Hela resan, nr 1 2005

Hela ResanHela ResanEn tidning för alla som jobbar för SL–trafi ken. Värde: 27 kronor Nr 1 – 2005Årgång 2

7Att fl ytta bussar är känsligt:

Mycket nygammalt i Stockholm

10Trygghetscentralen öppnad:

Spindlarna i trygghetsnätet

13Årets första SL-kampanj:

Uppföljning av SLs förbättringar

2 Hela Resan nr 1 – 2005

Hela Resan Personaltidning för alla som arbetar inom SL–trafi ken.

Tidningen utges av AB Storstockholms Lokaltrafi k

Tel: 08–686 16 00Fax: 08–686 14 44

E–post: [email protected]: Arenavägen 27

(T–bana Globen)www.sl.se

Ansvarig utgivare: Charlotta Volgsten Forberg

Chefredaktör: Lena Hed08–686 15 24

Redaktion:Jan E Svensson, Pernilla Hjelm,

Sara Lindström, Per Värnholm

Hela Resan strävar efter att ge en allsidig och korrekt bild av SL–trafi ken. Åsikter

som kommer till uttryck överensstämmer inte alltid

med SLs policy.

PrenumerationerAdressändringar anmäls till

respektive arbetsgivare eller pensionärsförening.

För övriga prenumerations-frågor, mejla redaktionen:

[email protected].

Layout:Jan E Svensson

Tryck: EO Print ABISSN 1652–1781

Ett viktigt arbete i det tysta

Redaktören har ordet

Härom veckan besökte jag Benny och Gino. De jobbar på en ny trygghetscentral som tar emot samtal från resenärer via ett nytt knapp-val på Kundtjänst-numret 600 10 00.

Trygghets- och säkerhets-frågorna är fundamentala både för resenärer och tra-fi kpersonal. Tyvärr fortsätter man att höra om nya inciden-ter i SL-trafi ken, som är dag-lig arbetsmiljö för tusentals människor. Men arbetet med en tryggare trafi kvardag har ändå kommit en bit på vägen, bland annat genom det utvid-gade samarbetet med närpo-

lisen i söderort. Hela Resan kan omöjli-

gen spegla allt viktigt jobb som dagligen utförs inom SL-trafi ken – alla spårrä-tare, trafi kledare, inspektö-rer, miljö ansvariga, förval-tare, receptionister, utbildare, lokförare, handläggare, for-donsbeställare, tågvärdar, ekonomer, stationsvärdar, planerare, förare, spärrex-peditörer och tågvärdar, IT-människor, verkstadsarbetare med fl era som drar sitt strå till stacken. Min förhoppning är att vi ska lyckas förmedla viktiga nedslag bland allt det som händer. Helst på ett in-

tressant och tankeväckande sätt. Om vi lyckas är läsarna inte alltid överens. Efter ett tidigare nummer av tidningen fi ck jag på en och samma dag först ett meddelande från en kille som ville säga ”tack, änt-ligen en tidning som går att läsa” och lite senare på efter-middagen ett telefonsamtal från en annan som kallade tidningen för ”skrattretande propaganda”.

Vi på Hela Resan försö-ker skildra SL-verkligheten efter bästa förmåga. Du kan ta chansen att påverka vad tidningen ska innehålla, ge-nom att fylla i en enkät som

kommer att skickas ut till ett slumpmässigt urval läsare. Fortsätt också att höra av dig med synpunkter. Har du en fråga som kräver ett svar, skriv till ”Min åsikt”, en stå-ende rubrik här intill på sidan 3. Så ska vi se till att den får ett svar.

Det är intressant att få en inblick i hur trygghetsarbetet fungerar i verkligheten. Och det känns bra att veta att Benny, Gino och deras kol-legor fi nns där. Precis som många andra utför de ett enormt viktigt arbete i det tysta.

Lena Hed Redaktör

Senaste nytt

Omslaget: Omslagbilden till detta nummer är tagen av Lena Granefelt. Känner du igen motivet?

Foto: Lena Granefelt

SL och Stockholms miljöför-

valtning har under fl era års tid

genomfört omfattande mät-

ningar av luften i tunnelbanan

och funnit höga partikel halter,

framförallt av järn. Frågan

fi ck förnyad aktualitet i slutet

av förra året då forskning av

professor Lennart Möller på

Karolinska sjukhuset offentlig-

gjordes. Enligt länsstyrelsen

är den totala partikelmäng-

den i Stockholmsluften myck-

et oroande.

Det som framkom är dock

inga nyheter för SL. Men pro-

blemet kan tyvärr inte lösas

med några enkla åtgärder,

eftersom partiklarna verkar

alstras av själva tunnelbane-

trafi ken. Det fi nns tre troliga

källor till partiklarna: friktio-

nen mellan räl och hjul, brom-

sarna och/eller strömavta-

garna. Fördelningen mellan

källorna är ännu oklar. Det

krävs mer forskning för att ta

reda på exakt hur partiklar-

na alstras, samt hur stor risk

tunnel banemiljön i sig inne-

bär för personal och resenä-

rer vid normal exponering.

Det fi nns inga indikationer

på att partiklarna har någon

skadlig påverkan på dem som

arbetar i tunnelbanan, men

en noggrann hälsoundersök-

ning av vissa personalgrupper

genomförs av Karolinska

institutet i samarbete med

Connex och SL Infrateknik.

SL har också kontakt med

trafi kföretag i London och

Paris för att utbyta erfaren-

heter. En utredning av parti-

kelförekomsten i tunnelluft

och förslag till eventuella åt-

gärder ska utföras av SL un-

der året.

Partiklar ska utredas

Den 20 december antog SLs

styrelse en ny miljöpolicy

och nya miljömål. Policyn

innebär att SL ska fortsätta

vara det mest miljövänliga

resealternativet och en före-

gångare på miljöområdet

inom transportbranschen.

SL-trafi kens miljöeffektivitet

ska ständigt förbättras. SL

ska förutom att följa aktuell

lagstiftning, ställa krav på

trafi k och infrastruktur vilka

leder till:

minskat utnyttjande av

fossil energi;

minskade utsläpp av

föroreningar till luft;

att ökad andel av an-

vända resurser ingår i krets-

loppet;

bästa möjliga produkt-

val ur miljösynpunkt;

tystare SL-trafi k.

SL ska aktivt delta i ut-

vecklingen av ett miljö-

anpassat transportsystem

och arbeta för att fl er rese-

närer ska välja att resa kol-

lektivt.

Policyn innehåller även

ett antal konkreta miljö-

mål som gäller utsläpp till

luft från trafi k, kemikalie-

användning, avfall, buller,

förorenade massor, val av

byggprodukter och material

vid om-/nybyggnation och

luft föroreningar från värme-

och elproduktion.

Ny miljöpolicy styr val av material och metoder

Svar: Bilden är tagen ovanför Saltsjöbanans plattform vid Slussen.

3Hela Resan nr 1 – 2005

Min åsiktDetta nummers ”Min åsikt” innehåller syn-punkter på Roslagsba-nan och tidtabeller.

”Visioner saknas för Roslagsbanan”

Läste i nummer 3-2004 av ”Hela Resan” om SLs olika framtidsprojekt. Något som förvånar mig är att det inte presenteras en enda vision för Roslagsbanan. Är det verkligen så att visioner saknas för denna bana, som ska utgöra stommen i nordost-sektorns kollektivtrafi k?

De senaste femton åren har mycket gjorts på Roslagsbanan – nya tåg har köpts in, signalsystemet bytts ut och många sträckor har fått nytt spår. Men få åtgärder har gjorts för att öka kapa-citeten på banan. De intensivt trafi ke-rade sträckorna Roslags Näsby-Vallen-tuna och Galoppfältet-Åkersberga är fortfarande enkelspåriga.

I rusningstid trafi keras dessa sträck-or av sex tåg per timme i rusningsrikt-ningen. Dessutom har långa sträckor en spårstandard som är långt ifrån den nivå dagens resenärer borde kun-na förvänta sig. Gammaldags skarv-spår, som tyvärr blir mer och mer ned-kört för varje år.

Som en jämförelse kan Nynäs-banan, Västerhaninge-Nynäshamn, nämnas. Här har SL och Banverket en ambitiös plan, man planerar både nya dubbelspårssträckor, nya mötes-stationer och längre plattformar som rymmer fl er vagnar, för en del av Nynäs banan som trafi keras av två tåg per timme i rusningstrafi k.

Enligt SLs visioner ska alltså de bo-ende i Åkersberga få hålla till godo med en enkelspårig, störningskänslig bana med låg spårstandard inom en överskådlig framtid. Medan Nynäs-hamnsborna kan se fram emot en ut-byggd, delvis dubbelspårig bana med den ökade kapacitet och pålitlighet det innebär.

Jag önskar att SL vore tydligare med vad man egentligen har för av-sikter med Roslagsbanan i framtiden. Ett scenario som rejält skulle ändra förutsättningarna för banan vore att den nya pendel tågslinjen från Solna

till Arninge byggs. Ibland får jag käns-lan av att SL mest går och väntar på att detta blir av, så att man kan korta av Roslags banan, alternativt lägga ner den.

Att det inte längre görs någon hel-hjärtad satsning på Roslagsbanan blev tydligt under den gångna sommaren. Hela sträckan Roslags Näsby-Kårsta var avstängd för spårbyte mellan Ros-lags Näsby och Visinge. Istället för att öka kapaciteten genom att anlägga dubbelspår på sträckan, rev man det gamla enkelspåret och byggde ett nytt på samma plats!

Hade det inte varit möjligt att börja med att bygga ett nytt spår bredvid det gamla, sedan ta det nya i bruk och därefter rusta upp det gamla?

På detta sätt hade man enkelt och smidigt kunnat få dubbelspår på sträckan, samtidigt som man hade sluppit stänga av och ersätta trafi ken med buss under drygt 10 veckor.

Roslagsbanan är värd att satsa på. Den har utan tvekan potential att bli en del av den attraktiva, moderna kollektiv trafi k som SL säger sig vilja skapa.

Frej Persson, konduktör på Roslagsbanan

Svar: Visioner saknas inte. Kom-munerna i nordost har sagt sig villiga att bygga bostäder och arbetsplatser till år 2030, vilket skulle ge upp till 50 procent fl er resande. Mot denna bak-grund stöder SL helt en utveckling av spårtrafi ken där med en ny pendel-tågslinje från Solna station, via Dan-deryds sjukhus och Täby centrum till Arninge, samt eventuellt vidare mot Åkersberga. Banverket har påbörjat en idéstudie och SL deltar aktivt i det arbetet.

SL har inga som helst planer på att lägga ned Roslags banan. Den utgör tillsammans med regionala busslinjer och den röda tunnel banan till Mörby, stommen i nordöstra Stockholms kol-lektivtrafi k. Den tidigare hårt slitna banan har till en del upprustats under 90-talet och nya tåg köpts in, investe-ringar på cirka 1,9 miljarder kronor.

Trots detta har stora delar av banan och ett stort antal stationer fortfaran-de en låg standard. För att kunna upp-rätthålla en acceptabel kvalitet på den

dagliga trafi ken, räknar SL med att det fram till år 2010 krävs investeringar på cirka 700 miljoner kronor till, investe-ringar som kommer att göras om eko-nomin så tillåter.

Förutom den framtida pendel-tågsgrenen mot Täby, behövs en ut-vecklingsstrategi för Roslagsbanan. SL har påbörjat en sådan strategi, där olika inriktningar och ambitionsni-våer vad gäller Roslags banans framtid ska belysas och analyseras, parallellt med Banverkets idéstudie om pendel-tågsgrenen.

Ett tänkbart första steg skulle kunna vara att bygga ut banan med partiella dubbelspår för att minska störningskänsligheten samt göra det möjligt att bedriva styv 15-minuters-trafi k från både Öster åker och Vallen-tuna, samt kompletterande insatståg i rusningstrafi k.

Nya stationer, omstignings punkter: I såväl Banverkets arbete med pendel-tågsgrenen och SLs eget arbete med ROS-projektet, kommer SL att över-väga och eventuellt föreslå olika för-bättringar avseende bland annat nya stationer på Roslags banan och nya omstigningspunkter i exempelvis Arninge och vid Universitetet.

Tomas Ahlberg, planerare på SL

”Återgå till det gamla tabellformatet!”

De turlistor 22,5 x 11 cm som delas ut kallas ju fi cktidtabeller, men vem eller vilka har fi ckor som är 23 cm djupa i sina klädesplagg? Knappast någon.

Inte heller går det att vika tabell-häftena på mitten för att de skall rym-

mas i någon fi cka. Då blir de alldeles för tjocka och otympliga och tabell-bladen lossnar.

Många resenärer är beroende av kollektivtrafi ken och måste medföra fl era tidtabeller för att kunna anpassa resandet med tunnel bana och pendel-tåg respektive bussar inom olika trafi k-områden.

Med det gamla turlist formatet rym-des utan svårig heter ett fl ertal tidta-beller i en normalstor fi cka eller hand-väska.

f.d.bussförare B. Hoffer

Svar: SL har under året fått många synpunkter från såväl medarbetare som resenärer på tabellerna.

Sedan oktober 2004 arbetar en grupp med representanter från SL, Kundtjänsten samt alla entreprenörer-na med att utveckla dem med dessa synpunkter som ledstjärnor:

Formatet på själva tabell häftet blir mindre till sommaren 2005, dock inte så litet som på de tidigare busstabeller na.

Läsbarheten blir bättre, tack vare större typsnittsgrad och förenklad layout.

Tabellmarkeringar som noter blir mer enhetliga och enklare att förstå.

Kartorna blir tydligare – fel rätt-tas till.

