2

Painotuote

Helsingfors Energis energirådgivning har mer än hundra-

åriga traditioner. Rådgivning har getts ända sedan de för-

sta elapparaterna började bli vanligare i hemmen. Då låg

tyngdpunkten på att lära folk använda de nya apparaterna.

På 1970-talet var det höga energipriset som späddes

på av oljekrisen det viktigaste motivet till att spara

energi. 1990-talet var årtiondet då man blev medveten

om de globala miljöproblemen, och då lyftes också energi-

frågorna fram.

Energieffektivitet är Helsingfors Energis starka sida i

tacklandet av klimatutmaningen. Det är oftast det snab-

baste och kostnadseffektivaste sättet att motverka kli-

matförändringen.

El, värme och kyla produceras i Helsingfors med värl-

dens högsta verkningsgrad. Utvecklingsprogrammet som

tar sikte på en kolneutral energiproduktion fortsätter det

här långsiktiga arbetet. I den andra ändan av kedjan finns

klok energianvändning i hemmen. Det vill vi även i fort-

sättningen satsa på genom att erbjuda både råd och helt

nya energilösningar även för hemmen.

Världen omkring oss förändras och vi med den. Det

gäller att inte betrakta energieffektivitet ensidigt bara ur

slutanvändnings- eller produktionsperspektiv, utan syna

hela energikedjan: produktion–överföring–förbrukning,

med beaktande av den totala effektiviteten. Det här är

det centrala temat för den förnyade energirådgivningen

och utställningen. Jag tror att utställningen i ännu högre

grad än tidigare har något att erbjuda alla.

Välkommen till vår energiutställning i Elhuset i Kampen!!

3

4 Februari 2013

I familjen Oksmans hushåll bor tre

personer: Panu, hans fru och en 15-

årig son. De två äldre sönerna har re-

dan flyttat hemifrån.

Familjen flyttade in i enplans-

huset i tegel på 140 kvadrat i Mellungs-

by i östra Helsingfors redan 1995. Utöver

bostadsytan har huset också garage och

varmt vindsutrymme.

Huset som är byggt 1985 har moder-

niserats efter hand bland annat genom

värmeisolering och ett värmeåtervin-

ningssystem. Huset har direktverkande

elvärme, golvvärme och takvärme och en

luftvärme pump som komplement. Luft-

växlingen sköts av ett ventilationssys-

tem och dammsugningen med en central-

dammsugare.

En vintrig lördagsmorgon vaknar man

klockan åtta hos Oksmans. Hustrun kokar

gröt. Vardagsmorgnar ska alla iväg gan-

ska snabbt, men nu har man ingenstans

bråttom.

Eftersom det är ledig dag och kallt ute

eldar man i bakugnen och eldstaden. Vin-

tertid värmer familjen bakugnen en till två

gånger i veckan. Ugnen ger skön värme och

samtidigt passar man på att laga god mat

i den. På vardagarna är det oftast far i hu-

set som ansvarar för maten.

På eftermiddagen startar man tvätt- och

diskmaskinen och dammsuger, men störs-

ta delen av lördagen tar man det lugnt. Fa-

miljens två datorer är på en stor del av da-

gen, tv:n bara omkring en timme.

Hos Oksmans tillbringar man bara sällan

kvällen på tre man hand. Också nu kom-

mer sonen och badar bastu på kvällen med

sina kompisar. I dag har de spelat ishockey ,

ibland åker de snowboard i närheten.

Efter flera timmars utevistelse sitter

det bra med bastu. Ibland kan det sitta åtta

personer i bastun i flera timmar, och det

går mängder med vatten.

Panu Oksman säger att han någon gång

räknat ut att det går lika mycket el till att

värma vatten till bastubadet som till att

värma bastun!

Å andra sidan har han sett via rap-

porteringssystemet Sävel Plus att även

om uppvärmningen av bastun motsva-

rar en tredjedel av familjens normala el-

förbrukning, minskar den samtidigt den

övriga uppvärmningens andel. Det om-

sorgsfullt renoverade huset kan utnyttja

värmen från bastun för uppvärmning av

andra rum.

TEXT Teija Laakso | BILDER Tommi Tuomi

El åt hela

gängetHos Oksmans badar

man bastu och spelar dataspel tillsammans.

Genom att ha grunderna i ordning och återvinna

värme håller familjen elförbrukningen

under kontroll.

KL. 08.00

KL. 19.00

KL. 15.00

Fakta om Sävel Plus

5

De redan utflugna sönerna och de-

ras kompisar är också återkomman-

de gäster. Om ett par dagar blir det igen

lan-party i Oksmans garage. Sönerna

och deras kompisar, åtta personer sam-

manlagt, ockuperar garaget i tre dygn

och spelar dataspel dygnet runt. För lan-

partyt värmer Panu Oksman garaget från

+5 °C underhållsvärme till +20 grader. Den

återstående tiden hålls garaget varmt av

värmen som alstras av datorerna och kil-

larna själva.

Man vill inte tumma på kvalitetstiden

med kompisarna.

– Vi har som princip att försöka hålla de

grundläggande kostnaderna nere: vi slösar

inte, men låter inte bli att göra något bara

för att det drar el.

Panu Oksman säger att han regel-bun-

det följt familjens elförbrukning i cirka tre

års tid, och sporadiskt även före det.

Tidigare bodde det förstås två söner

till med datorer i huset, men tilläggs-

isoleringen och ventilationssystemet

med värmeåtervinning har påverkat

familjens elförbrukning mest. Ventila-

tionssystemet sköter luftväxlingen så att

ingen värme vädras ut. Luftvärmepum-

pen som har bättre verkningsgrad än

den elburna golvvärmen ger ytterligare

besparingar.

