FO

TO

: IS

TO

CK

PH

OT

O

Uppsala universitet bedriver världsledande diabetesforskning kring Ärftliga orsaker till diabetes Frisättningsmekanismer för de blodsockerstyrande hormonerna insulin och glukagon Förhindrad förstörelse av de insulinproducerande cellerna Behandling med transplantation av insulinproducerande cellerForskningen stöds bl.a. av: Vetenskapsrådet, National Institute of Health, Juvenile Diabetes Research Foundation, NovoNordisk Fonden, European Foundation for the Study of Diabetes, Svenska Diabetesförbundet och Familjen Ernfors Fond

HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET

DIABETES

Låt inte din diabetes stoppa dig: skaff a dig kunskap om sjukdomen och lär dig att hantera den.

Lå i di di b di k ff d k k

LYSSNA PÅ DIN KROPPOCH NJUT AV LIVET

Fartfyllt liv Låt dig inspireras av Lykke Tavell, aktiv diabetiker

Barndiabetes Läs om den senasteforskningen inom barndiabetes

FOTO: ISTOCKPHOTO

ANNONS ANNONS

Nr.2 / Mars 2009

2 · MARS 2009 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET

UTMANINGAR

Känn dig inte ensam, vi är många!

Diabetes är något som allt fl er svenskar drabbas av, vilket även påverkar våra anhöriga.

Svenska Diabetes-förbundet är en av landets största pa-tientorganisatio-ner. Vi vill vara en organisation som förmedlar aktuell

kunskap om diagnosen diabetes både till dig som har typ 1-diabe-tes och för dig som har typ 2-di-abetes. Vi vill att både unga och äldre som får diagnosen diabetes skall ha tillgång till kunskap och information om hur man kan gö-ra för att trots sin diabetes beva-ra upplevelsen av hälsa och kun-na må bra i framtiden.

Svenska Diabetesförbundet bil-dades 1943 och vi är alltså en alert och ständigt ung 66-åring. Förbun-det har idag ca 30 000 medlemmar som är organiserade i 104 lokalför-eningar. Ansluten till riksorgani-sationen Svenska Diabetesförbun-det blir man genom medlemskap i en lokalförening.

Det beräknas att ungefär 350 000 personer i vårt land har dia-betes och antalet är tyvärr stigan-de. Varje dag får två barn typ 1-di-abetes och betydligt fl era får diag-nosen typ 2-diabetes. Det innebär att vi har en stor outnyttjad med-lemspotential. För en organisa-tion som vår är det viktigt att va-

ra många, både ekonomiskt och inte minst politiskt. Det handlar dock inte bara om att rekrytera nya medlemmar. Det gäller också att behålla de medlemmar man redan har. Det vill vi göra genom att bygga en organisation som in-tresserar och motiverar männis-kor med diabetes och som alla kan känna tillhörighet till. Svenska Di-abetesförbundet har fl era viktiga uppgifter. Vi är en garant för att personer med diabetes och deras närstående får sitt perspektiv be-aktat både i hälso- och sjukvårds-frågor och i andra samhällsfrågor. Förbundet stödjer också forskning som bidrar till att förebygga och i framtiden helst bota diabetes och dess komplikationer. Vi är också ett kunskapscentrum för lokalför-eningarna och för organisationens enskilda medlemmar.

Det är nödvändigt att vara en stark organisation med många medlemmar i ryggen. Diabetes är en sjukdom där politiska beslut som rör hälso- och sjukvård och so-cialpolitiska frågor direkt kan be-röra livsvillkoren och möjligheten till livskvalitet. Svenska Diabetes-förbundets påverkansarbete har genom åren haft stor betydelse för människor med diabetes, samt de-ras anhöriga. Men framtiden kan

inte vinnas med historiska segrar. Det kommer alltid att uppstå nya utmaningar som kräver vaksam-het och att beslutsfattandet till-förs konkreta kunskaper om dia-betikerns vardag. Ett exempel är nyckelord som egenvård som be-slutsfattare gärna pratar om i tider med minskade resurser. Det kan dessvärre istället bli till en före-vändning för försämringar om in-te resurser tillförs så att egenvård kan bedrivas med framgång.

Två studier om betydelsen av medlemskap i en diabetesorga-nisation har genomförts. Båda vi-sar att de som är medlemmar i en diabetesförening får bättre infor-mation och kunskap och har en positivare hälsoupplevelse. Det gör att deras erfarenhet av att leva med sin diabetes är mindre problemfylld. Enbart detta borde vara skäl nog för att bli medlem. Många upplever idag att vi har en mycket bra fungerande sjuk-vård och social välfärd. I en tid av stora, snabba och ofta kortsiktiga förändringar behövs en röst som med kraft för vår talan och beva-kar viktiga intressen. Om vår röst skall ha fortsatt tyngd och vi med kraft ska kunna påverka våra vill-kor är det viktigt att vi är aktiva och att vi är många.

“Allt handlar om hur man väljer att se på saker, vilka per-spektiv man har.”

Lykke Tavell31 år, tvåbarns-mamma

VI REKOMMENDERAR

Fönstertittarsjuka s.6Den orsakar mycket lidande i form av smärta och risk för både fotsår och amputation.

