1

Äldres vardag – planerad trygghet eller akut oro

Kersti Nordell

December 2009

Förebyggande hembesök i Centrum, Linnéstaden och Tuve-Säve

2

3

Förord

Förebyggande hembesök är ett av regeringens prioriterade utvecklingsområden inom vården och omsorgen av äldre, där kommuner och landsting har möj-

lighet att ansöka om stimulansmedel, vilket Göteborgs Stad också har gjort. Den allmänna uppfattningen är att förebyggande insatser kan bidra till att äldre människor känner sig tryggare och på så sätt fördröjs behovet av samhällets stöd. Genom att individen är välinformerad om vart man ska vända sig när behov uppstår, kan man på så sätt klara sig längre på egen hand.

Kunskapen om vilka arbetsmetoder som är framgångsrika är däremot otill-räckliga. Mot denna bakgrund vände sig stadsdelarna Centrum, Linnéstaden och Tuve-Säve till Senior Göteborg för att få stöd i sitt utvecklingsarbete och utvärdera sina arbetssätt. Senior Göteborg kontaktade FoU i Väst/GR för att få vetenskapligt stöd i frågan och gav FoU i Väst/GR i uppdrag att utvärdera de tre stadsdelarnas arbete med förebyggande hembesök.

Utvärderingens syfte är att: – stödja stadsdelarna i deras implementering av satsningen ”förebyggande

hembesök– öka förståelsen och bidra till kunskapsutveckling kring förebyggande

hembesök genom att följa, beskriva och värdera satsningen– bidra med ett underlag som gör det möjligt för uppdragsgivaren Göte-

borgs Stad att bedöma förutsättningarna för framtida satsningar på före-byggande hembesök.

Vi vill rikta ett stort tack till alla som har medverkat i utvärderingen i stads-delarna Centrum, Linnéstaden och Tuve-Säve och därigenom bidragit till ökad kunskap om framgångsrika arbetsmetoder för förebyggande hembesök. Vi vill också rikta ett särskilt tack till Kersti Nordell som har ställt skarpa frågor, dokumenterat och analyserat stadsdelarnas utvecklingsarbete och på så sätt gett verksamheten nya kunskaper om vad som är betydelsefullt vid förebyggande hembesök.

Göteborg december 2009

Kerstin KarlssonChef för Senior Göteborg

Göteborgs Stadskansli

4

Innehåll

Förord .......................................................................................................3

Sammanfattning ........................................................................................5

Inledning ...................................................................................................7Introduktion ...................................................................................................................8 Syfte ...............................................................................................................................8Rapportens disposition ..................................................................................................8

Teoretisk bakgrund och tidigare studier ....................................................9Äldres livssammanhang ..................................................................................................9Äldres beroende av professionella verksamheter .............................................................9Äldres trygghet och tillit till professionella verksamheter ..............................................10Ett salutogent synsätt ...................................................................................................11Förebyggande hembesök – tidigare erfarenheter ...........................................................11

Utvärderingens perspektiv och metod ................................................................14Metoder för insamling och analys av data .....................................................................14

Förebyggande hembesök .......................................................................................16Förutsättningar för förebyggande hembesök i tre stadsdelar ........................................16Förebyggande hembesök – hur går det till? ...................................................................18Förebyggande hembesök ur de äldres perspektiv ..........................................................20Hembesökarens profession och organisatoriska hemvist ..............................................21Hembesökarnas lärande ...............................................................................................22Ett samverkansperspektiv .............................................................................................23Hur har förebyggande hembesök påverkat organisationerna? ......................................23

Diskussion och slutsatser ......................................................................................26Två diskussioner ..........................................................................................................26Det salutogena perspektivet ..........................................................................................26Tillit och trygghet .........................................................................................................27Gränsöverskridare ........................................................................................................27Samverkan ...................................................................................................................28Ett resursperspektiv ......................................................................................................28Förvaltning av gjorda erfarenheter ...............................................................................28Slutsatser .......................................................................................................................29

Referenser .................................................................................................................31

Bilaga 1 ................. 33Bilaga 2 ................. 36Bilaga 3 ................. 40Bilaga 4 ................. 43Bilaga 5 ................. 46Bilaga 6 ................. 58Bilaga 7 ................. 62Bilaga 8 ................. 65

5

Sammanfattning

Äldres vardag – planerad trygghet eller akut oro. Förebyggande hem besök i stadsdelarna Centrum, Linné och Tuve–Säve I de tre stadsdelarna Centrum, Linnéstaden och Tu-ve-Säve i Göteborg har förebyggande hembesök till äldre över 80 år genomförts med hjälp av statliga stimulansmedel. FoU i Väst/GR fick i uppdrag av Göteborgs Stad/Senior Göteborg att utvärdera pro-jekten under perioden 2008-01-02 – 2009-08-01. Projekten i de tre stadsdelarna innebär att äldre över 80 respektive 81 år som inte har någon kon-takt med äldreomsorgen tidigare får information om de möjligheter till stöd, hjälp och sociala akti-viteter som kommunen kan erbjuda, lotsning till hälso- och sjukvård samt till frivilliginsatser. Samt-liga projekt har utgått från en mer eller mindre ut-talad salutogen ansats. Utvärderingen fokuserar på projektens genomförande och samverkan mel-lan olika aktörer. Den rör vidare betydelsen för de äldre samt för övriga inblandade aktörer och slut-ligen upplevelsen hos de äldre av de förbyggande hembesöken samt upplevelserna hos de personer som arbetat med de förebyggande hembesöken.

I maj 2009 hade totalt cirka 1 195 personer i samtliga stadsdelar fått ett utskick med en presen-tation av hembesöket och av den/de hembesökare som ska göra besöket. Besök genomfördes hos dem som tackat ja, vilket innebär att inom ramen för de tre projekten har totalt cirka 566 personer fått besök i maj 2009. Samtliga personer som bli-vit tillfrågade, även de som tackat nej, har vid tele-fonkontakten tyckt att det är ett bra initiativ från kommunen och de är tacksamma för att de blivit kontaktade.

