Handläggarstöd tillfälligt boende - miljosamverkan.se · 3 Inledning – om detta...
Transcript of Handläggarstöd tillfälligt boende - miljosamverkan.se · 3 Inledning – om detta...
oktober 2014
Handläggarstöd tillfälligt boende
Inledning Om detta handläggarstöd
Läsanvisning
Vad omfattas?
Vilka är riskerna i
verksamheterna?
Prioriteringar i tillsynen
Lagstiftning och
myndigheter
Förslag och
rekommendationer för
genomförande av tillsyn
Var man hittar mer
information Litteratur, länkar m.m.
plats för bild
Bilagor: Checklista för tillsynn
Hur hittas olika tillfälliga boenden??
Information till VUU
plats för bild Klicka ovan eller gå till detaljerad innehållsförteckning
2
Innehåll
Inledning – om detta handläggarstöd ..................................................... 3
Bakgrund och syfte .................................................................................. 3
Läsanvisning ............................................................................................ 3
Projektgrupp ............................................................................................. 3
Vad omfattas .............................................................................................. 4
Definitioner ............................................................................................... 4
Vilka typer av boenden ingår ................................................................... 4
Hur skiljer vi olika typer av boenden från varandra? ............................... 5
Vilka är riskerna i verksamheterna? Prioriteringar i tillsynen .............. 6
Risker i olika boenden .............................................................................. 6
Prioriteringar............................................................................................. 7
Dricksvatten kan behöva uppmärksammas ............................................. 7
Lagstiftning och myndigheter .................................................................. 8
Nationella miljömål som berör tillfälligt boende........................................ 9
Förslag och rekommendationer för genomförande av tillsyn ............ 10
Skyldighet att bedriva tillsyn ................................................................... 10
Vad finns i kommunen? Tillsynsregister ................................................ 10
Tillsynsplan och prioriteringar ................................................................ 10
Livsmedelskontroll på verksamheten? ................................................... 10
Tips för tillsynen ..................................................................................... 10
Var man hittar mer information .............................................................. 13
Myndigheter och organisationer ............................................................ 13
Lagstiftning ............................................................................................. 13
Referenser och litteratur ........................................................................ 13
Bilagor ....................................................................................................... 15
Checklista för tillsyn ................................................................................ 16
Hur hittas olika tillfälliga boenden som kan finnas i kommunen? ........... 21
Information till VU ................................................................................... 25
Sista sidan: Om Miljösamverkan Västra Götaland samt adressuppgifter
3
Inledning – om detta handläggarstöd
Bakgrund och syfte
I enkäten om verksamhetsplan 2013 framkom önskemål om dels ett
hälsoskyddsprojekt om gym och idrott, dels ett hälsoskyddsprojekt
om tillfälligt boende. Det beslöts när verksamhetsplanen fastställdes
att hantera båda frågorna i ett gemensamt projekt som inleddes 2013
och slutförs under 2014.
Detta handläggarstöd gäller tillfälligt boende.
Handläggarstödets syfte är att underlätta för miljökontoren att utöva
en effektiv och ändamålsenlig tillsyn av tillfälliga boenden.
En förhoppning är att det ska bidra till ökad samsyn om vad som bör
prioriteras i tillsynen och vilka krav som kan ställas på verksamhet-
erna.
Handläggarstödet är kortfattat och utgår från risker i verksamheterna
och vad som kan behöva prioriteras i tillsynen. Hänvisningar görs till
annan litteratur med mer information, inte minst handboken Hälso-
skydd vid tillfälligt boende (2)
. Det är lämpligt att först ta del av
handboken och sedan använda detta handläggarstöd som ett kom-
plement.
Läsanvisning
Börja gärna med att läsa igenom avsnitten
Vad omfattas
Vilka är riskerna i verksamheterna? Prioriteringar i tillsynen och
Lagstiftning och myndigheter
Tips och vägledning för tillsynen finns i
Förslag och rekommendationer för genomförande av tillsyn som
kompletteras av bilagan Checklista för tillsyn. Ett komplement är
också bilagan Hur hittas olika tillfälliga boenden som kan finnas i
kommunen?
Hänvisning till litteratur är i form av upphöjd referenssiffra inom
parantes. Exempel: (36)
. Denna litteratur finns i en lista i avsnittet Var
man hittar mer information. Referenssiffrorna är klickbara så att det
är enkelt att komma till den aktuella titeln i listan. Där är det i sin
tur, så långt det varit möjligt, länkat till den aktuella litteraturen.
Hänvisningar till sidnummer, bilagor m.m. är oftast klickbara trots
att det inte blåmarkerats.
Projektgrupp
Handläggarstödet har sammanställts av en projektgrupp i Miljösam-
verkan Västra Götaland (MVG) med följande deltagare:
Liv Berg, Marks kommun, Miljöenheten
Naida Granov, Tjörns kommun, Miljöavdelningen
Kristin Gullstrand, Mölndals stad, Miljöförvaltningen
Gudrun Törnström, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Miljö-
skyddsenheten
Lasse Lind, MVG, projektledare, sammankallande.
4
Vad omfattas
Definitioner
Tillfälliga boenden
Vårdlokaler
Miljöbalken och förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälso-
skydd har olika krav på bostäder och lokaler för allmänna ändamål.
Av förarbetena (1)
till miljöbalken framgår att allmänna lokaler till
exempel kan vara hotell och likande, det vill säga tillfälligt boende
där allmänheten yrkesmässigt erbjuds tillfällig bostad. En entydig
definition av tillfälligt boende saknas och varje enskild situation får
därför bedömas separat. Vanligen betraktas inte ett boende som till-
fälligt om det går att identifiera ett besittningsskydd enligt 12 kap.
3 § jordabalken.
Korttidsboende är ett tillfälligt boende. De tillfälliga boendena varie-
rar mycket i storlek och utformning. Karaktäristiskt för tillfälliga
boenden är att i denna typ av verksamhet kan genomströmningen av
människor vara stor. Ofta delar de boende på hygienutrymmen och
bor på en relativt liten yta. Vid vissa tillfälliga boenden erbjuds även
mat. Behovet av ett väl fungerande arbete med att hålla god hygien
är därför stort, både när det gäller boendet i sig och när det gäller
hantering av livsmedel. Även andra lagar och bestämmelser påverkar
verksamheten. Bygglov kan krävas och det är viktigt att lokalerna
utformas på ett ur brandskyddssynpunkt acceptabelt sätt.
Vid bedömning av om en verksamhet eller en åtgärd är yrkesmässig
kan nedanstående punkter användas. Den som bedriver verksamhet-
en eller vidtar åtgärden
är näringsidkare,
kallar sig företagare,
uppenbarligen bedriver verksamheten kommersiellt,
utför tjänster åt någon annan,
tar betalt, eller
agerar inte som privatperson (2).
Verksamheter som bedrivs i vårdlokaler är hälso- och sjukvård, so-
cialtjänst, tandvård samt annan vård eller omsorg. Vårdlokaler och
skötseln av dessa ska enligt miljöbalken inte innebära olägenhet för
människor som vistas i lokalen (4)
.
Vilka typer av boenden ingår
Läs även bilagan Hur hittas olika tillfälliga boenden som kan finnas i
kommunen? som tar upp fler typer än de som nämns här.
Till tillfälliga boenden räknas bland annat hotell, vandrarhem, cam-
pingplatser, bed & breakfast och andra typer av tillfälliga övernatt-
ningar. Fler exempel är lägergårdar, härbärgen, övernattningsstu-
gor och möblerade företagsbostäder.