Totalt beräknar Oksman att familjens

elförbrukning minskat med ca 18 000

kilowattimmar sedan inflyttningsåret

1995. Härav är luftvärmepumpens andel

ca 5 000 kilowattimmar.

6 Februari 2013

I början av januari vandrar en entusiastisk

man omkring i de pågående ombyggnads-

arbetena i Helsingfors Energis Energicen-

trum. Det är energieffektivitetschef Rauno

Tolonen som förklarar hur den ljusa och luf-

tiga lokalen kommer att se ut när allt är färdigt.

Tolonen ser Energicentrum som en del av

en större helhet vars syfte är att främja energi-

effektivitet i hela energikedjan: produktion, över-

föring och förbrukning.

– Energirådgivning har alltid varit en strate-

giskt viktig sak för Helsingfors Energi. Att spara

energi, d.v.s. förbättra energieffektiviteten, är of-

tast det snabbaste och kost-

nadseffektivaste sättet att

motverka klimatförändring-

en. Förutom internet och tid-

ningen Helen är Energicen-

trum en kanal för att sprida

den här kunskapen.

Energianvändningen i hela hemmet presenteras

Utställningen i Energicen-

trum fokuserar på energi-

effektiviteten i hemmet. Dit

hör uppvärmning, belysning

och hemelektronik, som nu presenteras ännu

åskådligare i utställningslokalen. Råd ges om alla

energiproblem i hemmet.

– Energicentrums syfte är att berätta vad

energi är, hur den produceras och distribueras till

kunden och vilka olika energilösningar det finns

för hemmet. Ett annat huvudsyfte är att presente-

ra Helsingfors Energis nya utvecklingsprojekt och

energieffektiva produkter och tjänster, t.ex. hem-

automation, solpanellösningar och laddningssys-

tem för elbilar, förklarar Tolonen.

Utställningen bygger nu ännu mer på inter-

aktivitet och fysisk påtaglighet.

– Besökarna kan t.ex. känna hur golvvärme

känns vid olika temperaturer. De kan också räkna

ut hur en förändring av rumstemperaturen med

ett par grader påverkar den årliga energiräkning-

en eller se hur en laddstolpe för elbilar fungerar,

berättar Tolonen.

I Energicentrum finns också en miniatyrmo-

dell över energisystemet i hela Helsingfors. Där

kan besökaren lätt få en överblick av den om-

fattande helheten.

Funktionaliteten har förbättrats

Det nya Energicentrum domineras av kunddisken

som tar emot besökarna. Utställningen och det

nya evenemangstorget breder ut sig kring disken.

Besökarna får också pröva

apparaterna och applika-

tionerna.

– Vid förnyandet av En-

ergicentrum har man för-

utom den traditionella

rådgivningen också velat

bevara många andra väl-

bekanta tjänster, t.ex. utlå-

ningen av olika mätare. Här

får man fortsättningsvis

vägledning om hur Sävel

Plus och Helsingfors Ener-

gis övriga tjänster används.

– Våra energirådgivare

har fått ett betydligt breda-

re arbetsfält och kunderna får ännu mångsidigare

information av dem. Vår personal är mycket en-

tusiastisk över förnyelsen och de nya utmaning-

arna, sammanfattar Tolonen.

TEXT Paula Ristimäki

Energicentrum förnyadesI det förnyade Energicentrum kan besökarna bekanta sig med energilösningar för hela hemmet på ett ännu mång-sidigare sätt än förut. Nyckelordet är energieffektivitet.

INBJUDAN Besök Energirådgivningen

på Earth Hour -dagen, lördag 23.3. klockan 10–16. Bland besökarna lottar vi ut ett överraskningspris!

Energicentrum är öppet

må–on och fr kl. 8.30–16,

to kl. 8.30–18.00

Kampgränden 2 eller

Malmbrinken 6, 3:e vån.

Helsingfors (vid Kampens metrostation)

Telefon 09 617 2727 och 09 617 2726

Energiakeskus@helen.fi

Earth Hour är en global klimatmanifestation

som organiseras av WWF. Människor över hela

världen släcker ljuset för en timme och uttrycker

på det sättet sin oro över klimatförändringen.

Earth Hour genomförs lördagen

den 23 mars kl. 20.30–21.30.

��h ��

7

Sakkunniga står till tjänstHELSINGFORS ENERGIS ENERGIRÅDGIVARE gläder sig över

den lyckade förnyelsen av Energicentrum.

– Nu finns här ännu mer hjälpmedel som vi kan använda för

att åskådliggöra energilösningar i hela hemmet för besökar-

na. Det är lätt att i praktiken utreda orsakerna till att energi-

räkningarna är olika stora, när en kund undrar varför grannen

som har lika stor bostad har mycket lägre räkning, säger Johanna Reinistö (t.v.), Eva Spiegel, Marja Einesalo och Sari Loukasmäki.

BIL

D P

ekka

Ho

lmst

röm

FÖRUTOM RÅDGIVNING ger

Energicentrum även mångsidig

information om energieffektivitet

i hemmet:

Den nya lamputställningen

presenterar skillnaderna mellan

olika lamptyper och deras ljus-

utbyte. På evenemangstorget ordnas

informationsinslag och evenemang. Den interaktiva utställningen

berättar konkret om belysning,

uppvärmning och hemelektronik. Förbrukningsmätare utlånas

precis som förut.

8

1

2

3

9

År 2012 nåddes det bästa resultatet genom tiderna

för elleveranssäkerheten i Helsingfors.

Den genomsnittliga avbrottstiden för kunderna

var bara två minuter, vilket är omkring en sjättedel

av tioårsmedelvärdet.