Barndiabetes s.8Under de senaste 20 åren har det skett en femtioprocentig ökning i Sverige.

DIABETES NR 2, MARS 2009

Försäljningschef: Gustaf Ryding

Produktionsansvarig: Nadine KissmannFormgivare: Alex Mak

Projektledare: Louise BjörkerothTel: 08-545 953 00 E-post: louise.bjorkeroth@mediaplanet.com

Distribution: Svenska Dagbladet, Tryckeri: V-Tab Repro: Ordbild

Mediaplanet kontaktinformation: Tel: 08-545 953 00 E-post: synpunkter@mediaplanet.com

Vid förfrågningar, kontakta:Carl Dohrmann

Vi får våra läsare att lyckas

Mediaplanets affärsverksamhet är att leverar nya kunder till våra annonsörer.Genom intressanta artiklar med hög kvalitet motiverar vi våra läsare att agera.

SIDA 5

“Det beräknas att ungefär 350 000 perso-ner i Sverige har diabetes och antalet är tyvärr stigande.”

Margaretha Nilsson Ordförande i Svenska Diabetesförbundet

FOTO: STAFFAN OHLSON

4 · MARS 2009 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET

NYHETER

I februari 2009 öppnar Professor Kerstin Brismar en ny, specialiserad

diabetesmottagning på Sophiahemmet.

Mottagningen riktar sig i första hand till dig som har särskilda besvär

och som behöver den kompetens som Professor Kerstin Brismar och hennes

diabeteskollegor har. Verksamheten kommer att bedrivas i nära samarbete

med Forskningsdelegationen på Sophiahemmet.

Varmt välkommen till vår trevliga mottagning. Du behöver ingen remiss.

I dagsläget har mottagningen inget vårdavtal med landstinget. Det betyder

att du inte kan använda frikort eller landstingstaxa.

Ring oss för tidsbokning och mer information på 08-406 28 10.

T E L E F O N T I L L F Ö R S Ä K R I N G S M O T T A G N I N G E N : 0 8 – 4 0 6 2 4 5 0

B E S Ö K : V A L H A L L AV Ä G E N 9 1 , S T O C K H O L M , I N G Å N G Y W W W . S O P H I A H E M M E T . S E

Ny, specialiserad diabetesmottagning på Sophiahemmet!

Citydiabetes är en specialistmottagning för diabetes och blodtryck. Vi tar emot dig med typ 1 eller typ 2 diabetes. Mottagningen driver flera forskningsprojekt kring diabetes, högt blodtryck och blodfetter. Här kan du även få kost- och motionsråd samt hjälp för rökstopp.Mottagningen är belägen vid Hötorget.

Sveavägen 17, 111 57 Stockholm. Tel 08 546 910 05, mån-fre kl 10.30 -12.00 www.citydiabetes.se

citydiabetes

Cirka 350,000 svenskar har typ 2-diabetes och antalet ökar dra-matiskt. Typ 2-diabetes är, till skillnad från vad många tror, mer ärftlig än typ 1-diabetes och mer än 15% av befolkningen bär på arvsanlag att utveckla diabetes. Förutom arvsanlag spelar livs-stilen även en viktig roll. Detta då kost, motion, övervikt, stress och rökning påverkar utveck-lingen. Många har sjukdomen ut-an att veta om det och risken att insjukna ökar dramatiskt ju äld-re du blir.

Äter mer och rör oss mindreTyp 2-diabetes ökar kraftigt i länder där levnadsstandar-den är hög, där folk äter mycket och då framför allt fettbildan-de mat samtidigt som de arbe-tar mindre med kroppen. Tren-den idag är att vi äter mer och rör oss mindre. Om den utveck-lingen fortsätter kommer dub-

belt så många att drabbas av dia-betes om tio år. Den som drabbas av typ 2-diabetes måste vara be-redd på att ändra livsstil.

Blev väldigt törstigMargareta Svensson, 63 år, blev för 15 år sedan plötsligt väldigt törstig men törsten försvann aldrig - hur mycket vatten hon än drack. Mar-gareta hade inte levt speciellt ohäl-sosamt men har diabetes i släkten så gick hon till sin läkare som gan-ska snabbt kunde konstatera att hon drabbats av typ 2-diabetes. Hon fi ck lägga om sin livsstil och tänka mer på att äta rätt mat och stressa mindre. Hon fi ck också börja äta ta-bletter för att hålla blodsockret un-der kontroll. Eftersom hon har dia-betes i släkten så har hon en bra in-sikt i vad sjukdomen innebär.

– Redan min mormors mormor, som levde ganska fattigt, hade di-abetes och brukade lite skämt-samt undra hur en statare kunde få denna så kallade välfärdssjuk-dom, säger Margareta.

Måste få förgylla vardagenEftersom Margareta är opererad för cancer och äter mediciner som gör att hon går upp i vikt

blir det extra svårt för henne att hålla blodsockret på rätt ni-vå. Hon klarade sig ändå bra med enbart tabletter till för två år se-dan då hon istället fick börja ta en insulinspruta varje kväll fö-re sänggående. Att ha full koll på hur mycket socker hon får i sig är inte alltid så lätt.

– Det kan vara svårt att alltid hål-la reda på hur mycket socker ma-ten innehåller, till exempel när jag någon gång äter ute på restaurang, säger Margareta.

