Haile Selassie och den svenskamissionen 1924-1952 - ett politisktperspektiv

AV VIVECA HALLDIN NORBERG

Sedan begynnelsen ar 1865, da Evangeliska Fosterlandsstiftelsen(EFS) sande sina forsta missionarer for all predika evangelium forOromofolken, har det svenska engagemanget i Etiopien genomgattmanga olika stadier, av vilka man kan urskilja tre huvudfaser fore1952: perioden 1866-1924, dO. det bara fanns missionarer i landet,perioden 1924-1936, da forutom missionarerna olika kategorier avsvensk personal anstalldes i etiopisk regeringstjanst - denna re­krytering avbrots av det italiensk-etiopiska kriget - oeh slutligenperioden 1945-1952, da svenskar rekryterades i stor skala i etiopiskregeringstjanst samtidigt som missionens arbete utvidgades.

I april 1953 beslutade Centralkommitteen for svensk tekniskhjalp at underutveeklade omraden all Etiopien skulle inga i ettsvenskt statligt hjalpprogram. Delta kom att inleda en ny fas i detsvensk-etiopiska samarbetet, dar ett utvidgat svenskt statligt en­gagemang kom att utveeklas vid sidan av missionen, som oeksakraftigt utokade sitt arbete i Etiopien. I borjan av 1950-talet hadesaledes de forsta kontakterna via tre missionarer utvidgats till ettutveeklingssamarbete i stor skala'

I det foljande skall vi koneentrera oss pa Evangeliska Foster­landsstiftelsens oeh Missionssallskapet Bibeltrogna Vanners arbeteinom det etiopiska kejsardomet under perioden 1924-19522 Vi skall

I Olika aspektr:r av del svensk-etiopiska samarbelet 1865-1952, har med tanviktpA. perioden 1924-1952, dctaljundersokts av rorfaltaren i etl storre arbete:Halldin Norberg, Viveca, Swedes in Haile Selassie's Ethiopia. 1924-1952.A Study in early development co-operation. (Diss. Univ. of Uppsala) Uppsala1977. 320 s.

2 Eftersom Eritrea under den period som har behandlas iote var en del avEtiopien kommer missionen i detta omrAde codast aU behandlas dar del afnodvandigt for forst!elsen av huvudproblematiken.

87

se deras verksamhet mot bakgrund av den etiopiska regeringspoli­tiken och saledes satta in missionen i ett storre politiskt samman­hang. Hur paverkades den svenska missionsinsatsen i Etiopien avden politiska situationen i landet? I vilken man kan den svenskamissionen sagas ha arbetat pa kejsare Haile Selassie's villkor ochefter hans prioriteringar?

Etiopien skiljer sig pa flera satt fran andra missionslander. Me­dan de europeiska missionsfalten i allmanhet utgjordes av kolonier,ar Etiopien en urgammal kristen stat, som med ett kort avbrott forden italienska ockupationen 1936-1941, lyckats bevara sin sjalv­standighet. Den Etiopiska Orthodoxa kyrkan var mellan 330-taletoch 1974 statskyrka i Etiopien. li.ven om Etiopien tills helt nyligenofficiellt har varit en kristen stat, har islam haft ungefar lika mangaanhangare som kristendomen och en mindre del av befolkningenhar tillhort olika lokala religioner. Detta beror till en viss del pa attkejsare Menelik II under senare delen av 1800-talet inforlivadestora omraden i vaster, soder och sydost, daribland flera Oromo­kungariken, vars befolkning antingen var muslimer eller till hordelokala religioner.

Pa grund av de oroliga politiska forhallandena i Etiopien, kundede tre forsta svenska missionarerna som landsteg i Massawa den15 mars 1866 inte resa vidare mot oromoomradena, som vid dentiden inte tillhorde det etiopiska kejsardomet. De startade darforen »vantansmission» i det omrade som fran omkring 1890 kom attkallas Eritrea. Under stora umbaranden arbetade alltflera svenskarsaval bland Kunama i laglandet som pa det eritreanska hoglandet.3

Arbetet i Eritrea sags emellertid bara som en etapp pa vagen motOromo. Mot slutet av 1800-talet iippnades oromoomradena i vastraWollega for svenska mission av etiopiska evangelister som arbetadeinom EFS-missionen i Eritrea. Edla och Nils Hylander var de

-' Den tidiga protestantiska missioncn har hI. a. utforligt behandlats av DonaldCrummey, Priests and Politicians. Proteslant and Calholic Missions inOrthoda.\' Ethiopia, 1880-1868. London 1972, samt av Custar Aren i hans nutryckfardiga avhandling med titeln Evangelical outreach. O,igi'IS of theEvangelical Chul'ch Mckane Ycms, som bcraknas utkomma under 1978. Detidiga svcnska missionsinsatserna har utforligt behandlats hI. a. av Aren(1978); Bcskow, Gustaf, Den svcmka missionen i Ostafrika. Stockholm 1884;Joseph Gabrawold, The Orig;'l 0/ Early Development of the EvallgelicalChurch of Eritrea. (n. A. paper) Addis Abeba 1972; Tafvelin, Tore & Lund­mark, Gustaf, Vt i all viirldc'l. Evangeliska Fosterlands-stiftelscns mission iAfrika och Asiell, 1866-1973. Stockholm 1974.

88

forsta svenska missioniirer som nadde Oromo, vilket skedde ar 1895.Men deras verksamhet i Harrar blev kort. De utvisades redanfoljande ar av politiska skiit. Det drojde iinda till 1904 innan KarlCederqvist som forste svensk nadde Addis Abeba. Han arbetadeensam i huvudstaden fran ar 1904 till sin dod 1919. Forutom att hanpredikade och bed rev sjukvardsverksamhet grundade han iivenen skola4

Missionssiillslwpet Bibeltrogna Viinner (BV) grundades som ettsjiilvstiindigt missionssallskap i juni 1911 efter en konflikt inomEFS angaende tolkningen av bibeln. Samma ar kallades tva avEFS-missioniirerna som redan arbetade i Eritrea, men hade sym­patier for BV som deras forsta missioniire... Fore utgangen av ar1912 hade sex missioniirer overgatt till BV. For att undga kon­flikter med EFS grundade de egna missionsstationer i Eritrea'Dessa bada missionssiillskap har sedan dess arbetat i stort settoberoende av varandra.

