Handlingsprogram

1

Handlingsprogram för

Kristdemokratiska Kvinnoförbundet

Antaget av

Årskonferensen i april 2012 i Stockholms län

2

Kristdemokratiska

KVINNOFÖRBUNDET

© Kristdemokratiska Kvinnoförbundet, 2012

Sättning:

Kristdemokraternas informationsavdelning

Tryck:

Sandbergs tryckeri AB, Tibro, 2012

3

Innehållsförteckning

Förord

1. Ideologiska utgångspunkter

2. Demokrati

3. Arbetsmarknad och ekonomi

4. Kvinnors företagande

5. Kvinnors hälsa

6. Familjen och livspusslet

7. Kvinnor i krig och konflikt

8. Bostäder och infrastruktur

9. EU

10. Utbildning och forskning

11. Migration och integration

12. Miljö

13. Kvinnor, män och makt

14. Rättssäkerhet

15. Människohandel

Ordlista

4

Förord

Kristdemokratiska Kvinnoförbundet arbetar för att

förbättra kvinnors ställning i samhället och för ökad

jämställdhet mellan kvinnor och män. Förbundet arbetar

också för att intressera, uppmuntra, stödja och skickliggöra

kvinnor till insatser i politiskt arbete i nära samverkan med

moderpartiet.

Huvudbudskapet är att kvinnor och män ska ha samma

rättigheter, möjligheter och skyldigheter. Den politiska

ledningen ska vara jämställt representerad för att spegla

medborgarnas önskemål, behov och livsvillkor.

Kristdemokratiska Kvinnoförbundet bildades 1982 och har

cirka 2000 medlemmar. Vår syn på feminism har sin grund

i alla människors lika värde. En annan central utgångspunkt

i vårt arbete är syskonskapstanken, dvs. att vi alla har ett

ansvar för varandra. Med den utgångspunkten är det viktigt

för oss att stödja våra medsystrar i världen.

Alltför många kvinnor lever fortfarande i en verklighet där

deras mänskliga rättigheter inte respekteras eller där de har

möjlighet att uttrycka sitt fullvärdiga medborgarskap.

Kristdemokratiska Kvinnoförbundet arbetar på så vis för

kvinnors och mäns jämställdhet i Sverige, EU och i hela

världen.

5

Kristdemokratiska Kvinnoförbundets 7-punktsprogram ger

en god sammanfattning av vilka frågor förbundet

prioriterar särskilt för närvarande:

................. EKONOMI

Vi arbetar för att stärka kvinnors privatekonomi,

sparande och pensioner, samt för kvinnors rätt till

samma lön som sina manliga kollegor. Vi arbetar också

för att skapa de bästa förutsättningarna för kvinnors

företagande samt för att öka kvinnors representation

inom näringslivet, exempelvis i bolagsstyrelser.

................. HÄLSA

Vi arbetar för kvinnors hälsa och jämställd vård, med

särskilt fokus på unga tjejers psykiska hälsa. Vi vill också

se att all forskning och vård utformas med

genusperspektiv.

................. INTEGRATION

Utlandsfödda kvinnor som kommer till Sverige ska få

stöd i integrationen till det svenska samhället, med

speciellt fokus på inträde på arbetsmarknaden så snart

som möjligt. Liksom alla människor ska även

utlandsfödda kvinnor ha sina fulla mänskliga rättigheter.

Kulturella sedvänjor såsom former av hedersrelaterat

våld, könsstympning, tvångsgifte eller andra

inskränkningar av individens frihet ska bekämpas.

6

................. FÖRÄLDRASKAP &

SAMHÄLLSPLANERING Familjers livspussel måste

fungera. För att samhället ska må bra behöver

människan må bra i de små gemenskaperna – familjen,

skolan och det civila samhället. Alla komponenter utgör

byggstenar som tillsammans utformar en fungerande

vardag för individen och ligger till grund för ett

välmående samhälle.

................. MILJÖ

Kvinnor lämnar ett mindre ekologiskt fotavtryck på

miljön än män. Kvinnor reser miljövänligare än män och

är generellt sett mer benägna att värna en bra miljö. Det

är därmed av yttersta vikt att kvinnor tar större del i de

miljöpolitiska beslutsprocesserna

................. RÄTTSSÄKERHET

Våldet mot kvinnor är ett stort problem i alla världens

länder och finns inom alla samhällsklasser. Våld mot

kvinnor sker oftast i hemmet, på det ställe där man

borde känna sig tryggast, och våldet mot kvinnor

innebär ett trauma för miljontals barn som bevittnar

eller upplever våldet. Ökad jämställdhet och en

kraftigare lagstiftning är förutsättningar för att minska

våldet mot kvinnor.

................. KVINNOR GLOBALT

Situationen för kvinnor kan förbättras globalt och ett

7

särskilt fokus på att öka kvinnors representation och

delaktighet i demokratiska processer är eftersträvansvärt.

Våld mot kvinnor i alla former ska motverkas, vare sig

det rör sig om sexuellt våld i konflikter och krig,

utnyttjanden inom sexindustrin, människohandel,

prostitution, fruimport, könsstympning, brist på

rättigheter till den egna kroppen/reproduktion,

hedersrelaterat våld eller våld i nära relationer. Vi vill

också sprida den svenska Sexköpslagen i världen.

Jämställdhet är inte en kvinnofråga och kvinnors rättigheter

är mänskliga rättigheter. Jämställdhet är bra för alla,

kvinnor, barn, män, ekonomi, utveckling, och för hela

samhället. Därför är jämställdhet inte heller en ”sidofråga”

utan en fråga som berör alla politiska områden. Ett

jämställt samhälle är ett starkt samhälle.

Maria Fälth

Förbundsordförande

Kristdemokratiska Kvinnoförbundet

8

Kapitel 1

Ideologiska utgångspunkter

”Grunden för jämställdhet mellan kvinnor och män är alla

människors lika värde. Kvinnor och män ska ha likvärdiga villkor,

både formellt och informellt, för att kunna utveckla sin fulla potential.

Jämställdhet är att både könen får makt över sina liv, makt att

forma sitt liv utifrån sina egna önskemål.

Det är en viktig uppgift att undanröja traditionella föreställningar,

fördomar, strukturer och juridiska hinder som försvårar och

förhindrar jämställhet mellan kvinnor och män. Detta gäller

familjeliv, arbetsliv och samhällslivet i övrigt. Det handlar inte bara

om lagstiftning utan även om opinionsbildning och

attitydförändringar.

Jämställdhetsperspektivet ska genomsyra alla politikområden. Det

innebär att förslag och beslut ska analyseras ur ett

jämställdhetsperspektiv för att klarlägga möjliga konsekvenser för

kvinnor och män. Förutsättningarna för bra politiska beslut ökar när

kvinnor och män finns jämnt representerade i alla beslutande

församlingar.”

/ Ur Kristdemokraternas principprogram, antaget vid

rikstinget 2001.

9

Det finns strukturer i samhället som missgynnar kvinnor.

Utifrån synen på alla människors lika värde och rätt att

utvecklas efter sina förutsättningar kan kristdemokratin inte

acceptera orättvisa strukturer. Jämställdhet mellan kvinnor

och män handlar ytterst om etik och moral i ett samhälle

där kvinnor och män har lika möjligheter, rättigheter och

skyldigheter.

Kristdemokratiska Kvinnoförbundet bygger politik utifrån

en kristdemokratisk feminism, där rörelsen för kvinnors

jämställdhet med män sker utifrån den kristdemokratiska

ideologin och med utgångspunkt i principen om att alla

människor har samma värde. Människolivets okränkbarhet,

solidaritet med de utsatta, samt aktningen för allt levande

utgör kärnan i de värden som samhället ska gestalta och

förmedla. Jämställdhet är ytterst en fråga om demokrati och

mänskliga rättigheter.

Kristdemokratisk feminism innebär att lyfta fram att vi är

människor i första hand och att kön är sekundärt. Vi vet att

kvinnor och män har olika erfarenheter som positivt

kompletterar varandra. Därför måste samhällets strukturer

förändras. All verksamhet ska genomsyras av ett

jämställdhetsperspektiv, såväl symboliskt som praktiskt.

Först när samhället ser på den enskilda människan som den

person hon är och inte tillskriver henne specifika

10

egenskaper på grund av hennes kön, är jämställdhetsmålet

uppnått.

Kapitel 2

Demokrati

Ordet demokrati kommer från grekiskan och betyder

folkstyre. Idag är demokrati en självklarhet i diskussioner

som rör mänskliga fri- och rättigheter. I Sveriges riksdag är

nästan hälften av antalet ledamöter kvinnor medan

lokalpolitiken är mer mansdominerad. Kristdemokratiska

Kvinnoförbundet eftersträvar och arbetar för en jämställd

demokrati på alla nivåer.