Fuskar iblandMargareta äter så gott som dagli-gen mycket rotfrukter men tyck-er också det är viktigt att förgylla vardagen ibland och unna sig nå-got gott och mindre nyttigt även om det kanske inte är så bra för hennes sjukdom.

– Till helgen kan det någon gång hända att jag festar till med något gott att äta och dricka, sä-ger Margareta och påpekar att detta är högst individuellt och inte är att rekommendera för alla diabetiker.

TA KROPPENS SIGNALER PÅ ALLVAR

Fråga: ■ Hur vet man om man har typ 2-diabetes?

Svar: ■ Vanliga akuta symp-tom är ökad törst, ökad urin-mängd, trötthet, viktnedgång och yrsel.

PER KRAFT

redaktionen@mediaplanet.com

SYMPTOM VID TYP 2-DIABETESDe vanligaste symptomen vid typ 2-diabetes är yr-sel, viktnedgång, trötthet, ökad urinmängd och törst.

FOTO: ISTOCKPHOTO

MARS 2009 · 5HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET

Allpresan® sensitive

Innovativ: Allpresan® Cremeskum för vård och skydd av torr och mycket torr hud.

Patentskyddad. Individuell: Olika karbamidinnehåll för torr och för mycket torr hud. Användarvänlig: Lätt att smörja in, går snabbt in i huden, kladdar inte. Utan doft- färg- eller konserveringsmedel. Kliniskt testad.

Health Management Information HMI AB Box 9119 · 400 93 Göteborg Tel: 031 - 68 26 60 · www.allpresan.se

i lätthanterligförpackning –

enkel att dosera

Håller insulin och adrenalin svaltutan kylskåp!

FRIO’s unika kylfodral håller din -

pumpar.

ROMALORE Tel/Fax 054-87 10 60E-post: info@romalore.com

www.romalore.com

®FRIO

FLER KOMPLIKATIONER

4

– Det är en mycket vanlig kompli-kation av diabetes. Tyvärr är den ofta misstolkad och underdiagnos-ticerad av såväl patient som läkare. Fönstertittarsjuka orsakar mycket lidande i form av smärta och risk för både fotsår och amputation, be-rättar Åke Sjöholm, Professor vid Karolinska Institutet och Överlä-kare vid Södersjukhuset.

Om patienten har de för sjukdo-men typiska symptomen ställer man en diagnos genom att under-söka om det hörs blåsljud från pul-sarna i benen.

– Man mäter blodtrycket vid an-keln och jämför detta med trycket i armen, säger Åke Sjöholm.

Förändringar i livsstilenFör den som drabbas av fönstertit-tarsjuka väntar förändringar i livs-stilen som att motionera, sluta rö-ka och undvika stress. Ofta räck-er inte det.Man kan då behandla med förebyggande läkemedel som

blodtrycksmediciner vilka mins-kar slitaget på blodkärlen och där-med också risken för stroke och hjärtinfarkt. Det kan också göras en utredning inför eventuell kärl-kirurgisk operation. Tyvärr har dock väldigt många diabetiker så utbredda och diff usa skador att de inte kan åtgärdas med kirurgi och då är det endast livsstils- och läke-medelsbehandling som kvarstår, säger Åke Sjöholm.

Ny behandlingÅke Sjöholm ser positivt på fram-tiden när det gäller möjligheter att behandla fönstertittarsjuka.– Ja, defi nitivt. Redan nu har det kommit ett nytt och välkommet läkemedel till den svenska mark-naden. Läkemedlet har funnits in-ternationellt under många år och är en specifi k och riktad terapi mot fönstertittarsjuka. Det är Sveriges första läkemedelsbehandling som förlänger gångsträckan vid föns-tertittarsjuka och är lämplig för vissa patienter.

Fönstertittarsjuka är ett allvarligt besvär bland diabetiker

Åke SjöholmProfessor,Karolinska Institu-tet och Överläka-re vid Södersjuk-huset.

PER KRAFT

redaktionen@mediaplanet.com

Personer med diabetes löper stor risk att drabbas av olika följdsjukdomar, som bland annat fönster-tittarsjuka. En av de störs-ta riskgrupperna är diabe-tiker i övre medelåldern.

Smärtor i benen ■ vid gång (oftast vaden)

En känsla ■ av muskelsvaghet - benen ”orkar” inteTrötthetskänsla ■ i benenEn känsla ■ av domningar

eller kramp

SYMPTOM

Tandlossning

!Diabetiker drabbas lättare än andra av tandlossning.

Tandhälsan måste hållas under stor uppsikt vid diabetes, då munhålans tillstånd påverkar hela ämnesomsättningen.

Ögonkomplikationer

!Ögonkomplikationer i form av förändringar i ögonbot-

ten är en av de fyra vanligaste or-sakerna till blindhet i västvärl-den. Tidig diagnostik och be-handling minskar dock skador-na kraftigt.

Den diabetiska foten

!Denna kan leda till nerv-skada och kärlsjukdom och

kräver därmed speciellt omhän-dertagande. Nervskada kan för-svåra patientens möjlighet att känna smärta och diabetiker bör därför undersöka sina fötter var-je dag. Var uppmärksam på rod-nader, svullnader, torr hud och förhårdnader. Tidig upptäckt fö-rebygger fotsår, som följaktligen förhindrar amputationer. Att an-vända lämpliga skor, strumpor och lämpliga fotkrämer är myck-et viktigt, liksom att låta under-söka fötterna varje år.

