler mål som elever ska uppnå för att kunna bli godkänd. I grundskolan

styrs lärandet mestadels av målen och det är läraren som formar undervisningen. Till skillnad

till lärandet i förskolan som styrs av barnens intresse där det är upp till pedagogerna att

synliggöra det och att planera därefter. Detta för att väcka barns nyfikenhet och lägga en

grund för det fortsatta lärandet.

5

3. Metodologisk ansats och val av metod

Den metod som användes var semistrukturerad intervju vilket innebär att man har ett

frågeschema med frågor som man valt ut efter de teman eller problemområde man vill

undersöka. Vid en intervju utgår man ifrån att det går att förstå en persons tankar. Detta ger

arbetet en kognitiv ansats. Dock behöver man inte ställa frågorna i ordning och det innebär

även att man har möjligheten till att ställa följdfrågor utefter deltagarnas svar (Bryman, 2008).

Alla frågor ställdes till deltagarna men också några följdfrågor beroende på deras svar. Detta

var för att försöka få så bra bild som möjligt på hur deltagarna ser eller tänker kring detta

ämnet.

Fördelarna med att använda sig av en semistrukturerad intervju är flera. En är att den inte har

ett fast frågeschema med bestämd ordning, utan du som intervjuare har frågorna i ett

dokument som stöd till dig själv. En annan fördel med metoden är att det finns möjlighet att

ställa följdfrågor till deltagarnas svar med syftet att få så djupa och utförligare svar som

möjligt. Nackdelar med intervju överlag som metod är att du som forskare endast får en

uppfattning om de problemområde som undersöks och efterfrågas. Vid intervju blir det svårt

att få svar på ”hur-frågor”, utan det besvarar observationer bättre på då personers handlingar

och beteenden synliggörs. Vid intervju kan deltagarna också svara som de tror att du som

forskare vill att de ska svara, därför kan det lätt bli vilseledande och inte garanterat ett ärligt

svar (Bryman, 2008).

3.1 Urval

Jag gjorde intervjuer vid två olika förskolor, båda i norra mellansverige. Den ena förskolan

ligger centralt med mycket trafik omkring. Det finns begränsat med natur såsom träd och

buskar i närheten och det krävs en lite längre promenad för att komma till en skog. Förskolan

har en avdelning med barn i åldrarna 1–5 år. Jag intervjuade fyra pedagoger som alla har

förskollärarexamen. I denna studie kommer jag dock endast kunna använda mig av svar från

tre pedagoger då intervjun med den fjärde pedagogen inte spelades in. Detta på grund av

tekniskt fel.

Den andra förskolan jag besökte hade betydligt mer natur och grönområden i närheten. Denna

förskola har fem avdelningar med barn i åldrarna 1–5 år. Jag intervjuade två pedagoger med

förskollärarexamen och inför detta möte hade intervjufrågorna ändrats efter konsultation med

handledare. Frågorna hade också ändrats utefter de svar som samlades in från första

intervjuomgången. Frågorna specificerades mer med utgångspunkt från läroplanen.

3.2 Datainsamlingsmetod

Intervjuerna spelades in på en smarttelefon via en inspelnings-app. Vid första

intervjuomgången fördes ytterst få anteckningar då att jag som intervjuare skulle kunna ha

koll på vad som togs upp. Frågorna som ställdes var relativt breda och öppna och behandlade

biologi generellt. Vid andra omgången gjordes inga anteckningar då jag ansåg att det var för

distraherande att föra anteckningar. Istället ville jag att intervjun skulle likna mer en

6

konversation. Frågorna till andra omgången blev mer specificerade med utgångspunkt från de

svar som samlades in från första intervjuomgången, men även utifrån vad läroplanen har för

strävansmål om biologi.

3.3 Genomförande

Innan intervjuerna kunde äga rum behövde samtliga deltagare skriva på ett samtyckesintyg

(Se bilaga.). Varje pedagog fick även ett informationsblad som beskriver studiens syfte (Se

bilaga.). Intervjuerna gjordes i två omgångar och var inspirerad av metoden grounded theory.

