HANDBOK I FLYKTING- MOTTAGNING - Jakobstad...Villa Miranda i Jakobstad: ett hem med 14 platser för...

FlyktingfondenHjälp till flyktingar

HANDBOKFLYKTING-I

MOTTAGNINGFör personal inom samarbetsområdet förJakobstad, Nykarleby, Pedersöre, Larsmo och Kronoby

Verkställt inom Europeiska flyktingfondens projekt : Samarbete, 2013 – 2014.

TEXT:Projektkoordinator Ulla Linder

FOTON: Ulla Linder

LAYOUT: Carl-Oscar Beijar

....................................................................................................................................

................................................................................................................................................

..............................................................................................................................................

..............................................................................................................................................

..............................................................................................................................................

.....................................................................................................................................................................................................................

..............................................................................................................................................................

........................................................................................................................................

..................................................................................................................................

..........................................................................................................................

..............................................................................................................................................

.....................................................................................................................................................................................................................

..............................................................................................................................................

Innehållsförteckning 1 ALLMÄNT 4 2 FLYTKINGFAKTA 4 3 RÖDA KORSET 5 4 OLIKA FLYKTINGKATEGORIER 6 4.1 Kvotflyktingar 6 4.1.1 Mottagning 7 4.1.2 Organisation,Jakobstad 7 4.1.2.1Kontaktuppgifter,Jakobstad 8 4.1.3 Organisation,Kronoby 10 4.1.3.1Kontaktuppgifter,Kronoby 10 4.2 Asylsökande 12 4.2.1 Kontaktuppgifter 13 5 ANVÄNDNING AV TOLK 14 6 LAGAR 14 7 INTEGRATION 15 7.1 Integrationsprocessen 15 7.2 Kulturenspåverkan 19 7.3 Tredjesektorn 19 7.4 Vänfamiljer 208 BAKGRUNDTILLFLYKTINGSKAP-länderikris 21 8.1 Myanmar/Burma 21 8.1.1 Intervju 23 8.2 Afghanistan 24 8.2.1 Intervju 26 8.3 Somalia 28 8.3.1 Intervju 30 8.4 Syrien 31 9 SAMMANFATTNING 32

Källorochlänkar

s.3 Handbok om flyktingmottagning

Handbok i flyktingmottagning s.4

1. Allmänt Denna handbok är tänkt som en snabbguide för personer som i sitt arbete kommer i kontakt med flyktingar. För att dessa möten ska ske så smidigt som möjligt behövs nya färdigheter - bland annat kulturkännedom och kunskap om migrationsprocessen samt dess påverkan på individen. I de följande kapitlen beskrivs bland annat kort de olika flyktingkategorierna och arbetsuppgifter i samband med mottagning. Kontaktuppgifter till per-sonal gäller för år 2014.

2. Flyktingfakta En flykting är en person som är på flykt från sin hemort och lever på annan ort. Flyktingars rätt till asyl i annat land är en mänsklig rättighet enligt FN:s flyktingkonvention (även kallad Genèvekonventionen, från 1951) såväl som enligt FN:s allmänna deklaration om de mänskliga rättigheterna och Europeiska unionens stadga om mänskliga rättigheter.

Finland har redan i cirka fyrtio år tagit emot personer som beviljats inter-nationellt skydd, vanligen kallade flyktingar. De vanligaste orsakerna att flytta till Finland är emellertid familj, studier eller arbete - flyktingar är en minoritet av invandrarna. Av flyktingar finns det två kategorier, kvotflyk-tingar och de som anlänt som asylsökande och beviljats uppehållstillstånd.

UNHCR, FN:s flyktingorgan (bildat 1951), har mandat från FN att leda och koordinera internationellt agerande för skydd av flyktingar över hela världen och lösning av flyktingproblem. - Människor blir flyktingar när en eller flera av deras grundläg-gande mänskliga rättigheter kränks. Många är offer för krig, politiska, religiösa och andra former av förföljelse. [] Flykting- kvinnor, deras barn och äldre personer är de mest sårbara. Källa: UNRIC, Förenta Nationernas regionala informationskontor för Västeuropa

Av världens flyktingar lever omkring en tredjedel i flyktingläger. Sådana är ofta hastigt tillkomna, och avsedda att vara temporära lösningar på akuta be-hov hos stora grupper flyktingar. I realiteten blir dessa läger boplats i många år för många flyktingar. Flyktinglägren drivs av olika internationella organi-sationer, som till exempel UNHCR och organisationer från mottagarlandet.

s.5 Handbok i flyktingmottagning

3. Röda korset Röda Korsets/Röda Halvmånens världsomspännande rörelse är med i flyktingmottagandet runt om i världen (gäller såväl flyktingar som lämnat sina hem på grund av krig och konflikter, som naturkatastrofer). Grunduppgiften är att hjälpa de mest sårbara, dit asylsökande och flyktingar hör.

Röda korset:

• har samarbetsavtal med FN:s flyktingorganisation UNHCR. FRK fungerar vid behov som UNHCR:s representant i Finland.

• gör person efterforskning och förmedlar Röda Kors meddelanden.

• har varit med i mottagningen av flyktingar från slutet av 1970-talet: bistått i mottagandet, organiserat frivilligverksamhet, attityd- och opinionsarbe-te, möbelinsamlingar etc. Röda Korset upprätthåller ungefär hälften av mottagningscentralerna i Finland (11 st).

• bistår på flygplatser när kvotflyktingar anländer till mottagarlandet.

• handhar vän- och stödpersonsverksamhet, ordnar klubbar i finska/svens-ka (inlärning av vardagsspråk), samt andra klubbar och kurser (t.ex. säker-het i vardagen, första hjälpen, matlagningskurser), läxläsningsklubbar för skolelever och internationella klubbar.

• ordnar läger och utflykter.


4. Olika flyktingkategorier

Största skillnaden mellan kategorierna är att en asylsökande själv sökt sig till Finland och ofta måste bo länge på en flyktingförläggning i väntan på uppe- hållstillstånd. En kvotflykting hämtas till Finland och har uppehållstillstånd di-rekt. Speciellt inom sjukvården är det viktigt att veta till vilken kategori en flyk-ting hör. En asylsökare utan uppehållstillstånd har begränsad rätt till vård och ska först kontakta förläggningens sjukvård.

4.1 Kvotflyktingar Kvotflyktingarna har flytt från sitt hemland till ett annat land och bor ofta i flyk-tingläger. De väljs ut av en delegation från Migrationsverket till Finlands flyk- tingkvot (ca 750 per år) och placeras i kommuner som är villiga att ta emot dem.

