Gymnasial lärlingsutbildning - Skolinspektionen...utifrån tre centrala frågeställningar vilka...

Kvalitetsgranskning Rapport 201302

Gymnasial laumlrlingsutbildning En kvalitetsgranskning av gymnasial laumlrlingsutbildning

Skolinspektionens rapport 201302 Diarienummer 400-20116484 Stockholm 2013 Foto Annika Jervgren

6

9

Inneharingll

Sammanfattning

1 Inledning

2 Elever och handledare paring arbetsplatsen 12 21 Naringgra roumlster fraringn laumlrlingsutbildningens elever och handledare 12

3 Granskningens resultat 18 31 Huvudfraringgestaumlllningarna 18

4 Avslutande diskussion 25 41Planering av utbildnngen 25

42 Genomfoumlrande av utbildningen i skola och paring arbesplats 27

43 Elevens situation 28

44 Bedoumlmning och betyg 29

45 Utvaumlrdering och kvalitetsarbete 30

5 Syfte och fraringgestaumlllningar

6 Metod och genomfoumlrande

7 Referenser

8 Bilagor 40

32

34

38

Foumlrord Skolinspektionen har i uppdrag att granska kvaliteten i saringdan utbildning och pedagogisk verksamhet som staringr under myndighetens tillsyn Granskningen innebaumlr en detaljerad och systematisk undersoumlkning av verksamhetens kvalitet inom ett avgraumlnsat omraringde i foumlrharingllande till nationella maringl och riktlinjer

Denna granskning omfattar utbildningen inom de fyra nationella gymnasieprogram som har fest laumlrlingar Bygg- och anlaumlggningsprogrammet fordons- och transportprogrammet handels- och administrationsprogrammet samt varingrd- och omsorgsprogrammet Inom dessa program har vi granskat yrkesaumlmnen med tonvikt paring det arbetsplatsfoumlrlagda laumlrandet (APL) Iakttagelserna och slutsatserna gaumlller de skolhuvudmaumln och de 35 skolor som har granskats

Huvudsyftet med kvalitetsgranskningen aumlr att bidra till utveckling Foumlr att saumlkerstaumllla att eleverna inom laumlrlingsutbildningen faringr den utbildning de har raumltt till har granskningen styrts utifraringn tre centrala fraringgestaumlllningar vilka tar sikte paring om eleverna faringr den utbildning de har raumltt till enligt skolans styrdokument hur skolorna samverkar med arbetslivet samt om planeringen visar paring att de olika delarna i utbildningen fogas samman till en helhet

Skolinspektionens iakttagelser analyser och bedoumlmningar har tidigare redovisats i form av enskilda beslut till de granskade skolorna och skolhuvudmaumlnnen och nu aumlven i denna oumlvergripande och sammanfattande rapport Genom beskrivningar av viktiga kvalitetsaspekter inom granskningsomraringdet kan rapportens inneharingll utgoumlra ett utvecklingsstoumld aumlven foumlr skolor som inte har granskats

Granskningen visar att paring stora skillnader i kvalitet mellan skolorna och att gymnasieskolorna i maringnga fall aumlr ovana vid att handskas med den fexibilitet som laumlrlingsutbildningen kraumlver Daumlrfoumlr behoumlver samarbetet med arbetslivet utvecklas ytterligare foumlr att oumlka engagemanget och daumlrmed kvaliteten i det arbetsplatsfoumlrlagda laumlrandet

Projektledare foumlr kvalitetsgranskningen har varit Peter Holmberg Skolinspektionen i Stock-holm Bitraumldande projektledare har varit Annika Jervgren Ansvarig enhetschef aumlr Maria Caryll

Stockholm maj 2013

Ann-Marie Begler Tommy Lagergren Generaldirektoumlr Avdelningschef

SKOLINSPEKTIONENS RAPPORT 5

Sammanfattning Skolinspektionens kvalitetsgranskning av gymnasial laumlrlingsutbildning har omfattat 35 skolor baringde kommunala och fristaringende spridda oumlver hela landet

Skolinspektionens kvalitetsgranskning av gymnasial laumlrlingsutbildning har omfattat 35 skolor baringde kommunala och fristaringende spridda oumlver hela landet De fyra mest frekventa yrkesprogrammen inom laumlrlingsutbildningen har ingaringtt i granskningen Bygg- och anlaumlggningsprogrammet fordons- och transportprogrammet handels- och administrationsprogrammet samt varingrd- och omsorgsprogrammet Skolinspektionen besoumlkte skolorna under tiden maj till december 2012 Man boumlr notera att granskningens elever gick tredje terminen och att de redan hade hunnit etablera sig paring sina arbetsplatser samt passerat den rdquotroumlskelrdquo daring maringnga elever hoppar av utbildningen

Utgaringngspunkt foumlr granskningen har varit tre huvudfraringgestaumlllningar att saumlkerstaumllla att eleverna inom den gymnasiala laumlrlingsutbildningen faringr den utbildning de har raumltt till enligt styrdokumenten hur skolorna samverkar med arbetslivet samt om planeringen visar att de skolfoumlrlagda respektive arbets-platsfoumlrlagda delarna av utbildningen fogas samman saring att utbildningen uppfattas som en helhet Resultaten visar att fertalet skolor i viss omfattning uppnaringr de tvaring foumlrsta fraringgeomraringdena Den tredje fraringgestaumlllningen att de skolfoumlrlagda och arbetsplatsfoumlrlagda momenten ska upplevas som en hel-het har visat sig svaringrare att uppnaring

Skolinspektionens granskning av gymnasial laumlrlingsutbildning ger bilden av en verksamhet under uppbyggnad som aumlnnu inte funnit sin form Gransk-ningen kaumlnnetecknas av stora skillnader mellan skolorna naumlr det gaumlller ut-bildningens kvalitet Naringgra skolor har utvecklat sitt laumlrlingskoncept och redan naringtt mycket laringngt En skola den ideacuteburna friskolan Stadsmissionens gymnasieskola i Stockholm har till exempel granskats helt utan naringgra anmaumlrkningar Naringgra andra skolor visar ocksaring goda resultat bland andra Uddevalla gymnasieskola


Det betyder att det fortfarande aringterstaringr mycket arbete innan vi faringr en gymnasial laumlrlingsutbildning av houmlg kvalitet paring alla skolor Granskningen har inte funnit naringgra kvalitetsskillnader mellan kommunala och fristaringende skolor daumlremot betydande skillnader mellan olika program och skolor samt mellan olika utbildningar inom en och samma skola

Samtal med elever visade att de genomgaringende aumlr mycket noumljda med sin utbildning speciellt den arbetsplatsfoumlrlagda delen

De laumlrare och skolledare vi hade samtal med houmlll i de festa fall med om att det fanns mycket kvar att foumlrbaumlttra avseende gymnasial laumlrlingsutbildning De framhoumlll svaringrigheten i att etablera en ny verksamhet naumlr elevunderlaget foumlr yrkesutbildningen som helhet sviktar Flera skolor har av detta skaumll begraumlnsat antalet platser i laumlrlingsutbildning Maringnga uttryckte ocksaring ett behov av ett fortsatt nationellt stoumld till skolorna baringde fraringn myndigheter och arbetsmarknadens organisationer Skolinspektionen bedoumlmer att skolorna i detta avseende aumlven kan goumlra mycket sjaumllva genom att bilda naumltverk och sprida erfarenheter fraringn de skolor som hunnit laumlngre i sitt arbete med att utveckla denna utbildning

Skolinspektionens granskning har resulterat i beslut till huvudmaumln och skolor att se oumlver och utveckla sina verksamheter Granskningens huvud-resultat kan sammanfattas i foumlljande utvecklingsomraringden

Stora skillnader i samverkan med arbetslivet

Det fnns stora skillnader mellan skolorna i hur omfattande samarbetet med arbetslivet aumlr Maringnga skolor saknar en oumlvergripande strategi foumlr hur laumlrlings-utbildningen ska bedrivas och hos dessa kan utbildningen se mycket olika ut och ha houmlgst skiftande kvalitet hos en och samma huvudman Men gransk-ningen har ocksaring visat paring fera goda exempel paring ett vaumll utvecklat samarbete med arbetslivet daumlr arbetsplatserna aumlr engagerade i saringvaumll anskaffningen av bra laumlrlingsplatser som i uppfoumlljning och betygssaumlttning

Houmlgre krav paring planering och anpassning av utbildning

Laumlrlingsutbildningen aumlr en utbildningsform som bygger paring individuella loumls-ningar foumlr varje elev och en matchning mellan elev och handledare Detta kraumlver att skolan maringste ha ett fexibelt arbetssaumltt foumlr att fnna loumlsningar anpassade till arbetslivets villkor och samtidigt haumlvda utbildningens maringl Ett saumltt att tydliggoumlra arbetsfoumlrdelningen mellan skola och arbetsplats aumlr genom utbildningskontrakt Granskningen visar att skolorna har utbildningskontrakt men att fertalet saknar beskrivningar av vilka kurser eller delar av kurser som ska genomfoumlras under det arbetsplatsfoumlrlagda laumlrandet Detta innebaumlr att kontrakten som har till uppgift att tydliggoumlra utbildningens inneharingll foumlr handledare och elever inte anvaumlnds som ett aktivt verktyg foumlr att tydliggoumlra ansvarsfoumlrdelning mellan skola och arbetsplats Flera skolor haumlnvisar i staumlllet till de individuella studieplanerna och menar att motsvarande uppgifter fnns i dessa planer Skolorna missar i och med detta en moumljlighet att foumlrtydliga respektive parts ansvar foumlr utbildningen

Granskningen visar aumlven att skolorna brister i sin information om inne-haringllet i utbildningen till arbetsplatserna Det aumlr yrkeslaumlraren som garanterar utbildningens kvalitet genom att anskaffa relevanta APL-platser foumllja upp eleven paring arbetsplatsen och sedan betygssaumltta eleven samt genomfoumlra handledarutbildning


Variationer i uppfoumlljning och bedoumlmning av elever

Naumlstan samtliga elever som Skolinspektionen moumltt framhoumlll att laumlrlingsutbild-ningens arbetssaumltt var det starkaste motivet foumlr dem att vaumllja detta alternativ I intervjuer med eleverna framkommer dock att kursmaringl och kunskapskrav i maringnga fall inte aumlr tydliga foumlr dem Elevernas individuella studieplaner innebaumlr ofta att fera kurser laumlses parallellt och ibland saumltts betyg sent under utbild-ningen Detta goumlr det svaringrt foumlr eleverna att foumlrstaring kopplingen mellan det de goumlr paring arbetsplatsen och kursernas maringl Naumlstan alla elever goumlr vissa av de praktiska momenten paring skolan Ibland sker det i form av att laumlraren kontrol-lerar vissa kursmoment varvid eleverna kan uppfatta detta som huvudsaklig grund foumlr betyg trots att de aumlr ute paring sina arbetsplatser merparten av tiden

Brister i arbetet med vaumlrdegrund och kvalitet

Foumlr maringnga elever aumlr det arbetsplatsfoumlrlagda laumlrandet deras foumlrsta kontakt med arbetslivet De moumlter haumlr de attityder och vaumlrderingar som speglar samhaumlllet i stort Det aumlr daumlrfoumlr viktigt att den vaumlrdegrund skolan staringr foumlr aumlven gaumlller vid elevens arbetsplats Huvudmaumlnnens och skolornas foumlrebyggande arbete mot kraumlnkande behandling omfattar naumlstan aldrig det arbetsplats-foumlrlagda laumlrandet

Vid tidpunkten foumlr besoumlken paring gymnasieskolorna hade utbildningarna endast varit igaringng tvaring till tre terminer och inga utbildningar hade hunnit avslutas vilket till viss del kan foumlrklara avsaknaden av utvaumlrderingar Men bris-ter i eller avsaknad av kontinuerlig dokumentation foumlrsvaringrar moumljligheterna att foumllja upp och utvaumlrdera utbildningen i sin helhet Det arbetsplatsfoumlrlagda laumlrandet ingaringr saumlllan eller aldrig i skolornas systematiska kvalitetsarbete

Framgaringngsfaktorer foumlr gymnasial laumlrlingsutbildning

Skolinspektionen har i kvalitetsgranskningen sett att de skolor som lyckats vaumll med gymnasial laumlrlingsutbildning i maringnga fall kaumlnnetecknas av och foumlre-nas av ett antal aringterkommande faktorer

bull En uttalad och tydlig strategi fraringn huvudmannen foumlr att etablera kon-takter med arbetslivet samt en medvetenhet om arbetslivets kompe-tensbehov aumlr en viktig grund foumlr framgaringngsrik gymnasial laumlrlingsut-bildning

bull Tid och resurser avsatta foumlr regelbundna besoumlk av yrkeslaumlraren och att arbetsplatsen aumlr medveten om sitt aringtagande foumlr att saumlkerstaumllla arbetsplatserns kvalitet De handledare som ska leda eleven maringste vara vaumll infoumlrstaringdda med sin uppgift och ha faringtt utbildning foumlr sitt uppdrag

bull Modeller (matriser) foumlr att formulera utbildningens kurser till moment som praktiskt kan genomfoumlras paring arbetsplatsen samt kriterier foumlr bedoumlmning av dessa

bull Stoumld foumlr att houmlja elevernas motivation aumlr en viktig gemensam upp-gift foumlr skolan och arbetsplatsen Gymnasial laumlrlingsutbildning aumlr en kraumlvande utbildningsform och det kraumlvs motivation hos eleverna foumlr att lyckas

bull Ett systematiskt kvalitetsarbete foumlr att utvaumlrdera och utveckla laumlrlings-utbildningen


1 | Inledning Laumlrlingsutbildning har i modern tid aldrig haft naringgon stoumlrre omfattning inom utbildningssystemet i Sverige saring som den haft i exempelvis Danmark och Tyskland och paring senare tid har faringtt aumlven i Norge Det visade de maringnga histo-riska och internationella utblickar som gjordes i samband med etableringen av den nya laumlrlingsutbildningen i Sverige Laumlrlingsutbildning har visserligen funnits inom ett antal hantverksbranscher men utan direkt koppling till det formella skolsystemet (SOU 200985 bilaga 3) Naumlr gymnasial laumlrlingsut-bildning boumlrjade som en foumlrsoumlksverksamhet aringr 2008 handlade det daumlrfoumlr om att bygga en egen rdquosvensk modellrdquo som ett komplement till den skolfoumlrlagda modellen

Under de tre foumlrsta aringren 2008-2010 deltog 13 300 elever i foumlrsoumlksverk-samheten De fristaringende skolorna utgjorde naumlstan 70 procent av den totala verksamheten varav BaggiumPraktiska i Sverige AB hade en stor andel av laumlrlingseleverna Efter foumlrsta foumlrsoumlksaringret hade en av fyra elever hoppat av utbildningen och ytterligare 10 procent foumlrsvann under det andra foumlrsoumlks-aringret De festa eleverna bytte till en mer skolfoumlrlagd yrkesutbildning Mindre aumln haumllften 44 procent av den foumlrsta aringrskullen fck ett slutbetyg efter tre aringrs studier En foumlrklaring till den laringga genomstroumlmningen aumlr enligt Skolverkets laumlgesbedoumlmning aringr 2013 att laumlrlingsutbildningen aumlr en kraumlvande utbildnings-form och att laumlrlingseleverna i houmlgre grad hade svagare studieresultat fraringn grundskolan Maringnga hade redan tidigare misslyckats i annan gymnasie-utbildning Ovana vid arbetslivets krav och brist paring jaumlmnaringriga kamrater kan ocksaring ha paringverkat eleverna

Den permanenta gymnasiala laumlrlingsutbildning som Skolinspektionen nu har granskat infoumlrdes houmlsten 2011 i samband med gymnasiereformen Sedan dess kan yrkesprogram i gymnasieskolan erbjudas antingen som skolfoumlrlagd utbildning eller som gymnasial laumlrlingsutbildning Gymnasial laumlrlingsutbildning aumlr alltsaring inget eget gymnasieprogram utan ett alternativt


saumltt att studera inom ett yrkesprogram Medan det skolfoumlrlagda alternati-vet ska inneharinglla minst 15 veckors arbetsplatsfoumlrlagt laumlrande (APL) utanfoumlr skolan kaumlnnetecknas gymnasial laumlrlingsutbildning av att eleverna genomfoumlr mer aumln haumllften av sin utbildning som APL Detta innebaumlr att yrkesaumlmnena till oumlvervaumlgande del genomfoumlrs paring arbetsplatser utanfoumlr skolan