För att garantera att människovärdet och de mänskliga fri-

och rättigheterna respekteras i en demokrati så behövs

också en god värdegrund. Den kristna värdegrunden utgår

ifrån människors unika och lika värde och utgör därmed en

god grund för en jämställd demokrati.

I vårt land utgör män ofta normen och detta gäller även

inom politiken. Sådana normer leder till odemokratiska

strukturer och de måste därför synliggöras och motverkas.

11

Kapitel 3

Arbetsmarknad och ekonomi

Många kvinnor har låga inkomster, inte minst de som har

garantipension. Skattebördan ska avspegla

betalningsförmågan och det är inte rimligt att personer som

har en inkomst ska behöva söka tilläggsbidrag för att klara

vardagen. Därför föreslår vi ett grundavdrag på

inkomstskatten i nivå med riksnormen för försörjningsstöd.

Då kan fler leva på sin inkomst.

Kvinnoförbundet efterlyser en mer nyanserad, öppen och

evidensbaserad rekryteringsprocess på arbetsmarknaden.

Ofta föreslår arbetsförmedlare tjänster som förstärker

rådande könsmönster. Redan under utbildningstiden måste

unga uppmuntras att bryta dessa mönster. Om män kan

vårda sina barn i hemmet måste de också kunna arbeta

inom barnomsorgen exempelvis. Barn behöver förebilder

av båda könen.

Ett exempel är brandmannayrket som har gemensamma

ingångsvärden på utbildningen, men kommuner ställer olika

krav i tjänsteutlysningen och systemet blir därför

godtyckligt. Det innebär också att machoprover på moment

som de flesta brandmän aldrig ställs inför under hela sin

yrkeskarriär slår ut kvinnor som kvalificerat sig väl för

12

utbildningen i övrigt. Detta är orimligt och representerar

gamla mönster som måste brytas och bytas ut mot

relevanta krav som speglar den verklighet som arbetet

faktiskt innebär.

När kvinnor blir föräldrar får de generellt sett sämre löne-

och karriärutveckling. För männen innebär föräldraskapet

tvärtom motsatsen, dvs. en bättre löneutveckling och större

karriärmöjligheter. Detta är naturligtvis oacceptabelt.

En annan viktig faktor är möjligheten till heltidsarbete.

Många kvinnor arbetar inom offentlig sektor. Det är rimligt

att alla kommuner agerar förebilder och erbjuder

heltidsarbete till dem som så önskar.

Flexibla anställningslösningar, heltidsarbete och

avknoppningsmöjligheter inom offentlig sektor skulle öka

kvinnors möjligheter att bli företagare och styrning över

den egna arbetssituationen.

När det gäller äldre kvinnor så måste försäkringsvillkoren

avkönas. Det är inte rimligt att kvinnor får sämre villkor för

att de statistiskt sett lever längre än män.

Kristdemokratiska Kvinnoförbundet arbetar för:

13

att införa ett grundavdrag på inkomstskatten i nivå med

riksnormen för försörjningsstöd

att alla ska ha rätt till heltid och möjlighet till deltid

att utbildning i privatekonomi erbjuds redan i

grundskolan

att relevanta kvalifikationskrav på fysisk prestation ställs

redan under utbildningar

att möjlighet till godtyckliga anställningskrav tas bort

att införa flexiblare pensionsålder

att pensionsförsäkringsvillkor inte missgynnar kvinnor

att arbeta för att den starkt könsuppdelade och

ålderssegregerade arbetsmarknaden bryts

att införa en jämställdhetscertifiering som även ska

omfatta jämställda löner

Kapitel 4

Kvinnors företagande

Genom ett målmedvetet arbete har Kristdemokratiska

Kvinnoförbundet lyft fram styrelse- och bolagsfrågor på

agendan och kommer att fortsätta att driva på för en

förändring inom näringslivet såväl som inom statliga,

kommunala och landstingsägda bolag. Regeringen har

14

redan gått före när det gäller rekrytering utifrån kunnighet,

erfarenhet och kompetens istället för kompistillsättningar.

Detta har resulterat i klart fler kvinnor på ledande

positioner.

Vi behöver ge utrymme för människors kreativitet och

förbättra villkoren, framförallt för småföretagare, så att fler,

inte minst kvinnor, lockas att driva egen verksamhet.

Att öka kvinnors företagande är en fråga om effektivt

resursanvändande. Att öka kvinnors företagande är också

viktigt för jämställdhetsarbetet i stort. Med fler kvinnor

som företagare ökar rekryteringsbasen till bolagsstyrelser,

som idag har en mycket låg andel kvinnor. Andra viktiga

faktorer är flexiblare arbetsvillkor med möjlighet att arbeta

hemifrån, fler tjänster i RUT-avdraget, fler kurser i eget

företagande redan i grundskolan. Dessa är några exempel

som ger en ökad smidighet på arbetsmarknaden och som

skulle underlätta och gynna kvinnors möjligheter att

utvecklas i karriären parallellt med ett familjeliv.

LOV, Lagen om Valfrihetssystem, har inneburit en enorm

utveckling för kvinnors möjlighet till företagande. Eftersom

många kvinnor har erfarenhet av och är experter på just

omsorgsarbete så har det inneburit ökade möjligheter för

nyföretagande. Men mer kan göras. Inte minst bör antalet

15

områden som innefattas av RUT-tjänster utökas. På så sätt

kan kvinnor hitta en naturlig ingång till näringslivet.

LOV har inte bara inneburit ökad valfrihet för brukaren,

utan även i högsta grad bidragit till att främst kvinnor som

tidigare varit hänvisade till en arbetsgivare i det offentliga

numera kan få möjlighet att starta och driva egen

verksamhet inom vård och omsorg och inom andra

områden inom socialtjänsten.

Många styrelser och bolag styrs idag av män. Även de

kommunala och landstingsägda bolagen har en dålig

könsfördelning. Här måste politiken gå före och utbilda

valberedningar, förbereda kvinnor för uppdrag, erbjuda

plats och ge utrymme att växa. Även avtal för högre chefer

måste anpassas bättre till den moderna ledaren, exempelvis

en kvinna med småbarn.

Det handlar inte om en brist på kvinnor som vill och kan,

utan om brister i rekryteringsprocesser. På många håll råder

det en sorts hemblindhet och rekrytering i de egna

mansdominerade nätverken istället för evidensbaserad,

medveten och långsiktig rekrytering.

Men det finns också positiva undantag i form av bolag som

arbetar medvetet, med mentors- och rekryteringsprogram

och som ser jämställdhetsarbetet som en viktig

16

lönsamhetsfaktor. Några av Sveriges främsta

industrikoncerner jobbar på just det här viset. De goda

exemplen måste lyftas fram som förebilder. Professionella,

lönsamma, jämställda – utan kvotering.


att underlätta för både kvinnor och män att kombinera

företagande och föräldraskap

att uppmuntra kvinnors företagande inom den offentliga

sektorn genom privatiseringar och intraprenad

att underlätta nyföretagande genom att utöka

möjligheterna att vara tjänstledig för att starta företag

att erbjuda starta-eget kurser redan i grundskolan

att förbättra och förenkla försäkringsvillkor för

egenföretagare

att förenkla och underlätta redovisning och

bokföringskrav

att kommunala och landstingsägda bolag agerar goda

exempel för mer jämställda styrelser och

chefsrekryteringar

att utveckla avtal för att möta den moderna ledaren som

kan vara småbarnsförälder och chef

att se över riskkapitalets fördelning från ALMI för

jämställt företagsstöd

att varje företag presenterar en jämställdhetsplan

17

att införa fler tjänster i RUT-avdraget

att göra LOV obligatoriskt i samtliga kommuner

att införa öppna jämförelser av könsfördelningen i

offentliga och privata bolagsstyrelser

att utbildning om styrelsearbete ingår som kursmoment

på gymnasium och högskola

att utbildningar i styrelsearbete och ledarskap med

jämställdhetsperspektiv införs redan i Ung

Företagsamhet på gymnasiet

att införa bättre fördelning av innovationsstöd, från

tillverkningsindustrin till tjänstesektorn

att se över skattereglerna för periodisering, så att

skattesystemet blir mer branschneutralt

Kapitel 5

Kvinnors hälsa

Hälso- och sjukvården ska utgå från alla människors lika,

absoluta och okränkbara värde. Trygghet, närhet, tillit,

valfrihet och kvalitet är viktiga värden i hälso- och

sjukvården. Man behöver inom vården ha en helhetssyn på

människan och ta hänsyn till såväl kroppsliga, andliga som

själsliga behov. Tillgång till god och värdig hälso- och

sjukvård ska vara oberoende av kön, ålder, bostadsort,

18

social status och ekonomiska förutsättningar.