NTM-centralen koordinerar mottagandet, kommunen sköter det praktiska. Kvotflyktingar har samma rättigheter och skyldigheter som finländare direkt vid ankomst.

Ifall äktenskap har ingåtts före ankomsten till Finland, har kvotflyktingar rätt till familjeåterförening av make/maka. I många kulturer är det självklart att famil-jen också innefattar vuxna barn med familjer, samt också far- och morföräldrar och deras syskon med familjer. Dessa räknas inte till familjemedlemmar i Fin-land - följaktligen kan man inte söka familjeåterförening i de fallen.

Person som flytt till ett annat land

Kommunen:Ansvar för mottagning och

integration

Till Finland:Kommunplats (via NTM)

Grupp från migri gör utvalsresa

Flyktingstatus av UNHCR = kvotflykting

Röda Korset:Bistår i mottagning och med

vänfamiljverksamhet


Kvotflyktingar (vietnameser) mottogs första gången i nejden 1989. Sedan 2010 samarbetar Jakobstad, Nykarleby, Pedersöre, Larsmo och Kronoby i kvotflyktingmottagning. På rekommendation av Ped-ersörenejdens samarbetsnämnd strävar man till att ta emot 50 kvotflyktingar årligen. 2010 anlände 36 burmesiska och 2011 79 afghanska kvotflyktingar till regionen, 2012 mottogs 50 afghanska flykt- tingar. Hösten 2014 planeras mottagning av en grupp syriska flyktingar.

4.1.1 Mottagning

Före ankomst ordnas informationstillfällen i de mottagande kommuner-na. Integrationskoordinatorn och flyktinghandledarna, i samarbete med Röda Korset ordnar bland annat mottagning, bostäder, skolning och an-nat praktiskt samt har kontakt med blivande vänfamiljer.

Den första tiden efter ankomst är intensiv. Familjerna träffar bland annat handledare, socialarbetare, representanter för Röda Korset och vänfamil-jer. Dagarna fylls av registreringar och ansökningar (magistrat, FPA, bank, socialen), besök till hälsovården, laboratorium och röntgen. Flyktinghand- ledarna skjutsar, informerar, visar och bistår, med hjälp av tolk. Så fort som möjligt påbörjas också en kartläggning av personens utbildning och kunskaper (TE-byrån ansvarig), som så småningom leder till uppgörandet av en integrationsplan på TE-byrån. Språkstudier inleds.

4.1.2 Organisation, Jakobstad

Personalen i samarbetsområdet är förlagd till Jakobstad och har ny or-ganisation från och med april 2014, då en integrationskoordinator anställ-des på heltid (tidigare: flyktingkoordinator på halvtid). En arbetsgrupp bestående av en representant per kommun i samarbetsområdet samar-betar med koordinatorn.


*Gemensam för fem kommuner (Jakobstad, Nykarleby, Pedersöre, Larsmo, Kronoby).

4.1.2.1 Kontaktuppgifter, Jakobstad

Socialcentralen,Jakobstad: Socialarbete, utkomststöd, handledning Integrationskoordinator i samarbetsområdet, flyktingsocialarbetare i Ja-kobstad, Nykarleby, Pedersöre och Larsmo. E-post: Fö[email protected]

Integrationskoordinator Eva-MariaEmet 044 785 1525Flyktingsocialarbetare Ann-BrittKronqvist (06) 786 3547, 044 785 1547 Flyktingsocialarbetare MariaWiklund (06) 786 3556 Flyktingsocialarbetare NinaPlogman (06) 786 3111 Flyktinghandledare MarjukkaPariyar 044 785 1548Flyktinghandledare DanielHuhtamäki 044 055 9812 Flyktinghandledare MalinNyman 044 785 1542

Interkommunal samarbetsgrupp

SOCIALOMSORG


Arbetsuppgifter för personalen i Jakobstad:

Integrationskoordinator (ny tjänst från april 2014): leder, koordinerar och utvecklar integrationsarbetet i Jakobstadsregionen.

• samarbete mellan olika sektorer och aktörer (THL, NTM-centralen, mi-grationsverket, inrikesministeriet, arbetsgrupper, Samarbetsnämnden i Pedersörenejden, TE-byrån, flyktingförläggningen, utbildare, sjukvård, socialarbetare).

• är ledare för flyktinghandledarna, planerar projekt, söker statliga ersättningar mm.

Flyktingsocialarbetare: mottar klienter för samtal, rådgivning och utred-ning.

• Utför förebyggande arbete, informerar om finländska samhället samt handhar utkomststödsärenden (tillsvidare).

Flyktinghandledare:• deltar i flyktingmottagningen (förberedelse, på flygfält, i boendet)• praktisk hjälp i vardagen (ansökningar, tidsbeställningar, läkarbesök

mm). • mottar klienter för samtal, rådgivning och utredning. Förebyggande ar-

bete, stöd och hjälp - hembesök några gånger i månaden.• Informerar flyktingfamiljerna om det finländska samhället och bidrar

till integrering.

Flyktinghandledare Marjukka Pariyar har nybörjarundervisning i engelska för kvotflyk tingar sommaren 2012. Foto: Ingrid Hagström


4.1.3 Organisation, Kronoby

I Kronoby är flyktingmottagandet uppbyggt på ett annat sätt än i Jakob-stadsregionen på grund av att social- och hälsovården hör till Karleby.

4.1.3.1 Kontaktuppgifter, Kronoby

KommunsekreterareIngerBjon

IntegrationskoordinatorEva-MariaEmet

FlyktinghandledareCarinaForsström

SocialarbetareAnne-MieRanta: telefontid kl 8-9, tisdagar och onsdagar

040 714 [email protected] 044 785 1525 [email protected] 040 153 4647 [email protected] 050 341 0511 [email protected]


Arbetsuppgifter för personalen i Kronoby:

Kommunsekreterare:Helhetsansvar för flykting mottagande. Kontaktper-son i administrativa ärenden.Integrationskoordinator (ny tjänst från april 2014): leder, koordinerarochutvecklarintegrationsarbetetiJakobstadsregionen.

• samarbete mellan olika sektorer och aktörer (THL, NTM-cen-tralen, migrationsverket, inrikesministeriet, arbetsgrupper, Samar-betsnämnden i Pedersörenejden, TE-byrån, flyktingförläggningen, utbildare, sjukvård, socialarbetare).

• är ledare för flyktinghandledarna i Jakobstad, planerar projekt, söker statliga ersättningar mm.