Elevernas intresse foumlr yrkesutbildning har minskat under de senaste aringren vilket aumlven daring gaumlller gymnasial laumlrlingsutbildning Varingrterminen 2012 daring granskningen paringboumlrjades gick 2 300 elever i aringrskurs 1 paring gymnasial laumlrlingsutbildning Motsvarande siffra varingrterminen 2011 var 3 700 elever Under foumlrsoumlksperioden 2008 ndash 2010 boumlrjade rdquoElevernas intresse i snitt 4 400 elever per aringr (Skolverket 2012) Skolorna i foumlr yrkesutbildning granskningen valdes ut bland de huvudmaumln som till Skol- har minskat under verket redovisat att de hade gymnasiala laumlrlingar och som

de senaste aringrenrdquo hade ansoumlkt om saumlrskilt statsbidrag houmlstterminen 2011 De 35 granskade skolorna svarar foumlr naumlstan 20 procent av det totala antalet laumlrlingsplatser i Sverige Resultaten aumlr daumlrfoumlr inte generella foumlr alla huvudmaumln i landet men pekar ut viktiga utvecklingsomraringden

Foumlr att saumlkerstaumllla att eleverna inom laumlrlingsutbildningen faringr den utbildning de har raumltt till har granskningen utgaringtt fraringn foumlljande huvudfraringgestaumlllningar

1 Genomfoumlrs det arbetsplatsfoumlrlagda laumlrandet inom laumlrlingsutbild-ningen i enlighet med gymnasieskolans styrdokument

2 Sker samverkan med det lokala arbetslivet saring att utbildningens kvalitet saumlkerstaumllls

3 Ser skolan till att de skolfoumlrlagda och arbetsplatsfoumlrlagda moment-en fogas samman till en helhet saring att kvaliteten och likvaumlrdigheten i de yrkesinriktade delarna av laumlrlingsutbildningen saumlkerstaumllls

Inom ramen foumlr dessa oumlvergripande fraringgestaumlllningar har vi i granskningen staumlllt ett antal fraringgor (se kapitel 6 Syfte och fraringgestaumlllningar) som mer direkt belyser olika kvalitetsaspekter i den gymnasiala laumlrlingsutbildningen Dessa fraringgor har grupperats i foumlljande fem omraringden foumlr att ge struktur och kvalitet i granskningen

A Planering av utbildningen B Genomfoumlrande av utbildningen paring skola och arbetsplats C Elevens situation D Bedoumlmning och betyg E Utvaumlrdering och kvalitetsarbete

Skolinspektionens granskning av gymnasial laumlrlingsutbildning omfattar baringde arbetsplatsfoumlrlagt laumlrande och de skolfoumlrlagda yrkesinriktade delarna av utbildningen I gymnasial laumlrlingsutbildning ingaringr aumlven gymnasiegemen-samma aumlmnen som mycket av diskussionen om yrkesutbildningens inneharingll tidigare har handlat om Dessa ingaringr dock inte i denna granskning

Den permanenta gymnasiala laumlrlingsutbildningen inom gymnasieskolan var en raumltt ny foumlreteelse naumlr Skolinspektionen besoumlkte skolorna under varingren och houmlsten 2012 Den befann sig i maringnga avseenden i ett uppbyggnads-skede Att utbildningarna granskades saring tidigt hade baringde foumlrdelar och nackdelar En av foumlrdelarna var att det var foumlrharingllandevis enkelt att foumlra fram foumlrbaumlttringsomraringden som skulle kunna houmlja kvaliteten eftersom utbildningen aumlnnu inte hunnit bli saring etablerad En av nackdelarna var att det paring maringnga


skolor fanns faring elever och att dessa precis hade boumlrjat sina utbildningar vilket gjorde det svaringrare att granska och utvaumlrdera verksamheten Men det var aumlndaring tydligt att det fanns fera viktiga utvecklingsomraringden

Tidigare erfarenheter och granskningar

Den begraumlnsade forskningen om yrkesutbildning baringde i Sverige och interna-tionellt har sedan laumlnge uppmaumlrksammat att yrkesutbildningen befnner sig i skaumlrningspunkten mellan tvaring kulturer en rdquoskolkultur rdquooch en rdquoarbetslivskulturrdquo Detsamma gaumlller yrkeslaumlrarna som med sin yrkeserfarenhet fraringn arbets-livet staringr med ett ben i vardera kulturen Detta blir tydligare naumlr kravet paring mer arbetsplatsfoumlrlagt laumlrande oumlkar Daring foumlrskjuts tyngdpunkten mot arbets-livet samtidigt som gymnasieskolans krav i fraringga om tydligare kurser och bedoumlmningsgrunder har oumlkat Gymnasial laumlrlingsutbildning kan saumlgas be-fnna sig just i graumlnssnittet mellan de traditioner som styr skolan respektive arbetsplatsen Detta goumlr det extra angelaumlget att det fnns en genomdisku-terad strategi foumlr samarbetet mellan skola och arbetsplats Skolinspektionen har tidigare granskat det arbetsplatsfoumlrlagda laumlrandet inom yrkesprogram-men paring gymnasiet (Arbetsplatsfoumlrlagd utbildning i praktiken ndash en kvalitets-granskning av gymnasieskolans yrkesfoumlrberedande utbildningar Skol-inspektionen Rapport 20112) I den granskningen lyfts bristande samverkan mellan skolan och det lokala arbetslivet fram som ett av de fraumlmsta hindren foumlr god kvalitet


2 | Elever och handledare paring arbetsplatsen 21 | Naringgra roumlster fraringn laumlrlingsutbildningens elever och handledare Huvuddelen av den gymnasiala laumlrlingsutbildningen sker paring arbetsplatser utanfoumlr skolan Vid naringgra av de besoumlkta skolorna aumlgde all praktisk under-visning i yrkesaumlmnen rum utanfoumlr skolan Under besoumlken paring skolor och ar-betsplatser traumlffade vi maringnga engagerade yrkeslaumlrare handledare och skol-ledare som brann foumlr att genomfoumlra den gymnasiala laumlrlingsutbildningen paring baumlsta saumltt foumlr sina elever Skolinspektionen intervjuade cirka 150 elever och cirka 100 handledare inom de fyra yrkesprogram som ingick i granskningen Elevernas och handledarnas upplevelser synliggoumlr baringde saringdant de upplever som aumlr vaumll fungerande och saringdant som utgoumlr problem Skolinspektionen har ocksaring traumlffat maringnga elever som genom sitt val av denna utbildningsform har hittat raumltt och funnit sin plats och roll infoumlr vuxenlivet I detta avsnitt ger vi exempel paring naringgra intervjuer med saringvaumll elever som handledare foumlr att beskri-va hur det kan fungera naumlr det fungerar vaumll paring arbetsplatsen Som framgaringr kan skillnader mellan olika arbetsplatser medfoumlra olika foumlrutsaumlttningar foumlr elevernas utbildning

Linda Handels- och administrationsprogrammet

Linda taumlnkte foumlrst vaumllja ett rdquovanligtrdquo gymnasieprogram men eftersom hon kaumlnde sig lite skoltroumltt och aumlr mer rdquopraktisktrdquo lagd valde hon handels- och administrationsprogrammet som laumlrlingsutbildning Det kaumlndes mer lock-ande att kombinera skola och praktisk erfarenhet I aringrskurs 9 fck hon


moumljlighet att goumlra en veckas provpraktik paring ett stort dagligvarufoumlretag vilket gav henne en bra bild av verksamheten Linda tycker att det foumlrsta aringret paring utbildningen fungerade baumlttre eftersom det innehoumlll mer APL

rdquoFoumlrsta aringret var vi ute fyra dagar paring arbetsplatsen och inne paring skolan en dag men sedan kom skolan paring att vi inte skulle hinna laumlsa klart kurserna i de gymnasiegemensamma aumlmnena saring man aumlndrade saring att vi nu faringr vara inne paring skolan tre dagar i veckan Vi hade inget schema under de foumlrsta tvaring veckorna naumlr vi boumlrjade Det kaumlndes inte genomtaumlnkt Vi aumlr ganska faring laumlrlingselever och vi upplever inte naringgon klassgemenskap utan aumlr med olika klasser i de gymnasiegemensamma aumlmnena Vi har tagit upp det med rektorn som saumlger att det inte aumlr optimaltrdquo

Laumlraren har kommit ut paring besoumlk till arbetsplatsen ungefaumlr varannan maringnad Daring traumlffas Linda laumlraren och handledaren foumlr ett trepartssamtal Linda boumlrjar klockan 7 och slutar dagen klockan 16 rdquoJag har stort foumlrtroende foumlr min handledare och jag kaumlnner mig som en del av foumlretaget alla vill laumlra mig saker och handledaren ger mig massor av information Jag trivs bra och det aumlr viktigt att man uppfattas som laumlrling inte bara som en praktikantrdquo

Vi fraringgar om Linda kaumlnner sig foumlrberedd att garing ut i arbetslivet och hon svarar

rdquoJa denna utbildning ger mer aumln att bara laumlsa om handelsteori och kund-bemoumltande Jag skulle inte ha naringgra som helst problem att soumlka en arbets-plats och veta vad jag ska goumlra Jag har staumlllts i vissa situationer som aldrig skulle ha haumlnt paring skolanrdquo

Lindas handledare

Arbetsplatsen aumlr ett stort foumlretag med omfattande verksamhet som kan ge en heltaumlckande praktisk handelsutbildning Vid intervjun paring arbetsplatsen traumlffar vi Lindas handledare personalchef och butikschef Handledaren har arbetat paring foumlretaget sedan 1987 och har stor erfarenhet av att handleda APL-elever och praktikanter Eftersom Linda gjorde en provvecka i aringrskurs 9 kunde hon boumlrja sin APL direkt paring foumlretaget naumlr houmlstterminen startade Foumlre-taget hade dock oumlnskat en tydligare introduktion av laumlrlingsupplaumlgget vilket var nytt foumlr dem

rdquoVi tar emot elever foumlr att vi vill vaumlrna om yrket och vi foumlrsoumlker hitta vaumlgar att houmlja statusen inom branschen (handeln) Foumlr att hinna med och ge en god kvalitet paring APL handleder vi endast tvaring elever aringt garingngen Vi har valt att laumlra upp Linda i 4-veckors perioder daring hon faringr garing mellan olika avdelningar men de uppgifter som Linda har med sig fraringn skolan garingr foumlre det praktiska arbetet Det aumlr viktigt att eleven faringr en relation till yrket och kaumlnner sig som en anstaumllld och tas med i gemenskapen Om vi som foumlretag skoumlter varingrt aringta-gande bra och eleven trivs och faringr bra praktik daring blir det bra marknadsfoumlring foumlr foumlretagetrdquo

Foumlretaget tycker att det har fungerat bra med mycket praktik i boumlrjan Skolans laumlrlingssamordnare har besoumlkt arbetsplatsen cirka tre garingnger paring ett aringr och har dessemellan haringllit kontakt med personalchef och handledare via e-post Vid besoumlken som varat en timme har samordnaren i ett treparts-samtal staumlmt av med handledaren och eleven Linda aumlr numera delaktig i alla aktiviteter paring foumlretaget det enda man avvaktar med aumlr kassatjaumlnst Linda faringr enligt handledaren naumlstan en djupare utbildning med spetskompetens aumln vad oumlvriga anstaumlllda har faringtt

rdquoVi ger varingra ungdomar en unik chans att faring komma in paring i arbetsplatsen genom laumlrlingsutbildning och det oerhoumlrt viktigt foumlr oss Vi har sett Lindas


utveckling och vi hade aldrig gett henne sommarjobb om hon bara varit haumlr paring vanlig APLrdquo

Robin Bygg- och anlaumlggningsprogrammet

Robin valde bygg- och anlaumlggningsprogrammet med inriktning mot plaringt-slageri foumlr att han paring en informationstraumlff i aringrskurs 9 fck reda paring att det lokalt raringdde stor brist paring plaringtslagare och att man kunde faring jobb direkt efter avslu-tad utbildning Han tycker om att roumlra paring sig och aumlr fysiskt aktiv Robin fck redan paring varingren i aringrskurs 9 moumljlighet att goumlra en provpraktik som fungerade bra vilket ledde till att han aumlven fck sommarjobb paring foumlretaget Under sin APL aumlr Robin paring foumlretaget onsdag till fredag mellan klockan 7 och 16

rdquoParing maringndagar och tisdagar aumlr jag i skolan och laumlser teori med klassen daring staumlmmer vi av hur det garingr paring arbetsplatsen Jag skriver i en loggbok varje vecka om det jag har gjort och min laumlrare garingr igenom den med mig Jag tycker det aumlr lagom med tre dagar praktik och tvaring dagar i skolanrdquo

Robin beraumlttar att laumlraren i boumlrjan av APL-perioden var ute paring foumlretaget en garingng per vecka Sedan har han kommit var fjortonde dag Besoumlken har oftast varit lite kortare ungefaumlr 20 minuter Ett laumlngre moumlte med laumlrare och handle-dare aumlr inbokat och han aumlr infoumlrstaringdd med vad som kraumlvs foumlr att uppnaring vissa maringl Naumlr det gaumlller att laumlra sig i arbetet har handledaren och Robin kommit oumlverens paring ett bra saumltt

rdquoMin handledare visar mig foumlrst hur man goumlr och sedan faringr jag prova sjaumllv Det behoumlvs mycket oumlvning foumlr att faring till vissa saker och min handledare aumlr bra paring att beraumltta hur man ska goumlrardquo

Robin aumlr hittills noumljd med utbildningen Han tycker ocksaring att han laumlr sig mer paring arbetsplatsen aumln inne i skolan I framtiden har han planer paring att fort-saumltta utbilda sig paring Yrkeshoumlgskolan

Robins handledare

Foumlretagets aumlgare och Robins handledare intervjuades En anledning till att foumlretaget tar emot en elev aumlr att det aumlr svaringrt att rekrytera plaringtslagare och att det fnns risk att yrket doumlr ut paring orten Det var gymnasieskolans laumlrlings-samordnare som tog den foumlrsta kontakten Aumlgaren hade via en bekant faringtt reda paring hur det fungerar att ta emot laumlrlingar

Robins handledare har 16 aringrs arbetslivserfarenhet som plaringtslagare och har arbetat fyra aringr paring foumlretaget Han har sjaumllv garingtt en gymnasieutbildning och varit laumlrling Han tycker att han foumlrsoumlker taumlnka paring hur det aumlr att vara ny Handledaren och aumlgaren tycker det aumlr positivt att Robin fck goumlra en prov-praktik Dels fck de se om han passade in vilket aumlr viktigt naumlr det aumlr en liten arbetsplats dels fck de laumlra kaumlnna honom Provpraktiken fungerade saring bra att foumlretaget anstaumlllde Robin oumlver sommaren Paring saring saumltt fck han en god introduktion paring foumlretaget

I boumlrjan av APL-tiden kom laumlraren ut till arbetsplatsen med ett planerings-underlag Det beskrev vilka kursmoment som skulle kunna genomfoumlras paring arbetsplatsen och tog aumlven upp fraringgor om arbetsmiljouml och saumlkerhet Foumlre-tagets foumlretraumldare upplevde att de kunde paringverka planeringen Den dagliga verksamheten paring arbetsplatsens styrs dock av foumlretagets orderingaringng Det goumlr att planeringen foumlr Robin behoumlver vara fexibel menar handledaren


Aumlgaren och handledaren straumlvar efter att Robin inte ska faring foumlr ensidiga arbetsuppgifter

rdquoMin viktigaste uppgift som handledare aumlr att foumlrst visa hur Robin ska goumlra och sedan laringta honom prova sjaumllv och daring aumlr det viktigt att han faringr ta den tid han behoumlver att inte skynda paring eller stressa Vissa arbeten kraumlver mycket oumlvning och att jag visar och beraumlttar varfoumlr man goumlr vissa sakerrdquo

