HANDBOK FÖR KVANTITATIV UPPFÖLJNING AV VISSA STATSBIDRAG TILL REGIONAL KULTURVERKSAMHET VERSION 6, 2019-01-09

DENNA HANDBOK AVSER FÖRTYDLIGANDEN FÖR DE KVANTITATIVA FRÅGORNA

I KULTURRÅDETS RIKTLINJER FÖR UPPFÖLJNING AV VISSA STATSBIDRAG TILL

REGIONAL KULTURVERKSAMHET

1

InnehållKapitel 1 .................................................................................................................................................. 2

Inledning ............................................................................................................................................. 2

Redovisning på områdesnivå respektive verksamhetsnivå ................................................................ 2

Kapitel 2 Genomgång av riktlinjerna (den kvantitativa delen) ............................................................... 4

Fråga 8 ................................................................................................................................................ 4

Fråga 9 Allmänt ................................................................................................................................... 4

Fråga 9 Samproduktioner och samarrangemang ............................................................................... 5

Fråga 9 Område för område ............................................................................................................... 7

Fråga 9 a. Teaterverksamhet – föreställningar och programaktiviteter ......................................... 7

Fråga 9 a. Teaterverksamhet – publik och deltagande ................................................................... 9

Fråga 9 b. Dansverksamhet– föreställningar och programaktiviteter .......................................... 11

Fråga 9 b. Dansverksamhet – publik och deltagande ................................................................... 13

Fråga 9 c. Musikverksamhet– konserter/föreställningar och programaktiviteter ....................... 14

Fråga 9 c. Musikverksamhet – publik och deltagande .................................................................. 16

Fråga 9 d. Museiverksamhet– utställningar och programaktiviteter ........................................... 17

Fråga 9 d. Museiverksamhet – besök och deltagande ................................................................. 19

Fråga 9 f. Regional enskild arkivverksamhet– utställningar och programaktiviteter ................... 20

Fråga 9 f. Regional enskild arkivverksamhet – besök och deltagande ......................................... 22

Fråga 9 g. Hemslöjdsfrämjande verksamhet – utställningar och programaktiviteter .................. 23

Fråga 9 g. Hemslöjdsfrämjande verksamhet – besök och deltagande ......................................... 24

Fråga 10a Aktiviteter i andra län eller länder ............................................................................... 26

Fråga 10b Inköpta aktiviteter från andra län eller länder ............................................................. 26

Redovisning på verksamhetsnivå ..................................................................................................... 27

Fråga 11 Organisation ................................................................................................................... 27

Fråga 12 Intäkter .......................................................................................................................... 28

Fråga 13 Kostnader ....................................................................................................................... 30

Fråga 14 Personal ......................................................................................................................... 31

Fråga 15 Vissa särskilda frågor ..................................................................................................... 35

2

Kapitel1

Inledning I denna handbok beskrivs hur kvantitativ redovisning ska ske av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet enligt Kulturrådets riktlinjer för kvalitativ och kvantitativ uppföljning. Syftet med uppföljningen av statsbidragen är inte att skapa en fulltäckande bild över all kulturverksamhet som bedrivs i länen/regionerna. Syftet är att följa upp de resultat som uppnåtts i samverkan mellan de statliga medlen och den regionala och lokala finansieringen till verksamhet inom kultursamverkansmodellen. Det är landstingen som ansvarar för att sammanställa och rapportera den kvantitativa uppföljningen.

Handboken preciserar vad som ska redovisas och vad som inte ska räknas med i den kvantitativa uppföljningen. Alla resultat kommer inte att synliggöras i den kvantitativa uppföljningen. Uppgifterna i den kvantitativa uppföljningen kommer därför att kompletteras av beskrivande text i den kvalitativa uppföljningen. Vissa områden eller vissa delar av områden beskrivs bäst i kvalitativ uppföljning. Båda uppföljningarna kommer tillsammans att utgöra helheten.

Redovisning på områdesnivå respektive verksamhetsnivå Enbart de verksamheter som beviljats statliga bidrag enligt förordningen (2010:2012) om fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet ska redovisa enligt riktlinjerna.

Riktlinjerna för kvalitativ och kvantitativ uppföljning består av 15 frågor. Fråga 8–15 i riktlinjerna avser kvantitativa frågor och är de frågor som denna handbok avser att förtydliga.

Fråga 8–9 ska redovisas på områdesnivå medan 10–15 ska redovisas på verksamhetsnivå.

Områdesnivå utgår huvudsakligen från de områden som anges i 8 § i förordningen (2010:2012) om fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet:

1. professionell teater-, dans- och musikverksamhet, 2. museiverksamhet och museernas kulturmiljöarbete, 3. biblioteksverksamhet och läs- och litteraturfrämjande verksamhet, 4. professionell bild- och formverksamhet, 5. regional enskild arkivverksamhet, 6. filmkulturell verksamhet, och 7. främjande av hemslöjd.

Av redovisningstekniska skäl skiljer sig dock de angivna områdena i 2018 års uppföljning på följande sätt:

• Områdena museiverksamhet och museernas kulturmiljöarbete och professionell bild- och formverksamhet redovisas under samma kategori.

• Området konst- och kulturfrämjande verksamhet finns kvar som egen kategori enligt tidigare gällande förordning.

3

Det är dock inte alla områden som berörs av fråga 9, vilket framgår av genomgången av de olika frågorna i kapitel 2.

I vissa län/regioner är flera områden samlade inom en och samma organisation. För fråga 10–15 kan redovisningen ske uppdelat på respektive verksamhetsområde eller samlat per organisation.

Sammanfattningsvis:

Områdesnivå = konst- och kulturområdesnivå Verksamhetsnivå = organisationsnivå

4

Kapitel2Genomgångavriktlinjerna(denkvantitativadelen)

Fråga 8 Redovisningen ska innehålla en redogörelse för hur landstinget har fördelat de statliga medlen mellan de sju områden som anges i Kultursamverkansförordningens 8 § första stycket.

I fråga 8 ska det uppges hur landstinget har fördelat de statliga medlen mellan de områden som anges i förordningens 8 § första stycket, med de revideringar som anges i kapitel. Med medlen åsyftas de statliga bidrag som tilldelats från Kulturrådet enligt Kultursamverkansförordningen.

De län som samlat flera områden under en och samma organisation ska för fråga 8 särredovisa hur medlen fördelats mellan de sju områdena.

Fråga 9 Allmänt Fråga 9 ska, precis som fråga 8, redovisas på områdesnivå. I fråga 9 ska dessutom det första området, dvs. professionell teater-, dans- och musikverksamhet, delas upp och redovisas var för sig. Biblioteks-, konst- och kulturfrämjande- och filmkulturell verksamhet redovisas inte under fråga 9. För fråga 9 ska sålunda följande sex områden redovisas:

1. teaterverksamhet, 2. dansverksamhet, 3. musikverksamhet, 4. museiverksamhet och bild och formverksamhet, 5. regional enskild arkivverksamhet, och 6. hemslöjdsfrämjande verksamhet.

Varje verksamhet ska redovisa de aktiviteter som är aktuella för sitt område. Exempelvis så kan musikverksamhet redovisa: konserter, föreställningar och programaktiviteter och museiverksamhet utställningar och programaktiviteter. Om ett museum genomför en konsert i museets lokaler så kan denna konsert redovisas som en programaktivitet inom museiområdet. Kompletterande information, kring exempelvis konstområdesövergripande verksamhet, kan beskrivas i den kvalitativa redovisningen.

Utgångspunkten för att en aktivitet ska räknas med i redovisningen är att aktiviteten är professionell och att den når allmänheten och kommer medborgarna till del. För programaktiviteter så gäller att det arbete som krävs för att sköta den dagliga verksamheten inte ska räknas med i redovisningen, exempelvis interna möten, internutbildningar, kompetensutveckling för personalen, framtagande av interna styrdokument och besvarande av remisser etc. Detsamma gäller konsultation per telefon, mail eller på webben.

5

När det gäller interregionala och internationella utbyten finns det särskilda övergripande instruktioner kring hur dessa utbyten ska redovisas längst ned i instruktionerna för fråga 8 på sida 25.

Fråga 9 Samproduktioner och samarrangemang När det kommer till samproduktioner och samarrangemang gäller följande i redovisningen för samtliga områden:

Hur ska man redovisa en föreställning/konsert/utställning/programaktivitet där en organisation inom kultursamverkansmodellen är samarrangör, men där utomstående aktör är huvudarrangör?

I redovisningen ska enbart räknas med aktiviteter som kommit till stånd tack vare den egna organisationens medverkan, sålunda huvudsakligen aktiviteter där organisationen varit huvudarrangör. Samarrangemang får endast redovisas i de fall organisationen varit en aktiv drivande part utan vilkens medverkan arrangemanget inte hade genomförts. Övriga samarrangemang kan beskrivas i den kvalitativa redovisningen. Hur ska man redovisa en föreställning/konsert/utställning/programaktivitet där olika organisationer inom kultursamverkansmodellen har samproducerat/-arrangerat?

Utgångspunkten är att en föreställning/konsert/utställning/programaktivitet ska redovisas en gång. Dubbelredovisningar ska undvikas.1 För att undvika dubbelredovisningar ska antingen en av organisationerna redovisa aktiviteten eller så kan organisationerna redovisa hälften var. Parterna som samproducerat/-arrangerat får själva komma överens om en lämplig uppdelning. Samverkan kan synliggöras i den kvalitativa redovisningen.

