Hela resan, nr 2 2010

En tidning om SL-trafiken

Nr 2 2010

Spårväg City knyter ihop Första delen av stadsspårvägen snart klar, den 21 augusti är det invigning. Sid 4-5

Sparsam körning en vinstThomas Magnusson och kollegerna på Busslink minskar bränsleåtgången. Sid 10-11

DagbokenSå ser en vecka ut för chefen på SLs Trygghets-avdelning, Jeanette Hegedüs. Sid 12-13

Kundservice är vår huvuduppgift. Sidan 16–17

2 Hela reSaN Hela reSaN 3

ledareVarje dag, året om, arbetar tusentals engagerade och professionella med-arbetare inom SL och hos våra entreprenörer för Stockholms och stock-holmarnas bästa. Allt från trygghetsvärdar till trafikinformatörer, tåg-förare till lokalvårdare, ser till att hålla det jättelika maskineri som är SL rullande. Varje dag görs totalt cirka 2,5 miljoner dagliga SL-resor till arbetsplat-ser, bostäder, shopping eller fritidsaktiviteter. För att Stockholm ska vara en fungerande och attraktiv huvudstad krävs det att kollektivtrafiken upplevs som ett enkelt, tryggt, miljövänligt och pålitligt färdsätt. Jag vill påstå att SL har lyckats bra på alla dessa punkter. De senaste mätningarna visar att 75 procent av våra resenärer är nöjda med trafiken. Det är fina siffror. Det visar att vår personal och våra entreprenörer gör ett utmärkt arbete och att det uppskattas av våra resenärer. Men SL måste ständigt utvecklas och förbättras för att vi ska behålla – och få fler – nöjda kunder. Framtidens SL möter höga krav när det gäller stadsbyggnadsplanering, investeringar i infrastruktur och utveckling av en långsiktigt hållbar och effektiv kol-lektivtrafik. Som jag berättade i förra num-ret bedriver SL sedan i mars 2010 ett genomgripande förändringsarbete under namnet ”Översyn SL”. Projektets mål är att utveckla SL till en tydligare och effektivare beställare och en strateg med hög kompetens. Arbetet omfat-tar en översyn av organisation, arbets-sätt och relationer till våra leverantörer. Under mars och april har vi genomfört en inledande analys för att identi-fiera de områden som behöver utvecklas. Nu pågår ett omfattande utvecklingsarbete som ska lägga grunden för ett SL med en tydligare styrning och en organisation som bättre återspeg-lar den önskade inriktningen. I det fortsatta arbetet är en central fråga hur vi utvecklar samarbete och ansvarsfördelning mellan SL och övriga aktö-rer, exempelvis kommuner och entreprenörer. Under hösten 2010 kom-mer jag att kunna presentera resultaten av detta arbete mer detaljerat. I detta nummer av Hela resan kan du läsa om några av alla de kuggar i SLs maskineri som får vår verksamhet att fungera. Bland annat ges du inblick i hur SL gör för att köpa in den miljövänligt producerade elen till våra fordon på billigaste och bästa sätt, om trygghetsarbetet för resenä-rerna och om hur SL bygger ut infrastrukturen för att möta framtidens ökande resande. Trevlig sommar!

Göran GunnarssonVd AB SL

Hela resan Nr 2 2010, årgång sju Hela resan ges ut av AB Storstockholms

Lokaltrafik och kommer ut med fyra nummer per år.

Tfn 08-686 1600 Fax 08-686 1444 e-post [email protected]

Postadress 105 73 Stockholm Besöksadress Lindhagensgatan 100

(T-bana Stadshagen/Thorildsplan)

ansvarig utgivare Johan Nordgren, 08-686 1872

Chefredaktör Carina Kling, 08-686 1613

Hela Resan strävar efter att ge en allsidig och korrekt bild av SL-trafiken.

Åsikter som kommer till uttryck överensstämmer inte alltid med SLs policy.

Prenumeration Adressändringar anmäls alltid till respektive arbetsgivare eller

pensionärsförening. För övriga prenumerationsfrågor, mejla redaktionen:

[email protected]

layout Carlsöö&Co Tryckeri AB Danagårds Grafiska ISO 14001

ISSN 1652–1781 Upplaga 17 000

Omslagsbild Melker Dahlstrand

På bilden Jaynab Bashar på SL Center, Sergels torg

Manusstopp 17 augusti

Sid 6-7 Ny Sl-trafik drar mer energi Börje Henriksson ansvarar för SLs upphandling av elenergi.

Sid 9 rekordvintern satte Sl på prov Det här ska SL arbeta vidare med för att förbereda sig för kommande besvärliga vintrar.

Sid 14-15 Grönt tak för bussar och personal SL-trafikens nytillskott i Lunda ersätter depån i Bromma, men fler behövs.

Sid 16-17 Mänskliga kontakten fortsatt viktig Nu har SL samlat kundtjänsten och de sju SL Centren i en organisation.

Sid 18 Krönikan Läs om vad färdtjänst betyder för Jonas Lindmark, 41 år.

Sid 21 Så att alla kan resa Färdtjänsten och SL-trafiken kompletterar varandra för resenärernas skull.

Sl-TraFIKeNVissabegreppåterkommeroftainterntförmedarbetareinomSL-trafiken.Dettalasexempelvisomtidhållning,miljö,tillgänglighetochkundservice.Dethandlaromattgeresenärernaenbraresa,såattdeblirnöjda.Idagär75procentavdemnöjda–måletärattökadensiffran–samtidigtsomantaletresenärerökas.

TryggochpålitligIllustrationNinni Oljemark

SL-trafiken

GWh

FotoJanne Danielsson


UtBYGGnaDer

– Spårväg City blir en ny öst-västlig förbin-delse som knyter ihop två expansiva områden med de centrala delarna av staden. Vi räknar med 70 000 påstigande resenärer varje dag, säger Gabriella Burel, programchef på SL. Den första etappen av Spårväg City står klar efter bara nio månader från byggstart. Trots pressad tidplan och en lång, snörik vinter med kraftiga trafikstörningar är det i sommar dags för intrimning av signalsystem och vagnar. Den 23 augusti är det trafikstart. – Målet har varit att bygga klart och avetable-ra byggbodar med mera i god tid före prin-sessbröllopet. De som jobbat med den här sträckan har gjort ett fantastiskt jobb, säger

Gabriella Burel. Parallellt pågår förberedelserna för fortsätt-ningen som ska knyta samman norra Djur-gårdsstaden med nordvästra Kungsholmen. Bedömningen är att det ska byggas cirka 15 000 nya bostäder och 65 000 nya arbets-platser i dessa stadsdelar.

Tekniska utmaningar under byggnationenDen aktuella frågan är banans sträckning ge-nom stadens centrala delar. SL vill helst dra spårvägen över Sergels torg och Klarabergsvia-dukten för att knyta ihop den med tunnelbana, pendeltåg och fjärrtåg. Gatornas tätskikt, som också är tak för butikerna under Sergels torg

och Klarabergsviadukten, måste bytas. Det måste göras innan spåren kan byggas. En annan utmaning är korsningen S:t Eriks-gatan och Fleminggatan som kan bli en flask-hals under byggtiden. – Men alternativet att inte bygga alls innebär att det blir trängre på tunnelbana och bussar och mer biltrafik eftersom fler och fler flyttar in. Under byggtiden kommer det att bli en hel del trafikbegränsningar. Gabriella Burel hoppas resenärerna kan ta det onda med det goda. – I bästa fall kommer fler bilister att upptäcka fördelen med kollektivtrafik under byggtiden, säger hon och menar att det kan vara en bra idé att åka kollektivt när både Slussen, Citybanan, Tvärbanan och Spårväg City kommer in i sina mest intensiva byggskeden.

lidingöbanan kan bli spårvägEn ny spårvagnsdepå är en annan viktig knäck-fråga. SL behöver ytterligare en depå för alla nya vagnar, helst på Lidingö eftersom den ut-byggda Alkärrsdepån på Djurgården inte kom-mer att räcka till. – En depå på Lidingö kan innebära att vi kopplar samman Spårväg City med en moder-

niserad Lidingöbana, säger Gabriella Burel. Spårväg City kommer på vissa sträckor att gå i eget kollektivkörfält, men till stora delar även i blandtrafik. Det kommer att ställa krav på hänsyn från bilister och övriga trafikanter. – Spårvagnar är långa och har företräde fram-för all annan trafik.

Stadsspårvägar – ett bra miljövalSpårvägar har blivit allt vanligare i många eu-ropeiska städer. En förklaring är de miljömäs-siga fördelarna. Den låga friktionen mellan hjul och räls gör spårvägen energisnål, den går på förnyelsebar elenergi och den tar tre gånger så många resenärer som en buss. Dessutom är livslängden på spårvagnar mycket lång i jäm-förelse med bussar. SLs kundundersökningar visar också att Tvärbanan tillhör Stockholms mest populära trafikslag. Gabriella Burel hoppas på samma sak för Spårväg City. – Spårväg City har förutsättningar att bli sam-ma succé som Tvärbanan. Inte bara hos stock-holmare utan också hos besökare. Spårväg City kommer att vara ett enkelt sätt att ta sig till många av Stockholms populära turistmål. Museispårvagnarna till Djurgården kommer

Den 21 augusti invigs den första delen av Spårväg City mellan Waldemarsudde och Sergels torg. Redan nu pågår förberedelserna för en fortsätt-ning mellan Ropsten och nord-västra Kungsholmen.