Jesper Tengblad, SL Kommunikation

”Och det här ska man betala för”.Idé och illustration: Johan Ovefelt

och Petteri Pohjalainen. © 2005.


SLs styrelse beslutade vid sitt möte den 20 decem-ber att inte förnya avta-let med Citypendeln om pendel tågstrafi ken i Stock-holms län, när kontraktet löper ut 2006. Styrelsen gav SL i uppdrag att för-bereda en ny upphandling av pendeltågstrafi ken. Det nya avtalet kommer att börja gälla i juni 2006.

Lennart Jangälv, SLs verkställande

direktör:

Hur motiverade kommer City-

pendelns personal att vara att göra

allt för kunderna?

– Vår förhoppning är givetvis att alla

gör sitt bästa. Det är ju den bästa ga-

rantin för att få fortsätta ett uppdrag.

Citypendeln har över tusen medarbe-

tare och ett anbud är ingenting som

enbart berör deras styrelse. Tills det

är dags att ta beslut, om ungefär ett

år, gäller det att visa fram fötterna.

Och det gäller lokförare, alla i förrå-

det, verkstaden och chefer på olika

nivåer – ja, helt enkelt alla i företaget.

Kan SL driva pendeltrafi ken själv

om det krävs?

– Inte till dagens budget, nej.

Beror inte problemen på de gamla

pendeltågen, snarare än på entre-

prenören?

– Sammantaget så är det tre med-

skyldiga. Ungefär hälften av felen

beror på Banverket – alltså signalfel,

tåglägen etcetera – och den andra

hälften är fördelad mellan SL och

City pendeln. Men det här är ingen

exakt vetenskap.

– Nu arbetar vi för fullt med att

förbereda en upphandling och ska

belysa de olika delarna i lösningen.

Fler upphandlingar kommer SL upphandlar sedan 1993 all trafi k

och stationstjänst i konkurrens. Un-

der de närmaste fem åren kommer

avtal för en stor del av trafi ken att

förnyas. I början av hösten 2004 lade

SLs styrelse fast strategier för hur

upphandlingar ska gå till. Ledord är

fortfarande nöjda kunder och effek-

tivt utnyttjande av resurser.

Delvis nya riktlinjerSLs vill skapa förutsättningar för fl er

företag att lämna anbud. Bland annat

kommer SLs styrelse i fortsättningen

att besluta om planer för upphand-

ling av trafi k i treårsperioder, med

möjlighet till årlig revidering.

Samverkan med andra länshuvud-

män inom olika områden kan vara en

metod för att sänka SLs kostnad för

trafi ken.

De avtal som gäller idag har sin ut-

gångspunkt i kravet på kostnadsbe-

sparingar i början av nittiotalet. Med

tiden har kvalitetskontroll visat sig bli

allt viktigare. Det har lett till försök

med olika former av rörlig ersättning

för kvalitetsförbättringar. Framöver

kommer en stor del av trafi kentre-

prenörens ersättning från SL att vara

rörlig.

Kraven på intern kvalitets styrning

kommer att öka och avdragen för

bristande kvalitet, vara högre än

idag.

Även i fortsättningen ska SL värna

om trafi kpersonalens anställnings-

trygghet vid entreprenörsbyten. Det

kan också bli aktuellt att avtalsreg-

lera åtgärder för bättre arbetsmiljö

inom vissa områden.

Områden som står på turEnligt beslut i styrelsen hösten 2004

upphandlas snart busstrafi ken i av-

talsområdena Södertälje och Kall-

häll, där trafi ken idag bedrivs av Swe-

bus respektive Connex. Dessa avtal

upphör att gälla hösten 2006.

Den därpå följande upphandlingen

omfattar Täby, Vaxholm, Åkersberga

(Busslink) samt Ekerö och Bromma

(Swebus). Nytt avtal planeras gå i

kraft vid halvårsskiftet 2007.

Den tredje etappen omfattar

Solna/Sundbyberg, Sollentuna (Con-

nex), Handen och Nynäshamn (Buss-

link). Nytt avtal planeras träda i kraft

vid halvårsskiftet 2008.

Områdena kan vid upphandlingen

komma att delas upp eller kombine-

ras ihop på annat sätt än idag.

Av Lena Hed

Nyheter & Notiser Nyheter & Notiser Nyheter & Notiser Nyheter & Notiser Nyheter & Notiser Nyheter & Notiser

SL omorganiserar och fl yttar ihopSL har under ett drygt decennium varit uppdelat i moderbolag och infrateknikbolag. De två har varit lokaliserade på två olika platser, i Globen-området och Blåsut. Från den 1 mars integreras SL Infrateknik i moderbolaget. Det innebär att en fl ytt till gemensamma lokaler också planeras under året.

– Idag tar det cirka en kvart i var-dera riktning mellan kontoren – man kan säga att våra sammanlagda pro-menader fram och tillbaka under ett år kostar SL ungefär 3 miljoner kro-nor i bortkastad tid! De funktioner som har naturliga kontaktytor ska ha lätt att träffas. Teknik- och Trafi k-avdelningarna borde inte sitta längre ifrån varandra än att en kaffemaskin får plats däremellan, säger vd Lennart Jangälv.

Intressebolagen Kundtjänst och HR Service blir däremot kvar i nuva-rande lokaler. Den nya adressen för det gemensamma bolaget med cirka 500 anställda blir Lindhagensgatan 100 i Stads hagen. Det fanns planer på en ännu mer central placering, men på grund av hög kostnad förknip-pad med nödvändiga, tidskrävande ombyggnader, valdes istället detta al-ternativ.

Mer effektiv buss-fi nansieringFrån och med 1 januari ansvarar SLs tidigare ekonomichef Lennart Hallgren för en ny funktion inom SL-koncernens fi nansiering.

Nya, effektiva fi nansieringsformer behövs för att möjliggöra utbyggna-der av trafi ksystemet. Sedan fl era år har Lennart Hallgren på ett fram-gångsrikt sätt lett SLs arbete med att skapa effektiva leasinglösningar i för-sta hand för spårfordon.

De fi nansieringslösningar som introducerades bland annat vid an-skaffningen av ”trängselbussarna” har visat att det fi nns stora fördelar med att SL fi nansierar även buss fl ottan. Utöver de stora ekonomiska be-sparingar som kan uppnås på detta

Avtalet med Citypendeln sägs upp

Lennart Jangälv, SLs vd.

sätt förbättras även konkurrensen på marknaden genom att fl er buss-operatörer kan vara med i komman-de trafi kupphandlingar när SL svarar för bussfi nansieringen.

”SL BussFinans” avser i första

hand verksamhet inom Stockholms län, men samarbete med andra tra-fi khuvudmän i Sverige kan bli ak-tuellt.

Även SLs intressebolag Tågia, Busslink och Svensk Banproduktion

är inne i viktiga utvecklingsskeden, där strategiska frågor för SL-trafi kens utveckling hanteras.

Foto: Hans B

jurling



Minskade kostnader för svinn...SL bedömer att svinnet i SL-trafi ken minskade med 20 procent under 2004 eller cirka 40 miljoner kronor.

Det betyder att svinnet minskat från cirka 200 till cir-ka 160 miljoner kronor under förra året. En av de viktigaste orsakerna är trafi kentrepre-nörernas grundliga arbete med detta projekt under året.

Andra orsaker är fl er ”täta” spärrlinjer, ombyggnad av vändkorsspärrar och fl er glas-dörrsspärrar, tillsammans med Färdbeviskontrollens nya fl exibla arbetssätt, man skrev ut dubbelt så många tilläggsavgifter som under 2003, och en lyckad kampanj. Förmodligen fi nns även ett samband med den allt bättre fungerade ”Gröna linjen” och pendeltågstrafi ken.

...men högre kostnader för saneringFram till 2003 var trenden positiv med minskande klotter. Men förra året blev kostnaderna för att sanera efter vandalism och klotter den högsta någonsin, 125 miljoner kronor på ett år. Alla trafi kslag utom lokalbanorna utsattes för mer klotter. I siffrorna ryms sanering efter klotter, glaskrossning, ristat glas, sönderrivna skyltar, klistermärken och olaglig affi schering.

Till det kommer kostna-derna för bevakning, fordon ur trafi k, utbytt personal och förseningar orsakade av van-dalism. SLs mål är att åtgärda all vandalism inom 24 tim-mar, eftersom allt tyder på att ”klotter föder klotter”. Men där ingår också att arbeta före-byggande.

Pressvisning av det nya pendeltåget

Den fullpoängaren fi ck

Märta-Lena Schwaiger från

Svenska Lokaltrafi k förening-

en in som slutreplik i en de-

batt på temat: ”Kan kollektiv-

trafi ken bromsa sig ur en

uppförsbacke?”

Märta-Lena Schwaiger

och hennes kolleger i bran-

schen har bestämt sig för att

det mantra som lokaltrafi -

kens huvudmän runt om i

landet ständigt upprepar,

nämligen ”Vård, skola och

omsorg”, måste utökas med

...”och kollektivtrafi k”!

– Kollektivtrafi ken är en så

viktig del av samhällsnyttan

att den helt enkelt inte får

ställas mot vård, skola och

omsorg, menade hon. Man

måste ha en bättre helhets-

bild och se till att allt sam-

verkar.

Siv Gustafsson, ansvarig

tjänsteman på Näringsde-

partementet för transport-

frågor, invände att pengar-

na inte är outsinliga och att

prioriteringar måste göras.

Men att man från departe-

mentets sida nu tänker ta ett

helhetsgrepp och se över he-

la transportsektorn, från taxi

till fjärrtåg.

– Det räcker inte, ansåg

Märta-Lena Schwaiger. Man

måste ta in hela samhälls-

planeringen i processen.

Vi måste börja bygga stä-

der som är anpassade till

kollektiv trafi k. I dag sitter

bussarna fast i samma köer

som bilarna och då är det

faktiskt roligare att sitta i kö

i en bil än i en buss.

Jan-Erik Kjellberg från

Svenska Bussbranschens

Riksförbund, passade på

att lufta sin besvikelse över

kommunikationsansvariga

statsrådet Ulrika Messing.

– Jag tror dels att det är

en övermäktig uppgift att

ha hand om både infra-

strukturen och transport-

sektorn och dels att just

Ulrika Messing som person

är fullständigt ointresserad

av våra frågor. Hon visar sig

aldrig i våra sammanhang

och ställer aldrig en fråga.

Märta-Lena Schwaiger

invände mot den personliga

kritiken mot Messing, men

höll med Jan-Erik Kjellberg

om att landet skulle behöva

en minister som enbart har

hand om transportfrågor.

Sammanfattningsvis var

det ingen som trodde att kol-

lektivtrafi ken skulle lyckas

med det omöjliga uppdraget

att bromsa sig ur en uppförs-

backe. Det lär nog fortsätta

att gå uppför. Eller kanske

snarare utför.

Av Margareta Jonilson

– Vård, skola och omsorg i all ära, men hur ska vi ta oss dit?

Nytt regerings-förslagI mars 2005 lägger regeringen

fram ett förslag till ny transport-

politisk proposition i Sverige. Den

kommer att bygga på bland annat

de förslag som lagts fram i Järn-

vägsutredningen samt Kollektiv-

trafi kkommittén.

Kollektivtrafi kkommitténs för-

slag uppskattas av många, men få

litar på att förslagen kommer att

genomföras eftersom det troligtvis

kostar för mycket pengar.

SL-biljetter på hotell

En ny tjänst för affärs-resenär er testas nu på två Nordic-hotell i city. Hotellen kan genom egna ombuds-maskiner sälja 1-4-dygnskort. För affärsresenärerna blir det enklare – kostnaden läggs på hotellfakturan och de slip-per hålla reda på en massa taxikvitton.

Kortet, som började säl-jas i februari, ser likadant ut som 24- och 72-timmars-korten. På kortet anges ”giltig t.o.m.”

Den 11 februari visades det nya pendeltåget för

första gången upp på svensk mark. I strålande sol

samlades journalister, fotografer, landstingspoliti-

ker och anställda vid SL och Citypendeln i Älvsjö-

depån för att beskåda det nya fordonet.

Efter tester i klimatkammare i Wien samt vin-

ter- och bantester i Sundsvall och Stockholm,

kommer de första vagnarna gradvis att testas i

ordinarie trafi k från och med mars månad. Offi -

ciell invigning blir det inte förrän i augusti, då alla

eventuella barnsjukdomar förhoppningsvis ska

vara kurerade.

Foto: Melker Larsson

Under testerna i Wien simuleras passage-rarnas vikt, värme och fuktavgivning.

SL-styrelsens ordförande Anna Berger Kettner fi ck äran att köra det nya pendeltåget ut i solen från verkstads spåret i Älvsjö-depån.

Foto: Melker Larsson



Full fart på RoslagsbananRoslagsbanan får allt fl er resenärer. I oktober mättes 34 700 resenärer per dag, vilket är fl er än någonsin tidigare. Troligen är det fråga om ”all time high” på järn-vägen, som en gång i tiden trafi kerade både Uppsala, Norrtälje och Hallstavik.

– Jag kan inte tänka mig annat, säger Lars-Henrik Larsson, trafi kchef på Roslags-banan. Jag har inte tillgång till passagerartalen från 40-talet, men dagens intensiva trafi k överstiger den dåtida med bred marginal.

Idag kör Roslagståg sex tåg i timmen under rusnings-tid både från Vallentuna och Åkersberga. Tillsammans med tågen från Näsbypark innebär det 15 ankommande tåg i maxtimmen till Stock-holm östra. Det ställer förstås stora krav på att infrastruktu-ren fungerar.