Prisbelönt arbete 2012Helsingfors Energi konstaterades ha den

bästa kundservicen vid den opartiska

-undersökningen. Vid en jämförelse mellan el-

bolagen fick Helsingfors Energi det bästa resultatet

av såväl privatkunder som företag. Vår kundtjänst

fick också tre stjärnor av Laatukeskus

.

EU-kommissionens

Borgmästaravtal gav

för sin del Helsingfors

Energi erkänsla för

en sällsynt välfun-

gerande samtidig

produktion av el,

fjärrvärme och

fjärrkyla.

Hur påverkas miljön?En ökad användning av biobränslen är ett led i Helsingfors

Energis utvecklingsprogram med sikte på en kolneutral fram-

tid. Detta kräver en miljökonsekvensbedömning (MKB). Un-

der förfarandet kartläggs projektens miljö- och hälsoeffekter

och sociala effekter. Detta görs under 2013 och MKB-redo-

görelsen blir klar i början av 2014.

Följ miljökonsekvensbedömningen på www.helen.fi/bioyva

och på bloggen Uutta voimaa http://blogi.helen.fi.

Från och med september ska ar-

maturer förses med energimärk-

ning, som bl.a. anger om lamporna

kan bytas ut och hur energieffek-

tiv armaturen är. Samtidigt för-

ändras också energimärkningen

av lampor.

Märkningen har förnyats i år

och kommer även att utsträckas

till torktumlare.

Märkningen går i blått och ska

fästas på produkter som kommer

ut på marknaden efter att de nya

förordningarna trätt i kraft. Där-

för kan det i butikerna förekomma

märkning av både den nya och den

gamla välbekanta typen.

Märkningen är huvudsakligen

blå till färgen och har inte längre

förklaringar i ord, i stället presen-

teras egenskaperna med hjälp av

symboler. Detta gör märkningen

lättbegriplig i alla språkområden.

Skalan går från A till G precis som

tidigare, och pilen hjälper till att

hitta den effektivaste apparaten i

den gröna ändan av skalan.

Skalorna är dock olika för oli-

ka produktkategorier. Till exem-

pel är de bästa tvättmaskinerna

redan av klass A+++. Även mark-

nadsavgränsningarna förändras

i EU-området: bland annat får

nya kylar och frysar med sämre

energiklass än A+ inte släppas ut

på marknaden.

Kraftverken i Nordsjö samt på Sundholmen och Hanaholmen hade öppet hus i januari, och då hade stadsborna tillfälle att bekanta sig med både kraftverken och framtids- planerna för dem.

Utmärkt leveranssäkerhetEnergimärkningen utvidgas

BIL

D J

uh

o K

uva

BIL

D T

om

mi T

uo

mi/

SK

OY

9999999999

B

till sommarställetFörnybar energi

10 Februari 2013

TEXT Jaana Kalliokoski | BILDER SKOY och Gorilla

Allt fler stugägare lockas av tanken att själv producera el med förnybar energi.

11

IFinland finns det enligt Statistik-

centralen nästan en halv miljon

sommarstugor, varav en del an-

vänds året om. Årligen byggs flera

tusen nya fritidsbostäder.

– De flesta stugor som är anslutna

till elnätet har elvärme, säger enhetschef

Sami Sailo på Helsingfors Energi.

Enligt expert Ina

Lehto på Finsk Energi-

industri är solenergi

och vindkraft de förny-

bara energikällor som

stugägare kan utnytt-

ja för småskalig pro-

duktion.

– Av de här två är

solenergi en enklare

lösning än vindkraft,

eftersom solpaneler i allmänhet inte krä-

ver bygglov eller åtgärdstillstånd från

kommunen. Priserna på dem har också

kommit ner till en konkurrenskraftig nivå.

Helsingfors Energis produktchef Hanna

Veräjänkorva berättar att solenergi ger stor

nytta i kombination med en luftvärmepump.

– Sommartid kan man utnyttja luft-

värmepumpen för att kyla, vintertid för

att värma stugan.

Eget småskaligt kraftverkSolpaneler producerar solenergi från sol-

strålning utsläppsfritt. Panelerna ger som-

marstället ett eget småskaligt kraftverk

som producerar el för konsumentens

eget behov.

I Finland är solstrålningen starkast i

maj, juni och juli, vilket innebär att stug-

ägare kan utnyttja solenergi under se-

mestern.

På vintern går största delen av en-

ergin till uppvärmning, och då är sol-

energi inte den optimala energikällan. I

praktiken är solenergiproduktionen obe-

fintlig från november till januari. Trots det

är förhållandena i Finland idealiska för

produktion av solel.

Sami Sailo säger att eftersom da-

garna är långa på sommaren får vi lika

mycket ljus här i Finland som i Nord-

tyskland.

I Tyskland är solenergi populär: om-

kring 300 000 hushåll har redan sol-

paneler. I Finland är det tillsvidare bara

några tiotal nätanslutna fritidshus eller

småhus som har småskalig produktion

av solel, men intresset växer hela tiden.

Solpanelspaketet på 3 000 watt producerar så mycket el att det

vid soligt väder räcker för tvättmaskinen, kylskåpet och

spisen samt luftvärmepumpen.

De flesta stugor som

är anslutna till elnätet har elvärme.

12 Februari 2013

El till försäljning

Överskottselen kan säljas till elbolaget.

Om stugan inte är ansluten till elnätet,

så som t.ex. i skärgården, kopplas panel-

erna till ett batterisystem som jämnar ut

förbrukningen och produktionen.

Vid småskalig produktion går elen i

två riktningar: från solcellssystemet till

bostadshuset och elnätet och från elnätet

till bostadshuset. Ju starkare solljus, desto

mer elström alstras.

Å andra sidan behöver en solcell inte

direkt solljus för att fungera, eftersom

den alstrar el även mulna dagar. Natte-

tid alstras ingen solenergi och då tas elen

från elnätet.