Text Gunilla Schönning Foto Spårvägsmuseet

att fortsätta gå parallellt med Spårväg City, påpekar hon. Hon tror också att Spårväg City kan locka nya resenärer.

– Vi vet att många har problem att åka i tunnlar. De får nu en ny möjlighet att åka kol-lektivt ovan jord. ▪

Dagsläge om samråd, järnvägsplan och upphandling

• SL har haft skriftligt samråd med alla berörda längs den tänkta spårvägssträck- ningen. Alla synpunkter som kommit in studeras närmare och kommer att redovisas i en särskild rapport.

• Diskussioner pågår med Stockholms stad om den slutliga sträckningen.

• Diskussioner pågår med Lidingö kommun om placering av depå.

• En järnvägsplan ska tas fram, ställas ut och ”vinna laga kraft” innan bygget kan fortsätta.

• SL arbetar också med kraven inför en framtida OPS-upphandling, offentlig – privat – samverkan.

Spårväg City knyter ihop öst och västEfter 42 år är spårvagnarna tillbaka

När Håkan Trapp fotograferade 2e på väg mot Fredhäll 1963 hade stockholmarna fem år kvar med spårvagnarna. De slutade gå i samband med högertrafikomläggningen 1968. I år invigs den första delen av Spårväg City.


GWh

HÅLLBar UtVeCkLinG

Ny Sl-trafik drar mer elenergiMinsta öre påverkar kassan stort

Varje år upphandlar SL ofattbara 350 GWh, Gigawattimmar, elenergi. Det är lika mycket el som en mellanstor stad på cirka 60 000 invå-nare gör av med på ett år. Om man räknar med pendeltågen – som Trafikverket – före detta Banverket sköter elupphandlingen för, landar

man på 500 GWh. Börje Henriksson räknar med att SL ligger på 20-30:e plats i Sverige när det gäller elförbrukning.

SL har valt så kallad grön el som till 95 procent kommer från vattenkraft och till 5 procent från vindkraft. Det är elbolaget Eon

som garanterar grön kvalitet genom en årlig ursprungsdeklaration.

Bara ”grön el” från vind och vattenElen köps på en börs, ungefär som en aktie-börs, som heter Nordpol och ligger i Norge. Därifrån handlas med el för den nordiska marknaden. Börje Henriksson ägnar mellan 20 och 30 procent av sin arbetstid till upphandling, men sitter inte själv framför skärmarna och bevakar hur många ören kilowattimmarna går upp och ner. Till sin hjälp har han energiföretaget Eon, som sköter upphandlingen på uppdrag av SL, och ett konsultbolag som bollplank. Man kan

kalla det en trepartsdialog, men det är SL som tar besluten.

Ett öre hit eller dit har stor betydelse. – Om jag lyckas få ner elpriset ett öre per

kilowattimme blir SLs kostnad 3,5 miljoner lägre. Utmaningen i det hela är att SL får en så låg elenergikostnad och stabil prisutveckling som möjligt.

rekordvintern krävde mer elEn kall vinter som den vi nyss lämnat märks tydligt i elförbrukningen. I januari förbrukade SL tio procent mer än prognosen och i februari 12 procent mer. – Den större förbrukningen har framförallt gått till att hålla varmt i tåg, till fastigheter och till värmesystem i växlar och på strömskena som har arbetet för högtryck.

SL har två elsystem. Ett driver tågen, dit går 240 av de 350 GWh. Det andra systemet förser exempelvis hissar, rulltrappor, belysning och depåverksamhet med el. Om det skulle behö-vas finns reserver i form av dieselaggregat för

Om det regnar hela sommaren i Norrland mår Börje Henriksson extra gott. Han har nämligen ansvar för att upphandla SLs elen-ergi. Regnväder betyder billigare vattenkraft. – Det är inte direkt ett nio till fem-jobb. Jag håller alltid ett litet öga på faktorer som påverkar elpriset, säger han.

Textlisa Thorsén IllustrationMediagrafik & Illustration FotoHans ekestang

tunnelbanans lågspänningsanläggningar. Ag-gregaten finns på alla underjordiska stationer och de flesta stationerna ovan jord. De håller igång en stations publika del och de tekniska system som behövs för att bedriva trafik vid strömavbrott. Om det inte är strömavbrott på systemen som förser strömskenan med el-kraft, kan trafiken fortsätta som vanligt.

alltid på jakt efter energitjuvar

– När hela elnätet låg nere i två dygn för några år sedan i Kista, Akalla och Husby blev det väldigt tydligt vilken betydelse det hade att vi kunde hålla tunnelbanan igång. Den var kon-takten med omvärlden i de drabbade stadsde-larna, säger Börje Henriksson.

Samtidigt som SL bygger ut spårtrafiken med Spårväg City och Tvärbanan mot Solna, och därför behöver ännu mer el, pågår också en ständig jakt på energiläckage. Börje Hen-riksson har därmed också ett stort miljöan-svar. Tillsammans med sina kollegor lyckades

han för några år sedan lokalisera en riktigt stor energitjuv.

– Vi visste att systemet som värmer ström-skenan för att förhindra frost i tunnelbanan var en stor energiförbrukare. När vi under-sökte saken närmare och räknade på det hela

förstod vi att vi var något stort på spåren. En sådan grej tror jag bara man hittar en gång i

Jakten på energiläckage är också viktig för Börje Henriksson, upphandlingsansvarig för elenergi på Sl.

Fortsättning på nästa sida


Vad är viktigt för dig när du reser med SL-trafiken?

Olle Nyrén, student. Resväg: Rågsved – Medborgar-platsen– Att tågen kommer i tid, vilket de sällan gör. Sedan är det job-bigt när det uppstår tekniska fel. Pendeltågen är värst. Men så länge trafiken är i tid är det bra. Det är det viktiga. ▪

arsene Nassirau, lokalvårdare/studerande. Resväg: Högdalen – Danderyd– Det är viktigt med sittplats för jag reser oftast långt, så jag vill vila lite under resan. Sedan är det viktigt att tåget är rent. På lördagar är det ofta skitigt på tågen, eftersom folk har varit ute och festat kvällen innan och skräpat ner. ▪

lars af Petersens, IT-konsult. Resväg: Oxenstiernsgatan – Hötorget– Att trafiken är i tid. Sittplats är också viktigt eftersom man gärna vill sitta efter att ha gått hela dagen. Sedan är det ju job-bigt att stå för då kan man ju trilla när tåget åker. ▪

anders Gustavsson, polis. Resväg: Fridhemsplan – Maria-torget– Punktlighet och säkerhet. Ja, för mig är det viktigt att tågen kommer i tid och att det finns koordinerade tidtabeller. Det ska också finnas mycket vakter och kontroller i trafiken. ▪

Bengt Härfast, lärare. Resväg: Åkeshov – Skanstull– Att trafiken funkar. Att tåget går och kommer i tid. Det är det absolut viktigaste. Sedan att det är hyfsat med plats. Men jag brukar resa vid tidpunkter då det finns det. ▪

Maija Kasvinen, student. Resväg: Medborgarplatsen – Universitetet– Att trafiken går smidigt. Att man kan lita på att tågen går och att man kan lita på tidtabellerna. Sedan ska det vara ett bra pris. Just nu har jag ett lagom pris, för jag använder studentkort. ▪

lena Hakelier, pensionär. Resväg: Södra station – Tullinge– Att tågen kommer. Sittplats är inte så viktigt, men det ska vara rent. Det är stor skillnad i kvalitet på tågen. När jag åker från Tul-linge till Södra station är vissa tåg gamla. De luktar unket, medan vissa är helt nya och fräscha. ▪

emma Nikkaneu, personlig assistent. Resväg: Huddinge – Södra– Jag reser sällan med lokaltra-fiken, men när jag gör det ska det vara smidigt med barnvagn. Sedan ska det vara lite folk. Det är viktigt att trafiken är i tid också, så man slipper ödsla tid. ▪

sitt yrkesliv, säger Börje Henriksson.Nu har SL investerat i ett nytt styrsystem för strömskenevärmen och till nästa år räknar man med en besparing på 10 Gigawatttimmar.

–Det betyder att nästan hela SLs energi-sparmål mellan 2006 och 2011 på fem procent uppfylls med den här åtgärden, säger Börje Henriksson.

Jagar energibesparingar Men jakten på energiläckage upphör aldrig. Snart kommer nya mål för sparande.

– Vi kommer att vända på alla tuvor. Det kan handla om sådant som att gå från elvärme till andra alternativ, att effektivisera fler styrsys-tem, att se över ljuskällor. Det är också väldigt viktigt att vi följer med i teknikutvecklingen. Vi kommer också att diskutera möjligheten att producera egen el genom exempelvis solceller och vind.