Denna teori innebär att två intervjuomgångar görs, där den första omgången behandlar mer

öppna och breda frågor om till exempel biologi i detta scenario. Vid den andra omgången

specificeras frågorna mer konkret och smalas ner beroende på de svar förra omgången gav

(Strauss & Corbin, 1998). Utefter första omgången kom kategorierna i resultatet fram.

3.4 Databearbetning

Data som samlats in har transkriberats och materialet har sedan lästs igenom och korrigerats

medan inspelningen spelats upp flera gånger. Detta har gjorts för att vara säker att inget har

missats. Denna procedur gjordes på båda intervjuomgångarna. Jag har försökt hitta likheter

och olikheter bland svaren och har även valt bort det som inte har relevans för denna studie.

Kategorierna i resultatet som har skapats är utifrån deltagarnas svar från första

intervjuomgången.

3.5 Etiska överväganden

Som jag nämnde i stycket om genomförande fick varje deltagare ta del av informationsbrevet

samt skriva under ett samtyckesbrev innan intervjun kunde äga rum. Johansson och Svedner

(2010) och Vetenskapsrådet (2011) tar upp att god forskningsetik handlar dels om att varje

deltagare ska få tillgång till information om studien och samtidigt förstå för att de kan avbryta

sitt deltagande när de vill. Deltagarna ska också vara införstådda på hur undersökningen

kommer gå till och även vilka moment som ingår. Författarna tar också upp integriteten och

deltagarnas anonymitet. Det är viktigt att deltagarna ska kunna vara säkra och lita på att deras

åsikter och svar inte läcker ut. När arbetet är färdigt ska det inte gå att identifiera plats eller

personer som medverkat. Därför kommer namnen på deltagarna till denna studie inte nämnas,

utan istället kommer de benämnas ”pedagog 1, 2 eller 3” och även från ”förskola 1 eller 2”.

Alla uppgifter och all data har behandlats och förvarats där endast jag har tillgång. Den

datainsamling jag genomfört används endast till denna undersökning och kommer därefter att

förstöras när arbetet är färdigt. Bryman (2008) förklarar att man ska behandla uppgifter och

data med sekretess för att inga obehöriga ska kunna ta del av det.

7

4. Resultat och analys

4.1 Vad pedagogerna förknippar med biologi

4.1.1 Djur

Pedagogerna från den första förskolan berättade att de förknippar biologi med djurarter, som

ett begrepp. De berättade även att fåglar är ett samlingsbegrepp där det finns olika fåglar som

tillhör den gruppen. Att biologi dels innebär läran om djur togs också upp.

4.1.2 Växter

Pedagogerna från den andra förskolan förklarade att de förknippar biologi med växter, att

biologi handlar dels om läran om växter.

4.1.3 Människokroppen

Pedagogerna var enade om att biologi också handlade om läran om kroppen. Hur kroppen

fungerar och vad kroppen behöver för att fungera. Det belystes även att känslor och hur

kroppen används är en del av biologi.

”Så det skulle väl kunna vara så som jag tänker att biologi i förskolan skulle kunna vara, alltså att man

lär känna sig själv, hur det känns i magen, kanske mer runt de begreppen. Och de använder vi på

förskolan, hur känner du dig, hur mår du, hur känns det i kroppen när du är ledsen, vart sitter det, mer

än kanske biologi när du blir äldre.” – Pedagog 3, förskola 1.

4.1.4 Kretslopp

Det som några pedagoger tog upp är att de förknippar biologi med kretslopp, att djur äter djur,

djur äter växter och vad som sker när vi människor slänger olika saker i naturen.

4.1.5 Övriga tankar

Pedagogerna nämnde även att fortplantning är något de förknippar med biologi. Alla

pedagoger var relativt enade om att de tänker sig att biologi handlar om är så mycket mer än

det som de hade tagit upp.