Socialarbetare: Handhar utkomststödsärenden och utför åtgärder och beslut i anslutning till dessa (deltid, anställd av Karleby stad).

Flyktinghandledaren:• samarbetskontakter till sjukvård, skolor, socialarbetaren, dagvården• gör praktiskt arbete i flyktingmottagningen: hyresbostäder, motta-

gande på flygfält, ordnande av hälsogranskningar, registreringar, FPA ärenden, handhar familjeåterföreningar

• mottar klienter i samtal, rådgivning och utredning. Förebyggande ar-bete.

• Informerar flyktingfamiljerna om det finländska samhället och bidrar till integrering.

Kanslist: söker statliga ersättningar.

Inom europeiska flykting-fondens projekt Samarbete (2012/13) ordnades en veckas "Samhällsorienter-ing och hälsoinformation" kurser på eget språk för alla kvotflyktingar som anlänt 2010 och efter. På bilden läraren Ye Min Aung från Kemi, som i Larsmo undervisade alla burmeser som anlände 2010 .


4.2 AsylsökandeFör mottagandet och inkvarteringen av asylsökande finns det ett nätverk av mottagningscentraler, som upprätthålls av kommunerna, staten och Finlands Röda Kors. På mottagningscentralerna ordnas basservice åt de asylsökande under den tid asylansökan behandlas.

Det var tidigare vanligt att en person som fått avslag på sin asylansökan i ett land i EU, istället för att återvända till sitt hemland, sökte asyl i ett annat europeiskt land. För att förhindra detta infördes 1990 den så kallade Dublinförordningen. En asylsökande kan med det nya systemet inte själv välja land, utan ska söka asyl i det första land personen anländer till vid sin ankomst till EU. Detta kallas för principen om första asylland. På senare år har det funnits problem med att utvisa asylsökande som fått avslag på sin ansökan till länder som Iran och Somalia, då dessa inte tar emot sina egna medborgare om de inte återvänder hem frivilligt.

År 2012 hade Jakobstads enhet 150 platser. Sammanlagt fick 65 person-er uppehållstillstånd, varav 19 stannade i Jakobstad. Cirka trettio till fyrtio procent stannar i Jakobstad, medan resten bland annat söker sig till Hels-ingforsregionen och Tammerfors.

När en asylsökande vuxen får uppehållstillstånd, flyttar de till egen lägen-het så fort de har ett hyreskontrakt. Deras handlingar överförs då till den mottagande kommunens socialbyrå.

För asylsökande är ansökan om familjeåterförening ofta en tung och lång process med osäker utgång.


4.2.1 Kontaktuppgifter

Oravaisflyktingförläggning, Jakobstadsenhet: ordnar tillfällig inkvarte- ring, ger hälso- och sjukvård, samt organiserar en meningsfull dagsverk-samhet för asylsökande - Oravais flyktingförläggning tar endast hand om asylsökande.

MicaelaNykvist(biträdandeförläggningschef) 050 5823524AngelicaNystrand(ansvarighandledare) 050 4000722

FlyktingbyråniOravais: Flyktingbyrån består av 5 enheter som fungerar som hem för de minderåriga barn som kommit till Finland utan vårdnad-shavare och som har erhållit uppehållstillstånd och kommunplats i Vörå eller i Jakobstad.

LisbethNäsman(flyktingbyråchef) 050 5990471FredrikBacklund(biträdandeflyktingbyråchef) 050 5661502

VillaMirandaiJakobstad: ett hem med 14 platser för minderåriga ensam-kommande barn med uppehållstillstånd. Målgrupp är tonåringar mellan 12-18 år.

LindaFagerholm 050 5677730 (socialarbetarepåVillaMiranda/Lumina) AnnamiRak-Häggblom 050 3304842 (socialhandledareVillaMiranda/Lumina) FredrikLönnqvist 050 3378183 (ansvarighandledarepåVillaMiranda)

LuminaiJakobstad: en eftervårdsenhet för ensamkommande ungdomar i åldern 18 - 21. Ett utrymme i Jakobstad fungerar som mötesplats för ung-domarna och som kontor för personalen. Ungdomarna får hjälp med läxor, myndighetskontakter, fritidssysselsättning etc. Ibland samlas man för att se på en film tillsammans, eller bara umgås och diskutera. Ungdomarna som hör till Lumina har eget boende.

TommyLundman(ansvarighandledarepåLumina) 050 5907531

Socialcentralen,Jakobstad(asylsökandemeduppehållstillstånd)FlyktingsocialarbetareNinaPlogman (06) *786 3111


5. Användning av tolk

* Varje myndighet bokar själv sin tolkning. * Användning av familjemedlemmar som tolkar ska undvikas - minderårig skall inte belastas med ett sådant ansvar. Helst ska professionella tolkar fysiskt fin-nas på plats, men vid enklare ärenden kan också telefontolkning användas. * Ärenden kan tolkas eller översättas till ett språk som invandraren kan konstateras förstå tillräckligt väl med hänsyn till ärendets art. * Vid känsliga ärenden ska tolken helst vara av samma kön som klienten. * Kom ihåg att det kan finnas variationer inom samma språkgrupp och helt olika språk inom vissa länder. Kontrollera på förhand vilket språk klienten talar - också i tolkningssituationen om klienten förstår tolken och vice versa. * Det finns flera tolkningscentraler runt om i landet, närmaste är

ÖsterbottensTolkcentraliVasa: 06 325 2941 må-fr kl. 8.00-16.00

SemantixLinguaNordicaOy, 0770 45 74 00 24 h i hela Finland: www.semantix.fi/sv

6. Lagar

•Utlänningslagen:Bestämmelser om utlänningars inresa, invandring och avlägsnande ur landet. • Lagenommottagandeavpersonersomsökerinternationelltskydd:mottagande av asylsökande. • Lagenomfrämjandeavintegration: om integrationstjänster och stöd-jande av integration. •Medborgarskapslagen: förutsättningarna för att förvärva finskt medborgarskap.


7. Integration

Invandrarens och samhällets interaktiva utveckling med målet att ge invandraren de kunskaper och färdigheter som behövs i samhället och arbetslivet samtidigt som invandrarens möj-ligheter att upprätthålla sitt eget språk och sin egen kultur stöds. Lag om främjande av integration, 3 §, 1 mom

Jakobstad, Nykarleby, Pedersöre, Larsmo och Kronoby samarbetar i invandringsfrågor. De har också ett nytt gemensamt integrationsprogram: Jakobstadsregionens integrationsprogram 2014-2016 (på stadens hemsi-da under ”nyinflyttade”). Där kan du läsa mera om vad som stadgas i lagen om integration och bland annat vilka målsättningar som finns i nejden.