De skillnader som finns mellan män och kvinnor, både vad

gäller hälsomönster och medellivslängd, måste beaktas. I

dag ses män fortfarande som norm inom vård och

forskning. Dock har män och kvinnor inte sällan väldigt

olika symtom på samma sjukdom. På grund av att kvinnors

kroppar fungerar och reagerar olika än mäns får de ibland

därför fel diagnos och medicinering. Det är också vanligt

att män får dyrare mediciner och snabbare vård än kvinnor.

Sjukdomar och besvär som är kvinnospecifika, såsom t.ex.

bröstcancer, behöver särskilt uppmärksammas i den

medicinska forskningen. Alternativa vårdformer ska främjas

och erbjudas för att öka valfrihet för den vårdsökande. Att

förebygga sjukdom och ohälsa är förutom egenvård

kommunernas och landstingens ansvar, och det är viktigt

att man noga samordnar det förebyggande folkhälsoarbetet.

Ohälsan bland unga kvinnor ökar lavinartat. Allt fler unga

lider av depression, ångest och panikångest och självmord

bland unga ökar trots att självmord bland vuxna går ned.

Ätstörningar, självskadebeteenden och hög

alkoholkonsumtion har blivit allt vanligare bland unga

kvinnor. Nätmobbing och utsatthet på nätet ökar.

Grooming, dvs. vuxnas kontakter med barn i sexuella

19

syften, blir allt vanligare. Denna utveckling måste

motverkas. Alla elever ska garanteras tillgång till stöd för

psykisk och fysisk ohälsa under alla dagar i veckan.

Ungdomsmottagningar och ungdomsrådgivningar spelar en

ovärderlig roll i rådgivningsverksamhet och stöd i

exempelvis preventivmedelsfrågor.

Vårt samhällsklimat och utbildningsväsende måste i större

grad genomsyras av förhållningssätt som stärker

självrespekten, självförtroendet och självbilden hos våra

unga. Materiell standard ska inte stå i motsättning till dålig

psykisk hälsa. I dag är allt för många unga, inte minst

kvinnor, utan verktyg och möjligheter att växa tryggt

inifrån.


att öka antalet kvinnor som deltar i kliniska studier och

därmed förbättra könsfördelningen inom forskningen

att höja kunskapsnivån hos både profession och

allmänheten om skillnader mellan kvinnors och mäns

symptom och sjukdomsförlopp

att genusmedicin blir en obligatorisk del av

läkarutbildningen och att jämställdhetsperspektiv utgör

en del i all vård- och omsorgsutbildning

20

att det ska bedrivas mer forskning kring hälsa ur ett

könsperspektiv och att den medicinska forskningen ska

uppmärksamma kvinnospecifika sjukdomar

att man vid kliniska läkemedelsprövningar ska inkludera

både män och kvinnor och att materialet ska analyseras

könsspecifikt

att den könssegregerade arbetsmarknadens orsaker till

sjukskrivningar ska följas upp

att det ska skapas arbetsmiljöer som leder till minskade

sjukskrivningar

att öka jämställdheten mellan kvinnor och män i

arbetslivsinriktad rehabilitering

att öka de ekonomiska resurserna för att tidigt kunna

hjälpa barn och ungdomar med psykiska problem

att preventiv skolhälsovård ska uppmärksamma problem

med ätstörningar

att det ska bedrivas mer forskning kring kvinnor och

missbruk av läkemedel, alkohol och droger

att samarbetet mellan myndigheter ska fördjupas i syfte

att motverka våldsbrott mot kvinnor

att skolor uppmuntrar till mer fysisk aktivitet under

skoltid

att öka anslaget till kuratorsverksamheten inom

studenthälsan på högskola och universitet

21

att kunskaper om första hjälpen till psykisk hälsa bör

spridas över hela landet

Kapitel 6

Familjen och livspusslet

I dagens samhälle upplever många kvinnor stress och

många får inte livspusslet att gå ihop. Det kan kännas

omöjligt att hinna med både jobb, barn, partner, fritid,

hem, föräldrar och det pusslas i almanackorna för att få alla

bitar på plats. Fortfarande är det kvinnorna som bär det

största ansvaret för att livspusslet ska gå ihop.

Kristdemokratiska Kvinnoförbundet eftersträvar ett

jämställt samhälle där kvinnor inte behöver halka efter i

arbetslivet på grund av att de har fött barn och där männen

inte behöver halka efter i föräldrarollen. Förbundet vill

bland annat ersätta dagens 90 garantidagar med 100 icke

överlåtningsbara barndagar var till föräldrar som har barn i

åldern 1-3 år. Dagarna ska kunna tas ut som hel, tre

fjärdedels, halv, en fjärdedels eller en åttondels dag och

ersättningen ska motsvara föräldrapenningen. Man får

endast ta ut en dag per vecka och den som är ensam

vårdnadshavare får själv använda alla de 200 dagarna.

22

Alla försäkringar och stöd som finns för barnfamiljer

används i högre grad av kvinnor än av män och detta får

tydligt negativa konsekvenser för kvinnors hälsa, yrkesliv,

lön och pension. Detta kan bara förändras med hjälp av nya

attityder och kraftfulla politiska åtgärder och incitament.

Antalet reserverade dagar i föräldraförsäkringen har visat

sig leda till att fler pappor tar ut föräldraledighet, att därför

utöka dessa dagar ytterligare skulle vara positivt för

jämställdheten, samt ha en positiv effekt på kvinnors

löneutveckling.

Jämställdhet är bra för hela familjen; barn har rätt till båda

sina föräldrar och familjer där detta fungerar skapar

harmoni. Enligt TCO:s pappaindex tar 60 procent av

papporna inte ut någon föräldrapenning alls under barnets

första år, medan 76 procent av alla pappor tog ut de tio

”pappadagarna” i samband med barnets födelse. En

utökning av dessa dagar är därför en god åtgärd för att få

fler pappor delaktiga under barnets första levnadsår.

Jämställdhet börjar i hemmet.

Det är viktigt med opinionsbildning så att föräldraledighet

för både män och kvinnor betraktas som utvecklande och

kompetenshöjande för individen.

23

Statens uppgift är att ge ekonomiskt stöd eller avdragsrätt

till föräldrar så att de själva kan välja barnomsorg.

Samhällets stöd ska följa barnet och inte stödformen.

Barnomsorgspengen har fastslagit detta och öppnat för en

större valfrihet i barnomsorgen över hela landet.

Kommunernas uppgift är att tillhandahålla subventionerad

förskoleverksamhet för dem som så önskar. Denna ska

präglas av jämn och god kvalitet med både kvinnor och

män som förebilder. Etableringsfrihet ska råda när det

gäller de olika formerna av barnomsorg.

Ensamstående kvinnors situation kräver särskild

uppmärksamhet. Samhällets stöd till ensamstående

föräldrar måste förbättras. Vi anser det vara av största vikt

att samhället erbjuder barnomsorg på obekväm arbetstid då

framförallt ensamstående föräldrar hamnar i kläm om de

har arbeten på obekväm arbetstid.

Europas demografiska kris innebär att den åldrande

befolkningen och de minskande födelsetalen ger en allt

mindre yrkesarbetande andel av befolkningen, vilket

påverkar tillväxten, pensionssystemen och arbetslivet. I

detta sammanhang är det nödvändigt att kvinnors

sysselsättningsgrad i Europa ökar. Attityder till jämställdhet

och kvinnors deltagande i arbetslivet är på så vis inte bara

24

en demokrati- och rättvisefråga, utan också viktigt för en

framtida ekonomisk tillväxt.

I varje kommun bör det finnas minst en familjecentral där

föräldrar och barn är välkomna för vård, föräldrastöd,

öppen förskola etc. Behovet av föräldrastöd i dagens

samhälle är stort och föräldrastöd är en nyckel för att skapa

tryggare familjer.