Förebyggande hembesök skapar trygghetDe äldre är mycket nöjda med bemötandet vid hem-besöket – de är tacksamma för att bli ihågkomna. Det innebär en trygghet för dem att veta vart de ska vända sig inför de förändringar som kan kom-

ma, till exempel till Äldrelotsen, biståndsbedö-maren eller där det finns möjligheter att få hjälp-medel. Besöket blir också en påminnelse om vad de själva kan göra för att bevara sin hälsa, som träning, goda matvanor, fallrisker etc. I exempelvis Linnéstaden svarar 99 procent i enkäten att de är nöjda med hembesöket.

I samtliga stadsdelar har hembesökarna ini-tierat många insatser såväl av informativ som av praktisk natur. Det har skett många lotsningar till fixare/säkerhetsrond och många har fått trygg-hetslarm. Det har funnits stora behov av enklare förändringar och hjälpmedel i bostaden, som bad-karsmattor, handtag och ledstänger. Man har kun-nat lotsa personer i tidigare skede av demens samt personer som behöver kontakt med sjukvården och sociala omsorgen direkt till rådgivning och insatser. Många har också träffat på flera fall av anhörigvård där den ena maken har varit i behov av stöd. Många har lotsats till träffpunkter/mötes-platser (se tabell 2 sid. 20) och många har haft be-hov av hjälp, framförallt med städhjälp och föns-terputsning.

Professionens betydelseSamtliga hembesökare har många års yrkeserfa-renhet och upplever sina respektive professioner och yrkeserfarenheter som värdefulla för det här arbetet. De är medvetna om att den professionel-la bakgrunden och deras erfarenheter spelar roll i arbetet med förebyggande hembesök. Alla är ense om att det är viktigt med social kompetens, att kunna läsa mellan raderna och fånga upp det som inte sägs. Det är viktigt att ha erfarenhet av att möta människor. Att kunna känna av situationen i samtalet, att hitta inkörsporten. Det ligger också i professionen och erfarenheten att kunna bedöma vad som är bra insatser och effekter.

Hembesökarna betonar hur viktigt det är att lärandet ligger på deras sida. De vill lyfta blicken till det som fungerar och medvetandegöra den äldre om vilka resurser som finns. Det är lätt att

6

ta på sig en expertroll som signalerar – ”vi vet minsann”. Det är viktigt att formulera frågor som leder till reflektion och att öppna samtalet istället för att stänga det. Förutsättningslösa samtal inne-bär att de äldre tar upp problem spontant och har filosofiska tankar om hur det är att bli gammal.

SamverkanDe tre projekten ligger hos stadsdelarna men med tydliga ambitioner och mål för samverkan framför-allt med primärvården. I Tuve-Säve fanns en mer formell grund för samverkan sedan flera år medan det i de andra stadsdelarna i högre grad har skett en uppbyggnad av nätverk och samarbeten genom arbetsgrupper kring projekten. Samarbetet mellan stadsdelar och primärvård samt med andra aktö-rer har ökat i samtliga stadsdelar under hela tiden som projekten följts.

Ett resursperspektivFörebyggande hembesök är en verksamhet där eventuella besparingar fördelar sig såväl inom kommunen som inom landsting/region. Så kan till exempel en ökad upplevelse av trygghet och stöd till sociala aktiviteter förebygga somatisering och minska besöken på vårdcentralen. I den här stu-dien finns det ingenting som ger några belägg för att förebyggande hembesök skulle belasta andra verksamheter vare sig i tidsuttag eller i kostna-der, snarare tvärtom. Med en enkel matematik kan man visa att 566 besök har genomförts där människor har fått hjälp med kontakter till lä-kare, apotek, larm, spisvakter, fixare, hjälpmedel, biståndsbedömare, anhörigstöd, en mängd sociala aktiviteter etc. Om dessa lotsningar har medfört att bara tre personer kunnat bo kvar hemma ytter-ligare ett år vardera istället för att flytta till äldre-boende, så är hela kostnaden för de tre lönerna in-tjänad.

Projektformens betydelseProjekten har givit stadsdelarna möjlighet att ut-veckla modeller för hur förebyggande hembesök kan bedrivas på ett framgångsrikt sätt. I samtliga stadsdelar har projektet satt igång en process som skapat förväntningar. För de äldre som har fått hembesök är det en bekräftelse på att de finns och hembesökarna har som enskilda personer blivit väldigt viktiga för de äldre. Samverkan, framför-allt med primärvården har utvecklats och fått en form. Frågan är nu om och hur erfarenheterna av förebyggande hembesök kan implementeras i den ordinarie organisationen.

Har projektens syften och mål uppfyllts?Utvärderingen visar tre projekt som drivs i olika lokala sammanhang och skiljer sig åt när det gäller planering, syfte, tillvägagångssätt och metoder. Hembesökarna har arbetat efter sina förutsätt-ningar när det gäller resurser, erfarenheter och kompetens. Detta har förmodligen lett till ett bätt-re resultat för de äldre än om de hade försökt ar-beta efter en enhetlig modell där kvalitativa delar i hembesöken riskerat att bli lidande. Min uppfatt-ning är att de tre stadsdelarna under tiden som stu-dien har pågått har uppfyllt de mål och syften som angavs i respektive projektplan.

Till slut Förhoppningen är att den här utvärderingen ska ge stöd för förebyggande och uppsökande hem-besök som ett sätt att planera trygghet för äldre. Den kunskap som upparbetats i de tre stadsde-larna är omfattande och det är därför viktigt för verksamheterna att tillvarata erfarenheter från projekten i sin planering för framtiden. Det finns naturligtvis många sätt att planera trygghet för äldre. Seniorhörnan i Tuve–Säve är exempel på en sådan verksamhet. För att nå så många äldre som möjligt kommer det dock alltid att finnas behov av en förebyggande, uppsökande verksamhet som är öppen, lyssnande, lyhörd och som frågar: Vad kan vi lära av dig?

7

Introduktion Tron på förebyggande arbete som ett sätt att öka befolkningens välbefinnande samt minska kostna-derna för sjukvård är stark och på framväxt inom folkhälsoområdet. En befolkning som blir allt äldre i kombination med den ökade kunskapen om att hälsofrämjande aktiviteter även sent i livet har positiva effekter gör att olika typer av förebyg-gande och preventiva insatser väcker stort intresse inom både primärvården och äldreomsorgen.