– Så länge vi har långa enkel spårssträckor på de yttre sträckorna fi nns en inbyggd störningskänslighet. Vi ut-nyttjar spåren till nästan 100 procent. Som tur är har vi en fantastisk personal som brin-

ner för sin uppgift att föra rese närerna till Stockholm.

Det fi nns normalt sittplats för alla, men vissa avgångar är fullbelagda. Normalt går tå-gen kopplade med tre vagnar. I rusningstid ökas vissa av-gångar till sex vagnar. Detta kräver två motorvagnar och innebär i sin tur att Roslags-tåg inte kan utnyttja vagn-parken optimalt.

– Hade vi möjlighet att köra fyra vagnar på en motor-vagn, skulle vi kunna göra ett fyrvagns- och ett femvagns-sätt av tre trevagnssätt. Men vi står ändå väl rustade för trängselskatterna och med lite list kan vi transportera många fl er på tågen. Och vi märker att resenärerna är nöjda, avslutar Lars-Henrik Larsson.

Av Arne M Andersson

Trängselförsök på hal isOsäkerheten kring starten för ett försök med trängselskatt är just nu stor. Det handlar om det poli tiskt initierade försöket för att minska träng-sel i tra fi ken, dålig luft och buller som var tänkt att starta till sommaren.

Vägverket la i februari sitt samarbete med IBM på is. Detta efter att Regerings-rätten meddelat att Väg-verkets IBM-avtal för tekni-ken bakom avgiftssystemet måste ses över ytterligare.

Den nya prövningen i Kammarrätten beräknas vara klar i slutet av mars. Det går inte att bortse från att det kan bli ytterligare en överklagan till Regeringsrätten.

Staten har ingen avsikt att avbryta för söket. Stockholms-försöket består även av för-stärkt kollektiv trafi k och nya infarts parkeringar. Även om upphandlingen av avgifts-systemet måste göras om, kan övriga delar genomföras.

Förberedelserna kring för-söket innebär ingen ekono-misk risk för SL eller entre-prenörerna, då SL tecknat ett avtal med staten.

Länets boende säger sitt Sedan november 2000 deltar SL i Svenska Lokaltrafi k-föreningens (SLTF) kollektiv-trafi kbarometer som är en rikstäckande kvalitets- och attitydundersökning.

I Stockholms län telefon-intervjuas 5 000 länsinvånare mellan 15 och 75 år under ett års tid. I undersökningen är drygt hälften, 51 procent, av länsinvånarna är nöjda med SL, jämfört med 57 procent nöjda i hela landet. Ande-len nöjda länsinvånare har minskat något jämfört med år 2003.

SL genomför också en egen länsövergripande kvalitets undersökning bland resenärer. Den genomförs som en enkät ombord på SLs fordon två gånger per år. Vid varje undersökningstillfälle genomförs cirka 20 000 in-tervjuer i hela länet. Hösten 2004 var 66 procent av våra resenärer nöjda.

Växelproblem får lösningTelefonväxeln på SL Kundtjänst, som tar emot och fördelar cirka 6 000 inkommande samtal per dag, har haft några smärre störningar sedan den togs i drift år 2002. I början av janu-ari kopplade leverantören, Fiberdata, in en extra proces-sor i växeln för att minimera risken för avbrott.

Dagen därpå inträffade det hittills längsta avbrottet (bortsett från när Kundtjänst fl yttade till Hornsgatan).

– På morgonen öppnade inte köerna som de skulle. Felet anmäldes vid 7-tiden på morgonen och felsök-ning påbörjades på distans. I och med att vi nu samlar alla kundkontakter via telefon

under ett nummer så innebar detta avbrott bland annat att hittegods och färdbeviskon-trollen inte heller fi ck några samtal förrän efter klockan 12:00 då felet var avhjälpt, be-rättar Viktoria Wending som är systemförvaltare.

– Det fi nns alltid en risk att det händer igen, men så är det med alla tekniska system. Vi analyserar felet tillsammans med leverantören för att ta reda på vad vi kan göra för att det så långt som möjligt ska kunna undvikas, säger Viktoria Wending.

Fler nya SL-kartorEn första upplaga av SLs nya citykarta – den första upp dateringen på fyra år – dela des ut till resenärer på SL Center före jul. De 50 000 exemplaren var en provstart, innan den stora upplagan på 250 000 exemplar trycks upp, eventuellt reviderad enligt inkomna synpunkter.

Nästa steg blir att SL tar fram en karta över hela Stockholm och länet för för-säljning. Andra kartprojekt är en ny minikarta i fi ckformat samt en karta i A4-format rik-tad till turister. Även SLs nya reseplanerare på Internet får under våren en karttjänst.

Djurgårdsspår i SLs ägoDen 1 mars tar SL över Djurgårdslinjens (7:an) spåranläggning enligt avtal med Stiftelsen Stockholms Musei spårvägar.

Trafi ken kommer åtmin-stone fram till 2010 att kö-ras av Svenska Spårvägs-sällskapets driftsbolag AB Stockholms Spårvägar.

Helena Leufstadius, som i

våras lämnade jobbet som

vd för Upplands Lokal trafi k

för att bli chef för Avtals-

trafi k och marknadsanalys

på SJ:

Är det sant att järnväg är

sexigare än gummihjul?

– I politikernas ögon är

det defi nitivt så. Särskilt de

manliga politikernas. Över-

huvudtaget så har män lätt-

tare att slita sig från bilen

om det är för att gå in i ett

tåg. Bussen har mycket läg-

re status.

Finns det

fog för

den här

inställ-

ningen?

– I mitt

nuvaran-

de arbete tycker jag förstås

det (skratt). Regionförsto-

ringen förutsätter bättre

pendlingsvillkor med möjlig-

het att arbeta under resan.

Våra nya dubbeldäckare

med uppkoppling mot In-

ternet är ett steg i den rikt-

ningen.

Men?

– Men man ska komma

ihåg att även om man får

statsbidrag för att köpa in

nya tåg kostar de att köra

och det inser inte alltid de

entusiastiska lokala politi-

kerna.

Så?

– En vettig blandning,

baserad på realistiska sats-

ningar utifrån ekonomisk

lönsamhet och samhälls-

nytta är bäst.

Text & foto: Margareta Jonilson

Är järnväg sexigare än gummihjul?

Sexvagnståg på nyrustat spår mellan Ensta och Tibble.

Foto Roslagståg/L-H

Larsson


Mycket nygammalt i Stockholm

De nygamla bussarna är blanka i lacken och fräscha inuti. Både på Swebus och Busslink är man nöjda med förfl yttning-arna av övertaliga bussar till Stockholm, men det har tagit längre tid och blivit dyrare än planerat.

Ser bussen framför dig splitterny ut – fast ändå inte riktigt? Då är det kanske en av ett hund-ratal begag nade bussar som förra året hamnade i Stockholms trafi ken. Innan de rullade ut på gator na fi ck de ny lack och blev servade.

Av Eva Hedberg. Foto: Göran Segeholm

Både Swebus och Busslink fl yttar bussar mellan olika städer. Det är inget nytt, så gör bussbolagen när bussar blir övertaliga på något håll. Men i fjol hamnade ovanligt många nygamla bussar i Stockholm. Anledningen var att båda bolagen förlorade stora uppdrag, bland an-nat i Göteborg och Norrköping.

Att fl ytta bussar är en känslig sak.

För föraren är bussens utformning viktig. En förare måste byta buss fl e-ra gånger per dag och därför måste bussar na vara så lika som möjligt, bland annat bör viktiga reglage sitta på samma plats och fylla samma funktion. Det är inte bara en fråga om förarens komfort, utan i hög grad om säkerhet. Men när bussar-na i garaget kommer från olika håll är risken stor att de är olika utforma-de. Det menar Erik Stenbäck som är säkerhets ingenjör på SL.

– Nya bussar specialbyggs för den trafi k de är tänkta att gå i, sä-ger han. Beställaren bestämmer hur bussen ska se ut och även förarna har infl ytande via sin organisation. En begagnad buss har någon an-nan bestämt hur den ska se ut. Det blir aldrig samma sak, inte ens efter ombyggnad.

Om man fl yttar bussen till en annan trafi kmiljö uppstår ofta pro-


Återbruk


blem. Bussen kan vara anpassad för en viss sorts ramper, den kan ha en an-norlunda teknisk utformning som gör att det tar tid för de på verkstaden att lära sig den nya bussen och dessut-om, om man har allt för många olika sorters bussar, kan det bli svårt med reservdels försörjningen.

– Detta är problem som entre prenö-r en ska hantera, säger Erik Stenbäck. Men ju fl er problem, desto större risk att resenären drabbas.

Bussar måste ändå fl yttas för att utnyttjas optimalt. Erik Stenbäck me-nar att alla som arbetar med kollektiv-trafi k borde ”jobba för en enhetlig utformning av förarplats och säker-hetsfunktioner”. Om bussarna följer en sådan standard är det inte längre något problem att de fl yttas.

När Swebus förlorade sitt uppdrag i Göteborg blev det 200 bussar över som bolaget var tvungna att ta tillvara på genom att sälja eller genom att an-vända på annat håll. 80 av de nyare bussarna kom till Stockholm.

– De får ersätta äldre och sämre Stockholmsbussar, säger Henrik Birath som är planeringschef på Swe-bus. De fl esta bussarna från Göteborg är låggolvare med bra tillgänglighet för funktionshindrade, och dessutom är de mer miljövänliga.

Innan bussarna går ut i trafi k ska de lackeras om och ses över, de ska vara i bra skick när de lämnar verkstaden. Man sätter också in ett biljettbord vid förarplatsen, installerar ett nytt kommuni kationssystem och bygger ut barnvagnsutrymmet när så behövs.

Bussfl ytten till Stockholm har inte varit problemfri för Swebus. De ny-gamla bussarna i Eriksbergsgaraget har krånglat ganska mycket och det har tagit längre tid än planerat att få bussarna i trafi kdugligt skick.

– Det har varit många småfel som jag tror har med klimatet i Göteborg att göra, säger verkmästaren Micke Andersson. Fukten och saltet gör att delar ärgar mycket snabbare än här. En annan sak är att vi inte är vana vid

Micke Andersson är verkmästare på Swebus i Eriksberg.

Hela Resan nr 1 – 2005


den här busstypen. Vi har kört Merce-des- och Scaniabussar och det här är Volvos låggolvsvagnar. Det tar alltid tid att lära sig en ny sorts buss, mycket idag är databaserat och det är kom-plicerat.

Till Busslinks söderortsgarage kom under 2004 ett 30-tal bussar från bland annat Norrköping. På verkstaden

var man kritisk mot bussarna, det var mycket plåtskador och många små-fel som skulle åtgärdas innan de fi ck gå ut i trafi k. Men när de väl kommit i ordning var alla nöjda.

– Bussarna från Norrköping är ok, säger Bengt Bryungs, facklig företrä-dare för förarna på söderort. Det här är Scaniavagnar som liknar de vi re-dan har. Vi har haft mer problem med andra vagnar, för några år sedan över-tog vi ett antal tyska bussar, Neoplan, från Jönköping. Med dem har det bara varit elände.

Per Ekberg är planeringschef på SL. Han tycker att det är bra att buss-bolagen tar tillvara på sina bussar, det är viktigt för SL att entreprenörerna har en god ekonomi.

– Så länge de följer våra avtal och krav så har vi inget emot att de fl yttar bussar, säger han. Tvärtom. Vi får ju in bussar som är bättre än de gamla som används idag. Det enda vi är lite be-svikna över är att det tagit så lång tid att få ut bussarna i trafi k. Det tyder på att de har haft vissa problem. Men vi är förstås glada att de fi xar till bussar-na ordentligt.

Bussar från olika delar av landetBusslink i Stockholm tog 2004

över 27 bussar från Norrköping,

Nyköping, Strängnäs och Kristi-

nehamn. De fl esta hamnade i Sö-

derort, några gick till Handen. De

äldsta av de begagnade bussarna

är från 1994, de fl esta från 1998

och framåt. De nygamla bussar-

na ersätter de äldsta bussarna i

Söderorts garaget, en del av dessa

övertas i sin tur av garaget i Han-

den. Där har man ett annat trafi k-

avtal med andra krav. Andra säljs,

bland annat till Baltikum.

Swebus i Stockholm tog 2004

emot 80 bussar från Göteborg.

Bussarna hamnade företrädesvis i

Bromma, Sigtuna, Upplands-

Väsby, Huddinge, Botkyrka,

Nacka-Värmdö, men alla Stock-

holms garagen har fått någon.

Göteborgsbussarna är från 1998

till 2002 och ersätter Stockholms-

bussar från 1980 till 1993.

BussmåstenBussar i Stockholmstrafi ken får

vara högst 16 år gamla och den

genomsnittliga åldern på bussar-

na i ett garage får inte överstiga

8 år.

I varje buss måste det fi nnas

minst tre barnvagnsplatser och ut-

rymme för rullstol.

Det fi nns också andra krav, som

till exempel på golvhöjd.

Enligt nyare avtal är det inte

tillåtet att använda låggolvs bussar

avsedda för stadstrafi k på motor-

väg.

Utformningen av förarplatsen

bestäms av fordonstillverkaren

och inköparen (trafi kentrepre-

nören) med hänsyn till krav från

Arbetsmiljöverket och Vägverket.

Arbetsmiljöfrågan ingår inte i SLs

kravspecifi kation.

Henrik Birath är planeringschef på Swebus.

Hela Resan nr 1 – 2005


Spindlar i trygghetsnätetGino Spagnolatti jobbar med trygghetstelefonen. En ny tjänst på 600 10 00 som gäller enbart resenärer. Du som är på ett arbetspass ska fortsätta att ringa samma nummer som tidigare.