Andra typer av tillfälliga boenden kan vara sådana boenden som
anordnas för tillfällig arbetskraft eller säsongsarbetare.
I Migrationsverkets verksamhet utnyttjas också olika former av till-
fälliga boenden som sammanfattande kan benämnas migrationsbo-
enden:
Transitboende är ett tillfälligt boende där ensamkommande flykting-
barn bor i väntan på att bli placerade i en anvisningskommun (en
anvisningskommun har ett avtal med Migrationsverket).
Andra former av migrationsboenden är ankomstboende där sökanden
bor medan asylansökan registreras. Sedan flyttar sökanden vidare till
ett asylboende och bor där i avvaktan på behandling av asylansökan.
5
Det finns även tillfälliga boenden som tillståndsprövas av Inspekt-
ionen för vård och omsorg, IVO:
IVO prövar ansökningar om tillstånd för enskilda verksamheter en-
ligt Socialtjänstlagen, SoL, och lagen om stöd till vissa funktions-
hindrade, LSS, samt för verksamheter inom hälso- och sjukvård.
Exempel på verksamheter enligt SoL är Hem för vård eller boende,
Särskilt boende, Hem för viss annan heldygnsvård (”Korttidsbo-
ende”) samt Öppenvård och dagverksamhet för äldre.
Genom tillståndsprövningen görs en bedömning om verksamheten
har förutsättningar att bedrivas med god kvalitet och säkerhet innan
tillstånd utfärdas. I tillståndsprövningen bedömer IVO bl.a. verk-
samhetens kvalitets- och ledningssystem, lokaler och andra förut-
sättningar. IVO granskar lokalerna i samband med verksamhetsbe-
sök, som görs både vid tillståndsprövning och vid ändringar som
berör lokalerna. Den som söker tillstånd är själv skyldig att kontakta
kommunens miljönämnd om mat ska tillredas. I sådana fall ska den
sökande kunna visa för IVO att kontakt tagits.
Kommunala verksamheter omfattas inte av tillståndsplikt. Däremot
gäller samma regler och lagstiftning för såväl kommunala som pri-
vata verksamheter. IVO har ansvar för tillsyn av kommunala verk-
samheter. Tillsyn görs av respektive regionavdelning på IVO. Till-
ståndsenheten är nationell.
IVO informerar inte Miljönämnden när tillstånd beviljats. På IVO:s
webbplats finns tillgång till register över de verksamheter som god-
känts (5)
.
Hur skiljer vi olika typer av boenden från varandra?
Ibland är det svårt att se var gränsen går mellan permanenta boen-
den, tillfälliga boenden och vårdlokaler. Gränserna mellan dessa
kategorier är inte tydliga och vissa verksamheter kan sägas vara både
vård och tillfälligt boende.
Gemensamt för dessa verksamheter är att de omfattas av samma
regler i 45§ FMH, d.v.s. tillsynsmyndigheten ska ägna särskild upp-
märksamhet åt dem i sin tillsyn.
Bostäder har till skillnad från övriga kategorier en viss särställning i
lagstiftningen, bland annat när det gäller tillsynsmyndighetens rätt
till tillträde.
Enligt 45§ FMH, pkt.4, kallas även tillfälliga boenden för bostad. Av
detta följer att 33§ FMH med krav på bostäder, se sid 7, också gäller
för tillfälligt boende.
6
Vilka är riskerna i verksamheterna? Prioriteringar i tillsynen
Vid ett tillfälligt boende kan brister i hygien och boendemiljö med-
föra risker för människors hälsa eller andra olägenheter. De hälsoris-
ker som ingår i begreppet olägenhet för människors hälsa enligt mil-
jöbalken, och som det finns risk för vid tillfälligt boende beskrivs i
handboken Hälsoskydd vid tillfälligt boende (2)
:
smitta genom mat och vatten
smitta genom lokaler och utrustning
skadedjur och ohyra
ämnen i luften
kyla och värme
bullerstörningar
annat obehag eller annan hälsorisk, t ex bristande tillgång till
toaletter, hygienutrymmen, dagsljus eller belysning
miljöpåverkan, t ex genom ovarsam kemikaliehantering som via
påverkan på miljön blir en hälsorisk eller då en enskild avlopps-
anläggning påverkar dricksvattenkvaliteten
Risker i olika boenden
Tillfälliga boenden finns i många olika former, och det kan vara
olika risker förknippade med olika boendetyper.
De boenden som finns beskrivna i Hälsoskydd vid tillfälligt boende är:
Hotell, pensionat, konferensanläggning med boende
Lägergårdar
Vandrarhem
Tillfällig bostad för arbetskraft
Härbärge
Militärförläggning
Transitenhet/ förläggning för asylsökande
Lägenhetshotell
Rum i eller i anslutning till bostad
Campingplats
Stugby
Naturcamping
Boende i samband med festivaler, stora idrottstävlingar mm
Lägerverksamhet med boende i tält eller i vindskydd
Fjällstuga
Gästhamn
Risker kopplade till dessa typer av boenden finns beskrivna i hand-
boken Hälsoskydd vid tillfälligt boende.
Nedan ges exempel på risker i några boendeformer som är tillfälliga
men inte tas upp i handboken:
Äldreomsorg, t.ex. demensboenden, gruppboenden.
Den största risken kopplad till dessa typer av boende är risk för leg-
ionärsjuka varför kontroll av vattentemperaturen bör prioriteras i
tillsynen. Risker som har identifierats vid tidigare tillsyn har förutom
legionella även varit bristande ventilation och otillräckliga städruti-
ner.
Boenden för ensamkommande flyktingbarn.
Här bör fokus vid tillsyn ligga på hygien och städrutiner. Frågor som
kan vara bra att fundera över vid inspektion kan vara; Hur säkerstäl-
ler de ansvariga att hygienen är tillräcklig för att förhindra smitta?
Fungerar de rutiner som de har i praktiken?
Missbruksboenden
När det gäller olika typer av utslussningsboenden, där det bor perso-
ner som ska tränas i att ta hand om en lägenhet/rum på egen hand är
det viktigt att det finns rutiner för att säkerställa att städningen är
tillräckligt god av både rum och gemensamma utrymmen. (Har de
7
besittningsskydd har vi inte utan vidare rätt att gå in i deras rum, se
vidare om Tillträde till bostäder på sid 11)
Häkten/fängelser
Här vistas många personer som har svårt att föra sin egen talan. Risk
för blodsmitta kan förekomma då det på vissa häkten/anstalter finns
gym. Bristande städning och underhåll av fastighet är exempel på
andra risker.
Prioriteringar
Prioritera tillsynen på de boenden där det bor personer som på olika
sätt har svårt att föra sin egen talan och därigenom påverka sitt val
av boende. Det kan exempelvis handla om handikappade, barn, flyk-
tingar, kriminella och säsongsarbetare.
Bland dessa kan det, när detta handläggarstöd skrivs 2014, finnas
anledning att framhålla migrationsboenden (av olika slag) som sär-
skilt angelägna att prioritera för tillsyn. Anledningen är den stora
ökningen av antalet flyktingar på senare tid och som väntas öka yt-
terligare framöver, och att man vid tillsyn i vissa fall funnit stora
brister i standard, underhåll och hygien (städning m.m.) på dessa
boenden.
Dricksvatten kan behöva uppmärksammas
Tillfälliga boenden med egen dricksvattentäkt som omfattas av
Livsmedelsverkets dricksvattenföreskrifter (SLVFS 2001:30) ska ha
ett fungerande egenkontrollprogram omfattande bl.a. driftsinstrukt-
ioner, regelbundna provtagningar m.m. Allt för att kunna garantera
att dricksvattnet är hälsosamt och rent. Nya verksamheter som om-
fattas av dricksvattenföreskrifterna är också skyldiga att göra en an-
mälan för registrering till kontrollmyndigheten (kommunens miljö-
nämnd).