När till exempel kvotflyktingar anländer görs en kartläggning och kom-munen och arbets- och näringsbyrån i samråd med invandraren gör upp en integrationsplan. Den görs alltid för arbetslösa arbetssökande, person-er som får utkomststöd, minderåriga utan vårdnadshavare och personer som har fått uppehållstillstånd.

Tidsspannet för integrationsplanen är individuell och gäller ett till högst tre år från det att den första integrationsplanen undertecknades. Planen kan förlängas med högst två år, om det är motiverat på grund av att invandraren behöver särskilda åtgärder för att integreras. Detta kan vara inten-sifierade integrationsfrämjande åtgärder på grund av till exempel nedsatt funktionsförmåga, ålder eller analfabetism.

Invandrarens försörjning tryggas under den tid han eller hon deltar i åt-gärder enligt integrationsplanen med ett integrationsstöd, som betalas som arbetsmarknadsstöd eller utkomststöd. Deltagande i integrations-främjande åtgärder är ett villkor för att integrationsstöd ska betalas.

7.1 Integrationsprocessen

Integrationen påverkas starkt av flyktingens tidigare upplevelser och bak-grund. Många behöver stöd för att kunna bearbeta det som hänt tidig-are. Det kan vara till exempel tidigare traumatiska upplevelser och oro för kvarvarande familjemedlemmar, som gör att till exempel språkinlärning- en är mycket långsam, liksom övrig anpassning till det nya landet. I bo-ken ”Migration och Anpassing. Den okända resan” (Dr Riyadh al-Baldawi, Studentlitteratur, 2014) belyses problematiken schematiskt:

int

eg

ra

tio

ns

cy

ke

ln

Förs

ta in

tryc

k.A

lla m

öjli

ghet

er fi

nns.

D

örr

arna

är ö

ppna.

Fram

tiden

ser

lova

nde

ut.

Allt

kla

ffar

.

Nyb

örjar

- ku

rs i

fin

ska

Fort

sätt

nin

gs-

kurs

i fin

ska

Före

nin

gsve

rksa

mhetPr

akti

kantp

lats

,

trev

liga

arbet

skom

pis

ar

Nöjd

het

Prak

tika

ntp

lats

Språ

kkurs

Vänner

, nät

verk

Prak

tika

ntp

lats

.Bliv

ande

arbet

s-

pla

ts, ve

m v

et?

Trev

liga

arbet

skom

pis

ar.

Ryt

m i

livet

!

En r

olig

hobby

Mis

smod

Arb

etsl

ösh

et

Arb

etsl

ösh

etsp

erio

d.

Krish

ärdar

na

i vär

lden

Läge

t i d

et f

orn

a hem

landet

A

lla v

änner

na

mitt

i krige

t Eg

en k

raft

lösh

et o

chsk

uld

känsl

a

Vik

tigt

sam

man

träf

fande

Fam

iljen

är

tills

amm

ans

Fam

iljek

ris,

ro

llsökn

ing: pap

pa/

mam

ma,

hust

ru/m

an

Ber

oen

de

av

den

andraArb

etsa

nsö

knin

gar,

inge

t sv

ar Inga

vän

ner

, in

get

språ

k, s

kols

vårighet

er

Gän

g/bro

ttsl

ighet

Arb

etsl

ösh

et,

språ

kkunsk

aper

na

fort

fara

nde

dål

iga

Jag

ho

ppas

att

jag

själv

i f

ram

tiden

har

de h

är

resu

rsern

a

och

mö

jlig

hete

rna.

Hu

r kan

jag

hjä

lpa t

ill så

att

m

in k

und n

år

sin

a e

gna m

ål?

Rö

da K

ors

et

erb

juder

mån

ga

olika s

lags

akti

vi-

tete

r fö

r alla.

Anko

mst

en

till

Finla

nd

Öv

er

lev

na

ds

er

far

en

he

te

r

ef

te

r a

nk

om

st

en

til

l f

inla

nd

tid missmodhumÖret uppe

int

eg

ra

tio

ne

n ä

r e

n p

ro

ce

ss

ww

w.r

odako

rset.

fi

��

��

��

��

��

��

�

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

�

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

�

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

�

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

�

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

�

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

mam

ma

pappa

barn

10

år

un

g 1

5 å

r

Fort

sätt

nin

gs-

kurs

i fin

ska

7.2. Kulturens påverkan

I mötet med människor som tvingats till uppbrott från sitt hemland, är det viktigt att också komma ihåg kultur-, utbildnings- och kommunika-tionsskillnader som finns i bakgrunden. Inställning till myndigheter och vård är ofta negativt färgad och många kommer från auktoritärt färg- ade kulturer. Samhällen som har gruppcentrerad social organisation – i motsats till den västerländska individcentrerade - är individen en odel-bar del av gruppen, som i sin helhet ansvarar för individens handlingar utåt. Att bevara anseendet är viktigt och att inte dra skam över gruppen. Respekten för de äldre är stor och man säger ofta inte sin egen åsikt om den skiljer sig från till exempel förälderns. När man försöker hjäl-pa en person från en sådan kulturbakgrund, måste man tänka på hel-heten och också ta till exempel familjeöverhuvudet med i beslutsfattan-det och problemlösandet, även om det handlar om en myndig person. 7.3. Tredje sektorn

Föreningarnas roll i integrationen av nyanlända är av yttersta vikt. De nyin-flyttade kommer i kontakt med ortsbefolkningen på ett naturligt sätt gen-om gemensamma intressen. I Kronoby har Botnia 4H, HBK och Folkhälsan varit aktivt. I regionen överlag har bland annat enskilda Marthaföreningar aktiverat flyktingkvinnor. En förening behöver anstränga sig extra mycket för att också få med flyktingar som är intresserade av verksamheten. Oftast vet en nyinflyttad inte hur man får kontakt (trots att de informeras om vilka föreningar som finns på varje ort av handledarna) eller vågar inte komma med. Helst borde någon från föreningen hämta flyktingarna till de första träffarna, eftersom det är ett stort steg att komma med i ett finländskt sammanhang för många, som kanske inte ännu heller behärskar språket så bra och inte förstår hur samhället fungerar.


Bland annat Munsala United har agerat föredömligt och integrerat invandrare i sitt lag.