Robins handledare ska om ett par veckor garing en handledarutbildning Baringde han och aumlgaren tycker att det aumlr viktigt eftersom de behoumlver saumltta sig in i alla kurser som Robin ska klara av Foumlretaget foumlr journal oumlver sina utfoumlrda arbeten och handledaren ser till att Robin skriver i sin loggbok Robin kom-mer att ha vissa yrkeskurser paring ett annat gymnasium som har behoumlriga yrkeslaumlrare inom byggplaringtslageri Han kommer att faring genomfoumlra yrkesprov paring skolan foumlr att staumlmma av sin kunskapsnivaring Foumlretaget tycker att det aumlr positivt att Robin varvar teori och praktik De upplever att skolan aumlr fexibel och kan anpassa sig efter foumlretagets verksamhet Detta ses som positivt eftersom orderingaringngen kan variera

Daniel Fordons- och transportprogrammet

Infoumlr valet till gymnasiet visste Daniel att han ville goumlra naringgot praktiskt och att han inte ville garing ett skolfoumlrlagt program Han fck information av en studie- och yrkesvaumlgledare om laumlrlingsutbildningen och tyckte att utbildningsformen verkade passa honom Daniels intresse foumlr motorer gjorde valet av fordons- och transportprogrammet ganska laumltt

Daniel fck tips om sin APL-plats fraringn en aumlldre elev paring skolan som tyckte att det var ett bra foumlretag Laumlraren tog den foumlrsta kontakten men sedan fck Daniel sjaumllv besoumlka arbetsplatsen som ligger precis bredvid skolan Innan han gick ut paring APL fck Daniel laumlra sig grunderna i skolan Han skulle gaumlrna haft lite mer av det innan han boumlrjade paring sin APL

Numera faringr Daniel jobba mer sjaumllvstaumlndigt Handledaren staumlmmer av att det fungerar och han kaumlnner att han kan fraringga om han koumlr fast Daniel boumlrjar sina dagar klockan 7 och slutar klockan 16 Dagarna styrs till stor del av vilka kundjobb som kommer in Daniels laumlrare besoumlker arbetsplatsen cirka tvaring garingnger i maringnaden och laumlraren vet i stort sett vad han goumlr paring dagarna Paring arbetsplatsen skriver Daniel loggbok om sina arbetsuppgifter

rdquoTillsammans med laumlraren garingr vi igenom vilka kurser vi ska goumlra paring prakti-ken Ibland goumlr vi saker i skolan och daring ser laumlraren vad man har laumlrt sig Men jag laumlr mig baumlst i skarpt laumlge daring man faringr arbeta paring riktigt och till foumlretagets kunder Paring en riktigt bra APL-plats kan man prata med alla och att det aumlr ok att goumlra fel och att man kaumlnner att man behoumlvsrdquo

Daniel tycker att han har faringtt reda paring betygskraven och hur han bedoumlms Innan betyg saumltts ska hans handledare och laumlrare ha ytterligare en traumlff Daniel har haft sommarjobb paring sin APL-plats och skulle vilja jobba kvar paring foumlretaget efter avslutad utbildning

Daniels handledare

Foumlretaget daumlr Daniel har sin APL har funnits laumlnge i fordonsbranschen och ingaringr i en koncern med cirka 400 anstaumlllda paring fera orter Vid intervjun fanns foumlrutom Daniels handledare aumlven verkstadschefen med


Daniels handledare har en trearingrig gymnasieutbildning som fordonstekniker och har arbetat som mekaniker i 13 aringr Han har varit paring foumlretaget i fyra aringr och jobbar i dag som personlig servicetekniker Foumlretaget aumlr positivt instaumlllt till att ta emot elever och har ett gott samarbete med fera gymnasieskolor Verk-stadschefen sitter med i det lokala programraringdet

rdquoDet fraumlmsta motivet till att vi tar emot elever aumlr att vi behoumlver rekrytera men vi vill ocksaring ta ett samhaumlllsansvar Jag har egen erfarenhet av att det aumlr svaringrt att kombinera teori och praktik och tycker det aumlr viktigt att tidigt saring ett frouml foumlr att faring oumlkat intresse foumlr varingrt yrke Vi har paring foumlretaget valt att ta emot en elev aringt garingngen foumlr att hinna med att ge en bra handledningrdquo

Handledaren trivs med sin roll och tycker att uppdraget aumlr viktigt Han be-tonar dock att det inte faringr bli foumlr mycket arbete foumlr daring blir det svaringrt att hinna med att handleda paring ett bra saumltt Foumlretaget erharingller statsbidrag paring 15 000 kronor och av dessa pengar faringr handledaren en oumlkad timpenning

rdquoAumlven om jag ger loumlpande instruktioner i arbetet kan Daniel numera saumltta igaringng ett arbete sjaumllv och behoumlver bara faring instruktioner ibland Daniel har ocksaring blivit mer social baringde mot medarbetare och kunder och jag tycker att han har mognat och kunnat vaumlxa in i sin uppgiftrdquo

Skolan har kallat till en handledarutbildning men handledaren har inte haft tid att garing Han tycker aumlndaring att han har faringtt bra information fraringn skolan Paring avstaumlmningsmoumlten har laumlraren garingtt igenom maringl och en utvecklingsplan foumlr vad Daniel behoumlver laumlra sig Laumlraren kommer paring besoumlk varje vecka och kontakten fungerar bra Paring arbetsplatsen fnns det en paumlrm som inneharingller Daniels uppgifter och dokumentation om kurser

Verkstadschefen anser att det vore bra om eleverna hade mer teoretiska kunskaper innan de boumlrjade sin APL-period Annars tycker han att laumlrlings-utbildningen aumlr bra och foumlrbereder eleverna infoumlr yrkeslivet

Tanja Varingrd- och omsorgsprogrammet

Tanja visste att hon ville garing varingrd- och omsorgsprogrammet paring gymnasiet men att hon valde just laumlrlingsutbildningen var mest en slump

rdquoDet var naringgot nytt och det verkade bra med mycket praktik och att det fanns moumljlighet att garing tillbaka till skolfoumlrlagt program om jag inte trivdes Utbildningen goumlr att jag faringr laumlra kaumlnna yrket och foumlrstaring vad arbetslivet innebaumlr och faringr insikt i hur man ska bete sig mot patienter Att faring komma ut och prak-tisera moumlta personal och patienter goumlr att det kommer att garing laumlttare naumlr man vaumll boumlrjar jobba Laumlrlingsutbildningen aumlr ett steg in i vuxenlivet man tar saken mer paring allvar aumlven studierna blir viktigare eftersom man ser ju skillnaden mot personal som inte har utbildningrdquo

Under foumlrsta aringret hade Tanja problem med sin handledare som var nega-tivt instaumllld till sitt eget arbete Det kaumlndes inte bra och Tanja kontaktade laumlrlingssamordnaren som saringg till att hon snabbt fck byta avdelning Den nya handledaren uppmuntrar och ger henne feedback och hon har laumlrt sig mycket Laumlrlingssamordnaren tillika laumlrare kommer paring besoumlk minst var fjortonde dag Stoumldet fraringn laumlraren aumlr viktigt tycker Tanja Att vara paring APL kan vara baringde fysiskt och psykiskt jobbigt menar hon Ibland vill hon bara smsa och prata av sig Hon upplever att laumlraren aumlr tillgaumlnglig och har koll paring vad eleverna laumlr sig paring sin APL Maringlen foumlr hennes utbildning fnns i den indivi-duella studieplanen som staumlms av tvaring garingnger per termin


rdquoMin handledare staumlller successiva krav daumlr maringlet aumlr att jag ska laumlra mig arbeta mer sjaumllvstaumlndigt Naumlr vi har trepartssamtal i boumlrjan av terminen garingr vi igenom alla maringl och vad som kraumlvs foumlr olika nivaringer (betyg) Det aumlr inte alltid laumltt att foumlrstaring men laumlrarna foumlrsoumlker foumlrklara Utbildningen i skolan goumlr att man faringr stoumlrre foumlrstaringelse foumlr yrket naumlr man sedan ska goumlra naringgot i praktiken Jag har sommarjobbat och laumlrt mig mer och det aumlr en foumlrdel naumlr jag senare ska soumlka jobb Jag tycker att handledarna kan skilja paring olika roller och tar haumlnsyn till att jag aumlr paring APLrdquo

Tanja garingr paring schema och arbetstiden varierar mellan klockan 7 och 21 Ibland jobbar hon aumlven helger Hon tycker att hon faringr bra handledning och faringr den hjaumllp hon behoumlver Tanja aumlr ocksaring elevrepresentant i programraringdet Hon tycker att det aumlr viktigt att skolan ser till att arbetsplatserna klarar av att ta hand om eleverna Enligt Tanja aumlr det positiva med utbildningen att man laumlr sig mycket mer paring APL aumln i skolan och att det aumlr laumlttare att faring jobb naumlr man slutat

Tanjas handledare

Tanjas APL-plats aumlr paring ett stort boende inom aumlldreomsorgen daumlr det fnns cirka 160 anstaumlllda Vid intervjutillfaumlllet fanns baringde verksamhetschef och handledare med Verksamhetschefen menar att det aumlr bra foumlr arbetsplatsen att ta emot elever Daring tvingas de anstaumlllda taumlnka oumlver hur man jobbar Om eleverna ifraringgasaumltter naringgot kan man faring upp oumlgonen foumlr saringdant man kanske inte tidigare har taumlnkt paring Trivs vi med eleverna och de med oss kanske de blir nya medarbetare saumlger verksamhetschefen Det aumlr betydelsefullt foumlr arbetsplatsen att en elev kommer i tid och har raumltt utbildning Laumlmplighet och fallenhet foumlr yrket behoumlvs ocksaring Allra viktigast aumlr dock att eleverna bemoumlter de boende bra och att de vill jobba med maumlnniskor

Tanjas handledare tycker att det fungerar bra att Tanja aumlr paring arbetsplatsen tvaring dagar per vecka och dessutom har sex hela veckors sammanhaumlngande APL Det aumlr centralt att hon faringr komma in i verksamheten och se alla moment saring att arbetet upplevs som en helhet Handledaren tycker att det aumlr en foumlrdel att Tanja har faringtt med sig grundlaumlggande kunskaper innan hon boumlrjade vilket goumlr att hon kan tillgodogoumlra sig praktiken (APL) paring ett annat saumltt Det aumlr aumlven positivt att hon hinner rdquosmaumlltardquo det hon laumlrt sig under de dagar hon aumlr ledig Handledaren tycker att kontakten med skolan fungerat mycket bra

rdquoJag har garingtt skolans handledarutbildning som var jaumlttebra och alla avdel-ningarna var representerade Foumlr oss var det kompetensutveckling Foumlrutom allt som man behoumlver veta om skolans utbildning fck vi aumlven med oss en dokumentationsutbildning som vi vaumlrderar houmlgt Vi kan ringa skolan naumlr det uppstaringr problem och detta aumlr vaumlrdefullt foumlr eleverna behoumlver mer stoumld aumln man kan trordquo

Arbetsplatsen ser att laumlrlingsutbildningen ger bra effekter Handledarna vaumlxer och utvecklas i sin roll Eleverna faringr mycket social traumlning naumlr de befn-ner sig under en laumlngre sammanhaumlngande tid paring arbetsplatsen Genom att arbetsplatsen kan praumlgla och forma dem att passa in blir det laumlttare att sedan anstaumllla dem


3 | Granskningens resultat 31 | Huvudfraringgestaumlllningarna

Inledningsvis formulerades tre huvudfraringgestaumlllningar foumlr Skolinspektionens granskning av gymnasial laumlrlingsutbildning

1 Genomfoumlrs det arbetsplatsfoumlrlagda laumlrandet inom laumlrlingsutbildning-en i enlighet med gymnasieskolans styrdokument

2 Sker samverkan med det lokala arbetslivet saring att utbildningens kvali-tet saumlkerstaumllls

3 Ser skolan till att de skolfoumlrlagda och arbetsplatsfoumlrlagda momenten fogas samman till en helhet saring att kvaliteten och likvaumlrdigheten i de yrkesinriktade delarna av laumlrlingsutbildningen saumlkerstaumllls

I de foumlljande avsnitten redovisar vi vilka svar granskningen har givit paring granskningens huvudfraringgestaumlllningar aumlven om de tre fraringgestaumlllningarna aumlr sammansatta till sin natur och egentligen inte laringter sig besvaras med enkla ja- eller nejsvar Dessutom ger vi foumlrslag paring naringgra centrala utvecklingsom-raringden foumlr den gymnasiala laumlrlingsutbildningen

Genomfoumlrs det arbetsplatsfoumlrlagda laumlrandet inom laumlrlingsutbildningen i enlighet med gymnasieskolans styrdokument

Laumlrande paring arbetsplatsen sker under delvis andra foumlrutsaumlttningar aumln i en skolsituation naringgot som inte minst de elever Skolinspektionen har intervjuat lyfter fram I Skolinspektionens granskning aumlr utgaringngspunkten huruvida det


arbetsplatsfoumlrlagda laumlrandet till bredd djup och inneharingll kan anses mot-svara styrdokumentens krav som i grunden utgaringr fraringn ett skolfoumlrlagt laumlrande Foumlr varje aumlmne i gymnasieskolan fnns en aumlmnesplan som aumlr uppbyggd paring samma saumltt foumlr alla aumlmnen I aumlmnesplanen fnns dels beskrivningar av aumlmnet som helhet dels beskrivningar av varje kurs som ingaringr i aumlmnet Foumlr aumlmnet som helhet anges aumlmnets syfte och vilka kurser som ingaringr i aumlmnet (det kan fnnas en eller fera kurser som ingaringr i ett aumlmne) Foumlr varje kurs anges centralt inneharingll och kunskapskrav Till skillnad fraringn det friutrymme som tidigare fanns att saumltta samman egna kurser under laumlrlingsfoumlrsoumlket ska skolorna nu an-vaumlnda nationella kurser inom de aumlmnesplaner som gaumlller foumlr gymnasieskolan Friutrymmet roumlr saringledes i huvudsak anpassningen till den enskilda arbets-platsens foumlrutsaumlttningar inte det faktiska inneharingllet i kurserna

Naumlr eleven aumlr ute paring en arbetsplats har skolan inte samma moumljlighet att paringverka utbildningen eftersom den till stor del styrs av arbetsplatsens verk-samhet Den stora utmaningen blir att anpassa utbildningen till arbetsplat-sens arbetsuppgifter och till elevens foumlrutsaumlttningar Det blir daring extra viktigt att kunna formulera utbildningens maringl till handledaren och att vid behov byta arbetsplats foumlr att garantera att eleven faringr den bredd och djup som utbild-ningen kraumlver

Skolinspektionen har funnit att det arbetsplatsfoumlrlagda laumlrandet vid de granskade skolorna i viss omfattning utgaringr fraringn aumlmnets syfte samt att examensmaringl och att aumlmnes- och kursplanernas maringl utgoumlr utgaringngspunkter foumlr laumlrarnas planering Detta sker genom att yrkeslaumlrarna tar fram matriser foumlr att formulera styrdokumentens kurser till moment som praktiskt kan genomfoumlras paring arbetsplatsen samt kriterier foumlr bedoumlmning av dessa Dessa planeringsunderlag samlas i laumlrlingspaumlrmar tillsammans med olika former av bedoumlmningsmatriser Ofta har varje elev och handledare en laumlrlingspaumlrm daumlr laumlraren skrivit ned de utbildningsmoment (kurser) och kunskapskrav som ska foumlrekomma Denna paumlrm foumlljer med eleven och anvaumlnds ofta under utbild-ningen framfoumlr allt vid uppfoumlljningssamtalen mellan laumlrare elev och handle-dare Dessa dokument kan vara skiftande till sitt inneharingll Daumlr det fungerar vaumll har de en viktig funktion foumlr att tydliggoumlra arbetsplatsens uppdrag

Granskningen visar att skolornas tidigare foumlrsoumlk att anvaumlnda styrdoku-ment i direktkontakter med arbetsplatserna inte har fallit vaumll ut daring dessa i maringnga fall upplevs som alltfoumlr abstrakta foumlr arbetsplatsernas handledare Undantag utgoumlr varingrd- och omsorgsprogrammet daumlr kopplingen till utbildning aumlr starkare fraringn arbetsplatsernas sida