8

4.2 Hur pedagogerna arbetar med biologi

4.2.1 Planerade aktiviteter

Pedagogerna berättade att de använder sig mycket av fotografering, forskar och söker på

internet med hjälp av surfplatta tillsammans med barnen. Detta görs för att dokumentera för

föräldrarna men också för att reflektera över vad barnen gör och kanske visar intresse för

under olika aktiviteter. Pedagogerna tog dock upp att det inte sker så många planerade

aktiviteter med biologi som utgångspunkt som de hade velat.

4.2.1.1 Växter Pedagogerna på den andra förskolan berättade att de hade fått tillstånd att bygga ut deras gård

för att få plats med pallkragar. De har tänkt starta ett odlings- och planteringsprojekt

tillsammans med barnen. I det arbetet har de även tänkt att få in andra sinnen så barnen får

känna på hur växterna smakar och luktar.

Pedagogerna berättade även att de har tittat på en film tillsammans med barnen där man får se

hur en växt växer snabbspolat. En av pedagogerna berättade att de tittar mycket på blommor

och knoppar, barnen uppskattar att vara ute och plocka blommor. De har även tagit in

vitsippor och färgat med karamellfärg, vilket var uppskattat av barnen men också av

pedagogerna. Aktiviteten hade inte blivit som pedagogerna hade tänkt då alla blommorna dog

av alla färger förutom den blåa färgen. Detta hade blivit en fundering hos både barnen och

pedagogerna. Detta experiment testades även på andra blommor men även då blev resultatet

detsamma.

4.2.1.2 Kretslopp Sopsortering, kompost och skräpplockarveckan berättade pedagogerna att de arbetar flitigt

med. Barnen uppskattar skräpplockarveckan som är ett initiativ från kommunen där förskolor

bidrar med att plocka skräp som finns på förskolegården och ibland även runt omkring. Vad

barnen har hittat ute diskuteras sedan i gruppen, till exempel vad som inte är okej att slänga i

naturen. En del barn blir otroligt upprörda över vad de kan hitta ute på marken. Pedagogerna

tycker det är väldigt bra att barnen blir introducerade tidigt i vad som är okej och inte okej att

slänga i naturen. De har också förklarat för barnen att det är okej att till exempel slänga en

äppelskrutt i naturen då den bryts ner i jorden och inte är skadlig för naturen. Men att ibland

kanske en fågel eller annat djur äter upp den. Att barnen kan få en förståelse för att det inte

bara är skadligt för oss människor utan även för andra djur om man till exempel slänger plast

eller glas i naturen.

Det finns också en bild upphängd på en vägg på den andra förskolan som visar papprets

kretslopp, från träd till papper som barnen kan titta på. Då har det diskuterats om återvinning

och att man kan rita på pappret igen eller på baksidan för att inte slösa och att man då sparar

på träden.

4.2.1.3 Djur Barnen på båda förskolorna visar ett stort intresse för alla olika sorters djur. Allt från att gå ut i

naturen och titta på småkryp till att måla djur eller titta på djur på en surfplatta. Det sjungs

även sånger om djur på förskolan, man läser i böcker och använder sig av sökmotorn Google

för att ta reda på mer om de djur som barnen undrar över. Att ha en surfplatta uppskattas av

pedagogerna då det är lättillgängligt och smidigt att använda. Pedagogerna berättar också att

barnen gärna leker med plastdjur som finns på förskolan och bygger upp miljöer till djuren.

9

Bondgårdsdjur, skogsdjur och dinosaurier är några exempel som togs upp som barnen är

intresserade av. Det berättades även att det blir en del promenader till en närliggande park där

det finns mycket småkryp och andra djur att titta på.