7.4 Vänfamiljer

På de flesta orter är det Röda Korset som söker familjer och koordinerar vänfamiljsverksamheten. Familjernas insatser är guld värda. Det är däre-mot viktigt för en vänfamilj att komma ihåg att de nyanlända kanske inte förstår vad en vänfamiljs uppgift är. Det är viktigt att sätta gränser och till exempel överlåta skötsel av myndighetsärenden till socialcentralens per-sonal. Den hjälper och agerar enligt lagar och föreskrifter den första tiden, sedan är det viktigt att flyktingarna snabbt blir självständiga och själva upp- muntras sköta sina ärenden.


Enskilda Marthaförenin-gar i nejden har bjudit in flyk-tingfamiljer till träffar och stick-caféer. Bilden från Jakobstads centrum- marthors stick-caféträff hösten 2012.

8. Bakgrund till flyktingskap – länder i kris

I det följande beskrivs kort historia och förhållanden i några av de länder varifrån flyktingar i vår region kommit. Från Burma har en grupp kvotfly-ktingar anlänt 2010, afghanska flyktingar har anlänt både som kvotflyk-tingar och asylsökande, främst från Iran, medan de somaliska flyktingarna anländer som asylsökande. En syrisk kvotflyktinggrupp anländer troligen hösten 2014. För att ge en mera ingående bild har tre flyktingar intervjuats. Manböremellertidkomma ihågattdetfinns likamångaberättelser,somdetfinnsflyktingarivärlden!

8.1 Myanmar/BurmaHuvudstad: NaypyidawStörstastad: RangoonOfficiellaspråk: burmesiskaStatsskick: presidentrepublikSjälvständighet: frånStorbritannien1948Befolkning(uppsk.): 50,5miljArea: 676578km2Befolkningstäthet: 75/km2

Myanmar (Burma) ett av världens minst utvecklade länder trots stora naturresurser. Sedan en militärkupp 1962 har landets styre bestått av en rad militärjuntor som har fört en medveten isolationsstrategi. En rad re-former har genomförts de senaste åren, men samtidigt är de mänskliga rät-tigheterna fortsatt starkt begränsade. Landets kultur är i huvudsak baserad på theravada-riktningen av buddhismen. Ett stort problem är landets stora produktion av heroin, samt spridningen av hiv och aids.

Landet, som numera heter Myanmar (Burma fram till 1989), har under sin långa historia ofta varit uppdelad i flera mindre regioner. Den största folk-gruppen, burmanerna, har framförallt bott på den stora slätten i de centra-la delarna, medan flera andra folkslag har bott i de omgivande bergen. Det finns cirka 135 olika språkgrupper. Flyktingarna hos oss hör till folkgrupper som Karen,KarenniochMon.

I mitten av 1800-talet var den burmanska kungen den mäktigaste i områ-det och han startade flera krig mot grannarna i den brittiska kolonin Indien. Burmanerna hade dock ingen chans mot den engelska armén och efter tre krig blev nästan hela landet 1886 en del av brittiska Indien. Engelsmännen var dock mest intresserade av den södra och mellersta delen av landet och lät flera av minoriteterna i bergen styra sig själva. Detta gjorde att flera


av de folkslag som tidigare oftast varit förtryckta, som till exempel karen-, kachin-, och chin-folken, var ganska nöjda med livet som koloni och många blev också värvade till den brittiska armén.

1948 blev landet självständigt, men många stridigheter har fortsatt eft-er självständigheten. I över 50 år har Burmas minoritetsgrupper förföljts av militärregimen i Rangoon. Mord, våldtäkter, tvångsförflyttningar, ut-pressning och slavarbete är rutin. Hus förstörs, åkrar och skördar skövlas, mat stjäls från fattiga, hela byar bränns ner.

En miljon människor har befunnit sig på flykt undan militären inne i Burma och åtskilliga andra har tagit sig över gränsen till Thailand. Flyktingarna har varit rädda att tas till fånga och tvingas arbeta som mänskliga minröjare eller bärare åt den burmesiska armén. I Thailand har många tvingats till tvångsarbete i till exempel textilfabriker, eller stängts in i trånga fångläger.

På youtube finns mycket material om kriget i Myanmar, här bilder från Ban Don Yang-flyktinglägret i Thailand, med cirka 3200 flyktingar:

www.youtube.com/watch?v=WiSDr5zSzVk


8.1.1 Intervju: Kyi

Född: 1968,BuThaPlo,BurmaFamilj: man,2söner,1dotter, mamma(80år)Språk: karenBor: iLarsmo KomtillFinland: september2010

Kyi bodde i en by nära staden Dawei i södra Burma, med sin man och mamma. 1997 blev det oroligt i området. - Vi sprang för att rädda oss undan soldaterna. Vi hörde av andra att vi inte kunde fara tillbaka, så vi fortsatte cirka en vecka till fots och kom se-dan till Thailand, Ban Don Yang lägret. Vi var där i över tio år och våra tre barn är födda där, berättar Kyi.

Familjen bodde i ett litet bambuhus på cirka sex kvadrat innan de fick komma till Finland. - Vi fick inte gå utanför lägret, det var smått och trångt. Vi måste hämta vatten, men fick ris, olja och salt. Det var jättevarmt och fuktigt och svårt att sova.

I lägret fanns daghem, sjukhus och skola (också på karen). Det fanns arbete som till exempel att dela ut mat, jobba på sjukhuset, på daghemmet och i skolan. Kyi jobbade bland annat som lärare och på sjukhuset. Hon hade utbildat sig till sjuksköterska i Burma.

Olika länders delegationer besökte lägret och familjen började fun-dera på att flytta bort, speciellt som deras dotter har ett handikapp och epilepsi och behövde specialistvård. Fyra månader efter att de hade anmält sig, kom en delegation från Finland till lägret och famil-jen bestämde sig för att söka hit. Ett år efter intervjun fick de resa. - Första året här var jättesvårt, speciellt mamma ville tillbaka till Burma. Själv hade jag inte tänkt på vad det innebär att flytta till ett annat land och en annan kultur. Det svåraste var språket. Men vi beslöt oss för att börja ett nytt liv och vi är tacksamma över den hjälp vår dotter fått. Dessutom har Larsmoborna hjälpt oss mycket, speciellt vår vänfamilj.

Kyi studerar på Yrkesakademin i Jakobstad på en ettårig utbildning för in-vandrare (assistent inom vård och omsorg). Mannen har haft jobb i vinter. Alla barnen går ännu i skola.