Den bästa nyttan och största bespar-

ingen i elpriset får man om elen förbrukas

i samma stund som solpanelerna produ-

cerar den. På sommarstället är det alltså

bäst att värma tappvarmvatten, damm-

suga, tvätta kläder och använda el under

den ljusa tiden av dygnet.

Ju mer välutrustad stugan är, desto

större är elförbrukningen. Om elen inte

används när solpanelerna producerar den

matas elenergin till elnätet, vilket innebär

att stugägaren kan sälja den till elbolaget.

Alla elbolag köper åtminstone inte

ännu överskottsel, men Helsingfors Energi

har lovat köpa all överskottsel från små-

skaliga producenter.

Välj det bästa alternativet

Den som är intresserad av småskalig

produktion måste börja med att reda ut

vilken förnybar energiform som är det bäs-

ta alternativet för fritidshuset.

Enligt Sailo går det i stora drag att be-

räkna hur mycket energi solpaneler pro-

ducerar, men vindkraft är svårare att be-

räkna. Ina Lehto på Finsk Energiindustri är

av samma åsikt:

– Omgivande träd och byggnader på-

verkar vindprofilen, det vill säga vindens

beteende.

Även om det känns som om det all-

tid blåser på en plats, kan vinden vara så

byig att det egentligen inte alstras någon

energi.

Solpaneler till hemmet,sommarstugan och företag: helen.fi/sahkoratkaisut/solpanel

13

– Dessutom ska vindmöllan helst vara

högre än närbelägna hinder. Höga träd eller

backig terräng kan göra att masten måste

vara så hög att det blir fråga om en stor-

skalig vindkraftsanläggning, säger Lehto.

Väderstrecket, panelernas lutning och

eventuella skuggor har betydelse för hur

bra solenergin fungerar. Taket är den na-

turligaste platsen för solpaneler, efter-

som de är skrymmande. Som exempel kan

nämnas att i det 3 000 watts solcellspaket

som Helsingfors Energi säljer ingår 14 pa-

neler, som tillsammans kräver en yta på

21 kvadratmeter.

Det är bra att dimensionera solkraft-

anläggningen efter stugans förbrukning.

Det enklaste och säkraste sättet är att

köpa solpanelerna av en leverantör som

vid behov kan ta hand om hela projektet

för kunden, från inledande syn och instal-

lation ända till ibruktagning. Då undviker

man fel, eftersom en yrkesman kan be-

döma om det lönar sig att montera pane-

ler och i så fall hurdana, åt vilket väder-

streck och med vilken lutning.

Man kan också ge leverantören full-

makt att sköta avtalet om småskalig pro-

duktion med det lokala nätbolaget.

Själva solpanelerna kan man också

sätta upp själv, men den eltekniska in-

stallationen utförs alltid av en elmontör.

Arbetet berättigar till hushållsavdrag. Vid

installationen är det väsentligt att den

småskaliga produktionen automatiskt

kopplas ur nätet vid strömavbrott.

Småskalig produktion kräver alltid ett

avtal med den lokala nätinnehavaren. Av-

talet kostar ingenting, och nätbolaget är

skyldigt att ansluta alla småskaliga pro-

ducenter till nätet.

Kvittning på räkningen

Med solpanelerna följer en så kallad in-

verter som omvandlar likströmmen pa-

nelerna producerar till växelström, så

att den kan användas och matas till el-

nätet.

På inverterns panel kan användaren

se hur mycket el som producerats. Objek-

tet måste också ha en fjärravläst elmäta-

re som mäter den förbrukade elen på tim-

nivå. I annat fall installerar det lokala nät-

bolaget en sådan utan kostnad.

Sailo påminner om att en solelanlägg-

ning kan byggas som en- eller trefas. Om

14 Februari 2013

Solpanelerna kan man sätta upp själv, men den eltekniska installatio-nen utförs alltid av en elmontör.

Panelerna monteras i 35–45 graders vinkel för att producera så mycket energi som möjligt.

Anslutning av småskalig produktion till elnätet i Helsingfors:helen.fi/siirto/pientuotanto

man har ett enfassystem måste förbruk-

ningen koncentreras till samma fas som

solpanelerna. Bland annat är det viktigt

att solpanelerna och luftvärmepumpen

ligger på samma matning.

På elräkningen kvittas den egen-

producerade och sålda produktionen

mot den el som köpts från elförsäljnings-

bolaget. All el husägaren själv utnytt-

jar av den egenproducerade elen är ren

besparing.

För el som köps från nätet betalar

den småskaliga producenten elenergi-

priset till elförsäljningsbolaget och där-

till elskatt och överföringsavgift inklu-

sive skatter till nätbolaget. Noteras bör

även att elförsäljningsbolaget bara be-

talar elenergipriset till den småskali-

ga producenten för den el han produce-

rat och sålt.

– Elenergipriset som elförsäljnings-

bolaget betalar är cirka 40 procent av pri-

set på köpt el, där även elöverföring och

skatter ingår. Det är alltså alltid mer lön-

samt att själv använda så mycket som

möjligt av den egenproducerade elen

än att sälja den, påminner Ina Lehto på

Finsk Energiindustri.

Även om priserna på solpaneler har sjun-

kit de senaste åren är investeringen fortfa-

rande stor. Visserligen är elbesparing inte

det enda skälet att installera solpaneler.

Hanna Veräjänkorva har märkt att folk

har börjat bry sig om miljön mer och vill

producera sin egen el med förnybar ener-

gi. Ett solcellssystem ger också ett extra

skydd mot strömavbrott.

Enligt Sami Sailo tjänar solpaneler in

sig på cirka 15 år. Panelernas livslängd är

drygt 30 år och de är i praktiken under-

hållsfria.