En pedagog från den andra förskolan berättade att när de tog reda på hur lång en val var, hade

de stegat upp det i en lång korridor med hjälp av ett enhetssnöre. Sedan fick barnen utforska

och se hur lång en val är genom att gå fram och tillbaka mellan de pedagoger som stod på

varsin ände. Arbetet med biologi är populärt och pedagogerna berättar att barnen visar

entusiasm för djur. En av förskolorna var mitt uppe i ett tema som handlar om en bok som

handlar om Kurran. En av pedagogerna berättade att under temat har det varit mycket intresse

för småkryp, daggmaskar och gråsuggor. De har även tagit reda på vad vissa djur äter, vilka

djur som äter andra djur. Lusten att vilja ta reda på varför vissa saker fungerar på ett sätt finns

också i barngruppen och pedagogerna är mer än gärna med på att ta reda på olika saker som

barnen funderar på. Det berättades även att de kan se att de allra minsta barnen på förskolan

visa intresse för att vilja utforska någonting med hjälp av deras kroppsspråk.

”De allra yngsta barnen som inte pratar men ofta pekar de och man kan se att de visar glädje och

tycker det är spännande eller att här är något som de funderar på hur det kan fungera.” – Pedagog 1,

förskola 2.

4.2.1.4 Människokroppen Det var inte mycket planerade aktiviteter som berörde just människokroppen. Men en

planerad aktivitet som togs upp var när de hade målat upp en siluett av en kropp och förklarat

för barnen varför man inte ska ta runt halsen på någon annan då det finns ett luftrör där. Då

hade pedagogerna ritat dit ett rör så barnen kunde se detta tydligt med hjälp av denna bilden.

En av pedagogerna berättade att de lägger mycket kraft i att skapa förståelse hos barnen

gällande integritet och rätten till sin egen kropp.

”Hos oss har det varit mycket det här med att det här är min kropp, att man får säga nej om man inte

tycker det är okej. Man ska respektera andras önskemål, att man till exempel kanske vill vara på

toaletten ifred.” – Pedagog 2, förskola 2.

4.2.2 Oplanerade aktiviteter

Pedagogerna berättar att de försöker så mycket som det går att ta tillvara på barnens frågor

och intressen för att skapa aktiviteter, men att tiden ibland inte räcker till. Att reflektionstid är

svårt att få till. De värdesätter den tid när de kan sätta sig ner med barnen och söka på internet

över olika saker som barnen tänker på.

4.2.2.1 Människokroppen Arbetet med människokroppen skedde inte vid planerade aktiviteter utan här förklarade en

pedagog att det oftast blev diskussioner kring ämnet vid till exempel måltiden. Barnens

funderingar har dels handlat om frågor kring vad vi människor behöver i vår kropp och varför

det kommer ut avföring. De förklarades också att kunskap om människokroppen får barnen

naturligt och varje dag på förskolan. Till exempel vid på- och avklädning, lär de sig att man

ska stoppa foten i skon eller handen i vanten vilket gör att barnen får känna och använda sig

utav deras olika kroppsdelar.

Boken ”Bajshövdingen” var en favorit bland barnen från en av förskolorna. Med den boken

får barnen veta vart avföringen tar vägen, vilket är något barnen är nyfikna på.

10

4.3 Pedagogernas syn på biologi

Pedagogerna från båda förskolorna hade väldigt likadan syn på biologi, svaren förändrades

inte mycket den andra intervjuomgången.

4.3.1 Intresset

Intresset för biologi var inte så stort och ingen av pedagogerna hade gått någon slags

fortbildning inom biologi. Biologi sågs som något tråkigt och ointressant av de flesta

pedagogerna medan en liten andel var väldigt intresserad av ämnet.

”Ja, ganska svårt tänker jag. Jag är inte så intresserad av det.” – Pedagog 2, förskola 1.

Intresset för biologi minskas kraftigt så fort det börjar handla om formler och kemi berättar en

av pedagogerna.

4.3.2 Säkerhet

Det fanns en osäkerhet kring om de arbetar med olika biologiska begrepp eller inte. En större

andel av pedagogerna berättade att de kände sig osäkra på ämnet biologi men det fanns

pedagoger som kände stor säkerhet för ämnet.