–Det handlar om stort och smått. Det vik-tigaste är att vi aldrig tummar på säkerheten. Däremot kanske man kan väga besparingar mot komfort, säger Börje Henriksson. ▪

HÅLLBar UtVeCkLinG

Fortsättning från föregående sida

FotoUlf lodin Reporter rebecka Broman

UPPFÖlJNING

Rekordvintern satte SL-trafiken på provNu tar SL tag i sin hemläxa

Vintern 2010 överrumplade länsinvånarna som dittills varit förskonade från långvariga snöoväder. Kombinationen kraftiga snöfall, höga vindhastigheter och sträng kyla påver-kade flera viktiga samhällsfunktioner. Ironiskt nog visade ovädret kollektivtrafikens betydelse för hela samhället. Speciellt tunnelbanans av-görande roll för att länet ska fungera. Stora de-lar av spårtrafiken i flera system ställdes in och ersättningstrafiken med buss var otillräcklig.

Trafikinformation och snöröjning ska för-bättras Det var ett tufft läge för alla parter. Alla hjälpte till när krisen var ett faktum. Jourbemanning med nattpass för olika funktioner infördes på SL och hos trafikentrepenörerna. Att alla inom branschen ställde upp och tog ett ansvar större än förväntat eller uttalat konstaterades tidigt. Men SLs rapport visar att det finns ett antal områden att arbeta med.

Vilka var de största svårigheterna under ”snökaoset”, Johan von Schantz, teknisk di-rektör på Sl?– Tillgången på utbildad personal för snöröj-ning i spår. Vi hade behövt mer folk ute i spå-

ren. En annan svårighet var att få ut informa-tion om trafikläget till resenärerna – och det oavsett trafikslag. Tyvärr hade ovana bussföra-re dessutom svårt att hitta i ”nya” områden när bussar omprioriterades till ersättningstrafik.

Rent konkret behöver SL både utöka och modernisera flottan av snöröjningsfordon. På Roslagsbanan kämpade exempelvis en gammal trotjänare från 1919, se bilden ovan. Beslut har nu fattats att fem nya fordon ska upphandlas av SL under 2010. För att klara extrema snösituationer krävs det samverkan mellan flera parter, men för att säkerställa att rätt prioriteringar görs kommer ansvaret för snöröjningen att läggas över till trafikentre-prenörerna. SL kommer dock fortsättningsvis att bättre följa upp deras förberedelser inför vintern – hur förbereds väsentliga delar som exempelvis informationsspridning och ersätt-ningstrafik.

Hur tuff en vinter blir, vet ingen i förväg. Fem stora snöfall inträffade i vintras, fyra hanterades väl utan trafikpåverkan medan det

femte blev förödande. ”Räkna inte med att det kommer en töperiod, utan fortsätt snöröj-ningsarbetet ’ända in i kaklet’ ”, manar Johan von Schantz.

Sl inför Tjänsteman i beredskapDet behövs en funktion med fullt mandat att fatta snabba beslut i extraordinära situationer som i vintras. SL kommer därför att under året inrätta funktionen Tjänsteman i beredskap. I en förbättrad krisberedskap ingår också en fastställd plan för hur SL tillsammans med öv-riga parter agerar för att klara ”hela resan”. En gemensam krisövning kommer att ske innan vintern 2010/2011.

Kan Sl-trafiken hantera ännu en rekordvin-ter redan nästa vinter?– Absolut. Nu har vi identifierat vilka proces-ser och utrustning som behöver skärpas upp och det ska vi arbeta med i sommar och i höst, svarar Johan von Schantz. ▪

Vinterns extrema väderförhål-landen medförde stora stör-ningar i trafiken. SL har analy-serat orsakerna till den kris som det utvecklades till. Nu förbe-reds det inför nya rekordvintrar.

Text Carina Kling Foto laszlo Szabo


Sparsam körning en vinst för miljön – och förarnaTextHannah KirsebomFotoChristian Hagward

– I början var det spännande – jag tävlade mot mig själv för att se hur mycket jag kunde spara. Nu har det blivit rutin och jag tänker knappt på körstilen. Jag försöker gissa hur mycket bränsle jag har dragit en viss sträcka och oftast gissar jag rätt. Thomas Magnusson är förare och skydds-ombud på Busslink. Under några månader har han fått köra en testbuss med en skärm vid förarplatsen, en liten dator som visar hur han bromsar, rullar, gasar och kör på tomgång. En stapel rör sig fram och tillbaka – den visar hur Thomas körstil påverkar bränsleförbruk-ningen. Mjukare körning och färre inbromsningar betyder mindre bränsleåtgång. Mycket gasan-de och hårda inbromsningar får ”bränslesta-peln” att rusa iväg.

Bränsleåtgången varierar med körsättetMed hjälp av skärmen och en utbildning i hur man kör sparsamt ska alla förare inom Buss-link bidra till projektet Sparsam. Målet är att spara så mycket bränsle som möjligt – fyra procent på hela flottan till att börja med, och på sikt kanske så mycket som tio. – Skillnaden i bränsleförbrukning mellan olika förare kan vara väldigt stor bara beroen-de på hur man kör. Så körstilen har verkligen betydelse, säger Petter Eistrand, projektledare

Arbetet för en hållbar utveckling pågår ständigt inom SL-trafiken och engagerar många. På Busslink pågår Sparsam, ett projekt som på sikt kan komma att minska bränsleförbrukningen med så mycket som tio procent.

för Sparsam. Petter Eistrand jobbade som förare på Buss-link samtidigt som han studerade vid Kung-liga Tekniska Högskolan, KTH. Under 2008 gjorde Petter sitt examensarbete för Busslink. Uppgiften var att studera bränsleförbrukning-en. Vad som påverkar den – och komma fram till vad som kan göras för att minska den. Så föddes Sparsam. Under 2009 utvecklades den skärm som vi-sar bränsleförbrukning, inbromsningar med mera. Nu installeras skärmarna i omkring 500 bussar i SL-trafiken, främst i trafikområdena norr och söder om Stockholm, Roslagen och Södertörn. Under våren har ett antal förare utbildats i det sparsamma körsättet och snart kommer alla Busslinks förare att ha genom-gått utbildningen. – Många blir förvånade när de upptäcker hur mycket bränsle de kan spara bara genom att köra lite mjukare. Andra tvivlar och tror inte att det ska gå att som stressad förare köra lug-nare. Till dem brukar jag säga, den som gör sitt bästa får alltid ett bättre resultat än den som inte försöker alls, säger Petter Eistrand.

Positivt för både miljö och plånbokFörutom minskad bränsleförbrukning inne-bär en sparsam körstil flera andra fördelar. Koldioxid- och partikelutsläpp minskar. Bull-

NOTISer

ret minskar. Slitaget blir också mindre på bus-sarna när de körs mjukare och det betyder att de kräver mindre underhåll och klarar längre oljebytesintervall. Det är goda nyheter för mil-jön. Dessutom sparas pengar. En del av dem kommer att gå tillbaka till förarna i form av en bonus. – Den besparing vi gör när vi minskar bräns-leförbrukningen delas lika mellan Busslink och förarna själva. Så det blir en extra morot för att köra bra och sparsamt. Det är en bra idé som nog får många förare att anstränga sig lite extra, säger Thomas Magnusson.

Thomas har inte haft några svårigheter med att jobba in en ny körstil – han var redan, enligt Petter Eistrand, ”en varsam idealförare”. Ändå har Thomas under testperioden lyckats minska bränsleförbrukningen med mellan sex och tolv procent jämfört med normal förbrukning. – Jag tror att de som alltid kört hårt och fort kan ha svårt att lära om. Men det går, och varje besparing är värdefull! Om alla hjälps åt, så kan vi nog komma ner till i snitt sju liter etanol per mil i en ledbuss. Det är mindre än vad tillver-karna säger att bussarna ska dra. Det tycker jag är ett bra mål, säger Thomas Magnusson. ▪

Skärmen visar bromsning, rullning, tomgång och överhastighet. längst ner ser föraren bränsleför-brukningen.

Först ut. Thomas Magnusson har varit testförare under Sparsam – ett projekt som kan komma att minska Busslinks bränsleförbrukning rejält.

Semait Kuflom, spärrexpe-ditör, MTr Stockholm–JagringertillTrygghets-centralen.Viharocksålarmomvikännerosshotade.Jagharvaritmedomattenpersonslagitsönderglasetispärrkuren.▪

roffe Johansson, hiss- och rulltrappsreparatör, Kone–Jagsägertillväktarnaomdeärinärhetenellersåringerjagtilldriftcentralenellersambandscentralen.Jagharsjälvgåttemellanochstoppatenmisshandel.▪

Jonnie Nord, förare, Busslink–Omdethändernågotakutkanjagskickaenilbegäranomhjälpviaradion.AnnarsringerjagSLellerTrygg-hetscentralen.▪

aram Majid, spärrexpedi-tör, Stockholmståg –JagringertillTrygghets-centralensomringertillpolisen.Vihartrygghetslarmhärispärren.▪

Vad gör du om du upplever eller ser en otrygg situation i SL-trafiken?