De som omfattas av dricksvattenföreskrifterna är alla som i genom-
snitt tillhandahåller 10 m3 dricksvatten eller mer per dygn, eller som
försörjer minst 50 personer. Dricksvatten som tillhandahålls eller
används som en del av en kommersiell eller offentlig verksamhet
omfattas dock alltid av dessa föreskrifter, oavsett verksamhetens
storlek.
Verksamhet med uthyrning av rum, stuga eller liknande tillfälligt
boende som är avsedd för att samtidigt ta emot högst 8 gäster räknas
dock inte som kommersiell. För dessa, samt för övriga anläggningar
(mindre än 10 m3/dygn eller färre än 50 personer) gäller istället
Livsmedelsverkets råd om enskild dricksvattenförsörjning (3)
.
Följande anges i Förordning (1998:899) om miljöfarlig verksam-
het och hälsoskydd (punkt nr 6 avser vatten):
Särskilda bestämmelser till skydd mot olägenheter för människors
hälsa
33 § I syfte att hindra uppkomst av olägenhet för människors
hälsa skall en bostad särskilt;
1. ge betryggande skydd mot värme, kyla, drag, fukt, buller, ra-
don, luftföroreningar och andra liknande störningar,
2. ha tillfredsställande luftväxling genom anordning för ventilat-
ion eller på annat sätt,
3. medge tillräckligt dagsljus,
4. hållas tillfredsställande uppvärmd,
5. ge möjlighet att upprätthålla en god personlig hygien,
6. ha tillgång till vatten i erforderlig mängd och av godtagbar be-
skaffenhet till dryck, matlagning, personlig hygien och andra
hushållsgöromål.
8
Lagstiftning och myndigheter
Miljöbalken (SFS 1998:808) se 3 kap i Socialstyrelsens Hälsoskydd
vid tillfälligt boende (2)
.
Förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälso-
skydd 45 §: Verksamheter som tillsynsmyndigheten ska ägna sär-
skild uppmärksamhet åt i sin tillsyn, se 4 kap i Socialstyrelsens Häl-
soskydd vid tillfälligt boende.
33 §: Krav på bostäder. Paragrafen återges här på sid 7.
Miljötillsynsförordning (2011:13)
Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen – Smittskyddslagen,
tobakslagen, miljöbalken.
Folkhälsomyndighetens allmänna råd om:
-ventilation FoHMFS 2014:18
-fukt och mikroorganismer FoHMFS 2014:14
-radon inomhus FoHMFS 2014:16
-temperatur inomhus FoHMFS 2014:17
-buller inomhus FoHMFS 2014:13
-höga ljudnivåer FoHMFS 2014:15
-städning FoHMFS 2014:19
Naturvårdsverket – Avfallsförordningen, Föreskrifter, Allmänna
råd.
Handböcker
Socialstyrelsens Hälsoskydd vid tillfälligt boende (2)
Socialstyrelsens Hygien, smittskydd och miljöbalken - Objektburen
smitta (6)
Socialstyrelsens Fastighetsägarnas egenkontroll (7)
Socialstyrelsens Temperatur inomhus (8)
Socialstyrelsens Kemiska ämnen i inomhusmiljön (9)
Socialstyrelsens Buller (10)
Socialstyrelsens Radon i inomhusluft (11)
Naturvårdsverkets Egenkontroll (12)
Naturvårdsverkets Operativ tillsyn (13)
Livsmedelsverket – Livsmedelslagstiftningen
Föreskrifter om dricksvatten (SLVFS 2001:30)
Råd om enskild dricksvattenförsörjning (3)
Tillsyns- och föreskriftsrådet, TOFR (har från våren 2014 ingen
egen webbplats, utan hittas på Naturvårdsverkets webb)
Beslut till miljöbalken (14)
Några tips till dig som handlägger ärenden enligt miljöbalken (15)
Andra myndigheter/organisationer som kan vara till stöd i tillsynen
Smittskyddsenheter – Varje landsting/region har en smittskyddsenhet som
kan ge råd och stöd i smittskyddsfrågor. Gemensamma informationsinsat-
ser kan göras i tillsynen.
I vårt län kontaktas Smittskydd Västra Götaland.
Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum – VMC är ett mil-
jömedicinskt kompetenscentrum. De kartlägger miljörelaterade hälsorisker
och utför miljömedicinska utredningar åt t.ex. miljöförvaltningar vid svåra
miljömedicinska frågeställningar.
IVO, Inspektionen för vård och omsorg - IVO utövar tillsyn över
verksamheter inom socialtjänstområdet och hälso- och sjukvården,
samt över hälso- och sjukvårdspersonal. Myndigheten ansvarar
också för viss tillståndsgivning. (Läs mer på sid 5.)
9
Räddningstjänst – Lag (2003:778) om skydd mot olyckor - Rädd-
ningstjänsten genomför tillsyn på tillfälligt boende och har ofta kun-
skap om lokalerna.
Byggnadsnämnd - Plan- och bygglagen (PBL) (SFS 2010:900) -
Byggnadsnämnden har krav på ansökan och anmälan av nya bygg-
nader och lokaler samt vid ändrad användning av lokaler. Det är
vanligt att miljönämnden är remissinstans för sådana ärenden.
Boverket – Myndigheten för samhällsplanering, byggande och bo-
ende. Här finns vägledning kring exempelvis legionella, radonåtgär-
der, ventilation, fukt, inomhusklimat och bullerskydd.
Arbetsmiljöverket – Arbetsmiljöverket har tillsynsansvar utifrån ar-
betsmiljölagstiftningen för flera av de verksamheter som även miljö-
nämnden har tillsyn över. Samverkan kring tillsynen kan vara till
fördel i många fall.
Polisen - Lag om hotell och pensionatsrörelse - Tillstånd krävs för
att driva hotell- och pensionatrörelse. Med hotell- och pensionatrö-
relse avses yrkesmässig verksamhet med ändamål att tillhandahålla
tillfällig möblerad bostad. Tillstånd krävs för verksamhet av viss
storlek. Tillståndet söks skriftligen hos polismyndigheten på orten.
Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM – Myndigheten arbetar pådrivande
och förebyggande för att skydda människor och miljö från oönskade
effekter av strålning. Exempel på områden som SSM ger vägledning
kring är radon, berggrund, solarier, mobiltelefoni, kraftledningar etc.
Migrationsverket – Migrationsverket är en av verksamhetsutövarna
inom tillfälligt boende. Inom flyktingmottagandet erbjuder Migrat-
ionsverket asylsökande boende.
Kriminalvården - Kriminalvården är en statlig myndighet med an-
svar för häkten, fängelser och frivård. I kommunerna kan det finnas
häkte, anstalt/fängelse och vårdboende.
Socialnämnd/Omsorgsnämnd – De nämnder som har ansvaret för
tillfälliga boenden som exempelvis boende för ensamkommande
flyktingbarn och slussboenden samt vårdboenden som demens- och
missbruksboenden.
Nationella miljömål som berör tillfälligt boende
God bebyggd miljö
Giftfri miljö
Grundvatten av god kvalitet
Säker strålmiljö
Ingen övergödning
10
Förslag och rekommendationer för genom-förande av tillsyn
Skyldighet att bedriva tillsyn
Enligt 45 § punkt 4 FMH gäller att kommunen i tillsynen ska ägna
särskild uppmärksamhet åt lokaler där allmänheten yrkesmässigt
erbjuds tillfällig bostad, och enligt punkt 2 gäller detsamma bland
annat lokaler för omhändertagande, och enligt punkt 1 byggnader
som innehåller bostäder.