Njurpåverkan

!Njurpåverkan vid diabetes uppstår när blodsockret har

varit förhöjt under lång tid. Nju-rarna är en del av kroppens ”re-ningsanläggning” och medver-kar bland annat till reglering av blodtryck. Såväl typ 1- som typ 2- diabetiker drabbas, men att ha typ 1-diabetes verkar vara en nå-got tyngre riskfaktor. Medicine-ring, njurdialys och njurtrans-plantation kan bli följderna av en diagnostiserad njurskada.

6 · MARS 2009 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET

PROFIL

Fråga: Kan man leva ett aktivt liv trots svår diabetes?Svar: Om man lär sig lyssna på sin kropp är det mesta möjligt.

Lykke Tavell nämner den amerikanske skulptören Richard Serra, han som la-borerar med tyngdlagen, som konst-närlig förebild. Detta är inte så konstigt kanske, då Lykke själv redan har trot-sat de fl esta fysikaliska lagarna. Trots att hon har typ 1-diabetes, lever hon ett liv som andas väldigt lite sjukdom. Ett aktivt liv med familj, resor och fritids-intressen som skidåkning, handboll, kanotpaddling, bergsklättring och tu-sen andra saker.

Diabetes - aldrig något hinderLykke är 31 år, tvåbarnsmamma, konst-när, halvtidsanställd på kontor (för att acklimatisera sig efter många år utom-lands) och ständigt på resande fot. I förra veckan var familjen i Österrike, därav an-siktets fi na bruna ton, och om några da-gar fl yger hon till Colorado i USA för att vara med på bröllop och åka skidor – igen. Tempot borde vara omöjligt även för en fullt frisk människa men för Lykke är det ett naturligt sätt att leva.

– Diabetesen har aldrig fått sätta några hinder för mitt liv. Snarare har den kanske varit en sporre att testa

mig själv, säger hon.Hon fi ck sin diagnos som 13-åring.

Det började med besvär som man trodde var urinvägsinfektion. Hon fi ck medici-ner och for på seglarläger. När hon häm-tades tre veckor senare var hon i uru-selt skick. Kräktes, hade kramper och var helt urlakad av vätskebrist. Hon togs akut in på sjukhus och fi ck stanna i tre veckor. Blodsockret låg då på 54 mot 4-5 som är normalt. På sjukhuset blev hon utbildad av dietister och sjuksköterskor. Men framför allt fi ck hon träff a en läka-re som gav henne en värdefull insikt.

–”Den enda experten på denna sjuk-dom är Du, det är Du som kommer att veta mest om den, vi kan bara ge dig råd”, återger Lykke läkarens ord.

Hon tog emot det som ett ansvar men också som en utmaning. Om hon lärde känna sin kropps signaler skulle hon själv kunna reglera sitt liv. Den menta-la inställningen blev hennes räddning, tror hon. För därefter har hon egentli-gen alltid gjort det hon haft lust med.

Svår graviditetInte förrän under den första gravidite-ten blev hon på allvar påmind om sjuk-domen. Ingen hade riktigt informerat henne om riskerna och påföljderna för

kroppen som graviditeten skulle fö-ra med sig. De nio månaderna blev en prövning, hon stod ständigt under lä-karkontroll och fi ck mäta sitt blodsock-er tolv gånger om dagen. Förlossningen blev också något av en mara som hon i korta ordalag berättar om.

Trots de många komplikationerna valde hon och maken ändå att skaff a ett barn till.

– Ja men då visste jag ju vad det inne-bar, jag kunde planera och organisera mitt liv på ett helt annat sätt, replike-rar hon med en självklarhet när jag för-vånat frågar hur hon vågade.

Planerar nogranntAtt planera och organisera har blivit nå-got av nyckelord för hennes sätt att leva. Testa och dra lärdom. Allt går att genom-föra menar hon, om man bara förbereder sig. I allt snabbare takt gör också forsk-ningen framsteg vilket underlättar vil-jan att leva ett normalt liv. Sedan elva år har Lykke en insulinpump kopplad till en slang på magen. Hon drar upp tröjan och visar den lilla nålen som måste bytas var tredje dag. Pumpen ligger i bh:n.

– Jag märker den bara när barnen klänger och någon gång fastnar i slang-en, säger hon och skrattar glatt.

Skrattar gör hon ofta, så att det både syns och hörs och smittar. Lyckan sit-ter uppenbarligen inte bara i namnet.Sönerna hjälper henne att hålla per-spektiv på tillvaron och humöret.

– De har lärt sig att se på mig när sockernivån blir för låg och humöret lite för häftigt. Min äldste son säger då ”kanske dags att äta nu mamma”.

Visst tänker hon på att någon av sö-nerna kan ärva hennes diabetes. Men med tanken på hur bra hennes eget liv utformat sig blir hon inte så orolig.

– Allt handlar om hur man väljer att se på saker, vilka perspektiv man har. Jag har alltid sett det som en utmaning att testa gränser oavsett om det gällt fysiska strapatser som att åka motorcykel, segla eller åka puckelpist eller i mitt konstnär-liga skapande, sammanfattar hon.