Den etiopiska politiken gentemot utliindsk mission

Den verkliga expansionen for kristen mission i Etiopien kom underkejsare Haile Selassie's tid. Redan under sin tid som tronfoljareoch regent (l916-1930) inbjod han en rad utliindska missionsorga­nisatione... Det torde vara fullt klart att han i missionerna sagviktiga instrument for en modernisering av Etiopiens undervis­nings- och sjukvardsviisende, och han gay dem ekonomiskt stodfor denna verksamhet. Sjukhusen lIppkallades i regel efter honom.'

Trots att Etiopiska Orthodoxa kyrkan var misstiinksam mot derasarbete lItvidgades den protestantiska missionen. Ar 1935 arbetade170 protestantiska missionarer vid 39 missionsstationer represen­terande tio missionssiillskap av olika nationalitet; fyra brittiska,tva amerikanska (adventisterna hade aven svensk personal), tvasvenska och ett tyskt. Missioniirerna arbetade i de fiesta provin­serna, men huvudsakligen i sodra Shoa och i landets viistra ochsodra provinse... Detta stod i overensstiimmelse med principen attmissioniirerna endast skulie arbeta bland icke kristna folk for att

4 Halldin Norberg (1977), s. 235; Tarvelin & Lundmark (1974), s. 8.'!-94.5 Ibid., s. 106.6 Ibid., s. 68 & 10.

89

undvika konkurrens med Etiopiska Orthodoxa kyrkan, som hadesina fiesta anhangare i landels norra provinser.7

I samband med den italienska oekupationen utvisades de allrafiesta protestantiska missionarerna. Efter restaurationen vande sigde missionssallskap som arbelat i Etiopien fore kriget till kejsarenoeh bad att fa ateruppta sitt arbete.s Men della tillats endast imyeket begransad utstraekning innan den etiopiska regeringenhade faststallt sin politik gentemot missionen. Fore krigel hade detinte funnits nagra lagliga hinder for utlandska missionssallskapsevangelisationsverksamhet. Men efter oekupationen kan man markaen okande nationalism, dar protestantisk evangelisation ansags varaen farlig konkurrent till Etiopiska Orthodoxa kyrkan oeh darmedett hot emot landets enhet."

Utveeklingen av missionsfragan i Etiopien under aren 1941­1944 visar klart all missionen av de etiopiska myndigheterna sagssom en maktfaktor. Kejsaren framstar emellertid som mer missions­vanlig an de fiesta ledande etiopier saval Orthodoxa kyrkoledaresom flera av medlemmarna av ministerradet. Den Etiopiska Ortho­doxa kyrkan ansags vara ell av de viktigaste instrumenten allskapa ett starkt oeh enat etiopiskt kejsardome. De ville darfor istorsta mojliga utstraekning begransa missionens mojligheter. Ut­bildningsministern Mekonnen Desta framstar som sarskilt fientligmot missionen. 10

Da utbildningsministeriet i december 1942 overtog kontrollen avden utlandska missionen foreslogs starka inskrankningar av mis­sionens arbetsmojligheter - isynnerhet inom skolomradet. Bl. a.skulle inga skolor fa grundas i ortodoxa omraden oeh i ovriga om­raden skulle missionens skolor inle fa mollaga nagra elever under15 ar." Detta orsakade sa kraftiga protester fran missionsorganisa­lionerna all vissa lattnader foreslogs. I en rapport till Londonformodade en brillisk diplomat att den etiopiska regeringen amnadeanvanda missionarerna som redskap for Amhara imperialism iOromo- oeh andra av Etiopien koloniserade omraden. Denna for-

7 Ibid., s. 67-71.8 Ibid., s. 76.9 Ibid., s. 254.

10 Ibid., s. 76.11 R. G. Howe to A. Eden, Addis Abcba 18.8. 1943, med bilaga: Memorandum

in regard to Missionary work in Ethiopia, December 1942. Public RecordOffice London, Fa 371, vol. 35642, J 1877.

90

modan grundades pa att det lades stor vikt vid att missionarernasjalva larde sig oeh aven undervisade i amharinja.12

Den lag som siutligen reglerade forhallandet mellan etiopiskastaten oeh missionen utfardades i augusti 1944. I denna faststalldesatt missionarerna i s. k. appna omraden dvs. huvudsakligen landetssodra, ostra oeh vastra omraden inklusive huvudstaden fiek ganskafria handel'. I ortodoxa omraden daremot begransades missionensverksamhet. Regeringen forbehall sig t. ex. ratten att tillsatta orto­doxa re1igionslarare aven i missionens skolor. Daremot lick mis­sionen bedriva sjukvard i dessa omraden.13

Det rildde som antytts delade meningar om missionens roll inomledande krelsar i Etiopien. Nagra ledande etiopier hade sjalva fattsin utbildning i missionsskolor oeh ansag dem betydelsefulla forlandets skolvasen. En av dem var Amanue1 Abraham, da general­direktor inom utbildningsministeriel oeh numera president i Me­kane Yesuskyrkan. Han anklagades av Mekonnen Desta for attfavorisera Oromo vid grundandet av skolor oeh aven for att gynnaprotestantiska larare. Han fiek faktiskt avga oeh blev istallet ut­namnd till ambassador i New Delhi. Det faktum att kejsaren latAmanuel Abraham avga den gangen oeh att han lat MekonnenDesta bli en av forfattarna till lagen om utlandsk mission tyder paatt aven kejsaren forordade stark regeringskontroll over missionen.Samtidigt val' han personligen positiv till att anvanda missioneni rekonstruktionsarbetet efter kriget. Han var dock realistisk nogatt inse att en alltfor restriktiv politik mot missionen de1s skulleifragasatta hans vilja att stodja religionsfriheten i landet oeh de1skunde medfora att han giek miste om missionens larar- oeh sjuk­vardsresurser. Kejsaren hade saIedes en svar mellanstaHning meHanmissionsvanner oeh missionens kritiker i Etiopien.H

12 R. G. How~ to A. Eden, Addis Abeba 12.8.1943 med bilaga: Explanatorynotes amplifying the memorandum in regard to mission work in EthiopiaDec. 1942, Public Record Office London, FO 311, vol. 35642, J 3829.