4.3.3 Svårigheter

Biologi sågs som svårt och krångligt av de flesta pedagoger. De ansåg att det var svårare att

arbeta med biologi i förskolan än till exempel matematik eller svenska. Det nämndes också att

biologiska begrepp uppfattas som främmande och att man behöver bryta ner begreppen till

något som ligger nära barnen, som de känner till. Detta skulle inte bara hjälpa barnen utan

även pedagogerna att känna att det inte är främmande begrepp.

11

5. Diskussion

5.1 Resultatdiskussion

Resultatet visar att pedagogerna arbetar med biologi både oplanerat och planerat i förskolan.

Barns frågor och intresse styr det mesta arbetet med biologi och de tar gärna tillfället i akt att

ta reda på olika saker kring biologi med barnen. Arbetet med biologi innefattar till mestadels

djur, växter och människokroppen då pedagogerna har upptäckt ett stort intresse för dessa

ämnen från barnen. Pedagogerna tar hjälp av olika verktyg som surfplatta och böcker för att

utveckla det biologiska lärandet hos barnen. Men resultatet visar även på att pedagogerna

generellt är osäkra och ointresserade av biologi, det finns också en omedvetenhet om att det

faktiskt är biologi som pedagogerna arbetar med i förskolan. Trots detta, visar resultatet på de

många olika sätt pedagogerna ändå arbetar med biologi. Synen på biologi är att det är svårt

och krångligt, inte alls lika lätt att arbeta med som till exempel matematik eller svenska. Men

trots detta visar resultatet på kompetens och kunskap kring naturvetenskapliga ämnen och att

de faktiskt arbetar med dem tillsammans med barnen. Pedagogernas inställning till biologi

kan också påverkas av om de har en positiv eller negativ erfarenhet av biologi från den tiden

de själva gick i skolan.

Enligt Susan D. Witt & Katherine P. Kimple (2008) har barn som får upptäcka och utforska

praktisk tendens att lära sig något som de tidigare inte kände till, att praktiska aktiviteter är

någonting bra. Detta arbetssätt har pedagogerna bejakat och de tar tillvara på barns frågor och

funderingar, de skapar aktiviteter med barnen som får dem att utforska och vilja lära sig mer.

Att som pedagog visa entusiasm och intresse för barnens frågor och sedan forska om det med

barnen tror jag väcker stor lust hos barnen, vilket också kan ha stor betydelse för barns

fortsatta lärande inom naturvetenskapliga ämnen.

Witt & Kimple skriver i sin artikel att arbetet med miljö ger stora möjligheter till praktiska

aktiviteter men jag anser att även kreativitet har en stor påverkan på barns lärande Arbetet

med andra ämnen kan också omvandlas till något praktiskt och lekfullt för barn, det behövs

bara lite kreativitet och att tänka utanför boxen.

Då resultatet visar både en osäkerhet och säkerhet kring ämnet biologi tänker jag kan beror på

individens tidigare erfarenheter om biologi. När man tog sin utbildning eller när biologi var

ett ämne man studerade senast kan också vara en faktor. Även hur arbetslaget samarbetar eller

andra faktorer så som intresse kan spela roll. Men mitt resultat stämmer till viss del överens

med vad Smith och Neale (1989) fick fram av sin forskning. Att lärare med inriktning mot

yngre åldrarna visar en mer osäkerhet och okunskap inom biologi. Denna studie bekräftar det

resultatet. Dock visar resultaten också på en stor kompetens och intresse för arbetet med

biologi, med många bra tips på hur man kan arbeta tillsammans med barnen.