Som konstnär vill hon få människor att upptäcka nya sidor i till synes giv-na villkor, se det inlärda med nya ögon. Hennes skulpturer utgår från fysiska och matematiska formler, ekvationer och system som överförs till gripbara objekt. Även där vill hon sträva efter att göra det omöjliga möjligt.

Konsten att njutaav livet trots diabetes

SIGNE HASSLER

redaktionen@mediaplanet.com

HUR JAG LYCKADES

STOCKHOLM

INSPIRATION

Lykke TavellÅlder: ■ 30Familj: ■

Österrikisk man, två söner 5 och 1 ½ år.

Bor: ■ I Vasastan, pendlar till ateljé i Skåne.

Fritids- ■intresse: skid-åkning, klättring, paddling (fors), cross/motorcy-kel, rida, segla, tennis, hand-boll, vattenski-dor, isklättring, surfa, skjuta ler-duvor, snösko-ter, rafting, ca-noying.

MARS 2009 · 7HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET

ALLT GÅR OM MAN VILLLär känna din kropp och testa var gränserna går oavsett om det gäller fysiska aktiviter eller konstnärligt skapande.

FOTO: PRIVAT

Jag har fått typ 2 diabetes.Är typ 1 bättre?

Diabetes är en av våra största folksjukdomar. I Sverige fi nns idag ca 350 000 personer med diagnosen diabetes, men många har sjuk domen utan att känna

till den. 90% har en form som kallas Typ 2 diabetes. Dessa patienter har nedsatt känslighet för kroppens eget insulin. Det fi nns även en form som kallas Typ

1 diabetes, som har ett tidigare insjuknande och kännetecknas av att patienten inte har någon egen insulinproduktion. Med större kunskap om sin diabetes

och moderna behandlingsmetoder kan patienten få god kontroll över sin sjukdom. Lär dig mer om diabetes och insulinbehandling på www.insulin.se

sanofi -aventis AB. Tel 08-634 50 00. www.sanofi -aventis.se

Bli expert på diabetes!

insulin.se

Planera

1Planera livet så slipper du onödig stress som in-te är bra för någon, allra

minst för en diabetiker.

Informera

2Berätta för omgivning-en om din sjukdom. Det kan vara livsviktigt om

du är ute och reser och skulle hamna i koma.

Testa och lär

3Vill du springa, prova en timme och se hur du mår efteråt. Utöka grän-

sen alltefter din förmåga.

Sätt inga gränser

4Gör allt du vill, rådgör med en läkare eller sjuk-sköterska som du har

förtroende för om du känner dig osäker.

Känn av din kropp

5Lär känna din kropp och tolka dess signaler.

Resetips

6Om du reser, ta reda på hur du kan förvara insu-linet säkert. Fördela gär-

na på fl era ställen och personer om du skulle bli av med någon dos.

LYKKES RÅD

6

FOTO: ISTOCKPHOTO

8 · MARS 2009 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET

Barndiabetes allt vanligare i Sverige

BARN DRABBASCirka 700 barn insjuknar i diabetes varje år i Sverige. Då är de oftast inte äldre än tre, fyra år. FOTO: ISTOCKPHOTO

Förr var det ovanligt att små barn drabbades. Nu blir det allt vanliga-re. Det höga antalet fall av barndia-betes i Sverige är beroende av såväl arv som miljö. En intressant teori är att kylan och den brist på solljus vi har i Norden kan vara en belast-ning som får diabetes att bryta ut. Och antalet barndiabetiker är fak-tiskt något högre i norra Sverige än i södra.

Ständiga kontrollerDet är oerhört dramatiskt för he-la familjen när ett barn insjuk-nar i diabetes. De fl esta föräldrar reagerar för att barnet dricker våldsamt mycket, kissar mycket och samtidigt börjar tappa i vikt.Det är en jobbig sjukdom, dels för att den är kronisk och dels där-för att den innebär ständiga kon-troller. Varje timme måste bar-net komma ihåg att det lider av diabetes. Förutom kontrollerna av sockret i blod och urin mås-te barnet ta fem insulinsprutor varje dag.

Forskar kring barndiabetesHelena Elding Larsson arbetar som barnläkare vid Universitets-

sjukhuset MAS i Malmö och deras avdelning för barn- och ungdoms-medicin. Hon har forskat kring barndiabetes och är oroad över den snabba ökningen.

- Brist på solljus och kyla bru-

kar nämnas som orsaker, men tittar man på diabetesstatistiken för Island så är de inte alls i när-heten av Sveriges och Finlands siff ror. Det ser inte heller ut att bero på kort amningstid för späd-

barn då Sverige ligger i topp över länder med lång amningstid.

Utvecklingen går framåtHelena är med och genomför TEDDY-studien (The Environme-ntal Determinants of Diabetes in the Young Study) vilken är en in-ternationell studie med sex kli-niska center - tre i USA och ett i Finland, Tyskland och Sverige. Studien fi nansieras av de ame-rikanska hälsovårdsinstituten (NIH) och är en av de största sats-ningarna på forskning om orsa-ken till typ 1-diabetes.