HÅLLBar UtVeCkLinG

Michaela, väktare, Panaxia–Jaggårframtillsammansmedenkollegaochförsökersevadsomhänder.KräverdetingripandelarmarviTrygg-hetscentralensomskickarhitpolisen.Dethänderoftaattresenärervändersigtillossnärdesettnågotelleromdekännersighotade.Omenkvinnablivitutsattaförnågotärdetbraattjagärmedfördevillintealltidpratamedenman.▪

FotoMelker Dahlstrand Reporter Gunilla Schönning


DaGBOken

En hektisk vecka för Jeanette Hegedüs, chef för Trygghetsavdelningen på SL. Justitieministern på besök, planering inför prinsessbröllopet och en Reclaim the streets demonstration mitt i alltihop.

MåndagKommer till jobbet vid nio och går igenom mejlen. Gratulerar sedan en operatör på Trygghetscentralen som fyller år. Jag har per-sonalansvar för dem som jobbar på Trygg-hetscentralen. Operatörerna där sköter det dagliga arbetet med att styra till exempel väk-tare och ordningsvakter till oroliga platser.

Klockan tio är det möte med SLs kommuni-kationsavdelning om SL-dagen – den 12 juni – under Stockholm Love 2010. Vi diskuterar hur SLs trygghetsarbete kan presenteras för allmänheten. Ska vi visa en film om vad vi gör? Kan jag stå på scen och svara på allmän-hetens frågor? Kul möte, jag gillar att bolla idéer. Ser fram emot att visa allmänheten hur hårt vi jobbar för tryggheten inom SL, även om tanken att stå på en scen känns pirrig. Efter lunch skriver jag ned vad vi kom fram till under mötet. Många är inblandade och det är bra att kunna ge dem skriftlig information. Avslutar dagen med att svara på mejl innan jag går hem vid sex.

TisdagÄgnar förmiddagen åt administration innan det blir lunch ute med kollegorna. Sedan träf-far jag polisen, säkerhetsansvariga från olika

trafikentreprenörer och kollegor från andra avdelningar inom SL för att planera inför kron-prinsessans bröllop. Busslink har kommit långt i sin planering och det känns bra. Polisen ber oss ta bort taken på busskurerna längs kor-tegevägen så att inte folk ska klättra upp och ramla ner. Bra förslag som vi inte tänkt på. Resten av mötet diskuterar vi Reclaim the streets nästa demonstration. Ett vaktbolag som SL samarbetar med har luskat fram att demon-strationen blir redan på lördag och mycket mås-te nu planeras akut. Efter mötet sitter jag och jobbar med förberedelser till sent på kvällen.

OnsdagTräffar säkerhetsledningsgruppen på SL på morgonen och stämmer av, bland annat inför SL-dagen den 12 juni. Sedan åker jag hem till min son som blivit sjuk. Känner mig stressad, men är glad att jag fick så mycket gjort igår kväll.

TorsdagHemma för vård av barn på förmiddagen. Efter lunch kommer justitieminister Beatrice Ask på besök för att informera sig om SLs trygghets-arbete. Hon ställer många frågor och verkar genuint intresserad. Mötet känns avspänt och det är roligt att få visa upp vårt arbete som vi är väldigt stolta över. Vi besöker Trygghetscentra-len och åker sedan buss till Fittja, där SL sam-arbetade med polisen, trafikentreprenörerna, Lugna Gatan och Botkyrka kommun när det var oroligt i höstas. Fittja är ett bra exempel på hur lyckat det kan bli när många parter samverkar. På tunnelbanestationen i Fittja pratar minis-tern med väktare, ordningsvakter, stationsper-sonal och representanter från Lugna Gatan. Det känns bra att kunna lyfta fram några av alla de människor som är där ute och gör jobbet. Eftersom jag själv jobbat som väktare och ord-ningsvakt vet jag hur tufft det kan vara. Efteråt

tar vi tunnelbanan till city och ministern träffar tunnelbanepolisen som också är en viktig del i trygghetsarbetet. Jag åker sedan tillbaka till kontoret och jobbar ett par timmar vid datorn. FredagEn lugn dag då jag ägnar mig åt administration och en projektbeskrivning från Maria Ungdom Pol. SL kommer eventuellt att samarbeta med Maria Ungdom Pol, Stockholm Stad och poli-sen för att rehabilitera klottrare i höst. Projektet engagerar mig, för bakom klottret finns mycket misär; droger, stölder och förtvivlade föräldrar. Skriver också ett mejl och kallar till möte med Stadsmissionen, en samarbetspartner jag är väldigt glad för. När jag var ordningsvakt fick man leda ut hemlösa till blåst och kyla. Nu kan vi samordna med Stadsmissionen så att någon möter upp och tar hand om dem.

DagbokenTextJeanette Hegedüs FotoMelker Dahlstrand

lördagÄr på jobbet vid tolv för att förbereda inför Reclaim the streets demonstration. Väktare, värdar och ordningsvakter samlas på konto-ret och vi har en genomgång med polisen. Sedan sitter jag på Trygghetscentralen tillsam-mans med SLs säkerhetschef, en polischef och representanter för tunnelbana och buss samt SLs kommunikationsavdelning. Vi följer demonstranternas aktiviteter i kol-lektivtrafiken på Trygghetscentralens många datorskärmar. Det finns 4 000 kameror att ”se med” inom SL-trafiken och vi får också rappor-ter från poliserna på gatorna. Demonstrationen blir lugn och det känns roligt att se att våra för-beredelser ger resultat. Vid sju åker jag hem för att lördagsmysa med barnen efter en intensiv arbetsvecka. ▪

att resenärerna ska känna sig trygga när de reser med Sl är självklart. Sl har sedan några år en särskild Trygghetsavdelning. När justitieminister Beatrice ask besökte Sl häromveckan informerade chefen Jeanette Hegedüs om trygghetsarbetet inom Sl-trafiken. Foto Jan e Svensson


LUnDaDePÅn

TextGunilla Schönning FotoHelén Nilsson, BBH arkitekter & Ingenjörer aB

SLs nya depå i Lunda är grön och hållbar. Taket täcks av se-dumväxter, energiförbrukning-en är låg och depån förberedd för etanol för kommande bus-sar. De vita rundade ytterväg-garna andas inte verkstad.

– En bussdepå behöver inte se ut som en tråkig plåtlåda, säger Juan Copovi-Mena, fastighets-chef på SL. Det här är ett bra exempel på den nya generationens bussdepå som kan fungera i ett bostadsnära område. Bussdepån i Lunda ligger ett stenkast från villor och hyreshus i Spånga och Tensta. Den vita byggnaden har samma form som tomten. Inomhus är det ljust och luftigt högt i tak. Ma-terialval, energianvändning och återvinning är genomtänkt och hållbart. – Det är snyggt och klarar samtidigt stora på-

frestningar, säger Juan Copovi-Mena. Verkstads-, administrations- och perso-naldelen av depån ligger på ena sidan vägen, medan de 75 uppställningsplatserna för dag-lig service ligger på en egen tomt snett emot. Verkstadens åtta platser har den senaste lyft-tekniken, moderna verktyg och givetvis oljeav-skiljare och reningssystem.

Nöjd personal ger bra trafikTrafikchefen på Nobina, Thomas Lutz, visar upp verkstaden och förklarar att arbetsmiljön

är viktig. Även pausutrymmena är genom-tänkta med gym och bastu där förare och verkstadspersonal kan koppla av före och ef-ter sina skift. – Vi fick väldigt positiva resultat i våra per-sonalmätningar förra året och jag tror det blir ännu bättre i år. Trivsamma lokaler med bra arbetsmiljö ökar motivationen. Om förarna trivs är det bra också för resenärerna, säger Thomas Lutz. Detaljplanen i Lunda krävde att 20 procent av tomten skulle bestå av en grönyta. Lös-ningen blev att den lades på taket i form av se-dumväxter som förutom att isolera byggnaden också tar hand om stora mängder regnvatten. – Det minskar och fördröjer belastningen på stadens ledningsnät, förklarar Juan Copovi-Mena.

Okonventionella lösningar hjälper tillDepån har fått mycket uppmärksamhet. Stu-diebesöken från närkommunerna avlöser var-andra och Juan Copovi-Mena hoppas att fram-tida depåplaceringar blir enklare när politiker och kommunala tjänstemän ser att det går att bygga arkitektoniskt tilltalande depåer som kan fungera i bostadsnära områden. Depån i Lunda ersätter Brommadepån i Al-vik och placeringen är resultatet av markby-ten med Stockholms stad. Staden vill frigöra central och attraktiv tomtmark och SL vill ha lämplig mark för nya depåer. Vissa lösningar

är mer okonventionella än andra. – Bussdepån i Hornsberg blir riktigt grön eftersom den kommer att läggas under Kris-tinebergs idrottsplats, säger Juan Copovi-Mena. I Södra Hammarbyhamnen kommer vi att bygga en depå delvis under en kontors- och bostadsfastighet. En depå i Frihamnen blir klar under hösten 2010. En bussdepå i Gubbängen som blir klar 2011 får både bergvärme och solceller. Depåer i Charlottendal och på Ekerö är också på gång.

lösningsinriktat byggeLundadepån byggdes i en så kallad partnering-modell. Det innebär att byggentreprenören kommer in redan tidigt i projekteringsfasen. Arbetsmetoden är snabbare eftersom det nära samarbetet ger färre misstag i bygghandling-arna och en snabbare byggprocess. – Det är ett nytt sätt att jobba för SL och det har fungerat väldigt bra. Hela arbetet blir mer lösningsinriktat, säger Juan Copovi-Mena. ▪

SLs nya depå ingen vanlig industrilokal

Grönt tak för bussar och personal i Lunda

lundadepån

• Åtta verkstadsplatser

• 75 uppställningsplatser

• Cirka 30 000 kvadratmeter

• 285 miljoner kronor i investering

• Cirka 330 anställda, förare och verkstadspersonal hos Nobina.

