Hjärt & kärlpatologi · 2015-05-25 · abdominala aorta. Vid ruptur livshotande blödning med 70-...
Transcript of Hjärt & kärlpatologi · 2015-05-25 · abdominala aorta. Vid ruptur livshotande blödning med 70-...
Hjärtats anatomi
• Ungefär lika stort en knuten näve. • Omges av hjärtsäcken, perikardiet. - Håller hjärtat på plats.
- Minskar friktion • Epikard • Myokard • Endokard
Hjärtklaffar
• Ser till att blodet flödar i en riktning genom hjärtat.
• Segelklaffar - Tricuspidalis och Mitralis • Fickklaffar – Pulmonalis och Aorta
Hjärtats retledningssystem
• Sinusknutan (SA-knutan) – Alstrar elektriska impulser som initierar hjärtkontraktionen
• AV-noden • His bunten • Purkinje fibrer
Ödem (svullnad)
• Ansamling av onormala mängder vätska (transudat) i interstitiet.
• Orsaker: - Ökat hydrostatiskt tryck (hjärtsvikt, levercirros etc.)
- Nedsatt kolloidtryck i plasma (njursjukdomar, levercirros etc)
- Natriumretention - Ocklusion av lymfkärl
Stas (kongestion)
• Stockning av venöst blod. • Vanligaste orsak: Hjärtsvikt • Lungkongestion - Lungödem • Leverkongestion • Mjältkongestion
Leverkongestion – ”muskotlever”
Trombos
• Virchows triad, predisponerande faktorer till trombos: - Skada på endotelet. - Förändrat blodflöde.
- Störningar i koagulationen.
Tillstånd med ökad trombosrisk • Ärftliga tillstånd. • Immobilisering (ex gips) • Vävnadsskada (trauma, kirurgi etc) • Maligna tumörer • Graviditet • Njursjukdomar (nefrotiskt syndrom) • Höga blodfetter (hyperlipidemi) • Tobaksrökning • Förmaksflimmer • Etc..
Venösa tromber
• Uppkommer oftast i benets djupa vener i samband med gipsning eller kirurgi (DVT – djup ventrombos).
Arteriella tromber
• Oftast komplikation till arteriosklerotisk endotelskada.
• Sker det i:
- hjärtat – hjärtinfarkt - hjärnan – hjärninfakt (stroke)
DIC
• Disseminated Intravascular Coagulation • Ett mycket allvarligt tillstånd där massiv
aktivering av koagulationskaskaden leder till sekundära blödningar ledande till multiorgansvikt.
• Kan uppkomma vid: obstetriska komplikationer, infektioner, trauma, maligna tumörer etc.
Emboli
• En massa (fast, vätska eller gas) som förs med blodströmmen bort från ursprungsstället. Ca 99% är blodproppar men andra typer ex. fett och luftembolier förekommer.
Lungemboli • Blodpropp (tromb)
som lossnar och färdas till lungorna.
• Ca 95% kommer från benens vener.
• I 5-10% föreligger massiv lungemboli som snabbt kan leda till döden (ca 15% av all ”plötslig död”.).
Lungemboli
• Blodproppen färdas från en ven i benet, via högra hjärthalvan, till lungorna där den fastnar orsakande lunginfarkt och akut högerkammarsvikt.
Arteriell embolisering
• Utgår i 80-85% av fallen från hjärtats vänstra halva där blodproppar bildas p.g.a:
- hjärtinfarkt - förmaksflimmer - endokardit - klaffproteser - etc..
Chock
• Kardiogen chock – Hjärtinfarkt, lungemboli etc.
• Hypovolemisk chock – Massiv blödning, anafylaxi (allvarlig allergisk
reaktion) etc. • Septisk chock • Neurogen chock
Arytmier
• Rytmrubbning i hjärtat. • Sinusrytm – hjärtats normala rytm. • Orsak: kongenitala (medfödda), hjärtinfarkt,
inflammation, cirkulatorisk rubbning, ålderseffekter etc.
Brachyarytmier
• Arytmi där hjärtfrekvensen är för låg, < 60 slag/minut.
• AV block 2 och 3, sick sinus syndrome, läkemedelsinducerade etc
Tachyarytmier
• Arytmi där hjärtfrekvensen är för hög, >100 slag/minut.
• Ex förmaksflimmer, ventrikelflimmer, ventrikel tachycardi, supraventrikulär tachycardi etc….
Hypertoni – högt blodtryck
• A. Essentiell eller primär hypertension. (95%). - Riskfaktorer inkluderar: övervikt, högt salt
intag, diabetes, genetiska faktorer och ålder etc. • B. Sekundär hypertoni (5%).
- Njurartärstenos, njursjukdom. - Endokrina (hormonella orsaker) etc…. • 12-15 procent av Sveriges befolkningen har
hypertoni.