Följande historia berättas av en hembesökare i ett av de tre projekt som denna rapport handlar om:

Vid ett besök hos ett par som bor i en lägenhet i centrala Göteborg verkar allt bra även om det mest är mannen som för ordet. Hembesökaren pratar med paret om hur de har det, de diskuterar den information hon har med sig och vilka eventuella behov som paret kan ha. Någon dag efteråt hör mannen av sig till hembesökaren. Han har stängt in sig på toaletten och ringer i smyg för att berätta om parets situation. Frun är demenssjuk och mycket misstänksam. Han upplever att hon följer honom tätt i hälarna under varje vaken stund och han kan inte lämna henne ensam för en sekund. Han är helt slut. Det förebyggande hembesöket har gett honom ett ansikte, någon som frågar hur de har det och en rela-tion som inger förtroende och möjlighet till avlastning.

I de flesta fall är äldre över 80 år friska och pigga och klarar sig bra. Kunskapen är dock relativt be-gränsad om de möjligheter till hjälp som svarar mot de behov som finns idag och kan uppkomma i en nära framtid. Hjälpen levereras av flera olika aktörer och när det väl inträffar något allvarligt skapas mycket oro av det enkla faktum att man inte vet vart man ska vända sig. Frågan är därför om kommunerna tillsammans med primärvården kan planera för trygghet genom uppsökande verk-samhet och större samverkan mellan verksamheter och utförare.

Inom hela folkhälsoområdet har under en längre tid stora ansträngningar gjorts för att röra sig från ett sjukdomsinriktat synsätt till ett hälso-främjande, där människor i alla åldrar i högre grad bör inspireras och påverkas att ta mer ansvar för sin egen hälsa. En grundtanke är att hälsofräm-jande åtgärder förbättrar välbefinnande och livs-kvalitet genom att ge människor kontroll över det egna livet. Studier visar också att hälsofrämjande och förebyggande insatser har stor betydelse även för äldre människor (Thorslund & Wånell 2006). Den äldre personens rätt till självbestämmande och makt över sitt liv trots att han eller hon ofta är beroende av ett otal verksamheter betonas. En del i detta är att bli informerad om samhällets utbud av tjänster inom välfärdsområdet.

För den äldre är mötet med olika beslutsfat-tare och olika utförare, som har olika uppdrag och olika gränser för sina verksamheter, svårt att överblicka. Information, tjänster och vård levere-ras framförallt av kommunens äldreomsorg och primärvården och dessa är i sin tur uppdelade i delverksamheter. Verksamheterna sätter dessut-om ofta gränser mot de människor som de är till för genom sin brist på tillgänglighet. Kommuni-kationslösningar byts ut i takt med den tekniska utvecklingen och för äldre personer kan såväl knapptelefoner som internet innebära oöverstig-liga hinder. Det är också svårt att fråga efter nå-got som man inte ens är medveten om att det finns. Verksamheter som karaktäriseras av bristande samordning och bristande tillgänglighet beskrivs ofta som ”stuprörsorganisationer” (Arman 2007).

I likhet med till exempel Äldrelotsen1 är före-byggande hembesök ett led i integreringen mellan verksamheter med olika funktioner för äldres väl-färd (Arman 2007). Det är en form av uppsökande verksamhet som syftar till att informera den äldre om tillgängliga möjligheter samt vid behov lotsa

Inledning

1 Äldrelotsen är en telefonjour i ett antal stadsdelar i Göteborg dit personer över 75 år kan ringa och ställa frågor om vad som helst, dygnet runt.

8

personer till olika verksamheter. Ett annat syfte är att utforska vilka behov de äldre har för att ge kommunens äldreomsorg information i syfte att skapa nya möjligheter i framtiden. Förebyggande hembesök drivs som projekt och finansieras med statliga stimulansmedel. Projekten landar i kom-munerna med olika stark anknytning till ordinarie verksamhet.

I ett regeringsbeslut från 2007 står att förebyg-gande hembesök är en viktig metod för att nå grup-per som annars är svåra att nå med information. Vidare anges att hembesöken ska erbjudas perso-ner som är 80 år och äldre och som bor i ordinärt boende och inte har insatser från äldreomsorg eller hemsjukvård. Man anser att förebyggande hembe-sök är en viktig metod när det gäller information kring kommunens möjligheter och aktiviteter när det gäller livsstil och hälsa samt sociala aktivite-ter. Det är också viktigt för att förebygga fallska-dor, bland annat genom servicetjänster i hemmet. Man anser att äldre personers sociala behov behö-ver uppmärksammas i större utsträckning och att det ofta dolda anhörigstödet behöver lyftas fram i högre grad. Dessa insatser tror man kan medföra såväl hälsomässiga som ekonomiska vinster för individen och för samhället (regeringsbeslut nr 6:2007-01-18).

Förebyggande hembesök är sedan år 1998 lag-stadgade i Danmark, sedan 1990 i England och i Australien sedan 1999. I Sverige finns ingen lag-stadgad skyldighet till förebyggande hembesök. Både socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårds-lagen påbjuder dock uppsökande verksamhet. I socialtjänstlagen anges exempelvis att ”Social-nämnden skall göra sig väl förtrogen med levnads-förhållandena i kommunen för äldre människor samt i sin uppsökande verksamhet upplysa om so-cialtjänstens verksamhet på detta område” (5 kap 6 § socialtjänstlagen, SFS 2001:453). Sjukvårds-huvudmännen har ett ansvar för förebyggande och hälsofrämjande insatser. I hälso- och sjukvårdsla-gen anges bland annat att ”hälso- och sjukvården skall arbeta för att förebygga ohälsa. Den som vänder sig till hälso- och sjukvården skall när det är lämpligt ges upplysningar om metoder för att förebygga sjukdom eller skada” (2 § hälso- och sjukvårdslagen, SFS 1982:763, lag 1998:1660).