13 Negarit Gazela 1944:12, Decree No. S of 1944, August 27, 1944. Regulationson the establishment of missions.

14 Halldin Norberg (1977), s. 77-79. Forfattaren har har en tolkning som o<\gotavviker ifran den som prescntcrats av Olav SaeverAs i hans avhandlingOn Church-mission rclaliom 1944-1969. with special reference to the Evange­lical Church Mckane YCSlIS and the Lutheran Missions. (Diss. Univ. of Upp·sala 1974, s. 33-34. ]fr. aven Heyer, Friedrich von, Die Kirche ifthiopiens.Ei"e Bestolldaufllame. Berlin 1971, s. 316-323; Tafvelin & Lundmark (1974),s. 196.

91

Sa snart som den etiopiska politiken gentemot utlandsk missionreglerats i lag barjade missionarerna anlanda till Etiopien inte barafran de samfund som verkat i landet fare kriget utan aven franandra. Bland de nya samfunden kan namnas Norsk Luthersk Mi­sjonssamband (1948) oeh Den Danske Ethiopier Mission (1951).AI' 1952 arbetade elva protestantiska missioner i 12 provinser. Alladessa samfund erbjad utbildning oeh de fiesta aven sjukvard.15

Svensk mission pa kejsarens villkor

Efter denna allmanna bakgrund skall vi nu averga till att narmareundersoka den svenska missionen i Etiopien oeh se i vilken mfmden paverkades av den politiska situationen i landet oeh i synnerhetav den kejserliga utveeklingspolitiken.

Infor oppnade dorrar:

Arbetet bland Oromo i Wollega hade bedrivits helt av etiopieranda till 1921 da Dr Erik Saderstram som farste svensk slog signed i provinsen oeh faljande ar pabarjade sjukvardsverksamhet iNaqamte16 Pa inbjudan av Mde Ras Taffari oeh de svenska mis­sionarerna faretog missionssekreteraren i EFS, pastor Nils Dahl­berg en inspektionsresa i Etiopien oeh Eritrea, vilken agde rumunder tiden oktober 1924 till maj 1925. Resan farefaller ha haftdet dubbla syftet att undersaka situationen far missionarerna i Eri­trea oeh att planera en utvidgning av verksamheten i Wollega,nagot som faresprakades framfar allt av Dr Saderstram i Naqamte.Utsikterna val' goda far att utvidga den svenska verksamheten iEtiopien, men Evangeliska Fosterlandsstiftelsens ekonomiska stall­ning val' fortfarande svag efter en ekonomisk kris i barjan av 1920­talet. Den ekonomiska fragan diskuterades mellan pastor Dahlbergoeh Ras Taffari, vilket resulterade i avsevarda ekonomiska bidrag

15 Halldin Norberg (1977), s. 79; Tafvelin & Lundmark (1974), s. 197; Triming­ham, J. Spencer, The Christian Church and Missions in Ethiol)ja. London1950, s. 35-41.

16 A,en (1978); Saeve,~s (1974), s. 21-22; Tafvc1in & Lundma,k (1974), s. 129.

92

till EFS skol- oeh sjukv~rdsverksamhet b~de i Addis Abeba oeh iWollega. 17

Aven Bibeltrogna Vanner oppnade verksamhet inom Etiopien.Ar 1921 borjade de arbeta i Addis Abeba oeh fr~n 1924 erbjod debade skolutbildning oeh sjukv~rd i HarraL 18 Bade EFS oeh BVerholl vardera 50.000 kronor av Ras Taffari for aU bygga sjukhusi Naqamte respektive HarraL" Ar 1926 donerade han omkring10.000 kronor till EFS for aU kopa en tomt i Addis Abeba, dar manoppnade en pojkskola.20 Tre ~r senare arrangerade Ras Taffari saatt BV fiek en tomt i Addis Abeba for aU bygga en fliekskola."Aren 1930-1931 fore tog Dr Fride Hylander tillsammans med sinfru Naemi en undersokningsresa i provinserna Arussi, Bale,Hererge oeh Sidamo i syfte aU utvidga BV's verksamhet till dessaomraden.22

Sjundedagsadvenlisterna, som ar en internationell missionsorga­nisation, hade arbetat i Eri trea sedan 1907. Sedan begynnelsenhar SDA haft svenska missionarer i sin tjanst. Aven adventisternafiek stod av Ras Taffari for sin verksamhet i Etiopien. Ar 1921paborjades deras arbete i Addis Abeba oeh 1931 fiek de 25.000dollar i kontanter samt en tomt i Addis Abeba for att bygga ettsjllkhus. Samma ar fiek de aven jord av de lokala guvernorerna iDebre Tabor oeh Gimbi for att grunda sjukhus23

Ras Taffari's politik giek av allt att doma ut p~ att i storstamojliga utstraekning lltnyttja missionsorganisationernas skol- oeh

17 Dahlberg, Nils. Dagbok frdn a/rikarcson borjad 2S.JO.1924. (Manuskript)Nils Dahlbcrgs samling Stockholm, s. 16-21; Dahlberg, Nils. Dagar av nod.Missioll$fjjrst/h"lorc Nils Dahlberg sa tilfbaka. Stockholm 1961, s. 76; EFS(irsheriillclse 1925, s. 212.

18 Berattelse over Missionssiillskapct Bibcltl'ogna Vanncrs vcrksamhet hen1921-26; MissiollSsiillslw/Jcl Bibelll'oglla vihlllers historia Illlder tidcn 1911­1961. Stockholm 1961, s. 101-102.