8.2 Afghanistan Huvudstad(ochstörstastad) KabulOfficiellaspråk: dari,pashtoStatsskick: republikSjälvständighet: frånStorbritannien1919Befolkning(uppsk.): 31,1miljArea: 652230km2Befolkningstäthet: 46,2/km2

I över 4 000 år har Afghanistan, ett land med öknar och otillgängliga bergs- kedjor, varit en korsväg för folkvandringar, erövringståg och handel mellan västra, södra och centrala Asien. Dagens befolkning är därför en mosaik av många olika folk, klaner och religiösa riktningar med skilda sedvänjor. Det har varit svårt att styra landet som en sammanhållen stat. Många har genom historien invaderat Afghanistan och sedan misslyckats med att ta kontrollen över landet. Lokala krigsherrar och klanledare har traditionellt makten över regionerna och centralmakten i Kabul är ännu idag svag. Landet är ett av de fattigaste i världen.

2004 valdes Hamid Karzai till president. Han tillhör den största av landets folkgrupper, pashtunerna, som oftast dominerat centralregeringen. Deras traditionella hemland är söder, väster och öster om de högsta bergsmas-siven, Hindukush, och de utgör omkring 40 procent av befolkningen. De talar det indo-europeiska språket pashto. Pashtuner bor också i nordvästra Pakistan.

En fjärdedel av afghanerna är tadzjiker, som bor norr om Kabul och i nordväst. Deras språk är dari, också kallat afghansk persiska. I norr finns också uzbeker, turkmener och kirgizer, folk som talar turkiska språk och även finns i angränsande länder. Hazarerna är ett mongoliskt folk som bor i det centrala höglandet. Därutöver finns ett stort antal mindre folkgrupper.

Nästan alla afghaner är muslimer och 85 procent tillhör den sunnimuslims-ka riktningen. Pashtunerna är i regel sunniter, medan hazarerna och en del av tadzjikerna är shiamuslimer (shiiter).

I alla folkgrupper är familjens betydelse central. Familjerna tillhör olika klaner med egna hövdingar, som periodvis har kunnat styra sina hemre-gioner utan yttre inblandning.


http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Ethnolinguistic_Groups_in_Afghanistan.png

De senaste årtiondenas ständiga krig har drivit miljontals afghaner på flykt inom landet eller över gränsen till grannländerna, främst Pakistan och Iran. Under kriget mot den sovjetiska ockupationen 1979-1989 beräknas sex miljoner afghaner ha flytt utomlands. Ett par miljoner återvände i början av 1990-talet, men många flydde på nytt under inbördeskriget och tali-banernas styre. De sista sovjetiska soldaterna lämnade landet i februari 1989, men det ledde inte till fred utan ett blodigt inbördeskrig. Talibanerna upprättade 1996 en extremt konservativ regim som krävde blind under-kastelse under de lagar och regler de uppställde. Talibanerna fick aldrig kontroll över hela landet. I en liten del av bergen i norr hade olika anti-tali-banska grupper slutit sig samman i det som kom att kallas Norra alliansen.


Efter nederlaget mot USA (2001) har talibanerna åter vuxit i styrka och utför både gerillaattacker och terrorattentat. Narkotikahandeln är ytterligare en faktor som destabiliserar landet. Vallmoodlingarna gör Af-ghanistan till världens största opiumproducent. Utländska styrkor plane-rar utmarsch ur Afghanistan 2014 och presidentval förrättas våren 2014. Karzai kan inte återväljas.

8.2.1 Intervju: MohammadFödd: 1990,Shiraz,IranFamilj: mamma,5systrar,3bröderi Finland.Giftasyskon:ensyster iAfghanistan,ensysterochbror iIranBor: iKållbyTillFinland: september2012

byggnadsbranschen. De flesta kan inte fortsätta i skola efter 12-13 års ålder, eftersom det är så dyrt. Afghaner får inte köra moped eller bil, trots att man har åldern inne. Inte heller köpa sim-kort eller resa till andra städer i Iran – för det måste man skaffa sig visum.

Sex av syskonen i familjen kunde inte gå i skola, utan var tvung-na att jobba för att skaffa mat till familjen. Mohammad började job-ba som 7-åring med städning och försäljning av till exempel tuggummi. – Det var ett svårt liv. Vi jobbade 10-12 timmar varje dag för 5-6 euro, men ändå hade vi inte alltid tillräckligt med kläder eller mat, konstaterar han.

Den iranska polisen kunde när som helst stanna afghaner för att kontrol-lera id-bevisen. Många afghaner har inte ens haft råd att skaffa sig up-pehållstillstånd. Var sjätte månad måste man betala för att få det förnyat och det är dyrt. Saknades det fanns risk för att man skickades tillbaka till Afghanistan. Trakassering hörde till kutymen. Mohammad har också suttit i fängelse två dagar utan orsak.


Shiraz i Iran är en stor stad på cirka 2,5 miljoner invånare, med cirka 3000 afghanska flyktingar. Afghaner har svårt att få jobb, de kan få tillstånd att jobba inom jordbruk och

Alla barn i familjen är födda i Iran. När Mohammad var i början av tonåren, reste hans pappa till Afghanistan för att besöka sin släkt och sjuka mamma. Pappan blev dödad på den resan.

Familjen fick höra av grannar att det fanns ett sätt att flytta utomlands, och anmälde sig till UNHCR-kontoret i Shiraz.

- Ibland kom någon från byrån till oss. Min mamma och syster brukade gå varje månad till byrån, men det tog cirka åtta år innan vi fick besked. Det var ca 2010. Det var jättespännande och vi var glada över att få ett slut på lidandet. Vi visste inget om Finland, men varje dag väntade vi på att få resa – det tog ett år, konstaterar Mohammed.

Under tiden kom flera personer från Finland och berättade lite om landet, bland annat om fyra årstider. -Jag tycker inte det stämmer, här är bara vinter och grön vinter, säger han och skrattar

För många afghaner är det svårt med andra lagar och vanor i Finland. - Det har tagit länge att bli van med vädret och lagarna, speciellt för de äldre. Det är lättare för dem som är under 18 – de får lätt vänner via skolan.

Mohammads mamma oroar sig mycket över barnen som blev kvar. - För mamma tar det tid och jag tyckte själv att det var väldigt tungt, efter att de första månadernas lycka lade sig. Jag hade ändå många kompisar i Iran. Här kunde jag inte språket och måste sitta hemma och kände mig isolerad. Jag grubblade mycket både över det förflutna och framtiden. Till sist beslöt jag mig för att det inte går att fortsätta så. Jag måste acceptera att jag är här, jag måste börja ett nytt liv. Nu har jag också fått finska vänner och vi har haft en aktiv vänfamilj.

Mohammad överraskades av hur svårt det är att bli självständig här. - Jag hade tänkt att jag lär mig språket på några år och börjar sedan jobba. Nu har jag lärt mig att det inte är så enkelt, man måste ha papper på vad man kan.