Det finns klara beröringspunkter mellan det ansvar som hälso- och sjukvårdslagen ger sjuk-vårdshuvudmännen och det ansvar för uppsö-kande verksamhet som socialtjänstlagen ger kom-munerna. Kommunernas ansvar för uppsökande verksamhet och landstingens ansvar för att ge den

enskilde kunskap om hur man vårdar sin hälsa, kan på olika sätt integreras och samordnas. Före-byggande hembesök till äldre utgör ett exempel på detta.

Syfte I de tre stadsdelarna Centrum, Linnéstaden och Tuve-Säve i Göteborg har förebyggande hembesök till äldre över 80 år genomförts med hjälp av stat-liga stimulansmedel. FoU i Väst/GR fick i uppdrag av Göteborgs Stad/Senior Göteborg att utvärdera projekten under 2008 och fram till juni 2009.

Projekten i de tre stadsdelarna innebär att äldre över 80 respektive 81 år som inte har någon kontakt med äldreomsorgen tidigare får informa-tion om de möjligheter till stöd, hjälp och sociala aktiviteter som kommunen kan erbjuda, lotsning till hälso- och sjukvård samt till frivilliginsatser. Totalt har 566 personer tackat ja till hembesök i de tre stadsdelarna under perioden.

Utvärderingen fokuserar på projektens genom-förande och samverkan mellan olika aktörer. Den rör betydelsen för de äldre samt övriga inblandade aktörer och slutligen upplevelsen hos de äldre av de förbyggande hembesöken samt upplevelserna hos de personer som arbetat med de förebyggande hembesöken.

Utvärderingens syfte är att: – stödja stadsdelarna Centrum, Linnéstaden

och Tuve-Säve i deras implementering av satsningen ”förebyggande hembesök”

– öka förståelsen och bidra till kunskapsut-veckling kring förebyggande hembesök ge-nom att följa, beskriva och värdera satsning-en

– bidra med ett underlag som gör det möjligt för uppdragsgivaren Göteborgs Stad att be-döma förutsättningarna för framtida sats-ningar på förebyggande hembesök.

Rapportens dispositionRapporten är disponerad så att en kort teoretisk bakgrund och en genomgång av erfarenheter kring förebyggande och uppsökande hembesök följer efter detta inledande kapitel. I kapitel tre presen-teras utvärderingens perspektiv och metod. I ka-pitel fyra presenteras resultatet av utvärderingen och i kapitel fem förs en diskussion kring resultatet och slutsatser presenteras. I bilagorna presenteras arbetet i de tre stadsdelarna mer detaljerat, med utgångspunkt i hembesökarnas erfarenheter och upplevelser. l

9

Förutom en kort diskussion om forskning kring äldres livssammanhang går jag här igenom

några begrepp som jag anser har betydelse för möjligheterna att diskutera resultatet och dra slut-satser av de tre projektens sätt att arbeta.

Äldres livssammanhangMed den äldre personen i fokus för det förebyg-gande hembesöket finns det anledning att fundera över vad som är karaktäristiskt för äldres vardags-liv och livssammanhang.

Utifrån ett livsloppsperspektiv består vår var-dag av vanor och rutiner som förändras under li-vets gång. De basala biologiska behoven av sömn och föda styr dagarnas rytm för alla och sätter ramar för vad som är möjligt. För de riktigt unga och för de riktigt gamla upptar dessa aktiviteter en större del av dygnet, medan befolkningen i den yrkesverksamma åldern har ork och förmåga att mellan måltider och sömn utföra en mängd oli-ka aktiviteter, bland annat yrkesarbeta (Nordell 2002). Att mäta ålder kronologiskt är ett modernt fenomen och i många kulturer är det fortfarande den funktionella åldern, det vill säga individens förmåga att fullgöra vissa funktioner, som är sty-rande. Den tidsperiod då man betecknas som äldre har ökat och fortsätter att öka och numera talar man ofta om den tredje åldern (65-79) och den fjärde åldern – sista delen av livet (80-) (Thors-lund, Larsson 2002).

Äldre människor är unika individer med spe-ciella önskningar, behov och hinder. Forskning visar att vår personlighet blir tydligare och mer accentuerad allteftersom åren går. I den tredje ål-dern lever många äldre fortfarande ett aktivt och vitalt liv. Jämfört med den yrkesverksamma åldern tar man det lite lugnare och fyller dagen med ak-tiviteter som man väljer själv. Det kommer dock en tid när förmågorna börjar svikta och man be-höver stöd och hjälp. Risken ökar för att drabbas av sjukdomar och funktionsnedsättningar. Den

fjärde åldern karaktäriseras av nedsatt fysisk eller psykisk funktionsförmåga och många blir ofta be-roende av andras (make/maka eller äldreomsorg) vård och omsorg. Även om 80 år och äldre är en heterogen grupp karaktäriseras det ”normala” åldrandet av att ha en eller flera kroniska sjukdo-mar och funktionsnedsättningar i högre åldrar. De flesta blir i livets slutskede på något sätt beroende av andras omsorg (Thorslund, Larsson 2002, A-I Berg 2008).

Kvinnor lever längre än män och är ofta gifta med män som är äldre än de själva. Det innebär att i åldersgruppen 75-84 är det dubbelt så stor an-del kvinnor som män som är ensamboende. Kvin-nor har sämre ekonomiska marginaler och också mer hälsoproblem. Sannolikheten för att ha flera kroniska sjukdomar är nästan dubbelt så stor för kvinnor 85-89 som för jämnåriga män. Eftersom stöd från en sambo ofta är avgörande för att kun-na bo hemma vid funktionsnedsättning påverkar det möjligheterna att bo kvar i hemmet för både ensamstående kvinnor och änkor (Thorslund, Larsson 2002).

En avhandling från psykologiska institutionen av Anne Ingeborg Berg 2008, med 453 undersök-ningspersoner mellan 80 och 98 år, visar att goda sociala relationer och känsla av inflytande över sin livssituation är viktigare än hälsa för personer över 80 år. Det är dock viktigare med kvalitet i umgäng-et, att träffa få betrodda personer, än kvantitet. Välbefinnandet försämras för nästan alla med till-tagande ålder, liksom om man förlorar en partner (något som är särskilt tydligt för män).