Anhöriga står för 70 procent av den totala hjälpen till

personer över 75 år som bor hemma. Att regelbundet vårda

anhöriga är en faktor som bidrar till tidspress. Anhörigvård

innebär oftast att man hjälper föräldrar och svärföräldrar på

olika sätt. Vård av anhöriga utförs oftare av kvinnor än av

män. Det är viktigt att erbjuda anhörigvårdare stöd och

ersättning. Kristdemokratiska Kvinnoförbundet vill därför

införa 10 så kallade vaf-dagar (vård av förälder) per person

och år.


att 100 barndagar tillfaller vardera föräldern som har

barn i åldern 1-3 år med en ersättning motsvarande

föräldrapenningen

att antalet reserverade dagar för vardera föräldern utökas

från dagens 60 dagar till 90 dagar

25

att kommunerna ska erbjuda barnomsorg på obekväm

arbetstid

att SGI ska skyddas i minst 3 år från barns födsel

att kommuner som inte kan uppfylla kraven om

barnomsorg inom viss tid blir ersättningsskyldiga

gentemot föräldrarna

att flexibiliteten inom barnomsorgen ökar så att arbetsliv

och egenföretagande enklare går att förena med

föräldraskap

att tillgång till genuspedagoger ska finnas i varje

kommun och att dessa ska vara tillgängliga för all

barnomsorg

att försäkringskassans arbete med att behandla kvinnor

och män lika vid ansökan om föräldraledighet ska

fortsätta, och att jämställdhetsmålen återinförs

att de så kallade pappadagarna i samband med barnets

födsel förlängs från 10 till 30 dagar

att taket inom föräldrapenningen höjs

att försäkringskassan får i uppdrag att genomföra

informationssatsningar kring föräldraledighet och

föräldraskap och kring vikten av ett jämställt ansvar för

hem och barn, med särskild hänsyn till nya svenskars

språkkunskaper

att det ska finnas minst en familjecentral i varje kommun

26

att Sveriges kommuner och landsting (SKL) genomför

en översyn av föräldrautbildnings-verksamhet och

föräldrastöd i landets alla kommuner

att alla kommuner ska se över möjligheterna att erbjuda

flerfamiljsystem och familjedaghem för de familjer som

så önskar

att föräldrar som har barn med stor risk för infektioner

får särskild hjälp med vård av barn i hemmet

att regeringen tillsätter en utredning som utreder vilka

ytterligare tjänster som, inom ramen för RUT, kan

underlätta livspusslet för småbarnsföräldrar

att underhållsstödet till ensamstående föräldrar höjs

att ensamstående föräldrar som är heltidsstuderande på

högskolenivå ges ett utökat månatligt barntillägg

att alla kommuner ska erbjuda unga ensamstående

mammor särskilda stödgrupper

att makar automatiskt får delad premiepension om de

inte genom aktiv begäran önskar frångå denna regel

att införa 10 vaf-dagar (vård av förälder) per år och

person

27

Kapitel 7

Kvinnor i krig och konflikt

Världen vi lever i är tyvärr ingen fredlig plats. Varje dag på

nyheterna hör vi talas om olika konflikter runt om på vår

jord. Konflikter skapar en våldskultur som särskilt drabbar

kvinnor. I dag är ca 90 procent av alla krigsoffer civila. Det

faktum att kvinnor drabbas hårt i konflikttider betyder dock

inte att de alltid är offer, svaga och passiva. Kvinnor visar

tvärtom ofta stor handlingskraft i krigstider.

Våld mot kvinnor har en tendens att öka i konfliktdrabbade

områden. Genom militarisering och vapennärvaro

moraliseras våld som problemlösningsmetod och detta

drabbar framförallt kvinnor. Kvinnor riskerar bland annat

att utsättas för våld, avskyvärda kränkningar, systematiska

våldtäkter, tortyr, ekonomiskt slaveri och tvångsäktenskap.

Det sexuella våldet som förekommer i konflikter är varken

kulturellt eller sexuellt. Det är kriminellt och bör hanteras

utifrån det. Ingen annan kränkning av mänskliga rättigheter

avfärdas rutinmässigt med att det skulle vara

“ofrånkomligt”.

Kvinnor har under historiens lopp varit

underrepresenterade när det gäller beslutsfattande i såväl

28

nationella, regionala som institutionella sammanhang, vilket

gör att kvinnors ställning blir extra sårbar. Flickor och

kvinnor har inte tillåtits gå i skolan, inneha resurser eller

påverka maktstrukturer i samma utsträckning som män. Att

ge kvinnor samma möjligheter som män att delta i arbetet

med att förebygga, hantera och lösa konflikter är en viktig

utgångspunkt för demokrati, jämställdhet och utveckling.

Kvinnor behöver finnas både inom försvaret och i

fredsuppbyggande verksamheter för att kunna vara med

och påverka i dessa situationer. FN ska se till att de

fredsbevarande styrkorna alltid har som mål att ha lika

många kvinnor som män ute i fält. Kvinnor som ingår i

fredsbevarande styrkor behövs i konfliktområden för att

kunna möta de kvinnor som drabbas.

Det är av största vikt att Sverige jobbar för att det svenska

försvaret ska präglas av jämställdhet. Kvinnor ser ofta

konflikter ur en annan synvinkel än män. Det är viktigt att

jobba för att fler kvinnor ska finnas representerade både på

ledande positioner inom försvaret och i utrikespolitiken.

Kristdemokratiska Kvinnoförbundet arbetar för att sprida

de internationella konventioner som stärker kvinnors

mänskliga rättigheter samt betonar vikten av kvinnors

betydelse i fredsarbete. Att sprida och stärka de

29

internationella konventionerna och resolutionerna för att

stärka kvinnors mänskliga rättigheter har en stor betydelse

för hur framtiden utformas.

Samordning av hjälporganisationer i krigszoner behövs för

att skapa snabbare stabilitet för de mest behövande barnen

och kvinnorna. Det är också nödvändigt att berätta om

historien så att den inte upprepas. Men framför allt behöver

vi se kvinnors rättigheter som mänskliga rättigheter.


att internationella konventioner och resolutioner som

skyddar kvinnors rättigheter och kräver kvinnors

representation efterföljs

att förbjuda vapenexport till länder med diktatur eller

brister i mänskliga rättigheter

att Sverige, EU och FN ska kräva jämställda

delegationer och jämställd representation i nya

demokratier

att kräva att Sverige, EU och FN kräver att

fredsbevarande eller fredsuppbyggande insatser ska vara

jämställda

att CEDAW, Kvinnokonventionen, blir svensk lag

att FN:s säkerhetsråds resolutioner 1325, 1880, 1890,

samt 1960 implementeras och efterföljs i praktiken

30

att Sveriges regering skriver en årlig rapport om sitt

säkerhetsarbete

att införa en särskild representant som på EU-nivå

bevakar kvinnors situation i krig och sexuellt våld som

krigsföring

att våldtäkter som krigsföring ses som en

rättssäkerhetsfråga och inte en kvinnofråga

att kvinnors speciella skäl för asyl, såsom sexuellt våld

eller utsatthet, beaktas i migrationsprocesser

att öka samordningen av hjälporganisationer för att

skapa snabbare stabilitet för de mest behövande barnen

och kvinnorna

att det svenska försvarsarbetet präglas av jämställdhet

att fler kvinnor finns representerade både på ledande

positioner inom försvaret såväl som i utrikespolitiken

Kapitel 8

Bostäder och infrastruktur

Att ha både kvinnor och män i åtanke när man diskuterar

bostäder och infrastruktur borde vara grundläggande. Vi

vet att kvinnor och män har olika resvanor, väljer olika

boendeformer och upplever olika behov av trygghet vad

gäller just resande och boende.

31

Enligt en undersökning av Sveriges Bostadsrättscentrum är

det fler män än kvinnor som fattar beslut i landets

bostadsrättsföreningar. Det innebär att kvinnors inflytande

över boende och boendemiljö inte är lika stort som

männens. Nya sätt att fånga upp kvinnors åsikter behövs

och är viktigt vid bostads- och infrastrukturutveckling. Bara

för att alltför många tackar nej till traditionella

påverkansforum som bostadsrättsstyrelsen så betyder det

inte att deras åsikter inte behövs.

Nordea kom efter finanskrisen 2010 med en

privatekonomisk undersökning som visar att kvinnor oroar

sig mer än män i fråga om den närmaste framtiden för

hushållsekonomin och boendet.

När det gäller ägandet av bostad och kunskapen om såväl

den egna ekonomin som privatekonomi i allmänhet så

behöver kraftiga satsningar göras. Alltför få har en

tillräckligt god kunskap och överblick över de konsekvenser

som lån, räntor och andra ekonomiska faktorer innebär.

Här blir lätt kvinnan den svagare parten, då hon

fortfarande, statistiskt sett, har lägre inkomst än mannen.

Att äga sin egen bostad kan innebära både ökad livskvalitet

och trygghet. Därför är det viktigt att skapa erbjudanden

32

om köp- och ägandemöjligheter. Det kan vara allt ifrån

formuleringar i låneerbjudanden, skolundervisning om att

äga sin bostad till hur inkomster och utgifter bör fördelas

för en rimlig och god livskvalitet.

Delat ägande av bostad gör det möjligt att få dubbelt ROT-

avdrag och möjligheten till avdraget har bidragit till att

många kvinnor har blivit delägare i bostäder som tidigare

endast tillhörde deras partner. ROT-effekten har på så vis

förbättrat många kvinnors ekonomi.

Med ett grundavdrag på skatten för inkomst så skulle fler

kvinnor ha bättre möjlighet att äga sitt boende och också

mindre behov av bostadsbidrag. Bidrag innebär ofta en

inlåsningsfaktor, ju mer du tjänar desto mer förlorar du,

krona mot krona.

Kvinnor ser fler fördelar med att åka kollektivt än vad

männen gör och de pekar oftare på att det är miljövänligt.