Sl med på Ung08 för femte gångenVisste du att det bor över 400 000 människor som är i åldern 13 till 18 år i Storstockholm. Av dem åker nästan alla med SL. För SL, som arbetar utifrån FNs barnkonvention, är det viktigt att möta ungdomar att prata med ungdomar och lyssna på vad de tycker om SL. Varje sensommar besöker runt 175 000 ung-domar festivalen Ung08 i Kungsträdgården. Då finns SL på plats i eget tält med personal från Trygghetsavdelningen och pratar om frågor som trygghet och ungas upplevelse av att resa med SL. Ung08 pågår i år mellan den 10 och 14 augusti och förväntas locka en miljon besökare. ▪

Ta med hojen på bussen Fram till den 30 september kan resenärerna ta med cykeln på ett antal busslinjer och från vissa hållplatser i Roslagen, Nynäshamn, Södertälje, Mälaröarna och på Värmdö. Dessutom har det startat en helt ny busslinje, nummer 433C, mel-lan Cityterminalen och Stavsnäs. Man får ta med cykeln alla tider, förutom under rusningstiden (måndag till fredag klockan 6–9 och 15–18) och enbart i mån av plats. På nya linje 433C får cykel tas med även under rusningstiden. Det går inte att boka cykelplats på bussen. Principen först till kvarn gäller. Det får plats två cyklar på cykelhållaren. På linje 433C, finns det plats för fler cyklar. Tandemcyklar får inte tas med förutom på linje 433C, där det är tillåtet. Det kostar inget extra att ta med cykeln. Cykel på buss är ett försök och kommer att utvärderas. Mer information om vilka busslinjer och håll-platser cykelförsöket gäller finns på sl.se. ▪

När Sl-trafiken växer i takt med Stockholm behövs det också fler depåer – lämpligt lokaliserade geografiskt. ett nytillskott är bussdepån i lunda, västra Stockholm.


Mänskliga kontakten fortsatt viktigKortare svars- och handläggningstider ska ge SL fler nöjda kunder. Det är målet för SL Contact Center när SL nu slagit samman sin kundtjänst och sina sju SL Center. – Vi samlar vår servicekunskap på ett ställe för att våra kunder ska få svar så snabbt som möjligt, förklarar Bengt Stenberg, gruppchef för kundservice på SL. TextGunilla Schönning FotoMelker Dahlstrand och Jan e Svensson

SLs kundtjänst och sju SL Center fanns tidi-gare inom fyra olika organisationer. Nu sam-las allt i en organisation. Huvuduppgiften; bra service till SLs kunder, är densamma som tidigare, och Bengt Stenberg menar att den gemensamma organisationen ska göra arbe-tet effektivare.

– Medarbetarna kan lära av varandra och på

sikt kanske jobba både på SL Center och på kundtjänst, säger Bengt Stenberg.

SL renodlar sin roll som beställarorganisa-tion och lägger ut allt fler funktioner på en-treprenörer. Kundservicen har tagits över av GoExcellent, ett contact centerföretag, som också tagit över de allra flesta medarbetare.

– Just det är viktigt eftersom det är medarbe-

tarna som har all kompetens, påpekar Bengt Stenberg.

Bra med flerspråkighetLars Schoug är en av veteranerna på SL Cen-ter vid Sergels torg där han började 1995. Hela Resan träffar honom en av de första dagarna i den nya organisationen och hans spontana reaktion är att det är bra att de samlas i en en-het. Han menar att det kommer att underlätta arbetet när alla har tillgång till samma grund-information.

Lars Schoug talar både svenska, engelska och tyska och tillsammans talar kollegorna på SL Center ett 15 – 20-tal olika språk, nå-got som kunderna uppskattar. För kunderna är inte bara svensktalande SL-resenärer utan ofta turister. Och deras frågor handlar om allt från restauranger och bankomater till hyrcyk-lar och fjärrtåg.

– Vanligaste frågan är varifrån flygbussarna går, säger Lars Schoug.

Certifierade medarbetareInom sex månader ska Lars och övriga med-arbetare på SL Center få specialutbildning och bli certifierade. SL-kunskap, service och bemötande, biljetter och taxesystem och tra-fikfrågor är viktiga delar i utbildningen. Bengt Stenberg menar att det ger alla medarbetare samma grund.

– Kunderna ska få samma svar oavsett vilket SL Center de besöker eller om de ringer kund-tjänsten.

redo att ge svar direkt På SL Center är medarbetarna fortfarande SLs ansikten utåt. Kunderna ringer också samma kundtjänstnummer som tidigare. Men svars- och handläggningstiderna ska bli kortare, tek-niska data- och telefonsystem ska enklare och snabbare kunna sortera samtalen.

– Den mänskliga kontakten försvinner inte och kunderna ska i högre utsträckning än tidi-gare få svar direkt, säger Bengt Stenberg och poängterar att en viktig del av SLs kundtjänst är alla samtal med förslag, tips, ris och ros.

– De samtalen visar oss vad som är viktigt för våra kunder. Dem använder vi som ut-gångspunkt för vad vi och våra trafikentrepre-nörer ska jobba vidare med.

Inriktade på att ge serviceMax Holma som är operations manager på GoExcellent förklarar att de ska fortsätta serva kunderna med biljetter, taxor, resvägar och så vidare.

– Den viktigaste skillnaden är den organisa-toriska samhörigheten och att alla har tillgång till samma information i våra datasystem.

Tidigare kunde det variera beroende på vil-ken organisation ett SL Center tillhörde och i värsta fall fick kunden olika besked från olika håll.

– Kundservice är vår huvuduppgift. Det hop-pas jag ska märkas, säger Max Holma. ▪

Francesco Padormo från london får information om Stockholm City Bike av lars Schoug på Sl Center vid Sergels torg. Han passar också på att fråga om tips på bra restauranger.

Bengt Stenberg, gruppchef för Kundservice på Sl.

Sara Koponen söker tidtabeller.

SL COntaCt Center

Sl CONTaCT CeNTer

SL Contact Center är en ny organisation för kundservice. Kundtjänst och SL Center drivs nu av GoExcellent. SLs kundtjänst med telefonnummer 08-600 10 00 har ungefär 700 000 besvarade samtal per år och 87 000 ”synpunktssamtal”.SLs sju SL Center har cirka en miljon försälj-ningsärenden varje år.


Jag tycker att det väldigt viktigt med tillgäng-lighet. Att alla människor i samhället kan fungera utifrån sina egna förutsättningar. Jag har själv ett handikapp som gör att jag har svårigheter att gå och därför tycker jag att till-gänglighet är extra viktigt. Mestadels åker jag med egen bil, men det har blivit mycket färdtjänst. Om jag ska till en besvärlig adress och behöver parkera långt ifrån så man behöver gå en längre sträcka, brukar jag ta färdtjänst. Om jag ska på bio el-ler ut och äta middag och vill dricka vin. Då tar jag också färdtjänst. Färdtjänst funkar för min del, det är ett jät-tebra alternativ. Förutom att det varit lite pro-blem med att förstå när man beställer, vissa telefonister har inte haft riktig koll på svenska språket, har det varit problematiskt att vissa chaufförer inte varit speciellt serviceminded och hjälpt till. Satsa mer på utbildning i bemötande: grun-derna i kommunikation, hur man bemöter en människa med respekt och proffsighet. Det ser jag som en viktig del. Att få lära sig mer om olika former av handikapp. Så att de inte behöver tro att en människa är berusad för att den har skakningar eller kanske sluddrar på talet. Det finns ju många människor som inte har direkt synliga handikapp. Själv försämrades jag i min sjukdom så pass att jag insåg att jag verkligen behövde färdtjänst, att mitt behov ökade. Då, 1997, var jag ”fullknökad” med fördomar och attityder om att det bara var skröpliga gamla pensio-närer som inte kunde gå som åkte färdtjänst.

Jag får tillgång till samhället på ett helt annat sättGästkrönikörJonas lindmark FotoTomasz Pydzik

Jonas lindmark, 41 år, och boende i Stockholm

Jonas lindmark arbetar som coach med långtidsarbetslösa och har tidigare arbetat med mångfald och arbetsmark-nadsfrågor. Han tycker mycket om att gå på teater och kultur av olika slag, läser en hel del och umgås med nära och kära.