Äldres beroende av professionella verksamheterAtt bli äldre innebär ofta att bli tvungen att möta ett otal verksamheter inom hälso- och sjukvård och social omsorg som har olika uppdrag och begräns-ningar för vad de utför, olika beslutsfattare, olika

Teoretisk bakgrund och tidigare studier

10

utförare samt olika kostnader. Inom äldreområdet arbetar yrkesgrupper vars yrkeskunskaper vilar på skilda kunskapsbaser. Biståndsbedömare och verksamhetsansvariga har ett samhällsvetenskap-ligt synsätt och deras arbete styrs av socialtjänst-lagen. Sjuksköterskor, sjukgymnaster och arbets-terapeuter har ett medicinskt/vårdvetenskapligt synsätt och deras arbete styrs av hälso- och sjuk-vårdslagen (Nordström, Dunér, 2003). Det pågår en ständig diskussion om yrkesgruppernas arbets-uppgifter och gränsdragningen mellan deras verk-samhetsområden är flytande. För de äldre som är mottagare av expertkunskapen flyter olika pro-fessionella områden ofta ihop. Gränserna är inte klara och det är inte alltid tydligt för dem vilka ar-betsuppgifter som respektive yrkesgrupp skall eller bör utföra. Vid sidan av kommunen och det infor-mella nätverket ger landstingens primärvård och sjukhusvård, frivilligorganisationer och privata företag, vård och omsorg till äldre (ibid).

Tillgängligheten till verksamheternas tjänster är ofta begränsad dels genom individens kapaci-tetsbegränsningar, dels genom användargränssnitt som inte är anpassade för de äldre. En äldre per-son med lite dåligt närminne bli osäker och tap-par bort var i processen han/hon befinner sig under väntetid och knapptryckningar i en tonvalstelefon. Omkring en fjärdedel av de äldre har tillgång till datorer idag (SCB 2008). Skillnaden är dock stor mellan könen och åldersgrupper.2 Detta förhållan-de är dock under snabb förändring och i en nära framtid kommer de flesta äldre att vara datorvana, men otvetydigt har den tekniska utvecklingen i verksamheter som ska tjäna de äldre gått betydligt snabbare än i de äldres hushåll.

Äldres trygghet och tillit till professionella verksamheterGiddens (1996) kallar den typ av byråkratiska sys-tem som bygger på professionell expertis3 och som organiserar allt större delar av vår miljö i det mo-derna samhället, för expertsystem. Den moderna

människans beroende av expertsystem, där bland andra primärvården och kommunernas äldreom-sorg ingår, står i skarp kontrast till det förmoder-na samhället där individens livssammanhang var starkt förankrat i lokalsamhället och de sociala re-lationerna framförallt byggde på släktskap.

Idag har det lokala sammanhanget brutits upp och tillit måste därför utvecklas mellan individer. Tillit vinns genom värme och öppenhet och den har blivit ett projekt att arbeta med. Vår omsorg om relationer i den betydelse ordet fått idag är ett uttryck för detta. Relationer är band som är flä-tade av tillit, där tilliten inte är något givet utan innebär en process av att man ömsesidigt öppnar sig för varandra (ibid.).

Inom professionella organisationer som äldre-omsorg och primärvård är det därför i mötet med de professionella och den tillit som då utvecklas till dem, som lekmannen kan bli försäkrad om att or-ganisationen verkligen förfogar över den kunskap och färdighet som man inte har tillgång till själv. Den brist på tillit som dåliga erfarenheter ger, ex-empelvis upprepade resultatlösa kontaktförsök el-ler dåligt bemötande, kan leda till cynism hos lek-mannen eller till en önskan att lösgöra sig från hela systemet (ibid). Robert Kegan (1994) visar också att om skillnaden är stor mellan de krav som ställs på individen från omgivningen och den egna för-mågan att leva upp till kraven, är risken stor att känslor av hjälplöshet och alienation genereras som i sin tur leder till ohälsa.

Inom välfärdsområden försöker man lösa en del av den så kallade ”stuprörsproblematiken” genom samverkan och det finns ett behov av att skapa nya gränsöverskridande roller för att (åter)skapa tilliten hos de människor som verksamhe-terna är till för.4 Inte sällan tillskapas projekt i syfte att utveckla nya modeller för att öka tillgänglighe-ten hos verksamheterna och i dessa anställs sedan personer som kan fungera som en slags gränsöver-skridare mellan en verksamhet och lekmannen och mellan lekmannen och andra verksamheter. Pro-jekten kan skapa spänningar i den ordinarie verk-

2 I åldersgruppen 75-84 år hade år 2005 totalt 26,6% tillgång till dator, 34,4% av männen och 20,7% av kvinnorna. I ålders-gruppen 85+ hade totalt 9,4% tillgång till dator, 18,9% av männen och 4,4% av kvinnorna (SCB 2008).

3 Profession definieras i nationalencyklopedin som yrke, vars auktoritet och status bygger på hög formell utbildning som ofta är universitetsbaserad. Den specialisering och arbetsdelning som industrialismen medförde gav upphov till en mängd nya professioner och en allmän strävan mot professionalisering. Professionalisering är därmed den process som leder till att en yrkesgrupp tillägnar sig den kompetens som är utmärkande för en profession. Professionalism leder ofta till att yrkesgruppen erhåller legitimation, vilket tillsammans med regler för utövande av yrket innebär monopol på yrket (NE).

4 För människor i arbetslivet är gränserna mellan arbetsförmedling, försäkringskassa och hälso- och sjukvård ett tydligt exempel där speciellt personer med funktionshinder har behövt hjälp för att klara av hindren i systemen (Nordell 2007).

11

samheten och tenderar även att skapa nya sociala enheter (Johansson, Löfström, Ohlsson 2000). Projekt och de som arbetar i det står i fokus på gott och ont medan ordinarie verksamhet inte är synlig på samma sätt. Projekten stör den gängse ordning-en och det kan lätt uppstå kommunikationspro-blem och revirstrider.