”Förarna blir jättenöjda när det fi nns vakter i närheten, för då kan de sköta sitt jobb bättre”, berättar Benny Waldenstam.

”Tryggheten får inte bli en konkurrensfråga” säger Per-Olof Bergman, chef för Busslinks radiotrafi kledning och samband-central.

”Närvaro av synlig personal i SL-trafi ken ökar känslan

av trygghet väsentligt.” Ur SLs strategiska plattform.

Benny Waldenstam och hans kollega Gino Spagnolatti på Busslink har båda lång erfaren-het av att jobba med trafi kledning och sam-bandscentral. Nu är de spindlar i nätet på den del av den nya ”trygg-hetscentralen” som hanterar buss- och pendeltågstrafi ken. Hit kopplas samtalen från trygghetsvalet på num-mer 600 10 00.Av Lena Hed

SL-trafi kens dygnetruntöppna trygg-hetstelefon startade den 17 januari i år. Under våren tas trygghetslarmen provisoriskt emot av Busslinks (buss och pendeltåg) och Connex (tunnel-bana) sambandscentraler. Detta tills en gemensam trygghetscentral har byggts upp. Var den slutligen ska ligga är ännu inte bestämt.

Hur många ringer på den nya an-knytningen?– Hittills är det ingen stor anstorm-ning. Mellan 15 till 20 samtal per dag.

Till detta kommer lika många frågor till Connex del av trygghets-centralen. Än så länge är det runt 25 procent klockrena trygghetsfrågor, berättar Gino Spagnolatti. Övriga kopplar han vidare.

– Felknappningar kommer man inte ifrån, säger Benny Waldenstam som har jobbat på Busslink med trafi k-ledning sedan 1986 och på Busslinks sambandscentral sedan 2002.

Benny och Gino jobbar dagtid, två kollegor täcker nattens timmar. På Ginos skrivbord trängs sju olika tele-

foner. Han har direktkontakt med polis, väktare, ordningsvakter, natt-vandrare, SL Kundtjänst och alla trafi k entreprenörer dagligen. Det är han som skickar ut väktare när det be-hövs i förebyggande syfte eller när det hänt något.

– Idag har jag till exempel fått rap-porter om öppna motorluckor inne i en buss, en blödande person på en station, kladdiga säten, klagomål på en förare och rapport om klotter, be-rättar Gino.

Hur funkar det att jobba för både buss och pendel?– För fem år sedan var det mycket re-virtänk. Men tryggheten får inte vara

en konkurrensfråga. Vår gemensamma sambandscentral för de tre bussentre-prenörerna i SL-trafi ken fungerar bra, vi är noga med att vara opartiska och skickar ut dokumentation varje dag. På samma sätt är det med trygghets-telefonen, säger Per-Olof ”Peo” Berg-man, som är chef för Busslinks radio-trafi kledning och sambandcentral.

Istället för att ett problem bollas mellan olika ansvarsområden kan de koncentrera sig på att lösa problemet.

– Ibland får vi ett anrop från en bussterminal nära tunnelbanan där kanske Connex har folk på närmare avstånd än vi. Då går det snabbare om de rycker ut, förklarar Peo.

– Man går ju inte hemifrån och tänker ”nu åker jag med Swebus till Slussen och sen tar jag Connex tunnel-bana” – för resenärerna är det ju delar av en och samma resa, fyller Benny i. Det ska inte märkas någon skillnad för resenären.

– Alla som jobbar här har jobbat i trafi ken, vi har både erfarenhet och kompetens. Men vi är beroende av folket därute, spärrexpeditörer, förare och resenärer som hör av sig med tips när de ser en situation som kan bli stökig.

Kan ni göra något mer än bara brandkårsutryckningar?– Om vi ser ett mönster, som till ex-empel stenkastningen i Tensta, tar vi kontakt med kommun, fastighets-ägare och polis och försöker aktivera dem på plats. Då gör man en riktad insats på ett par veckor. I ett fall med ”äggning” av bussar och förare hand-lade det om att komma överens med den Statoil-mack som sålde väldigt många, billiga ägg till ungdomar på kvällstid, att inte göra det.

Vad är bäst med era jobb?– Att fungera som en spindel i nätet, svarar Benny.

– Överblicken, säger Gino.

Foto: Sara Lindström



Trygghet


Hjälptelefon och kamerorEn ”hjälptelefon” är tänkt att in-

stalleras på alla plattformar i

tunnelbanan. Gullmarsplan blir

teststation. Tillsammans med en

övervakningskamera ska hjälp-

telefonen ge resenärerna en tryg-

gare resa.

På varje plattform är det tänkt

att fi nnas ett högtalargaller och

två knappar – en knapp till trygg-

hetscentralen och en till SL Kund-

tjänst (precis som i de nya tun-

nelbanevagnarna). De placeras

under övervakningskameran för

att motverka okynnesanvändning

och skadegörelse. På så sätt kan

varje larm vid behov kopplas till ett

ansikte.

Bilderna från övervaknings-

kameran på Gullmarsplan kommer

under testperioden att tas emot

av Connex sambandscentral. Om

försöket faller väl ut, det vill säga

om ”hjälptelefonen” visar sig fylla

en viktig funktion, kommer SL att

köpa in utrustning till resten av

stationerna.

Till SL är det många som ringer. 600 10 00 är ett nummer som många kan utantill. Nu introduceras ytterligare en service på numret – en trygghets-tjänst.

Sedan i januari kan den som ringer 600 10 00 också meddela om man ser skadegörelse och klotter, eller om det inträffat något som gör att man känner sig otrygg i SL-trafi ken.

– Vi vet rätt väl vad som händer en vanlig kväll. Den faktiska risken att råka ut för något obehagligt är li-ten och tunnelbanan är säkrare än många gator och torg. Men det är faktiskt en ointressant jämförelse när det handlar om trygghet, säger Johan Hedenfalk, säkerhetschef på SL.

Han menar att det är upplevelsen som är avgörande. Därför har SL un-der en tid jobbat med åtgärder för att öka tryggheten i SL-trafi ken, både för resenärer och trafi kpersonal. En samordnande trygghetscentral är en del i den satsningen.

– Vi på SL utgår från vad rese-närer na säger i våra undersökningar. Och där är det tydligt att många kän-ner sig otrygga i SL-trafi ken på sena helgkvällar, särskilt kvinnor.

Det har också visat sig att rese-närer inte vet vart de ska vända sig

om något händer. Därför inrättas nu trygghetstjänsten.

Det är ingen enkel uppgift. Johan Hedenfalk anser att den tidigare ordningen, där varje trafi kslag har sin resurs er, inte fungerat effektivt. Tanken är att via trygghetscentralen samordna väktarresurserna, skapa en enhetlig rutin och därmed bli

snabbare på ta hand om larm om otrygghet och skadegörelse.

– Vi har erbjudit polisen en plats i SLs trygghetscentral, och de är in-tresserade. Hos polisledningen har vi även fått gehör för kravet på en särskild klotterkommission, vilket är väldigt glädjande, lägger han till.

Fler kameror är en annan åtgärd som SL planerar. Johan menar att det fi nns en större acceptans för kamera övervakning i SL-miljöer än i andra sammanhang.

– Integritet måste i detta fall få vä-ga lättare än trygghet, avslutar Johan Hedenfalk.

Av Sara Lindström och Lena Hed

Direktkontakt från plattformen

SL satsar på trygghetspaketDet handlar om att skapa säkra-

re, tryggare och renare miljöer och

få ner de onödiga kostnaderna för

vandalisering. Depåer och stationer

kommer att tätas till och övervakas

tekniskt i högre grad framöver.

Under en femårsperiod vill SL

satsa cirka 100 miljoner kronor på:

hjälptelefoner på tunnelbane-

perronger

laserlarm på tunnelbanespåret

vid speciellt utsatta stationer

nytt ”smart” brandlarm för

tunnlar och stationer

övervakningskameror (föutsät-

ter tillstånd av länsstyrelsen)

skydd av anläggningar och for-

don i Vällingby, Hammarby, Västerha-

ninge, Tumba och Märsta

central skadegörelsedatabas,

för att upptäcka återfallsklottrare

lobbning för att åklagarmyndig-

heten ska tillsätta en speciell klotter-

åklagare

utökade kundundersökningar

om trygghet att jämföra med ett sär-

skilt SL-index

dygnetruntöppen trygghets-

central

överfallslarm för trafi kpersonal

lobbning för att polisen ska ge

ordningsvakter utvidgat förordnande

inom hela SL-området.

”Stökighet och otrygghet måste bemötas tillsammans med polis och sociala myndig-heter”, säger SLs säkerhets-chef Johan Hedenfalk.


Busslinks sam-bandscentral

Är sedan 2001 gemensam sam-

bandscentral för alla bussföretag i

SL-trafi ken.

Tar emot alla trygghetslarm

inom buss- och pendeltågstrafi ken

i Stockholm.

Kan dirigera väktare, ord-

ningsvakt, polis, vuxenvandrare

och Lugna gatan till bråkiga plat-

ser eller stora evenemang.

Det rena, oprovocerade vål-

det har minskat radikalt sedan an-

talet ordningsvakter ökade.

På bussidan sker cirka 300

incidenter varje månad.

3352 incidenter anmäldes

förra året, men mörkertalet är

stort.

Foto: Stefan Ideberg

Vid Odenplan på Gröna linjen är det säkrare än på många gator.


Polisaspirant Catrin Åkerlind var en av ett femtiotal trygghetsarbetare som var ute fredagen den 19 november då närpolis, väktare och Färdbeviskontrollen genomförde årets andra trygghetskontroll i tunnelbanan.

Foto: Göran S

egehom

På kvällen fredagen den 19 november genom-förde närpolis, väktare, Lugna Gatan och Färd-beviskontrollen årets andra trygghets kontroll i tunnel-banan. Vid Gullmarsplan och senare under kvällen längs linje 17 mot Bagar-mossen fanns ett femtio-tal trygghetsarbetare ute i trafi ken.Av Jan E Svensson

Under första delen av kvällen stannade alla norrgående tåg vid Gullmarsplan en stund extra vid plattformen. Föraren hade strax innan informerat resenärerna om att en kontroll skulle genomföras. En polis och medföljande väktare gick sedan igenom varje vagn.

Resenärer som kom från stan möt-tes av Färdbeviskontrollen i biljett-hallen. Några undrade varför alla poli-

ser och väktare var på plats. Gro Grönvall från Connex, chef för

Färdbeviskontrollen, fanns på plats och kunde liksom sina medarbeta-re ge klara besked. Senare på kvällen kom även Torborg Chetkovich, chef för Connex division Stockholm, förbi på väg hem från en konsert i Globen.

Catrin Åkerlind var den enda kvinnliga polisen som tjänstgjorde under kvällen. I vanliga fall är hon aspi-rant inom ”ordningen”, men menade att detta var ett bra tillfälle att lära känna en annan sida av polisens före-byggande arbete.

Närpolisens mål är att fi nnas på plats lokalt och att vara synliga för all-mänheten. Ett av projektets syften är att poliser och ordningsvakter som ar-betar i SL-trafi ken ska lära känna var-andras arbetsområden.

– Idén är att samverka över gränser-na mellan de olika trafi kentrepre nörer-na som kör trafi ken åt SL, berättar Jeanette Hegedüs, säkerhetssamord-nare på SL.

Globens närpolis under ledning av Ola Jörgensen stod skuldra vid skuld-ra med väktare från Securitas, City-pendelns Commuter Security Group och trafi kledare från Connex, Swebus och Busslink. Tyvärr hade samarbetet inte riktigt nått fram till tunnelbane-polisen, som gjorde en egen kontroll vid Skanstull samma kväll.

Förutom i tunnelbanan fanns det även kontrollanter på bussarna mot Tyresö och Årsta från och till Gull-marsplan. En efterföljande bil med väktare fanns på plats för att skydda personalen om problem skulle uppstå.

Efter drygt halva kvällen åkte en del av gruppen vidare till Bagar-mossen. Under resan utförde Färd-beviskontrollen sitt arbete i vagnarna. Ett fl ertal ungdomar utan biljetter ifrå-gasatte deras insats när de uppmana-des att betala för sin resa. ”Jag är en fattig student och måste prioritera an-dra saker”, och ”Varför ska jag betala när ingen annan gör det” var argument som personalen fi ck bemöta.

Trygghetskontroll på Gröna linjen

Vem ansvarar för ordningen?SLs trafi kentreprenörer ansvarar

var och en för sig för att anställa

ordningsvakter som verkar inom

entreprenörens område.

Trafi kentreprenörerna på buss

har en gemensam sambands-

central som sköts av Busslink.

Connex sambandscentral har

hand om tunnelbanans tre linjer.

Trygghet

I Bagarmossen stod ungdoms-gänget i biljetthallen. De väntade på kompisar som var på ett disko i när-heten. Polis, väktare, nattvandrande föräldrar och även representanter från Svenska kyrkan fanns på plats. Den befarade anstormningen av ung domar uteblev dock och kylan bidrog antag-ligen till att det över lag blev en lugn kväll.


Dagen före evenemanget kommer en speciell Metro-bilaga att delas ut på de aktuella stationerna för att göra resenärerna uppmärksamma på vad som händer dagen därpå. På plats kommer det även fi nnas möjlighet att lämna synpunkter på SL-trafi ken.

Här är en lista över för-bättringar under året. Ofta handlar det om resul-tatet av gemensamma an-strängningar från många parter inom SL-trafi ken.

SL har investerat i ett nytt pendel-

tåg, 123 nya etanolbussar och

21 biogasbussar och gjort lycka-

de tester med bränslecellsbussar i

inner stadstrafi ken. Intrimningen av

fordon har skett tillsammans med

trafi kentreprenörer, förare och verk-

stadspersonal.