1 Kulturrådet önskar för det nationella perspektivets skull (för att få korrekta summor) försöka undvika dubbelredovisningar men förstår att det kan finnas motstridiga intressen på olika nivåer och att målet med att undvika dubbelredovisningar rent av skulle kunna motverka samverkan. Det går alltid att på annat sätt uppge för sin region hur många aktiviteter och deltagare som inte fått medräknas/medräknas i sin helhet på grund av att aktiviteterna skett i samverkan med annan part.

6

Hur ska man redovisa en föreställning/konsert/utställning/programaktivitet där olika län har samproducerat/-arrangerat?

Utgångspunkten är att de län som har samproducerat/-arrangerat redovisar de aktiviteter som skett i det egna länet. Varje län redovisar alltså de aktiviteter som skett i det egna länet. Interregional samverkan kan synliggöras i den kvalitativa redovisningen. Hur ska man redovisa en aktivitet som innehåller flera delar/föreställningar?

Utgångspunkten är att varje del/föreställning räknas separat så länge den har unika besök/deltagare eller kräver särskild biljett. Om det till exempel är en musikfestival där varje konsert har olika besökare räknas varje konsert separat etc.

När det kommer till landstingssubventionerade föreställningar/konserter i skolan gäller följande i redovisningen för samtliga områden:

En producerande/arrangerande organisation som får statsbidrag inom ramen för kultursamverkansmodellen kan under respektive konst-/kulturområde i redovisningen räkna med de subventionerade föreställningar/konserter som genomförs i skolan. Övriga föreställningar som subventioneras från landsting/region eller staten men utanför kultursamverkansmodellen får inte räknas med.

Exempel 1: En länsteater som tilldelas statsbidrag inom kultursamverkansmodellen ger tio föreställningar i skolan under ett år. Dessa tio föreställningar ska räknas med under området Teaterverksamhet i redovisningen.

Exempel 2: En konsulent förmedlar en subventionerad föreställning av en fri grupp till en skola. Denna föreställning ska inte redovisas kvantitativt inom ramen för kultursamverkansmodellen.

Exempel 3: En skola använder Skapande Skola-medel för att köpa in en föreställning av en fri grupp. Föreställningen har varken producerats, arrangerats eller förmedlats av en statsbidragsmottagande organisation. Föreställningen ska inte redovisas inom ramen för kultursamverkansmodellen.

7

Fråga 9 Område för område I följande text beskrivs hur de sex områdena ska redovisas för fråga 8.

När det gäller interregionala och internationella utbyten finns det särskilda övergripande instruktioner kring hur dessa utbyten ska redovisas längst ned i instruktionerna för fråga 9 på sida 26.

Fråga9a.Teaterverksamhet–föreställningarochprogramaktiviteter Antal föreställningar och programaktiviteter i den egna regionen. Redovisningen ska vara uppdelad på; totalt, varav för barn och unga (0–18 år). För området Teaterverksamhet kommer det bli aktuellt att redovisa antal föreställningar och antal programaktiviteter. Nycirkus ska redovisas som föreställning under området Teaterverksamhet. Observera att förmedlade föreställningar inte ska rapporteras. De lokala teaterföreningarna/arrangörerna utan statsbidrag ska till exempel inte redovisa, utan endast statsbidragsmottagande producenter/arrangörer.

Föreställningar:

Föreställningar inom professionell teaterverksamhet ska enbart redovisas av verksamheter som har professionell teater, dans och musik som verksamhetsinriktning.

Under föreställningar ska professionella teaterföreställningar samt teater-performance redovisas. Om en statsbidragsmottagande organisation har professionella gästspel eller köper in professionella föreställningar ska dessa redovisas. Det gäller även gästspel som sker inom ramen för en teaterfestival.

En föreställning kommer att motsvara en aktivitet i redovisningen. Programaktiviteter: Programaktiviteter inom området Teaterverksamhet kan vara: publiksamtal, introduktion till föreställning, en utställning som arrangerats av teatern men även seminarieserier, publika läsningar och förhandsvisningar etc. För att räknas som en programaktivitet ska aktiviteten vara planerad samt ha letts av en professionell aktör. Varje publiksamtal eller introduktion till föreställning osv. ska räknas som en programaktivitet och kommer motsvara en aktivitet i redovisningen. En utställning som arrangeras i en teaters lokaler räknas som en enda programaktivitet för hela utställningsperioden. Professionella konserter och musikföreställningar som arrangerats av en teater redovisas som konserter och musikföreställningar inom området professionell musik. Professionella dansföreställningar som arrangerats av en teater redovisas som dansföreställningar inom området professionell dans.

8

Exempel 1. En teater visar upp kostymer från pjäser i sin foajé. Enbart uppvisning av kostymer ska inte räknas som en programaktivitet. Däremot om det arrangeras en föreläsning om kostymerna och allmänheten bjuds in att ta del av föreläsningen så ska föreläsningen räknas med som en programaktivitet. I vissa fall kan det vara svårt att avgöra vad som ska klassas som en föreställning och vad som ska klassas som programaktivitet inom området Teaterverksamhet. Skalan kan vara glidande från ren information eller ett samtal med ett litet konstnärligt inslag, till att vara en konstnärlig produktion. Ett kortare utdrag ur en föreställning (till exempel vid en utbudsdag) kan dock snarast ses som en programaktivitet. Här kan producentens klassificering av händelsen vara vägledande. Residensverksamhet: Residensverksamheten i sig ska inte räknas med i den kvantitativa redovisningen men kan beskrivas i den kvalitativa. Däremot om det ges en föreställning/workshop inom ramen för residensverksamheten så ska dessa aktiviteter räknas med. Konstområdesöverskridande uttryck:

I vissa fall kan det vara svårt att särskilja på teater, dans, musik och bildkonst då en föreställning kan ha inslag av alla fyra konstformer. Här bör producentens definition vara vägledande. Om det presenteras som dansteater och konstnärligt ansvarig är koreograf redovisas det förslagsvis under Dansverksamhet och om det är en regissör redovisas det under Teaterverksamhet. Konstområdesövergripande verksamhet kan även synliggöras den kvalitativa redovisningen. Om samarrangemang med amatörer sker ska det redovisas på följande vis:

Om produktionen är producerad av den regionala institutionen och ingår i repertoaren så ska den redovisas som föreställning. Det ska vara en professionell produktion även om en stor del av ensemblen eventuellt är amatörer.

Åldersgrupp som föreställningen eller programaktiviteten vänder sig till För föreställningar och programaktiviteter ska det också uppges vilket antal som var riktade till åldersgruppen 0–18 år. Redovisningen ska alltså vara uppdelad på totalt, varav för barn och unga, 0–18 år. Föreställningar: Ibland kan det vara svårt att ange vilken åldersgrupp en föreställning/konsert vänder sig till. Inom områdena teater/dans/musik presenteras föreställningar/konserter som alla åldrar kan ta

9

del av. En utgångspunkt vid redovisningen bör vara att de föreställningar/konserter som vänder sig till barn och unga med ett specifikt tilltal till denna grupp ska räknas som riktade till barn och unga. Ytterligare utgångspunkter är: Familjeföreställningar ska räknas till barn och ungdom (0–18 år). Skolföreställningar ska räknas till barn och ungdom (0–18 år). Programaktiviteter: För programaktiviteter gäller samma principer som för redovisning av föreställningar i ovanstående stycke.

Fråga9a.Teaterverksamhet–publikochdeltagande I fråga 9 a. ska antal publik och deltagare för föreställningar och programaktiviteter uppges. Redovisningen ska vara uppdelad på totalt, varav för barn och unga, 0–18 år. Den totala publiksiffran ska alltså uppges och sedan antalet publik som var mellan 0–18 år. Att bestämma en publiks ålder kan vara svårt, såtillvida det inte framgår via biljettförsäljningen eller på något annat sätt. Om inga exakta siffror finns att tillgå rekommenderas att göra en uppskattning. Vid uppskattning gäller följande: Föreställningar: Om en familjeföreställning ges görs uppskattningen att hälften av publiken är barn och unga (0–18 år) och hälften av publiken är vuxna.

Om en skolföreställning ges görs uppskattningen att hela publiken utgörs av barn och ungdom (0–18 år). Om det ges föreställningar som specifikt vänder sig till barn och unga görs uppskattningen att hela publiken utgörs av barn och ungdom (0–18 år). Om det ges föreställningar som inte har ett specifikt tilltal till barn och unga görs uppskattningen att hela publiken utgörs av vuxna. Programaktiviteter: För att åldersbestämma deltagare i programaktiviteter gäller samma principer som för redovisning av föreställningar i ovanstående stycke.

10

11

Fråga9b.Dansverksamhet–föreställningarochprogramaktiviteter Antal föreställningar och programaktiviteter i den egna regionen. Redovisningen ska vara uppdelad på; totalt, varav för barn och unga (0–18 år). För området Dansverksamhet kommer det vara aktuellt att redovisa antal föreställningar och antal programaktiviteter.

Föreställningar:

Föreställningar inom professionell dansverksamhet ska enbart redovisas av verksamheter som har professionell teater, dans och musik som verksamhetsinriktning. Under Föreställningar ska professionella dansföreställningar samt dans-performance redovisas. Om en statsbidragsmottagande organisation har professionella gästspel eller köper in professionella föreställningar ska dessa redovisas. Det gäller även professionella gästspel som sker inom ramen för en dansfestival. Observera att förmedlade föreställningar inte ska redovisas kvantitativt.

