Hur arbetar frivilliga initiativ för ökad digital delaktighet? Uppdrag av IT-minister Anna-Karin Hatt N2013/249/ITP

Lägesrapport av samordnare och Fil Dr Angela Zetterlund. Linnéuniversitetet - Växjö/Kalmar

Presentation vid Nätverksträff och Digimeet 2013-05-08Obs får inte citeras

Angela Zetterlund – kort presentation• Utbildningsbakgrund, Fil lic , Fil dr Biblioteks- och informationsvetenskap,

Examen från Göteborgs Universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet.

• Institutionell kontext idag LNU, nybildade fakulteten för Konst och humaniora (media och kommunikation, Biblioteks- och informationsvetenskap, historia, litteratur, musik, språk m fl.)

• Kompetensområde: Utvärderingsteori, kultur- och informationspolitik, biblioteks- och informationsfrågor

• Hur kom vi in på digitaliseringsspåret på Linnéuniversitetet?• - ett lärosäte med stark lokal och regional förankring• - ett aktivt och nära samspel mellan organisationsliv och • utbildning• - en stark koppling till professionsområdenas utveckling• Varför är det bra att universiteten kommer in, om inte förr, så nu ?

Uppdraget – en del i den nationella IT-politiken och kontexten i den digitala agendan

• Det händer mycket nu• IT-politiken idag: bred ansats, expansiv och ganska

pådrivande, uppfattas som mobiliserande : stark på ett retoriskt plan, lite otydlig i sin implementering/organisering

• Exempel på initiativ och aktörer som existerar parallellt: Digitaliseringskommissionen; e-delegationen; användningsforum; signatärsforum etc

• Vart kommer frågan om digital delaktighet och innanförskap in i sammanhanget? Ett av fokusområdena vid sidan av

• Vilken är dess roll och tyngd idag: under formulering• Vilka är de viktiga aktörerna i det här sammanhanget idag

Uppdraget går ut på att klargöra följande• Kartlägga på en övergripande nivå, vilka frivilliga initiativ som

idag arbetar med att öka den digitala delaktigheten

• Beskriva hur dessa arbetar med fokus på målgrupp, mål, metod, organisation och eventuella samarbetsformer med andra organisationer och aktörer

• Beskriva goda exempel och deras framgångsfaktorer

• Studera vilka målgrupper, beaktande av ålder och kön, som nås av olika initiativ och vilka som är svårare att nå, samt

• Ge förslag på eventuella åtgärder som kan bidra till att nå de målgrupper som idag inte nås av olika insatser

Upplägget som helhet• Del A : Organisationernas erfarenheter,

institutionella villkor för att skapa digital delaktighet

• Del B: Metaanalys av befintliga rapporter och indikatorer

• Del C: Vetenskaplig problematisering av viktiga begrepp och perspektiv av betydelse på sikt

• Del D: Goda exempel på framgångsrika satsningar

Metodansats i uppdraget• Fallstudiestrategin – med fokus på att gå lite djupare med

hjälp av ett avgränsat fall 2010-ff• Materialinsamlingssätt, min empiriska bas• - intervjuer och samtal – enskilt och i grupp (ca xx st)• - studera befintlig statistik, uppföljningsdata• - studera befintlig dokumentation, planer, direktiv, projektrapporter

från case och casekontext• - webbinformation, hemsidor och länkar

• Analytiska perspektiv – induktiv-deduktiv-abduktiv• Vetenskapligt förhållningssätt, men ingen egentlig

forskning• Avgränsningar : Inte arbetsliv eller skola; inte ordinarie

verksamhet för att öka effektivitet och kvalitet med hjälp av IT

Analytiska perspektiv och viktiga begrepp• En social institutionell utgångspunkt (Berger &

Luckman; March; Bourdieu; Giddens:) = social kontext villkorar våra fria handlingar, den subjektiva erfarenheten viktig

• Förändring är trög – historiskt uppkomna rutiner styr

• Effektivitetsnorm-legitimitetsnorm• Ett explorativt perspektiv kräver närhet till det

som erfars och ges mening (vad innebär det för dig? Och dig? Var och när?)

• Ett kritiskt perspektiv kräver problematisering av de villkor inom vars ram handlingen sker (den kritiska frågan är: Vem vinner och förlorar på olika insatser )

Begrepp och perspektiv• Fyra typer av digital delaktighet• - Tillgång till teknik och uppkoppling• - kunskap att använda tekniken ändamålsenligt,

uppdatera och nyttja utbudet som finns• - förmåga att bruka digitala tjänster och internet på ett

sätt som främjar de egna målen som finns i olika situationer

• - att vara en del av en gemensam digital samhällsutveckling och höra till i digitala gemenskaper.