Vad finns i kommunen? Tillsynsregister
Miljökontoret är skyldigt att ha ett tillsynsregister. Det ska också
omfatta tillfälliga boenden.
Alla verksamheter i kommunen som kan räknas hit är kanske inte
kända av miljökontoret. Till stöd för att få tillsynsregistret så kom-
plett som möjligt har projektgruppen ställt samman bilagan Hur hitt-
tas olika tillfälliga boenden som kan finnas i kommunen?
Tillsynsplan och prioriteringar
Eftersom dessa verksamheter ska ägnas särskild uppmärksamhet (se
ovan) måste en planerad tillsyn finnas, den kan inte endast vara kla-
gomålsbaserad.
Projektgruppen ger inga råd om hur det ska tas upp i tillsynsplanen,
t.ex. om tillsynen bör ske kampanjvis eller löpande med vissa tidsin-
tervaller, men verksamheter med störst risker bör prioriteras i till-
synsplaneringen. Se avsnittet Vilka är riskerna i verksamheterna?
Prioriteringar i tillsynen i detta handläggarstöd för vägledning om
prioriteringar.
Livsmedelskontroll på verksamheten?
Hör med livsmedelsinspektörerna på den egna förvaltningen om det
finns ärenden på den verksamhet som är aktuell för inspektion.
Kanske ska inspektion genomföras gemensamt?
Dricksvatten kan behöva uppmärksammas, se sid 7.
Tips för tillsynen
Checklista
En checklista för tillsyn finns med som bilaga i detta handläggarstöd.
Checklistan är relativt utförlig, men det är inte nödvändigt eller
kanske ens önskvärt att ta upp allt vid ett och samma tillsynsbesök.
En del av frågorna avser egenkontroll och innebär att inspektören
behöver tala med ansvariga, andra frågor avser iakttagelser under
inspektionsbesöket.
Oanmält eller föranmält
Projektgruppen bedömer att det vid dessa verksamheter oftast är bäst
med inspektion utan föranmälan, för att se verksamheten som den
ser ut ”till vardags” vad avser till exempel städning och rengöring,
avfallshantering, beläggningsgrad med mera.
Om ingen ansvarig chef eller motsvarande finns på plats vid besöket
försvårar det visserligen granskningen av egenkontrollen, men det
kan dock lösas genom telefonkontakt med ansvarig efter tillsynsbe-
söket, eller i vissa fall ett förbokat återbesök.
I vissa fall olämpligt att inte föranmäla
Oanmäld inspektion är dock inte lämplig vid boenden där man kan
förvänta sig att ingen personal finns på plats, det kan exempelvis
11
gälla migrationsboenden och boenden för arbetskraft. I sådana fall
bör inspektören försäkra sig innan besöket om att någon från verk-
samheten eller fastighetsägaren kan följa med (men då gärna med
kort varsel).
Beakta också för migrationsboenden följande (citat från Tillsyn av
migrationsboenden (17)
från Eksjö kommun/Miljösamverkan F):
De boende är inte alltid införstådda med din roll i samhället och kan
uppfatta en främmande persons närvaro som hotfull. Språket kan
vara ett problem. Beroende på religion är du som man inte alltid väl-
kommen in i kvinnors närvaro, respektera detta och låt de som bor
där förbereda sig för att du kommer in i deras hem. Tänk på att du är
i någons hem, respektera det. Försök att le och förklara att du enbart
är intresserad av att se skicket på boendet. Fråga gärna de boende
om de har något som de vill ta upp/visa, den typen av information
kan vara mycket värdefull.
Har boende bett miljökontoret att komma och inspektera kan besöket
ändå göras utan att verksamhetsutövare eller fastighetsägare är på
plats.
Tillträde till bostäder
Tillsynsmyndigheten har enligt 28 kap. 1§ MB rätt till tillträde till
fastigheter, byggnader med mera.
I 6 § samma kapitel står under rubrik Aktsamhetskrav:
”Åtgärder enligt 1-5 §§ skall utföras så att minsta skada och intrång
orsakas.
Tillträde till bostäder får endast ske i den utsträckning det behövs
för att förebygga eller undanröja olägenheter för människors hälsa.”
Den bestämmelsen bör innebära restriktivitet mot att försöka ”tvinga
sig in” i människors bostäder för att utöva tillsyn, samtidigt som
tillträdesrätten ändå finns om den ”behövs för att förebygga eller
undanröja olägenheter för människors hälsa”, men alltså inte för
tillsyn av andra frågor. Projektgruppen har inte försökt ta reda på om
det här kan vara någon skillnad mellan boende med besittningsskydd
och tillfälligt boende, men sannolikt är det inte lika självklart att
kunna gå in i ett boende med besittningsskydd.
Egenkontrollen
Granskning av egenkontroll bör alltid ingå. Det som denna gransk-
ning ska ge svar på är frågorna
1. Finns det en rutin?
2. Är rutinen känd av dem som ska tillämpa den?
3. Tillämpas rutinen?
Rutin kan här avse ett ”komplett” system för egenkontroll eller en
viss rutin som inspektören särskilt vill fokusera på vid den aktuella
inspektionen, exempelvis städrutiner.
Vem kan förelägganden riktas till, den som driver verksamheten
eller fastighetsägaren? Vem är verksamhetsutövare?
Såväl fastighetsägaren som den som bedriver verksamhet i fastighet-
en kan vara verksamhetsutövare i miljöbalkens mening och därmed
bli aktuell för tillsyn och förelägganden. Ofta är fastighetsägare och
verksamhetsutövare samma juridiska person, t.ex. en hotellrörelse
som äger sin fastighet.
I andra fall är det en fastighetsägare som den som bedriver verksam-
heten hyr in sig hos, t.ex. är det ofta så för migrationsboenden där
Migrationsverket hyr bostäder av en fastighetsägare.
Vanligt är att tillsynsmyndigheten riktar förelägganden till ”den
egentliga verksamhetsutövaren”. Verksamhetsutövaren får sedan i
sin tur ta upp med fastighetsägaren om några av åtgärderna kräver
medverkan av denne.
Genom rättsfall (t.ex. MÖD 2009-M 6554 som gäller just migrat-
ionsboenden) har det dock klarlagts att förelägganden måste riktas
mot den som har rådighet att utföra åtgärden i fråga. Exempelvis kan
12
Migrationsverket inte åtgärda ventilationen, föreläggande om det
måste därför riktas till fastighetsägaren.
Det ovannämnda kan sammanfattas med detta citat från en föredrag-
ningsbild (Eksjö kommun) på projektets seminariedag 26 maj 2014:
En verksamhetsutövare är den som har den juridiska möjligheten och
ekonomiska förutsättningarna att vidta åtgärder för att avhjälpa en brist.
Migrationsverket är verksamhetsutövare för verksamheten ”migrations-
boende”, ansvarar för personerna på anläggningen, städning, information
etc.
Fastighetsägaren är verksamhetsutövare vad gäller uthyrningen av fastig-
heter för bostadsändamål och ansvarar för fastighetsrelaterade frågor som
skötsel, underhåll, skadedjursbekämpning, reparationer etc.
Projektgruppen vill dock framhålla att det inte alltid behöver vara
solklart vem som har rådigheten över en viss fråga. Det är också
osäkert i vilken mån avtal om ansvarsfördelning mellan den som
driver verksamheten och fastighetsägaren påverkar vem ett föreläg-
gande ska riktas mot.