19 BV (1961), s. 155; Dahlberg, Nils, Med Guds nAde. IngAr i: Bortom bergell,vol, 2, Stockholm 1954, s. 93.

20 EFS Arsheraltelse 1926, s. 265.21 Svensson, Axel B., Dagbok Irdn rem i EliopiclI 1929180 (Manuskript) Lunds

Landsarkiv, Axel B. Svenssons arkiv, B: l, s. 131.22 Ibid., s. 176 & 181; BY (1961), s. 124; Hylander, Fr;de, Eft dr i tiilt. Bland

hedningar. muhammedaner oeft tabotister. Stockholm 1934 passim.28 Seventh-day advc1ltist eneyclolJetiia. vol. 10, cd. by Don F. Neufeld Washing­

ton D. C., 1961, s. 384; Missio1liiren. vol. 35:12, December 1931, s. 159; vol.36,7, July 1932, s. 79-80; vol. 36,11, November 1932, s. 120.

93

sjukvardsresurser oeh genom ekonomiska bidrag styra lokaliseringenav deras arbete.

Val' bedrev da de organisationer som hade svensk personal sinverksamhet oeh hur val' verksamheten fordelad pa respektive orter?

Tahell 1. Missionsstationer med svensk personal drivna av Evangeliska Foster­landsstifteIsen, Missionssallskapet Bibeltrogna Vanner samt Sjunde­dagsadventisterna Ar 1935 fordelade p1i huvuclaktiviteter.

Skala Sjukvard Kyrka

EFSt Addis Abcba Addis Aheba (klinik) Addis AbcbaNaqamtc Naqamtc (sjukhus) NaqamteNaja Naja (klinik) Naja

BV' Addis Abeha Addis Abeba (klinik) Addis AbebaHarrar Harrar (sjukhus) Harrae

SDA' Addis Abeba Addis Abeba (sjukhus) Addis AbebaDesse Desse (sjukhus) Desse

Debre Tabor (sjukhus) Debre TaborGimbi Gimbi (sjukh4S) Gimbi

K~ilIa: EFS 1irsberattelser 1920-1936; BV 1irsberaUelser 1920-1936; MissionarenVol. 34-39; Gudmundsen, G., Fjorton af bland kopter och hcdningar iAbessinien, Stockholm 1936, s, 98-122, 159-169.

1 EFS stationer oppnades i Addis Abcba 1904, Naqamte 1923, Najo 1927.2 BV stationer oppnades i Addis Abeba 1921, Harrar 1924.3 SDA stationer oppnades i Addis Abeba 1921, Desse 1928, Dcbre Tabor och

Gimbi 1932.Obs: Angivet oppningsb betyder inte nodvandigtvis aU alia verksamhetsgrenar

borjade delta Ar.

De svenska missionarernas arbete val' som framgar av tabell Ifordelat over olika delar av landet. Endast i Addis Abeba val' allaIre samfund represenlerade, vilket ar nalurligt eftersom det arlandets huvudstad. EFS hade sitt arbete koneentrerat till Wollega,medan BV hade sitt arbete forlagt till Harerge-provinsen, oeh SDAdrev verksamhet i Begemder, Wollega oeh Wollo."

Vi hal' nu sett pa vilka orter man bedrev sin verksamhet. Hurstor personal hade da de bada svenska missionsorganisationernatill sitt forfogande oeh i vilken man overfordes missionarer franEritrea till det Etiopiska kejsardomet?

Av tabell 2 framgar att EFS under hela perioden 1865-1952sande ut 185 missionarer, medan BV fran sin begynnelse ar 1911

24 Trots att svenskarna endast utgjorde en del av SDA's personal i Etiopienfanns de represcntcrade pA alIa platser dar SDA beclrev mission.

94

Tabcll 2. Placering av svenska mlsslonarer utsanda till Etiopien och Eritrea1865-1952, uppdelade cfter region, samfund oeh kon.

1865-1904 1905-1918 1919-1936 1945-1952 1865-1952EFS BV EFS BV EFS BV EFS BV EFS BV

Placering M Kv M Kv M Kv M Kv M Kv M Kv M Kv M KvM+KvM+Kv

Eritrea 47 33 3 12 3 3 6 6 8 116 6Eritrea/ 3 2 2 4 2 5 - - - - 14 6EtiopienEtiopien 6 9 6 8 14 26 8 10 55 32

Totalt 50 35 4 13 5 7 9 20 6 8 20 34 8 10 185 44

85 17 12 29 14 54 18 185 44

Kalla: Evangeliska Fosterlandsstiftelsens lI.rsbedittelser 1866--1952; Missionssiill­skapet Bibeltrogna Viinners i\rsberatteJscr 1911-1952; Hylander, Nils,Morgonljus. FemtioArigt missionsarbete pi\ nattholjd jord 1865-1916.Stockholm 1917.

har haft 44 missionarer i Etiopien och Eritrea. Medan EFS under1800-talet nastan uteslutande arbetade i Eritrea kan man under1910- och 20-talen se en ganska markerad forskjutning av perso­nalresurserna fran Eritrea till Etiopien. Della forklaras avail desvenska missionarerna i Eritrea hade stora svarigheter att arbelapa grund av de italienska myndigheternas fientlighet mot mission.Denna situation sammanfoll med Ras Taffari's sedermera HaileSelassie's anstrangningar alluppmuntra utlandsk mission i det etio­piska kejsardomel. Aven BV forflyttade av denna anledning sinamissionarer till Etiopien. Denna tendens forstarktes yllerligare efterkriget da alia BV's missionarer och den overvagande delen av EFS­missionarerna sandes till Etiopien.

Missionssallskapens m31sattning:

Om da den etiopiske regenten styrde missionssallskapens verksam­het, hur passade detla da in pa Evangeliska Fosterlandsstiftelsensoch Missionssallskapet Bibeltrogna Vanners malsallning for sinverksamhet? Da EFS sande ut sina forsta missionarer 1865 val'malet all na oromoomradena for all predika evangelium vilketocksa forblivit huvudmalet for EFS's mission.