Ett salutogent synsättHistoriskt är hälsobegreppet holistiskt och grun-dar sig i filosofiska och religiösa tankesätt, men den moderna medicinska utvecklingen har lett till en nära anknytning till den medicinska vetenska-pen och en definition av begreppet hälsa som från-varo av sjukdom. Insikten om begränsningen i det sjukdomsinriktade hälsobegreppet har gett upp-hov till en mångfald definitioner som är mer holis-tiska och inriktar sig på hälsa som fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande (Medin & Alexanders-son 2000).

Nära besläktat med det holistiska hälsobegrep-pet är hälsofrämjande arbete som avser att ge stöd åt individen att själv kunna förbättra sin egenupp-levda hälsa, till skillnad från sjukdomsförebyggan-de som avser att förhindra att en specifik sjukdom uppkommer (ibid.). WHO (2006) beskriver det som en vittomfattande social och politisk process med syfte att möjliggöra för människan att få ökad kontroll över de faktorer som påverkar hennes hälsa.

Införlivandet av ett salutogent synsätt inom folkhälsoområdet och i äldreomsorgen kan ses som ett försök att förändra underliggande materi-alistiska antaganden kring kropp och själ som un-der många år har lärts ut och varit oskrivna teman i det professionella arbetet, speciellt inom medi-cinen (ssf-swenurse.customer.ntech.se/library/.../jan_bengtsson.pdf ). Den medicinska modellen fokuserar på sekundärprevention (tidig upptäckt, reduktion av dödlighet) medan folkhälsoperspek-tivet fokuserar på egenmakt, autonomi, oberoende beslutsfattande och självkänsla (Clark 2001).

Det salutogena synsättet bygger på Antonov-skys teori om känsla av sammanhang (KASAM), där hälsa ses som en dynamisk process som rör sig mellan ytterligheterna hälsa och ohälsa (Antonov-sky 1991).

KASAM består av tre bärande begrepp:

Begriplighet som är den kognitiva komponen-ten, att det som händer personen är förstå-eligt, strukturerat och förutsägbart.

Hanterbarhet beskriver tillgängliga resurser,

om personen kan möta och hantera de in-tryck och kravfyllda situationer i livet som krävs.

Meningsfullhet vars komponenter är emotio-nella och motivationsskapande. Den tredje komponenten poängterar vikten av delak-tighet, att man medverkar i de processer som påverkar ens dagliga liv (Antonovsky 1991).

Begreppet KASAM värderar inga specifika strate-gier utan speglar de förutsättningar som en individ har att handskas med situationer som upplevs som svåra.

Senior Göteborg har beslutat att fokusera på de faktorer som ger välbefinnande genom projek-tet ”Salutogent perspektiv”. Det innebär att äld-reomsorgen ska bli bättre på att möta de gamlas behov av meningsfullhet. Målet är att det saluto-gena perspektivet ska vara introducerat för samt-liga medarbetare inom äldreomsorgen inom en fy-raårsperiod (Göteborgs Stad).

Förebyggande hembesök – tidigare erfarenheterAtt förebygga innebär att förhindra att någonting sker, eller att påverka en process i en riktning som är mer önskvärd ur ett visst perspektiv. Förebyg-gande arbete pågår inom alla sektorer i samhället, inte minst inom olika delar av industrin samt kraft-produktion där underhållsplanering är en bärande del i verksamheten. Det beror på att kostnaderna för ett kontinuerligt förebyggande arbete alltid är låga i förhållande till de stora kostnader som upp-står vid ett produktionsstillestånd. När det gäller exempelvis kärnkraftverk, där dessutom risken för människoliv räknas in, har det förebyggande arbe-tet mycket hög prioritet.

I arbete inom det sociala området samt hälso- och sjukvård, där huvudobjektet för arbetet är människoliv, räknar man inte på samma sätt. Del-vis på grund av tradition och gammal vana men också därför att det finns oräkneliga variabler att ta hänsyn till i processer som inte kan förutses och styras, vilket innebär osäkra och mångtydiga re-sultat.

Förebyggande arbete är att göra det som är viktigt men inte akut. Bland många professionel-la är det en allmänt vedertagen åsikt att förebyg-gande åtgärder som människor själva vidtar och som stöds av samhället kan förbättra deras välbe-finnande och livskvalitet. Mycket tyder på att ett förebyggande arbete även kan medföra att kostna-

12

derna för vård och omsorgsgivande organisationer minskar, men i de öppna processer som förebyg-gande arbete pågår och ofta som ett samarbete mellan olika organisationer, är det svårt att mäta. Förebyggande hembesök har karaktären av en so-cial process och är därför svår att utvärdera med samma modell som man utvärderar medicinska in-satser (Clark 2001).

Med förebyggande hembesök försöker man ofta uppnå många syften. Bland annat att informe-ra om samhällets stöd och service, upptäcka sjuk-domar och hälsorisker samt påverka livsstil och välbefinnande. Det är även en möjlighet att ta reda på vad äldre tycker och vilka behov de har för att kunna utveckla verksamheten inom äldreområdet.

Internationella studierFör närvarande finns ingen internationell samstäm-mighet kring vilka hälsoeffekter som hembesöken ger. Flera studier, speciellt i Danmark, har dock vi-sat att förebyggande hembesök leder till positiva resultat både för individ och för samhället. Fors-kare har kunnat påvisa att förebyggande hembe-sök fyller både en fysisk såväl som en psykosocial funktion, bland annat genom att äldre som fått så-dana besök upplever ökad livskvalitet och råkar ut för färre fallolyckor än andra äldre (van Haastregt m fl 2000). Studier har också visat att dödligheten bland äldre som fått förebyggande hembesök kan fördröjas (Ploeg m fl 2005). De positiva överlev-nadseffekterna gäller i synnerhet de yngre äldre (under 80 år) som fått hembesök och under förut-sättning att interventionen inkluderar flera uppföl-jande besök. Det finns också resultat som tyder på att effekten försvinner när interventionen avslutas (Sahlén m fl 2006, Söderhielm-Blid m fl 2007). Det finns dock inte fog för att hävda att förebyggande hembesök är den mest kostnadseffektiva formen för förebyggande arbete (van Haastregt mfl 2000, Elkan, mfl 2001, Stuck mfl 2002, Ploeg mfl 2005 i Sherman mfl 2007).