Men sedan hamnade jag själv i situationen att min rörlighet begränsades och då insåg jag helt enkelt värdet med färdtjänst. Det var en process. Men när jag väl kommit över trös-keln, kände jag att färdtjänst hjälpte mig oer-hört mycket. För mig har färdtjänsten betytt väldigt mycket. Jag får tillgång till samhället på ett helt annat sätt. Jag kan göra saker. Framför allt blir det mycket enklare för mig. Genom att jag har svårt, eller att jag inte kan åka med kollek-tiva färdmedel – av flera anledningar. För mig blir det först en transportsträcka där jag måste ta mig till en station, vare sig det är buss, tun-nelbana eller tåg. Det tar så mycket energi. Det blir svårt för mig att göra saker. Med färdtjänst har jag öppnat dörrarna, det blir mycket enklare. Då kan jag använda min ork till det som jag behöver den till. Det som är roligt, gott eller angenämt på något sätt. I stäl-let för att det skulle gå åt väldigt mycket kraft till att planera min resa, om jag hade gjort den på ett annat sätt och hade blivit väldigt trött av själva resandet. Att kunna bli effektivt transporterad till det jag ska göra med minsta möjliga energi, ser jag som otroligt värdefullt. Färdtjänst är en bra samhällstjänst. Om den inte fanns, skulle vissa människor aldrig komma ut. De skulle bli isolerade. Det är en viktig tjänst för ett modernt samhälle, att man har den tillgängligheten. ▪

krÖnikan

Den som har ”väsentliga svårig-heter” att åka med SL-trafiken kan bli berättigad till färdtjänst. Vem som har rätt till färdtjänst prövas och beslutas av Lands-tingets färdtjänstnämnd.

Den 1 juli 2009 tog SL över ansvaret för färd-tjänstens verksamhet, exklusive den myndig-hetsutövning som finns kvar i Stockholms läns landsting. Varje dag görs det ungefär 9 200 färdtjänstresor av de 70 000 personer i Stockholms län som är berättigade till färd-tjänst. Dess utom ansvarar SL för de 2 600 sjukresor som sker i länet per dag. Färdtjänst ska ge resenärerna ökad frihet och tillgänglighet. SLs mål är att erbjuda den enskilde färdtjänstresenären ett res ande på så lika villkor som möjligt jämfört med den all-männa kollektivtrafiken. - Det är naturligt att färdtjänstverksamheten finns inom SL, då kan resurserna samordnas för att skapa ett tillgängligt resande för alla. En resa kan till exempel ha en delsträcka med tillgänglig tunnel bana och en annan del-sträcka med Närtrafik eller färdtjänst. AlIt för

att säkra en tillgänglighet i hela resan, säger Kenneth Svärd på Färdtjänstavdelningen.

Krav på tillgänglighet år 2010Den nationella handlingsplanen för han-dikappolitiken slår fast att kollektivtrafiken bör vara fullt tillgänglig för funk tionshindrade år 2010. Omfattningen och innehållet i färd-tjänstverksamheten kan därför ses som ett mått på hur väl tillgänglighetsarbetet fung-erar. En tillgänglig allmän kollektivtrafik ska vara det första alternativet när en resenär väljer färdsatt. Färdtjänsten är därige nom nära för-knippad med SLs arbete att göra den allmänna kollektivtrafiken tillgänglig. Därmed kan re-surserna i färdtjänstverksamheten satsas på personanpassade resor för dem som behöver, beroende på exempelvis dagsformen. - Ju oftare resenärer kan resa i en till gänglig

allmän kollektivtrafik, desto mer räcker resur-serna till resor i färdtjänst för dem som måste resa ”portnära”. Eftersom vi blir fler äldre i Sverige är det viktigt att vi arbetar för att spara färdtjänstresurserna till de resenärer som mest behöver dem.

alla kan inte åka med Sl-trafikenTrots förbättringar av den allmänna kol-lektivtrafiken finns dock en grupp rese närer som aldrig eller bara delvis kan nyttja den. Den här gruppen är prioriterad av SL och ska er-bjudas ett färdsätt uti från sina förutsättningar. - Alla resenärer ska kunna resa med SL i den form som är rätt anpassad efter deras behov och där är färdtjänst och Närtrafik en viktig del i att skapa en trygg resa, säger Kenneth Svärd. ▪

fÄrDtJÄnSten

Textandreas Krohn Fotoerja lempinen

Så att alla kan resaFärdtjänsten kompletterar SL-trafiken


nOtiSnYtt

20 Hela reSaN

arrIVa

ekerödepån flyttas från centrumArrivas driftledning och förare ska flytta till en ny-byggd depå i Enlunda på Färingsö. Det harSL och Ekerö kommun beslutat. Kommunen har påbörjat ett förberedande arbete med att ta fram en detaljplan för bussdepåverksamhet i Enlunda. – Jag ser positivt på en flytt eftersom vi är alldeles för trångbodda och har svårt att få plats med alla bussar. Det blir skönt att få en bättre dimensionerad anläggning både gällande verkstad, tvätthall, per-sonalutrymmen och så vidare, säger Göran Svens-son, trafikledarchef på Arriva Ekerö. Enligt Ekerö kommun och SL innebär flytten att marken där bussgaraget ligger i dag frigörs för bostadsbygge och centrumutveckling och att kollek-tivtrafiken blir förbättrad för resenärerna. – SLs bussverksamhet utvecklas hela tiden och depåverksamheten är ett viktigt inslag för att säkra en trygg och punktlig kollektivtrafik. Den nya depå-platsen Enlunda på Färingsö uppfyller alla våra krav för att kunna bygga en modern depå och utveckla busstrafiken, säger Christer G Wennerholm, SLs styrelseordförande.

till tunnelbanan. Trygghetscentralen kommer att förstärka med fler bussvärdar på dessa platser för att informera om förändringarna och hjälpa resenär-erna tillrätta. ▪

MTr STOCKHOlM

Ny ficktidtabell spar på miljönI samband med övergången till sommartidtabell införs en ny, förenklad ficktidtabell för tunnelbanan. I stället för exakta tider vid varje station ger den nya ficktidtabellen information om tid för första och sista tåg vid större stationer, turtätheten vid olika tider på dygnet, tidsavstånd mellan T-Centralen och övriga stationer på linjen samt avgångstiderna från T-Cent-ralen under nattrafiken. Den nya ficktidtabellen är gemensam för hela tunnelbanan. Tidigare har det funnits en separat tidtabell för respektive linje. Det nya upplägget spar både pengar och miljö tack vare att informationen nu får plats på fyra sidor mot totalt cirka 80 sidor i det gamla upplägget. ▪

WaXHOlMSBOlaGeT

100-årig ångare och ett nytillskottWaxholmsbolagets ångfartyg Norrskär fyller 100 år. Denna ovanliga begivenhet firades i början av maj med jubileumsmiddag och fyra rundturer för allmän-heten i innerskärgården. Resan kostade 5 kronor och då ingick kaffe och masarin. Radions Carl-Uno Sjöblom stod för guidningen. Norrskär byggdes 1910 för att trafikera Sandhamn och gör så fortfarande.100 år är en ansenlig ålder för ett fartyg, inte minst när det går i reguljär trafik. Waxholmsbolaget har ytterligare två historiska skärgårdsbåtar; 102-åriga Storskär och 110-åriga, numera dieseldrivna Västan. Den 6 maj anlände Waxholmsbolagets nybygge Gällnö till Stockholm. Dagen därpå var det flaggskifte på akterdäck, när det finska varvet över-lämnade fartyget till de nya ägarna. Liksom m/s Nämdö, som levererades före jul, är Gällnö byggd för gång i en isbelagd skärgård, men kommer att synas på fjärdarna även sommartid. I sommar gör både Nämdö och Gällnö turer från Strömkajen i Stock-holm till bryggor i Vaxholmsområdet och Ljusterö. Sommartidtabellen inleds måndag den 21 juni och gäller till och med 22 augusti. Välkommen att ta en tur med Landstingets båttrafik! Trafikupplysnin-gen 08-679 58 30. www.waxholmsbolaget.se ▪

rOSlaGSTÅG

aktuellt från roslagsbananInför sommaren förvandlas Kragstalund från håll-plats till station. Därmed blir det möjligt för tågen att mötas där. Det kommer de också att göra från och med vintertidtabellen då tågen kommer att gå varje

nOtiSnYtt

Hela reSaN 21

kvart mellan Stockholm och Ormsta på vardagar. Under hösten påbörjas den tillgänglighetsanpass-ning som ska göras av Roslagsbanans så kallade mellanvagnar. Vagnarna kommer att få låggolv och förenklar på så sätt för resenärer med rörelsehinder och de som färdas med barnvagn. En del vagnar blir klara år 2011, resterande år 2014. SL har nu inlett arbetet med att anskaffa fler vagnar till Roslagsbanan. I framtiden, när nästan hela banan är dubbelspårig, kommer trafiken att utökas och då behövs fler fordon. De nuvarande vagnarna är 15 –23 år gamla och bedöms ha uppnått halva sin livslängd. ▪