Det måste dock, enligt projektgruppens bedömning, vara möjligt att
vid allvarliga missförhållanden förbjuda verksamheten, även om
missförhållandet orsakats av något som fastighetsägaren har rådighet
över.
Det är, oavsett om det handlar om föreläggande eller förbud, ofta
lämpligt att informera båda parterna. Kopia av beslut som är riktat
till den som bedriver verksamheten kan alltså skickas till fastighets-
ägaren om det rör något denne bör känna till, och vice versa.
Inspektionsmeddelanden och förelägganden
Här finns inte medtaget några exempel på inspektionsmeddelanden
(inspektionsrapporter) eller förelägganden. För allmän vägledning
om att skriva förelägganden hänvisar vi till Beslut till miljöbalken (14)
och Lathund för sanktionsärenden (16)
.
Inspektionskort
Ett alternativ till inspektionsmeddelanden är inspektionskort, även
benämnda kontrollkort (då avseende livsmedelskontroll). Göteborgs
miljöförvaltning använder numera kontrollkort i livsmedelskontrol-
len, och Miljösamverkan Östra Skaraborg (MöS) har sedan följt efter
och börjat använda det också på andra tillsynsområden.
På ett inspektionskort anges (utöver vissa basuppgifter) endast med
kryssmarkeringar: 1) vilka områden som granskats, och 2) om mil-
jöbalkens krav på dessa områden uppfyllts eller ej.
Det ligger utanför ramen för detta handläggarstöd att närmare för-
klara hur inspektionskort kan användas och deras för- och nackdelar.
MVG hoppas kunna ge information om det i ett separat dokument.
I bilagan Checklista för tillsyn är den sista delen, ”Summering per
kontrollområde”, i princip utformad så att den skulle kunna tas in i
ett inspektionskort.
Checklistan i övrigt, liksom hela handläggarstödet, kan dock använ-
das även vid mer traditionella tillsynsbesök som följs av ett inspekt-
ionsmeddelande. Varje miljökontor väljer naturligtvis själv sitt ar-
betssätt.
Samråd med andra myndigheter och stöd i bedömningsfrågor m.m.
I svårbedömda frågor när det gäller hälsoskydd/miljömedicin kan
möjligheter finnas att få hjälp av Västra Götalandsregionens Miljö-
medicinska Centrum (VMC) eller om det specifikt gäller smittskydd,
Smittskydd Västra Götaland. Se mer information om dessa under
rubrik Andra myndigheter/organisationer som kan vara till stöd i
tillsynen i avsnitt Lagstiftning och myndigheter. Där finns också
uppgifter om andra myndigheter som kan vara bra att samråda med
eller få uppgifter från om tillsynsobjekten.
13
Var man hittar mer information
Myndigheter och organisationer
Se avsnittet Lagstiftning och myndigheter
Lagstiftning
Författningar som berör området finns redovisade i avsnittet Lag-
stiftning och myndigheter
Här är kort information om hur man hittar dessa:
Lagar och förordningar (SFS) hittas enklast i ”Lagboken” hos Noti-
sum, http://www.notisum.se/
Utöver de sökmöjligheter som finns där så går det om SFS-numret är
känt att direkt skriva in följande webbadress i sin webbläsare:
http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/åååå####.htm
där åååå är årtalet och #### är numret (alltid fyra siffror, om numret
är kortare så inled med nollor).
Exempel, Miljöbalk (1998:808):
http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19980808.htm
Det går också att använda sig av Lagrummet, www.lagrummet.se
men författningarna är mer lättlästa på Notisum.
Myndigheters föreskrifter och allmänna råd finns i varje myndighets
egen författningssamling på respektive webbplats. För att hitta dit
har man god hjälp av Lagrummet, www.lagrummet.se, klicka där på
Myndigheters föreskrifter, och sedan på namnet på den myndighet
vars föreskrifter eller allmänna råd man söker, t.ex. Folkhälsomyn-
digheten.
Referenser och litteratur
1. Prop. 1997/98:45 Miljöbalk, del 2 sid.115
2. Hälsoskydd vid tillfälligt boende - Hotell, vandrarhem, camping-
platser m.m. Handbok. Socialstyrelsen 2004. Länk till pdf (Folk-
hälsomyndigheten) 3. Livsmedelsverkets råd om enskild dricksvattenförsörjning.
Finns som pdf på webbsidan Egen brunn
4. Ansvarsfördelning för tillsyn av vårdlokaler, Socialstyrelsen,
2013
5. SOL- och LSS-registret. Webbsida hos Inspektionen för vård
och omsorg (IVO)
6. Hygien, smittskydd och miljöbalken - Objektburen smitta.
Handbok. Socialstyrelsen 2008. Länk till pdf hos Folkhälso-
myndigheten.
7. Fastighetsägarnas egenkontroll. Handbok. Socialstyrelsen
2010. Länk till pdf hos Folkhälsomyndigheten.
8. Temperatur inomhus. Handbok. Socialstyrelsen 2005. Länk till
pdf hos Folkhälsomyndigheten.
9. Kemiska ämnen i inomhusmiljön. Rapport. Socialstyrelsen
2006. Länk till pdf hos Folkhälsomyndigheten.
10. Buller- Höga ljudnivåer och buller inomhus. Handbok. Social-
styrelsen2008. Länk till pdf hos Folkhälsomyndigheten.
11. Radon i inomhusluft. Handbok. Socialstyrelsen 2005. Länk till
pdf hos Folkhälsomyndigheten.
12. Egenkontroll. Handbok 2001:3. Naturvårdsverket. Länk till pdf.
13. Operativ tillsyn. Handbok 2001:4. Naturvårdsverket. Länk till
pdf.
14. Beslut till miljöbalken. Tillsyns- och föreskriftsrådet 2013 Länk
till pdf.
15. Några tips till dig som handlägger ärenden enligt miljöbalken.
Tillsyns- och föreskriftsrådet 2013. Länk till pdf.
16. Lathund för sanktionsärenden. Miljösamverkan Västra Götal-
and 2009, revideras 2014. Länk till pdf.
17. Tillsyn av migrationsboenden. Eksjö kommun/Miljösamverkan
F. Opublicerad. Länk till information om projektet.
14
18. Hyra ut bostad till anställda. Informationsblad som ingår i
Egenkontroll för fastighetsägare, Miljösamverkan Skåne 2008.
Länk till pdf.
19. Vad gäller för tillfälliga boenden? Falkenbergs kommun 2014.
Länk till pdf.
15
Bilagor Checklista för tillsyn
Hur hittas olika tillfälliga boenden som kan finnas i kommunen?
Information till VU
16
Bilaga
Checklista för tillsyn
Inspektionsdatum
Inspektör(er)
Närvarande från företaget/VU
Övriga närvarande vid inspekt-
ionen
Namn och adresser m.m. Text Not
Eventuell beteckning i miljökon-
torets register
Verksamhetens namn/ benäm-
ning
Gatuadress
Lägesbeskrivning (t.ex. koordi-
nater)
Fastighetsbeteckning
Verksamhetsutövare/företag
Organisationsnummer
Postadress
Tel
E-post
Kontaktperson
Befattning
Tel
E-post
Fastighetsägare (om annan än
verksamhetsutövaren)
Verksamheten Text eller Ja/Nej
Not
Kort verksamhetsbeskrivning
17
Antal bäddar
De boende kan i något avseende
betecknas som känsliga eller ha
svårt att föra sin talan
Om ja, beskrivning
Lokalisering
Stad, tätort, landsbygd etc:
Egen/icke kommunal vattentäkt?