Internationellt har Danmark varit en föregång-are när det gäller förebyggande hembesök. Där har ett omfattande forsknings- och utvecklingsarbete visat att förebyggande hälsosamtal haft en positiv effekt. Hembesöket har skapat trygghet och tillit, vilket får betydelse för upplevelse av livskvalitet och vårdkonsumtion. En uppföljning i 34 danska kommuner visar att förebyggande hembesök haft effekter på kvinnors funktionsförmåga men inte på männens. Man har också visat att de ökade kostnadernas sparas in i längden. Erfarenheterna

ledde till att Danmark lagstiftade om rätten till fö-rebyggande hembesök för personer som är 75 år och äldre. Man har sett tendenser till ökad livs-längd vid uppföljande besök och även ökat kvar-boende i eget hem (Socialstyrelsen 2002).

I en kunskapsöversikt från WHO 2004 om aktuell forskning kring förebyggande hembesök efterfrågar man mer kunskap kring vad som ger ef-fekt, vilken utbildning en hembesökare bör ha, hur många hembesök som bör göras samt vilka grup-per som bör få besöken (Sherman m fl 2007).

Svenska studierSedan 1999 har statliga stimulansmedel för före-byggande hembesök sökts av ett stort antal kom-muner och en mängd olika studier och projekt har genomförts. Här redovisas ett urval av tidigare ge-nomförda och vägledande studier.

1999-2002 genomfördes 21 försöksverksam-heter i olika delar av Sverige. I försöksverksamhe-terna som försiggick inom en samverkansram där kommunens äldreomsorg, hemsjukvård och pri-märvård ingick, ville man utveckla metoder kring förebyggande hembesök och bygga upp kunskap om hur man kan förebygga ohälsa och vårdbehov bland äldre. Den uppsökande verksamheten skulle ske på individnivå och basen var regelbundna be-sök i hemmet. Hembesöken skulle genomföras av personal med såväl medicinsk som social kompe-tens. Yrkesgrupper med dessa kvalifikationer kan vara biståndshandläggare, sjuksköterskor och ar-betsterapeuter. Försöksverksamheterna föll väl ut och både de deltagande seniorerna och personalen som genomförde besöken var nöjda och önskade att verksamheten skulle fortsätta (Hellner 2002).

I Stockholms län genomfördes en randomise-rad kontrollerad studie. Här ingick 16 vårdcen-traler i områden med liknande socioekonomisk struktur. De delades in i åtta studiegrupper och åtta kontrollgrupper. Hembesöken gjorde hos 75-åringar och genomfördes av distriktssköterskor som fått en dags fortbildning. De gjorde ett hembe-sök och följde upp det vid behov. Den samverkan som skedde med kommunen berodde mer på per-sonliga kontakter än uppläggning och organisa-tion initialt. Här kunde man styrka vissa effekter. Till exempel så ökade kunskapen om kommunens utbud av äldreomsorg och tillgång till hjälpmedel. Kunskapen ökade också om vilka fritidsaktiviteter som står till buds samt om läkemedelseffekter och minskade biverkningar. Efter ett år var förekom-sten av värk och smärta oförändrade i studiegrup-

13

pen medan personerna i kontrollgruppen upplevde försämringar (Sherman m fl 2007).

I Nordmaling har en intervention följts veten-skapligt. Målgruppen bestod av personer som var 75 år och äldre och som inte hade stöd och hjälp från äldreomsorgen. Gruppen som fick hembesök jämfördes hela tiden med en kontrollgrupp som inte fick motsvarande besök. Målgruppen fick 2 besök/år under 2 år. Resultaten av projektet var goda. Upplevelse av oro och smärta minskade och man kände sig friskare och hade färre besök i sjuk-vården. Personerna i målgruppen, speciellt kvin-nor och ensamboende, upplevde sig mindre socialt isolerade. Man kunde också notera en ökad livs-längd, vilket gjorde interventionen samhällseko-nomiskt lönsam, då kostnaden blev relativt låg för att öka livslängden. (Sahlén mfl. 2006).

I en pågående interventionsstudie ”Livslots för äldre” som är ett samarbetsprojekt mellan stads-delarna Örgryte och Härlanda i Göteborg, pri-märvården och Vårdalinstitutet, jämför man tre grupper över 80 år. Den första gruppen får före-byggande hembesök. Den andra får en utbild-ningsinsats med ett uppföljande hembesök och den tredje gruppen är en kontrollgrupp som får sedvanlig information. De tre grupperna följs upp av forskare efter tre månader, 1 år och 2 år för att jämföra deras hälsoläge. Delrapport 2008 visar hittills goda resultat (Rudholm 2009).

Faktorer som har nämnts för att åstadkomma positiva effekter av hembesöket är hembesökarens professionella kunskap, god ömsesidig kontakt mellan hembesökaren och den äldre, att hembesö-ken bör vara strukturerade och innehålla saklig in-formation, att hembesöken bör vara minst två per år och att det bör ske uppföljningar mellan sam-talen. Andra omständigheter som kan bidra är att den enskilde tas på allvar och görs delaktig i beslut och att han/hon får trygghet av att känna ”syste-met” (Cornelius & Wånell 2005).

Ett nyligen avslutat projekt på Orust omfat-tade 755 personer över 79 år. Resultaten visar att den uppsökande verksamheten har bidragit till ökad trygghet och att de äldre som fått besök har känt sig betydelsefulla, sedda och bekräftade (Ed-man 2009).

Exempelvis Sahlén m fl (2006) menar att det är viktigt att tydliggöra att syftet med verksamheten förebyggande hembesök är att vidmakthålla hälsa och minska sjuklighet hos seniorer. Lokala aktörer kan argumentera för förebyggande hembesök som ett sätt att lösa personalfrågor eller för kartlägg-

ning. Detta kan vara positiva bieffekter men om det blir viktigast finns det billigare och effektivare metoder att ta till.