Kvinnor tenderar också att oftare välja miljövänligare

resealternativ än männen. Ett framtidsalternativ är förarlös

spårtaxi som inte tar ombord fler än dig och ditt sällskap

och som bara stannar på just din valda hållplats. Det är

även viktigt att busslinjer ger möjlighet till avstigning på en

för individen tryggare plats längs den givna busslinjen.

33

Många unga har svårt att få råd med sitt första boende. Inte

minst i storstäder är detta ett stort problem. Med ett

skattefritt bosparande på upp till ett halvt basbelopp per år

skulle fler unga få råd att köpa bostad. Det skulle innebära

att en person under 30 år kan bospara 22 000 kr skattefritt

per år och på så sätt skulle fler unga kunna spara ihop till en

handpenning för ett boende. Då skulle också kvinnor, som

är underrepresenterade när det gäller ägande, få en rimligare

chans att köpa och äga sitt boende.

Det blir allt vanligare att man i analyser, undersökningar

och bedömningar av bostads- och infrastrukturfrågor tar

med jämställdhetsperspektiv. Vid planering av nya

bostadsområden är det viktigt att kvinnor är delaktiga på

olika nivåer. Vi har olika sätt att se på tillgänglighet,

trygghet, vad som bör placeras nära entrén, hur

parkeringsplatser kan utformas på ett tryggare sätt och hur

närområdet kan göras mer användarvänligt. Ett exempel är

utformningen av tvättstugor i flerfamiljshus som kan ha

större betydelse än man kan tro. Samma sak bör gälla vid

omstrukturering av befintliga bostadsområden.


att kvinnors synpunkter tas tillvara vid byggnation och

omstrukturering av bostadsområden

34

att kollektiva transportmedel utvecklas med flera

målgrupper i åtanke

att skapa tydliga trygghetslösningar för kollektivtrafiken

kvälls- och nattetid så fler kvinnor vågar åka

att införa förarlös spårtaxi med den enskildas hållplats

som enda mål

att forskning kring boende i högre utsträckning tar

hänsyn till såväl män som kvinnor

att införa ett skattefritt bosparande på upp till ett halvt

basbelopp per år fram till 30 års ålder

Kapitel 9

EU – Europa och jämställdhet

Jämställdhet mellan kvinnor och män står inskrivet i EU:s

grundlag. Kristdemokratiska Kvinnoförbundet arbetar för

att jämställdhetsfrågorna ska prioriteras inom EU i enlighet

med fördraget, så att kvinnor ges samma rättigheter och

möjligheter att påverka och förverkliga sina liv.

De senaste åren har många framsteg gjorts för att förbättra

jämställdheten i Europa, men mycket återstår att göra.

Diskriminering förekommer fortfarande och kvinnor har

inte i lika stor utsträckning tillgång till maktpositioner inom

35

politik och näringsliv. Jämställda löner, som endast ser till

erfarenhet och kompetens, är sällsynta. Tillgången till hälso-

och sjukvård är mycket varierande och de enskilda

ländernas socialsystem gällande barntillsyn, föräldraledighet

och pensioner har ofta en begränsande inverkan på

kvinnors livsmöjligheter.

För att Europa ska klara den internationella konkurrensen

måste kvinnors sysselsättning öka och ett

jämställdhetsfokus finnas, inte minst i lönesättningen.

Jämställdhetspolitiken är ett grundläggande instrument för

ekonomisk tillväxt, välstånd och konkurrenskraft och

därigenom också för tillväxt och sysselsättning. Att vara

anställd och få lön är av avgörande betydelse för kvinnors

ekonomiska oberoende. Om EU:s målsättningar om ökad

sysselsättning ska kunna uppnås måste också andelen

kvinnor som arbetar öka.

Våld mot kvinnor, framför allt i hemmen är fortfarande ett

stort problem, likväl patriarkala strukturer som inskränker

kvinnornas frihet till hemmets fyra väggar.

Människohandeln berör hundratusentals kvinnor i Europa

som utnyttjas inom sexindustrin varje år. Kristdemokratiska

Kvinnoförbundet vill sprida den svenska sexköpslagen i

Europa.

36

Kvinnor är också de som drabbas hårdast av väpnade

konflikter där våldtäkter och stympningar används som

vapen i krig. EU bör gå i spetsen för att bekämpa sådant

våld, oavsett om det sker inom eller utanför EU:s gränser.

Behovet av överstatliga lösningar är stort också på

miljöområdet, där kvinnor globalt sett bidrar minst till

utsläppen men drabbas mest av dem. Genom att i större

grad involvera kvinnor i de processer som arbetar för

alternativa lösningar och ett hållbart samhälle kan många

framsteg göras. Miljöanpassad teknik och miljövänliga

lösningar för samhällsplanering, transporter och

energiförsörjning ska överföras mellan länder inom det

europeiska samarbetet.


att påverka arbetet inom EU för en ökad jämställdhet

inom EU:s kompetensområden

att jämställdhetsintegrera alla politiska förslag som ska

gälla inom EU

att utöva påtryckningsarbete för att förslag som

förbättrar jämställdheten prioriteras

att skapa en inom EU-post som arbetar med

implementering av resolutionerna 1325, 1890 och 1960

37

att övergrepp mot kvinnor och barn som begås av

svenska medborgare i andra länder bestraffas i Sverige

Kapitel 10

Utbildning och forskning

Rätten till en bra utbildning är universell och i Sverige har

vi kommit långt med att kunna erbjuda möjligheter till olika

åldersgruppers lärande, oberoende av materiell status.

Forskning har dock visat att utbildningsväsendet

fortfarande är långt ifrån jämställt.

Skolornas brister gällande jämställdhet leder till att

cementera könsroller som sedan upprätthålls genom hela

livet. Jämställdhet i skolan innebär att flickor och pojkar ska

ha likvärdiga förutsättningar att upptäcka, pröva och

utveckla sin fulla potential som människor. Det förutsätter

kunskaper om skillnader, likheter och olikheter mellan

kvinnor och män samt sociala förväntningar och strukturer

i skolan. Skillnader mellan flickor och pojkar i mognad,

värderingsmönster, språk och prestationer måste

uppmärksammas och påverka skolans arbetssätt.

38

Klassrumsforskningen visar att pojkar får mer

uppmärksamhet än flickor. Pojkar upptar större delen av

elevtiden och tilltalas på ett annat sätt av lärarna. Tysta

pojkar aktiveras medan tysta flickor negligeras.

Undervisningen anpassas också mer efter pojkars intressen

än efter flickornas. Kristdemokratiska Kvinnoförbundet

verkar för att betydande insatser görs för att vuxna ska

uppmärksamma hur könsrollerna styrs av värderingar.

Förskolan och grundskolan är till stor del en

kvinnodominerad värld. Det är viktigt att sträva efter att

lärarkåren och skolledningen består av både kvinnor och

män.

Särskild vikt bör också läggas vid val till gymnasieskolan.

Flickor ska uppmuntras att välja tekniska program liksom

pojkar att välja humanistiska och omvårdnadsprogram.

Valet av utbildning är naturligtvis viktig för att påverka en

mer jämställd arbetsmarknad.

Det finns en klar segregation mellan “kvinnliga” och

“manliga” utbildningar, även på högskolenivå, som har

varit svår att bryta och som medför en problematik.

Universitet och högskolor har en viktig uppgift när det

gäller att skapa ett jämställt samhälle.

39

På universitetsnivå dominerar de unga kvinnorna, både i

antal som läser vidare och i uppnådda betyg.

Men trots att det är kvinnorna som dominerar på högskole-

och universitetsnivå skiftas balansen på forskarnivån. Fler

kvinnor påbörjar forskning på de första nivåerna (till

exempel doktorandnivå), men fler män blir professorer eller

når andra högt uppsatta tjänster inom forskar- och

universitetsvärlden.

Vidare har kvinnliga forskare svårare att få anslag för sin

forskning, speciellt gällande den excellenta forskningen där

mycket pengar fördelas på ett fåtal, sedan tidigare kända,

män. Kvinnor behöver också i högre utsträckning tillföra

egna medel för att få sin forskning finansierad jämfört med

män, trots att studier visat att männen på inget sätt

uppvisar bättre eller mer tillförlitlig forskning än sina

kvinnliga kollegor.

Det är oerhört viktigt att lyfta läraryrkets status. Forskare

vid Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering,

IFAU, har visat att de som studerar på lärarutbildningen i

dag har betydligt sämre betyg från gymnasiet än vad

lärarstudenterna hade för tjugo år sedan. Lärarutbildningen

har blivit allt mindre populär och läraryrkets

attraktionskraft har minskat. Bristen på

40

utvecklingsmöjligheter inom läraryrket kan vara en orsak till

detta.