APL ingaringr saringledes i de arbetsuppgifter som normalt foumlrekommer paring ar-betsplatsen och skolan (yrkeslaumlraren) faringr ibland efteraringt staumlmma av inneharingllet

mot aumlmnesplanernas kurser en uppfattning som fera inter-vjuade yrkeslaumlrare instaumlmmer i Laumlrandet i yrket blir daumlrmed

rdquoLaumlrlingen ingaringr i integrerat med tillaumlmpningen av det som ska laumlras Arbets-

yrkesgemenskapen uppgifterna maringste dock vara omvaumlxlande och styras mot utbildningens maringl och faringr inte vara alltfoumlr ensidiga Beho-paring arbetsplatsenrdquo vet att refektera oumlver det som eleven moumlter aumlr vaumlsentlig foumlr

foumlrstaringelsen vilket visar paring behovet av kompetenta handle-dare som kan lyssna och kaumlnna av laumlrlingens funderingar och

fraringgor Laumlrlingen ingaringr i yrkesgemenskapen paring arbetsplatsen och tillaumlgnar sig samtidigt en yrkesidentitet Efter gymnasiereformen aringr 2011 har dessa faktorer paring ett tydligare saumltt lyfts fram aumlven i de nationella styrdokumenten som vaumlsentliga inslag i yrkesutbildningen Arbetsplatsfoumlrlagt laumlrande aumlr en


mycket tidskraumlvande och komplicerad uppgift som staumlller stora krav baringde paring laumlrarnas yrkeskunnande och kommunikation med arbetsplatsens handledare

Det centrala inneharingllet i kurserna och betygskriterier anvaumlnds i de bedoumlm-ningsmatriser som utgoumlr underlag foumlr bedoumlmning av eleverna paring arbets-platsen och som underlag foumlr de trepartssamtal som laumlraren sedan vaumlger samman till betyg i kurserna

rdquo det aumlr helheten Utmaumlrkande foumlr arbetslivet aumlr att det aumlr helheten och slutprodukten som bedoumlms och godkaumlnns Att daring som och slutprodukten skolan goumlr separat bedoumlma olika delkurser och faumlrdig- som bedoumlms och heter inom ramen foumlr helheten har naringgra handledare godkaumlnnsrdquo upplevt som kontraproduktivt Vid tiden foumlr varingr gransk-ning hade aumlnnu mycket faring betyg satts

De skolor i granskningen som baumlst lyckas foumlrena det arbetsplatsfoumlrlagda laumlrandet med styrdokumentens intentioner har tidigt upparbetat en bra kom-munikation med arbetsplatsen och varit tydliga med att ange utbildningens maringl och de krav det staumlller paring arbetsplatsernas medverkan

Sammanfattningsvis kan Skolinspektionen konstatera att skolorna inom laumlrlingsutbildningen i viss omfattning utgaringr fraringn gymnasieskolans styrdoku-ment vid planering och genomfoumlrande av utbildningen

Sker samverkan med det lokala arbetslivet saring att utbildningens kvalitet saumlkerstaumllls

Skolinspektionen har granskat hur samverkan mellan skola och arbetsliv fun-gerar Skolhuvudmannenskolan har det oumlvergripande ansvaret foumlr gymnasial laumlrlingsutbildning oberoende om den aumlger rum i skolan eller paring arbetsplats-en Av naturliga skaumll har skolan inte samma insyn och kontroll oumlver utbild-ningen paring arbetsplatsen som i skolan Aumlven om samarbetet med arbetslivet vid planeringen av utbildningen i foumlrarbetena betonas som avgoumlrande foumlr god kvalitet i laumlrlingsutbildningen aumlr detta omraringde med undantag foumlr program-raringden inte reglerat i styrdokumenten (Prop 201011104 Kvalitet i gymnasial laumlrlingsutbildning) Det fnns saringledes inte reglerat i naringgon av skolans foumlrord-ningar hur ofta yrkeslaumlraren maringste besoumlka arbetsplatsen eller att de maringste haringlla kontakt med arbetsplatsen

Skolinspektionen har vid granskningen funnit stora skillnader mellan hur omfattande skolornas samverkan med arbetslivet aumlr och vilken inriktning den har Skillnader fnns mellan olika skolor och program men aumlven mellan olika utbildningar paring samma skola Vi kan konstatera att det inom naringgra yrkes-omraringden fnns houmlgre krav fraringn arbetslivets sida paring samverkan med skolan Det gaumlller inom varingr granskning i houmlgre utstraumlckning foumlr bygg- och anlaumlgg-ningsprogrammet och varingrd- och omsorgsprogrammet aumln foumlr fordons- och transportprogrammet och handels- och administrationsprogrammet Vi har ocksaring funnit att det aumlr inom dessa omraringden som samverkan fungerar baumlst Foumlrklaringen torde bestaring i att dessa yrkesprogram har en laumlngre och mer omfattande erfarenhet av APL

Vi har vid granskningen funnit skolor med utbildningar daumlr det inte fnns naringgon etablerad samverkan alls varken vid planeringen av utbildningen eller senare Foumlr naringgra intervjuade skolledare och laumlrare har APL till och med framstaringtt som naringgot noumldvaumlndigt ont som snarast komplicerar skolans rutiner Vid dessa gymnasieskolor bestaringr rdquosamverkanrdquo endast i att man kontaktar ett foumlretag naumlr det fnns behov av en ny laumlrlingsplats I dessa skolor


planeras laumlrlingsutbildningarna utifraringn en enskild elevs behov och den laumlrar-resurs skolan har tillgaringng till och planeringen blir daumlrmed laumltt ad hoc-betonad samt sker under tidspress Skolinspektionen har ocksaring sett fera exempel paring att yrkeslaumlrarna aumlr schemalagda med annan undervisning under hela eller delar av elevernas arbetsplatsfoumlrlagda tid vilket foumlrsvaringrar eller omoumljliggoumlr arbetsplatsbesoumlk Vid minst en granskad skola tog eleverna sjaumllva upp att de faringtt informera andra laumlrare om att de varit paring sina arbetsplatser naumlr schema-krockar intraumlffade Detta upptaumlcktes inte foumlrraumln de riskerade IG-varning

Vid skolor med en mer utvecklad planeringsmodell har skolan i foumlrvaumlg inventerat tillgaumlngliga arbetsplatser som man funnit motsvarar kvalitetskraven

och sedan matchat tillgaumlngliga platser efter elevernas pre-ferenser Daring vi funnit att maringnga skolor saknar en oumlvergri-rdquoSkolledningen pande strategi foumlr sin laumlrlingsutbildning kan samverkan se saknar ofta oumlverblick mycket olika ut och ha houmlgst skiftande kvalitet aumlven hos en

oumlver laumlrlingsutbild- och samma huvudman Skolledningen saknar ofta oumlver-ningarna rdquo blick oumlver laumlrlingsutbildningarna och laumlrarna saknar tydliga

instruktioner foumlr besoumlk uppfoumlljning och dokumentation Detta medfoumlr att paringfallande maringnga av skolorna har problem med att ge eleverna en arbetsplatsfoumlrlagd utbildning av god kvalitet

Skolinspektionen har sett fera goda exempel paring vaumll utvecklad samverkan med arbetslivet daumlr arbetsplatserna aumlr engagerade i saringvaumll anskaffningen av bra laumlrlingsplatser som i uppfoumlljning och betygssaumlttning Dessa skolor har ofta en fortloumlpande kontakt med sina arbetsplatser aumlven de foumlr tillfaumlllet inak-tiva foumlr att ha en beredskap naumlr nya elever ska placeras ut Samarbetet med foumlretagen paring orten aumlr tydligt i alla faser av planeringen av utbildningen och de festa programraringd aumlr aktiva naumlr det gaumlller alla delar av utbildningen

Programraringd

De lokala programraringden aumlr sedan gymnasiereformen aringr 2011 ett obligato-riskt organ som i foumlrarbetena foumlrutsaumltts spela en central roll foumlr samverkan med arbetslivet De lokala programraringden utgoumlr en formaliserad samverkan mellan det lokala arbetslivet och skolan Granskningen visar att skolorna genomgaringende har inraumlttat programraringd foumlr samverkan med arbetslivet men att dessa skulle kunna spela en betydligt viktigare roll om foumlretag och olika branscherna skulle vara mer delaktiga i processen Vid granskningen fann Skolinspektionen att kontakten med raringden i maringnga fall sker foumlrst efter det att utbildningarna har startat Formen foumlr programraringd aumlr dock inte reglerad naumlrmare och det foumlrekommer fera raringd som fnns paring pappret men egentligen saknar foumlrutsaumlttningar att fungera Det kan handla om att raringdet taumlcker ett foumlr stort omraringde och daumlrfoumlr blir ointressant foumlr den lokala foumlretagaren att delta i eller att fackfoumlreningar och elever inte aumlr representerade i raringdet En aringterkom-mande brist aumlr avsaknaden av en sammanharingllande funktion som kan verka mellan moumltena och som skolan boumlr tillhandaharinglla

Det foumlrekommer naringgra positiva exempel paring vaumll fungerande programraringd (som kan ha olika benaumlmningar) exempelvis Dalarnas regionala laumlrlingsraringd daumlr raringdet hjaumllper till att bedoumlma till vilken eller vilka arbetsplatser den arbets-platsfoumlrlagda delen av den gymnasiala laumlrlingsutbildningen kan foumlrlaumlggas Exemplet Dalarna visar ocksaring paring behovet av en vidare utblick aumln bara den egna kommunen naumlr det gaumlller planering av yrkesutbildning

Skolorna menar i granskningen att det kraumlvs en mer tillgaumlnglig resurs med stoumlrre fexibilitet varfoumlr det praktiska platsanskaffandet normalt boumlr skoumltas paring operativ nivaring och inte av programraringdet Ofta blir elever tvungna att med


kort varsel byta arbetsplats och daring kraumlvs snabba beslut Det fnns daring inte tid att ta upp fraringgan i programraringdet som sammantraumlder en till tvaring garingnger per termin Den potential som programraringden utgoumlr utnyttjas saringledes mycket litet vilket aumlr sloumlseri med tid och resurser

Sammanfattningsvis fnns det stor variation mellan skolorna i fraringga om graden av och inriktning paring samverkan med arbetslivet Skolinspektionen bedoumlmer dock att fertalet av de granskade skolorna i viss omfattning sam-verkar med arbetslivet Daumlrmed fnns foumlrutsaumlttningar att naring kvalitet i utbild-ningen Granskningen visar alltsaring att det aumlr moumljligt att aringstadkomma en bra samverkan mellan skola och arbetsliv men att alla skolor i detta avseende aumlnnu inte naringtt aumlnda fram

Ser skolan till att de skolfoumlrlagda och arbetsplats-foumlrlagda momenten fogas samman till en helhet

Utbildningen inom gymnasial laumlrlingsutbildning paring arbetsplats och i skola ska motsvara ett nationellt program och maringste saringledes utgoumlra en helhet foumlr eleverna ett ansvar som vilar paring skolan I granskningen framkom att eleverna i fera fall upplevde att de skolfoumlrlagda respektive de arbetsplatsfoumlrlagda delarna av utbildningen var helt separata delar daumlr det som avhandlas i skolan ofta inte hade naringgon direkt koppling till det eleven goumlr paring arbetsplats-en Eleverna inom laumlrlingsutbildningen tillbringar mer tid paring arbetsplatsen aumln i skolan vilket ibland avspeglar sig paring deras attityd till skola och skolarbete De upplever ofta en stoumlrre samhoumlrighet med arbetsplatsen aumln med skolan vilket kan leda till att de uteblir fraringn skolaktiviteter Flera handledare lyfter fram betydelsen av att arbetsplatsen ska vara tydlig med att betona vikten av att laumlrlingarna deltar i skolarbetet

Naumlr de arbetsplatsfoumlrlagda delarna av utbildningen har saring stor omfattning som i laumlrlingsutbildningen blir ofta den skolfoumlrlagda utbildningens uppgift att vara foumlrberedande ocheller kompletterande Foumlrberedande i mening att eleverna ska komma ut paring arbetsplatsen med de grundlaumlggande begreppen och kunskaper faumlrdigheterna inom yrkesomraringdet Kompletterande i mening att de utbildningsmoment som inte kunnat genomfoumlras paring en eller fera arbetsplatser maringste genomfoumlras i skolan Vi har i granskningen konstaterat att detta staumlller krav paring resurser i form av lokaler och utrustning aumlven i skolan samt laumlrare med yrkeskunskaper som har tid till foumlrfogande att baringde ha undervisning paring skolan och goumlra arbetsplatsbesoumlk Det visar sig att fera av de granskade skolorna saknar lokaler foumlr att genomfoumlra undervisning i yrkes-aumlmnen paring skolan eller att de lokaler som fnns uppvisar stora brister Detta riskerar att leda till att eleverna inte faringr alla kursmoment om skolan inte lyckas ordna APL inom bristomraringdet

Aumlven om lokaler fnns aumlr en komplicerande faktor att eleverna faringr med sig olika utbildningsmoment fraringn sina arbetsplatser vilket kraumlver ett omfattande planeringsarbete av yrkeslaumlraren De skolor som har upparbetade kontakter med sina arbetsplatser har en foumlrdel daring de vet vilka moment som behoumlver genomfoumlras i skolan En viktig resurs i planeringen av elevernas utbildning mellan arbetsplats och skola aumlr utbildningskontraktet som enligt granskning-en aumlr ett omraringde med maringnga brister

Att det arbetsplatsfoumlrlagda laumlrandet kan tillfoumlra yrkesutbildningen ett viktigt mervaumlrde i foumlrharingllande till enbart skolfoumlrlagt laumlrande raringder det stor enighet kring I foumlrarbetena infoumlr gymnasiereformen aringr 2011 foumlr den saumlrskilda


utredaren i betaumlnkandet Framtidsvaumlgen ndash en reformerad gymnasieskola (SOU 200827) en diskussion om skillnaderna mellan det nya begreppet arbetsplatsfoumlrlagt laumlrande (APL) och det tidigare arbetsplatsfoumlrlagd under-visning (APU) Utredaren menar att man maringste se laumlrandet i arbetslivet och vad det tillfoumlr i ett bredare perspektiv Utredaren tillaumlgger dock att aumlven om APL har en vidare defnition ska naturligtvis inneharingllet rdquostaring i oumlverensstaumlm-melse med karaktaumlren paring det yrkesprogram eleven foumlljerrdquo Det kan innebaumlra fortsaumltter utredaren att skolan ibland faringr acceptera att APL ingaringr i det arbete som normalt foumlrekommer paring arbetsplatsen och att skolan (yrkeslaumlraren) efteraringt faringr staumlmma av inneharingllet mot aumlmnesplanernas kurser en uppfattning som aumlven fera intervjuade yrkeslaumlrare har instaumlmt i

Foumlr att arbetsgivarna ska se det som meningsfullt att ta emot en elev och medverka i utbildningsprocessen kraumlvs det moumljligheter till anpassning av utbildningens upplaumlgg foumlr att fungera utifraringn ett arbetslivsperspektiv En del rektorer lyfter vid intervjuerna aumlven fram att om fer utbildningar ska kunna inrymmas inom gymnasial laumlrlingsutbildning behoumlvs det en oumlkad fexibilitet naumlr det gaumlller relationen mellan skolfoumlrlagt och arbetsplatsfoumlrlagd laumlrande Detta stoumlds aumlven av vissa branschorganisationer och yrkesnaumlmnder Dagens houmlga krav paring arbetsplatsfoumlrlaumlggning kan innebaumlra att eleverna paring vissa pro-gram fraumlmst fordonsprogrammet och bygg- och anlaumlggningsprogrammet faringr alldeles foumlr lite utrymme foumlr en inledande skolfoumlrlagd period i yrkesaumlmnena Det kan handla om att ge grundlaumlggande yrkestraumlning samt saumlkerhets- och arbetsmiljoumlfraringgor Inom utbildningen paring fordons- och transportprogrammet inriktning transport haumlvdar branschen att utbildningen inte garingr att genomfoumlra med mer aumln 30 procent skolfoumlrlagd tid eftersom kraven aumlr saring houmlga