• Tre perspektiv på digital delaktighet att problematisera• - mänskliga rättighetsperspektivet (Fn deklaration)• - demokratiskt medborgarperspektiv• - socialt och kulturellt perspektiv

Vilka är det som står för de frivilliga initiativen för att öka den digitala delaktigheten – vilka är aktörerna idag?

Myndigheterna – PTS, Handisam, Skatteverket mfl• - starkt fokus på den digitala tekniken (PTS)• - starkt fokus på något hinder (Handisam)• - starkt fokus på medborgerlig funktion

(Skatteverket)

Bibliotek & folkbildning (KB, Länsbiblioteken, kommunala bibliotek, Studieförbund & folkhögskolor)

Frivilligorganisationer ( Tex Rainbow, Stadsmissionen, Seniornet, föreningar etc)

IT & telekom företag, tjänste företag kopplade till media och utbildning

Intresseorganisationer (SKL, FBR, .SE tex)

Digidel, kampanj som blev en nätverksorganisation. Stark koppling till .SE (kansli och styrning)

Vilka är målgrupperna för de frivilliga insatserna?• Inte alltid så tydligt klargjorda målgrupper • Inget gemensamt språkbruk kring olika

användargrupper, brukare (obs Rainbow), deltagare, medlemmar, partners, kunder, funktionshindrade, medborgare, skattebetalare, bredbands- och abonnemangsägare och klienter, boende eller gäster

• Flera kategorier: icke användare - sällan användare

• Äldre, funktionshindrade, personer med invandrarbakgrund

• Icke användare finns i alla kategorier• Icke användare räknas som ett problem, men inte

alltid

Olika institutionella villkor för initiativen

Typ av aktör/Aspekt

Myndighet Kommunal samverkan

Frivillig-organisation

IT & telekom Företag

Nätverk för digitaldelaktighet

Typ av mål

Konventioner, Lagar, Direktiv, Formella uppdrag, projektstöd

Kommunala verksamhets-planer, projektstöd

Stadgar, verksamhetsplaner, projektstöd

Affärsplaner, vinstmål, affärsavtal

Verksamhets-planer,tjänsteuppdrag

Målgrupp

Medborgare, nationell nivå

Medborgarelokal och regional nivå

Behövande, behovs el intresse-gemenskap,

Kunder av digitala tjänster

Partners och eldsjälar inriktade mot olika typer av stöd och främjande

Olika typer av behov i olika kontexterTyp av aktör/Aspekt

Myndighet Kommunal samverkan

Frivilligor-ganisation

IT & telekom Företag

Nätverk för digitaldelaktighet

Typ av behov

Digitala tjänster och gränsnitt. Teknisk infrastuktur, avtal och information, Medborgerliga plikter

Kompetens-utveckling inom IT, kunskap om tekniska tillämpningar, kommunikation, social service social gemenskap

Basbehov, Betala räkningarSöka arbete få tillträde till basutbud socialt stöd kulturell gemenskap

Användar-vänliga tjänster, förhöjd servicenivå

Samordning, kommunikation, analys och marknads-föring, upplysning, idéspridning bland partners

Olika arbetssätt och samverkansformer

Typ av aktör/Aspekt

Myndighet Kommunal samverkan

Frivilligor-ganisation

IT & telekom Företag

Nätverk för digital

Arbets-sätt

Konstruerande, funktion standard, byråkratiskt, reaktivt, professionellt

Informell samverkan, kopplad till projekt, proaktivt, semiprofessionellt

Strategiskt, resursallokBehovsstyrd,Struktur och informell, proaktivt uppsökande, volontär egeninsats

Enligt gängse företags praxis, passivt, produktion etc. Affärsmässigkvartalsk

Nätverksskapande, relations-byggande, opinionsbildande, lobby, kampanj-arbete, proaktivt

Sam-verkan

Internt orienterad, formell representation i organ, Digidel

Samspelbibliotek, brukar-medverkan, lokala företag, Digidel

Extern samverkan, samverkan med kommun, företag , internationella nätverk. Digidel

Genom affärsförbindelser, via företagsnät och Digidel

Politiska organ, media, partners från olika grupper

Vilka resultat har de frivilliga initiativen åstadkommits hittills i arbetet med att främja digital delaktighet

• Lyckats skapa ett gott och varierat (nivåanpassat) utbud av kurser, digitala tjänster och konkret utformat olika stöd för olika gruppers behov

• Lyckats få med fler i den digitala utvecklingen gäller samtliga (sammanställning) Den numerära klyftan minskar

• Lyckats väl med att skapa en legitimitet och en efterfrågan på digitala tjänster hos de flesta målgrupper

Resultat• It-kompetensen har höjts bland medborgare generellt

• Lyckats väl med att skapa legitimitet i den interna organisationen för de digitala frågorna, för främjande frågorna