En föreställning kommer att motsvara en aktivitet i redovisningen. Programaktiviteter: Programaktiviteter inom området Dansverksamhet kan vara: publiksamtal, introduktion till föreställning, seminarieserie, föreläsning, möte med koreografen, workshops men även en utställning som arrangerats av dansverksamheten etc.

Varje publiksamtal eller introduktion till föreställning osv. ska räknas som en programaktivitet och kommer motsvara en aktivitet i redovisningen. En utställning som arrangeras i en dansverksamhets lokaler räknas som en enda programaktivitet för hela utställningsperioden. För att räknas som en programaktivitet ska aktiviteten vara planerad samt ha letts av en professionell aktör. Professionella konserter och musikföreställningar som arrangerats av en dansverksamhet redovisas som konserter och musikföreställningar inom området professionell musik. Professionella teaterföreställningar som arrangerats av en dansverksamhet redovisas som teaterföreställningar inom området professionell teater. Exempel: En region anordnar inom ramen för residensverksamhet offentliga möten med koreografen. I samband med en föreställning som vänder sig till vuxna erbjuds efterföljande publiksamtal. I redovisningen kommer detta att motsvara två aktiviteter. Föreställningen kommer att motsvara en aktivitet och det efterföljande publiksamtalet en aktivitet. Samtliga aktiviteter kommer att klassas som att de vänder sig till vuxna eftersom föreställningen var en vuxenföreställning. Om inga uppgifter finns rörande publikens ålder görs uppskattningen att samtliga i publiken är vuxna (över 18 år) eftersom det är en vuxenföreställning.

12

Residensverksamhet: Residensverksamheten i sig ska inte räknas med i den kvantitativa redovisningen men kan beskrivas i den kvalitativa. Däremot om det ges en föreställning/workshop inom ramen för residensverksamheten så ska dessa aktiviteter räknas med. Konstområdesöverskridande uttryck:

I vissa fall kan det vara svårt att särskilja på teater, dans, musik och bildkonst då en föreställning kan ha inslag av alla fyra konstformer. Här bör producentens definition vara vägledande. Om det presenteras som dansteater och konstnärligt ansvarig är koreograf redovisas det förslagsvis under Dansverksamhet och om det är en regissör redovisas det under Teaterverksamhet. Konstområdesövergripande verksamhet kan även synliggöras den kvalitativa redovisningen. Dansnät Sverige:

De subventionerade föreställningar som arrangeras inom ramen för Dansnät Sveriges verksamhet ska inte redovisas. Detta eftersom Dansnät Sverige utgörs av en egen stödordning som ligger utanför kultursamverkansmodellen och som redovisas direkt till Kulturrådet.

Om samarrangemang med amatörer sker ska det redovisas på följande vis:

Om produktionen är producerad av den regionala institutionen och ingår i repertoaren så ska den redovisas som föreställning. Det ska vara en professionell produktion även om en stor del av ensemblen eventuellt är amatörer.

Åldersgrupp som föreställningen eller programaktiviteten vänder sig till För föreställningar och programaktiviteter ska det också uppges vilket antal som var riktade till åldersgruppen 0–18 år. Redovisningen ska alltså vara uppdelad på totalt, varav för barn och unga, 0–18 år. Föreställningar: Ibland kan det vara svårt att ange vilken åldersgrupp en föreställning/konsert vänder sig till. Inom områdena teater/dans/musik presenteras föreställningar/konserter som alla åldrar kan ta del av. En utgångspunkt vid redovisningen bör vara att de föreställningar/konserter som vänder sig till barn och unga med ett specifikt tilltal till denna grupp ska räknas som riktade till barn och unga. Ytterligare utgångspunkter är: Familjeföreställningar ska räknas till barn och ungdom (0–18 år). Skolföreställningar ska räknas till barn och ungdom (0–18 år).

13

Programaktiviteter: För programaktiviteter gäller samma principer som för redovisning av föreställningar i ovanstående stycke.

Fråga9b.Dansverksamhet–publikochdeltagande I fråga 9 b. ska antal publik och deltagare för föreställningar och programaktiviteter uppges. Redovisningen ska vara uppdelad på totalt, varav för barn och unga, 0–18 år. Den totala publiksiffran ska alltså uppges och sedan antalet publik som var mellan 0–18 år. Att bestämma en publiks ålder kan vara svårt, såtillvida det inte framgår via biljettförsäljningen eller på något annat sätt. Om inga exakta siffror finns att tillgå rekommenderas att göra en uppskattning. Vid uppskattning gäller följande: Föreställningar: Om en familjeföreställning ges görs uppskattningen att hälften av publiken är barn och ungdom (0–18 år) och hälften av publiken är vuxna.

Om en skolföreställning ges görs uppskattningen att hela publiken utgörs av barn och ungdom (0–18 år). Om det ges föreställningar som specifikt vänder sig till barn och unga görs uppskattningen att hela publiken utgörs av barn och ungdom (0–18 år). Om det ges föreställningar som inte har ett specifikt tilltal till barn och unga görs uppskattningen att hela publiken utgörs av vuxna. Programaktiviteter: För att åldersbestämma deltagare i programaktiviteter gäller samma principer som för redovisning av föreställningar i ovanstående stycke.

14

Fråga9c.Musikverksamhet–konserter/föreställningarochprogramaktiviteter Antal föreställningar, konserter och programaktiviteter i den egna regionen. Redovisningen ska vara uppdelad på; totalt, varav för barn och unga (0–18 år). För området Musikverksamhet kommer det vara aktuellt att redovisa antal konserter, föreställningar och programaktiviteter. Musikal, opera, musik-performance och musikteater ska redovisas som föreställning under området Musikverksamhet. Konserter: Konserter inom professionell musikverksamhet ska enbart redovisas av verksamheter som har professionell teater, dans och musik som verksamhetsinriktning.

Under Konserter ska professionella musikkonserter redovisas. Om en statsbidragsmottagande organisation har professionella gästspel eller köper in professionella föreställningar ska dessa redovisas. Det gäller även gästspel som sker inom ramen för en musikfestival. Observera att förmedlade konserter inte ska redovisas kvantitativt.

En konsert kommer att motsvara en aktivitet i redovisningen. Föreställningar: Föreställningar inom professionell musikverksamhet ska enbart redovisas av verksamheter som har professionell teater, dans och musik som verksamhetsinriktning. Föreställningar innehåller fler element än bara musik, hit räknas exempelvis opera, musikal, musik-performance och musikteater. Föreställningar ska redovisas på samma sätt som konserter redovisas, se ovan. Programaktiviteter: Programaktiviteter inom området Musikverksamhet kan exempelvis vara: tonsättarsamtal, publiksamtal, introduktion till konsert/föreställning, workshops men även en utställning som arrangerats av musikverksamheten etc. För att räknas som en programaktivitet ska aktiviteten vara planerad samt ha letts av en professionell aktör. Varje publiksamtal eller introduktion till konsert/föreställning osv. ska räknas som en programaktivitet och kommer motsvara en aktivitet i redovisningen. En utställning som arrangeras i en musikverksamhetens regi räknas som en enda programaktivitet för hela utställningsperioden. Professionella dansföreställningar som arrangerats av en musikverksamhet redovisas som dansföreställningar inom området professionell dans. Professionella teaterföreställningar som

15

arrangerats av en musikverksamhet redovisas som teaterföreställningar inom området professionell teater. Residensverksamhet: Residensverksamheten i sig ska inte räknas med i den kvantitativa redovisningen men kan beskrivas i den kvalitativa. Däremot om det ges en föreställning/workshop inom ramen för residensverksamheten så ska dessa aktiviteter räknas med. Konstområdesöverskridande uttryck:

I vissa fall kan det vara svårt att särskilja på teater, dans, musik och bildkonst då en föreställning kan ha inslag av alla fyra konstformer. Här bör producentens definition vara vägledande. Om det presenteras som dansteater och konstnärligt ansvarig är koreograf redovisas det förslagsvis under Dansverksamhet och om det är en regissör redovisas det under Teaterverksamhet. Konstområdesövergripande verksamhet kan även synliggöras den kvalitativa redovisningen. Om samarrangemang med amatörer sker ska det redovisas på följande vis:

Om produktionen är producerad av den regionala institutionen och ingår i repertoaren så ska den redovisas som konsert/föreställning. Det ska vara en professionell produktion även om en stor del av ensemblen eventuellt är amatörer.

Åldersgrupp som konserten, föreställningen eller programaktiviteten vänder sig till För konserter, föreställningar och programaktiviteter ska det också uppges vilket antal som var riktade till åldersgruppen 0–18 år. Redovisningen ska alltså vara uppdelad på totalt, varav för barn och unga, 0–18 år. Konserter och föreställningar: Ibland kan det vara svårt att ange vilken åldersgrupp en konsert/föreställning vänder sig till. Inom områdena teater/dans/musik presenteras konserter/föreställningar som alla åldrar kan ta del av. En utgångspunkt vid redovisningen bör vara att de konserter/föreställningar som vänder sig till barn och unga med ett specifikt tilltal till denna grupp ska räknas som riktade till barn och unga. Ytterligare utgångspunkter: Familjekonserter/familjeföreställningar ska räknas till barn och ungdom (0–18 år).