– Målsättningen med TEDDY är att ta reda på vilken eller vil-ka faktorer som medverkar till – eller skyddar mot – att barn med förhöjd ärftlig risk för typ 1-dia-betes utvecklar autoimmunitet mot sina betaceller och eventu-ellt typ 1-diabetes. Det anses att ärftligheten svarar för ungefär 50% av orsaken till sjukdomen och att andra orsaker står att fi n-na i vår omgivning, säger Helena Elding Larsson.

Enligt Helena går forskningen framåt och det utvecklas ständigt nya hjälpmedel för diabetiker.

– Snart fi nns det troligtvis insu-linpumpar som automatiskt mä-ter blodsockerhalten i blodet och därefter kan dosera rätt mängder insulin ut i blodet.

”Barndiabetes är mer utbrett i norra Sverige än i södra.”

Helena Elding LarssonBarnläkare, Universitetssjukhuset MAS i Malmö

NYHETER

PER KRAFT

redaktionen@mediaplanet.com

Fråga: ■ Hur ser diabetessta-tistiken ut i Sverige gällande barn under 15 år?

Svar: ■ De senaste 20 åren har det skett en femtioprocen-tig ökning.

BARNDIABETES

Barndiabetes beror ■ på att de insulinproducerande cellerna i bukspottkörteln har blivit för-störda av kroppens eget immun-försvar. Till slut har barnet en to-tal brist på insulin. Orsakerna till barndiabetes är ännu oklara. Vid vuxendiabetes däremot har kroppens olika celler blivit mot-ståndskraftiga mot insulin. Trots att bukspottkörteln tillverkar mer och mer insulin, räcker det inte till för att övervinna motståndet mot insulin ute i cellerna.

Det som utlöser sjukdomen är nästan alltid en påfrestning, som ställer ökade krav på insu-lin-produktionen. Den viktigas-

te utlösande orsaken är tillväxt-spurten före puberteten. Därför är den vanligaste debutåldern för fl ickor 11–13 år och för poj-kar 12–15 år. Däremot tycks inte barn-fetma vara en belastande faktor. Infektioner och operatio-ner är andra utlösande moment.

TEDDY-studien ska följa 7800 barn. Uppföljningen innefattar venösa blodprover, kartläggningav barnets kost både vad barnet äter och hur mycket, uppföljning av längd och vikt, sjukdomar, medicinering, vaccinationer, frå-gor om barnomsorg, fritidsak-tiviteter och olika livshändelser med mera.

NYHETER I KORTHET

BARNDIABETES

Missuppfattningar om typ 1-diabetes Vissa tror att diabetiker själva or-sakat sin sjukdom genom att äta fel kost. Detta är felaktigt då in-sjuknandet i typ 1-diabetes inte har något att göra med sin livs-stil. Här är några andra missupp-fattningar om typ 1-diabetes:

Beror inte på att man ätit för ■mycket godis eller sötsaker.

Betyder inte totalt godis- och ■sötsaksförbud. Man kan äta det i kontrollerade mängder om man balanserar godisintaget med in-sulin.

Växer inte bort, går inte över, ■blir inte ”bättre”. Men med god behandling och kontroll kan-man leva ett gott och vanligt liv.

Sorkar och barndiabetesEn svensk forskargrupp har lyck-ats visa att det fi nns ett sam-band mellan virus som fi nns hos skogssorken och diabetes som drabbar barn. Resultaten kom-mer inom kort att publiceras i tidskriften Diabetologica upp-ger forskningsledaren Bo Niklas-son för TT. Forskningen har möj-liggjorts bland annat genom ett ekonomiskt bidrag från det medi-cinska forskningsrådet i USA, Na-tional Institutet of Health. Det är inte minst de världsunika svens-ka registren. I detta fall Socialsty-relsens patientregister, diabetes-registren och Naturvårdsverkets övervakningsdatabas över små-gnagare som föranledde det ame-rikanska intresset. Sorkar som bär på viruset visar typiska dia-betessymptom enligt tidigare undersökningar.

Vaccin mot barndiabetesSnart kan ett vaccin mot barndi-abetes bli verklighet.

– Det här är utomordentligt uppmuntrande, säger Johnny Ludvigsson som är diabetesfors-kare och professor vid Linkö-pings universitet.

Redan inom ett par år kan vac-cinet blir verklighet, visar stu-dien som är genomförd vid Lin-köpings universitet, skriver Da-gens Nyheter.

– De som fi ck vaccinet hade hälften så stor minskning av sin insulinproduktion som kontroll-gruppen och inga biverkningar, säger Johnny Ludvigsson som berättar att eff ekten höll i sig i trettio månader.

FOTO: ISTOCKPHOTO

DIAMYD MEDICAL - SVENSK FORSKNING BOTAR DIABETES

Diamyd Medical är en riktig framgångshistoria. År 1994 li-censierar företaget rättigheterna till substansen GAD, det verksamma ämnet i diabetesvaccinet Diamyd®.Under senare delen av 90-talet genomförs ett stort antal pre-kliniska studier för att säkerställa substansens säkerhet och verkan.

Vid millennieskiftet är det dags att ta det stora steget att låta människor testa vaccinet. Inom några år genomförs både en fas

I-säkerhetsstudie på friska frivilliga och en fas II-studie med LADA-patienter (Latent Autoimmune Diabetes in Adults). Båda studierna visar önskade och positiva resultat.