Enligt min mening är en viktig del i arbetet med naturvetenskapliga ämnen att fråga, upptäcka

och utforska tillsammans med barnen. Att synliggöra barnen och bygga vidare på deras

funderingar skapar ett roligare lärandetillfälle för barnen. Dels blir barnen sedda och lyssnade

på men de blir också tagna på allvar och blir inte nonchalerade. Om en pedagog inte känner

säkerhet eller har tillräckligt med kunskap kring biologi, kan man istället vara ärlig med

barnen och då utforska de frågor som dykt upp tillsammans med barnen. Barn lär sig av vuxna

precis som vuxna lär sig av barnen. Jag kan tänka mig att det också blir ett roligt

lärandetillfälle för barnen när både barn och vuxna tar reda på någonting tillsammans i en

grupp.

12

Barnens integritet tas också upp som en otrolig viktig punkt att arbeta med. Att få barnen att

förstå att deras kroppar är deras kroppar, att man får säga nej om man inte vill bli berörd. Att

ge barn möjligheten att utveckla en förståelse för integritet i tidig ålder anser jag gör att barn

snabbare kan visa respekt för sina medmänniskor. Och kanske när de växer upp kan problemet

med brist på respekt som jag anser finns i vårt samhälle idag, förhoppningsvis minskar. Det

behöver inte vara krångligt att arbeta med integritet, det handlar mycket om vilket

förhållningssätt vi har som pedagoger. Det kan vara så enkelt som att fråga barnen om man får

byta blöjan eller fråga om man får ge en kram. Ber man om lov tänker jag att barnen blir mer

självständiga och kan fatta sina egna beslut över deras vilja och deras kroppar. Att prata om

integritet tillsammans med barnen är en viktig del i detta arbete, att de får en fördjupad

förståelse och där diskussioner kring ämnet kan se.

5.2 Metoddiskussion

Valet av intervju som metod har jag reflekterat kring och närmare bestämt att en

observationsstudie hade varit ett bättre tillvägagångssätt. Vid intervju får man deltagarnas

uppfattningar och inte deras agerande. Vid en observation kan man istället samla in mer

konkreta data som svarar på frågan ”hur”, Därför hade observation som metod varit bättre för

att svara på denna studiens första frågeställning (Bryman, 2008). Vid observation upptäcker

man människors beteenden och deras utförande, vilket är en bättre metod för denna studiens

frågeställning om hur pedagogerna arbetar med biologi i förskolan. Men fördelen med

intervju är att deltagarna får förklara och berätta så utförligt de själva vill om hur de tänker

kring vissa frågor. Här kan svaren bli med djupa och förtydligade medans vid en observation

kan det bli svårt att avbryta mitt i en situation för att fråga hur de tänker just där och då.

Studiens andra och tredje frågeställning ställer frågorna om vad deltagarnas uppfattning om

ämnet är, alltså deras egna, individuella tanke kring biologi. Till de frågorna passar intervju

som metod bättre då man får svar på hur de tänker. Studien hade kunnat kompletteras med

både observation och intervju. Ett annat tillvägagångssätt hade varit att omformulera

frågeställningarna så att de är relativt lika och där en metod hade passat till alla frågor. Vilken

metod man slutligen väljer är individuellt, men jag hade själv gärna omformulerat frågorna.

Eller använt mig av icke deltagande observation som metod för att ta reda på hur pedagogerna

arbetar.

Tankar som slagit mig är att om man har möjligheten bör man besöka en eller flera förskolor

under ett par dagar för att observera deras arbete. Det kan vara utmanande men möjligheten

till att samla in betydligt starkare data ökar. Kan man hitta en förskola som t har ett pågående

tema som handlar om biologi kan det hjälpa studien oerhört mycket då man kan få tydligare

svar på hur man faktiskt arbetar med biologi på förskolan.

För att tillförlitligheten, eller validiteten, för denna studie ska bli så säker som möjligt

behövdes det en andra intervjuomgång då den första inte var tillräckligt stark. Om endast

omgång ett hade gjorts i denna studie hade resultatet blivit för tunn och inte tillräcklig för att

svara på studiens frågeställningar.