(kan vara aktuellt utanför tätort)
Fråga om dricksvatten återkommer un-
der Egenkontroll i nästa avsnitt
Om ja, vem ansvarar för den?
Betydande störningar från om-
givningen (t.ex. buller)
Om ja, beskriv
Egenkontroll och rutiner, frågor till verksamhetsutövaren
Rubrik för kontrollområde med
fetstil
Utan
anm
Avvikelse/text Not
Klagomålshantering och störningar
Hur har de boende möjlighet att
anmäla fel och framföra klago-
mål?
Vad finns det i fastigheten som
kan leda till bullerproblem?
Sker regelbunden kontroll
av dessa?
Avfallshantering
Finns information till de boende
för tydlig och enkel sortering av
avfall?
Hur hanteras hushållsavfall från
de boendes rum och i ev kök?
Källsorterar ni?
Har ni farligt avfall? Hur tas
detta omhand?
Vem hämtar detta avfall?
Ventilation och temperatur
Vad får de boende för informat-
ion om hur de ska sköta sin ven-
tilation?
18
Vilken typ av ventilation har ni?
Självdrag, mekanisk frånluft, till-
/frånluft, annan.
När gjordes senaste OVK (obli-
gatorisk ventilations kontroll)?
Har ni haft problem med venti-
lationen? Om ja, vilka?
Har ni haft problem med tempe-
raturen? Om ja, vilka?
Skadedjur
Vad har ni för rutiner för sane-
ring eller kontroll av att det inte
finns skadedjur? Har ni avtal
med saneringsfirma?
Har ni haft problem med skade-
djur? Om ja, vilka?
Städning/ hygien
Finns rutiner för städning av
allmänna utrymmen?
Finns rutiner för tvättning av
sängkläder, madrasser och
madrassöverdrag?
Finns rutiner för tvätt av inred-
ningstextil?
Finns rutiner för val av kemika-
lier?
Hur förvaras städ/ tvätt kemika-
lier?
Finns kemikalieförteckning och
säkerhetsdatablad för dessa?
Har ni avtal med städfirma eller
städar ni själva?
Har de boende egen toalett och
badrum eller delar de med flera?
Om de boende är ansvariga för
städning av de egna rummen,
vad har ni för rutiner för att sä-
kerställa att det är ok?
Allmän standard och underhåll
Har ni någon underhållsplan t.ex.
gällande stambyte, fasad, ytter-
tak, för att motverka fukt/ mö-
gel?
19
Vem ansvara för detta?
Vem utför detta och
hur ofta?
Dricks- och varmvatten (dricksvatten bara om egen eller icke kommunal vattentäkt)
Dricksvatten kontrolleras
regelbundet
Resultat/vattenkvalitet
Varmvatten, rutiner för kontroll
med hänsyn till legionella
Noteringar från inspektörens iakttagelser
Rubriker för kontrollområden
samma som ovan, fetstilt
Utan
anm
Avvikelse/text Not
Klagomålshantering och störningar
Frågor till boende under inspekt-
ionen, något de klagar på?
Buller/andra störningar
Avfallshantering
Avfallshanteringen
Ventilation och temperatur
Ventilation och temperatur
Skadedjur
Skadedjur
Städning/ hygien
Städning/rent, allmänna utrym-
men
Städning/rent, boenderum
Städning/rent, hygienutrymmen
Ordning i städförråd, hantering
av städkemikalier
Tillräcklig tillgång till hygienut-
rymmen
Allmän standard och underhåll
Mögel eller dålig lukt
Tecken på fuktskador
Lokalernas allmänna skick
Trångbott eller acceptabelt
Dricks- och varmvatten
Temperatur i tappkran
20
Summering av inspektionen
Bedömningar, övergripande Kan göras under inspektionen eller efteråt
I stort sett helt OK efter vad som
kan bedömas från inspektionen
En del brister som inte behöver
följas upp särskilt men påverkar
inspektionsfrekvensen
En del eller många större brister
Viktiga brister som ska följas
upp med t.ex. föreläggande
Övriga noteringar om resultatet
av inspektionen
Summering per kontrollområde
Kontroll-
lerat vid denna
inspekt-
ion
Kontrollområde
Exempel på vad som kan ingå i inspektionen finns beskri-
vet under varje område
Avvikelser/brister som innebär så bety-
dande risk för olägen-
het för människors
hälsa eller miljön att de
ska påtalas och följas
upp.
JA NEJ
Klagomålshantering och störningar
Störningar av t.ex. buller och möjlighet att anmäla fel m.m.
Avfallshantering
Sortering och hantering av avfall
Ventilation och temperatur
Skötsel och kontroll av ventilationen, godtagbar temperatur
Skadedjur
Förekomst och rutiner för kontroll
Städning/ hygien
Rutiner för städning och rengöring, tillräckligt med hygi-
enutrymmen
Allmän standard och underhåll
Underhåll, mögel, fukt, utrymmen i förhållande till antal
boende
Dricks- och varmvatten
Dricksvattenkvalitet, varmvattentemperatur
Området inom kraftig ram ovan skulle kunna ingå som del i ett inspektionskort
21
Bilaga
Hur hittas olika tillfälliga boenden som kan finnas i kommunen?
Typerna av tillfälligt boende i tabellen här utgår från de som tas upp avsnitt 9. Kommentarer – vissa typer av tillfälligt boende i Socialstyrelsens
Hälsoskydd vid tillfälligt boende. Till och med Gästhamn är det samma typer (men i något fall modifierat/kompletterat) och i samma ordning
som i Hälsoskydd vid tillfälligt boende. Efter Gästhamn har vi lagt till några typer som bara nämns eller inte alls finns med i Hälsoskydd vid till-
fälligt boende.
Om inte informationen under Allmänt ger tillräcklig vägledning så kan man kontakta dem som nämns under Branschorganisationer och/ eller
under Andra myndigheter för att få hjälp att få reda på vilka som kan finnas i kommunen. Observera att alla verksamheter inte är anslutna till
branschorganisationer.
Det kan för flera typer av boenden, utan att det angetts nedan, också vara bra att höra med kommunens fastighetskontor och bostadsbolag vilka
boenden de har kännedom om eller hyr ut till.
Typ av boende Allmänt Branschorganisationer Andra myndigheter
Hotell, pensionat, konferens-anläggning med boende m.m.
På Västsvenska Turistrådets tjänst www.vastsverige.com kan man söka olika typer av turistboenden kommunvis.
Kommunen har på sin hemsida ofta inform-ation om hotell m.m. under rubrik Turism, Besökande eller liknande, eller en turistbyrå med egen webbplats eller som man kan kon-takta direkt.
Googla på t.ex. Hotell så hittas ett flertal tjänster där man kan söka fram dessa i kommunen (alla tjänster har förstås inte med alla hotell)
SHR, Sveriges Hotell & Re-staurangägare Svenska Möten (kursgårdar) Bo på lantgård
Polisen (Polistillstånd krävs för hotell och pensionat och, med några un-dantag, all yrkesmässig verksamhet med ändamål att tillhandahålla tillfäl-lig möblerad bostad för minst nio gäster eller som omfattar minst fem gästrum.) Räddningstjänsten, systematiskt brandskyddsarbete
Lägergård Kontakta kommunens fritids-/idrotts-/kulturförvaltningar eller motsvarande
Livsmedelsregistrering kan förekomma.