Under kommande år genomför Diamyd Medical ytterligare två fas II-studier, den ena med vuxna LADA-patienter och den andra med barn och ungdomar med typ 1-diabetes. Diamyd Medical driver framgångsrikt igenom fas II-studien inom typ 1-diabetes och kan visa att vaccinet har bromsat nedbrytningen av insulinproducerande celler hos de barn och ungdomar som ingick i studien. Med dessa resultat som grund får bolaget 2008 godkännande av både amerikanska läkemedelsverket FDA (Food and Drug Administration) och flertalet europeiska läkemedelsverk, för att påbörja de avgörande fas III-studierna inom typ 1-diabetes.

År 2009 startas även ett antal forskarinitierade studier med diabetesvaccinet Diamyd® i både Sverige, Norge och USA. I dessa studier ges även vaccinet till barn och vuxna som inte ännu utvecklat diabetes, men som ligger i risk-gruppen för att göra det.

Diamyd Medical är noterat på NasdaqOMX Nordiska Small Cap lista och aktien har varit en av årets kursraketer med en uppgång på över 50%.

Mera information finns att hitta på www.diamyd.com

DEN AUTOIMMUNA PROCESSEN OCH DIAMYD® VACCINETS EFFEKT

Vid typ 1-diabetes börjar nedbrytning av insulin-producerande celler (betaceller) redan innan diabetessymptom uppstår. Kroppens eget immunförsvar börjar av okänd anledning bryta ned cellerna och när endast 10 till 20 procent av den insulinproducerande förmågan åter-står, ger sig symptomen på diabetes tillkänna. Kroppen har då inte längre tillräckligt med betaceller kvar för att kunna producera nog av det livsviktiga insulinet. Vanliga symptom är ökade urinmängder och ökad törst, men också symptom som tilltagande trötthet, kraftlöshet, hunger och snabb avmagring. Så smånin-gom uppstår illamående och buksmärtor. Till-ståndet kan snabbt förvärras om inte barnet får vård. Ibland kan barnen vara medvet-slösa när de akut kommer till sjukhus. Den som drabbas av sjukdomen, måste snabbt få behandling med insulin och tvingas ofta vara inskriven på sjukhus under de första veckor-na efter diagnos. Sjukdomssymptomen kan utvecklas på mycket kort tid, från några dagar till månader, även om nedbrytningen av beta-cellerna pågått en mycket längre tid.

Trots insulinbehandling fortsätter grund-problemet med nedbrytningen av betacel-lerna och till slut är alla celler nedbrutna och kroppen kan inte längre bilda något eget insulin. Diamyd®-vaccinet är tänkt att stoppa eller bromsa den autoimmuna nedbrytnings-processen och rädda de kvarvarande beta-cellerna.

Studier har visat att effekten av Diamyd®-vaccinet är som bäst tidigt i sjukdomsförloppet hos patienter som nyligen diagnostiserats med typ 1-diabetes. Om dessa resultat konfirmeras i större studier, är den logiska fortsättningen att testa vaccinet vidare på personer med hög risk att få diabetes, för att på det sättet stoppa sjukdomen redan innan den brutit ut, så kallade preventionsstudier. Redan idag finns det preventionsstudier där forskare avser att utvärdera Diamyd®-vaccinet på patienter som tillhör riskgruppen för att drabbas av typ 1-diabetes.

10 · MARS 2009 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET

EXPERTPANELEN

Insulin, hälsa och vikt i balans med komplett kostprogram för diabetiker

Personligt anpassat kostprogram

600 näringsberäknade lågkolhydratrecept

Veckomenyer med tillhörande veckobrev

Interaktiv kostdagbok, måltidsräknare mm

Expertråd från bl.a. dr Annika Dahlqvist

coachen.se

Gå in på www.kostcoachen.se för mer information.www.testosteronbrist.se

03-0

9-00

93 S

E

Att dra ner intaget av kolhydrater till ett minimum. Det betyder att avstå från socker och stärkelse. Sänkt blodsocker och blodinsulin ger minskad infl amma-tion i kärlen vilket minskar kärlförkalk-ningarna och risken för hjärtsjukdom.I stället ska diabetikern öka intaget av na-turligt fett. Naturligt fett är inte infl amma-tionsframkallande och inte kärlskadande. Exempel på naturligt fett är smör, köttfett och fi skfett. Även naturliga vegetabiliska fetter är bra, som i nötter, avocado och ko-kos. Margarin, kemiskt processat fett, och omega-6-rika matoljor är infl ammations-framkallande och ska inte ätas.

Ta makten över sjukdomen och låt in-te den styra dig. Att leva med diabetes be-höver inte betyda begränsningar! Det går att leva som de fl esta andra och göra det mesta – med sunt förnuft. Tänk på helhe-ten, kost och motion är många gånger li-ka viktigt om inte viktigare än att mäta sitt blodsocker fl era gånger per dag.Liv-stilsmodifi eringar som viktnergång vid övervikt, regelbunden motion och rök-stopp har oftast större eff ekt än vad högt blodsocker vid enstaka tillfällen har på sikt.