– Ett solcellspaket är en lönsam in-

vestering särskilt för fritidshus som an-

vänds året om eller hus där man bor per-

manent. Då börjar solenergin som uppstår

vid den småskaliga produktionen ge hus-

hållet reda pengar i stället för att bara spa-

ra energi, motiverar Sailo.

Enligt forskare vid Villmanstrands tek-

niska universitet är en egen solkraftan-

läggning lönsam om man inte behöver ta

lån för startinvesteringen på 6 000–18 000

euro. Enligt forskarna är produktionskost-

naderna för den småskaliga elen då 90–

130 euro per megawattimme.

Ina Lehto på Finsk Energiindustri

räknar ut att en solcellsanläggning på

1 000 watt kan producera cirka 900 ki-

lowattimmar el per år. Helsingfors

Energis solcellspaket på 3 000 watt pro-

ducerar då maximalt 2 700 kilowattim-

mar el per år.

I soligt väder räcker den här el-

mängden till för att köra t.ex. tvättma-

skinen, kylskåpet och spisen och luft-

värmepumpen som kyler inneluften

i sommarstugan. Som jämförelse kan

man ta en medelstor höghuslägenhet

som värms med fjärrvärme där är den

genomsnittliga årsförbrukningen 2 000 ki-

lowattimmar.

fakta

15

16 Februari 2013

Professorn i energiekonomi,

doktor Sanna Syri tar upp en-

ergifrågor ur utbildningsper-

spektiv. Hon är professor vid Aal-

to-universitetets institution för

energi teknik.

Aalto-universitetet har som mål att år

2020 vara ett världsberömt vetenskaps-

universitet som er-

bjuder topputbild-

ning, och att utbilda

yrkeskunniga dipl-

omingenjörer för

det finländska sam-

hället. För att upp-

fylla dessa mål har

universitetet bland

annat satsat på ak-

tiv doktorandutbild-

ning.

Hos Syri väcktes intresset för energi-

frågor redan på 1990-talet när hon stude-

rade fysik i Otnäs. Hennes passion gällde

energi- och miljöfrågor.

I dag har världsläget satt energi- och

miljöfrågor i fokus, vilket gett branschen

ett stort tillskott av motivation och begåv-

ningar – framför allt kvinnor.

Syri hoppas uttryckligen på att fler

kvinnor ska börja studera teknik. Av de

26 studerande som jobbar på sin avhand-

ling vid institutionen för energiteknik är

redan en av tre kvinnor. Syri är särskilt

stolt över sina högt begåvade internatio-

nella studerande.

– Till exempel inom grundutbild-

ningen är de fortfarande bara en på fem,

precis som under min egen studietid,

säger Syri.

Kraftvärmeproduktionen undervärderadEnligt Syri har man i Finland kommit långt

inom organiserandet av energiproduktio-

nen. Ett exempel är kraftvärmeproduktion

CHP, som hos oss är en ovanligt vanlig vär-

melösning i städer.

Ute i världen avundas man oss för det

här, men enligt Syri förstår vi sällan att vär-

desätta det i de finländska miljödebatten.

– Städernas CHP-anläggningar är vikti-

ga för hela landets elförsörjning: en femte-

del av all el Finland använder produceras i

dem. Största delen av städernas uppvärm-

ningsenergi produceras i de här anlägg-

ningarna, vilket innebär att värmeproduk-

tionen är nästan gratis ur miljöhänseende,

berömmer Syri.

Fördelen med CHP är att värmen som

uppstår vid elproduktionen utnyttjas, vil-

ket nästan fördubblar nyttan av bräns-

let. Energi som annars skulle gå till spil-

lo tas tillvara.

Varför har man varit så här framstegs-

vänlig i Finland?

– Finland är ett nordligt och kallt land

och därför har det varit nödvändigt att hit-

ta ett effektivt sätt att sköta uppvärmning-

en. I Finland har man investerat i det här re-

dan på 1960-talet, när systemet var lättare

att bygga och beakta redan i t.ex. planlägg-

ningsskedet.

Syri anser att fjärrvärmens andel kan

och bör ökas, framför allt i städer och tät-

orter. På landsbygden är det enligt henne

motiverat att använda småskalig bioenergi.

En annan sak som enligt henne borde

utvecklas är övergången från fossila till för-

nybara bränslen.

TEXT Teija Laakso | BILD Seppo Saarentola

Miljövärden viktigaEnergifrågor har fått enormt mycket mer tyngd under de senaste årtiondena, och numera finns alltid också miljöaspekten med.

– I Helsingfors pågår flera utred-

ningar om detta: t.ex. om förgasning av

biomassa, inblandning av flis i bräns-

let, torrefiering, det vill säga torkning av

trä till kolliknande pellets – alla dessa

är metoder som kan minska utsläp-

pen ytterligare. I många motsvarande

projekt medverkar personer som utför

sitt diplomarbete och samtidigt är med

om att skapa nya effektiva fjärrvärme-

lösningar.

Syri beskriver det här som energitek-

nikinstitutionens arbete: att försöka för-

bättra enskild teknik med fokus på mil-

jövärden. Vid institutionen funderar man

som bäst på hur t.ex. förnybar solvärme

skulle kunna utnyttjas som stöd för fjärr-

värmenätet.

– Vi vet inte ännu hur vi bäst ska få

dem att fungera tillsammans, säger hon.

I allmänhet undersöker man hur

man kan få fjärrvärme och solvärme att

fungera tillsammans i enskilda bygg-

nader eller kvarter, men enligt Syri bor-

de man studera fördelarna och helhetens

funktion ur ett större perspektiv, åtmins-

tone på stadsnivå.