SLs intressebolag Hiss- och rull-

trappsservice har försett Vällingby,

Hammarbyhöjden, Kista, Maria-

torget, Skärholmen och Sätra med

nya hissar.

SLs fastighetsavdelning har lett

omfattande ombyggnader på station-

erna Liljeholmen, Skanstull och

Skärholmen.

SLs Internettjänst förbättrades

under året. Försenade resenärer

kan nu ansöka om SLs resegaran-

ti via e-post. Det har blivit möjligt

att e-handla SL-kort och få förlust-

garanti, vilket inte var möjligt tidiga-

re om man beställde via Internet.

64 miljoner frågor besvarades på

sl.se under 2004.

Tidtabellerna har justerats efter

olika kundsynpunkter, en ny inner-

stadskarta tagits fram och kartorna

i trafi ken och på webben har upp-

daterats. Allt tack vare smidigt sam-

arbete i olika projektgrupper.

Ett annat arbete som pågått un-

der året är det som rör spärrar och

biljettkontroller för att motverka det

ekonomiska svinnet, eller det som

handlar om satsningar på säkerhet

och trygghet. Att stoppa fusket och

att skapa tryggare miljöer är något

som resenärerna ofta vill att SL sat-

sar på. Svinnet minskade under för-

ra året med 40 miljoner kronor.

Dessutom har trafi ken blivit mer

pålitlig sedan i våras. Det visar SLs

ombordundersökning i oktober.

Tidhållningen är 63 procent av re-

senärerna nöjda med, jämfört med

58 procent i våras. Störningsinfor-

mationen, som tillsammans med att

trafi ken går i tid är viktigast för rese-

närerna, fi ck godkänt av 41 procent

jämfört med av 38 procent i våras.

Resultatet av årets förbättrings-

arbete kommer att publiceras i

press och visas på SL Center och i

trafi kreklam.

Möten i morgon-rusningenSlussen 14 mars

Solna centrum 15 mars

Tekniska högskolan 16 mars

Älvsjö station 17 mars

Gullmarsplan 18 mars

Nu ligger bollen hos SL. Så sammanfattade Lennart Jangälv förra vårens ”ned-slag i verkligheten”, när han som relativt ny vd för SL under en veckas tid åkte runt och besökte olika tunnelbane stationer för att ta reda på vad resenärerna tycker om SL-trafi ken.

Av Jesper Tengblad

Nu återknyter SL till förra vårens lyssnande på resenärernas syn-punkter. Precis ett år senare ska rese-när erna få svar: vad har SL kunnat åtgärda och vad återstår?

Mellan den 14 och 20 mars är det dags. Då kommer representanter för SL åter att ge sig ut i SL-trafi ken. Re-dan onsdagen 9 mars startar det med en bilaga i tidningen Metro.

Den här gången tar SLs vd Lennart Jangälv med sig fem experter. Besök-en på stationerna kommer att ske i morgonrusningen mellan klockan 07:30 och 09:00.

Då kommer, utöver vd, planerings-direktör Helena Sundberg, säkerhets-expert Jan Ekström, vd för SL Kund-tjänst Annica Dahlberg, projekt ledare Anders Björlinger, förvaltare Mikael Degerman från fastighetsavdelning-en, Melker Larsson, administrativ projektledare för det nya pendeltå-get, Bengt Carlsson, chef på signal-avdelningen och SLs miljö expert Jonas Strömberg att fi nnas på plats.

”Nu ligger bollen hos SL”

Så här kommer reklamen för kampanjen i tunnelbanan se ut.

Fem viktiga områdenSynpunkterna som kom in under

”Lyssna”-kampanjen 2004 kan

delas in i sex huvudområden. Vik-

tigast för våra resenärer var i fal-

lande ordning:

1. Pris och sortiment

2. Service och punktlighet

3. Trygghet

3. Fuskåkning

4. Miljö

5. Investeringar i ny teknik,

byggnader och linjer.

Not: Detta sammanfaller inte fullständigt med den dagliga statistik som SL Kundtjänst sam-manställer över inkomna synpunkter.

Kampanj

Det här gjorde vi för kunderna under 2004


Slussens framtid – vad händer?Slussen är det största stadsbyggnadsprojek-tet i vår tid och ett av de mest kontrover-siella. Det vinnande förslaget Strömmar mötte en våg av pro-tester från kulturbeva-rare. Den kända trafi k-karusellen får nu en ny chans när ett ”bevaran-dealternativ” tas fram. Den nya Slussen förse-nas därmed ett år och kan vara klar tidigast 2016.Av Monica Strandell. Foto: Lena Granefelt

I slutet av augusti 2004 presenterade stadsbyggnadsborgarrådet Py Börjeson (s) och dåvarande gatu– och fastighetsborgarrådet Roger Mogert (s) förslaget till ny lösning för Slussen. Det vinnande tävlings-bidraget Strömmar var då modifi erat av Nyréns arkitektkontor efter juryns önskemål. Py Börjesson ansåg det vara”ett komplett förslag med trafi k-lösningar anpassade för dagens och morgon dagens behov”.

– Framtidens Slussen innebär att människor kan mötas där och vistas vid vattnet på ett för Stockholm unikt sätt. Tillgången till service och kultur förbättras och en ny evenemangsplats kan skapas i en trivsammare stads-miljö, sade Py Börjeson.

Roger Mogert anser att förslaget innebär kloka trafi klösningar med en bra avvägning som ger gång–, cykel– och biltrafi ken god framkomlighet.

– Det kommer att bli lättare att orientera sig och trafi ken från Nacka och Värmdö får en trevligare och mer effektiv angöring. En viktig fråga som får sin lösning i och med förslaget är den så kallade avbördningen av Mälaren. I och med att slussarna öpp-nas upp och förbättras kan vi klara exempelvis kraftig nederbörd utan

översvämningar, något som är en ange-lägen het för hela Mälardalen. Mälarens utfl öde i Saltsjön ordnas på bästa sätt, enligt Roger Mogert.

I september presenterades det om-arbetade förslaget Strömmar för de båda berörda stadsdelsnämnderna Maria–Gamla stan och Katarina-So-fi a. De godkände förslaget och ville påbörja arbetet med detaljplanen för nya Slussen. Men de tyngre instanser-na Gatu- och fastighetsnämnden och Stadsbyggnadsnämnden beslöt där-emot att utreda ett referensalternativ som bygger på det formspråk Slussen redan har, innan man fattar beslut.

– Oavsett hur den nya Slussen kommer att se ut måste betong-konstruk tionen rivas ned och byggas upp på nytt av rent tekniska skäl. Det är alla medvetna om. Men den nya konstruktionen ska i detta referensprojekt vara så lik den nuvarande som möjligt, säger Anders Roman, projekt ledare för nya Slussen på Gatu- och fastighetskontoret.

Referensprojektet som kommer att

presenteras i sommar utgår således från att så mycket som möjligt av den berömda trafi kkarusellen tas tillvara. En ny bussterminal och en ökad av-bördning av vatten från Mälaren ingår även i detta förslag. Det innebär att Stadsmuseet och Skönhetsrådet har fått gehör för sina synpunkter.

– White arkitekter och WSP (tidi-gare J&W), som gör trafi kplanering och konstruktionsarbeten, har fått uppdraget att göra referensprojektet. Detta lag blev tvåa i tävlingen förra året men också i den som ordnades 1992–93. Vid den förra tävlingen hade laget det bästa bevarandeförslaget. De som har arbetat med det är väl inför-stådda med problematiken, säger An-ders Roman.

Gatu– och fastighetsförvaltningen och stadsbyggnadskontoret har nu ett nära samarbete med Stads museet, Skönhets rådet, länsstyrelsens plan-chef och länsarkitekten – de som har gjort sig till tolkar för bevarande av den nuvarande trafi kkarusellen. SL har också en självklar plats i detta

samarbete, enligt Anders Roman. Från SL ingår Daniel Perez, som

har efterträtt Ketil Kindestam på SLs avdelning för strategisk planering, och Sten Sedin, som svarar för planering av stadsbussar, i arbetet.

– Det behövs en dialog med SL un-der arbetets gång och för bedömning av resultatet, säger Anders Roman.

Från att beslutet om nya Slussen tas tar det två, tre år innan detaljplan och miljöprövning är klara. Projektering tar lika lång tid och själva byggandet mellan sex och åtta år. Den nya Slussen skulle kunna vara klar om-kring 2016 – tidigast.

Investeringarna för förslaget med en total omdaning beräknas till 3,7 miljarder kronor. Notan fördelas på Stockholms stad, landstinget genom SL, staten, lednings- och fastighets-ägare. Staden räknar med 1 miljard i intäkter i form av byggrätter. Det ger nettoutgifter på 2,7 miljarder kro-nor, enligt stadens bedömning. Vad referens alternativet kostar återstår att beräkna.

Lena Granefelt medverkar i boken SLUSSEN med sina drömska och poetiska fotografi er från Slussens trafi kkarusell. Där fångade hon under ett par års tid platsens rörelse, rytm och känsla.

ModerniseringarFoto: Lena G

ranefelt


Det vinnande förslaget ”Strömmar” kan göra Slussen till ett attraktivt resmål.

Av Monica Strandell

Trygghet och tillgänglighet är ett par av nyckelorden i det vinnande förslaget ”Strömmar” av Nyréns arkitekt kontor i tävlingen om Slussen. Istället för att bilen är i centrum som i Tage William–Olssons epokgörande trafi kkarusell från 1935 är det kollektivtrafi ken, de gående och cyklisterna som ska få förbättringar. Slussen ska bli ett mål i sig, inte bara en plats som män-niskor passerar.

– Tanken är att skapa tre torg och en riktigt bra mötespunkt för stadsbussar, Nacka– och Värmdö-bussarna, Tunnelbanan, Tvärbanan/Saltsjöbanan samt färjetrafi ken, sä-ger Johan Nyrén på Nyréns arkitekt-kontor. Han understryker att möjlig-heterna att i framtiden åka sjöbuss

mellan Lidingö, Hammarby sjöstad, Nackas norra kust och Stockholm är inräknade i förslaget.

Nyréns vill inte enbart göra nya Slussen till en trafi kknutpunkt. Kon-torets idé är att skapa en destination, ett mål i sig. Lockbetet är en galleria på drygt 20 000 kvm som ligger i det nedre planet i kajnivån. Tanken är att den ska vara ett komplement till småbutikerna i närheten och snarare öka stimulansen för dem än att kon-kurrera ut dem.

– De tre torgen skapas för att få hanterliga rum där män-niskor vill vistas. Södermalms-torg, där det låg före 1930–talet vid hotellet i kvarteret Över-kikaren, blir ett klassiskt torg

med restauranger och uteservering-ar. Ryssgården är det andra torget, där nuvarande torghandeln ligger, med entré och nedgång till tunnel-banan och planterade träd. Det tredje torget kallar vi Karl Johans torg, ett panoramatorg med vid ut-sikt över vattnet och stan med breda trappor ned till kajen och prome-nadstråk till Gamla stan.

Det blir en samlad bro för bil– och busstrafi ken i skilda fi ler samt gång– och cykelbroar mot Gamla stan.

Kajen döps till Polhemskajen ef-ter konstruktören till en av slussarna och blir helt fredad från trafi k. Här ska människor kunna fl anera och sitta vid vattnet.

– Framför KF–huset byggs en låg terminal som är gemensam för Nacka– och Värmdöbussarna och färjetrafi ken. Bussterminalen ligger ljust med utsikt över vattnet. Det blir två kommersiella plan, både ute och inne, för de gående att röra sig mel-lan, säger Johan Nyrén.

”Strömmar” vinnande förslag i arkitekttävling

Så här gick tävlingen tillÅtta lag bestående av arkitekt-

kontor samt tekniska experter och

trafi kplanerare valdes ut att delta

i tävlingen. Varje lag fi ck ge för-

slag till omgestaltning av Slussen

och samordning och organisation

av fl era komplexa funktioner i ett

känsligt stadsrum. I juryn ingick fö-

reträdare för Stadsbyggnadskon-

toret, Gatu– och fastighetskonto-

ret, Vägverket, Tekniska högskolan

och Sveriges arkitekter samt SL.

Förslaget ”Strömmar” av Ny-

réns arkitektkontor i samarbete

med Tyréns Stockholm och ELU

Konsult vann 400 000 kronor för

det bästa förslaget.

Juryn ansåg att ”Strömmar har

en väl studerad behandling av fl era

av uppgiftens funktioner och ge-

staltning. Förslaget ger möjlighet

att skapa ett vackert och väl fung-

erande stadsrum mellan Gamla

stan och Södermalm”.

Man anser också att förslaget

Strömmar är det mest avance-

rade med intressanta lösningar

för trafi ken. ”Stadsgårdsleden är

inbyggd, vilket fredar kajen på Sö-

dermalmssidan från trafi k. För-

slagsställaren har skickligt tagit

tillvara de möjligheter placeringen

av Stadsgårdsleden ger för utveck-

ling av stadsmiljön och stadslivet

vid Slussen”.

Juryn anser dessutom att för-

slagsställaren bättre än någon an-

nan förstått Slussenområdet som

stadsrum.

Förslaget Intermezzo som del-

tog i arkitekturbiennalen i Venedig

under hösten fi ck sämst betyg av

juryn. Det är ”svårt att fi nna några

uppslag eller idéer som är använd-

bara i det fortsatta arbetet med

Nya Slussen. Den valda presenta-

tionen förstärker intrycket av tren-

dig dagslända”, enligt juryn.

Johan Nyrén är arkitekt.