Under den langa vantansmissionen i Eritrea hade man kommiti kontakt med ortodoxa som arbetade for en reformering ochvitalisering av den Etiopiska Orthodoxa kyrkan. Da uppstod ettdelmal namligen att delta i dessa reformanstrangningar. Annu viddet italiensk-etiopiska krigets utbroll val' »reformationsiden» for-

95

harskande bland saval EFS-missionarer som bland de infaddaevangeliska histna. Meningarna var dock delade i denna fraga.Karl Cederqvist som arbetade ensam i Addis Abeba mellan !lren1904 oeh 1919 grundade inga evangeliska farsamlingar. Hans efter­tradare Olle Eriksson daremot grundade redan ar 1921 en farsam­ling i Addis Abeba som kom all spela en betydelsefull roll underoekupationsaren, da de evangeliskt kristna var utsalla far farfal­jelse bade fran katoliker oeh fran ortodoxa 2 '

Tanken pa evangelisk reform bland anhangarna av den Etio­piska Orthodoxa kyrkan dominerade aven inom BV's arbete. Tan­ken pa evangelisering bland Oromo var emellertid forlfarande le­vande inom BV. Det radde dock delade meningar inom sallskapetmellan dem som farordade reformarbete bland amharerna oeh demsom farordade evangelisation bland Oromo i Arussi oeh Sidamo.MaIsallningen far BV's arbete diskuterades grundligt vid en mis­sionarskonferens i Addis Abeba i december 1930, dar det bl. a.forordades all man skullle utvidga arbetet bland Oromo i Arussihellre an att lItvidga det i HaITar." Det framholls av faresprakarnafar Oromomissionen att kejsaren anskade en vidgad verksamhet iArllssi oeh Sidamo oeh erbjad saval tomtmark som pengar far allbygga ett sjukhlls i omradet."

Motsallningarna mellan nagra missionarer oeh BV's styrelsekulminerade pa nyaret 1932, da fern av missionarerna dariblandFride Hylander ansags ha avgall ur BV's tjanst till faljd av att deej dillat sig efter styrelsens instruktioner angaende verksamhetensprioritering.28

Vi kan saledes konstatera att kejsarens styrning av missionensarbete giek all farena med bada de svenska missionssallskapensmalsattning. Missionens arbete avbrats emellertid i samband mcdden italienska oekupationen av Etiopien da samtliga EFS- oehBV-missionarer utvisades ay italienarna.2

1'1

25 Hallencreul:r., Carl Fredrik, Mckane Yesuskyrkans forhistoria. Kommentartill en avhandling. Svell$k missiollstidskrift, 63 (1975), s. 51-53.

26 Protokoll fort vid BV:s missionarskonferens i Addis Abeba 26/12-30/12 1930.§ 14-16, Fride Hylanders arkiv, Sorby Runtuna.

27 Ib;d., §§ 17-19; se aven Halld;n Norberg (1977), s. 235, 248-249.28 Protokoll fran Bibeltrogna Vannen styrclse 8-9/10 1931, §§ 26-28; 19-20/1

1932, §§ 21-22, BV:s expedition, Stockholm. Sc avcn Halldin Norberg (1977),s. 248-250.

29 Halld;n Norberg (1977), s. 114-115.

96

Missionen infor nya villkor

Den forste representanten for BV som fick borja arbeta i Etiopienefter kriget val' en larare vid namn Anton Jonsson, som aven val'sjukvardskunnig. Han hade sedan 1939 arbetat bland etiopiskaflyktingar i Kenya och nar dessa repatrierades ar 1942 fick hanfolja med dem till Harral', dar han utnamndes till rektor for enstatlig flyktingskola.so Av EFS-missionarerna fick Dr Erik Soder­strom tillsammans med sin fl'll och sin syster, vilka bada var sjuk­skoterskor, atervanda till Etiopien ar 1943. De arbetade forst vidsjukhuset Bethsaida i Addis Abeba, men kunde efter nagramanader flylla till sjukhuset i Naqamte.Sl Dessa personer val'emellertid mer all betrakta som tjansteman i etiopisk statstjanstan som egentliga missionarer, aven om de givetvis fortfarandediknades som missionarer av sina respektive organisationer.

Situationen praglades av en viss forvirring innan regeringsdek­retet om missionens villkor slutligen kom i augusti 1944. Som tidi­gare framhallits innebar detta en stark begransning av missions­organisationernas frihet all arbeta i landet. Hur reagerade da debada svenska sallskapen pa dekretet? BV's ordforande Axel B.Svensson skrev en ganska pessimistisk artikel i BV's missionstid­ning, dar han forklarade all Etiopien inte langre val' oppet forkristen evangelisation. Aven om han vantade stod fran kejsarenval' han beredd pa all mota andlosa intriger fran det ortodoxaprasterskapet. Svensson fann det sarskilt betankligt all utbildnings­ministern hade ratt all placera larare i missionsskolor.S2

Aven Nils Dahlberg, missionsforestandare inom EFS, val' be­kymrad over situationen. Man kan emellertid notera en viss skillnadmellan EFS's styrelse och Dr. Soderstrom rorande missionsstrategini Etiopien. Soderstrom beklagade all styrelsen ville inskranka sigtill ren evangelisation pa bekostnad av 1. ex. sjukvard. Han foreslogatt EFS skullc anpassa sig till den nya situationen. Det fanns stortbehov av undervisning och sjukvard och missionen borde darforstalla sina resurser till regeringens forfogande hellre an t ex grundaegna skolor. Svensk mission skulle enligt Soderstrom tjana detetiopiska folket pA deras egna villkor. Man skullc inte bara accep-

30 Ibid .• s. 183.31 Tafvclin 8: Lundmark (1974), s. 150.32 Bibeltrogna Vanners missionstidning, vol. 84:1, 1945, s. 11.

7 - Nouk lhbd'.rllt lor mhlon 97

tera kejsarens ledarskap utan aven underordna sig den framvax­ande Evangeliska kyrkan 33