16

Skolkonserter/skolföreställningar ska räknas till barn och ungdom (0–18 år). Programaktiviteter: För programaktiviteter gäller samma principer som för redovisning av konserter/föreställningar i ovanstående stycke.

Fråga9c.Musikverksamhet–publikochdeltagande I fråga 9 c ska antal publik och deltagare för konserter, föreställningar och programaktiviteter uppges. Redovisningen ska vara uppdelad på totalt, varav för barn och unga, 0–18 år. Den totala publiksiffran ska alltså uppges och sedan antalet publik som var mellan 0–18 år. Att bestämma en publiks ålder kan vara svårt, såtillvida det inte framgår via biljettförsäljningen eller på något annat sätt. Om inga exakta siffror finns att tillgå rekommenderas att göra en uppskattning. Vid uppskattning gäller följande: Konserter och föreställningar: Om en familjeföreställning/familjekonsert ges görs uppskattningen att hälften av publiken är barn och ungdom (0–18 år) och hälften av publiken är vuxna.

Om en skolföreställning/skolkonsert ges görs uppskattningen att hela publiken utgörs av barn och ungdom (0–18 år). Om det ges föreställningar/konserter som specifikt vänder sig till barn och unga görs uppskattningen att hela publiken utgörs av barn och ungdom (0–18 år). Om det ges konserter/föreställningar som inte har ett specifikt tilltal till barn och unga görs uppskattningen att hela publiken utgörs av vuxna. Programaktiviteter: För att åldersbestämma deltagare i programaktiviteter gäller samma principer som för redovisning av föreställningar/konserter i ovanstående stycke.

17

Fråga9d.Museiverksamhet–utställningarochprogramaktiviteter

Observera! För rapportering av 2018 års verksamhet ska även bild- och formverksamheter redovisas under detta område, precis som i 2017 års redovisning.

Antal utställningar och programaktiviteter i den egna regionen. Redovisningen ska vara uppdelad på; totalt, varav för barn och unga (0–18 år). För utställningar ska det även redovisas hur många utställningar som var bild- och formutställningar. För området Museiverksamhet kommer det vara aktuellt att redovisa antal utställningar och antal programaktiviteter. Under området Museiverksamhet ska även institutioner inom bild- och formkonst som erhållit statsbidrag enligt kultursamverkansförordningen redovisa. Bild- och formkonstinstitutioner inom kultursamverkansmodellen anses ha museiverksamhet som verksamhetsinriktning. Utställningar: Utställningar inom museiverksamhet ska enbart redovisas av verksamheter som har museiverksamhet som verksamhetsinriktning. Både permanenta och tillfälliga utställningar ska räknas med i redovisningen. Varje permanent och tillfällig utställning kommer att motsvara en aktivitet i redovisningen. Gäller även mobila utställningar. Permanenta utställningar räknas i uppföljningen som en utställning per år. Mobila utställningar räknas som en utställning per utställningsplats. Om en regional enskild arkivverksamhet samarrangerar en utställning med ett museum eller bibliotek och arkivet har huvudmannaskapet för utställningen så ska den räknas med i redovisningen under regionala enskilda arkiv. Däremot om ett museum anordnar en utställning och lånar in arkivhandlingar från de regionala enskilda arkiven till denna utställning så är det museet som ska redovisa utställningen under området museiverksamhet. Det är huvudmannaskapet för arrangemanget som avgör under vilket område arrangemanget ska redovisas. Programaktiviteter: Programaktiviteter inom området Museiverksamhet kan exempelvis vara: pedagogiska program och visningar för barn och unga/skolor samt för vuxna, föresläsningar, seminarier, kurser, workshop i ateljé/verkstad, stadsvandringar, uppsökande verksamhet men även filmvisningar, föreställningar och konserter som arrangerats på museet etc. Film- eller videovisningar som är en del av en utställning, eller görs i anslutning till en utställning, ska betraktas som en del av utställningen. För att räknas som en programaktivitet ska aktiviteten vara planerad samt ha letts av en professionell aktör.

18

Planerade konsultationer inom byggnadsvård, kulturmiljö samt kulturhistoria redovisas som en programaktivitet. Kortare konsultationer via telefon, mail och webb ska inte räkans med. Om särskilda medel för konsultationer inom byggnadsvård, kulturmiljö eller kulturhistoria erhålls från annat håll, eller via uppdragsverksamhet, ska konsultationer inte redovisas.

Utgångspunkten är att varje programaktivitet ska motsvara en aktivitet i redovisningen. Om det rör sig om en kurs med flera kurstillfällen kommer varje kurstillfälle, dvs. varje träff, motsvara en aktivitet i redovisningen. Exempel 1: Ett museum har en tillfällig utställning. Vid fem tillfällen arrangeras en föreläsning, då en museipedagog berättar om utställningen för personer som köpt entrébiljett till utställningen. Själva utställningen kommer att redovisas som en utställning. Därtill kommer de fem föreläsningarna som redovisas som fem programaktiviteter. Till det ska antalet deltagare på dessa fem föreläsningar anges. Exempel 2: Ett museum har en permanent samlingsutställning under 2012–2016. Under 2012 arrangeras 30 visningar av museipedagog för skolklasser. Utställningen redovisas årligen som en utställning för vuxna. Därtill kommer de 30 visningarna för skolklasser, som redovisas som 30 programaktiviteter som vänder sig till barn och unga. Antalet elever som deltagit i programaktiviteten kan redovisas både som besök (barn) inom totala besöksantalet och som deltagare som antal barn som deltagit i programaktivitet. Exempel rörande samproduktioner2: Exempel 1: Två museer från olika län (län 1 och län 2) producerar en utställning tillsammans som innehåller föremål från båda museernas samlingar. Utställningen visas under fem månader på museet i län 1 och under tre månader på det andra museet i län 2. Utställningen redovisas som en utställning (aktivitet) i län 1 med det antal besök vid utställningen i län 1 samt som en utställning (aktivitet) i län 2, med det antal besök vid utställningen i län 2. Utställningen får inte dubbelredovisas med totala antalet besök för båda länen i båda länen. Exempel 2: Två museer från olika län (län 1 och län 2) producerar en utställning tillsammans som innehåller föremål från båda museernas samlingar. Utställningen visas endast på museet i län 1. Utställningen redovisas endast av län 1 som en utställning (aktivitet) med det antal besök vid utställningen i län 1. Utställningen får inte dubbelredovisas. Åldersgrupp som utställningen eller programaktiviteten vänder sig till

2 Kulturrådet önskar för det nationella perspektivets skull (för att få korrekta summor) försöka undvika dubbelredovisningar men förstår att det kan finnas motstridiga intressen på olika nivåer och att målet med att undvika dubbelredovisningar rent av skulle kunna motverka samverkan. Det går alltid att på annat sätt uppge för sin region hur många aktiviteter och deltagare som inte fått medräknas/medräknas i sin helhet på grund av att aktiviteterna skett i samverkan med annan part.

19

För utställningar och programaktiviteter ska det också uppges vilket antal som var riktade till åldersgruppen 0–18 år. Redovisningen ska alltså vara uppdelad på totalt, varav för barn och unga, 0–18 år. Utställningar: De flesta permanenta och tillfälliga utställningar vänder sig till vuxna även om barn och ungdomar kan ta del av dem. Rekommendationen är därför att i redovisningen ange att utställningar vänder sig till åldersgruppen vuxna såtillvida inte en utställning enbart producerats för barn och unga. I så fall anges i redovisningen att utställningen vänder sig till barn och unga. Programaktiviteter: Om det är en pedagogisk visning för vuxna så ska programaktiviteten redovisas som att den vänder sig till vuxna och om det är en visning för barn eller en skolklass så redovisas den på barn och unga. Antal bild- och formutställningar Antal bild- och formutställningar redovisas som en summa som innefattar både bild- och formutställningar för vuxna och bild- och formutställningar för barn och unga.

•En bild- och formkonstutställning är en utställning där bild- och formkonst, design eller arkitektur är huvudtemat för utställningen. I en bild- och formkonstutställning står konstverk, konsthantverk, arkitektur eller design och dess upphovspersoner i centrum, och konstnärliga verk är en central del av utställningen. •I begreppen bild- och formkonst, design och arkitektur ingår en mångfald av uttryck. Bild- och formkonstutställningar kan innefatta både historiska och samtida verk. •Utställningar där konstverk ingår men inte är centrala för utställningen är inte att betrakta som bild- och formkonstutställning, till exempel om ett konstverk används för att tillsammans med andra föremål återge en bild av ett större (historiskt eller samtida) skeende eller kontext. •När det gäller utställningar vars koncept överskrider konstområden, tematik eller innehåll, är det upp till arrangören att göra en bedömning om det ska kategoriseras som en bild- och formkonstutställning. Exempel: Om en utställning om bestick ska betraktas som en bild- och formutställning kan bero på utställningens utgångspunkt. Om fokus är bestickens formmässiga utveckling eller design kan det ses som en bild- och formutställning. Om fokus är det historiska bruket av bestick är utställningen inte att betrakta som en bild- och formutställning.

Fråga9d.Museiverksamhet–besökochdeltagande

20

Observera! För rapportering av 2018 års verksamhet ska även bild- och formverksamheter redovisas under detta område, precis som i 2017 års redovisning.