VeOlIa TraNSPOrT

Punktliga och tillgängliga lokalbanorVeolia Transport har nu börjat mäta punktligheten på lokalbanorna tillsammans med SL. Redan i dag finns en mycket hög punktlighet, men Veolia Trans-port ska arbeta upp den än mer. Först ut på dessa mätningar är Tvärbanan och Saltsjöbanan. Lokalbanorna klarade sig förhållandevis väl under den gångna vinterns snökaos, därför bjöd Veolia Transport alla sina medarbetare på bio vid tre tillfäl-len under maj som tack för alla extraordinära insat-ser så trafiken kunde fungera. Alla samlades i Alvik för att åka till den abonnerade Höglandsbion med en egen spårvagn. Från 2010 ska hela samhället vara tillgängligt även för människor med funktionsnedsättningar. För att Veolia Transports personal ska kunna be-möta människor med funktionsnedsättningar på bästa sätt får samtliga medarbetare på lokalbanorna en fortbildningsdag, Insiktsfullt bemötande – proff-sig konduktör. Under fortbildningen ges möjlighet att fördjupa sig i och bredda förståelsen för hur det

kan vara att resa för människor med en funktions-nedsättning. ▪

Nytt verk för all transportTrafikverket är namnet på den nya myndighet som 1 april ersatte Banverket, Vägverket och SIKA, Sta-tens institut för kommunikationsanalys. Trafikverket ansvarar för den långsiktiga planeringen av hela landets transportsystem och har också tagit över verksamheter från bland annat Transportstyrelsen och Sjöfartsverket. 1 april startade även myndigheten Trafikanalys med uppgift att granska beslutsunderlag, utvärdera åtgärder och ansvara för statistik. ▪

andelen nöjda kunder 75 procent Trafikstörningarna vid snöovädret i februari – mars påverkade resenärernas betyg på SL-trafiken. Nu visar aprils siffror att ”nöjdheten” är på väg upp igen. Andelen nöjda resenärer i SL-trafiken i april ligger på 75 procent, jämfört med 73 procent i mars och 72 procent i februari. Nöjdkundbetyget återhämtas därmed successivt till de nivåer på 76 – 77 procent som nåddes innan snöproblemen i februari. Nöjdheten med tidhållning och störningsinforma-tion som gick ned i februari och mars ökar igen för samtliga trafikslag. ▪

FotoGunnar Friberg

Här publiceras aktuellt från Waxholms-bolaget och trafikföretag inom Sl-trafiken. Vart och ett svarar själv för innehållet

För Arrivas förare innebär det en ny, uppdaterad och fräsch arbetsplats. – Det ska blir skönt att få arbetslokaler som hänger med i den tekniska utvecklingen framför allt när det gäller verkstaden. Vi är trångbodda här och har man som jag varit och tittat på den nya depån i Lunda, så blir man sugen på nytt. Det är dock synd att mista närheten till centrum, säger Curt-Åke Nylén, förare och skyddsombud på Arriva Ekerö. Flytten av bussdepån från Ekerö centrum kan enligt SLs beslut ske tidigast 2012–2013 när den nya bussdepån beräknas stå färdig. ▪

BUSSlINK

Busslink på bröllop Hovet väljer Busslinks miljöbussar till sina bröllops-gäster. Busslink har fått den stora äran att köra gästerna under prinsessbröllopet den 18 –19 juni. Ett antal Busslinkförare är utvalda för att köra gästerna via kortegevägen till och från bröllopet. De har genomfört en kortegeutbildning och ackrediterats av SÄPO för att köra bussarna i kortege längs den bestämda färdrutten. Stora delar av innerstaden kommer att stängas av för linjetrafik under bröllopet. Detta för att bereda plats för kortegen. Ett antal tillfälliga ändhållplatser och vändzoner kommer att läggas upp i anslutning

Beställ Sls Årsberättelse 2009!Är du intresserad av SL-trafiken och året som gått? Beställ kostnadsfritt SLs Årsberättelse inklusive årsredovisning för 2009. Mejla till [email protected] så skickas den direkt till dig. Vänligen uppge namn eller företag samt post-adress. ▪

2009Årsberättelse 2009

ABStorstockholmsLokaltrafik

För mer informationSLs kundtjänstTelefon 08–600 10 00sl.se

SL Å

rsberättelse 20

09

Bild lars erik N

ylander

Tvärbanan 10 år – en tvärsäker succé!Stämningen var glad när den 10-åriga Tvärbanan i maj firades av både resenärer och spårvagnsentu-siaster. En rad aktiviteter lockade både unga och gamla. Höjdpunkten var säkerligen de två moderna spårvagnar som stod till förfogande med instruktör så barn fick provköra på två avstängda depåspår. Kön syntes oändlig. Dagen till ära kördes i samar-bete med Svenska Spårvägssällskapet ett par gamla museispårvagnar från 1920-talet på Tvärba-nan. Konduktör är Magnus Dahlberg. ▪

Foto Petrus Sarmento

Foto Marcus K

urn


TÄVlING

Förlustgaranti för alla Sl access-kortNu kan alla som har ett SL Access-kort registrera det på Mitt SL och därmed få ett nytt kort om kortet tappas bort. Förlustgarantin för SL Access-kort är tillgänglig för alla med ett SL Access-kort oavsett var biljetten är köpt. För att få förlustgarantin för SL Access-kort, så registrerar man kortet på ett Mitt SL-konto på sl.se. Gränsen för att få ha ett Mitt SL-konto är 16 år. Flera kort kan registreras på samma konto, därför kan till exempel föräldrar registrera sina barns kort och därmed få förlustgaranti även för det kortet. Se sl.se för ytterligare information. ▪

roslagstågen moderniserasSL har tecknat avtal med Euromaint Rail AB om att modernisera de 101 fordon som i dag trafikerar Roslagsbanan. Upprustningen är en del i en framtida satsning på Roslagsbanan och löper över 4 år med start 2010 och leverans av den sista vagnen 2014.Moderniseringen omfattar bland annat: Utvändig och invändig renovering av vagnarna samt byte av inredningen. Installation av system för resenärsinfor-mation och trygghetskameror samt tekniska åtgär-der för att förbättra fordonens driftsäkerhet. För att förbättra tillgängligheten för resenärer med funktionshinder, så sänks delar av golvet till plattformshöjd i alla de 32 mellanvagnarna. ▪

Ny entreprenör för beställning av färdtjänst och sjukresorISS tar den 1 juni 2010 över delar av beställningen för taxi- och specialfordonsresor för färdtjänst och sjukresor. Tidigare har cirka 30 procent av beställ-ningstjänsten varit utlokaliserad till Moldavien och Estland, men i och med det nya avtalet hamnar den delen av beställningstjänsten i Sverige. ISS har ett kundkontaktcenter i Malmö som beräknas ta emot drygt 3 000 samtal om dagen från färdtjänstresenä-rerna i Stockholms län. Bakgrunden till det nya avtalet är ett beslut av Färdtjänstnämnden förra våren, om att inte förlänga avtalet med dåvarande entreprenör. Upphandlingen som gjordes 2009 försenades på grund av en över-prövning i Förvaltningsrätten som drog ut på tiden, men där SL blev vinnande part. Det nya avtalet gäller i sammanlagt ett och ett halvt år, med en option på förlängning i ytterligare 1,5 år och är värt cirka 8 miljoner kronor per år. Övriga entreprenörer som SL har avtal med för beställningsmottagning för färdtjänst och sjukresor är TaxiKurir, Botkyrka Taxi AB, Värmdö Taxi AB och Roslagstaxi AB. TaxiKurir och Botkyrka Taxi har sin huvudsakliga beställningsverksamhet förlagd till Lettland. ▪

sl.se nu ännu bättreMer användarvänlig och enklare att använda för alla. Det är resultatet av en pågående uppgradering av SLs webbplats sl.se. Syftet är dels att anpassa sl.se för människor med olika funktionshinder, dels att anpassa för olika målgrupper. Man kan därför inled-ningsvis välja antingen att gå in som resenär, besö-kare eller företagare. Innehållet är sedan anpassat utifrån varje målgrupps behov. Förhoppningen är att nya sl.se ska bidra till ökat resande. – Framförallt bland företagskunder, turister och bland människor med någon form av funktionshin-der som gjort att de tidigare har haft svårt att ta till sig trafikinformation, säger Robert Fromell, verk-samhetsansvarig SL webb och mobil. – Samtidigt hoppas vi att våra trogna resenärer och användare upplever det som ännu enklare att använda sig av sl.se. Vi arbetar hela tiden med att utveckla tjänster för att förenkla resandet. ▪

Båtpendla med Sl-kortTill hösten kan stockholmare med SL-kort båt-pendla. SL satsar på pilotprojektet Stockholms vattenvägar och först i trafik blir färjan MS Bal-lerina som går mellan bland annat Nybroplan, Finnboda hamn och Larsberg på Lidingö. Enligt däcksmannen ombord, Tobias Ramseid, är många av passagerarna stammisar på linjen och skep-paren Christoffer Björndahl välkomnar satsningen som naturlig för Stockholm, en stad omgiven av vatten. Förhoppningen är att satsningen ökar intresset för Stockholm och att projektet kan ge värdefull information om invånarnas resemönster. ▪

låna cykel på Sl access-kortetSommaren är här och de blå lånecyklarna i stan likaså. Ungefär tusen cyklar finns utplacerade på cirka 80 olika platser. För att kunna använda dem krävs ett cykelkort. Det beställs på citybike.se eller köps på SL Center, förutom SL Center i Täby. Priset för ett säsongskort är 200 kronor om det köps på nätet, 250 kronor hos SL Center eller annat försälj-ningsställe. Har du ett SL Access-kort kan du akti-vera det som cykelkort. Säsongskortet gäller fram till den 31 oktober. Läs mer om hur det fungerar och var cyklarna finns på www.citybike.se ▪