Missionsorganisationernas radsla for all bli utestangda fran Etio­pien visade sig emellertid snart obefogad. I borjan av ar 1945 komdet till missionssallskapens kannedom all kejsare Haile Selassiebegart all fa ell stort antal experter inom olika yrkesomd\den franSverige, innefallande larare, sjukvardspersonal, jurister, militarer,poliser, agronomer, teknisk och administrativ personal. Dessa skullearbela inom respektive ministerier i den etiopiska administrationen.Kejsaren hade begart all om mojligt fa experter med kristen livs­installning. I februari 1945 bildades pa davarande kronprinsenGustaf Adolfs initiativ en kommille, den sk Abessinienkommillen,som skulle ta ansvarel for rekrytering av experterna. Dr Fride Hy­lander, som numera val' styrelseledamot i EFS, ingick i kommillen.Han utnamndes dessutom i augusti 1945 till etiopisk honorarkonsuli Stockholm for all a kejsarens vagnar skota rekryteringen av ex­perterna och teckna po. kontrakten."

I mars 1945 skickade kejsaren Ato Abbebe Rella fran den etio­piska legationen i London till Stockholm for att po. hans vagnarforhandla om villkoren for den svenska experthjalpen. Han med­forde da aven en inbjudan till de svenska missionssallskapen allateruppta sill arbete i Etiopien. Abbebe Retta deltog i ell extrastyrelsemote hos EFS den 12 mars 1945, varvid han framholl allkejsaren person ligen val' beredd all stodja EFS's arbete. Det fram­holls bl. a. av Dr. Fride Hylander all missionen skulle kunna utrallaell betydelsefullt arbete i provinserna med forhallandevis sma eko­nomiska resurser. Missionaren Per Stjarnc, som utreste forstagangen till Etiopien ar 1921, fick styrelsens uppdrag all utarbetaen progressiv plan for all utvidga arbetet i Etiopien, varvid manaven skulle samarbeta med BV. Man skulle aven halla kontakt medAbessinienkommillen for all i moj ligaste man rekrytera personermed kristen livsinstallning for expertuppdrag i Etiopien." Da NilsDahlberg uttryckte farhagor over missionsdekretets inverkan pasvenskt missionsarbete, forsakrade Abbebe Rella all EFS tack yaresill utmarkta arbete i Etiopien fore kriget skulle fa tillstand all

33 E. Soderstrom t. N. Dahlberg, Addis Abeha 24.11. 1944, EFS Stockholm.34 For en dctaljerad analys av Abessinien kommittcns arbetc Deh den svenska

cxpcrtrekrytcringen se Halldin Norberg {1977}, s. 166--181, 191-205, 257-267.35 Prolokoll fn\n sammantrade med EFS:s styrelse 12.3. 19-15 passim, EFS Stock­

holm.

98

grunda skolor i alia provinser om de bara kunde rekrytera personalfor ett s~ omfattande program."

Kort efter sammantradet med EFS styrelse reste Per Stjarne tillEtiopien med ett positivt svar till kejsaren. Han kom sedan underresten av ~ret att fungera som kejsarens personliga sandebud b~de

vid kontakten med svenska myndigheter ang~ende experter ochmed missionssallskapen ang~ende planeringen av missionsarbetet."J Etiopien upptogs en del av Per Stjarnes tid med att kontakta olikaetiopiska myndigheter for att forbereda en utvidgning av missions­arbetet. J juni 1945 skickades han av kejsaren tillbaka till Sverigemed fullmakt att kontakta b~de Abessinienkommitten oeh mis­sionssallskapen. Kejsaren foreslog att svensk mission skulle sam­arbeta med den etiopiska regeringen och grunda en skola, ett sjuk­hus oeh tv~ kliniker ivaI' oeh en av Etiopiens 12 provinser.38

Per Stjarne presenterade kejsarens program i detalj vid ettsammantrade med EFS's verkstallande utskott den 14 augusti 1945.Den etiopiska regeringen skulie ta ansvar for byggnader, mark oehdriftskostnader, medan missionen skulle vara ansvarig for missio­narernas loner oeh resekostnader. Under sammantriidet kom manfram till att Storbritannien oeh USA arbetade i 3-4 provinser. OmBV tog ansvar for 3 provinser, sklllle EFS ansvara for de femovriga3 ' Man tog aven omedelbart kontakt med BV for att disku­tera hur svensk mission bast skulle kunna utnyttja sina resurser iEtiopien."

Vid EFS's styrelsesammantrade den 13 september 1945 disku­terades Etiopien myeket grundligt. BV tankte inte Merupptasitt arbete i Eritrea utan overfora alia resllrser fr~n Eritrea tillEtiopien. EFS beslot att svara kejsaren att de val' beredda att ut­vidga sitt arbete i Etiopien p~ hans villkor. Arbetet sklllle utvidgasi den takt man kunde finna personal oeh ekonomiska resurser.u

86 Abbcbe Rella t. N. Dahlberg, Stockholm 13.3. 1945, EFS, Stockholm.37 HalId;n Norberg (1977), s. 176-178, 187.38 HM Kejsarc Haile Sclassies onskemal betdiffancle hjalp fran ceh utbyte med

Sverige. Kapia bifogad brev H. AmicI' t. T. Vinell, Stockholm 25.1. 1946,Svcrigcs Allmiinna Exportforcning, Stockholm, R 62 Torsten Vinells arkiv.