Lönerna har dessutom sjunkit i relation till andra

jämförbara yrken och lönespridningen har varit liten. En

mycket kompetent lärare som har arbetat länge har inte

kunnat få upp sin lön mycket jämfört med dem som är nya

i yrket. När man jämför lönerna för högstadielärare som

har varit yrkesaktiva i 15 år har de svenska lärarna bland de

lägsta lönerna inom OECD.

Skolan måste också bli bättre på att motverka kränkningar i

skolan. Skolan behöver utrymme att diskutera värderingar,

allt från mobbning till sex och samlevnad. Önskvärt vore

att livskunskap fick en sådan status att det skulle tas fram

en nationell standard och en tilläggsutbildning för lärare.

Anti-mobbningsprogram kan fokusera på ”att hissa istället

för att dissa” och likabehandlingsplanen på skolan ska vara

ett levande dokument som ständigt behandlas.

Hedersproblematik är ytterligare ett område som ställer

stora krav på skolans jämställdhetsarbete. Hedersfrågor bör

därför integreras i skolans undervisning med målet om att

skapa en attitydförändring hos den unga generationen.

Rektorer, lärare och andra vuxna i skolan måste ha bättre

kunskaper och beredskap på detta område.

41


att genuspedagoger ska finnas tillgängliga i varje

kommun

att barngrupperna inom förskola och skola har en

sådan gruppstorlek att barnens behov och välbefinnande

tillgodoses

att den snedfördelade rekryteringen till

förskollärarutbildningen aktivt förändras genom ett

medvetet rekryteringsarbete

att likabehandlingsplanerna blir till levande dokument i

skolorna

att gymnasieskolan eftersträvar en jämnare

könsfördelning på varje program

att en nationell standard tas fram till ämnet livskunskap

som diskuterar värderingar, inklusive en

tilläggsutbildning i ämnet för lärare

att kunskaperna om hederskultur förbättras bland all

personal inom skolan

att en jämn fördelning av kvinnor och män inom

lärarkåren och skolledning eftersträvas

att satsningar görs för att höja läraryrkets

attraktionskraft och status, bl.a. genom att införa fler

utvecklingsmöjligheter i yrket, samt att höja lönerna

42

att högskolan eftersträvar en jämnare könsfördelning

inom varje utbildningsområde

att fler kvinnor uppmuntras att doktorera så att

tillsättningar av professurer får en bättre könsfördelning

att diskriminering av kvinnliga forskare

uppmärksammas och förhindras genom könsneutrala

anslagsförfaranden

att särskilda forskningsanslag upprättas som

öronmärks för kvinnorelaterad forskning

Kapitel 11

Migration och integration

Hälften av alla personer som söker sig till Sverige varje år är

kvinnor. De flesta har flytt från våld och förtryck. Många

andra har lämnat en fattig och utsiktslös tillvaro bakom sig

och hoppas finna ett bättre liv i Sverige tillsammans med

sina makar och barn.

Trots att dessa kvinnor ofta bär med sig tragiska

upplevelser som skiljer sig från männens bygger dagens

lagstiftning, och den praktiska ärendehanteringen, i hög

grad på att det är män som är asylsökande. Det är också

43

främst männens asylskäl som är prejudicerande vid bifall av

asylansökningar. I flera avseenden behövs det nya politiska

förslag på migrationsområdet med fokus på kvinnors

situation.

Migrationspolitiken får inte leda till att familjemedlemmar

avlägsnas från varandra och barnperspektivet ska alltid

finnas med i migrationsärenden. Kvinnors särskilda behov

vid asylärenden skall tillgodoses, inte minst för att kunna

skapa korrekta bedömningsunderlag.

Utgångspunkten för integrationspolitiken är att ge kvinnor

och män förutsättningar för att kunna ta ansvar för sitt eget

liv. Samhället ska medverka till att underlätta och skapa

förutsättningar för en välfungerande integration, såväl på

arbetsmarknaden som i samhället. Alla former av

diskriminering och främlingsfientlighet ska motverkas.

En viktig del i integrationsarbetet är utbildning i det

svenska språket, samhällskunskap samt en anpassning av

tidigare förvärvade arbetskunskaper till svensk kontext.

Kunskap om lagstiftning, kultur och sedvanor betyder

mycket för integrationsarbete, varför invandrare och

flyktingar bör erbjudas introduktionsarrangemang och

kontaktfamiljer direkt.


44

att kvinnors speciella skäl till asyl tillgodoses

att alla asylsökande kvinnor ska få ett enskilt samtal

utan man och barn, med en handläggare som är kvinna

att migrationspolitiken ses över så att

familjemedlemmar inte avlägsnas från varandra och att

barnperspektivet och barnkonventionen alltid finns med

i bedömningen av migrationsärenden

att flyktingar och invandrare direkt erbjuds svenska

kontaktfamiljer vid introduktionsarrangemang

att fler kulturtolkar utbildas och används i kontakten

med myndigheter

att utbildning i svenska språket och samhällskunskap

erbjuds snarast parallellt med erbjudande om

barnomsorg

att påskynda nya svenskars inträde på arbetsmarknaden

med speciellt fokus på utlandsfödda kvinnor

att motverka alla former av diskriminering och

främlingsfientlighet i samhället

att bygga broar mellan utlandsfödda svenskar och

svenskar födda i Sverige genom integrationssatsningar

att avskaffa eller se över två-årsregeln och göra kraven

för permanent uppehållstillstånd för berörda kvinnor

och barn mer rimliga

att förbättra kontrollen av så kallad fruimport, bl.a. via

ett register på Migrationsverket

45

att erbjuda kvinnor med anknytningsrelationer

språkutbildning samt information om rättigheter även

under tillfälligt uppehållstillstånd

att kommuner arbetar för att aktivt motverka

bostadssegregation

Kapitel 12

Miljö

Miljön utgör en grundläggande förutsättning för

mänsklighetens framtid. Behovet av nytänkande och

effektiva åtgärder är stort och aldrig förr har så många

engagerat sig i kampen för en bättre miljö. Verkningsfulla

insatser, ökad kunskap och ett brett internationellt

samarbete mellan toppolitiker, internationella

organisationer, företrädare för näringslivet,

frivilligorganisationer och vanliga medborgare behövs för

att bromsa den negativa utvecklingen och bevara miljön för

kommande generationer.

Nya studier visar att kvinnor generellt lämnar mindre

ekologiska fotavtryck än män, vilket är något som

Kristdemokratiska Kvinnoförbundet vill belysa. Därför är

46

det av yttersta vikt att vi nu på ett konkret och tydligt sätt

börjar belysa miljöfrågor ur ett kvinnoperspektiv.

Orsaken till kvinnors och mäns olika ekologiska fotavtryck

bygger till största delen på de globala skillnaderna som

råder gällande jämställdhet och ekonomiska tillgångar.

Dessa skillnader ligger också till grund för att det generellt

sett är fattiga kvinnor som påverkas mest vid

klimatförändringar och naturkatastrofer, samtidigt som de

ger en mycket liten negativ påverkan på miljön. Det är

viktigt att dessa strukturella skillnader uppmärksammas så

att miljöarbetet även inkluderar åtgärder som förbättrar

jämställdheten och levnadsvillkoren för kvinnor runtom i

världen samt inkluderar kvinnor i beslutsfattande processer.

Dessutom är det av stor betydelse att kunskapen om de

ekologiska fotavtrycken och så kallade Water footprints

används så att de som belastar miljön mest ändrar sitt

beteende, i syfte att både rädda miljön och de miljontals

fattiga som idag drabbas hårdast av miljöförändringarna.

Utmaningen är att både uppmärksamma skillnaden mellan

fattiga och rika länders klimatpåverkan samt mellan kvinnor

och mäns olika inverkan på miljön.

Att arbeta för miljön är nödvändigt, både för vår egen och

för kommande generationers skull. Kvinnoförbundet vill

47

därför att kvinnor skall ha samma rättigheter och

möjligheter till utveckling och inflytande som män så att vi

gemensamt kan skapa ett hållbart, klimatsmart samhälle.