Missa inte Sällskapsresan Hur mycket väger utsläppen från en biogasbuss? Spårvägsmuseet på Tegelviksgatan 22 på söder, har öppnat en miniutställning om miljöarbetet bakom SL-trafiken. Genom fem stationer får besökarna på ett lekfullt sätt lära sig mer om biogas, fördelen med att resa tillsammans och framtidens kollektivtrafik.Skolklasser har chansen att vinna en resa med en veteranbuss. Den 12 juni öppnar Alla reser olika – en miniut-ställning om tillgänglighet i kollektivtrafiken. Sätt dina fem sinnen på prov. Mer information på sparvagsmuseet.se. ▪

BildC

lear Channel

rätt svar var 1994

Tävling: Var är bilden tagen?Skicka svaret till AB SL, Hela resan, 105 73 Stockholm senast 24 augusti 2010 eller mejla till [email protected]. Ange namn, adress och vilket företag du arbetar på. ▪

Förra numrets bildgåta visade invig-ningen av tunnelbanestationen i Skarpnäck och året var 1994. Det blev för övrigt SLs hundrade station. Av många svar drogs tre vinnare som vardera belönas med två biobiljetter: Roger Nilsson, spärrexpeditör på MTR Stockholm, Anders Carlheim, Veolia Transport, och Hans-Åke Lundgren, MTR Stockholms trafik-

ledning. ▪

”Sällskapsresan”Följ med på en miljöresa genom Stockholm

Spårvägsmuseet

Lär dig mer om vad SL gör för miljön – och vad du själv kan göra.

Invigning 4 juni.Utställningen pågår hela 2010.

Boka visning på tel 686 17 60. Gratis för skolklasser.Öppet vardag 10-17, helg 11-16. Tegelviksgatan 22. Buss 2 eller 66. sparvagsmuseet.sl.se

Stoc

khol

m S

ödra

Glo

ry R

ekla

mby

rå. I

llust

ratö

r: L

i Ros

én Z

obec

nOtiSnYtt

Foto Hans ekestang ochkonstnärFredrik landergren.

Kortet fi nns att köpa för 20 kr tillsammans med valfri biljett och fi nns i en begränsad upplaga. Erbjudandet gäller så långt lagret räcker.

Upplev och res i vår fantastiska stad med SLs unika bröllopskort. Ladda det exempelvis med korttidsbiljetterna som gäller i 24-, 72 timmar eller 7 dagar. Läs mer på sl.se

STOCKHOLM En stad att vara kär i

Festveckor på Spårvägsmuseet fram till 20 juni. ett digert program utlovas.

Sl del av lOVe Stockholm 2010När Stockholms stad bjuder in till ett två veckor långt evenemang i kärlekens tecken är SL självklart med. Fram till och med den 19 juni bjuder SL på trevliga och intressanta aktiviteter under ”Love Stockholm 2010”. Det blir ett storslaget arrangemang där stockhol-mare, turister och inresta kan fira tillsammans – i city och på flera platser i ytterstaden. På SLs program finns konstvisningar i tunnelbanan, utställningar och specialarrangemang på Spårvägsmuseet, visningar av depåerna i Rissne, Lunda och Södertälje och inte minst dagliga program på två scener i Kungsträdgår-den. Exakt innehåll är i skrivande stund inte fastsla-get, håll därför utkik på sl.se respektive stockholm.se. Lördagen den 12 juni firas SL-dagen i Kungsträd-gården, en välfylld dag fylld med artister, aktiviteter för barn, utställningar och tävlingar, bland mycket annat. Prinsessbröllopet lördagen den 19 juni förväntas locka mängder av människor. Totalt över perioden 6 juni – 19 juni uppskattas Stockholm ta emot 3 miljoner besökare. Det är oundvikligt att trafiken påverkas i city, även den kollektiva. Den 18 – 19 juni är innerstan helt avstängd för trafik – inklusive busstrafik. – Med så mycket människor och aktiviteter runt om i innerstaden under Love Stockholm 2010, så måste busstrafiken anpassas. Det blir omlagda och förkortade turer på innerstadsbussarna och det informerar vi bland annat om på sl.se, SL Centren och SL i Metro, säger Jenni Almgren, chef på SL Trafikinformation. SL rekommenderar människor som vill åka kol-lektivt att ta tunnelbanan under de två festveckorna. Vid aktiviteter på Djurgården kan Djurgårdsfärjan vara ett alternativ. – Vi ska göra allt för att det ska bli så smidigt som möjligt för resenärerna. Det blir trångt och mycket folk, men vi hoppas att alla kan hjälpas åt och göra det bästa av situationen. Ta det lugnt, ha tålamod

Sl har tagit fram ett särskilt Sl access-kort med kronprinsparet som motiv. Det säljs bara av Sl Centren och finns i en begränsad upplaga.

och vara beredd på att det kan ta tid att ta sig fram. Tänk på att det kan bli extra trångt med barnvagnar, säger Jenni Almgren. ▪

Familj: Man och två söner, 5 och 8 årDet bästa med jobbet: Det är omväxlande, fullt av överraskningar…Det svåraste med jobbet: Att få tiden att räcka till för alla medarbetare.Gör helst på fritiden: Tycker om att ”bara vara” med familjen och att resa spontant; förra sommaren siktade vi på semester i Småland, men körde vidare och hamnade i Kroatien.Drömmer om: Egentligen inte, jag är ganska nöjd med min tillvaro…möjligen då att resa till Madagaskar.

Texteva annell FotoJeanette Hägglund

Hallå där lena, vad gör en trafikområdeschef?– Hon har övergripande ansvar för att trafiken flyter säkert och att tågen följer tidtabellen. Ytterst hand-lar det om att MTR ska leverera en god trafik med nöjda resenärer till vår uppdragsgivare SL. De 300 tågförarna på Gröna linjens tunnelbana är mina närmaste medarbetare, och det är min uppgift att se till att de trivs och är motiverade för sitt jobb.

Vad lärde du dig av den gångna vintern?– Att det kan komma mycket snö…nej, men en viktig erfarenhet var nog att ansvarsfördelning och roller måste vara mycket tydliga när det krisar. Sedan tidigare finns en partssammansatt operativ grupp, ”Halt spår”, med stora befogenheter för att förebygga och motverka lövfällningens effekter på trafiken. Det har visat sig vara ett lyckosamt recept som bör kunna tillämpas även för snö och is.

Hade det varit enklare om både spåren och trafik-en legat i samma företag?– Egentligen tror jag inte att det har någon avgö-rande betydelse. Även i ett gemensamt företag skulle man ha skilda avdelningar med olika roller som måste fungera tillsammans. Återigen handlar det om att rollerna ska vara tydliga och att man arbetar för samma mål.

Hur ser det ut för Grön linje den närmaste tiden?– Vi står snart inför en av de största renoveringarna någonsin, när stationerna på Hagsätragrenen ska rustas upp nästa år. En av utmaningarna är att vi inte kan använda vagnhallarna i Högdalen under den perioden. Resenärerna kommer att åka buss på samma sätt som Farstagrenens resenärer fick göra förra året. Men vi kommer att ha tät trafik och räknar med att det ska fungera bra.

Du har jobbat 25 år för Sl-trafiken, vad har för-ändrats under den tiden?– Oj, nästan allt. När jag började låg fokus på ”räls och vagnar”. Nu ligger det på ”kunder och service”. Vi har fått ett annat synsätt som utgår från resenä-rens behov. Man kan säga att vi har fått klart för oss vem vi jobbar för.

Och hur ser det ut om ytterligare tio år?– Med tanke på att vissa delar av trafiksystemet i dag är nära taket för maximal kapacitet, så måste det se ganska annorlunda ut om tio år. Jag tror att vi har fått, eller att det i vart fall planeras för, fler spår, inte minst för att avlasta flaskhalsar som Gull-marsplan.

Med fria händer, vilka förändringar skulle du vilja göra?– Ja tack, då skulle jag bygga fler spår och helt nya linjer, jag skulle rusta upp både banor och vagnpark så att kollektivtrafiken blev överlägset den egna bilen både i smidighet och tid. Men det skulle för-stås kosta en del.

När trivs du bäst?– När det är en bra dag på jobbet, allt fungerar som det ska och alla är nöjda och glada. ▪

aBStorstockholmslokaltrafikMarknad/Kommunikation105 73 Stockholm

Avs

Lena erikSSOn, trafikOmrÅDeSCHef PÅ GrÖna LinJen

Hela resan, nr 2 2010

Documents

Transcript of Hela resan, nr 2 2010