Om det vinnande förslaget blir verklighet blir detta Slussens framtida utseende.

Foto: Nyréns arkitektkontor

Foto: Monica S

trandell


Trafi kkarusellen vid Slussen är efter snart 70 år uttjänt och betong konstruktionen måste ersättas. Den stora frågan är om Slussen ska få en helt ny gestaltning eller om Europas första klöver-formade trafi klösning ska rekonstrueras.

På den ena sidan står främst Stock-

holms stadsbyggnadskontor och

Gatu– och fastighetskontoret. På

den andra står kulturmiljövårdarna

– Länsstyrelsen, stadsmuseinämnden

och stadsantikvarien, Skönhetsrådet,

Konstakademien med fl era.

Slussen har nationell betydelse.

Det konstaterade Riksantikvarieäm-

betet redan 1987 då anläggningen

förklarades som riksintresse för kul-

turmiljövården. Länsantikvarien har

senare också föreslagit byggnads-

minnesförklaring.

Internationell 1900-tals-historiaStadsantikvarien Marianne Råberg

påminner om att ”trafi kkarusellen

utom ordentligt väl utgör en illustra-

tion till den internationella 1900–tals-

historien med sin inledningsvis radi-

kala och framtidsoptimistiska syn på

teknikens och trafi kens framtid – idé-

er som senare ledde till omfattande

konsekvenser för stadsbyggandet bå-

de på gott och ont”. Det skriver hon i

ett utlåtande som ifrågasätter en helt

ny gestaltning av Slussen.

Hon anser att det är tragiskt att

anläggningen har tillåtits förfalla.

”Den påfallande sjabbigheten i fram-

för allt gångstråken har medfört att

många har svårt att uppleva anlägg-

ningens arkitektoniska framtoning”,

skriver hon.

Förutom stadsbyggnadsvärdet är

det formgivningen, det funktiona-

listiska formspråket, som utgör det

kultur historiska värdet, menar hon.

Hon är medveten om att betong-

konstruktionen behöver förnyas. I

samband med en rekonstruktion

måste också möjligheterna öka att

tappa av vatten från Mälaren och

bussterminalens påtagliga brister

måste rättas till, anser Marianne

Råberg.

Liknande argument kommer från

Skönhetsrådet (Rådet till skydd för

Stockholms skönhet):

Jämför rivningen av Klara”Det rör sig om ett av vårt sekels

viktigaste stadsbyggnadsuppgifter

och det fi nns en stor risk att senare

gene rationer ifrågasätter beslutet, på

samma sätt som vår generation nu

ifrågasätter rivningarna av de gamla

Klarakvarteren på Norrmalm”, skri-

ver Hans–Erik Brummer, ordförande,

och Martin Rörby, sekreterare och

kanslichef, på Skönhetsrådet i en

debatt artikel i Svenska Dagbladet (11

oktober 2004).

Johan Nyrén på Nyréns arkitekt-

kontor stod också på bevararnas sida

ända tills han i förra arkitekttävling-

en för ungefär tio år sedan började

arbeta med förslag till ny gestaltning

av Slussen. Han är intresserad av

att visa stadens årsringar även före

1930–talets funktionalism, att ta fram

slussarnas historia och visa varför

Stockholm en gång bildades här på

1200–talet. Men också att skapa nya

stadsrum som passar behoven i vår

tid, inte minst när det gäller kollektiv-

trafi k samt gående och cyklister.

Historien före 1930–talet– På 30–talet ville funktionalisterna

inte kännas vid historien. Det skulle

vara modernt och förebilden till

Slussen hämtades från motorvägs-

korsningar i USA.

Men det fi nns exempelvis tre ge-

nerationer slussar före den nuva-

rande. Drottning Kristinas sluss från

1600–talet byggdes i trä av holländ-

ska timmer män. På 1700–talet bygg-

des en sluss i sten konstruerad av

Christopher Polhem, ”den svenska

mekanikens fader”. Nästa skede i

slussarnas historia var på 1800–talet

då Nils Ericsson, bror till uppfi nnaren

John Ericsson, konstruerade en ny

sluss. Portar och stensättning fi nns

kvar. På 1930–talet kom den nuva-

rande Karl Johanslussen till, berättar

Johan Nyrén.

– Jag har jobbat i Gamla stan och

passerat Slussen både i bil och som

gående nästan dagligen i nästan 30

år och har full respekt för historiska

monument. Men den här platsens

historia har kantats av radikala om-

byggnader med ungefär hundra års

mellanrum, extremt inriktade på

funktion. På 1930–talet, när den nu-

varande trafi klösningen kom till, var

Slussen den enda fasta förbindelsen

över Mälaren och antalet bilar var

där lika många som nu. Därefter har

Slussen avlastats från trafi k genom

Essingeleden, Söderleden och genom

Södra Länken som öppnade 24 okto-

ber 2004.

Monica Strandell

Riva eller bevara – det är frågan

Trafi kkarusellen vid Slussen invigdes 1935 och har sett likadan ut sedan dess.

Foto: Stadsm

useet

Moderniseringar


Terminalen för bussarna är ett lyft för personal och resenärerHelena Sundberg, chef för strategisk planering på SL, har deltagit i ju-ryn som utsåg förslaget Strömmar till vinnare i Slussentävlingen.

– I förslaget Strömmar fi nns det

en bra balans mellan kollektiv-

trafi ken, den övriga trafi ken och

stadsmiljön som var tävlingens tre

viktigaste kompontenter, menar

Helena Sundberg.

Placeringen av busstermina-

len en bit in i Katarinaberget var

en av de punkter som juryn ville

att Nyréns skulle omarbeta. I

det bearbetade förslaget ligger

bussterminal en nära stadsgårds-

leden med utsikt ut mot Saltsjön.

– Det blir en ljus och trevlig

bussterminal med enklare på- och

avstigning för resenärerna. Buss-

förarna får också en bättre arbets-

miljö. Bussterminalen kommer att

ligga nära kommersiell service,

som kan bli ett resmål i sig som

människor lockas till. Platsen upp-

levs också som betydligt tryggare

om miljön närmast busstermina-

len attraherar större grupper av

människor än idag, säger Helena

Sundberg. I Gula gångens kakelklädda väggar ekar stegen på väg mellan Mälaren och Saltsjön, från sött till salt.

Morgonljuset silas in över golvet i biljetthallen, där en strid ström av resenärer passerar under dygnets alla timmar.


Trappor i betong förbinder de olika planen i gatulabyrinten som har kallats ”Mälardrottningens funkismöbel” enligt boken om Slussen, utgiven av förlaget Journal 1998.




– Nu håller vi på att fi nslipa tjänsten, trimma in tider och funktioner för fullt. Sedan i december har vi testkört den internt på SL, säger Pelle Värnholm.

Två av hjärnorna bakom SLs reseplanerareHar du använt SLs Rese-planerare någon gång? I så fall är du inte ensam. 50 000 resenärer använder tjänsten på Internet varje dag. Snart ersätts den av en ny, som kan ge mer in-formation än den gamla.

Av Lena Hed

Det har varit på gång ett bra tag och under våren 2005 planeras den nya reseplaneraren på sl.se vara igång.

– Vi vill inte släppa ifrån oss något innan vi vet att den fungerar minst lika bra som idag, säger Lars Piehler som är systemansvarig för SLs webbplats med tillhörande applikationer och tjänster. I Lars uppgifter ingår bland annat att sätta upp riktlinjer och mål för SLs webb, föreslå och prioritera utvecklingsarbete.

Det nya är att man kommer att kun-na söka på adress och i karta. Tidigare var man tvungen att veta vad håll-platsen hette där man skulle gå av. Nu kan man skriva in adressen och få svar på lämplig hållplats. Eller så kan man zooma in ett gathörn på kartan och bara klicka för att visa vart man vill åka. Om man skrivit in ett hållplats-namn kan man även låta reseplanera-ren ge förslag på en närmare hållplats än den man valt.

– Om du till exempel ska ta dig från Nationalmuseum på kvällen när buss 65 har slutat gå, kommer du i nya reseplaneraren att få veta att du kan promenera cirka 400 meter till när-maste trafi kerade hållplats: Karl XII torg eller Kungsträdgårdens t-bane-station. Du får resvägen presenterad på kartan, inklusive gångväg – om du angett att du kan tänka dig att gå en bit, förklarar Pelle Värnholm, system-förvaltare för den nya rese planeraren. Han arbetar med real tidsprojektet inom JustNu och har god kännedom om SL–trafi ken genom sitt arbete

med trafi kdata på SL Kundtjänst. Även länets större företag, mu-

seer, sevärdheter, sjukhus och skolor – kommer så småningom att kunna läggas in och göras sökbara i den nya reseplaneraren.

– Vitsen med den nya reseplane-raren är att SL kan lägga in nya typer av information till resenärerna i fram-tiden, till exempel koppling till real-tidsinformation, personliga tidtabeller och SMS, berättar Lars Piehler.

– Det övergripande målet är ju att få fl er att resa med SL–trafi ken. Och då måste vi tillhandahålla bra informa-tion om trafi ken, säger Lars.

Skillnaden kommer att märkas i att man kan göra fl er val – om man vill – och få fl er förslag på resvägar jämfört med i den gamla reseplaneraren. Men i övrigt ska resenären märka så lite som möjligt av nyheterna i systemet. Man ska känna igen sig.

– SL kan ju inte bestämma vilken som alltid är ”bästa resväg”. Varje rese-när vet själv vad som är viktigast med just sin resa – att komma snabbt från A och B eller att få lite tid vid bytes-punkten för att till exempel hinna köpa en korv på vägen. Nu kommer de kunna skräddarsy sin resa, förkla-rar Pelle.

– Det här är en ”levande” tjänst som kräver ständig utveckling. I en senare version kommer reseplaneraren även att tala om ifall hissar och rulltrappor längs sträckan fungerar eller inte, be-rättar Lars.

Den nuvarande reseplaneraren har funnits i mer än tio år och är utveck-lad internt på SL. Det var ett strate-giskt beslut att i fortsättningen satsa på en standardprodukt. Systemet Ha-fas är det något som används av fl era webbtjänster, vilket innebär att fl era företag och organsationer delar på utvecklings kostnaden. Att satsa på en standardlösning minimerar också ris-ken vid fel, jämfört med när bara ett fåtal personer kan systemet.

– Den gamla reseplaneraren var bra. Men om vi ska behålla våra rese-

Realtids projektet inom JustNuTanken med Realtidsprojektet är

att resenärerna ska få informa-

tion om tider och förseningar i

realtid, oavsett tidpunkt eller var

de befi nner sig. Snart ska bussar,

liksom tåg, kunna signalera sina

tider till systemet som skickar det

vidare till resenärerna genom oli-

ka kanaler: reseplaneraren, håll-

platsen, vänthallen, plattformen,

bussen och tåget. Med standardi-

serade databaser blir det lättare

att byta information mellan olika

system.

ReseplanerarenTillgänglig via: hemsidan sl.se,

talsvar, wap, SL Kundtjänst trafi k-

upplysning.

Antal resförslag per dag: cirka

230 000.

Under våren 2005 tas ett nytt tek-

nisk system i bruk med nya tjänst-

er som bland annat kartstöd och

adressökning.

JustNu

närer måste tjänsterna utvecklas. Den här typen av kartstöd har resenärerna sett på andra håll och de förväntar sig att även SL kan tillhandahålla det. Det kräver en helt ny teknisk produkt.

Inte bara reseplaneraren på webben byts ut, det blir även en ny wap–ver-sion och en ny version för det röststyr-da talsvaret. I talsvaret kommer man inte kunna göra adressökningar direkt i mars, det införs där senare.

– Vi är väldigt nöjda med de kon-sulter som under ledning av projekt-ledare Magnus Krook har arbetat så hårt med den nya reseplaneraren, sä-ger Pelle Värnholm och Lars Piehler. Utan dem hade vi aldrig kunnat ta den nya reseplaneraren i bruk.

Vad är JustNu?JustNu är samlingsnamn

för fem projekt som skapar

förutsättningar för effektiv

informationsteknik och ett nytt

betalsystem. Projektet består av

delprojekten BussPC, BussKom,

Realtid och Resekort.

Foto: Lena Hed


Jeanette Sonnegård, buss-förare vid Swebus garage i Märsta är en av dem som gått utbildningen i Buss-PC och den nya kommu-nikationsradion.

Hur var BussPC-utbildningen?

– Det man

fi ck lära sig

var jättebra.

Till exempel

att man tydligt

ser när larmet

har gått iväg.

Något som var svårt?

– Ja, att man var tvungen att vänta

på pipet innan man pratar i radion –

annars hörs bara hälften av det man

säger. Men man lär sig att vänta på

klarsignalen.

– Statusmeddelanden fungerar

jättebra, den knappen är ny. Man kan

skicka ett meddelande till garaget,

istället för att behöva ringa upp och

vänta på svar. Det behövs om man är

sen, får vagnfel eller behöver uträtta

”naturbehov” – det vill säga ta en kiss-

paus. Fast det sista vill väl inte Trafi k-

ledningen veta egentligen (skratt)!

Har ni haft några problem i

Märsta?

– Ja, vi missade nära anrop i ut-

bildningen, eftersom vi var bland de

första. Egentligen vet vi fortfarande

inte hur det funkar, hur lång räck-

vidden egentligen är. Där väntar vi på

information, kan man säga.

– Sen är det en del tider vi måste

hjälpas åt att rätta till, som inte stäm-

mer.

– Knapparna är lite ”svårtouch-

ade” ibland, man får trycka fl era

gånger, inte vara hårdhänt.

Är det någon skillnad?