Att bekämpa fattigdom är klimatsmart. Fattigdom betyder

att man måste använda billigaste, ofta miljöovänliga

alternativ för uppvärmning mm. Fattigdomsbekämpning är

därmed viktig även ur miljösynpunkt.


att verka för att kvinnors representation i beslutsfattande

församlingar höjs

att verka internationellt för en minskad klyfta mellan

kvinnors och mäns tillgång till mark, krediter och

produktionsmedel

att stärka kvinnors ekonomiska situation genom riktade

biståndsprojekt, exempelvis mikrokrediter

att satsa på transportmöjligheter som globalt stärker

kvinnors mobilitet, t.ex. bättre kollektivtrafik i

utvecklingsländerna

att överväga introduktionen av individuella

utsläppsrätter som ett sätt att skapa mer jämställdhet

och hållbarhet på transportområdet

att betona jämställdhet i EU:s arbete för en hållbar

utveckling

att främja miljömässigt försvarbara konsumtionsmönster

48

att flygbolag utvecklar nya flygtekniker och minskar

bränsleförbrukningen

att påvisa, belysa och motverka att kvinnor - särskilt

fattiga och utsatta kvinnor - får bära kostnaderna för

andras ohållbara livsstilar till priset av sin egen hälsa

att satsa på klimatsmart samhällsplanering och hållbart

byggande

att integrera ett tydligt jämställdhetsperspektiv i det

nationella arbetet för en hållbar utveckling

att satsa på jämställdhet som förutsättning för hållbar

utveckling i Nordiska rådets hållbarhetsarbete

att sprida kunskapen om hur konsumtion, boende och

transportval påverkar miljön och vilka alternativa

lösningar som är mer miljövänliga

att jämställa förmånsbeskattningen mellan förmånsbilar

och cykel samt kollektivtrafik

att sänka priset för miljömärkta resor, såsom exempelvis

tågresor

att satsa på forskning och stöd kring förnybara/CO2-

neutrala energikällor

att ta fram en miljömärkning på matvaror och kläder

utifrån den enskilda varans påverkan på miljön

49

Kapitel 13

Kvinnor, män och makt

Varför är det viktigt att kvinnor och män har lika stora

möjligheter och tillgång till makt? En anledning är beslutens

kvalitet. Både kvinnors och mäns erfarenheter behövs som

underlag när beslut fattas. Mycket kompetens går till spillo

när halva befolkningen lämnas utanför beslutsfattandet.

Besluten som fattas får större legitimitet när de är bättre

förankrade och representativa.

Det finns få kvinnor på maktpositioner i samhällstoppen.

Tre fjärdedelar av de så kallade toppjobben innehas i dag av

män. I näringslivet finns ytterst få kvinnliga toppchefer, år

2010 uppgavs siffran till endast 5 procent. Av börsnoterade

företag var endast 7 av 262 verkställande direktörer

kvinnor.

Kristdemokratiska Kvinnoförbundet strävar efter att

rekrytera kvinnor och öka kvinnorepresentationen inom

det egna partiet och inom politiken som helhet, men också i

övriga samhället. Strävan efter jämn könsfördelning på

maktpositioner är av största vikt för demokratin.

Forskning har kartlagt att kvinnor och män innehar olika

slags makt- och chefspositioner. En jämställd

50

representation finns främst i politiken och på

offentligstyrda positioner på statliga företag.

Män innehar oftare än kvinnor maktpositioner inom

näringslivet och ekonomiska positioner. Män innehar ofta

tillsatta nyckelpositioner som bestämmer viktiga

symbolvärden, såsom i Nobelkommittéerna, Svenska

Akademien, kommersiella medier och privata

forskningsstiftelser.

Kvinnor är oftare valda till maktpositioner där de har

möjlighet att besluta om offentliga resurser. Män, i sin tur,

är oftare utsedda, av högre chefer eller av varandra, och

bestämmer över privata resurser och symboliska värden.

Statistiken visar att mansdominansen och ojämställdheten

är störst på lokal nivå. Kvinnors representation på

maktpositioner är bättre i storstadsregioner än på

landsbygden. En förklaring till den låga representationen på

landsbygden och på mindre synliga positioner kan vara

bristen på granskning av dessa positioner utifrån ett

jämställdhetsperspektiv.

När kvinnor och män som innehar ledande poster i

näringslivet tillfrågas om anledningen till den låga

kvinnorepresentationen i näringslivet så svarar kvinnor att

det är för att män rekryterar andra män i sina informella

51

nätverk och att många män inte vill samarbeta med

kvinnliga chefer. Män, i sin tur, svarar att kvinnor inte söker

topptjänsterna tillräckligt ofta.

Många av topptjänsterna i näringslivet läggs inte ut för

ansökningsprocedur. Ofta blir personer tillfrågade om de är

intresserade av tjänsten. Sammanfattningsvis kan det

konstateras att makten är jämställd först när följande

faktorer finns: en representativ ambition, synliga positioner

som granskas, offentlig opinionsbildning, samt en

transparant och rättvis rekryteringsprocess.

De största jämställdhetsinsatserna framöver bör inriktas på

chefspositioner på kommunal och regional nivå samt de

exekutiva maktpositionerna generellt sett. Där är kvinnors

representation fortfarande mycket låg.

Utvecklingen mot jämställda maktförhållanden går

fortfarande oerhört långsamt framåt. Det behöver göras

mer för att inte näringslivet ska fortsätta att domineras av

män. Att locka med morötter istället för piskor är rätt väg

att gå.

Jämställdhet i näringslivet kan uppnås utan kvotering. Alla

kvinnor bör bli bedömda och berömda på sina egna

52

meriter. Kompetensen ska avgöra vem som ska sitta i en

styrelse eller på en maktposition.

Samtidigt finns ett löneperspektiv som inte är att förringa.

En global studie från McKinsey visar att företag med fler

än tre kvinnor i toppen är lönsammare än andra.

Tillväxtpotentialen med ett jämställt samhälle uppskattas

enligt regeringen till 21 procent i Sverige 2011. Jämställdhet

är lönsamt – för individuella företag och för samhället.

Opinionsbildning spelar stor roll. Att uppmärksamma

ojämställdhet kan vara nyckeln till förändring. Det är viktigt

att skapa granskningssystem och incitament som driver

utvecklingen framåt.

Den samhällspolitiska diskussionen, bevakningen av

jämställdhetsfrågor och trycket från kvinnorörelsen är

avgörande för jämställdhetsutvecklingen. Det finns alltid

kompetenta kvinnor – men det behövs också en

representativ ambition.


att Statistiska Centralbyrån (SCB) regelbundet samlar in

och publicerar könsuppdelad statistik för maktpositioner

på olika samhällsområden

53

att Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)

regelbundet samlar in och publicerar könsfördelningen

bland cheferna i de bolag som ägs av stat, kommuner

och landsting

att valmyndigheten redovisar och publicerar

könsfördelningen i riksdags-, landstings- och

kommunvalen efter varje allmänt politiskt val

att rekryteringar och nyanställningar inom offentlig

verksamhet, såväl som det privata näringslivet,

offentliggörs i öppna jämförelser

att regeringens ambassadörsprogram för kvinnors

företagande görs till permanent verksamhet

att särskilda resurser avsätts för att stödja kvinnors

företagande, samt kvinnors ledarskapsutveckling, på

såväl lokal, regional som nationell nivå

att regelverk inrättas för statliga, landstingsägda och

kommunala bolag där partierna får föreslå två

ledamöter, en man och en kvinna, till varje styrelseplats,

där en kommitté sedan sätter samman en lämplig

styrelse

att VD-avtalen och andra formella handlingar

uppdateras och görs könsneutrala

att valberedningsutbildningar införs på olika nivåer så att

valberedningar blir bättre på att definiera uppdraget och

54

identifiera vilken kompetens som bäst kompletterar

styrelsen

att frivilliga jämställdhetskontrakt införs, där bolag åtar

sig att åstadkomma jämställdhet genom jämnare

könsfördelning i styrelser (minst 40 procent kvinnor och

män) och på maktpositioner, samt skapa jämställda

rekryteringsrutiner

att de bolag som lever upp till kraven i jämställdhets-

kontrakten erhåller jämställdhetscertifiering

att orsakerna till, och konsekvenserna av, det ojämställda

ägandet utreds och ger förslag för ett mer jämställt

ägande

55

Kapitel 14

Rättsfrågor

Våld i nära relationer är uttryck för det yttersta utövandet

av makt över andra människor. Våld används ibland som är

den sista utvägen när maktposition eller anseende anses

hotat.

Mäns våld mot kvinnor visar på bristen på jämställdhet i

samhället. Ingen ska behöva leva med en ständig rädsla för

att utsättas för våld. Varje år utsätts tiotusentals kvinnor i

Sverige för misshandel och sexualbrott av en man de har

eller har haft en nära relation till, ofta i anslutning till det

egna hemmet. Detta våld har till syfte att kontrollera,

förödmjuka, skrämma och förtrycka. Det är inte

acceptabelt att kvinnor ska behöva leva med risken att

utsättas för våld.

Äldre och funktionsnedsatta kvinnor som drabbas av våld.

Flera undersökningar visar att våld i oroväckande hög grad

drabbar dessa grupper. För att komma till rätta med denna

problematik måste vården ges utökade resurser och

kompetensen öka bland vårdpersonalen.

En utsatt grupp som under senare år uppmärksammats är

de som lever under hederskulturen, främst kvinnor och

flickor från Mellanöstern och stora delar av Afrika.

Hederskulturer legitimerar och nödvändiggör våldet.