4H, Lantgård, Ridklubbar Räddningstjänsten, systematiskt brandskyddsarbete
22
Typ av boende Allmänt Branschorganisationer Andra myndigheter
Vandrarhem Se vid Hotell, pensionat … STF, Svenska turistföreningen Polisen (se vid Hotell, pensionat ...) Räddningstjänsten, systematiskt brandskyddsarbete
Tillfällig bostad för arbetskraft till exempel: Turistnäring, an-läggningsarbeten, bärplock-are.
Räddningstjänsten, systematiskt brandskyddsarbete Arbetsmiljöverket kanske i vissa fall har kännedom om var det kan före-komma?
Härbärge Social- och omsorgsnämnd kan veta mera. Räddningstjänsten, systematiskt brandskyddsarbete
Migrationsboenden (fler kate-gorier kan nog förekomma):
Ankomstboende, sär-skilda mottagnings-center i landet där personerna stannar en kortare tid.
Boende (asylboende), sker ute i landet ge-nom Migrationsver-kets försorg, eller hos släktingar eller vänner i väntan på att perso-nens ärende ska handläggas.
Ensamkommande barn, som ovan men för dessa ansvarar kommunen vad gäller uppehälle.
Förvar (i vissa fall för personer som ska ut-redas eller utvisas)
Migrationsverkets (MV) ankomstboenden finns i Malmö, Göteborg, Stockholm och Gävle. (Benämningen transitboende verkar inte så vanlig här numera) Boende som sker ute i landet genom MV:s försorg innebär att MV hyr bostäder av fastig-hetsägare (privata eller kommunala). Olika slag kan förekomma t.ex. vanliga lägenheter, tillfälliga (benämns av MV som ABT-boende), korridorbo-ende med självhushåll. Kommunens socialnämnd har ansvar för kommu-nens boende för ensamkommande flyktingbarn. Barnen kan bo i transitboenden tills de placerats. MV har i vårt län ett förvar i Göteborg
Migrationsverket Överförmyndarnämnd Socialnämnd
23
Typ av boende Allmänt Branschorganisationer Andra myndigheter
Lägenhetshotell Eventuellt Polisen (se vid Hotell, pensionat ...) Räddningstjänsten, systematiskt brandskyddsarbete
Rum i eller i anslutning till bostad
Bo på lantgård
Campingplats för tält och hus-vagn, inklusive övernattnings-stugor
Se vid Hotell, pensionat … Eventuellt Polisen (se vid Hotell, pensionat ...)
Stugby Se vid Hotell, pensionat … Eventuellt Polisen (se vid Hotell, pensionat ...)
Boende i samband med festi-valer, stora idrottstävlingar m.m.
Kontakta kommunens fritids-/idrotts-/kulturförvaltningar eller motsvarande för att höra vad som kan bli aktuellt
Lägerverksamhet med boende i tält eller i vindskydd
Fjällstuga - (inte aktuellt i vårt län) - -
Gästhamn - (tas inte med i detta projekt) - -
Elevhem Kommunens utbildningsförvaltning eller motsva-rande bör kunna ge uppgifter om alla skolor med boende för elever som finns i kommunen.
Skolinspektionen (tillsynsansvar för bl.a. skolor och vuxenutbildning) Räddningstjänsten, systematiskt brandskyddsarbete
Häkte Kriminalvården
Kriminalvårdsanstalt Kriminalvården
Polisarrest (på polisstation) Polisen
24
Typ av boende Allmänt Branschorganisationer Andra myndigheter
Boende i gränslandet vård-tillfälligt boende. T.ex: - HVB-boende - Gruppbostäder (för korttids-boende) - Andra vård- och omsorgsbo-enden (exkl sjukvård)
Kommunens socialförvaltning: Boenden under Lagen om särskilt stöd LSS och Socialtjänstlagen SoL. IVO, Inspektionen för vård och omsorg: Register finns hos IVO Se handläggarstödet sid 5.
Räddningstjänsten, systematiskt brandskyddsarbete
25
Bilaga
Information till VU
Texten nedan är ett förslag på information att dela ut till verksamheter som besöks i
tillsynen.
Komplettera med mer information eller korta ner efter vad ni tycker passar, beroende på
vilken mottagare det gäller.
Här är ett par exempel på informationsmaterial som tagits fram på andra håll:
Hyra ut bostad till anställda (Miljösamverkan Skåne) (18)
Vad gäller för tillfälliga boenden? Falkenbergs kommun (19)
_____________________________________________________________
Information till er som tillhandahåller tillfälligt boende
Denna information fokuserar på att hjälpa dig som verksamhetsutövare att bedriva din
verksamhet på ett ur miljö- och hälsoskyddssynpunkt godtagbart sätt.
Karaktäristiskt för tillfälliga boenden är att genomströmningen av människor ofta är
stor. De boende kanske också delar på hygienutrymmen och bor på en relativt liten yta.
Vid vissa tillfälliga boenden erbjuds även livsmedel. Behovet av ett väl fungerande ar-
bete med att hålla god hygien är därför stort.
Krav på bostäder
I förordningen (SFS1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd finns följande
krav på bostäder:
33 § I syfte att hindra uppkomst av olägenhet för människors hälsa skall en bostad
särskilt:
1. ge betryggande skydd mot värme, kyla, drag, fukt, buller, radon, luftförore-
ningar och andra liknande störningar,
2. ha tillfredsställande luftväxling genom anordning för ventilation eller på annat
sätt,
3. medge tillräckligt dagsljus,
4. hållas tillfredsställande uppvärmd,
5. ge möjlighet att upprätthålla en god personlig hygien,
6. ha tillgång till vatten i erforderlig mängd och av godtagbar beskaffenhet till
dryck, matlagning, personlig hygien och andra hushållsgöromål.
Exempel på risker
De hälsorisker som kan finnas vid tillfälligt boende beskrivs i Socialstyrelsens handbok
Hälsoskydd vid tillfälligt boende-Hotell, vandrarhem, campingplatser m.m:
smitta genom mat och vatten
smitta genom lokaler och utrustning
skadedjur och ohyra
ämnen i luften
kyla och värme
26
bullerstörningar
annat obehag eller annan hälsorisk, t ex bristande tillgång till toaletter, hygienut-
rymmen, dagsljus eller belysning
miljöpåverkan, t ex genom ovarsam kemikaliehantering som via påverkan på
miljön blir en hälsorisk eller då en enskild avloppsanläggning påverkar dricks-
vattenkvaliteten
Egenkontroll enligt miljöbalken
Egenkontrollen är ett verktyg som ger dig en bättre överblick över hur din verksamhet
påverkar miljö och hälsa. Alla som driver en verksamhet ska fortlöpande planera och
kontrollera sin verksamhet så att risken för olägenhet för människors hälsa och skada på
miljön minimeras. Detta står i miljöbalken (SFS 1998:808) i 26 kapitlet, 19 §.
Omfattningen av egenkontrollen beror på typen av verksamhet, dess storlek och vilka
risker den kan medföra.
För att kunna bedöma vilka risker som finns i din verksamhet behöver du kunskap om
hur verksamheten kan påverka människors hälsa och miljön. Det är du som driver verk-
samheten som ska kunna visa att den följer gällande regler och lagar, den så kallade
omvända bevisbördan.
För egenkontrollen innebär den omvända bevisbördan att du själv ska utforma innehål-
let i egenkontrollen så att den passar din verksamhet.
En verksamhet kan också beröras av krav på egenkontroll enligt andra lagar, exempelvis
arbetsmiljölagen, livsmedelslagen och lag om skydd mot olyckor (brandskydd). Sam-
ordna gärna all egenkontroll som din verksamhet behöver ha.