Tankegångarna visar hur en ingenjör

tar itu med saker. Den som inte är så in-

satt tänker att det skulle vara bra att all-

tid få energi på det billigaste sättet: sol-

energi skulle användas soliga dagar och

årstider och fjärrvärme när det är mör-

kare och kallare.

Ingenjören tänker däremot på hur

man ska lösa den här ekvationen så ef-

fektivt som möjligt.

– När året, har 8 760 timmar är det en

rätt knepig uppgift, säger Syri.

Ute i världen är Finland

avundat för sin kraftvärme- produktion.

17

Sanna Syri

Doktor, professor i energi-

ekonomi vid Aalto-universitetets

institution för energiteknik.

Studerade fysik och inriktade

sig framför allt på energi- och

miljöfrågor.

På institutionen för energiteknik

jobbar man på att ta fram en

lösning för hur sol- och fjärr-

värme ska fås att fungera

optimalt tillsammans.

För barnen är moderns yrke en naturlig sak. Dottern meddelade redan som 6-åring att hon ska bli pysselprofessor när hon blir stor.

18

19

Medan uppvärmningen

av en vanlig höghustvåa

kräver 4 megawattim-

mar energi per år för-

brukar Zachrisbackens

skolcentrum i Östersundom 900 mega-

wattimmar. Samma energiinnehåll finns

i 4,3 miljoner ostsmörgåsar. Om varje elev

i skolan skulle äta en smörgås per dag,

skulle det ta 30 år.

Helsingfors Energis miljöexpert Pir-

jo Jantunen målar upp konkreta bilder

för eleverna i årskurs 1–6 om hur myck-

et värmeenergi skolan behöver och var

den kommer ifrån. De större vet att vär-

men kommer från värmeelementen, men

tänk att den också kommer från männi-

skor, solstrålning, elapparater och till och

med från varmvattnet som man tvättar

händerna med.

– Och hur kommer värmen till vär-

meelementen, frågar Jantunen. Hett vat-

ten strömmar någonstans ifrån och vär-

mer elementen och strömmar tillbaka när

det kylts ner.

– Kan man dricka vattnet i värmeele-

menten, avbryter en av de yngre.

Det visar sig att värmen kommer från

rör under jorden och den svarta lådan på

parkeringsplatsen. Men värmen i värme-

centralen uppstår inte ur tomma intet,

fortsätter Jantunen.

– För att åstadkomma värmen be-

hövs det 13–15 tankbilar med lättolja

som kommit från fjärran land och raffi-

nerats i Borgå.

Men snart kommer allt att bli an-

norlunda. Helsingfors Energi bygger ett

uppvärmningssystem som utnyttjar för-

nybara energikällor i Zachrisbackens skol-

centrum. I skolcentret finns svenskt och

finskt lågstadium, högstadium och dag-

hem.

Under ett och ett halvt år ska upp till

hundra jordvärmebrunnar borras i sand-

fälten under skolan. I en närbelägen slutt-

ning byggs solvärmefångare med en sam-

manlagd yta på 100–400 kvadratmeter.

Det är fråga om ett pilotprojekt där

Helsingfors Energi testar nya energilös-

ningar: solenergi, jordvärme, biobräns-

len och värmelagring. Värmesystemet

ska stå färdigt i augusti nästa år och fär-

digställs parallellt med tillbyggnaden av

skolan. Nästa år värms Zachrisbackens

skolcentrum till 80–100 procent med för-

nybar energi.

����� a

20 Februari 2013

– Nog är det lite konstigt, men ock-

så fint att vi är först. Det är också ganska

underligt att man kan få värme från jor-

den, säger Sara-Fiia.

– Det är roligt att få klippa och klist-

ra, säger Meeri.

– Det känns också bra att hjälpa sina

egna fadderelever och lära dem om de här

sakerna, tillägger Netta och ber dem klip-

pa ut en skvätt olja också.

Barnen vet att jordvärme och solen

är väldigt bra värmekällor med tanke på

naturen.

– Av olja blir det sån där koldioxid,

säger de med en mun.

Pirjo Jantunen och Taru Hynynen har

berättat för dem att användningen av olja

kommer att vara högst 20 procent jäm-

fört med nuläget. Per år kommer det bara

att behövas 3–4 tankbilar olja. Samtidigt

minskar koldioxidutsläppen från 240 till

60 ton.

– Värmeanläggningen kommer också

att kunna eldas med bioolja. Bioolja kan

man börja använda när man är säker på

att den är etiskt hållbar, säger Jantunen.

Man vill också ha med förändring-

en i skolans vardag. Till en början ordna-

de man under en tredagarsperiod verk-

städer för de nästan 300 eleverna i årskurs

1–6 i Sakarinmäen koulu och Östersund-

om skola. I verkstäderna lärde sig barnen

identifiera vad värmen används till och se

sambandet mellan vädret och de nya pro-

duktionsformerna.

Taru Hynynen som ansvarat för pla-

neringen av verkstäderna på Helsingfors

Energi är glad över elevernas uppriktiga in-

tresse. Responsen från dem har varit ovan-

ligt aktiv.

– Vi talar om saker som snart kommer

att synas genom klassrummens fönster

och är en del av alla elevers vardag. Tank-

en har varit att förklara förändringen även

ur barnens perspektiv.

Konstigt, men fintDen moderna skolbyggnaden på Zachris-

backen har fått beröm för att den upp-

levs som trivsam och inspirerande. At-

mosfären verkar också ha smittat av sig

på eleverna. De äldre eleverna hjälper

de yngre i de små verkstäderna för 4–5

elever, och tillsammans gör de en affisch

som berättar om den framtida energian-

vändningen.

Netta Sauriala, Sara-Fiia Saarijärvi

och Matias Viitanen i åk 5 och Meeri Le-

hikoinen och Akseli Salonen i åk 1 vet be-

rätta att skolan snart får värme från tre

källor. I Zachrisbackens skolcentrum ta-

lar man om ett hybridsystem. Det finns

knappast någon annan skola i världen

som har ett sådant.