I fråga 9 d ska antal besök och deltagare för utställningar och programaktiviteter uppges. Redovisningen ska vara uppdelad på totalt, varav för barn och unga, 0–18 år. Den totala besökssiffran ska alltså uppges och sedan antalet besök av personer 0–18 år. Permanenta och tillfälliga utställningar: Antal besök för de permanenta och tillfälliga utställningarna ska anges åldersuppdelat. Om inga exakta siffror finns att tillgå rekommenderas att göra en uppskattning. Om en besöksundersökning samt besöksräkning görs under en kortare representativ period av utställningsperioden, kan underlaget användas för att uppskatta siffror och åldersuppdelning för hela perioden. Programaktiviteter: Antal deltagare på exempelvis föreläsningar/seminarier ska anges åldersuppdelat. Vid pedagogiska visningar ska antalet deltagare på varje visning anges, har man en visning för vuxna ska alltså antalet deltagare på den visningen räknas med etc. Exempel 1: Ett museum arrangerade under 2012 tio stadsvandringar med 20 deltagare på varje stadsvandring. I redovisningen redovisas det som tio programaktiviteter med sammanlagt 200 deltagare. Om inga exakta uppgifter finns om deltagarnas ålder så rekommenderas att skatta åldersindelningen.

Fråga9f.Regionalenskildarkivverksamhet–utställningarochprogramaktiviteter Antal utställningar och programaktiviteter i den egna regionen. Redovisningen ska vara uppdelad på; totalt, varav för barn och unga (0–18 år). För området Regional enskild arkivverksamhet kommer det vara aktuellt att redovisa antal utställningar och antal programaktiviteter. Det är enbart de regionala enskilda arkiven som ska redovisa, om det finns arkiv inom andra områden, exempelvis museer, så ska de inte redovisa sin arkivverksamhet här.

Utställningar: Utställningar inom regional enskild arkivverksamhet ska enbart redovisas av verksamheter som har regional enskild arkivverksamhet som verksamhetsinriktning. Om de regionala arkiven arrangerar en utställning så ska detta räknas med i redovisningen. En utställning kommer att motsvara en aktivitet i redovisningen.

21

Om arkiven samarrangerar en utställning med ett museum eller bibliotek och arkiven har huvudmannaskapet för utställningen så ska den räknas med i redovisningen under regionala enskilda arkiv. Däremot om exempelvis ett museum anordnar en utställning och lånar in arkivhandlingar från de regionala enskilda arkiven till denna utställning så är det museet som ska redovisa utställningen under området Museiverksamhet. Det är huvudmannaskapet för arrangemanget som avgör under vilket område arrangemanget ska redovisas. Programaktiviteter: För de regionala enskilda arkivverksamheterna är det publika programaktiviteter som ska redovisas, exempelvis: visningar av arkiv för skolgrupper, hembygdsföreningar, föreläsningar och seminarier, studiecirklar, arkivpedagogernas besök i skolor, det årliga öppet-hus-arrangemanget som genomförs av samtliga arkiv den 10 november etc. Även filmvisningar, föreställningar och konserter som sker i arkivverksamhetens regi kan rapporteras som programaktivitet. Film- eller videovisningar som är en del av en utställning, eller görs i anslutning till en utställning, ska betraktas som en del av utställningen. För att räknas som en programaktivitet ska aktiviteten vara planerad samt ha letts av en professionell aktör. Det årliga öppet-hus-arrangemanget Arkivens dag ska räknas som lika många programaktiviteter som genomförs under dagen, dvs. har man åtta aktiviteter under dagen kommer detta att motsvara åtta programaktiviteter. Åldersgrupp som utställningen eller programaktiviteten vänder sig till För utställningar och programaktiviteter ska det också uppges vilket antal som var riktade till åldersgruppen 0–18 år. Redovisningen ska alltså vara uppdelad på totalt, varav för barn och unga, 0–18 år. Utställningar: Om det är en utställning vars innehåll vänder sig till vuxna ska utställningen redovisas på vuxna i redovisningen. Om utställningen däremot vänder sig till barn och unga redovisas den på barn och unga etc. Programaktiviteter: Om programaktiviteten är en visning av arkivet för en skolgrupp redovisas den på barn och unga, motsvarande om visningen är för pensionärer så redovisas den på vuxna etc. Samma princip gäller för redovisning av de olika programaktiviteter som genomförs under Arkivens dag.

22

Fråga9f.Regionalenskildarkivverksamhet–besökochdeltagande I fråga 9 f ska antal besök och deltagare för utställningar och programaktiviteter uppges. Redovisningen ska vara uppdelad på totalt, varav för barn och unga, 0–18 år. Den totala besökssiffran ska alltså uppges och sedan antalet besök av personer 0–18 år. Utställningar: Om inga exakta siffror finns att tillgå rekommenderas att göra en uppskattning. Om en besöksundersökning samt besöksräkning görs under en kortare representativ period av utställningsperioden, kan underlaget användas för att uppskatta siffror och åldersuppdelning för hela perioden. Programaktiviteter: När det gäller programaktiviteter som riktar sig speciellt till barn och unga, exempelvis visning av arkivet för en skolklass, redovisas samtliga besök som barn och unga. För övriga programaktiviteter som inte direkt vänder sig till barn och unga redovisas samtliga deltagare som vuxna (om inte exakta uppgifter finns att tillgå).

23

Fråga9g.Hemslöjdsfrämjandeverksamhet–utställningarochprogramaktiviteter Antal utställningar och programaktiviteter i den egna regionen. Redovisningen ska vara uppdelad på; totalt, varav för barn och unga (0–18 år). För området Främjande av hemslöjd kommer det vara aktuellt att redovisa antal utställningar och antal programaktiviteter.

Utställningar:

Utställningar inom hemslöjdsfrämjande verksamhet ska enbart redovisas av verksamheter som har hemslöjdsfrämjande som verksamhetsinriktning. Om hemslöjdskonsulenterna arrangerar en utställning så ska detta räknas med i redovisningen. En utställning kommer motsvara en aktivitet i redovisningen. Om hemslöjdskonsulenterna samarrangerar en utställning med ett museum eller bibliotek och hemslöjdskonsulenterna är huvudarrangörer för utställningen så ska den räknas med i redovisningen under området Hemslöjdsfrämjande. För verksamheter som är integrerade och omfattar flera områden, exempelvis museum och hemslöjd, bör innehållet i utställningen vara vägledande för under vilket område utställningen ska redovisas. Exempel 1: Om en hemslöjdsverksamhet är en del av ett regionalt museum ska hemslöjdsutställningar och programaktiviteter med hemslöjdsinnehåll redovisas under området Främjande av hemslöjd.

Exempel 2: Hemslöjdskonsultenter arrangerar tillsammans med ett regionalt museum en hemslöjdsutställning som äger rum på museet. Utställningen och dess besök ska redovisas under området Främjande av hemslöjd.

Även utställningar i form av mässdeltagande på exempelvis Nolia ska räknas med. Däremot om exempelvis ett museum anordnar en utställning och lånar in slöjdföremål till denna utställning så är det museet som ska redovisa utställningen under området Museiverksamhet. Det huvudsakliga innehållet i arrangemanget avgör under vilket område arrangemanget ska redovisas.

Programaktiviteter:

Det är publika programaktiviteter som ska redovisas, exempelvis: kurser, slöjdklubbar, workshops etc. Även filmvisningar, föreställningar och konserter som sker i den hemslöjds-främjande verksamhetens regi kan rapporteras som programaktivitet. Film- eller video-visningar som är en del av en utställning, eller görs i anslutning till en utställning, ska betraktas som en del av utställningen.

Utgångspunkten är att varje programaktivitet ska motsvara en aktivitet i redovisningen. Om det rör sig om en kurs med flera kurstillfällen kommer varje kurstillfälle, dvs. varje träff, att motsvara en aktivitet i redovisningen.

24

För att räknas som en programaktivitet ska aktiviteten vara planerad samt ha letts av en professionell aktör. Exempel 1: Om en slöjdklubb har fem tillfällen med sju olika deltagare vid varje tillfälle ska det redovisas som fem programaktiviteter med 35 deltagare.

Åldersgrupp som utställningen eller programaktiviteten vänder sig till För utställningar och programaktiviteter ska det också uppges vilket antal som var riktade till åldersgruppen 0–18 år. Redovisningen ska alltså vara uppdelad på totalt, varav för barn och unga, 0–18 år. Utställningar: Om en utställning är producerad för att nå en vuxen målgrupp redovisas att den vänder sig till vuxna, motsvarande om en utställning är producerad för att nå barn och unga redovisas att den vänder sig till barn och unga. Programaktiviteter: Slöjdklubbar redovisas som att de vänder sig till barn och unga, kurser som ges för vuxna ska redovisas som att de vänder sig till vuxna etc.

Fråga9g.Hemslöjdsfrämjandeverksamhet–besökochdeltagande I fråga 9 g ska antal besök och deltagare för utställningar och programaktiviteter uppges. Redovisningen ska vara uppdelad på totalt, varav för barn och unga, 0–18 år. Den totala besökssiffran ska alltså uppges och sedan antalet besök av personer 0–18 år. Utställningar: Om exakta uppgifter inte finns att tillgå räknas samtliga besök vid utställningar som riktar sig speciellt till barn och unga som besök av barn och unga. För övriga utställningar som inte speciellt vänder sig till barn och unga redovisas samtliga deltagare som vuxna (om inte exakta uppgifter finns att tillgå). Vid utställningar på bibliotek och deltagande i mässor etc. där fler utställningar/aktiviteter pågår i samma lokal får man på bästa sätt uppskatta antalet besök till den egna utställningen. Uppskattningen kan bygga på antalet kontakter med besökarna eller bara ta sin utgångspunkt i det totala besökarantalet och därefter en skattning. Om det inte finns goda skäl får dock inte alla besök vid mässan räknas som besök av den egna utställningen.