Utbildningskontrakt

I skollagen staumllls fraringn och med aringr 2011 krav att skolorna inom laumlrlingsut-bildningen ska uppraumltta skriftligt avtal (utbildningskontrakt) Genom detta tydliggoumlrs behovet av att reglera skolornas arbetsplatsernas och i viss maringn elevernas oumlmsesidiga skyldigheter En otydlig ansvarsfoumlrdelning och bris-tande kommunikation utgoumlr ett hinder foumlr att faring arbetslivet att satsa mer paring laumlrlingsutbildning och att engagera sig foumlr att utveckla en utbildning med houmlg kvalitet Granskningen visar att utbildningskontrakt alltid fnns uppraumlttade paring skolorna och aumlr undertecknade av eleven skolhuvudmannen (rektorn) och arbetsplatsen Detta aumlr ocksaring ett krav foumlr extra statsbidrag fraringn Skolverket Men endast fem av de granskade skolorna har kontrakt som inneharingller upp-gifter om rdquovilka delar av utbildningen som ska genomfoumlras paring arbetsplatsen och omfattningen av dess delarrdquo Av granskningen framgaringr tydligt att utbild-ningskontrakt aumlr naringgot som har laringg prioritet bland naumlstan samtliga skolor och huvudmaumln Flera skolor haumlnvisar i staumlllet till de individuella studieplanerna daumlr dessa uppgifter ofta fnns Detta kan vara en indikation paring problem i planeringsarbetet Naumlr vi vid intervjuerna tog upp detta fck vi intrycket att man paring skolorna inte riktigt visste vilket syfte kontrakten skulle ha Skolorna missar i och med detta ytterligare en moumljlighet att foumlrtydliga respektive parts ansvar foumlr utbildningen Att man aumlnnu inte har naringtt hela vaumlgen dit visar baringde Skolinspektionens tidigare granskning av det arbetsplatsfoumlrlagda laumlrandet och denna granskning av gymnasial laumlrlingsutbildning Skolverket har i upp-drag att utfaumlrda naumlrmare foumlreskrifter om utformning av utbildningskontrakt men dessa har aumlnnu inte utfaumlrdats Kraven i skollagen aumlr dock mycket tydliga Det aumlr ocksaring viktigt att rektor undertecknar utbildningskontraktet saring att detta samtidigt blir ett formellt beslut avseende utbildningens upplaumlggning


Skolinspektionen ser allvarligt paring bristerna i fraringga om dokumentation naumlr det gaumlller utbildningskontrakt Trots kraven i skollagen har detta viktiga omraringde ofta endast hanterats genom informella kontakter Kontraktet aumlr raumlttesnoumlret foumlr utbildningens genomfoumlrande mellan skolan och arbetsplatsen Foumlr eleven och dennes foumlraumlldrar aumlr det ocksaring ett viktigt planeringsdokument oumlver utbild-ningens upplaumlggning

Sammanfattningsvis visar granskningen att det aumlr svaringrt att knyta ihop de skol- och arbetsplatsfoumlrlagda delarna paring ett rdquo utveckla aumlndamaringlsenligt saumltt Till viss del handlar det om behov av planeringen skolutvecklingsarbete som involverar saringvaumll skola som arbets- och anvaumlnda platser Det kraumlver ocksaring att skolorna ska ha tillgaringng till

utbildningskon-undervisningslokaler och utrustning foumlr yrkesaumlmnen paring skolorna saring att man kan komplettera delar av utbildningen I ett trakten rdquo kortare perspektiv handlar det om att utveckla planeringen och anvaumlnda utbildningskontrakten som ett aktivt instrument foumlr ansvarsfoumlrdel-ning mellan skola och arbetsplats


4 | Avslutande diskussion Vi har i foumlregaringende kapitel redovisat granskningens resultat I detta kapitel foumlljer nu en genomgaringng och en avslutande diskussion utifraringn fem omraringden vilka preciseras nedan Den avslutande diskussionen syftar till att bidra till skolutveckling genom att lyfta fram viktiga utvecklingsomraringden Flera av dessa utvecklingsomraringden fanns med redan i Skolinspektionens tidigare granskning av det arbetsfoumlrlagda laumlrandet inom den skolfoumlrlagda gymnasie-utbildningen

41 | Planering av utbildningen


Ett centralt utvecklingsomraringde foumlr granskade skolor aumlr samverkan med arbetslivet Daumlr har granskningen visat paring stora skillnader mellan huvud-maumlnnen Av naturliga skaumll har skolan inte samma insyn och kontroll oumlver utbildningen paring arbetsplatsen som i skolan En viktig foumlrutsaumlttning foumlr att utbildningen paring arbetsplatsen ska haringlla houmlg kvalitet aumlr att samarbetet mellan skolan och arbetsplatsen fungerar bra

Vi har sett exempel paring utbildningar som inte har naringgon etablerad samver-kan med arbetslivet alls varken vid planeringen av utbildningen eller senare Vid dessa gymnasieskolor bestaringr samarbetet i att skolan endast kontaktar arbetslivet naumlr det behoumlvs en ny laumlrlingsplats Laumlrlingsutbildningarna plane-ras daring enbart utifraringn en enskild elevs behov och den laumlrarresurs skolan har tillgaringng till Planeringen blir laumltt ad hoc-betonad och sker under tidspress

Vid en mer utvecklad planeringsmodell har skolan i foumlrvaumlg inventerat tillgaumlngliga arbetsplatser som motsvarar kvalitetskraven och sedan matchat platserna efter elevernas preferenser Samarbetet med foumlretagen paring orten aumlr tydligt i alla faser av planeringen av utbildningen och de festa programraringd aumlr aktiva naumlr det gaumlller alla delar av utbildningen Exempel paring naringgra saringdana skolor aumlr Uddevalla gymnasieskola Sjoumlgrenska gymnasiet i Knivsta Carl Wahrengymnasiet i Hallstavik Leksands gymnasieskola och Karlstads Prak-tiska I en klass foumlr sig staringr Stadsmissionens gymnasieskola i Stockholm


som granskades helt utan anmaumlrkningar inom sin proflutbildning varingrd och omsorg

Lokala programraringd ndash en outnyttjad resurs

De lokala programraringden kan nyttjas baumlttre inom ramen foumlr den gymnasiala laumlrlingsutbildningen De lokala programraringden aumlr sedan aringr 2011 ett obliga-toriskt organ som i foumlrarbetena foumlrutsaumltts spela en central roll foumlr samverkan med arbetslivet Kvaliteten i de arbetsplatsfoumlrlagda delarna kan staumlrkas genom vaumll fungerande lokala programraringd det vill saumlga en formaliserad samverkan mellan det lokala arbetslivet och skolan Granskningen visar att programraringd naumlstan alltid fnns men att aktiviteten i raringden aumlr laringg Inneharingllet i arbetet bestaringr mest av att skolan presenterar information I naringgra programraringd deltar endast rdquoKvaliteten i de representanter fraringn arbetsliv och skolan men inga elever arbetsplatsfoumlrlagda I de fall programraringden aumlr gemensamma foumlr baringde skolfoumlr- delarna kan staumlrkasrdquo lagd utbildning och laumlrlingsutbildning spelar ofta de sena-re enligt granskningen en mycket marginell roll i raringdens arbete

Den potential som programraringden skulle kunna utgoumlra utnyttjas endast i mycket begraumlnsad omfattning Det fnns dock exempel paring skolor som utveck-lat arbetet i programraringdet ofta genom att ge arbetslivets foumlretraumldare stoumlrre utrymme

Anskaffning av laumlrlingsplatser ndash ett laumlraruppdrag

Enligt 5 kap 15sect gymnasiefoumlrordningen (SFS 20102039) aumlr det skolhuvud-mannen som aumlr ansvarig foumlr att skaffa arbetsplatser foumlr gymnasial laumlrlings-utbildning och att dessa uppfyller de krav som staumllls paring utbildningen

Granskningen visar att det naumlstan alltid aumlr yrkeslaumlraren som ensam aumlr ansvarig foumlr arbetet med att planera utbildningen Yrkeslaumlraren matchar laumlrling med arbetsplats utifraringn sin erfarenhet av verksamheten paring ortens foumlretag och planerar vid behov kompletterande inslag Daumlrfoumlr staringr och faller ofta laumlrlingsutbildningen med den enskilde yrkeslaumlrarens engagemang vilket kan goumlra den mycket saringrbar Foumlr att aringstadkomma en kontinuitet aumlr det viktigt att platsanskaffningen inte enbart blir en uppgift foumlr yrkeslaumlrarna utan att saringvaumll rektor som huvudman ger aktivt stoumld och tar ansvar foumlr detta Skolan behoumlver ha en strategi och planering infoumlr starten av laumlrlingsutbildningen och etablerade kontakter med foumlretag branschorganisationer och fackfoumlren-ingar innan eleverna startar sin utbildning foumlr att saumlkerstaumllla arbetsplatsernas kvalitet

Individuell planering foumlr eleven

En grundfoumlrutsaumlttning foumlr att kunna genomfoumlra gymnasial laumlrlingsutbildning aumlr naturligtvis att eleven faringr tillgaringng till en plats hos en eller fera arbets-givare Arbetsplatsen ska motsvara och kunna tillgodose det kunskapsinne-haringll eleven foumlrvaumlntas uppnaring inom ramen foumlr aumlmnetkursen Haumlr aringterfnns ocksaring ett utvecklingsomraringde foumlr skolorna

I planeringen av den enskilda elevens laumlrlingsutbildning aumlr utbildnings-kontraktet ett viktigt instrument baringde som ett planeringsverktyg och foumlr att foumlrtydliga utbildningens inneharingll foumlr saringvaumll elev som handledare Paring endast fem av 35 granskade skolor innehoumlll utbildningskontraktet en beskrivning av


vad som ska utfoumlras paring arbetsplatserna Trots tydliga krav i skollagen paring vad kontrakten ska inneharinglla regleras detta omraringde ofta endast genom informella kontakter Skolinspektionen ser allvarligt paring bristerna i fraringga om dokumenta-tion naumlr det gaumlller utbildningskontrakt daring detta aumlr raumlttesnoumlret foumlr utbildning-ens genomfoumlrande mellan skolan arbetsplatsen elev och varingrdnadshavare

42 | Genomfoumlrande av utbildningen i skola och paring arbetsplats

Kommunikation mellan skola och arbetsplats

Ytterligare ett centralt omraringde foumlr utveckling aumlr kommunikationen mellan skola och arbetsplats naumlr eleven vaumll aumlr ute paring de arbetsplatsfoumlrlagda delarna av utbildningen I intervjuerna med eleverna framkom att elever ibland upplevde att den skolfoumlrlagda och den arbetsplatsfoumlrlagda delen av utbild-ningen var helt separata delar daumlr det som avhandlas i skolan ofta inte hade naringgon direkt koppling till det eleven goumlr paring arbetsplatsen

I naringgra fall hade handledarna mycket begraumlnsad insikt i vad som foumlrvaumln-tades av arbetsplatsen ibland hade de bara faringtt en snabb genomgaringng av utbildningens maringl naumlr utbildningen startade Samtalen mellan laumlrare och handledare handlar paring fera utbildningar mest om hur det garingr foumlr eleven i generella termer och om hur det fungerar socialt och saring vidare Brister i handledarens kunskaper om kursers inneharingll kompenseras ibland av att laumlraren kontinuerligt foumlljer upp elevens laumlrande ute paring arbetsplatsen kopplat till kursinneharingll och kunskapskrav

Yrkeslaumlraren har en nyckelroll

Naumlr laumlrlingsutbildningen etablerades fokuserades uppmaumlrksamheten paring att handledarna nu skulle oumlverta en stor del av yrkeslaumlrarens uppdrag Yrkes-laumlrarens roll tonades ned Granskningen visar snarare paring motsatsen och att yrkeslaumlrarens aumlr av avgoumlrande betydelse foumlr kvaliteten paring utbildningen Laumlraren har tillsammans med arbetsplatsens handledare ansvar foumlr att planera undervisningen och arbetet tillsammans med eleverna Laumlraren ska ocksaring foumllja elevernas laumlrande stoumltta och ge aringterkoppling samt bedoumlma och betygsaumltta elevernas prestationer och kunskaper I granskningen har saringvaumll elever som handledare betonat betydelsen av att yrkeslaumlraren goumlr taumlta och regelbundna besoumlk paring arbetsplatsen i varje fall i inledningen av utbildningen Laumlraren maringste daumlrfoumlr ges moumljlighet och foumlrutsaumlttningar att foumllja eleverna under deras APL

Granskningen visar aumlven att laumlrarna i stor utstraumlckning upplever sig som ensamma med sitt uppdrag Skolinspektionen anser att skolledningen boumlr ta ett stoumlrre ansvar och ge laumlrarna ett tydligare uppdrag foumlr att saumlkerstaumllla en stoumlrre likvaumlrdighet inom utbildningen Det gaumlller ansvar foumlr att planera foumlrbe-reda och genomfoumlra utbildningen paring arbetsplatsen Laumlraren maringste daring ocksaring ges tidsmaumlssiga foumlrutsaumlttningar foumlr detta

Handledarna aumlr betydelsefulla och vill ta stoumlrre ansvar

Foumlr skolorna kan ett omraringde att jobba vidare med inom ramen foumlr gymnasial laumlrlingsutbildning vara att uppmaumlrksamma det faktum att handledarna aumlr betydelsefulla och vill ta stoumlrre ansvar Arbetsplatsens handledare spelar


jaumlmte yrkeslaumlraren en betydelsefull roll i gymnasial laumlrlingsutbildning Enligt 5 kap 16a sect gymnasiefoumlrordningen faringr endast den anlitas som handledare som har noumldvaumlndiga kunskaper och erfarenheter foumlr uppdraget och aumlven i oumlvrigt bedoumlms vara laumlmplig Flertalet skolor saknar dock rutiner foumlr att saumlkerstaumllla handledarnas kompetens i dessa avseenden I samtliga fall utser arbetsgivaren handledaren Skolan deltar inte i den processen utan foumlrlitar sig paring arbetsgivarens val av handledare Yrkeslaumlraren genomfoumlr dock en kontinuerlig kontroll av handledarens roll och funktion vid sina besoumlk och faringr aringterkoppling vid elevernas mentorstraumlffar

De festa gymnasieskolor erbjuder naringgon form av gemensam handledar-utbildning men faringr ofta daringligt gensvar och faring deltagare till utbildningen Handledare uppger att de inte har moumljlighet att delta paring grund av tidsbrist eller andra omstaumlndigheter Saumlrskilt smaringfoumlretagare har svaringrt att avvara en person foumlr utbildning Granskningen visar att vissa skolor daring har valt en alternativ loumlsning genom att yrkeslaumlraren paring arbetsplatsen ger handledarna information och utbildning om handledaruppdraget

Ett utbildningsomraringde utgoumlr ett undantag naumlmligen varingrd och omsorg daumlr handledning och introduktion av nyanstaumlllda ingaringr som en naturlig del i yrket Maringnga anstaumlllda har daumlrfoumlr genomgaringtt utbildning och har ofta egen erfaren-het av handledning Det aumlr ocksaring haumlr Skolinspektionen upplevt att arbets-platserna har staumlllt de stoumlrsta kraven paring eleverna

43 | Elevens situation

Elevens situation paring arbetsplatsen

Naumlstan samtliga elever som Skolinspektionen har moumltt framhoumlll att laumlrlings-utbildningens arbetssaumltt var det starkaste motivet att vaumllja detta alternativ Eleverna har upplevt utbildningen som en nystart och en moumljlighet att faring en yrkesidentitet genom att komma in i en rdquopraktisk verklighetrdquo efter maringnga aringr i skolbaumlnken med naumlstan bara teoretiska inslag Granskningen visar att handledarna paring foumlretagen tycker att de elever som kommer ut i laumlrlingsutbild-ningen ofta aumlr eller blir motiverade och satsar paring yrket Eleverna uppfattas av baringde laumlrare och handledare som rdquoEleverna har mer mogna och handlingskraftiga aumln sina kamrater som upplevt utbildningen garingr en mer skolfoumlrlagd utbildning I intervjuer beskriver

som en nystart rdquo elever ofta att de aumlr noumljda och att de verkligen upplever sin tid paring arbets-platsen som en utbildning De uppger vid intervjuerna att det ocksaring fnns mycket inom yrkena som man inte kan laumlra sig paring en skola De uppger vidare att skillnaden mellan att vara anstaumllld och att vara laumlrling inte aumlr saring stor i den dagliga verksam-heten men att laumlrlingar ofta faringr mer varierande arbetsuppgifter saring att de ska faring stoumlrre bredd i sitt yrkeskunnande Eleverna inom gymnasial laumlrlingsutbild-ning tillbringar mer tid paring arbetsplatsen aumln i skolan vilket ibland avspeglar sig paring deras attityd till skola och skolarbete De upplever ofta en stoumlrre samhoumlrighet med arbetsplatsen aumln med skolan