– Alla hade ju olika displayer för-

ut, nu är det väl bara en enda. Det

är kanske bra i sig. Pekskärmen är

lätthanterad, det är tydligt var knap-

parna sitter, man ser bra även när

man kör.

– Bussdatorn är ju installerat i alla

bussar här nu och jag tycker det är

suveränt. Många blir stressade av

den, men jag tycker det är bra att

man ser hur man ligger till. Den är

lätt att hantera.

Henrik Virro, projektledare för BussKom, svarar:

– Under vå-

ren planerar vi

att släppa en

funktion i Bus-

sKom som he-

ter ”geografi s-

ka talgrupper”.

Den kommer

fungera som

så att bussföraren och trafi kledaren

kan välja att göra ett anrop inom det

geografi ska område som bussen be-

fi nner sig i, som består av ett antal

hållplatser.

Bussar kommer enbart kunna gö-

ra anrop inom det område de befi n-

ner sig i.

Av Lena Hed

Nya funktioner i radion: Skicka och ta emot text-

meddelanden till trafi kledning

Anropa fordon på vagnsnum-

mer

Ringa fördefi nierade telefon-

nummer

Visa varifrån ett anrop kom-

mer.

Kontroll av omloppet – två

vagnar kan inte logga in på

samma omloppsnummer

Funktion som reglerar utrops-

volymen i tre steg (+, normal,-).

När den aktuella turen är färdig

återgår volymen automatiskt

till normalläge

”Hotline” för telefonsamtal till

SL Kundtjänst.

Återstår:

Geografi ska talgrupper.

Förhindra automatisk omskylt-

ning vid ny avgång

Utrop och visning av hållplats

med ”avstigningsrestriktion”

(bussen passerar en hållplats

men inte stannar för avstigan-

de men väl för påstigande).

Henrik Virro sva-rar på frågan om ”nära anrop”.

Foto: Jan E Svensson

Hallå där, hur funkar den nya radion?

Jeanette Sonnegård.Foto: S

webus

Nu har ungefär 3 000 stockholmsförare gått ut-bildningen för att lära sig hantera BussPC och den nya radion i bussarna.

Två till tre kurser med tio deltagare i

varje grupp genomförs varje dag. Kla-

ra är Swebus garage på Ekerö, liksom

Bromma, Märsta, Tyresö, Botkyrka

och Södertälje.

Klara är även Connex Råsta och

Kallhäll samt Busslink Handen. Ut-

bildning pågår på Swebus Björknäs.

Även reparatörerna ska utbildas i

den nya tekniken.

Över 500 fordon har hittills fått ut-

rustningen installerad. I Söder tälje

och Handen - Ösmo - Nynäshamn

påbörjades installationer under janu-

ari och februari. Därmed har alla tre

entre prenörerna BussPC i sina for-

don.

– Introduktionen av BussPC och

BussKom har gått bra. Samarbetet

med Connex och Swebus, Busslink är

ännu inte påbörjad, har varit myck-

et gott trots ett antal inkörnings-

problem, berättar Gunnar Alenius,

projekt ledare för BussPC.

– Nu börjar nästan alla tekniska

problem vara åtgärdade. Det gäller

till exempel pekskärmar som svart-

nar, bussdator som hänger sig, skra-

pande ljud från utropet och gamla

data i bussen för att nedladdning av

nya data inte fungerat. Att det är fär-

re problem märks inte minst på an-

talet felrapporter vi får från förarna.

Leverantören Init är i Stockholm var-

annan vecka för att följa upp och åt-

gärda dessa problem.

Fortfarande fi nns det brister i data-

kvalitet, bland annat hållplatsavstånd

och koordinater för hållplatsläge,

fram för allt när man startar på en ny

depå. Det kan leda till felaktiga utrop

av nästa hållplats och i värsta fall fel-

aktig destinationsskyltning innan fel-

en hunnit rättas.

Alla fordonsinstallationer, utom in-

nerstadens stomnätsbussar, ska vara

klara i augusti. Anpassningen för

stombussnätet påbörjas i maj.

Planen är att övergången från det

gamla till det nya systemet sker un-

der drift genom att de centrala syste-

men kopplas ihop.

Resenärerna ska alltså inte drab-

bas av att systemet ligger nere med-

an BussPC installeras.

Det nya systemet övertar skylt-

styrningen under september varefter

bussinstallationerna startar.

Allt ska vara klart under novem-

ber i år.

Framgångsrik utbildning för bussförare

För information om SL – besök vår webbplats sl.se


Thomas Andersson, trafi kledare

Busslink

– Ja, väldigt trygg.

Här har vi ju vakter

och sånt.

– Nu åker inte jag

sen jag tog körkort. Men med alla ka-

meror och tågvärdar och väktare, ja.

Nu skulle jag vara tryggare i trafi ken

än för några år sen.

– Ja, den har jag till och med sökt

till.

Jeanette Sonnergård, bussförare

Swebus

– Jag känner mig

jätte trygg på jobbet.

Som tur är har det

har inte hänt mig nå-

got. Visst, jag har blivit bespottad, men

inga allvarliga saker. Jag är rätt trygg

i mig själv.

– Det har varit gånger då jag und-

rat, om jag varit en vanlig passa gerare,

hade jag blivit rädd?

– Jaa. Först i fl era tidningar, sedan

har jag sett anslag på jobbet.

Benny Waldenstam,

sambandscentral

Busslink

– Ja.

– Ja, det tycker

jag. SL jobbar mycket för att det ska

vara tryggt och tar hjälp av entrepre-

nörerna.

– Jag jobbar själv med den sedan

den 3 januari.

Hallå där!Är du trygg på jobbet?Tycker du att SL-trafi ken är trygg?Har du hört talas om den nya trygghetscentralen för resenärer?Av Lena Hed. Foto: Sara Lindström

När kommer det att krävas mest jobb?

– Som mest intensivt blir det inför introduktionen av Resekortet, för då krävs det stora förändringar både in-ternt och i resenärernas beteende. Hur tänker ni arbeta med er in-terna kommunikation? Det är ju en tuff uppgift att nå ut till så många som ständigt är i rörelse.

– Genom att planera kommunika-tionsinsatserna och välja de kanaler som effektivast når våra målgrupper.

På Swebus har vi bland annat ett ”Regionblad” som är en viktig kanal för att få ut information till våra med-arbetare. Elin Nelding, kommunika-tör på Swebus, är redaktör för bladet. Inom JustNu-projektets kommunika-tionsgrupp tar vi fram tryckt informa-tionsmaterial och följer upp de kom-munikationsinsatser som genomförs. Vilka andra kanaler är viktiga för att kommunicera JustNu-projek-tet?

–Utöver själva BussPC-utbildning-en, som är den viktigaste kanalen för BussPC/BussKom, har vi arbets-möten och producerar tryckt material i form av foldrar och affi scher.Hur många är ni som arbeta med kommunikationen inom Swebus Region Mitt?

– Vi är fyra som arbetar på Swebus Kommunikationsavdelning. Elin Nel-ding, Katja Rosenblad, Tony Johans-son och jag. Förutom arbetet med JustNu arbetar vi med region bladet, tidtabeller, trafi kinformation. Vi dri-ver även projekt som ska leda till ökad upplevd kvalitet bland kunderna.

”När alla delar inom JustNu är genom förda kommer vi ha mycket bättre förutsättningar att hålla resenärerna upp daterade

om allt som händer – trafi kstopp, omdirigerade fordon, bytes-tider och annat. Men man får inte glömma att det är någon som

ska knappa in all den informationen också för att göra den tillgänglig via telefon, högtalare, webb och skyltar.”

SLs vd Lennart Jangälv

Sonny Hedblom ansvarar för kommunikationsarbetet inom Swebus region Stockholm.

Sonny Hedblom är ansvarig för kommunikationsarbetet inom Swebus Region Mitt.Det innebär bland annat att han har ansvaret att kom-municera Just Nu–projek-tet till cirka 3 000 medar-betare, varav de fl esta är bussförare utan tillgång till intranät. Sonny har en IHM–utbildning i ryggen (Information och Affärs-kommunikation) och arbe-tade tidigare på Vingresor.

Av Göran Prage

Vad innebär det att vara kommu-nikationsansvarig inom Swebus för JustNu–projektet?

– Det betyder att jag ska säkerstäl-la att alla inom Swebus Region Mitt får nödvändig information inför varje steg i genomförandet av JustNu-pro-jektet. Jag ingår i en arbetsgrupp som har totalansvaret att kommunicera JustNu-projektet. Den leds av Annika Bremer på SL och i gruppen ingår repre sentanter från alla trafi kentre-prenörer. Hur många anställda påverkas av projektet hos er på Swebus?

– Alla våra medarbetare måste ha kännedom om projektet eftersom vi strävar mot samma mål – bättre in-formation inom SL-trafi ken. De som kommer att arbeta operativt med den nya tekniken är främst förare, trafi kle-dare och informatörer.

Hur fungerade BussPC–utbild-ningen på Ekerö som var pilot-område för projektet?

– Mycket bra. Enligt den undersök-ning som utbildningsgruppen inom JustNu-projektet genomförde på Ekerö var förarna mycket nöjda efter utbildningen och tyckte att de hade fått bra kunskaper för att hantera den nya radion och datorn. Någon kommentar kring noll–mätningen?

– Noll–mätningen var en enkät som gjordes förra våren hos alla entrepre-nörer, SL och SL–Infrateknik.

Syftet var att få veta vad folk tyckte, tänkte och visste om JustNu-projek-tet. Under förra våren var det ett stort fokus på Ekerö som var pilotområde för BussPC och BussKom-utbildning-en. Därför är jag inte förvånad över att kännedomen om projektet bland just våra medarbetare var hög. Det är glädjande att så många är positiva till den nya kommande tekniken efter-som den ska underlätta arbetet för vår personal att ge bättre information och service till våra resenärer.

Kommunikation ger ökad kvalitet

Foto: Göran P

rage

JustNu

Rekord på sl.seReseplaneraren på sl.se slog be-söks- och användningsrekord förra året. Nästan 63 miljoner frågor be-svarades under 2004 via Internet-tjänsten reseplaneraren.

sl.se är en av Sveriges största webbplatser. Den är en av de mest besökta regionala, icke-kommer-siella webbplatserna med runt 50 000 besökare per dag.


SL-trafi ken – en del av ResplusMed Resplus kan man åka tåg och anslutande buss, båt, tunnelbana och spår-vagn till mer än 3 000 or-ter i hela Sverige – på en och samma biljett.

Av Helena Ahlin

Du och alla andra som arbetar inom

SL-trafi ken är en del av Resplus. Till-

sammans med de andra Resplus-

anslutna företagen har vi ett ansvar

för att på bästa sätt ta hand om

cirka 1,6 miljoner Resplus-resenä-

rer varje år.

För att en resa med byte mellan

olika trafi kföretag ska vara smidig

behövs samordning. Därför samver-

kar de inblandade företagen inom

fem områden:

Planering

Trafi kföreta-

gen inom Res-

plus har kom-

mit överens

om ett gemen-

samt tidtabell-

sskifte i mitten

av juni varje år och gör också hel-

årsplaner för smidiga anslutningar

mellan företagen. Resplus ska inne-

bära välplanerade anslutningar med

korta gångavstånd och lagom långa

bytes tider.

Resplusbiljetter

Det ska räcka

med en biljett

för en resa i

Sverige med

t.ex. tåg+tåg,

tåg+buss,

tåg+tunnelbana eller tåg+buss+båt.

Detta ställer stora krav på samord-

ning av biljettutformning och priser

för genomgående resor. För Res-

plusresenären ska dessutom en-

hetliga åldersregler och resevillkor

gälla under hela resan.

Information

Det ska räcka med ett telefonsamtal

eller en Internetsökning för att re-

senären ska få information om hela

resan, inklusive byten.

På www.resplus.se eller

0771-87 87 87 anger resenären

orter för start respektive mål och

får förslag på alternativ för hela re-

san. Samma tidtabellsinformation

används även i sälj- och informa-

tionssystemen hos BK Tåg, Connex,

SJ, Tågkompaniet, resebyråer med

fl era.

Bokning

En viktig fördel

för Resplus-

resenären är

att kunna boka

hela resan på

ett och samma ställe. Resplusbiljet-

ten bokas hos någon av de tågope-

ratörer som ingår i resan.

Man kan även köpa Resplusbiljet-

ter på större järnvägsstationer och

hos resebyråer som säljer tågbil-

jetter.

Garanterade anslutningar

Resplus är ett samarbete för rese-

närernas bästa. Som alla kedjor blir

den aldrig starkare än sin svagas-

te länk.

Därför är Resplus beroende av att

du som arbetar i frontlinjen samver-

kar med kollegor i övriga trafi kföre-

tag när det uppstår problem för en

Resplusresenär.

Alla vi som medverkar i Resplus

har i uppdrag att leverera en trygg

resa för resenären och ett gemen-

samt ansvar för att lösa de problem

som kan uppstå vid förseningar.

Samtrafi ken i Sverige samordnar hela landets kollektivtrafi k. Målet är att underlätta för resenä-rer att byta mellan olika trafi kföretag och färdsätt. Samtrafi ken är en neutral organisation som jobbar för att kollektivtrafi ken all-tid ska vara det självklara valet.

Samtrafi ken i Sverige ägs av

Sveriges 21 länstrafi kföretag till-

sammans med Arlanda Express, BK

Tåg, Connex, SJ, Tågkompaniet,

Destination Gotland och Waxholms-

bolaget.

I Samtrafi kens informations-

system ingår även Flygbussarna,

Swebus Express och ytterligare ett

antal tåg-, buss- och båtoperatörer.

I dagsläget arbetar 15 personer i

Samtrafi kens lokaler nära central-

stationen i Stockholm.