13

5.3 Vidare forskning

Frågor och idéer på vidare forskning har bland annat varit att försöka ta reda på varför biologi

oftast uppfattas som tråkigt eller svårt. Att då som utgångspunkt använda sig av den forskning

som Smith och Neale (1989) gjorde. De kom som sagt fram till att lärare inriktad till de yngre

åldrarna upplever biologi som svårt men vad säger lärare med inriktning till de äldre åldrarna?

Man kanske kan jämföra och försöka se vad olika lärares uppfattningar och erfarenheter är.

Intervjua eller observera förskollärare och till exempel högstadielärare.

Andra frågor som har dykt upp under denna process är hur arbetet med biologi ser ut i mindre

respektive större städer i Sverige? Finns det likheter eller olikheter? Vad förknippar

förskollärare som är nyexaminerad respektive en äldre förskollärare som tog examen för

många år sen med biologi?

5.4 Implikationer

Vad vi kan lära oss av denna studie är att pedagoger faktiskt arbetar med biologi i förskolan

men att det ibland sker omedvetet. Varför det sker omedvetet är en intressant fråga som kan

vara en utgångspunkt på en vidare forskning inom detta område.

Förskollärarutbildningen uppdateras ständigt och då kanske det inte är så ovanligt att vissa

pedagoger är säkrare på andra ämnen eller har ett annat tänk. Jag tror att det är viktigt att inte

glömma bort detta faktum. Ny forskning kommer varje år och man får nya sätt att tänka och

att se på lärande. Fortbildning är något som bör vara en möjlighet för alla pedagoger och

något man bör överväga att faktiskt ta tillvara när möjligheten ges. Arbetslaget man arbetar

med har också en viktig faktor för arbetet med biologi, då man kan påverka varandra både

positivt och negativt. Man har olika ryggsäckar fullt med erfarenheter, både bra och dåliga,

och varje individ bär på olika mycket kunskap.

Man bör därför vara lyhörd på sina arbetskollegor då möjligheten finns att både ge och ta kun-

skap och erfarenheter av varandra. På det sätt kan pedagoger tillsammans skapa den bästa mil-

jön för barns lärande i verksamheten. En skog i närheten av förskolan behövs inte för att

kunna arbeta med biologi utan det är kreativiteten som styr tror jag. Biologi är något vi män-

niskor är en del av och lever mitt i. Det finns liv överallt, från växter till djur och även vi män-

niskor därför finns det många möjligheter för barn att lära sig om biologi i förskolan.

14

6. Referenser

Andersson, K. (2011). Lärare för förändring: att synliggöra och utmana föreställningar om

naturvetenskap och genus (Diss.). Norrköping: Linköpings universitet.

Appleton, K. (2008). Developing science pedagogical content knowledge through mentoring

elementary teachers. Journal of Science Teacher Education, 19, 523–545.

Bryman, A. (2008). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber AB.

Elfström, I. Nilsson, B. Sterner, L & Wehner-Godée, C. (2008). Barn och naturvetenskap:

upptäcka, utforska, lära. (1. Uppl.) Stockholm: Liber.

Ideland, M., & Malmberg, C. (2010). Plantskola för naturvetenskap och hållbar utveckling. In

B. Riddersporre & S. Persson (Eds), Utbildningsvetenskap för förskolan. (pp. 139–155).

Stockholm: Natur & Kultur.

Johansson, B. & Svedner, P.O. (2010). Examensarbetet i lärarutbildningen. (5. uppl.) Upp-

sala: Kunskapsföretaget.

Löfdahl, A. (2014). God forskningssed - regelverk och etiska förhållningssätt. In. A. Löfdahl,

M. Hjalmarsson, K. Franzén (Red.), Förskollärarens metod och vetenskapsteori (s.32–43).

Stockholm: Liber AB.

Myndigheten för skolutveckling (2003). Naturvetenskap och teknik är kultur, utveckling och

lärande: NoT projektet 1998–2003. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.

Skolverket. (2016). Läroplan för förskolan Lpfö 98. Stockholm: Skolverket: Fritzes.