39 Protokoll fdin EFS:s vcrkst5.lIancle utskott 14.8. 1945 § 6, Evangcliska Foster·landsstiftclsen, Stockholm.

40 N. Dahlberg, 1. F. Hylander. Stockholm 8.8.1945, Evangeliska Fosterlands­stiftelsen, Stockholm.

41 Protokoll fdin EFS:s styrelscmote 13.9.1945 § 6, Evangeliska Fosterlandsstif­tel sen, Stockholm.

99

De etiopiska farfragningarna stallde stora krav po. bade EFS'soch BV's resurser. Bada samfunden hade andra omraden som skullefarses med missionarer, EFS hade Indien och Tanganyika och BVhade bestamt att starta missionsverksamhet i Kenya. En stor satsningpo. Etiopien skulle saledes ske po. bekostnad av de andra missions­falten." BV hade rekryterat men annu ej sant ut missionarer tillKenya. Nar de nya majligheterna appnade sig i Arussi bestamdeAxel B. Svensson med styrelsens godkannande att sanda alia mis­sionarer till Etiopien.43

Bade EFS och BV farefaller ha befunnit sig i ett dilemma: a enasidan var hela Etiopien appet far deras missionsarbete efter fleraar av ovisshet. A andra sidan maste de underkasta sig etiopiskalagar som begransade deras verksamhet. Kejsarens erbjudande omgemensam etiopisk-svensk finansiering av vissa institutioner kanses bade som ett satt att uppmuntra dem till att utvidga sitt arbeteoch som ett satt att gara dem mer beroende av etiopiska regeringen.Men det faktum att kejsaren appnade hela landet far svensk mis­sion, medan savitt kunnat utranas inget sadant erbjudande gays tillnagot annat land, maste tolkas som en fartroendeyttring frankejsaren mot svensk mission. Det farefaller ocksa som om desvenska missionssallskapen tolkat det po. detta satt. Bade EFS ochBV var beredda att acceptera den etiopiska inbjudan och aven sam­ordna sina resurser far att inte far!ora vad de vunnit i good will.Men den svenska missionen i Etiopien var emellertid mer an nagon­sin tidigare en mission pa etiopiska villkor.

De svenska missionssallskapens svar pa kejsarens prioritering

Vi har redan framhallit att Haile Selassie's stad till missionensundervisnings- och sjukvardsverksamhet under 1920- och 1930­talen maste betraktas som en strategi som syftade till att anvandamissionssallskapens resurser far att framja Etiopiens utveckling.Efter den italienska ockupationen stalldes stora krav po. Etiopiensresurser far att ateruppbygga landet, och far detta andamal varkejsaren tvungen att yanda sig till ullandet far att fa hjalp.

42 Halldin No,b«"g (1977), s. 188.43 A. B. Svensson t . A. Jonsson, Stockholm 29.5.1945 oeh 7.7.1945, Lunds

Landsarkiv, Axel B. Svenssons arkiv A:13.

100

Med tanke pa Etiopiens otillgangliga natur, de manga sprakenoeh kulturerna, var det nastan otankbarl all skieka oerfarna ut­landska experter ut i provinserna. Med fa undantag kunde dessaendast anvandas inom administrationen i Addis Abeba. Var kundeda kejsaren finna erfaren personal for arbete i provinserna? Svaretlag hos de missionarer som arbelat i landet fore krige!. De kundespraket, var vana vid klimatet oeh bekanta med de olika eliopiskakulturerna. Missionarerna var med andra ord val lampade all del­taga i ateruppbyggnaden av Etiopien, oeh erbjod personal for elldeeentraliserat utveeklingsarbete. Kejsaren hade i brev till badeEFS's oeh BV's ledning betonat all de var tvungna all anpassa sigtill regeringspolitiken om de skulle vara valkomna till lande!. BadeEFS's oeh BV's styrelser var oeksa medvetna om de begransningarsom lades pa deras evangelisahonsarbele till forman for utbildningoeh sjukvard.

Kejsarens anstrangningar all styra !. ex. missionens medieinskaresurser till omraden som saknade sadana, kan illustreras med ettexempel fran BV. I mars 1945 anlande en av BV's missionslakare,Dr Gunnar Agge till Etiopien for att overta BV's sjukhus i Harrar.Han erbjods istallet av regeringen at! starta sjukvardsarbete iArussi, med motiveringen att Arussi saknade medicinska resurser,medan Harrar var val forsell i della avseende. BV skulle aven fagrunda skolor i provinsen." lden att BV skulle ta ansvaret for ut­bildning oeh sjukvard i Arussiprovinsen oeh overlamna sjukhuseti Harrar till etiopiska regeringen rekommenderadcs starkt av AntonJonsson som foreslog all BV's styrelse skulle aeeeptera della. Sty­reIsen foljde ocksa Jonssons forslag." Styrelsens beslut innebar attden hade andrat uppfallning, fran att tidigare ha rekommenderatAnton Jonsson all koneentrera verksamheten pa skolan oeh sjuk­huset i Harrar'· Genom della beslut hade styreIsen aeeepterat deforslag till prioritering av missionsarbetet som hade diskuterats vidden tidigare namnda missionarskonferensen ar 1930 oeh da framforalit forordats av Fride Hylander. Beslutet betydde ocksa all sty­reisen anpassade sig efter kejsarens prioritering. Det ar i detta

44 G. Agge 1. A. B. Svensson, Addis Abeba 1004.1945, Lunds Landsarkiv. AxelB. Svenssons arkiv C:12.

45 Protokoll fr500 BV:5 styrelse 26.5. 1945, §§ 2-3, MissionssaJlskapet BibeltrognaVlinner, Stockholm.

46 A. B. Svensson t. A. Jonsson. Stockholm 29.5. 1945, l.unds Landsarkiv, AxelB. Svenssons arkiv, A:13.

101

sammanhang viirl all nolera all Fride Hylander da han ar 1947alerviinde till Eliopien ulniimndes lill Principal Medical Adviseri Hiilsovardsminisleriel och senare ocksa blev ordforande i Elio­piens Medicinalslyrelse. En av hans forsla uppgifter beslod i allularbela en plan for forebyggande hiilsovard i provinserna.

Missionarskarens yrkessammansallning

I vilken ulslriickning lillmolesgick da EFS och BV den eliopiskaregeringens onskemal om liirare och sjukvardspersonal? Kan manse nagon skillnad i missioniirernas yrkessammansiillning fore ochefler krigel? For all besvara dessa fragor har missioniirerna i Ta­bell 3 indelals i tre kalegorier: l. aktiva bara under perioden 1905­1936, 2. missioniirer som var akliva fore 1936 och som alerviindetill Eliopien under perioden 1945-1952 och 3. missioniirer somnyrekrylerades 1945-1952.