Resplus, som fram till i våras hette

Tågplus, är en del av verksamheten

och har funnits sedan 1991. Det var

1993 som Samtrafi ken i Sverige AB

bildades med uppgift att samordna

trafi kplanering och tidtabellsinfor-

mation.

Läs mer om Samtrafi kens verk-

samhet på www.samtrafi ken.se.

Kontakta info@samtrafi ken.se om

du har frågor om Samtrafi ken eller

Resplus.

Eftersom antalet destinationer med

Resplus i Stockholms län är begrän-

sat, gäller biljetten till/från valfri

hållplats inom den aktuella zonen.

Vid bruten förbindelse ska kunden

garanteras en resa till slutmålet för

Resplusbiljetten.

Resplusbiljetten beskrivs mer ut-

förligt i SLs taxe handbok.

Mer information fi nns på

www.resplus.se och på den röst-

styrda telefon tjänsten på 0771-

87 87 87.

Av Helena Ahlin

Ett exempel på en giltig Res-plusbiljett. Trots att en viss avgångstid är föreslagen för länstrafi kförbindelsen på bil-jetten, gäller Resplusbiljetten på valfri avgång den aktuella resdagen.

Samtrafi ken vill att fl er ska åka kollektivt

Resplus – så ser biljetten ut


Smått & blandat

Foto: Göran Segeholm

Christer Lundgren

Bussförare och skribent

Man skulle vara en gataVilket är det mest vardagliga, synliga, utnyttjade offentliga rummet? Vad är det vi går på, till och från jobbet, cyklar, kör bil, åker buss och leker på. Det som alla pratar om. Dit en stor del av skattepengarna i Stockholm går, cirka en miljard kronor. Jo, det är gatan.

Det skulle man vara – en gata. Vilken om-sorg och uppmärksamhet, vilket engage-mang man skulle få!

Visst är det något magiskt med gatan? Där visas den nya kärleken, bilen och klädesplag-get upp. Gatan är som en scen, det är stor dramatik. Manifestationer av alla de slag. Gatan är ett hem för vissa, de hemlösa. Kom-munala och privata intressen konfronteras och svenska kommunalarbetare och engelsk ingenjörskonst möts.

Nyligen tog Stockholms kommun ett be-slut om att separera Gatu- och fastighets-kontoret. Skälet är ekonomiskt, mellan 90 och 160 miljoner ska kommunen spara. Vi som vistas på gatorna dagligen är hoppas att det inte bara handlar om pengar. Det råder en viss oordning där ute, på gatan. Den mes-ta tiden sitter jag i en rejäl långtradare, ett fordon som är tjugo meter långt – det vill sä-ga en blåbuss – och ska köra med millimeter-precision efter tidtabell. Vi är skickliga, vi Stockholms busschaufförer, men vi kan inte utföra mirakel. Vi kan inte fl yga fram. Vi mås-te ha en någorlunda intakt vägbana. Och det har vi inte haft den senaste tiden.

Ena dagen fräses hela Bondegatan bort, nästa dag läggs det på ny asfalt. Fast det var bara två år sedan liknande arbete genom fördes och ett år sedan hållplatserna handikapp anpassades. En tredje dag grävs hållplatserna upp – på den nyasfalterade gatan.

Är det ingen som bryr sig om hur pengar-na används? Sker gatuarbetena i Stockholms stad med automatik, utan mänsklig inbland-ning? Är det EU-pengar som man handskas så lättvindigt med?

Broar fi nns det många i Stockholm och tydligen har någon fi rma fått klartecken till att renovera dessa broar, för var och varan-nan är svårframkomlig. Det kan ju vara en nyvunnen kunskap att dessa är i akut dåligt skick och måste fi xas snarast möjligt – men alla på en gång?

Vad som är slående, är att det inte är någon aktivitet efter klockan sexton-noll-noll. Inget händer. Man undrar i sitt stilla sinne om det är praktiskt ogenomförbart att reparera broar på kvällstid? Tänk om reparationerna spreds ut över tiden – vilken vinst för både trafi k och miljö!

En annan fråga medan jag är i gång: Måste containrar ställas mitt i gatan, går det inte att ställa dem på trottoaren? Det har stått en container på Vasagatan i ett halvår. Konse-kvenserna för trafi ken och miljön måste be-tecknas som enorma. Om nu containern måste stå på gatan, för synskadades skull kanske, måste då containern se ut som den gör – går det inte göra den smalare?

Med tanke på demokratin är gatan intres-sant. Stockholms gator och gröna parker är offentliga rum. Tanken med allmänna platser är att vanliga människor ska kunna vistas där för att fi nna rekreation, vila och umgänge. Men varför inte gå ett steg längre? Fram för fl er talartribuner och torgmöten! För när-varande är det mest fyllon, hundbajs och en och annan lunchande som nyttjar detta rum.

Erövra gatorna!PS. Hålen i gatan kallas gravar, inte hål. Lite sorgligt.

Slutkört för klassiska dubbeldäckare

De typiska dubbeldäck-arna i London kommer snart inte vara en del av stadsbilden, utan fasas ut under 2005 till förmån för mer moderna fordon.

Snart är det alltså slutkört för de klassiska dubbel däckarna i London. Det innebär att man inte längre kan hoppa på en buss via den öppna in-gången där bak.

Den så typiska designen försvinner, och med den en del av London-bilden. Tvåvåningsbussar kommer att fi nnas kvar, men av ett modernare snitt, samtidigt som nya led-bussar i ett plan med tre dörrar sedan november 2003 också tagit över en hel del linjer. Dessa bussar tar 60 passagerare fl er än en dubbeldäckare. De trafi kerar för närvarande linje 507 från Waterloo till Victoria, och linje 521 från Waterloo till London Bridge. Färgen är fortfarande röd.

De gamla dubbeldäckarna, som kallas Routemaster, tas ur trafi k bland annat för att de inte uppfyller EUs krav om tillgänglighet för handikappade. Till exempel måste år 2016 alla bussar inom unionen kunna användas av rullstolsbund-na. Busstypen introducerades för cirka 50 år sedan. Bus-sarna som tas ur trafi k kommer att vara till försäljning till högstbjudande.

En Routemaster kräver också två anställda eftersom en konduktör måste ta betalt då passagerare kliver på längst bak i bussen. Det är kostsamt. De nya bussarna kräver bara en chaufför.

Den nya bussfl ottan, både enkel- och dubbeldäckare, har i de fl esta fall en nig-funktion som gör det lätt för alla att komma med. Ett nytt system där biljetter köps i förväg på automater vid hållplatser hål-ler också på att introduceras för att lättare hålla tidtabeller och göra det enklare att kliva på bussen. På ledbussarna kan man då gå på vid vilken dörr som helst med en sådan biljett.

Ian Cornish har inte myck-et till övers för de långa nya ledbussarna. Han erkänner dock att det är bra med syste-met att köpa biljetter i förhand.

Med andra ord, det är svårt att ändra på gamla traditio-ner, men nu ska det mot alla odds verkligen hända i det stundtals konservativa England. Att ”mannen på gatan” hy-ser tvivel var ingen överraskning.

En annan nyhet i Londons bussvärld är introduktionen av miljövänliga fordon, de heter på engelska ”Fuel Cell Bu-ses”.

Snart är dubbeldäckaren borta ur Londons stadsbild.

Ian Cornish har inte mycket till övers för de långa nya ledbussarna.


Nästa nummer av Hela Resan:

Manusstopp 1 april.

Redaktions-rådetFör att fånga upp olika per-

spektiv har Hela Resan ett

redaktionsråd bestående

av ett antal personer från

olika delar av SL–trafi ken:

Eva Starberg Tågia 08-686 34 52

Lars Henrik LarssonRoslagståg08-686 30 70

Ragnar ThörnblomSL Infrateknik 08-686 15 00

Torgny Carlson Connex 08-629 51 04

Tobias StålbergCitypendeln 08-762 27 22

Anna Nyhlén Busslink 08-519 020 50

Skriv gärna till SL – Hela Resan Har du något du vill säga, en fråga som kräver svar eller något du vill debattera som är av av intresse för alla medarbetare i SL–trafi ken? Skriv en insändare till: Hela Resan, AB Storstockholms Lokal trafi k, 120 80 Stockholm eller mejla: [email protected].

Sonny Hedblom Swebus08-546 301 12

Jeanette Jackson, SL Kundtjänst 08-555 92 526

För information om SL – besök vår webbplats sl.se

Vad gör en ”klotterspion”?– Vi kollar och anmäler om man ser någon som klottrar. Först får man gå på kurs. Vi samlades i en buss och så berättade Yvonne om vad man ska göra, om klotter och sånt.

Har du sett mycket klotter den här terminen?

– Jag har inte sett någon klottrare, men jag har sett mycket klotter.

Vad är bäst med SL?– Allt funkar bra, bussarna kommer i

tid och så.

Tävling: Årets bästa serviceHar du en kollega som förtjänar extra uppmuntran för sitt enträgna arbete för resenärernas bästa? Någon som sätter en ära i att arbeta med service. Någon som alltid har ett leende eller ett vänligt ord till övers för resenärer och arbetskamrater, och bidrar till en positiv stämning. Det tycker vi på Hela Resan bör uppmärksammas.

Nominera din kollega oavsett yrkesroll till priset för ”2005 års bästa service i SL-trafi ken”. Vi tar emot nomineringar under hela 2005. Vinna-ren presenteras i Hela Resan och vinner förutom heder och ära även en resa för två. Även du som nominerar vinnaren får en gåva.

Linje 25 mellan Oxford Circus och Ilford, som sträcker sig genom centrala staden, är den första att trafi keras av en miljö-vänlig buss. Det är samma typ som nu används i Stockholm.

De nyligen införda biltullarna i London nämns ofta som en positiv faktor för framkomligheten i bussnätet. Staden är som alla vet väldigt hårt trafi kerad.

Text & foto: Lars Blomgren

Frida har många bollar i luftenUnder mars månad har du fl era chanser att tävla mot kollegor i SL-trafi ken:

SL-mästerskap i badminton går av stapeln lördag 5 mars i Nyboda sporthall. Anmäl dig på plats i Nyboda sporthall senast kl 08:30. Olika klasser för både damer och herrar.

SL-mästerskap i innefotboll går av sta-peln lördag 19 mars i Nyboda sporthall.

Spelas med femmannalag. För att locka fl er tjejer att delta, kom-mer tjejmål i mixmatcher att räknas dubbelt. Skriftlig anmä-lan senast 10 mars och anmälningsavgift på 500 kronor krävs för att få delta. Högsta antal lag är 16 stycken – först till kvarn! Frågor? Kontakta Mats Wedberg, Fritids klubben Frida, tel 073-687 09 25.

Nytt publikrekord på SpårvägsmuseetUnder de senaste sex åren har antalet besökare på Spårvägs-

museet mer än dubblerats. Förra året kom 57 917 besök are

för att se museets samling av äldre fordon och utställning ar

kring kollektivtrafi kens historia i Stockholm.

Nu kan man besöka både Spårvägsmuseet och Leksaks-

museet på Tegelviksgatan för endast 30 kr. I mitten av april

öppnar en ny fotoutställning. Man kan även se SLs utställ-

ningar om Resekort och JustNu-projektet.

Alla som jobbar inom SL eller hos entreprenör har fri en-

tré mot uppvisande av ett tjänstekort.

Annons från Svenska Kommunalpensionärers förbund:

Du blivande pensionär, gå med!Du som varit anställd vid AB Storstockholms Lokal trafi k,

dess dotterbolag eller trafi kentreprenörer kan gå med i

SL Pensionärsförening. Vi ordnar sammankomster, studie-

cirklar, motionsgymnastik och resor. Som medlem har du

dessutom möjlighet att teckna vissa försäkringar till en rela-

tivt billig kostnad.

SL Pensionärsförening har omkring 2 500 medlemmar.

Årsavgiften är 120 kronor. Vår föreningsexpedition fi nns på

Tegelviksgatan 18 (under Söderhallen). Expeditionen är öp-

pen varje helgfri tisdag och torsdag kl 10:00-12:00.

Så här når du ossTelefon expedition: 641 81 32

Ordförande Stig Holmqvist, 744 38 19

Medlemsansvarig Gun Eriksson, 070-567 27 40

Postgironummer: 70 03 10 - 6

www.sl-pensionarerna.se

E-post:exp.@ sl-pensionarer.se

Foto: Håkan K

arlsson

Helena Karlsson, 12 år i Tapp-strömsskolan.

Vad är sämst?– Att busskort och

remsor är så dyrt. Vad gör du för fri-

tiden?– Sport. Jag håller på

med fem sporter.

Välkommen till Storstockholms Lokalfi k.

Vi berättar om året som gick och året som kommer.Snart får du årets chans att träffa SLs expertpanel med vd i spetsen. Under tiden 14–18 mars förvandlar vi Storstockholms Lokaltrafi k till Storstockholms Lokalfi k och berättar om priser, service, punktlighet, fuskåkning, miljöarbete, investeringar med mera. Vi fi nns på följande stationer kl. 07.30–09.00: Slussen 14/3, Solna centrum 15/3, Tekniska högskolan 16/3, Älvsjö 17/3 och Gullmarsplan 18/3. Titta in, så bjuder vi på en fi ka och avslöjar en del spännande nyheter. Har du inte tid att träffa oss i trafi ken, så kan du läsa mer på sl.se och delge oss dina tankar. Varmt välkommen.

31315_HR_Baksidan.indd 131315_HR_Baksidan.indd 1 2005-02-16 13:19:362005-02-16 13:19:36

Hela resan, nr 1 2005

Documents

Transcript of Hela resan, nr 1 2005