Hjärtinsufficiens (Hjärtsvikt)
• Hjärtats pumpeffekt otillräcklig p.g.a. - Ökad arbetsbörda - Nedsatt hjärtmuskelfunktion
• Prevalens i Sverige minst 2%, av dessa är ca 2/3 över 75 år gamla.
Vänstersidig svikt
• Orsaker: Ischemisk skada Hypertoni (högt blodtryck) Klaffskada (förträngning, läckage Kardiomyopati Kongenital hjärtsjukdom
• Symptom: Blodstas i lungor med ödem. Andfåddhet, hosta etc.
Högersidig svikt
• Orsaker: Klaffskada Lungsjukdomar etc…
Symptom: Cirkulatorisk stas i ex. lever Perifera ödem, f.f.a. i anklar.
OBS: Vänster och högersidig hjärtsvikt
förekommer oftast tillsammans.
Ischemisk hjärtsjukdom
• Vanligaste dödsorsaken i västvärlden. • Orsakas vanligen av minskat blodflöde till
myokardiet, oftast p.g.a. atheroscleros i kranskärl med påföljande plackruptur och trombos.
• Kan även orsakas av: - Minskat O2 tryck (p.g.a. ex. anemi) - Ökat O2 behov (p.g.a. ex. feber)
Ischemisk hjärtsjukdom • Riskfaktorer:
- Ålder - Hereditet - Rökning - Höga blodfetter (kolesterol) - Hypertoni - Fysisk inaktivitet - Övervikt (obesitas) - Diabetes - Stress, alkoholöverkonsumtion etc..
Ischemisk hjärtsjukdom
• Angina pectoris (Kärlkramp) • Hjärtinfarkt • Ischemisk kardiomyopati • Plötslig hjärtdöd
Hjärtinfarkt
• Beror på minskad syretillförsel till hjärtmuskelcellerna, vanligen p.g.a. minskad blodtillförsel, vilket leder till irreversibel cellskada.
• Symptom: Bröstsmärta strålande mot vänster arm och käke, andnöd, hjärtklappning etc…
Komplikationer till hjärtinfarkt • Akuta (minuter):
- Arrytmi (rytmrubbning) - Chock
• Subakuta (timmar – dagar) - Hjärtmuskelruptur - Trombbildning i hjärtat - Perikardit
• Sena (dagar – månader) - Hjärtsvikt, aneurysmbildning
Hypertensiv hjärtskada
• P.g.a. förhöjt blodtryck måste hjärtat arbeta hårdare för att pumpa runt blodet i kroppen, detta leder till hjärthypertrofi (hjärtförstoring)
• Leder till hjärtsvikt och ökad risk för hjärtinfakt och arrytmi.
Kardiomyopati
• Hjärtmuskelsjukdom • Två huvudtyper
- Primär - Dilaterad, hypertrof och restriktiv. - Sekundär - Orsakas av bl.a.: ischemi,
alkohol, diabetes, hypertension etc.
Reumatisk feber
• En steril, immunologisk inflammation efter en tonsillfaryngit orsakad av A-gruppens β-hemolytiska streptokocker där antikroppar reagerar med bindvävsantigen.
• Leder till klaffstenos och klaffinsufficiens på framförallt mitralisklaffen. • Vanlig orsak till förvärvad
klaffskada
Infektiös endocardit • Hematogen infektion (streptokocker,
stafylokocker, svamp etc.) som drabbar hjärtklaffarna.
• Klaffskada och klaffprotes predisponerad för endocardit.
• Immunosuppression (förvärvad, medikamentell, missbruk, sepsis etc) ökar risken för endocardit.
• Ofta på vänster hjärthalva men hos narkomaner ofta på höger sida p.g.a. spridningsväg (IV).
Akut infektiös endokardit
- Akut insjuknande, hög feber, snabb försämring - Virulenta mikrober (ex stafylokocker hos narkomaner. - Leder ofta till komplikationer som klaffperforation och septisk embolism.
Subakut infektiös endokardit
- Vaga, långsamt progredierande symptom (> 6 veckor), ibland föreligger ej feber. - Ofta associerat med tidigare klaffoperation - Leder sällan till klaffperforation.
Komplikationer
• Klaffskada med påföljande insufficiens
eller stenos med resulterande hjärtsvikt. • Septiska embolier med följande ischemi/
abscesser i njurar, hjärna och andra organ.
• Purulent pericardit.
Icke infektiösa endokardiet
• Endokardit vid SLE (Libman-Sacks endokardit)
• Marantisk endokardit (Trombotisk endokardit).
Myokardit (hjärtmuskelinflammation)
• Inflammation i myokardiet (hjärtsmuskeln)
• Symptom: Bröstsmärta, hjärtsvikt, palpitationer (arytmi), plötslig död (20% av fall med plötslig död hos unga).
