Hundens evolution och domesticering

Mija Jansson

Hundens evolution, genetik

och beteende 7.5 hp

Stockholms universitet

Erkännanden

Cornelia Klütsch, KTH (domesticering, svenska hundraser) Peter Savolainen, KTH (hundens ursprung och spridning)

Evolution

• Evolution - förändring (utveckling) av organismernas ärftliga egenskaper över tiden. (NE)

– Husdjursförädling är av människan kontrollerad evolution. (NE)

• Evolutionen har ingen egentlig mening eller mål.

• Förändringarna är slumpmässiga.

Hunden kommer från vargen (!) ;-)

• Schakal uteslöts tidigt – den kan inte få avkomma med hund.

(Herre, 1961 & Grey, 1971)

• Både prärievarg och gråvarg kunde få avkomma, även om hund x prärievarg inte gav särskilt livskraftig sådan.

• Gentekniken visar att vargen är hundens anfader.

Principen för att ta reda på varifrån hunden kommer, ett enkelt exempel:

• Säg att 10 av 1000 vargar domesticeras, alla bär på en distinkt DNA typ.

• Alltså ärvs 10 DNA-typer från varg till hund. De första hundarna hade totalt 10 typer (en per individ).

• När hundarna spreds från sin ursprungliga plats över världen är det sannolikt att man tappade bort en del typer på vägen. Därför kommer vi att hitta färre DNA-typer ju längre från källan vi kommer.

a

32

8

6

54

3

2

109 8

6

5

4

3

21

1098

76

54

321

Hundens ursprung och spridning

Savolainen et al, 2002

Varför domesticerades vargen?

Olika teorier, ingen vet säkert: • Människa och varg jagade ihop. (Olsen, 1985)

• ”Självdomesticering” – vargvalpar flyttade in hos människorna – …och så jagade de ihop. (Morey, 1994)

– …och så höll de varandra sällskap. (Zimen, 70-tal)

• Ekologisk nisch för vissa vargar att hålla sig nära människor. Självdomesticering. (Coopinger, 2001)

• Vargen/hunden gav mat (Manwell & Baker, 1984) och kläder (Lang, 1955).

Experiment som bevis för domesticeringsprocessen

• Till hur stor del är domesticeringsprocessen ett resultat av medvetna mänskliga val?

• Belyaev startade ”Farm-fox experiment” 1959 i

Sibirien. • Man selekterade för beteende – tamhet men fick andra effekter liksom ”på köpet”.

Trut, 1999

Belyaevs hypotes

• Selektion för tamhet och mot aggression • Beteende baseras på fysiologi; därför fick man en

indirekt påverkan på fysiologin (hormoner & neurokemikalier)

• De fysiologiska förändringarna har stora effekter för

djurets utveckling • Detta kan förklara varför likartade förändringar

förekommer hos olika arter som domesticerats.

Försöksuppställning

• Modellorganism: silverräv (Vulpes vulpes)

- en domesticerad variant av rödräv.

Trut 1999

• Avelsprogram med stark selektion för tamhet

• 30 hanar och 100 honor från rävfarmar • De första domesticeringsstegen att fånga,

bura in och hålla rävarna separerade från vilda släktingar hade redan utförts.

• Ett enda kriterium: tamhet • Mycket liten kontakt med människor (ingen

inlärningseffekt).

Försöksuppställning

Selektion

2. Rävar som visade mycket liten rädsla och ingen aggressivitet användes i nästa generation.

1. Ilskna rävar - exkluderas

Avkomman var lugn och visade inga överdrivna emotioner gentemot människor.

Efter 40 år (eller 30-35 generationer)...

• söker mänsklig kontakt

• gnäller för att få uppmärksamhet

• nosar och slickar på människor – precis som hundar

Trut 1999 Trut et al. 2004

”Bevis” för domesticering

Trut 1999

Fysiologi, rädlserespons

Trut 1999

Vargar utvecklar rädslerespons när de är drygt 6 veckor gamla. Utveckling av rädslerespons är länkat till förändringar i nivåer av hormoner som har betydelse för ett djurs anpassning till stress. Selektion för domesticering leder till förändringar i den nyföddes utveckling gällande fysiologiska och hormonella mekanismer som ligger till grund för sociala beteenden.

Om rädlserespons hos hund

• Vallhundar – 5 veckor (Runar Naess, p.k.)

• Retriever – drygt 7 veckor (Runar Naess, p.k.)

(Varg – drygt 6 veckor enligt Trut, enligt Runar Naess finns det dokumenterat så tidigt som efter 19 dagar.)

Skandinaviska hundraser

• De hittade en liten grupp (D) som inte riktigt hörde ihop med de andra i ursprungsstudien.

• Denna grupp bestod av två subgrupper:

• en begränsad till Skandinavien och Finland

• en i Asien

Klütsch et al 2010

Results

Breed

Number of

individuals

Number of

different

lines

Total D

types

(%) D1 D2 D3 D4

Finnish Spitz 15 14 1 (7.1%) - 1(100 %) - -

Jämthund (Swedish Elkhound)

27

19

14 (73.7%) 5 (35.7%) - 9 (64.3%) -

Karelian Bear dog 11 11 0 (0%) - - - -

Norbottenspets 11 9 0 (0%) - - - -

Norwegian Lundehund 17 15 0 (0%) - - - -

Norwegian Elkhound (grey) 35 28 13 (46.4%) 10 (76.9%) - 3 (23.1%) -

Norwegian Elkhound (black) 4 3 3 (100%) 3 (100%) - - -

Swedish Elkhound (white) 9 8 2 (25%) 2 (100%) - - -

Hälleforshund 5 5 5 (100%) 4 (80%) - 1 (20%) -

Russian-European Laika 8 5 1 (20.0%) 1 (100%) - - -

Westsiberian Laika 18 10 0 (0%) - - - -

Eastsiberian Laika 21 12 1 (8.3%) 1 (100%) - - -

Finnish Lapphund 23 17 11 (64.7%) 10 (90.1%) - 1 (9.1%) -

Icelandic Sheepdog 17 13 0 (0%) - - - -

Lapponian herder 37 12 9 (75%) 9 (81.8%) - 1 (9.1%) 1 (9.1%)

Norwegian Buhund 19 13 0 (0%) - - - -

Swedish Lapphund 8 4 4 (100%) 4 (100%) - - -

Västgötaspets 11 7 0 (0%) - - - -

Klütsch et al., 2010

De ”skandinaviska” hundraserna - jaktspetsar

finsk spets

jämthund

norsk älghund, grå Klütsch et al 2010

norsk älghund, svart (foto: Eirik Newth)

hälleforshund

östsibirisk laika (även ryskeuropeisk)

De ”skandinaviska” hundraserna - vallhundar

svensk lapphund

lapsk vallhund

Klütsch et al 2010

finsk lapphund

Inblandning av gråvarg!

Klütsch et al 2010

Datan indikerar att D1 har sitt ursprung i norra Skandinavien , som mest för 480-3000 år sedan och genom korsningar mellan hund och varg. Invandrade denna hundtyp med samerna? D1 fanns i mycket hög frekvens vilket indikerar att hund-varg hybriden hade en selektiv fördel.