• Ökat samverkan kring delaktighetsfrågor, samverkar med fler och mer aktivt

• Ökat sin kunskap om andra aktörers roll i det digitala arbetet på olika nivåer

• Spinn- off effekter – mer kontakter över gränserna, mer resurser till verksamheten, ökad uppmärksamhet, IT har fått en starkare positiv laddning (.Se har tex fått en mer positiv laddning av Digidel; Handisams basverksamhet har fått ett större erkännande genom delaktighetsarbetet)

Vilka problem uppstår i arbetet med frivilliga initiativ för att öka den digitala delaktigheten

• Det finns en känsla av att främjandet inte är tillräckligt effektivt idag, en osäkerhet om utfall och effekt

• Det saknas ett medvetet förhållningssätt till en kontinuerlig komptensutveckling, livslångt lärande

• Det saknas tillräcklig kompetens hos handledare och utbildare, kompetensbrister när det gäller teknik och tillämpning, men också om pedagogiska verktyg som stödjer lärande

Vilka problem forts.• Det finns större behov av att placera den digitala

delaktigheten i ett större livsperspektiv, där tekniken är en del av annat kopplat till individuella livsmål

• Tekniken i sig är inte problemet, utan det att den skall vara relevant och kunna läras ut till de grupper som behöver

• Dåligt samordnade system skapar frustration

• Osäkerhet på nätet skrämmer äldre, sexism och mobbing drabbar unga

• Juridiska komplikationer kopplat till vad som kan brukas och tillgängliggöras

Vad bromsar utvecklingen idag?• För lite kunskap om behoven hos de grupper som inte är med på

nätet, behov av både bättre statistisk analys, men också fördjupade fallstudier av olika grupper för att få mjuk information- det gäller alla icke användande grupper

• För lite och för otydlig styrning från centralt håll, regering och andra centrala organ behöver precisera ambitionen mer

• Brist på institutionsövergripande samordning, typ Digidelnätverket

• Brist på samordning och kommunikation mellan olika nivåer, exempelvis stat och kommun

• Resurser, möjligen

Vad skulle behövas för att lyckas överbrygga klyftan?• Formulera uppdraget tydligare, lägg ut det mer strategiskt

på några viktiga aktörer som idag arbetar framgångsrikt som te x folkbildning och bibliotek

• Skapa incitament som att en del i varje större IT satsning även måste beakta risker med eller aspekter av digital delaktighet

• Kompetensutveckling måste vara kontinuerlig, nu har vi ett akut behov av kompetensutveckling hos alla kursledare och utbildare

• Utveckla kunskap, rikta resurser mot tvärvetenskapliga projekt som inte premieras av forskningsråden idag

Vetenskapliga spörsmål och perspektiv• Frågor som blir viktiga framåt är: • - inte tekniken, inte kapaciteten utan frågor om vad den

digitala delaktigheten handlar om och de sammanhang den bidrar i

• - fokus på användning viktigt• -en bättre dialog mellan teknikutvecklare och verksamheter- Hur kan vi definiera och tydliggöra vad som menas med

digital kompetens (varning) i ett livslångt lärandeperspektiv- -vilka miniminivåer bör vi säkra åt medborgarna- - hur för vi in den kunskapen i professionernas självmedvetande- - hur kan olika utbildningsanordnare samverka i detta

- Hur kan vi öka på medvetenheten om värdet av den digitala delaktigheten i olika sammanhang

- Etik och sociala spelregler på nätet engagerar många

Vad vill forskarna och universiteten bidra med i det här sammanhanget• Mer tvärvetenskaplig forskning om olika aspekter av digital delaktighet, vad

som är drivkraft och effekter av ökad delaktighet på nätet

• Mer erfarenhetsutbyte mellan ämnes- och professionsområden om vad som faktiskt görs idag inom olika domäner – här finns stuprör och en längtan efter att bryta loss vissa frågor

• Öka kvalitetet i utbildningen på högre nivå, genom att de som behöver vara delaktiga tvingar fram andra och ibland bättre arbetsformer ( tex presentationsformer, anlyssätten blir mer varierade)

• Problematisera mer på vems villkor den digitala delaktigheten sker

• Hur säkrar vi jämställdhet och värdepluralism i digitala miljöer?

• Utveckla mer kunskap som kopplar samman digitaliseringsfrågorna med andra viktiga frågor, så att de blir mer integrerade i utbildning och forskning.

Att diskutera• Vad upplever ni i nätverket har varit framgångsrikt

med det sätt som Digidel har arbetat

• Vad upplever ni har varit mer problematiskt med det sätt som Digidel har arbetet

• Hur kan arbetet fortgå framåt

• När Digidel upphör vad händer då?

• Hur kan ni bidra?