Naumlr det gaumlller elevens situation paring arbetsplatsen visar granskningen att det fnns fera omraringden att utveckla foumlr skolorna Det gaumlller bland annat att uppmaumlrksamma laumlrlingselevernas sociala situation eftersom de ofta aumlr en-samma ute paring sina arbetsplatser En god relation med handledaren aumlr daring en avgoumlrande foumlrutsaumlttning foumlr att den dagliga verksamheten paring arbetsplatsen


ska fungera bra Granskningen visar att yrkeslaumlraren eller laumlrlingssamordna-ren ocksaring har en viktig social roll som laumlnk mellan skolan och arbetsplatsen och som mentor

Det foumlrebyggande arbetet mot kraumlnkande behandling omfattar inte arbetsplatsen

Det aumlr viktigt att den vaumlrdegrund skolan staringr foumlr aumlr foumlrhaumlrskande ocksaring inom det arbetsplatsfoumlrlagda laumlrandet Detta eftersom foumlr maringnga elever aumlr det arbetsplatsfoumlrlagda laumlrandet den foumlrsta kontakten med arbetslivet De moumlter haumlr de attityder och vaumlrderingar som speglar samhaumlllet i stort Mycket faring skolor har dock tagit upp fraringgor om likabehandling och kraumlnkande behand-ling med arbetsplatserna och handledarna Huvudmaumlnnens och skolornas foumlrebyggande arbete mot kraumlnkande behandling omfattar naumlstan aldrig det arbetsplatsfoumlrlagda laumlrandet Skolinspektionen fann inga planer mot kraumlnkande behandling som explicit tog upp elevers situation paring laumlrlingsplats-er Det foumlrebyggande arbetet utgaringr fraringn normen skola och beskriver framfoumlr allt skolmiljoumln trots att laumlrlingseleverna tillbringar stoumlrsta delen av utbild-ningen utanfoumlr sjaumllva skolbyggnaden

Skolan goumlr inte heller naringgon riskanalys av detta Naumlr Skolinspektionen fraringgade hur man vid skolan arbetar med det foumlrebyggande arbetet mot kraumlnkande behandling framkom det att fertalet utbildningsanordnare tar foumlr givet att handledarna ser till att eleverna inte utsaumltts foumlr kraumlnkningar Detta tas ocksaring upp paring saring kallad mentortid med laumlrarna naumlr eleverna aumlr inne paring skolan Maringnga foumlretag har egna interna foumlrharingllningssaumltt mot diskriminering och kraumlnkande behandling En del skolor har foumlrvissat sig om att saringdana till-laumlmpas paring de arbetsplatser daumlr de har elever

44 | Bedoumlmning och betyg

Bedoumlmning paring oklara grunder

Naumlr inspektoumlrerna besoumlkte eleverna var de inne paring tredje terminen av den nya gymnasieutbildningen Skolorna hade hunnit olika laringngt i fraringga om bedoumlmning och betygsaumlttning Paring en del av de granskade skolorna fnns risk att betygen foumlr det arbetsplatsfoumlrlagda laumlrandet saumltts paring oklara grunder En vanlig brist aumlr att fel saker bedoumlms som exempelvis elevens personliga egenskaper och beteenden snarare aumln de yrkeskunskaper som beskrivs i kursplanerna I extremfallen bedoumlms det arbetsplatsfoumlrlagda laumlrandet inte alls eller tillmaumlts laringgt betygsvaumlrde Det medfoumlr att elever som har laumlttare att laumlra paring en arbetsplats aumln i skolan missgynnas Ibland har eleverna ocksaring svaringrt att paringverka sina betyg eftersom de inte vet hur och vad som bedoumlms De individuella studieplanerna inom laumlrlingsutbildningen aumlr ofta upplagda saring att fera kurser laumlses parallellt Daring dessa ibland betygssaumltts foumlrst sent under utbildningen oumlkar ytterligare svaringrigheterna foumlr eleverna att foumlrstaring kopplingen mellan det de goumlr paring arbetsplatsen och kursernas maringl

Naringgra skolor har utvecklat enhetliga rutiner kring betygssaumlttning inom de program som granskades Innan eleverna garingr ut paring sin APL vet de vilka moment det aumlr taumlnkt att de ska faring laumlra sig Vid trepartssamtal med handle-dare och elev garingr laumlraren sedan igenom dessa moment och diskuterar hur elevens prestationer motsvarar kursplanernas krav


45 | Utvaumlrdering och kvalitetsarbete

Kvalitetsarbete och uppfoumlljning inom det arbetsplatsfoumlrlagda laumlrandet aumlr saumlllsynt

De permanenta laumlrlingsutbildningarna inom gymnasieskolan startade houmlsten 2011 Naumlr de foumlrsta skolorna besoumlktes varingren 2012 var det svaringrt att faring en tydlig bild av hur skolorna arbetade med uppfoumlljning och utvaumlrdering av utbildningarna Detta intryck kvarstaringr aumlven efter besoumlken under houmlsten 2012 Skolinspektionen har fraumlmst kunnat granska om skolorna har boumlrjat anvaumlnda naringgot system foumlr utvaumlrdering av verksamheten vilket det visar sig att faring skolor hade Naringgra skolor anvaumlnder enkaumlter daumlr de fraringgar eleverna om det arbetsplatsfoumlrlagda laumlrandet men ytterst saumlllan beroumlr dessa enkaumlter naringgra inneharingllsmaumlssiga aspekter av utbildningen saringsom kopplingen mellan det som eleven utfoumlrt paring arbetsplatsen och utbildningens aumlmnesplaner Laumlrarna saumlger sig ha foumlr avsikt att foumllja upp vart eleverna tar vaumlgen sedan de laumlmnat skolan men inte heller dessa intentioner aumlr systematiserade

Oumlver haumllften av de granskade skolorna utvaumlrderar inte det arbetsplats-foumlrlagda laumlrandet och inte heller samverkan mellan skola och arbetsliv inom gymnasial laumlrlingsutbildning Daring maringnga skolor daumlrigenom saknar kunskap om sin egen verksamhets maringluppfyllelse och resultat i dessa delar saknas ocksaring underlag foumlr prioriteringar och beslut om foumlrbaumlttringsaringtgaumlrder

I kvalitetsarbete boumlr aumlven ingaring en laringngsiktig plan foumlr att utveckla utbild-ningens kvalitet naringgot som maringnga utbildningsanordnare fann svaringrt att aringstadkomma Den laringngsiktiga planeringen foumlrsvaringras av sena besked om hur maringnga av de elever som tagits in paring ett nationellt program som vaumlljer laumlrlingssparingret

Laumlrlingsutbildningens framgaringngsfaktorer

Att skolans och arbetslivets gemensammas engagemang i laumlrlingsut-bildningen aumlr av avgoumlrande betydelse har laumlnge staringtt klart foumlr samtliga intressenter Europeiska kommissionens har studerat laumlrlingsutbildningen i de 27 medlemsstaterna i EU och gjort en djupanalys av laumlrlingsutbildningen i nio av laumlnderna (Europeiska kommissionen aringr 2012) En slutsats i studien aumlr att det i laumlrlingsutbildningen behoumlver fnnas en balans mellan yrkesspeci-fka faumlrdigheter och generella faumlrdigheter och kompetenser Foumlr framgaringng kraumlvs att baringde fackliga foumlretraumldare och arbetsgivare aumlr med i utvecklingen och organiseringen av laumlrlingsutbildningen och att de gemensamt arbetar foumlr att foumlrbaumlttra den allmaumlnna synen paring yrkesutbildning Den sista aspekten har blivit allt tydligare genom de senaste aringrens minskade efterfraringgan paring yrkesut-bildning inklusive gymnasial laumlrlingsutbildning

Skolinspektionens granskning har resulterat i beslut till huvudmaumln och skolor att se oumlver och utveckla sina verksamheter Men granskningen ger ocksaring en bild av svaringrigheten i att etablera en ny verksamhet som i vissa fall kan upplevas som ett hot mot det skolfoumlrlagda yrkesprogrammet Flera skolor har av detta skaumll begraumlnsat antalet platser i laumlrlingsutbildning Maringnga laumlrare och skolledare uttrycker ocksaring ett behov av ett fortsatt nationellt stoumld till skolorna baringde fraringn statsmakterna och arbetsmarknadens organisa-tioner Skolinspektionen bedoumlmer att skolorna i detta avseende aumlven kan goumlra mycket sjaumllva genom att bilda naumltverk och sprida erfarenheter fraringn de skolor som hunnit laumlngre


Aumlven om maringlsaumlttningarna och kunskapskraven aumlr desamma skiljer sig den gymnasiala laumlrlingsutbildningen i naringgra avseenden fraringn den skolfoumlrlagda genom behov av stoumlrre individanpassning och oumlkad fexibilitet i fraringga om utformning och foumlrlaumlggning Skolinspektionen har i kvalitetsgranskningen sett att de skolor som lyckats vaumll med gymnasial laumlrlingsutbildning i maringnga fall kaumlnnetecknas av ett antal aringterkommande framgaringngsfaktorer

bull Att huvudmannen har en uttalad och tydlig strategi foumlr att etablera kontakter med arbetslivet och aumlr medveten om arbetslivets kompe-tensbehov aumlr en viktig grund foumlr framgaringngsrik gymnasial laumlrlings-utbildning Skolor daumlr baringde rektorer laumlrare och studie- och yrkesvaumlg-ledare aumlr involverade i utbildningen och har avsatt tid och resurser foumlr att planera foumllja upp och bedoumlma har man lyckats baumlst Daumlr goda foumlretagskontakter etableras har det varit relativt laumltt att anskaffa arbetsplatser med god kvalitet Genom att ge eleverna en moumljlighet till rdquoprovpraktikrdquo redan i aringrskurs 9 kan de faring insikt i vad utbildnings-formen innebaumlr

bull Det kraumlvs att det fnns resurser avsatta foumlr regelbundna besoumlk av yrkeslaumlraren och att arbetsplatsen aumlr medveten om sitt aringtagande foumlr att saumlkerstaumllla arbetsplatsernas kvalitet De handledare som ska leda eleven maringste vara vaumll infoumlrstaringdda med sin uppgift och ha faringtt utbild-ning foumlr sitt uppdrag

bull Skolor som har en maringlsaumlttning att naring houmlg kvalitet i laumlrlingsutbild-ningen har utvecklat modeller (matriser) Med hjaumllp av matriserna formulerar de utbildningens kurser som moment som praktiskt kan genomfoumlras paring arbetsplatsen och kriterier foumlr att bedoumlma dem

bull Att stoumldja elevernas motivation aumlr en viktig gemensam uppgift foumlr skolan och arbetsplatsen Granskningen har visat att gymnasial laumlrlingsutbildning aumlr en kraumlvande utbildningsform och att det kraumlvs motivation hos eleverna foumlr att lyckas Maringnga av de intervjuade eleverna har paringpekat att de soumlkte laumlrlingsutbildningen foumlr att de aumlr mer praktiskt lagda och ville ha ett annat upplaumlgg aumln det som skolan normalt har Att de nu har moumljlighet till detta boumlr vara en bra utgaringngs-punkt foumlr att skapa motivation

bull Det kraumlvs en strukturerad uppfoumlljning daumlr skolan har brutit ned kurser till moment som kan genomfoumlras paring arbetsplatsen foumlr att kunna bedoumlma och betygsaumltta elevernas yrkeskunskaper Det be-houmlvs aumlven aktiv kommunikation mellan laumlrare elev och handledare i trepartssamtal med viss regelbundenhet Detta behoumlvs foumlr att eleven ska faring moumljlighet att veta var den befnner sig utifraringn maringlen och kun-skapskraven men aumlven foumlr att ges moumljlighet att refektera sitt laumlrande I trepartssamtalen aumlr det viktigt att ta hjaumllp av handledarens erfaren-heter och kunskaper att bedoumlma elevens faumlrdigheter i yrket En foumlrutsaumlttning aumlr att elevens tid paring arbetsplatserna har dokumenterats exempelvis i en loggbok eller elevpaumlrm

bull Skolorna behoumlver utveckla det systematiska kvalitetsarbetet foumlr att utvaumlrdera och utveckla sin laumlrlingsutbildning Ofta goumlr yrkeslaumlrarna egna uppfoumlljningar kring var eleverna tar vaumlgen efter avslutad utbild-ning De aumlr maringnga som paringpekar att eleverna kommer ut i arbete men faring aumlr medvetna om vilka arbetsplatser eller kopplingen till utbild-ningen


5 | Syfte och fraringgestaumlllningar Foumlr att saumlkerstaumllla att eleverna inom laumlrlingsutbildningen faringr den utbildning de har raumltt till maringste granskningen omfatta kvaliteten i de yrkesinriktade delarna av gymnasiala laumlrlingsutbildningen oavsett deras foumlrlaumlggning Kvali-tetsgranskningen styrs daumlrfoumlr av foumlljande huvudfraringgestaumlllningar




Foumlr att kunna genomfoumlra granskningen har dessa huvudfraringgestaumlllningar brutits ned i 16 specifka fraringgor som mer direkt belyser olika kvalitets-aspekter i den gymnasiala laumlrlingsutbildningen Dessa fraringgor har grupperats i foumlljande fem omraringden foumlr att ge struktur i granskningen


Foumlljande fraringgestaumlllningar har anvaumlnts foumlr att granska kvaliteten i yrkes-aumlmnena inom gymnasial laumlrlingsutbildning


A Planering av utbildningen

Finns en uttalad strategi foumlr gymnasial laumlrlingsutbildning vid skolan Hur planerar och organiserar skolan laumlrlingsutbildningen Finns foumlrutsaumlttningar foumlr en skolfoumlrlagd inledning paring laumlrlingsutbildningen Har alla elever tillgaringng till laumlrlingsplatser Vem har ansvaret foumlr att skaffa laumlrlingsplatser Finns brister i utformning av utbildningskontrakt

B Genomfoumlrande av utbildningen i skola och paring arbetsplats

Hur saumlkerstaumlller skolan arbetsplatsens kvalitet Hur ofta besoumlker skolan eleverna och deras handledare under APL och vad avhandlas vid besoumlken Hur saumlkerstaumlller skolorna handledarens laumlmplighet och ser till att hand-ledarutbildning genomfoumlrs Hur fungerar programraringden

C Elevens situation

Hur foumlrbereds eleverna innan de garingr ut paring sin foumlrsta arbetsplats och saumlk-erstaumlller skolan att arbetsplatsens vaumlrdegrund ligger i linje med skolans krav Hur hanterar skolan elever med svag motivation ocheller bristande social kompetens Kan arbetsplatserna anpassas till elever med saumlrskilda behov

D Bedoumlmning och betyg

Hur bedoumlms och betygssaumltts elevernas yrkeskunskaper Finns tillgaringng paring yrkeslaumlrare som kan undervisa i skolfoumlrlagda delar samt kommunicera med handledaren om yrkesinneharingllet paring arbetsplatserna

E Utvaumlrdering och kvalitetsarbete

Hur foumlljs den gymnasiala laumlrlingsutbildningen upp och utvaumlrderas i syfte att tillvarata erfarenheter foumlr att foumlrbaumlttra och utveckla den