Programaktiviteter:

25

De programaktiviteter som vänder sig speciellt till barn och unga, exempelvis slöjdklubbar, redovisar samtliga besök som barn och unga. För övriga programaktiviteter som inte direkt vänder sig till barn och unga redovisas samtliga deltagare som vuxna (om inte exakta uppgifter finns att tillgå).

26

Fråga10aAktiviteteriandralänellerländer Antal föreställningar, konserter, utställningar, programaktiviteter i andra län eller länder. Ange län eller land där aktiviteten ägt rum. Under denna rubrik ska det anges hur många föreställningar, konserter, utställningar eller programaktiviteter för varje område som har sålts eller arrangerats i andra län eller länder. Föreställningar, konserter, utställningar eller programaktiviteter kommer samlat att redovisas som aktiviteter till Kulturrådet. Till Kulturrådet redovisas ej publik, besök eller deltagande.

Interregionala samarrangemang mellan organisationer som omfattas av kultursamverkansmodellen vars aktiviteter redan har redovisats av respektive län under fråga 9 ska dubbelredovisas här.

Dessa siffror ska ge en bild av det totala interregionala och internationella utbytet, och kommer inte att presenteras tillsammans med de aktiviteter som redan redovisats med tillhörande publik, besök och deltagare.

Fråga10bInköptaaktiviteterfrånandralänellerländer Antal föreställningar, konserter, utställningar, programaktiviteter som köpts in från andra län eller länder. Om det är möjligt ska det anges från vilket län eller land. Under denna rubrik ska det anges hur många föreställningar, konserter, utställningar eller programaktiviteter som har köpts in från andra län eller länder. Föreställningar, konserter, utställningar eller programaktiviteter kommer samlat att redovisas som aktiviteter till Kulturrådet. Till Kulturrådet redovisas ej publik, besök eller deltagande.

Interregionala samarrangemang mellan organisationer som omfattas av kultursamverkansmodellen vars aktiviteter redan har redovisats av respektive län under fråga 9 ska dubbelredovisas här. Aktiviteter som redovisats med publik/besök/deltagare inom respektive kultur- och konstområde ska även redovisas som en aktivitet här.

Dessa siffror ska ge en bild av det totala interregionala och internationella utbytet, och kommer inte att presenteras tillsammans med de aktiviteter som redan redovisats med tillhörande publik, besök och deltagare.

Speciella omständigheter:

Om en föreställning köps in via ett mellanled som i sin tur har köpt in föreställning från ett annat land, exempelvis Senegal, ange det land föreställningen ursprungligen kommer ifrån i redovisningen, dvs. i detta fall Senegal. Samma princip gäller för samtliga områden.

Om medlemmarna i en musikgrupp/dansteater etc. kommer från olika länder och gruppen bara är tillfälligt sammansatt för just den köpta konserten/föreställningen så får ni själva avgöra vilket land som konserten/föreställningen ska redovisas för, alternativt inte ta med den uppgiften.

27

Redovisning på verksamhetsnivå I de flesta fall ska organisationer redovisa sina uppgifter enligt fråga 11–15 i sin helhet. I vissa fall kan undantag göras. Detta gäller särskilt organisationer som verkar inom den filmkulturella verksamheten. För filmverksamheten vill Kulturrådet i den utsträckning det är möjligt enbart få en redovisning av de uppgifter enligt fråga 11–15 som berör den filmkulturella verksamheten. Professionell filmproduktion/verksamhet ligger utanför kultursamverkansmodellen.

Fråga11Organisation Av landstingens redovisning ska framgå: 1. Organisationens namn 2. Organisationsnummer 3. Huvudman 4. Geografisk placering 5. Verksamhetsinriktning för de verksamheter som har beviljats bidrag enligt Kultursamverkansförordningen. Om verksamheten har flera huvudmän ska den som har ekonomiskt och juridiskt ansvar för verksamheten anges.

Geografisk placering syftar på den ort där verksamheten har sitt huvudkontor. Det är vanligt att verksamhet bedrivs på flera andra ställen i regionerna utöver där verksamheten har sitt huvudkontor. Verksamhetsinriktning syftar på det område som anges i förordningens 8 § första stycke som statsbidraget huvudsakligen syftar till.

28

Fråga12Intäkter Redovisningen ska innehålla en redogörelse för intäkterna aktuellt kalenderår i de verksamheter som landstinget har beviljat bidrag enligt Kultursamverkansförordningen. Observera att alla olika typer av offentliga medel måste finnas redovisade under någon av följande fyra punkter: a. Statliga bidrag, b. Regionala bidrag, c. Kommunala bidrag eller d. EU-medel. Redovisningen ska i övrigt vara uppdelad enligt följande:

a. Statliga bidrag varav

• Årliga bidrag enligt Kultursamverkansförordningen • Övriga bidrag

Med årliga statliga bidrag enligt Kultursamverkansförordningen avses det av landstinget vidareförmedlade belopp ur det samlade bidrag till regional kulturverksamhet som landstinget erhållit från Kulturrådet. Med övriga statliga bidrag avses andra bidrag från staten, exempelvis från andra statliga myndigheter eller departement, t.ex. lönebidrag från arbetsförmedlingen eller andra arbetsmarknadsåtgärder. Med övriga statliga bidrag avses också andra bidrag från Kulturrådet som inte fördelats via landsting, t.ex. utvecklingsbidrag. b. Regionala bidrag varav

• Årliga bidrag • Tillfälliga bidrag

Med årliga regionala bidrag avses den grundfinansiering som landstinget tillfört verksamheterna som ingår i kultursamverkansmodellen. Med tillfälliga regionala bidrag avses beslut som tas i särskild ordning och som inte ingår i grundfinansieringen av verksamheterna, exempelvis projektbidrag, arbetsmarknadsåtgärder, förlusttäckning och hyresreduktion etc. c. Kommunala bidrag varav

• Årliga bidrag • Tillfälliga bidrag

Med årliga kommunala bidrag avses den totala grundfinansiering som kommunen/erna tillfört verksamheterna som ingår i kultursamverkansmodellen. Med tillfälliga kommunala bidrag avses beslut som tas i särskild ordning och som inte ingår i grundfinansieringen av verksamheterna, exempelvis projektbidrag, kommunala lönebidrag/arbetsmarknadsåtgärder, förlusttäckning och hyresreduktion etc.

29

d. EU-medel

Med EU-medel avses stöd från EU:s kulturprogram, någon av EU:s strukturfonder eller annan EU-institution.

e. Verksamhetsintäkter Med verksamhetsintäkter avses intäkter direkt kopplade till verksamhetens uppdrag, t.ex. biljettintäkter, entréavgifter, deltagaravgifter, förvaringsavgifter, medlemsavgifter, intäkter för konsultationer, uppdragsintäkter. f. Sponsring

Med sponsring avses ett affärsmässigt samarbete med ett företag eller annan privat organisation som tillskjuter kontanta medel, varor eller tjänster i utbyte mot exponering och eventuellt andra förmåner. Om sponsringen består av varor eller tjänster ska värdet av varorna och tjänsterna räknas om till motsvarande monetära värde och uppges under posten sponsring.

g. Övriga intäkter Med övriga intäkter avses sådant som inte täcks in i ovanstående kategorier. Exempel på övriga intäkter är: försäljning av inventarier, intäkter från restaurang och butik oavsett om dessa bedrivs i egen ägo eller är utlagd på entreprenad. Intäkter från försäljning av programblad etc. ska även ligga under posten övriga intäkter. Intäkter från uthyrning av verksamheternas lokaler samt intäkter från fonder och donatorer ska också ligga under posten övriga intäkter.

30

Fråga13Kostnader Redovisningen ska innehålla en redogörelse för kostnaderna aktuellt kalenderår i de verksamheter som landstinget har beviljat bidrag enligt Kultursamverkansförordningen. Den ska vara uppdelad enligt följande: a. Personalkostnader Med personalkostnader avses löner och pensionsavsättningar för alla anställda, arvoden till uppdragstagare samt skatter och lagstadgade eller avtalade avgifter. Även kostnader för personalens kompetensutveckling, resekostnader, traktamenten samt styrelsearvoden ska ligga under posten personalkostnader. b. Verksamhetskostnader Med verksamhetskostnader avses produktionskostnader (exklusive personalkostnader), marknadsföringskostnader, kostnader för residensverksamhet samt kostnader för gästspel och inköpta föreställningar/konserter/utställningar/programaktiviteter samt andra kostnader som hänger samman med verksamheten. Med produktionskostnader (exklusive personalkostnader) avses exempelvis kostnaden för att producera en dans- eller teaterföreställning, utställningar för museer, materielkostnader för studiecirklar/kurser/workshops/seminarier, databaskostnader för tillgängliggörande av samlingar och arkiv, inköp av teknik som är direkt kopplad till kärnverksamheten, exempelvis datorer och mjukvaruprogram för ljus- och ljuddesign av föreställningar/konserter, framtagande av appar och interaktiva verktyg, webbfunktioner och dylikt.