21

Halsduk för extra värme Av all energi skolan förbrukar går 80 pro-

cent till uppvärmning. Av det är 74 procent

värme och 6 procent varmvatten. 20 procent

av energin är el som behövs till olika appa-

rater och belysning.

– Skolan får också ett värmemagasin

som kan fyllas under natten. När det be-

hövs mer värme på morgonen tas den ur

magasinet, säger Jantunen.

Anni Ahonen, Marianna Ylinieme-

lä och Verneri Hellsten i åk 5 och Evelii-

na Hana och Hannes Sahlsten i åk 1 har

vinterdag och 20 minusgrader på sitt upp-

giftskort.

– Det är mulet och därför lyser inte sol-

en. Skolan värms med jordvärme och olja,

förklarar Anni och Marianna.

– Jordvärme är bäst. Det är en ganska lo-

vande produktionsform, säger Verneri och

försöker låta som en viktig auktoritet. Elev-

erna vet också att de hundra jordvärme-

brunnarna inte förstör lekplatserna och att

de når ner till hundra meters djup.

I gruppen uppstår också nya idéer spon-

tant.

– Vi ritade en halsduk på värme-

elementet. Då värmer det ju ännu

mer, skrattar barnen.

Miljömedvetna föräldrar

Kaisa Alanne som är rektor för Saka-

rinmäen koulu berättar att frågor

kring hållbar utveckling tagits med

som en prioritering i undervisningen re-

dan för omkring tre år sedan. Pilotprojek-

tet var en naturlig fortsättning på redan ut-

fört arbete.

– Vi har redan i förväg tagit reda på vad

t.ex. förnybar energi innebär. Det är ing-

et enkelt begrepp. Jag och lärarna är stolta

över att få vara med i ett sådant här projekt.

Ju mer man lär sig om allt, desto bättre för-

står man hur stora saker det handlar om.

– Det har också kommit mycket positiv

respons från elevernas föräldrar. Föräldrar-

na häromkring är mycket miljömedvetna,

säger Alanne.

Enligt Taru Hynynen är verkstäderna

det första skedet i elevsamarbetet Ener-

giakaveri – Energikompis mellan Helsing-

Nära människanZACHRISBACKENS SKOLCENTRUM är Hel-

singfors Energis första värmekund i den nya

stadsdelen. Projektet är det första steget mot

ett mera omfattande forskningsprojekt i Ös-

tersundom.

Helsingfors Energi har som långsiktigt mål

att för varje detaljplaneområde i Östersun-

dom bygga upp ett konkurrenskraftigt när-

energisystem som baserar sig på förnybara

energikällor och består av energiproduktion,

energidistribution och underhåll.

Hur många de här systemen blir och när

de byggs preciseras när generalplanen för

Östersundom blir klar och detaljplanerin-

gen inletts.

– I Östersundom börjar allt med samarbete

och dialog med invånarna i området. Vi vill

vara nära människorna. Då spelar det ingen

roll om projektet är stort eller litet. Vi vill visa

de nya stadsborna att vi är ett bra och ans-

varskännande energibolag som fattar många

smarta beslut, säger utvecklingschef Jouni Kivirinne på Helsingfors Energi.

Se fler elevalster från verkstäderna i Zachrisbackens skolcentrum: flickr.com/photos/helsinginenergia/sets/

”Eleverna har varit entusiastiska över verkstäderna”, säger Pirjo Jantunen och Taru Hynynen på Helsingfors Energi.

fors Energi och Zachrisbackens skolcen-

trum. I följande skede engageras lärarna för

att komma med idéer om hur man i under-

visningen skulle kunna förena skolans var-

dag med en ökad förståelse för energifrågor.

– Tillsammans med lärarna funderar vi

på hur man ska få in korrekt förbruknings-

information i skolans vardag och i under-

visningen i alla klasser – blir det fråga om

en stor tv-skärm, iPad-appar, bilderböcker,

matteuppgifter eller kanske visualisering

med hjälp av ljus, det klarnar säkert redan

i år.

-

u

a-

or

ed

22 Februari 2013

Ett enkelt och bekymmersfritt

Vindkraftsavtal som är i kraft

tillsvidare kostar cirka 10

euro extra per år för en vanlig

lägenhetskund, och cirka 10

euro extra per månad för en typisk el-

värmekund. Vindkraft lämpar sig också

för små företag.

Vindkraftscertifikaten, det vill säga

intygen över elens ursprung, köps

från europeiska producenter. För när-

varande säljs Vindkraft som producerats

i Sverige. Stora mängder vindkraft pro-

duceras i bland annat Tyskland, Spanien

och Danmark.

Gröna certifikat är ett marknads-

baserat sätt att främja utnyttjandet av

förnybara energikällor – så som vind-

kraft – inom elproduktionen. I syste-

met har elen och miljömervärdet lös-

gjorts från varandra och säljs på olika

marknader.

Antalet certifikat är lika stort som

den producerade elmängden; varje

Bra energi ur vinden

TEXT Pertti Suvanto | BILDER Jussi Partanen

Helsingfors Energi kan nu erbjuda ny

100-procentigt koldioxidfri

och certifierad Vindkraft.

23

megawattimme ger ett certifikat. Sys-

temet är certifierat av tredje part. När

ett certifikat för exempelvis producerad

vindkraft har sålts annulleras det och

kan inte säljas två gånger.

Vindkraft intresserar

Vindkraft har även tidigare funnits i Hel-

singfors Energis produktsortiment. Den

som köpt Miljöpenniel som tilläggstjänst

har fått tillgång till 1 000 kilowattim-

mar vindkraft från vindkraftsparkerna i

Meri-Pori och Brahestad.