6 | Metod och genomfoumlrande Kvalitetsgranskningen har omfattat 35 skolor bland de som hade tilldelats saumlrskilt statsbidrag foumlr gymnasial laumlrlingsutbildning av Skolverket foumlr laumlsaringret 20112012 Granskningen av de 35 skolorna med gymnasial laumlrlingsutbild-ning 21 kommunala och 14 fristaringende genomfoumlrdes under perioderna maj till december 2012 De fyra nationella program som har ingaringtt i gransk-ningen aumlr bygg- och anlaumlggning fordons- och transport handels- och administration samt varingrd och omsorg Dessa skolor och deras gymnasie-program redovisas i bilaga 1

Kvalitetsgranskningen av gymnasial laumlrlingsutbildning omfattar saringvaumll de arbetsplatsfoumlrlagda som de skolfoumlrlagda delarna av yrkesutbildningen men tyngdpunkten ligger tydligt paring den arbetsplatsfoumlrlagda delen De gymnasie-gemensamma aumlmnena (tidigare kaumlrnaumlmnen) har daumlremot inte ingaringtt Under planeringen av granskningen genomfoumlrdes en pilotstudie daumlr metoderna och fraringgorna slutligen faststaumllldes

En kombination av intervjuer och dokumentstudier har utgjort grunden foumlr granskningen Varje skolbesoumlk omfattade normalt tvaring-tre arbetsdagar Infoumlr besoumlken ombads skolans rektor saumlnda in en verksamhetsredogoumlrelse foumlr laumlrlingsutbildningen samt exempel paring individuella studieplaner och utbild-ningskontrakt foumlr aktuella elever foumlrteckning oumlver laumlrlingsplatser exempel paring eventuella utvaumlrderingar av APL planen mot kraumlnkande behandling beskriv-ning av eventuell handledarutbildning och oumlvriga dokument som skolan ansaringg vara av vikt foumlr att kunna beskriva planering och genomfoumlrande av laumlrlingsutbildningen Skolinspektionen har paring saring vis faringtt en inledande bild av hur skolans undervisning och det arbetsplatsfoumlrlagda laumlrandet aumlr upplagt

Intervjuerna omfattar elever yrkeslaumlrare och rektor samt handledare paring arbetsplatsen Vid varje utvald skola har tvaring till tre gymnasiala laumlrlingar per program utsetts foumlr intervjuer inom de fyra yrkesprogram som projektet valt ut foumlr granskning Som en foumlljd av urvalet har aumlven de utvalda elevernas


handledare paring arbetsplatsen intervjuats liksom deras yrkeslaumlrare med ansvar foumlr bedoumlmning och betygssaumlttning samt den rektor som har ansvaret foumlr eleven

Infoumlr skolbesoumlk och arbetsplatsbesoumlk har projektledning och inspektoumlrer informerat om projektets syfte hur granskningen garingr till och hur insamlad information kommer att hanteras De utvalda eleverna har i foumlrsta hand inter-vjuats ute paring sina laumlrlingsplatser ibland har det aumlven gjorts paring skolan Aumlven laumlrlingarnas handledare har intervjuats paring sina arbetsplatser Den yrkeslaumlrare som aumlr ansvarig foumlr eleven intervjuas paring skolan liksom den rektor som aumlr ansvarig foumlr de gymnasiala laumlrlingarna Skolbesoumlket har avslutats med en aringterkoppling fraringn inspektoumlrerna till rektorn

Foumlr intervjuerna har saumlrskilda intervjuguider tagits fram utifraringn vilka inspektoumlrerna har genomfoumlrt strukturerade intervjuer Fraringgestaumlllningarna foumlr granskningsprojektet har brutits ner i intervjufraringgor anpassade foumlr de olika grupperna Syftet med intervjuerna har varit att faring intervjupersonerna att kunna tala relativt fritt inom ramen foumlr de fraringgeomraringden som bestaumlmts Det har varit oumlnskvaumlrt att intervjuerna haringlls mer som oumlppna samtal fraumlmst vid besoumlken paring arbetsplatser

Foumlr att faring stoumlrre djup i granskningen och ett mer undervisningsnaumlra perspektiv har daumlr saring varit moumljligt ett mindre antal observationer genom-foumlrts genom att eleven foumlljs i dennes aktuella aktivitet Saringdana observationer kunde sen ligga till grund foumlr samtalen med elev handledare och laumlrare

Granskningen av kvaliteten i gymnasial laumlrlingsutbildning har lett fram till separata beslut foumlr varje granskad gymnasieskola daumlr Skolinspektionen lyfter fram omraringden som skolorna behoumlver utveckla foumlr att houmlja kvaliteten i sin verksamhet Detta aumlr foumlrsta garingngen som Skolinspektionen granskat kvalite-ten inom gymnasial laumlrlingsutbildning

Kvalitetssaumlkring och referensgrupper

Som stoumld till kvalitetsgranskningsprojektet gymnasial laumlrlingsutbildning har tvaring referensgrupper varit knutits En grupp bestaringende av forskare och skolexperter och en grupp med representanter fraringn branschorganisationer och yrkesnaumlmnder inom de yrkesomraringden som har granskats Projekt-ledningen har efter samarbete med dessa referensgrupper utvecklat och kvalitets-saumlkrat projektets fraringge- och bedoumlmningsmaterial

Forskare och skolexperter

Referensgruppen med forskare och skolexperter har bidragit med sakkun-skap inom yrkesutbildningsomraringdet och med vetenskapliga metoder Grup-pen har ocksaring i samverkan med Skolinspektionens projektledning bidragit med kvalitetssaumlkring av arbetsredskap som intervjuguider och bedoumlmnings-underlag Gruppen har traumlffats vid sex olika tillfaumlllen daumlr syftet har varit att diskutera olika metoder om hur vi maumlter och kvalitetssaumlkrar utbildnings-formen gymnasial laumlrlingsutbildning

Branschorganisationer och yrkesnaumlmnder

Referensgruppen foumlr branscher och yrkesnaumlmnder har haft representanter fraringn de granskade programmen bygg- och anlaumlggning fordons- och trans-port handels- och administration samt varingrd- och omsorg Syftet med denna grupp har varit att de faringtt moumljligheter att ta del av och ha synpunkter paring


skolinspektionens fraringgestaumlllningar och intervjuguider framfoumlr allt inom de omraringden som beroumlr arbetsplatser Referensgruppen har visat stort intresse av att tillgodogoumlra sig resultaten fraringn kvalitetsgranskningen inom respektive bransch Vid moumltestillfaumlllena har branscher och yrkesnaumlmnder haft moumljlighet att beraumltta hur de sjaumllva arbetar med att kvalitetssaumlkra det arbetsplatsfoumlr-lagda laumlrandet

Vissa branschorganisationer exempelvis Svensk Handel har utvecklat ett eget stoumldmaterial rdquoLaumlrling i butikrdquo som aumlr en modell foumlr hur gymnasial laumlrlingsutbildning kan bedrivas inom handeln Maringlet aumlr att elever foumlretag handledare och laumlrare ska faring ett kvalifcerat stoumld anpassat efter branschens behov Arbetet startade aringr 2008 med att Svensk Handel ville stoumldja skolorna att foumlrbaumlttra handelsprogrammet och samtidigt houmlja dess status Idag fnns rdquoLaumlrling i butikrdquo konceptet paring 40 skolor med 400 laumlrlingar Av de elever som garingtt laumlrlingsutbildningen har 80 procent faringtt arbete efter avslutade studier vilket aumlr betydligt fer aumln de elever som garingr ut det ordinarie handelsprogram-met Laumlrling i butik fnns som en valbar inriktning inom handelsprogrammet med minst 50 procent APL Utbildningen ger gymnasieexamen och eleverna faringr ett branschintyg Handelns webbaserade handledarutbildning har tagits fram i samarbete med Nationella laumlrlingskommitteacute och har utvecklats till ett verktyg foumlr laumlrare och handledare Branschen ser en handledarutbildning daumlr baringde laumlrare och handledare aumlr involverade som nyckeln till bra kvalitet

Inom varingrd och omsorg har samverkansformen Varingrd- och omsorgscollege sedan aringr 2007 utvecklats mellan fyra arbetsgivare- och fackliga organisatio-ner Varingrdfoumlretagarna Sveriges kommuner och Landsting (SKL) Kommunala Foumlretagens Samorganisation (KFS) och Kommunal Det aumlr en satsning foumlr att foumlrnya utbildningen inom omvaringrdnadsomraringdet och kunna moumlta det oumlkade kompetensbehovet som fnns idag Man ser en brist paring kompetent personal inom varingrd och omsorg vilket beror paring att kraven i yrkena hela tiden houmljs Certiferingen till Varingrd- och omsorgscollege aumlr en kvalitetsgaranti som ska gynna baringde den studerande och arbetsgivaren I dag aumlr 11 regioner certife-rade och har utbildningar som faringr garing under namnet Varingrd- och omsorgscolle-ge Inom varingrd och omsorg fnns det maringnga utbildade handledare En laumlngre utbildning ges nu foumlr nya handledare Det utbildas aumlven huvudhandledare som har samordningsansvar foumlr handledare Vid handledarutbildningarna staringr skolan foumlr utbildningskostnaden arbetsgivaren foumlr loumlnekostnad under en tredagars handledarutbildning Det fnns aumlven en laumlngre handledarutbildning paring houmlgskolenivaring (75 hp kurs)

Transportfackens Yrkes- och Arbetsmiljoumlnaumlmnd (TYA) aumlr ett sam-arbetsorgan mellan arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer i transport-sektorn Cirka 17 000 foumlretag med ungefaumlr 100 000 anstaumlllda aumlr anslutna till TYA Verksamheten bedrivs genom kurs- och projektverksamhet som tar sikte paring yrkeskunskap och arbetsmiljouml De samverkar med skolor och myndigheter och utarbetar informationsmaterial och laumlromedel Idag fnns inriktningen transport paring cirka 100 skolor vilket innebaumlr ca 2 000 elever per aringrskurs Utbildningen aumlr trots detta underdimensionerad daumlrfoumlr behoumlvs kompletterande vuxenutbildning TYA foumlrordar att elever faringr oumlvningskoumlra tillsammans med vaumllutbildade handledare paring foumlretagen och infoumlrde foumlr 10 aringr sedan begreppet APL (arbetsplatsfoumlrlagt laumlrande) som genomfoumlrs under 15-30 veckor Syftet var och aumlr att ge eleverna moumljlighet till mer oumlvningskoumlrning aumln vad skolorna sjaumllva klarar av Sedan TYA startade APL-modellen har de utbildat cirka 700 APL-handledare om 7 dagar per handledare TYA bedouml-mer att den gymnasiala laumlrlingsutbildningen kommer att ha svaringrt att klara 50 procent arbetsplatsfoumlrlagt laumlrande och anser att omfattningen foumlr APL inom


transportutbildningens laumlrlingsutbildning borde saumlnkas till 30 procent av kvalitetsskaumll

Byggnadsindustrins Yrkesnaumlmnd (BYN) aumlr ett partsammansatt organ vars uppgift aumlr att saumlkerstaumllla att det fnns kompetenta yrkesarbetare inom den svenska byggbranschen Tillsammans med gymnasieskolor som har bygg- och anlaumlggningsprogrammet och foumlretag inom branschen verkar de foumlr att den svenska gymnasieutbildningen och den efterfoumlljande laumlrlings-perioden som sker i byggfoumlretag fyller de krav som branschen staumlller BYN har beslutat infoumlra en kvalitetsmaumlrkning av skolor kallad rdquobranschrekom-menderad skolardquo foumlr att tydliggoumlra branschens foumlrvaumlntningar och bidra till utveckling av utbildningen saring att alla elever garanteras en utbildning med bra kvalitet Skolor ansoumlker och det lokala programraringdet och yrkesnaumlmnden i regionen rekommenderar skolan till BYN som godkaumlnner centralt Naringgra kriterier som kraumlvs aumlr bland annat laumlrarbesoumlk minst var tredje vecka och att skolan ska staring foumlr skyddsklaumlder BYN anser att om en laumlrling aumlr paring ett foumlretag ska foumlretaget ha betalt saring att skolan kan staumllla krav paring foumlretaget BYNs handledarutbildning ser olika ut i landet och har inte lyckats saring bra Idag ser man att maringnga skolor har problem med introduktion och att foumllja upp APL inom den skolfoumlrlagda utbildningen och att laumlrlingsutbildningen i detta avse-ende fungerar naringgot baumlttre Haumlr ser man det viktigt att sprida bra exempel

Branscher och yrkesnaumlmnder har haft synpunkter paring att det vid framtida granskningar aumlr viktigt att se paring hur skolan lyckas integrera APL med och komplettera utbildningen om arbetsplatserna inte kan tillgodose alla delar i yrkesaumlmnena En viktig del blir hur handledare kan styra planeringen och hur aktiv laumlrlingen aumlr liksom hur skolan tillsammans med handledaren foumlljer upp elevens laumlrande De inspektoumlrerna som granskar boumlr har ett tydligt bedoumlm-ningsunderlag kopplat till fraringgorna som norm foumlr den sammantagna bedoumlm-ningen foumlr verksamheten Etik och moral samt arbetsmiljouml- och saumlkerhet aumlr naringgot som aumlr extra viktiga att beakta inom det arbetsplatsfoumlrlagda laumlrandet

Skolan maringste saumlkerstaumllla att eleven faringr minst den utbildning som de har raumltt till enligt styrdokumenten Ibland fnns det aumlven branschkrav som straumlck-er sig laumlngre aumln vad aumlmnesplanernas maringl anger Daumlrfoumlr aumlr programraringdet ett viktigt forum foumlr att diskutera branschernas behov och yrkeskunnande foumlr att eleverna ska bli anstaumlllningsbara efter avslutad utbildning Kontakter och samverkan med det lokala naumlringslivet boumlr aumlven omfatta arbetsmarknadens parter


7 | Referenser

Offentligt tryck

SOU 200985 Nationella laumlrlingskommitteacuten (2009) Gymnasial laumlrlingsutbildning mdash Hur blev det Stockholm Fritzes

SOU 201075 Nationella laumlrlingskommitteacuten (2010) Gymnasial laumlrlingsutbildning mdash utbild-ning foumlr jobb Stockholm Fritzes

SOU 201172 Nationella laumlrlingskommitteacuten (2011) Gymnasial laumlrlingsutbildning mdash med fokus paring kvalitet Stockholm Fritzes

SOU 201019 Laumlrlingsutredningen (2010) Laumlrling en bro mellan skola och arbetsliv Stockholm Fritzes

Prop 200809 199 Houmlgre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan Utbildningsdepartementet

Prop 201011104 Kvalitet i gymnasial laumlrlingsutbildning Utbildningsdepartementet

Myndigheten foumlr skolutveck- Arbetsplats foumlr laumlrande mdash Om samverkan mellan gymnasieskola och arbet-ling (2004) sliv Stockholm Liber

Skolinspektionen (2011) Arbetsplatsfoumlrlagd utbildning i praktiken - en kvalitetsgranskning av gym-nasieskolans yrkesfoumlrberedande utbildningar Kvalitetsgranskning rapport 20112

Skolinspektionen (2013) Arbetsplatsfoumlrlagt laumlrande laumlrlingsutbildning foumlr vuxna Kvalitetsgranskning rapport 20131

Skolverket (1998) Samverkan skola-arbetsliv Arbetsplatsfoumlrlagd utbildning i gymnasieskolan Sammanfattande rapport Rapport 153 Stockholm Liber

Skolverket (2012) Gymnasial laumlrlingsutbildning under de foumlrsta tre aringren Rapport 373

Oumlvrigt tryck

Houmlghielm R (2001) Den gymnasiala yrkesutbildningen ndash en verksamhet mellan tvaring kulturer I Skolverket Villkor och vaumlgar inom grundlaumlggande yrkesutbildning Naringgra forskarperspektiv Stockholm Fritzes

Nielsen K och Kvale S Maumlstarlaumlra som laumlrandeform av idag I Nielsen K och Kvale S[red] Maumlstar-(2000) laumlra ndash Laumlrande som social praxis Studentlitteratur


Nordiska ministerraringdet (2008)

Ungdomars vaumlg fraringn skola till arbetsliv ndash nordiska erfarenheter Redaktoumlrer Olofsson J och Panican A TemaNord 2008584 Koumlpenhamn Nordiska ministerraringdet