Samtidigt som detta våld, upplevs som hedrande handlingar

56

utövas det ofta mot kvinnor som på grund av bristande

kunskaper i språk och kultur saknar röst och utrymme i det

svenska samhället. Ett sätt att motarbeta detta är genom att

skapa offentliga mötesplatser där hedersproblematiken är

uppmärksammad.

Polis, åklagare, socialtjänst och hälso- och sjukvård brister

fortfarande i rutiner och hantering av dessa ärenden.

Samarbetet mellan myndigheter måste fördjupas och

handläggningen bli effektivare. Den som utsatts för våld

som ska ha rätt till hemmet, inte den som utövat våldet.

Lagen om besöksförbud är ett viktigt skydd för kvinnor

som hotas, förföljs och/eller trakasseras. Straffsatserna för

de män som överskrider besöksförbudet ska skärpas.

Personer som har utsatts och har någon med besöksförbud

mot en skall få bättre information om hur den kan samla

bevisbörda om eventuella överskridelser. Hotade kvinnor

ska ges tillgång till trygghetspaket och larm.

Idag har brott mot staten högre straffvärde än brott mot en

enskild. Exempelvis grovt skattebrott ger långa

fängelsestraff samtidigt som grovt våld kan ge betydligt

kortare straff. Brott mot enskilda måste ha högre

straffvärde. Människovärdet är högre än börsvärdet, vilket

borde synas i straffskalorna. Straffskalan för sexualbrott ska

skärpas, så att den verkligen återspeglar allvaret i brottet.

Brottsofferfonden används till utbildning och forskning

kring brott och finansieras genom att brottsdömda betalar

57

500 kronor till fonden. Vi anser att denna summa bör

fördubblas för att ytterligare stärka det förebyggande

arbetet genom ökade kunskaper.

För att stärka kunskaperna kring våld mot kvinnor är

Nationellt Centrum för Kvinnofrid, som Alliansregeringen

inrättat, ett värdefullt verktyg och dess verksamhet ska

därför säkerställas och bli permanent.


att utöka och permanenta stödet till landets

kvinnojourer och mansjourer

att en nollvision av våld mot kvinnor införs

att barn som lever i familjer med våld har rätt att få

individuellt riktat stöd

att skadestånd till brottsoffer förskotteras från staten

som sedan kräver den dömde på skadeståndet

att resurser till utbildningsinsatser i jämställdhet för

rättsväsendet ökar

att samarbetet mellan myndigheter fördjupas för att våld

ska motverkas

att omfattande utbildningsinsatser genomförs inom

vård, skola och omsorg för att lättare upptäcka tecken

på våld i nära relationer och hedersrelaterat våld

att brottsdömdas avgift till Brottsofferfonden

fördubblas

att straffvärdet för brott mot enskilda höjs

58

att straffskalan för sexualbrott skärps

att begreppet ”våld i nära relationer” breddas till att

omfatta det våld som utövas i religionens och kulturens

namn

att mötesplatser skapas för kvinnor som lever under

hedersrestriktioner och våld i nära relationer

att det i föräldrautbildningar skall ingå information om

hedersproblematik

Kapitel 15

Människohandel

Med falska förhoppningar lockas miljontals kvinnor in i en

slavliknande tillvaro präglad av hot, våld, påtvingad

prostitution, fysisk, psykisk och social misär.

Kristdemokratiska Kvinnoförbundet arbetar emot

människohandel i alla dess former. Vi arbetar speciellt emot

människohandel för sexuell exploatering, som idag

betecknas som ett av de mest avskyvärda brotten mot

mänskliga rättigheter.

Människohandel för sexuella ändamål anses idag utgöra den

mest lukrativa brottsverksamheten efter handeln med

vapen och narkotika, men till skillnad från dessa kan

kvinnor säljas om och om igen, till allt högre priser.

59

Brottets transnationella karaktär har gjort att

människohandel för sexuella ändamål idag är ett växande

problem runtom i världen. I de flesta länder har man därför

förbjudit och infört åtgärder mot människohandel,

samtidigt som prostitution fortfarande är tillåtet, eller där

man enbart skuldbelägger den prostituerade eller hallicken.

Kristdemokratiska Kvinnoförbundet menar att man inte

effektivt kan bekämpa människohandel för sexuella

ändamål om man samtidigt uppmuntrar en

prostitutionsmarknad, där människor kan tjäna stora

summor genom att behandla en kvinna som en vara, en

kropp, som kan utnyttjas och säljas om och om igen.

Till skillnad från andra länder har Sverige inte drabbats av

den explosionsartade utvecklingen av människohandel som

skett i våra grannländer, inte minst tack vare sexköpslagen

som redan 1999 slog fast att det i Sverige skulle vara

olagligt att köpa sexuella tjänster av en person. Men även

om man i Sverige idag inte accepterar sexköp har man inte

varit helt förskonat från att vara såväl transit- som

destinationsland för flera hundratals utländska kvinnor som

människohandlare sålt till svenska män varje år.

Sexköpslagen har även en stigmatiserande, normgivande

effekt som gjort att svenska män nu ser mer negativt på

sexköp och även köper mindre sex utomlands.

Sexköpslagen, där köparen, inte säljaren, döms och

stigmatiseras är väldigt effektiv, och bör därmed

60

”exporteras” till andra länder. För att minska den enorma

förekomsten av prostitution, människohandel och

barnsexturism är det inte utbudet som man kan påverka

utan efterfrågan. All handel av sex bör stigmatiseras och

innebära höga straffskalor, endast så kommer man åt det

verkliga problemet, nämligen efterfrågan.

Människohandel består dock inte enbart av grov,

organiserad brottslighet. Det förekommer även

människohandel bland enskilda män som systematiskt

utnyttjar utländska kvinnor som sexslavar efter att ha lovat

dem en kärleksfull relation i Sverige.

Fruimport är begreppet som används när en man inleder en

relation med en utländsk kvinna i syfte att utnyttja henne –

som arbetskraft, för uppassning och sex. Under 2009 kom

552 kvinnor till kvinnojourer på grund av det våld de

utsatts för inom anknytningsrelationer till svenska män. Det

befaras dock finnas ett stort mörkertal bland de kvinnor

som aldrig besöker en kvinnojour för skydd.

Utländska kvinnor som lockats till Sverige av svenska män

och som utsätts för misshandel ska få permanent

uppehållstillstånd. Två-årsregeln har inneburit ett stort

lidande för många av dessa kvinnor. Det finns också män

som har satt i system att locka en ny kvinna sedan han

redan misshandlat och avvisat en annan kvinna. Kontrollen

måste förbättras och dessa män registreras, så att detta inte

fortgår.

61

Kristdemokratiska Kvinnoförbundet är medvetna om att

de flesta relationer mellan svenska män och utländska

kvinnor naturligtvis inte har något med fruimport att göra,

men för de hundratals kvinnor som faktiskt drabbas vill vi

visa att stöd och hjälp finns att få, utan risk för utvisning.


att Sverige aktivt motarbetar all människohandel, såväl

internationellt som nationellt

att traffickingoffren ges laglig rätt att stanna kvar i landet

för att vittna

att ingen sänds tillbaka till sitt hemland utan uppföljning,

hjälp och stöd

att straffen för traffickingbrott och sexhandel skärps och

hamnar i nivå med narkotikabrott och våldsbrott

att öka kunskaper hos domare, åklagare och poliser om

människohandel för att säkerställa att rätt straff döms ut,

och inte riskerar att rubriceras som det ringare

”koppleri”.

att stödja EU-samverkan gällande handläggning och

utredning av misstänkt traffickingbrott

att göra det svårare för män att utnyttja eller

serieimportera utländska kvinnor genom att

Migrationsverket ges rättighet att föra register över både

ansökande och anknytningsperson samt att sökande

kvinnor får informeras om eventuellt tidigare våld eller

domar mot mannen

62

att Migrationsverket håller separata intervjuer och

uppföljningssamtal med sökande och anknytningsperson

för att lättare identifiera fall av övergrepp.

att öka stödet för de nyanlända kvinnor som utsätts för

våld i nya relationer, ge dem uppehållstillstånd och

skydd om relationen upphör på grund av våld.

att verka för att Sexköpslagen exporteras till andra

länder och att det är köparen som döms och

stigmatiseras – inte säljaren.

att verka för att straffskalan för Sexköpslagen utökas

ytterligare och att fängelsestraff ges när det rör sig om

människohandel eller prostitution av kvinnor eller barn

under 18 år

63

För mer info, besök vår hemsida:

www.kd-k.se

Gilla vår Facebook sida:

www.facebook.com/pages/KristdemokratiskaKvinnoforbundet

Följ oss på Twitter:

KDkvinnoforbund

http://twitter.com/#!/KDKvinnoforbund

http://www.kd-k.se/

http://www.facebook.com/pages/KristdemokratiskaKvinnoforbundet

http://twitter.com/

Handlingsprogram

Documents

Transcript of Handlingsprogram