Helsingfors Energi dubblar den ex-

tra månadsavgiften på 1,71 euro som

kunden betalar och sätter in belop-

pet på ett Miljöpennikonto. Konto-

medlen styrs i sin helhet till projekt som

förbättrar miljön. För närvarande styrs

medlen i första hand till utbyggnad av

vindkraften och havsbaserade vind-

kraftsprojekt prioriteras.

Enligt Helsingfors Energis kundchef

Tiina-Kaisa Hämäläinen-Saukkola har

vindkraft redan tidigare väckt stort in-

tresse och den nya produkten har tagits

väl emot. Hon påminner alla vindkrafts-

vänner om att Miljöpenniprodukten kan

kopplas till Helsingfors Energis samtliga

elavtal, också till Vindkraft.

– Den får man som körsbäret på tår-

tan om man konkret vill stödja energi-

investeringar som minskar koldioxidut-

släppen.

Stora projekt prioriteras

Finlands vindkraftskapacitet borde växa till

cirka 2 500 megawatt fram till 2020 och pro-

duktionen av vindkraft till cirka 6 terawat-

timmar per år.

Tea Erätuuli som är äldre expert på Hel-

singfors Energi berättar att det i fjol fanns

145 vindkraftverk i Finland med en sam-

manlagd effekt på 234 megawatt. Det mot-

svarar cirka 0,7 procent av all elförbrukning.

Det är alltså långt kvar till målen.

Helsingfors Energi har redan länge varit

delägare i Hyötytuuli Oy, som har 19 vind-

kraftverk i Björneborg och Brahestad, och i

Tunturituuli Oy, som har 8 möllor i Lapp-

lands arktiska förhållanden. I Finlands Havs-

vind Ab är Helsingfors Energi hälftenägare.

– Vi tror på storskaliga projekt. I Ingå-

Raseborg planeras en havsvindpark med 60

möllor, som årligen skulle producera ener-

gi för omkring 400 000 höghustvåors behov.

Den planerade havsvindparken med 80 möl-

lor utanför Sideby skulle för sin del produce-

ra energi motsvarande över en halv miljon

höghustvåors förbrukning, säger Erätuuli.

Alla alternativ finns

Helsingfors Energis enhetschef Jussi Mik-

kola påminner om att den el som säljs till

hushåll och företag för närvarande huvud-

sakligen köps på elbörsen. Produkten All-

män el är koldioxidfri till cirka 85 %, men i

produktpaletten kan man även välja Plus-

sasähkö, som är certifierad hundraprocen-

tig vattenkraft.

– Vi svarar på efterfrågan genom att till-

handahålla många olika alternativ och sam-

tidigt bär vi vårt miljöansvar. I framtiden

kommer miljöprodukterna att bli ännu fler.

Helsingfors Energi har också förbundit sig

till en kolneutral produktion fram till 2050,

och vindkraft är en naturlig del av denna ut-

veckling.

Det finns planer på havsvind-parker som skulle producera energi motsvarande cirka 900 000 höghustvåors behov.

24

25

BIL

D L

auri

Eri

ksso

n

SAMLA K-PLUSSAPOÄNG Som Helsingfors Energis hushållskund får

du K-Plussapoäng för elen var du än bor

i Finland. Kom ihåg att meddela Helsing-

fors Energi numret på ditt Plussa-kort!

FÖRBRUKNINGSINFORMATION VIA SÄVEL PLUS Via Sävel Plus-tjänsten kan du följa ditt

hushålls eller ditt företags energiförbruk-

ning till och med på timnivå. Tjänsten

styr dig att fundera på din energianvänd-

ning och hur du skulle kunna spara energi.

Tjänsten är avsedd för Helsingfors

Energis samtliga el- och fjärrvärmekunder.

TIDNINGEN HELEN Fyra gånger om året får du Helsingfors

Energis kundtidning Helen för hushåll.

Tidningen utkommer på finska och

svenska.

LÅNA MÄTAREDu kan låna yttemperatur-, fukt-, belys-

nings-, radon-, decibel- och energiför-

brukningsmätare samt regelsökare.

Förbrukningsmätare finns att låna på

många bibliotek i Helsingfors och på

Helsingfors Energis Energicentrum i

Elhusets 3:e våning.

FÖRSTKLASSIG KUNDSERVICE Du får branschens erkänt bästa kund-

service: i det dagliga arbetet möter vi

kunderna som människor och har som

mål att alla ärenden ska klaras av på en

och samma gång.

GRATIS ELOLYCKSFALLSFÖRSÄKRING Som Helsingfors Energis hushållselkund

är din familj försäkrad för elolyckor

som sker på fritiden både i och utanför

hemmet.

Många av tipsen har vi fått in från våra

kunder via Facebook.

– Vi har fått verkligt inspirerande

och annorlunda tips från kunderna,

säger Helin.

För Helsingfors Energi är rappor-

teringen ett viktigt utvecklingsobjekt.

– Vi är övertygade om att vi gen-

om intressant rapportering kan hjälpa

våra kunder att använda energi kloka-

re. Vi fortsätter att utveckla rapporterin-

gen och jämförelsen, både på nätet och

i samband med räkningarna.

Den förnyade elförbrukningsrappor-

ten skickas också ut med e-fakturan.

Mer detaljerad och aktuell information

hittar du alltid i Sävel Plus, dit du kom-

mer från vår webbplats www.helen.fi.

KundförmånerSom Helsingfors Energis elförsäljningskund får du en hel rad förmåner.

Jämförelsen visar prisutvecklingen under olika år vid en årsförbrukning

på 2 000 kWh (pris inkl. moms).

26

27

9 8474 46

.