Mohammad går för tillfället i arbetarinstitutets språkskola och hoppas på en plats på ellinjen i Optima i höst.


8.3 Somalia

Huvudstad(ochstörstastad): MogadishuOfficiellaspråk: somaliska,arabiskaStatsskick: förbundsrepublikSjälvständighet: frånStorbritannienochItalien1960Befolkning(uppsk.): 9.9miljArea: 637657km2 Befolkningstäthet: 13,7/km2

Somalia har beskrivits som laglöst. Genom historien har delar av landet varit ockuperat av fransmän, britter, italienare och etiopier. Republiken So-malia bildades 1960. Efter att presidenten mördades 1969, blev general Mohammed Siad Barre ledare - i praktiken diktator. Han i sin tur störtades 1991 och sedan dess är Somalia ett av världens mest politiskt instabila länder.

Etiopien skickade 2006 in militära styrkor för att stödja en övergångsre-gering i Mogadishu. Regeringen hade inte förmått kontrollera sitt land, utan hade förlorat kontrollen över syd- och mellan Somalia till rebeller. Också i huvudstaden Mogadishu har strider utkämpats och civila befolk-ningen har fått lida stort av våldsamheterna.

Al-Shabab (arabiska för ‘ungdomen’), är en militant islamistisk organisa-tion, som före 2007 var en ungdomsgren av den somaliska islamiströrelsen ”Islamiska domstolarnas högsta råd”. Sedan början av 2012 är den erkänd som en del av Al-Qaida och ses som en terroristorganisation. Al-Shababs


främsta mål var att driva bort de (numera tillbakadragna) etiopiska styrkor-na från Somalia. Al-shabaab och oroligheterna har varit ett hot både för flickor och pojkar. Flickor har kidnappats eller tvingats från sina familjer för att gifta sig med soldaterna, pojkar har tvingats bli soldater. Det har varit en av orsakerna till att familjer beslutat skicka sina barn i trygghet utomlands, om de inte haft råd att fly hela familjen tillsammans.

Samma år som Siad Barres regim gick i graven deklarerade klaner i norr den självständiga Republiken Somaliland. Ingen annan stat har erkänt denna republik, men dess existens är stabil. I Somalia kom urbaniseringen sent. Huvudsakligen har somalierna varit nomader. Kamelen är motorn i samhället. Somalia har inte gått igenom industrialiseringen, därav en annan tidsuppfattning än i väst. Kulturen är oral, först 1972 fick de ett eget skriftspråk. Före det skedde den skriftli-ga kommunikationen på arabiska, italienska och engelska. En alfabetiser-ingskampanj startades och på några år nåddes 60 % av befolkningen. När Sovjetunionen drog bort sitt stöd i slutet av 70-talet, raserades projektet. Somalierna har ingen egentlig erfarenhet av fungerande myndigheter och litar inte per automatik på en. Släkten är stor och central, klanen det sätt de är vana att organisera sig. En somaliers efternamn bildas av faderns och farfaderns namn, mannen är auktoriteten i familjen, den som ska försörja den. Det sociala skyddsnätet finns inom släkten – det är inte så enkelt att socialisera sig in i vårt system. Många termer saknas i somaliskan och behöver förklaras, liksom de sociala koderna.


5-dagars inten-siv kurs på eget språk i ”Sam-hällsorientering och hälsoin-formation” för somaliska flyktingar arrangerades 2012 av ERF-projekt Samarbete

8.3.1 Intervju: Farhiyo

Född: 1995,Mogadishu,Somalia.Familj: iSomaliamamma, femsyskonochetthalvsyskonfrån pappansförstaäktenskapBor: iJakobstadTillFinland: juli2010. Farhiyos mamma jobbade som städerska i olika butiker och bostäder i Mogadishu. Pappan blev skjuten i magen av Al-shabab, eftersom han bett dem att inte ställa till problem i deras bostadsområde. Pappan blev svårt skadad och efter det vistades han bara där hemma. En dag skulle han till sjukhuset och familjen hörde aldrig av honom igen. Farhioy var då liten, kanske i sjuårsåldern. - När jag var 15 år kom Al Shabaab för att hämta mig. De ville att jag skulle gifta mig med en av dem. Mamma ville det inte, utan sa att de skulle kom-ma på nytt om några dagar och ordnade så jag skickades bort före det, berättar Farhiyo som hade följeslagare på resan till Finland, men i princip kom ensam till Åbo i juli 2010.

Farhiyo blev sjuk en månad efter att hon kom till Finland. Läkaren sa att det var tuberkulos. I nästan sex månader åkte hon in och ut till sjukhus. Hon ville tillbaka till Somalia, eftersom hon kände sig ensam och ville ha sin mamma hos sig, men läkaren sa att hon var för sjuk för att resa. Det har vi-sat sig att Faryio lider av ”SLE”, en kronisk autoimmun reumatisk sjukdom. Emellanåt är den latent och hon mår ganska bra, emellanåt blossar den upp igen. Då har hon ont i leder och är trött.

Åtta månader efter ankomsten fick hon uppehållstillstånd och sökte ge-nast om familjeåterförening med sin företrädare. Farhiyo bodde då på familjegrupphem i Åbo, men flyttades till Jakobstad*, där intervjun om familjeåterförening gjordes våren 2011. Hon vantrivdes i början i Jakob-stad, eftersom hon inte kände någon.- Jag grät mycket det första året, men sen har det gått bra. Jag har fått hjälp av handledarna, mitt språk har blivit bättre och en vän från Åbo flyttade till Jakobstad.

I juli i år fyllde Farhiyo 18 och avslag på familjeåterföreningsansökan kom i september. En av motiveringarna var att hon nu är myndig och inte behöver familjen. Hon har väntat i över två år på beskedet.


Nu studerar Farhiyo i Kokkolan ammattiopisto på ”kodinhuoltajalinja”. Hon väntar på svar på överklagan av det negativa familjeåterföreningsbeslutet.

* Ensamkommande minderåriga barn måste flytta från förläggning efter att de fått uppehållstillstånd, till något av familjegrupphemmen i landet. Då måste de bryta med alla kontakter de skapat, bland annat oftast också byta företrädare (en vuxen som sköter barnets myndighetskontakter och officiella papper).