Kostnader för lån för större investeringar, till exempel inköp av museiföremål.

Om verksamhet handhar bidragsgivning ska kostnaden för själva bidragen ligga under verksamhetskostnader.

c. Lokalkostnader Med lokalkostnader avses hyres- och andra kostnader (el, lokalvård etc.) för lokaler som den verksamhet som redovisas disponerar för sin verksamhet. Såväl kostnader för publika verksamhetsutrymmen (scen, utställningslokal etc.) som tekniska och administrativa lokaler ska ingå. Även kostnader för lokaler som disponeras tillfälligt, t.ex. för en enskild uppsättning eller utställning ska ingå. d. Övriga kostnader Med övriga kostnader avses sådant som inte täcks in i ovanstående kategorier. Exempel på övriga kostnader är; administrativa kostnader, kostnader för att driva restaurang och butik (exklusive personalkostnader), förbrukningsmateriel, inköp av teknik som inte direkt är kopplat till kärnverksamheten (exempelvis datorer och mjukvaruprogram för att sköta bokföring, löneutbetalning etc.).

31

Fråga14Personal Redovisningen ska innehålla en redogörelse för antal anställda, antal årsarbetskrafter samt antal anlitade i de verksamheter som landstinget har beviljat bidrag enligt Kultursamverkansförordningen. Den ska vara uppdelad på: a. Antal tillsvidareanställda b. Antal visstidsanställda c. Antal årsarbetskrafter för tillsvidareanställda d. Antal årsarbetskrafter för visstidsanställda e. Antal arvoderade och personer som innehar F- eller FA-skattsedel Personal och antal arvoderade/anlitade ska delas in i: kärnkompetens för respektive verksamhet, uppdelat på juridiskt kön teknisk personal, uppdelat på juridiskt kön administrativ personal, uppdelat på juridiskt kön övrig personal, uppdelat på juridiskt kön Redovisningen av tillsvidareanställda ska avse läget den 31 december aktuellt år. Antal visstidsanställda och antal arvoderade avser hela verksamhetsåret. Årsarbetskrafter motsvarar antal heltidsanställda (till exempel motsvarar två personer som arbetar halvtid 1 årsarbetskraft eller två personer som arbetar 75 procent av heltidstjänst motsvarar 1,5 årsarbetskrafter). En heltidsanställning motsvaras vanligen av att en person arbetar 40 timmar per vecka, vilket motsvarar 1 700–1 800 timmar sedan semester och ledigheter i samband med ”röda dagar” räknas bort. Personer med lönebidragsanställning ska räknas in. Praktikanter räknas in endast om de uppbär lön från verksamheten. Uppgift om antal årsarbetskrafter kan anges med två decimaler. Med kärnkompetens för respektive verksamhet avses anställda eller anlitade, professionellt verksamma, inom verksamheten.

Med teknisk personal avses personal som arbetar med det tekniska inom verksamheten. Med administrativ personal avses personal som arbetar med det administrativa inom verksamheten. Med övrig personal avses personal som inte omfattas av kärnkompetens, teknisk eller administrativ personal. En enskild person ska endast redovisas inom en yrkesgrupp gällande uppgift om tillsvidareanställd/visstidsanställd och dess årsarbetskraft. Likaså ska en enskild person som arvoderats flera gånger för olika uppdrag endast räknas en gång.

32

Beroende på vilken verksamhet som avses skiftar begreppen kärnkompetens och teknisk personal. För att tydliggöra de olika personalkategorierna har en lista sammanställts. Det är viktigt att notera att det inte finns någon hierarkisk ordning mellan de olika personalkategorierna. Alla personalkategorier är viktiga för att verksamheten ska fungera. Personalkategorier per område: 1. Teaterverksamhet

Kärnkompetens för teaterverksamhet avser konstnärliga befattningar, exempelvis: regissörer, skådespelare, nycirkusartister, producenter, tonsättare, scenografer, kostymörer, dramaturger, maskörer, konstnärlig ledning, ljus- och ljuddesigner etc.

Teknisk personal för teaterverksamhet avser tekniska befattningar, exempelvis: teatertekniker, ljus- och ljudtekniker, inspicient, snickeriateljén, syateljén etc.

Administrativ personal för teaterverksamhet avser administrativa befattningar, exempelvis: marknadsförningspersonal, administrativ chef, lönehanterare, ekonomer och ekonomiassistenter etc.

Övrig personal för teaterverksamhet avser det som inte täckts in av ovanstående kategorier, exempelvis: lokalvårdare, restaurang- och butikspersonal, foajévärdar, garderobiärer etc.

2. Dansverksamhet

Kärnkompetens för dansverksamhet avser konstnärliga befattningar, exempelvis: dansare, regissörer, producenter, tonsättare, scenografer, kostymörer, dramaturger, maskörer, ljus- och ljuddesigner etc.

Teknisk personal för dansverksamhet avser tekniska befattningar, exempelvis: danstekniker, ljus- och ljudtekniker, inspicient, snickeriateljén, syateljén etc.

Administrativ personal för dansverksamhet avser administrativa befattningar, exempelvis: marknadsföringspersonal, chefer, lönehanterare, ekonomer och ekonomiassistenter etc.

Övrig personal för dansverksamhet avser det som inte täckts in av ovanstående kategorier, exempelvis: lokalvårdare, restaurang- och butikspersonal, foajévärdar, garderobiärer etc.

3. Musikverksamhet

Kärnkompetens för musikverksamhet avser konstnärliga befattningar, exempelvis: musiker, tonsättare/kompositörer, dirigenter, scenografer, kostymörer, dramaturger, maskörer, konstnärlig ledning, producenter, sångare, regissörer, skådespelare, dj:s, ljus- och ljuddesigner etc.

33

Teknisk personal för musikverksamhet avser tekniska befattningar, exempelvis: ljus- och ljudtekniker, inspicient, snickeriateljén, syateljén etc.

Administrativ personal för musikverksamhet avser administrativa befattningar, exempelvis: marknadsföringspersonal, administrativ chef, projektledare, lönehanterare, ekonomer och ekonomiassistenter etc.

Övrig personal för musikverksamhet avser det som inte täckts in av ovanstående kategorier, exempelvis: lokalvårdare, restaurang- och butikspersonal, foajévärdar, garderobiärer etc.

4. Museiverksamhet

Kärnkompetens för museiverksamhet avser exempelvis: historiker, bibliotekarier, arkivarier, museiintendenter, museipedagoger, konservatorer, fotografer, forskare, forskningsassistenter, curatorer, antikvarier (byggnads- och bebyggelse-), etnologer och kulturgeografer etc.

Teknisk personal för museiverksamhet avser tekniska befattningar, exempelvis: säkerhetsansvariga, utställningstekniker, IT-personal, ljud- och ljussättare etc.

Administrativ personal för museiverksamhet avser administrativa befattningar, exempelvis: chefer, marknadsföringspersonal, lönehanterare, informatörer, registratorer, ekonomer och ekonomiassistenter etc.

Övrig personal för museiverksamhet avser det som inte täckts in av ovanstående kategorier, exempelvis: lokalvårdare, restaurang- och butikspersonal etc.

5. Biblioteksverksamhet

Kärnkompetens för biblioteksverksamhet avser, exempelvis: bibliotekarier, kommunikatörer, redaktörer, utvecklingsledare, projektledare, upphandlingsansvariga, konsulenter, it- och webbansvariga etc.

Teknisk personal för biblioteksverksamhet är i de flesta fall ej en relevant personalkategori.

Administrativ personal för biblioteksverksamhet avser administrativa befattningar, exempelvis: administrativ chef, lönehanterare, ekonomer och ekonomiassistenter etc.

Övrig personal för biblioteksverksamhet avser det som inte täckts in av ovanstående kategorier, exempelvis: lokalvårdare etc.

6. Konst- och kulturfrämjande verksamhet

Kärnkompetens för konst- och kulturfrämjande verksamhet avser, exempelvis: konsulenter och konstnärlig personal etc.

34

Teknisk personal för konst- och kulturfrämjande verksamhet är i de flesta fall ej en relevant personalkategori.

Administrativ personal för konst- och kulturfrämjande verksamhet avser administrativa befattningar, exempelvis: chefer, lönehanterare, ekonomer och ekonomiassistenter etc.

Övrig personal för konst- och kulturfrämjande verksamhet avser det som inte täckts in av ovanstående kategorier, exempelvis: lokalvårdare etc.

7. Regional enskild arkivverksamhet

Kärnkompetens för regional enskild arkivverksamhet avser exempelvis: arkivarier och arkivassistenter, arkivpedagoger, konservatorer, bokbindare etc.

Teknisk personal för regional enskild arkivverksamhet är i de flesta fall ej en relevant personalkategori.

Administrativ personal för regional enskild arkivverksamhet avser administrativa befattningar, exempelvis: lönehanterare, ekonomer och ekonomiassistenter etc.

Övrig personal för regional enskild arkivverksamhet avser det som inte täckts in av ovanstående kategorier, exempelvis: lokalvårdare etc.

8. Filmkulturell verksamhet

Kärnkompetens för filmkulturell verksamhet avser, exempelvis: filmkonsulenter, filmpedagoger, visningstekniker etc.

Teknisk personal för filmkulturell verksamhet är i de flesta fall ej en relevant personalkategori.

Administrativ personal för filmkulturell verksamhet avser administrativa befattningar, exempelvis: lönehanterare, ekonomer och ekonomiassistenter etc.