OECD (2008a) Learning for Jobs mdash OECD Reviews of Vocational Education and Training

OECD (2008b) Learning for Jobs mdash OECD Reviews of Vocational Education and Training (Sweden) Foumlrfattare Kuczera M et al

Olofsson J (2003) Grundlaumlggande yrkesutbildning och oumlvergaringngen skola arbetsliv ndash en jaumlmfoumlrelse mellan olika utbildningsmodeller IFAU-rapport 20038

Olofsson J och Wadensjouml E (2006)

Laumlrlingsutbildning mdash ett aringterkommande bekymmer eller en oproumlvad moumlj-lighet Stockholm Finansdepartementet

Tsagalidis Helena (2008) Daumlrfoumlr fck jag bara Godkaumlnt mdash Bedoumlmning av karaktaumlrsaumlmnen paring HR-programmet Akademisk avhandling Stockholm Stockholms universitet


8 | Bilagor 1 Skolor som ingaringtt i granskningen och granskade

program 2 Referensgrupper


Bilaga 1

Skolor som ingaringtt i granskningen och granskade program

Stockholm HA Farsta gymnasium

HA Frans Schartaus gymnasium

VO Stadsmissionens gymnasium

Haninge HA Fredrika Bremergymnasiet Riksaumlpplet

Norrtaumllje FT VO Carl Wahrengymnasiet Hallstavik

Sollentuna BA FT HA Yrkesgymnasiet Sollentuna

Soumldertaumllje BA FT VO Soumldertaumllje Praktiska

Knivsta FT HA VO Sjoumlgrenska gymnasiet

Motala BA HA VO Carlsunds utbildningscentrum

Finsparingng FT HA VO Bergska skolan

Vaumlrnamo FT HA Finnvedens gymnasieskola

Hultsfred BA Hultsfreds gymnasieskola

Oskarshamn BA HA Oscarsgymnasiet

Helsingborg VO Skolstaden

FT Helsingborgs Praktiska

Malmouml BA HA VO Malmouml Praktiska City

BA FT HA Yrkesgymnasiet i Malmouml

Lund VO Consensum Lund

Hylte BA FT VO Hylte gymnasieskola

Kungsbacka BA FT HA Elof Lindaumllvs gymnasium

Borarings BA FT Borarings praktiska

FT Viskastrandsgymnasiet

Stenungsund BA FT HA Noumlsnaumlsskolan

Lysekil BA HA VO Gullmarsgymnasiet

Uddevalla BA FT HA VO Uddevalla gymnasieskola

BA FT HA VO Uddevalla Praktiska

Filipstad HA VO Sparingngbergsgymnasiet

Karlstad HA VO Karlstads Praktiska

Oumlrebro BA HA VO Yrkesgymnasiet i Oumlrebro

FT Oumlrebro Praktiska

Vaumlsterarings HA Carlforsska gymnasiet

BA FT HA VO Yrkesgymnasiet i Vaumlsterarings


Ludvika FT HA VBU Houmlgbergsskolan Ludvika

Leksand BA Leksands Gymnasieskola

Haumlrnoumlsand BA FT HA Haumlrnoumlsand gymnasium

Utfall program BA18

FT19

HA23

VO17


Bilaga 2

Referensgrupper

Deltagare referensgrupp experter och forskare

Maud Baumgarten Stockholms Universitet Ingrid Berglund Stockholms Universitet Carl-Gustaf Carlsson Stockholms Universitet Carl Wahrengymnasiet Annica Lagstroumlm Goumlteborgs Universitet Kerstin Littke Goumlteborgs Universitet Helena Tsagalidis Stockholms Universitet Restaurangskolan Globen Allan Pinaitis Skolverket Lotta Naglitsch Skolverket Peter Holmberg Skolinspektionen Annika Jervgren Skolinspektionen

Deltagare referensgrupp branscher och yrkesnaumlmnder

Niklas Angeloumlf Plaringt och ventilation Yrkesnaumlmnd Nils-Gunnar Bergander Byggnadsindustrins Yrkesnaumlmnd (BYN) Bjoumlrn Ramse Svensk Handel Kunskap Robert Dierks Transportfackens Yrkes- och arbetsmiljoumlnaumlmnd (TYA) Zenita Cider Sveriges kommuner och Landsting (SKL) Varingrd och omsorgs-college Peter Holmberg Skolinspektionen Annika Jervgren Skolinspektionen


Regelbunden tillsyn av alla skolor SKOLINSPEKTIONEN granskar skolverksamhet foumlrskola fritidshem och annan pedagogisk verksamhet Utgaringngspunkten aumlr de lagar och regler som fnns foumlr verksamheten

Kvalitetsgranskning inom avgraumlnsade omraringden SKOLINSPEKTIONEN granskar kvaliteten i skolor och andra verksamheter inom avgraumlnsade omraringden Granskningen ska leda till utveckling

Anmaumllningar som gaumlller foumlrharingllandet foumlr enskilda elever ELEVER FOumlRAumlLDRAR och andra kan anmaumlla missfoumlr-haringllanden i en skola till Skolinspektionen till exempel kraumlnkande behandling eller uteblivet stoumld till en elev

Fristaringende skolor ndash kontroll av grundlaumlggande foumlrutsaumlttningar SKOLINSPEKTIONENbedoumlmer ansoumlkningar om att starta fristaringende skolor Bedoumlmningen innebaumlr en grund-laumlggande genomgaringng av skolans foumlrutsaumlttningar in-foumlr start

wwwskolinspektionense

Strukturera bokmaumlrken


En kvalitetsgranskning av gymnasial laumlrlingsutbildning

Foumlrord

Sammanfattning

Skolinspektionens kvalitetsgranskning av gymnasial laumlrlingsutbildning har omfattat 35 skolor baringde kommunala och fristaringende spridda oumlver hela landet






1 Inledning

foumlr yrkesutbildning

har minskat under

de senaste aringrenrdquo


2 Elever och handledare paring arbetsplatsen

Lindas handledare


Robins handledare


Daniels handledare


Tanjas handledare

3 Granskningens resultat


paring arbetsplatsenrdquo

rdquo det aumlr helheten

som bedoumlms och

godkaumlnnsrdquo


rdquoSkolledningen

saknar ofta oumlverblick

Programraringd

Ser skolan till att de skolfoumlrlagda och arbetsplatsfoumlrlagda momenten fogas samman till en helhet

Utbildningskontrakt

och anvaumlnda

utbildningskon-

4 Avslutande diskussion




delarna kan staumlrkasrdquo









rdquoEleverna har

upplevt utbildningen

som en nystart rdquo











7 Referenser

8 | Bilagor

Skolinspektionens rapport 201302 Diarienummer 400-20116484 Stockholm 2013 Foto Annika Jervgren

6

9

Inneharingll

Sammanfattning

1 Inledning










7 Referenser

8 Bilagor 40

32

34

38







Stockholm maj 2013




























































Lindas handledare













Robins handledare














Daniels handledare
















Tanjas handledare










































Programraringd















Utbildningskontrakt



















































































C Elevens situation


































7 | Referenser

Offentligt tryck












Oumlvrigt tryck
















Bilaga 1






































Utfall program BA18

FT19

HA23

VO17


Bilaga 2

Referensgrupper














Foumlrord

Sammanfattning







1 Inledning


har minskat under




Lindas handledare


Robins handledare


Daniels handledare


Tanjas handledare





som bedoumlms och

godkaumlnnsrdquo


rdquoSkolledningen


Programraringd


Utbildningskontrakt

och anvaumlnda

utbildningskon-














rdquoEleverna har













7 Referenser

8 | Bilagor

6

9

Inneharingll

Sammanfattning

1 Inledning










7 Referenser

8 Bilagor 40

32

34

38







Stockholm maj 2013




























































Lindas handledare













Robins handledare














Daniels handledare
















Tanjas handledare










































Programraringd















Utbildningskontrakt



















































































C Elevens situation


































7 | Referenser

Offentligt tryck












Oumlvrigt tryck
















Bilaga 1






































Utfall program BA18

FT19

HA23

VO17


Bilaga 2

Referensgrupper














Foumlrord

Sammanfattning







1 Inledning


har minskat under




Lindas handledare


Robins handledare


Daniels handledare


Tanjas handledare





som bedoumlms och

godkaumlnnsrdquo


rdquoSkolledningen


Programraringd


Utbildningskontrakt

och anvaumlnda

utbildningskon-














rdquoEleverna har













7 Referenser

8 | Bilagor







Stockholm maj 2013




























































Lindas handledare













Robins handledare














Daniels handledare
















Tanjas handledare










































Programraringd















Utbildningskontrakt



















































































C Elevens situation


































7 | Referenser

Offentligt tryck












Oumlvrigt tryck
















Bilaga 1






































Utfall program BA18

FT19

HA23

VO17


Bilaga 2

Referensgrupper














Foumlrord

Sammanfattning







1 Inledning


har minskat under




Lindas handledare


Robins handledare


Daniels handledare


Tanjas handledare





som bedoumlms och

godkaumlnnsrdquo


rdquoSkolledningen


Programraringd


Utbildningskontrakt

och anvaumlnda

utbildningskon-














rdquoEleverna har













7 Referenser

8 | Bilagor


























































Lindas handledare













Robins handledare














Daniels handledare
















Tanjas handledare










































Programraringd















Utbildningskontrakt



















































































C Elevens situation


































7 | Referenser

Offentligt tryck












Oumlvrigt tryck
















Bilaga 1






































Utfall program BA18

FT19

HA23

VO17


Bilaga 2

Referensgrupper














Foumlrord

Sammanfattning







1 Inledning


har minskat under




Lindas handledare


Robins handledare


Daniels handledare


Tanjas handledare





som bedoumlms och

godkaumlnnsrdquo


rdquoSkolledningen


Programraringd


Utbildningskontrakt

och anvaumlnda

utbildningskon-














rdquoEleverna har













7 Referenser

8 | Bilagor








Robins handledare














Daniels handledare
















Tanjas handledare










































Programraringd















Utbildningskontrakt



















































































C Elevens situation


































7 | Referenser

Offentligt tryck












Oumlvrigt tryck
















Bilaga 1






































Utfall program BA18

FT19

HA23

VO17


Bilaga 2

Referensgrupper














Foumlrord

Sammanfattning







1 Inledning


har minskat under




Lindas handledare


Robins handledare


Daniels handledare


Tanjas handledare





som bedoumlms och

godkaumlnnsrdquo


rdquoSkolledningen


Programraringd


Utbildningskontrakt

och anvaumlnda

utbildningskon-














rdquoEleverna har













7 Referenser

8 | Bilagor










Daniels handledare
















Tanjas handledare










































Programraringd















Utbildningskontrakt



















































































C Elevens situation


































7 | Referenser

Offentligt tryck












Oumlvrigt tryck
















Bilaga 1






































Utfall program BA18

FT19

HA23

VO17


Bilaga 2

Referensgrupper














Foumlrord

Sammanfattning







1 Inledning


har minskat under




Lindas handledare


Robins handledare


Daniels handledare


Tanjas handledare





som bedoumlms och

godkaumlnnsrdquo


rdquoSkolledningen


Programraringd


Utbildningskontrakt

och anvaumlnda

utbildningskon-














rdquoEleverna har













7 Referenser

8 | Bilagor














Tanjas handledare










































Programraringd















Utbildningskontrakt



















































































C Elevens situation


































7 | Referenser

Offentligt tryck












Oumlvrigt tryck
















Bilaga 1






































Utfall program BA18

FT19

HA23

VO17


Bilaga 2

Referensgrupper














Foumlrord

Sammanfattning







1 Inledning


har minskat under




Lindas handledare


Robins handledare


Daniels handledare


Tanjas handledare





som bedoumlms och

godkaumlnnsrdquo


rdquoSkolledningen


Programraringd


Utbildningskontrakt

och anvaumlnda

utbildningskon-














rdquoEleverna har













7 Referenser

8 | Bilagor





































Programraringd















Utbildningskontrakt



















































































C Elevens situation


































7 | Referenser

Offentligt tryck












Oumlvrigt tryck
















Bilaga 1






































Utfall program BA18

FT19

HA23

VO17


Bilaga 2

Referensgrupper














Foumlrord

Sammanfattning







1 Inledning


har minskat under




Lindas handledare


Robins handledare


Daniels handledare


Tanjas handledare





som bedoumlms och

godkaumlnnsrdquo


rdquoSkolledningen


Programraringd


Utbildningskontrakt

och anvaumlnda

utbildningskon-














rdquoEleverna har













7 Referenser

8 | Bilagor











Utbildningskontrakt



















































































C Elevens situation


































7 | Referenser

Offentligt tryck












Oumlvrigt tryck
















Bilaga 1






































Utfall program BA18

FT19

HA23

VO17


Bilaga 2

Referensgrupper














Foumlrord

Sammanfattning







1 Inledning


har minskat under




Lindas handledare


Robins handledare


Daniels handledare


Tanjas handledare





som bedoumlms och

godkaumlnnsrdquo


rdquoSkolledningen


Programraringd


Utbildningskontrakt

och anvaumlnda

utbildningskon-














rdquoEleverna har













7 Referenser

8 | Bilagor

















































































C Elevens situation


































7 | Referenser

Offentligt tryck












Oumlvrigt tryck
















Bilaga 1






































Utfall program BA18

FT19

HA23

VO17


Bilaga 2

Referensgrupper














Foumlrord

Sammanfattning







1 Inledning


har minskat under




Lindas handledare


Robins handledare


Daniels handledare


Tanjas handledare





som bedoumlms och

godkaumlnnsrdquo


rdquoSkolledningen


Programraringd


Utbildningskontrakt

och anvaumlnda

utbildningskon-














rdquoEleverna har













7 Referenser

8 | Bilagor




























7 | Referenser

Offentligt tryck












Oumlvrigt tryck
















Bilaga 1






































Utfall program BA18

FT19

HA23

VO17


Bilaga 2

Referensgrupper














Foumlrord

Sammanfattning







1 Inledning


har minskat under




Lindas handledare


Robins handledare


Daniels handledare


Tanjas handledare





som bedoumlms och

godkaumlnnsrdquo


rdquoSkolledningen


Programraringd


Utbildningskontrakt

och anvaumlnda

utbildningskon-














rdquoEleverna har













7 Referenser

8 | Bilagor













Bilaga 1






































Utfall program BA18

FT19

HA23

VO17


Bilaga 2

Referensgrupper














Foumlrord

Sammanfattning







1 Inledning


har minskat under




Lindas handledare


Robins handledare


Daniels handledare


Tanjas handledare





som bedoumlms och

godkaumlnnsrdquo


rdquoSkolledningen


Programraringd


Utbildningskontrakt

och anvaumlnda

utbildningskon-














rdquoEleverna har













7 Referenser

8 | Bilagor




Utfall program BA18

FT19

HA23

VO17


Bilaga 2

Referensgrupper














Foumlrord

Sammanfattning







1 Inledning


har minskat under




Lindas handledare


Robins handledare


Daniels handledare


Tanjas handledare





som bedoumlms och

godkaumlnnsrdquo


rdquoSkolledningen


Programraringd


Utbildningskontrakt

och anvaumlnda

utbildningskon-














rdquoEleverna har













7 Referenser

8 | Bilagor

Bilaga 2

Referensgrupper














Foumlrord

Sammanfattning







1 Inledning


har minskat under




Lindas handledare


Robins handledare


Daniels handledare


Tanjas handledare





som bedoumlms och

godkaumlnnsrdquo


rdquoSkolledningen


Programraringd


Utbildningskontrakt

och anvaumlnda

utbildningskon-














rdquoEleverna har













7 Referenser

8 | Bilagor









Foumlrord

Sammanfattning







1 Inledning


har minskat under




Lindas handledare


Robins handledare


Daniels handledare


Tanjas handledare





som bedoumlms och

godkaumlnnsrdquo


rdquoSkolledningen


Programraringd


Utbildningskontrakt

och anvaumlnda

utbildningskon-














rdquoEleverna har













7 Referenser

8 | Bilagor

Gymnasial lärlingsutbildning - Skolinspektionen...utifrån tre centrala frågeställningar vilka...

Documents

Transcript of Gymnasial lärlingsutbildning - Skolinspektionen...utifrån tre centrala frågeställningar vilka...