8.4 Syrien

Huvudstad DamaskusStörstastad AleppoOfficiellaspråk: arabiskaStatsskick: republikSjälvständighet: frånFrankrike1946Befolkning(uppsk.): 22,5miljArea: 185180km2Befolkningstäthet: 103/km2

Syrien är ett medelutvecklat land med en mångsidig ekonomi, men uppvisar stora regionala skillnader. Oljeutvinning och jordbruk är två vikti-ga ekonomiska sektorer. På grund av sitt geografiska läge har Syrien alltid varit en knutpunkt för olika kulturer och genom sin strategiska position i äldre tider lockat många erövrare och upprepade gånger varit utsatt för invasioner av främmande folk.

Många av korstågens slag ägde rum på Syriens nuvarande mark. Området uppgick i det osmanska imperiet i början av 1500-talet. Detta bestod i 400 år fram till slutet av första världskriget, då de vinnande makterna Frankrike och Storbritannien delade Storsyrien mellan sig.

1946 blev Syrien självständigt då alla utländska trupper lämnat landet. Un-der andra halvan av 1950-talet blev Baathpartiet den starkaste politiska kraften i Syrien, och de kombinerade panarabism med socialism. Syrien ingick i union med Egypten mellan 1958-1961. Man skrev under avtal om ekonomiskt och militärt samarbete med Sovjetunionen. Efter en militär- kupp 1963 förstatligades stora delar av näringslivet och en jordreform ge-nomfördes.

Syrien förlorade Golanhöjderna till Israel i sexdagarskriget 1967. Kravet att detta område ska återlämnas har flera gånger utgjort stötestenen vid in-formella fredsförhandlingar där Israel och Syrien varit inblandade. Under och efter inbördeskriget i Libanon, fick Syrien en förhållandevis vittgående



kontroll över Libanon, vilket lett till konflikter med grupper där. 2011 ut-bröt protester i Syrien mot den sittande presidenten inspirerade av pro-testerna i arabvärlden 2010–2011. Regimen svarade med våld. Våldet har tvingat mer än två miljoner människor att lämna sina hem i Syrien för att söka skydd i grannländerna (sept -13). En miljon av dem är barn. Ännu fler är kvar och på flykt inom landet.

9. Sammanfattning

I flyktingmottagningen är det viktigt att komma ihåg att vi strävar till att flyktingarna så snabbt som möjligt ska blir självständiga och känna att de klarar sig själva och har en plats i vårt samhälle.Detta är en process som tar lång tid. Vi hjälper och arbetar med dem, men sköter inte saker för dem. I arbetet behövs hjärta, tålamod och lyhördhet, men också gränssättande. Dessutom krävs större flexibilitet, förståelse och samarbete i samhället överlag, för att integreringen av invandrare skall fungera bättre i framtiden.

Några praktiska råd:

- På arbets- och näringsministeriets sida ”integration.fi” finns mycket infor-mation om flyktingmottagning och – integration, bland annat också länkar till handböcker om mottagning av flyktingar (t.ex. under ”Vipro-projektet”)- Klientens inställning till myndigheter och också sjukvårdspersonal kan vara negativt färgad från tidigare. Till exempel kan personen tro att endast en läkare har kompetens att säga något om en patients hälsa, eller att en läkare inte kan sin sak om denne frågar vad patienten tycker och tror. - Skaffa dig gärna bakgrundskunskap om de vanligaste nationaliteterna av flyktingar i regionen. - Det kan vara bra att lära sig några av de vanligaste fraserna på klientens språk (flyktinghandledarna kan ev. hjälpa) Till exempel är en standard häl-sning bland muslimer ”Salaam aleikum” (ungefär ”frid vare med dig”). - Sätt att kommunicera: om man vill få fram sitt ärende hör yviga gester och hög ljudvolym till i många kulturer. “Small talk” är mer eller mindre obligatoriskt i början när man träffas, det ses som artigt och respektfullt med artighetsfraser och frågor om speciellt familjemedlemmar. Först små-ningom kommer man till själva ärendet.- Integrationskoordinatorn, flyktingsocialarbetarna och –handledarna kan ge specifik information och tips. Kom ihåg: “Trots alla olikheter är det ändå likheterna mellan människorna som överväger” Dr Riyadh Al-Baldawi, Orienthälsan, Stockholm.


Källor och rekommenderad litteratur DN:HansRosén,Snabbguide:Konflikten i Afghanistan, 4.11.2010,FlyktinglägeriThailand:theborderconsortium.org/camps/2014-01-jan-map-tbc-unhcr.pdfHemsidaförhjälptillmyndigheteriintegrationsfrågor: www.integration.fi InformationomsomalieriSverige: www.somalicentre.se www.somalilandforening.se Inrikesministeriet: www.intermin.fi Jakobstadsregionensintegrationsprogram2014–2017 http://jakobstad.fi/jbst/upload/doc/5062.Integrationsprogram.pdfJakobstadsregionensintegrationsprogram2010 Länderikris:www.sakerhetspolitik.se/Konflikter/ Maahanmuuttajienterveys-jahyvinvointitutkimusMigrationochanpassning: Denokändaresan. Riyadh Al-Baldawi, Studen-tlitteratur, 2014.Migrationsverket: www.migri.fi Meraingåendeomkrisernaivärlden:www.global.finland.fi OrienthälsanStockholm:www.orienthalsan.nu Oikeillaneuvoillaoikeaanpaikkaa,suosituksiajahyviäkäytäntöjämaa-hanmuuttajienneuvonnankehittämiseen: www.tem.fi/files/38995/TEM-jul_5_2014_web.pdf Psykiatrianpolikliniikkamaahanmuuttajille. www.tampere.fi/terveyspalve-lut/mielenterveys/maahanmuuttajat.htmlRödaKorset,Österbottenssvenskadisktrikt: www.rodakorset.fi SverigesRadio:MalinWesterberg,Burma: En miljon på flykt i sitt eget land, 18.5.2004UndervisningisvenskaförinvandrareiSvenskösterbotten;Enkartläggn-ingavkurserochkursverksamhetisvenska2013–2014:www.vaasankesayliopisto.fi/assets/Rapporter/Rapport-Undervisning.pdfUndervisnings-ochkulturministeriet: www.minedu.fiUNHCR VammaistenmaahanmuuttajientukikeskusHilma:www.tukikeskushilma.fi Väestöliitto ger mångkulturell rådgivning och har handböcker man kan beställa Wikipedia

FlyktingfondenHjälp till flyktingar

HANDBOK I FLYKTING- MOTTAGNING - Jakobstad...Villa Miranda i Jakobstad: ett hem med 14 platser för...

Documents

Transcript of HANDBOK I FLYKTING- MOTTAGNING - Jakobstad...Villa Miranda i Jakobstad: ett hem med 14 platser för...