Övrig personal för filmkulturell verksamhet avser det som inte täckts in av ovanstående kategorier, exempelvis: lokalvårdare etc.

9. Hemslöjdsfrämjande verksamhet

Kärnkompetens för främjande av hemslöjd avser: hemslöjdskonsulenter, slöjdare, pedagoger, slöjdklubbshandledare etc.

Teknisk personal för främjande av hemslöjd avser: snickare vid utställningar etc.

Administrativ personal för främjande av hemslöjd avser administrativa befattningar, exempelvis: lönehanterare, ekonomer och ekonomiassistenter etc.

35

Övrig personal för främjande av hemslöjd avser det som inte täckts in av ovanstående kategorier, exempelvis: lokalvårdare etc.

Fråga15Vissasärskildafrågor a. Ange arkivbeståndets totala storlek i hyllmeter och (i förekommande fall) gigabyte samt antal framtagna arkivenheter i syfte att tillgängliggöra och tillhandahållaarkiv. Frågan ska enbart besvaras av de regionala enskilda arkiven. Om det finns arkiv inom andra områden, exempelvis museer, så ska de inte redovisa sin arkivverksamhet här.

I frågan ska den löpande arkivverksamheten redovisas via antal framtagna arkivenheter (volymer/arkivboxar/arkivkartonger). Med arkivenheter avses fysiska enheter av handlingar, oberoende av databärare, som har omhändertagits av eller skapats i ett arkiv.

Med att tillgängliggöra arkiv menas åtgärder som syftar till att bevara arkivinformation (t.ex. vårdinsatser, säkerhetsfilmning/skanning) och att göra arkivinformation sökbar (strukturera och registrera arkiv samt informera om innehållet).

Med att tillhandahålla arkiv menas att göra det möjligt för användare/allmänhet att ta del av arkivhandlingar på olika sätt (t.ex. genom besök eller webbsida, i form av lån eller kopior).

Det som ska redovisas är således alla de arkivenheter som tas fram för att utföra vårdåtgärder, registrering/redovisning av arkiv, säkerhetskopiering, digitalisering, samt för utlån till forskare (alla kategorier), till annan institution, för utställnings-, visnings- eller övrigt pedagogiskt ändamål, samt för att besvara förfrågningar och publicera/sprida information om arkivet och dess innehåll.

b. Den regionala biblioteksverksamheten ska ange antal stödtillfällen och vidareutbildningsaktiviteter för personal vid folkbibliotek. Frågan ska besvaras av de regionala biblioteksverksamheterna. Med antal stödtillfällen och vidareutbildningsaktiviteter för personal vid folkbibliotek som redovisas av de regionala biblioteksverksamheterna avses aktiviteter som kurser, seminarier, personalsammandragningar och individuell handledning. Kortare konsultationer i telefon eller via andra elektroniska media ingår normalt inte. Däremot ingår stödtillfällen och vidareutbildningsaktiviteter om dessa genomförs via planerade video/telefonkonferenser.

Med vidareutbildningsaktiviteter avses formella lärarledda träffar i form av exempelvis kurser och seminarier. Vidareutbildningsaktiviteter som sträcker sig över flera dagar, till exempel längre studieresor för folkbibliotekspersonal, ska räknas som en aktivitet per dag.

Med stödtillfälle avses informella träffar och informell handledning.

36

Om en kurs/vidareutbildning äger rum i flera län/regioner får länen/regionerna redovisa de stödtillfällen och vidareutbildningsaktiviteter som skett i det egna länet. Interregional samverkan kan synliggöras i den kvalitativa redovisningen.

c. Avseende konst- och kulturfrämjande samt filmkulturell verksamhet och främjande av hemslöjd, ange i procent hur stor andel av arbetstiden som använts för: – verksamhet som riktas till barn och unga – verksamhet som riktas till det civila samhället – att stärka det professionella kulturlivet Frågan ska besvaras av konst- och kulturfrämjande verksamhet, filmkulturell verksamhet och hemslöjdsfrämjande verksamhet.

Det är den uppskattade andelen i arbetad tid som ska anges. Summan för respektive alternativ kan variera mellan 0 och 100 procent. Den totala summan kan alltså överstiga 100 procent. Anledningen är att samma aktivitet/verksamhet kan vända sig till flera målgrupper samtidigt.

Med barn och unga avses åldrarna 0–18 år.

Med civilsamhället avses ideella föreningar och nätverk m.fl.

Professionellt kulturliv: I begreppet professionellt kulturliv ingår enskilda, yrkesverksamma kulturskapare, såsom t.ex. författare, översättare, musiker, komponister, konsthantverkare, filmare, dramatiker, regissörer, skådespelare, dansare, bild- och formkonstnärer och koreografer. Med professionell åsyftas en person som har relevant högskoleutbildning eller motsvarande erfarenhet inom sitt kulturområde. I vissa fall kan det vara svårt att sära på de fyra olika alternativen. Utgångspunkten är då att följa aktivitetens direkta syfte. Ibland riktar sig en aktivitet till flera målgrupper eller har flera parallella syften, i sådana fall kan arbetstiden anses ha riktats till flera alternativ samtidigt. För att kunna räknas på detta sätt måste dock flera direkta syften finnas med aktiviteten. Om det finns eventuella positiva verkningar utöver det direkta syftet är det inte tillräckligt för att arbetstiden ska anses som riktad till flera målgrupper, se exempel 3 nedan.

Frågan ställs för att få en bild av verksamheternas inriktning och målgrupper. Därmed läggs ingen värdering in i analysen av svaren. En total procentsumma på 100 procent bedöms likvärdigt som en total procentsumma på över 100 procent.

Exempel 1. En hemslöjdskonsulent arrangerar fortbildning för lärare, som i sin tur sprider kunskapen till barn och unga. Arbetet med fortbildningen räknas som verksamhet för barn och unga.

Exempel 2. En konstkonsulent arrangerar fortbildning kring kultur i skolan för professionella konstnärer samt förmedlar kontakter mellan skolor och professionella konstnärer som är intresserade av att arbeta konstnärligt inom skolan. Arbetet med fortbildning och förmedling

37

kan räknas både som verksamhet för barn och unga och som arbete med att stärka det professionella kulturlivet.

Exempel 3. En teaterkonsulent ger stöd till en lokal teaterförening kring att marknadsföra föreningens teaterföreställningar. En av föreställningarna riktar sig till barn mellan 9 och 12 år. Den nedlagda arbetstiden räknas som riktad till det civila samhället, men inte som riktad till barn och unga. Arbetets syfte är att främja arrangörsföreningens verksamhet. Eventuella positiva verkningar genom att fler personer får kännedom om barnföreställningen hamnar utanför det direkta syftet.

Exempel 4. En teaterkonsulent subventionerar teaterföreställningar för skolklasser. Subventionens huvudsyfte är att barn och unga ska kunna ta del av professionell scenkonst. I de fall där arbetet med subventioner även innefattar förmedling av fria scenkonstgrupper och/eller urval av produktioner med hänsyn till konstnärlig kvalitet anses arbetstiden även ha använts för att stärka det professionella kulturlivet.

d. Avseende verksamheter inom bibliotek och läs- och litteraturfrämjande verksamhet, ange i procent hur stor del av arbetstiden som använts för: – Läs- och litteraturfrämjande verksamhet

• Varav läs- och litteraturfrämjande verksamhet som riktas till barn och unga • Varav läs- och litteraturfrämjande verksamhet med syfte att stärka litteraturen som

konstform Andel av arbetstid som använts för läs- och litteraturfrämjande verksamhet Med läsfrämjande avses arbete för att få fler personer att ta del av litteratur, samt för de som redan tar del av litteratur att öka bredden och mängden av den litteratur de tar del av. Observera att insatser som syftar till att lära ut läshantverket inte ingår i Kulturrådets definition av läsfrämjande. Litteraturfrämjande kan exempelvis vara att synliggöra litteratur och litterära upphovspersoner samt att stärka och gynna litteraturen som konstform. Exempel på aktiviteter är litterära evenemang, författarsamtal, poesiuppläsningar, litterära workshops och salonger men även informationsspridning och arbete för att stödja och förbättra förutsättningar för bokutgivning och verksamma litterära upphovspersoner. En biblioteksverksamhet som inte alls ägnat sig åt läs- och litteraturfrämjande verksamhet anger värdet 0 och ska inte svara på de följande två frågorna om barn- och unga och litteraturen som konstform. Andel av den läs- och litteraturfrämjande verksamheten som riktas till barn och unga Med barn och unga avses åldersgruppen 0-18 år. Endast andelen arbetstid inom läs- och litteraturfrämjande verksamhet som ägnas åt barn och unga ska redovisas, inte andelen av den totala arbetstiden inom bibliotek och läs- och litteraturfrämjande verksamhet som ägnas åt barn och unga. Andel av den läs- och litteraturfrämjande verksamheten med syfte att stärka litteraturen som konstform

38

Med arbete som stärker litteraturen som konstform avses insatser som stödjer och förbättrar förutsättningar för bokutgivning och verksamma litterära upphovspersoner. Det kan exempelvis handla om mötesplatser och fortbildningar riktade till verksamma författare, rådgivning samt kontaktförmedling mellan författare och förlag eller uppdragsgivare såsom skolor. Stipendier som riktar sig till enskilda författare ingår inte i kultursamverkansmodellen.