Du som har diabetes kommer att lä-ra känna din kropp på ett sätt som många andra kanske inte får möjlighet till un-der hela sin livstid. Förr i tiden var man restriktiv med idrott, rörelse, motion och träning för diabetiker. Idag ser det helt annorlunda ut. Precis som för alla män-niskor är det viktigt för dig att hitta en träningsform som du tycker är rolig och som du trivs med. Vi är alla olika. En del vill träna i lag, andra individuellt, en del inne, andra ute. Mitt bästa råd till dig är att hitta din aktiva livsstil.

Personer som är i riskzonen att ut-veckla diabetes får samma kostråd som diabetikerna.

Genom att kostråden från myndig-heterna till diabetiker och friska innefat-tar mindre kolhydrater och mera natur-ligt fett.

Lär dig vad sjukdomen diabetes är och se vad du själv kan göra i form av egenvård för att förhindra att sjukdomen bryter ut.

Genom att undvika att vara bekväma, använd dina ben till fysisk aktivitet även om det bara innebär kortare sträckor. Se till att måltiderna fördelas över dagen. Ät lagom mängd. Det är inte meningen att man ska äta upp allt på tallriken när man är mätt. Rökning ökar risken för insjuk-nande i diabetes. Inga mediciner kan re-ducera risken för eventuell diabetes kom-plikationer lika bra som rökstopp i sig. Till er som har barn; se till att de redan tidigt lär sig att röra på sig regelbundet samt får bra matvanor med sig. Övervikt beror of-tast på för stort näringsintag i förhållan-de till det faktiska behovet.

Du som har fått beskedet att du ligger i riskzonen kommer att få fl era goda råd hur du kan förändra din livsstil. Ett av de råd du kommer att få är att röra på dig. Nu är det viktigt för dig att du hittar en ak-tivitet som du kan göra regelbundet och att du känner att du mår bra under tiden du håller på. Du få gärna ta ut dig och bli rejält svettig, det tycker kroppen om. Din kropp vill vara i rörelse varje dag. Dessut-om bör du byta om och träna 2-3 gånger per vecka. Här väljer du den träningsform som du tycker är rolig. Då kommer du att fortsätta och låta det bli en god vana.

Det är förstås fl era faktorer som påver-kar. Jag personligen brinner för att om al-la vuxna idag la till rolig och kul träning i sin vardag skulle alla bli gladare och må bättre. Då kommer vi vuxna att bli en in-spirationskälla för dem och de kommer också att välja en aktiv livsstil. Eftersom vi vet att det fi nns ett direkt samband mellan idrott och självkänsla kan jag se att den enklaste vägen faktiskt är att bör-ja träna. Med god självkänsla kommer varje individ att känna sig gladare och kunna förhålla sig bättre till både mat, stress och sin kropp. En gladare själ och en gladare kropp kommer att minska ök-ningen av till exempel diabetes.

Fråga 1:Vilka är dina bästa råd till en diabetiker?

Fråga 2:Vilka är dina bästa råd till någon som ligger i riskzonen?

Fråga 3:Hur tror du att vi skulle kunna minska ökningen av diabetes?

Annika DahlqvistLäkare och specialist i allmänmedicin

Mikael Lehtihet Läkare, Med. dr. Specialist-läkare i internmedicin, endo-krinologi och diabetologi

Anna Iwarsson Generalsekreterare, Friskis&Svettis

FOTO: THOMAS ALVRETEN

diabetesportalen.se

Prenumerer p nyheter

Fråg

Fråga:Svar:

Välkommen till

www.diabetesportalen.se

Fråga:Svar:

Fråga:Svar:

Fråga:Svar:

Fråga:Svar:

Fråga:Svar:

Fråga:Svar:

Har du diabetes?Vår diabetesmottagning tar snabbt hand om dig med typ 1 eller typ 2 diabetes.

Ersta sjukhus är ett litet, personligt sjukhus med hög medicinsk kompetens som erbjuder vård inom en rad specialistområden. Forskning och utveckling är en del av all verksamhet. www.erstasjukhus.se

Hos oss får du träffa samma läkare eller diabetessköterska vid varje besök.

Du omges av ett team som erbjuder allt vad du behöver t.ex. insulinpumpar, kontinuerlig glukosmätning, diabetesskola och fotvård.

Ersta sjukhus på Södermalm i Stockholm erbjuder vård med hög kvalité och korta väntetider. Läs mer på www.erstasjukhus.se eller ring 08-714 62 37.

När undersökte du dina ögon senast?

Till dig som har diabetes

Regelbunden ögonbottenfotografering är viktig för att

upptäcka de synhotande, oftast symptomfria, näthinneförändringarna i tid.

Vårt mobila screening-team fotograferar dig ute på din vårdcentral.

Tala med din diabetesläkare för att få en remiss för ögonbottenfotografering.

S:t Eriks Ögonsjukhus är beläget i Stockholm och bedriver både planerad och akut ögonsjukvård. Varje år tar vi emot 175 000 patientbesök från Sverige och från utlandet. I egenskap av universitetssjukhus driver vi tillsammans med Karolinska Institutet forskning, utveckling och undervisning inom ögonsjukvård. S:t Eriks Ögonsjukhus AB, som miljöcertifi erades år 2000, har 350 anställda och ägs av Stockholms läns landsting.