Smith, D. & Neale, D. (1989). The construction of subject matter knowledge in primary sci-

ence teaching. Teaching and Teacher Education, 5(1), 1–20.

Strauss, A & Corbin, J. (1998). Basics of qualitative research – techniques and procedures for

developing grounded theory. Thousand Oaks, California: Sage Publications Inc.

Szczepanski, A. (2014). Utomhusbaserat lärande och undervisning. In Skolans och förskolans

utemiljöer: Kunskap och inspiration till stöd vid planering av barns utemiljö (pp. 25–31). Re-

trieved from http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-108231.

Vetenskapsrådet (2011). God forskningssed (Vetenskapsrådets rapportserie 1:2011). Stock-

holm: Vetenskapsrådet.

Williams, P., & Sheridan, S. (2011). Perspektiv på barns lärande. In P. Williams & S. Sheridan

(Eds.), Barns lärande i ett livslångt perspektiv (pp. 15–25). Stockholm: Liber AB.

Witt, S. D. & Kimple, K. P. (2008). How does your garden grow?’ Teaching preschool child-

ren about the environment, Early Child Development and Care, 178:1, 41–48.

15

7. Bilagor

Informationsbrev

Hej.

Mitt namn är Moa Mattsson och jag läser förskollärarprogrammet på Karlstads universitet.

Just nu skriver jag mitt examensarbete som handlar om ämnet biologi i förskolan. Jag har valt

att fokusera på hur man arbetar med biologi i förskolan samt hur pedagoger ser på ämnet

biologi.

För att kunna ta reda på detta skulle jag gärna vilja intervjua pedagogerna som arbetar på

förskolan. Deltagandet är helt fritt och man kan när som helst under undersökningen hoppa

av. De pedagoger som deltar samt förskolans namn och position är och kommer förbli

anonymt. Innan jag kan påbörja intervjuerna kommer varje deltagare få skriva på ett

samtyckesintyg, detta kommer jag att ta med mig när jag kommer och besöker förskolan.

När examensarbetet är klart kommer all datainsamling jag gjort under undersökningen att

förstöras.

Har ni några frågor eller funderingar kan ni gärna kontakta mig:

07********

moam****************

Tack på förhand.

Hälsningar Moa Mattsson.

16

Samtyckesintyg

Syftet med denna undersökning är att se hur man arbetar med biologi i förskolan samt vad

pedagogerna förknippar med ämnet biologi.

Deltagandet är helt fritt och man kan när som helst under undersökningens gång hoppa av.

Deltagarnas namn och uppgifter samt förskolans position och namn är och kommer förbli

anonymt. All datainsamling som rör undersökningen kommer att förstöras när examensarbetet

är klart.

Metod: Intervju.

Härmed samtycker jag till deltagandet i undersökningen:

Jag godkänner att intervjun spelas in:

Underskrift:.……………………………………….

Namnförtydligande:……………………………….

Datum: ……………………………………………

17

Intervjufrågor

Intervjufrågor som ställdes till förskola 1. • Hur länge har du jobbat som förskollärare?

• Vad är biologi för dig?

• Hur arbetar ni med biologi i förskolan?

• Besöker ni skogen?

• Om ja, hur ofta?

• Om nej, hur kommer det sig?

• Har ni fått någon fortbildning om biologi?

• Känner du dig säker inom ämnet biologi?

• Vilka biologiska begrepp har ni berört/arbetat med i förskolan?

Intervjufrågor som ställdes till förskola 2.

• Hur länge har du jobbat som förskollärare?

• Hur arbetar ni med djur i förskolan?

• Hur arbetar ni med växter i förskolan?

• Hur arbetar ni med människan/kroppen i förskolan?

• Hur arbetar ni om naturens kretslopp i förskolan?

• Hur arbetar ni med barnens förmåga att utforska, fråga, dokumentera och samtala

om naturvetenskap?

• Vad förknippar du med ämnet biologi?