Tabell 3: Yrkessammansattning hos svcnska missionarer som arbelat for EFS oehBV, fordclat pA huvudyrkesgrupper, organisation Deh aktiv period.

Pastorer Lekman Larar- Sjukvards- Ovriga Totalt(ordineradc) (ospee.) personal personal

EFS BY EFS BY EFS BY EFS BY EFS BY EFS BY

1. Endast 1905-36 7 2 l' 6 5 8 5 23 II2. Bide 1905-36

och 1945-52 I 22 52 4 4 7 93. Endast 1945-52 6 3 3 102 7 16 7 13 2' 36 19

Totalt 14 5 4 18 17 28 16 2 66 39

Kalla: Forteckning over missionarer, EFS, Stockholm; Svenska missionarer iBibcltrogna Vanllers tjanst i Etiopien av Sigurd Stark, Viveca HalldinNorbergs samting, Uppsala.

1. Ordinerade dter nA.gra Ar i Etiopien.2. En person ordinerad3. Ingenjor.4. En agronom Deh en gymnastikdirektor.5. Fern av BY's missionarer utsanda av EFS fore 1905.

Som framgar av tabell 3 siinde bade EFS och BV flera mis­sioniirer lill Eliopien under de sju aren efter 1945 iin under hela30-arsperioden 1905-1936. Vi finner ocksa av labellen all del inlevar nagon storre skillnad i yrkessammansiillningen hos missio­niirerna efter 1945. Liirare och sjukvardspersonal var de slorsta

102

kategorierna redan fare kriget. Dessa organisationer hade saledeserfarenhet inom de omraden dar personal behavdes alll'a bast ar1945. Bade EFS och BV tillmatesgick uppenbarligen kejsarens be­garan om larare och sjukvardspersonal eftersom personalen akadesarskilt inom dessa grupper. Men deUa betydde inte nagon far­andring av yrkesstrukturen bland missionarerna annat an aU EFS1945-1952 farstarkte sjukvardspersonalen pa bekostnad av pasto­rerna.

Fanns del nagon anknylning mellan experler och missions­organisationer?

Det farefaller utom tvivel aU kejsaren nar han engagerade missio­naren Per Stjarne som siu sandebud 1945 anskade rekrytera exper­ter med kristen livssyn far tjanstgaring i Etiopien. Bade Per Stiar­ne och Fride Hylander, som var huvudansvarig far expertrekry­teringen, hade anknytning till missionen. T vilken utstrackninghade da experterna nagon anknytning till missionssallskapen EFSoch BV?

Med hjalp av Nationalitetsmatrikeln i vilken samtliga till Etio­pien inresande svenskar registrerades pa svenska Ambassaden iAddis Abeba, och som innehaller mycket detaljerade uppgifterom de inresande, har varje expert saval som missionar kunnatundersakas." Det visade sig aU det fanns en ganska stark anknyt­ning mellan missionsorganisationerna oeh larar- Deh sjukvards­grupperna bland de svenska experterna, medan enstaka sambandaven fanns inom nagra andra grupper. Daremot kan inget sambandsparas mellan mission och experter inom officerskaren eller kejser­liga flygvapnet.

Sambandet var starkast inom larargruppen. Av totalt 42 lararesom arbetade i etiopisk regeringstjanst mellan aren 1945-1952 vartio personer antingen sHikt med missionarerna cller med varandraoch hade nagon anknytning till missionsorganisationerna. Det rardesig ofta om nara slaktfarhallanden t. ex. syskon. Eu liknande menej lika starkt samband kan noteras mellan missionen och sjukvards­personalen. Tva sjukskaterskor gifte sig t. ex. med missionarer ochatervande efter kontraktstidens utgang till Etiopien far aU sjalvaarbeta i missionens tjanst. YUerligare tva sjukskaterskor Mervandetill Etiopien som missionarer. Den ende tandlakaren i etiopisk re­geringstjanst var styrelsemedlem inom BV. Ledaren far mejeri-

103

gruppen var bror med en av lararna och bAda tillhorde EFS. Deltakan racka som exempel."

En tankbar forklaring till anknytningen mellan missionsorgani­sationerna och sjukvards- och larar-grupperna bland experterna aratt forutom personlig bekantskap med Stjarne eller Hylander, varEtiopien ett land som var valkant inom missionskretsar. Det fannssakerligen manga medlemmar i EFS och BV som inte var bereddaatt bli missionarer men som kunde tanka sig alt acceptera anstall­ning i etiopisk regeringstjanst inom de traditionella missionsyrkena.De tjanade i sa fall indirekt den kristna missionen.

Sammanfattning

Den svenska missionens insatser under perioden 1924-1952 utgjordeelt valkommet bidrag i Ras Taffari's sedermera kejsare HaileSelassie's utvecklingspolitik. Under 1920- och 1930-talen forsoktehan pa olika salt att uppmuntra missionen bl. a. genom ekonomiskabidrag och styrde pa sa satt aven lokaliseringen av deras resurser.I samband med den mer restriktiva politiken mot utlandsk missionefter 1944 inbjods svensk mission trots delta alt utvidga sitt arbetesa att det skulle tacka hela lande!. Han utnyltjade medvetet missio­nens resurser inom undervisning och sjukvard, och de svenskamissionssallskapen fiiljde kejsarens prioriteringar. Bade EFS ochBV sande sa mycket larare och sjukvardspersonal de formadde. Densvenska missionen i Etiopien var isynnerhet under 1940-talet i hoggrad en mission pa kejsarens villkor.

47 Nationalitetsmatrikeln 1946-1953, Svenska arnbassaden, Addis Abeba. Foren utforlig presentation om matrikelns yarde som kiilla sc Halldin Norberg(1977), s. S8-89, 96-100.

48 Halldin Norberg (1977), s. 259-261.

104