Utformning av egenkontrollen
Egenkontrollen ska ha en plan med de rutiner som förebygger olägenheter för männi-
skors hälsa och miljö. Att ha rutiner för olika delar av verksamheten underlättar både till
vardags och den dag något oförutsett inträffar. Exempel på områden som egenkontrollen
bör omfatta:
Vatten och avlopp
Lokalen ska ha tillgång till varmt och kallt vatten samt ha en godkänd avloppslösning.
Ligger lokalen utanför det kommunala vatten- och avloppsnätet krävs särskild registre-
ring för egen brunn enligt livsmedelslagstiftningen samt avloppstillstånd. Kontakta
kommunens miljökontor! Tillstånd för avloppsanläggningen måste finnas innan av-
loppsanläggningen installeras. Regelbunden kontroll av dricksvattnet och av avloppsan-
läggningen ska ingå i egenkontrollen.
Legionella
Det ska finnas rutiner för att mäta temperaturen på varmvattnet, för att undvika risk för
legionellasmitta. Det är i första hand fastighetsägaren som ansvarar för sina vattenin-
stallationer. För att förhindra att legionellabakterier växer till i vattenledningarna gäller
det att bl.a. att se till så att varmvattnet är varmt (mer än 50° C vid tappstället och mer
än 60° C i varmvattenberedaren) och att kallvattnet är kallt (mindre än 18°C).
27
Temperatur
För att inomhusmiljön ska vara behaglig bör lufttemperaturen ligga mellan +20 °C och
24 °C, med undantag för sommartid. Golvtemperaturen bör inte understiga +18 °C.
För att värmesystemet ska kunna fungera bra behöver ventilationen vara tillräcklig och
elementen fria från möbler och gardiner.
Drag
Drag är en vanlig orsak till obehag och kan upplevas som att det är "kallt" i bostaden
även om lufttemperaturen är god. Drag kan bero på otätheter eller ventilationsproblem.
Luftens medelhastighet bör inte överstiga 0,15 m/s under vinterhalvåret.
Ventilation
Det är viktigt att ventilationen är tillräcklig och rätt dimensionerad för den rådande be-
lastningen och användningen av just den specifika lokalen. I duschutrymmen är det ex-
tra viktigt att ventilationen är rätt dimensionerad för att undvika fuktskador och eventu-
ell mikrobiell tillväxt. Det är också av stor vikt att ventilationsdon hålls rena och öppna
för bästa funktion. Smutsiga ventilationsdon kan försämra ventilationens kapacitet be-
tydligt. Förvissa er också om att obligatorisk ventilationskontroll (OVK) görs i den om-
fattning som krävs, och att brister som påvisats då rättas till. Kontakta kommunens
byggnadsnämnd för mer information om OVK. Det är viktigt att tänka på att en OVK
endast visar att ventilationen fungerar så som det en gång var tänkt – kanske innan man
startade till exempel hotell i lokalen. Om antalet personer som vistas i lokalerna har
stigit, kan det hända att man behöver förbättra ventilationen trots att OVK är utan an-
märkning.
Städning och rengöring,
I lokaler där många personer vistas samtidigt är det viktigt att städningen är av god kva-
litet för att minska olägenheter och risken för smittspridning. Det bör finnas en specifik
arbetsplan för städning. Denna plan ska ta upp allt som ska städas, hur det ska städas,
vem som ska göra det och hur det kontrolleras att det är rent. På detta sätt garanteras att
lokalerna är rena vilket bidrar till ökad trivsel för både kunder och personal. Sliten och
gammal utrustning kan försvåra städningen och rengöringen av lokalerna vilket kan leda
till att damm alstras och inte kan städas bort ordentligt.
Underhåll, fukt och mögel
Brister i byggnadens konstruktion eller underhåll kan ge fuktskador från tak, väggar
eller grund som medför ohälsosam miljö inomhus genom bl.a. mögelväxt.
Dåligt underhållna duschutrymmen kan t ex medföra risk för mögel, speciellt om kakel-
och klinkerplattor är trasiga och fogarna gamla och slitna.
Tillsyn
Kommunens miljökontor ska enligt lagkrav ägna särskild uppmärksamhet i sin tillsyn
bland annat åt hotell, pensionat och liknande lokaler där allmänheten yrkesmässigt er-
bjuds tillfällig bostad.
Kommunen tar ut avgifter enligt särskild taxa för tillsynsbesök och handläggning och
för anmälningar och ansökningar.
Anmälan och tillstånd
Att starta ett tillfälligt boende är i sig inte anmälningspliktigt enligt miljöbalken.
28
Men vissa åtgärder eller anläggningar måste du anmäla eller söka tillstånd för. Det gäl-
ler bland annat:
anmälan för registrering av livsmedelsanläggning (om ni ska servera mat)
anmälan om dricksvattenanläggning (om ni har en egen vattentäkt)
tillstånd till avlopp
anmälan om bassängbad och andra liknande anläggningar (bubbelpool, badtunna
m.m.)
anmälan om solarier
Kontakta kommunens miljökontor i god tid om något av detta kan bli aktuellt!
Observera att det utöver detta finns krav enligt annan lagstiftning: Exempelvis krav på
bygglov vid ändrad användning av byggnad och polistillstånd för att bedriva hotellverk-
samhet och liknande.
Mer information
Folkhälsomyndighetens allmänna råd om:
ventilation FoHMFS 2014:18
folkhälsomyndighetens Kompletterande vägledning om ventilation
fukt och mikroorganismer FoHMFS 2014:14
radon inomhus FoHMFS 2014:16
temperatur inomhus FoHMFS 2014:17
buller inomhus FoHMFS 2014:13
höga ljudnivåer FoHMFS 2014:15
städning FoHMFS 2014:19
Handböcker
Socialstyrelsens Hälsoskydd vid tillfälligt boende-Hotell, vandrarhem, campingplat-
ser m.m.
Socialstyrelsens Hygien, smittskydd och miljöbalken - Objektburen smitta
Socialstyrelsens Fastighetsägarnas egenkontroll
Socialstyrelsens Temperatur inomhus
Socialstyrelsens Kemiska ämnen i inomhusmiljön
Socialstyrelsens Buller
Socialstyrelsens Radon i inomhusluft
Socialstyrelsens handböcker tillhandahålls numera av Folkhälsomyndigheten som tagit
över flera av Socialstyrelsens tidigare uppgifter.
Naturvårdsverkets Egenkontroll
Ytterligare information
Vill du veta mer är du välkommen att höra av dig till:
Kommuns namn
Förvaltning
Telefon:
E-post
Det finns även information på vår hemsida XXXX
Miljösamverkan Västra Götaland – 49 gånger bättre tillsyn Miljösamverkan Västra Götaland startade 1999 och syftar till att effektivisera miljö- och hälsoskyddsarbetet i länet. Arbetssättet är framgångsrikt och har fått efterföljare i många andra län. Vi arbetar med många olika frågor. Några exempel på projekt är Tillsyn på verkstadsindu-strier, Radon, Inomhusmiljö, Dagvatten, Biltvättar och Kemikalietillsyn. Utförlig information om alla projekt, verksamhetsplan, handledningar och annat material i full-text finns på vår webbplats.
Huvudmän
Länsstyrelsen i Västra Götaland, kommunförbunden och
kommunerna i länet
Adress
Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Miljöskyddsenheten,
403 40 Göteborg, Tel 010-224 40 00
Webbplats
www.miljosamverkanvg.se
Projektledare
Anna Malmros 010-22 44 691 [email protected]
Cecilia Lunder 010-22 44 701 [email protected]
Lasse Lind 070-378 74 39 [email protected]
Maria Nylén 010-22 45 282 [email protected]