Myokardit - orsaker
• Viral (coxsackie, HIV, influensa, Enterovirus etc.) • Bakteriell (Difteri, staflylokocker, leptospira etc.) • Svamp • Trypanosoma (Chagas sjukdom) • Parasiter (Trikiner, echinococcus) • Reumatiska sjukdomar, Sarkoidos. • Toxiner, läkemedel, strålning, tungmetaller etc.
Medfödda hjärtfel
• Cyanosis tardiva gruppen - Har initialt en vänster-till-höger shunt
som sekundärt ändrar riktning. - Ex: VSD (1/3 av medfödda hjärtfel) ASD Öppetstående ductus arteriosus
Medfödda hjärtfel
• Initialt cyanotiska (”Blue Babies”) - Primär höger-till-vänster-shunt (ex Fallots
tetralogi). - Transposition av de stora kärlen.
Medfödda hjärtfel
• Icke cyanotiska - Ej abnorm
kommunikation mellan höger och vänster hjärthalva. - Ex Coarctatio aortae, pulmonalisstenos, Aortastenos etc.
Hjärttumörer
• Primära neoplasier i hjärtat är mycket ovanligt. • Myxom - benign tumör i förmak, kan leda till
cirkulationsrubbningar om de blir stora. • Primära maligna hjärttumörer -
Rhabdomyosarkom, liposarkom, angiosarkom etc.. (OBS! mycket ovanliga diagnoser!)
• Vanligare än primär cancer är metastaser från ex. lungcancer, malignt melanom eller bröstcancer.
Effusion
• Ökad mängd vätska i perikardiet vilket leder till försämrad hjärtfunktion.
• Serös effusion: - njursvikt
- hjärtsvikt • Hemipericardium:
blödning i hjärtsäcken vid hjärtruptur vid ex stor hjärtinfarkt eller trauma.
• Chylus effusion – lymfvätska.
Perikardit
• Inflammation i perikardiet. • Debuterar ofta med bröstsmärta • Etiologi – Infektion (15%), metabol
rubbning (17%), autoimmun sjukdom (11%), hjärtinfakt (11%), tumör (8%) etc.
Atheroscleros
• Progressiv bildning av plack, innehållande bl.a. kolesterol, calcium (kalk) och fibrin, i den inre delen av artärväggen.
• Uppkomstmekanismen ej helt klarlagd.
• Drabbar mest stora och medelstora artärer.
Atheroscleros • Oxiderat LDL-kolesterol
(”det onda kolesterolet”) läcker ut i kärlväggen där det tas upp av makrofager som bildar s.k. skumceller. Detta leder till en inflammatorisk reaktion med påföljande proliferation av glattmuskelceller samt inlagring av fibrös bindväv och kalk.
Atheroscleros • Placken kan spricka
ledande till tromb (blodpropps) bildning. Tromben täpper till kärlet vilket leder till syrebrist nedströms.
• Avancerad atheroscleros leder till stenoser (förträngningar) i drabbade artärer.
Atheroscleros • Riskfaktorer
- Hereditet - Dyslipidemi (rubbning av blodfetter) - Rökning. - Hypertoni. - Diabetes. - Övervikt etc.
Aneurysm
• Atherosclerotiska - Vanligast i abdominala aorta.
Vid ruptur livshotande blödning med 70- 95% mortalitet.
Aneurysm • Sackulära (”Berry”)
- I de basala artärerna i hjärnan (”circulus Willisi”). - Medfödd defekt i kärlväggen. - Ruptur leder till hjärnblödning, subarachnoidal blödning
Aneurysm
• Luetiska (syfilitiska) - Numera ovanliga. Orsakas av syfilisinfektion.
• Mykotiska - Infektiös destruktion av kärlväggen som försvagas.
Dissekerande aneurysm
• Blodet dissekerar mellan artärväggens skikt.
• Associerat med hypertoni, trauma, genetiska sjukdomar såsom Marfans syndrom etc.
Vaskuliter
• Heterogen grupp av tillstånd med inflammation (och destruktion) av kärl (artärer, vener, lymfkärl)
• Etiologi i de flesta fall okänd. Immunologiska orsaker och i vissa typer misstänks koppling till virusinfektion.
Temporalisarterit • Temporalisarterit
- Svår smärta över ena tinningen med tuggsmärta. - Kan ge synbortfall på affekterad sida. Om tillståndet ej snabbt behandlas kan det leda till blindhet på det ögat.
Temporalisarterit
• Kvinnor:Män 3:1 • Medelålder för
insjuknande: 70 år • Underdiagnosticerat
tillstånd, obduktionsstudie har visat prevalens på 1,7%.
Lymfkärl
• Lymfangit - Infektion affekterande lymfkärl.
• Lymfstas, lymfödem - Kirurgi, strålning, infektion etc.