Sammanfattningsvis har studierna rapporte-rat att livslängden har ökat och att människor bor kvar längre i sina hem. Det fanns även tendenser till att kvinnor och personer som levde ensamma gynnades mer av besöken. Endast enstaka studier har undersökt psykisk hälsa, livskvalitet och väl-befinnande. Mötet mellan besökaren och den äldre är också otillräckligt belyst. Enligt Världshälso-organisationen (WHO) som 2004 publicerade en sammanställning kring aktuell forskning om hem-besök återstår frågor om a) vad som ger effekt; b)vilken utbildning hembesökaren bör ha; c) hur många hembesök som behövs göras; d) vilka grup-per som bör få besöken (Söderhielm m fl 2007).

Enligt Sahlèn (2006) visar samtliga studier att för att förebyggande hembesök ska lyckas är det viktigt med a) hembesökarens professionella kun-skap; b) god ömsesidig kontakt; c) strukturerade samtal med sakkunnig information; d) uppföljning av samtal samt e) att den enskilde tas på allvar och görs delaktig i beslut. l

14

I den här utvärderingen studeras tre projekt med olika förutsättningar som genomför förebyg-

gande hembesök i sina respektive stadsdelar. Pro-jekten drivs i stadsdelar som i hög grad skiljer sig åt demografiskt, geografiskt och organisatoriskt. Projektgrupperna är sammansatta på olika sätt och består av personer med olika utbildningsbak-grunder och professionella erfarenheter. Verksam-heterna är kunskapsintensiva och professionalite-ten hos de berörda består vid sidan av utbildning och yrkeserfarenhet, även av det tysta kunnandet, av förmåga att läsa sammanhang och se helheter, samt andra personliga förutsättningar.

Projekten har i samtliga fall planerats och igångsatts oberoende av varandra. Deras upp-dragsbeskrivningar, mål och syften skiljer sig åt. Samtliga projekt har också under projekttiden flera gånger fått ändrade tidsramar, beroende på möjligheten att söka och få statliga stimulansbi-drag. Projektens individuella tidsramar stämmer därför inte överens med varandra och utvärdering-ens tidsram stämmer inte med projekten. Tidsra-men för insamling av empiri inom utvärderingen är därför avgränsad till perioden 1/3 2008 – 1/5 2009.

Metoder för insamling och analys av dataTraditionellt har utvärdering ofta skett utifrån ett tekniskt perspektiv, vilket innebär att uppmärk-samheten riktas mot kvantitativt mätbara förhål-landen, som till exempel ekonomiska fakta. Ytter-ligare ett steg är att utveckla en djupare förståelse för att se sammanhang och att ge det som studeras en mening. Resultatet av en verksamhet är i grun-den en social konstruktion och inte en objektiv re-alitet som kan mätas på ett entydigt sätt (Karlsson 1999).

Vilken typ av verksamhet vi har att göra med har också betydelse för vad som kan mätas. Alla verksamheter

är inte möjliga att mäta med avseende på effekter. Det gäller bl. a. sådana verksamheter vars viktigaste effekter kanske inte visar sig förrän på mycket lång sikt, eller de verksamheter som sker i förebyggande syfte. Ett konkret exempel på särskilt svårmätta verksamheter är förebyggande program som är vanligt förekommande inom exempelvis socialtjänsten. Hur kan man mäta effekter som förhindras? (Lindgren 2006, s 62)

I den här utvärderingen var uppgiften att säga något gemensamt om tre sinsemellan olika ut-värderingsobjekt med en stor mängd varierande material och en oändlig mängd variabler att ta hänsyn till. Metoderna för insamling av material har därför inte låsts fast i initialskedet utan valts efterhand som utvärderingen har fortskridit. Ma-terialet har sedan samlats in i enlighet med ”mätt-nadsprincipen”, det vill säga att det finns en nivå där varje ny informant inte tillför mer till helheten. En viktig del i metoden var en kontinuerlig dialog och återföring av resultat och reflektioner mellan deltagarna i stadsdelarna och utvärderaren så att det finns enighet kring den slutliga värderingen och bedömningen. Min roll som utvärderare var i det här fallet att vara en samordnande resurs som gav ett samlat omdöme utifrån ett mer principiellt övergripande värderingsperspektiv.

Under projekttiden hade vi totalt sex gemen-samma möten, två per termin, med hembesökare och projektansvariga för projekten i samtliga tre stadsdelar. Träffarna har varit mycket uppskattade då de gett möjlighet för de berörda hembesökarna och projektansvariga att dra nytta av varandras erfarenheter och diskutera vad som har fungerat bra och mindre bra i varje projekt. Jag har även uppsökt varje stadsdel vid minst fyra tillfällen var-dera under projektets gång för att följa upp och diskutera frågor som uppkommit. Ett kontinuer-ligt lärande har skett under projekttiden för alla inblandade, såväl för hembesökarna i stadsdelarna som för mig som utvärderare. Vid samtliga möten har minnesanteckningar förts som nu utgör en av

Utvärderingens perspektiv och metod

15

grunderna för rapporten.Initialt i utvärderingen var huvudtanken att

främst bygga materialinsamlingen på intervjuer med äldre och personer som var aktuella när det gällde samverkan. Jag behövde få en tydligare bild av den kontext som de professionella verkade i och följde därför med vid totalt nio hembesök, tre i varje stadsdel. Efter hembesöken har kortare re-flektioner nedtecknats. Det har gett möjlighet att på ett annat sätt än genom frågeformulär, skriftli-ga redovisningar och samtal kring ”hur man gör”, få en bild av hembesöket, hur det genomförs och vilka sammanhang, personer och problem som hembesökaren kan stöta på.

Intervjuerna begränsades till tolv äldre perso-ner. Fyra i varje stadsdel (kvinnor och män). Två personer har intervjuats personligen och tio i te-lefon. Avsikten var från början att göra fler inter-vjuer personligen men de äldre ville gärna säga vad de hade på hjärtat direkt i telefonen och ett besök kändes därför i de flesta fall överflödigt. Samta-len bekräftade mina iakttagelser vid hembesöken, hembesökarnas erfarenheter samt de svar på en-käter som genomförts i Linnéstaden och Tuve-Sä-ve. Urvalet gjordes av projektledarna i respektive stadsdel och leder eventuellt till en viss snedfördel-ning, eftersom de valde bort personer som de av olika skäl inte tycker var lämpliga att intervjua.5

När det gäller samverkan har sex intervjuer genomförts med två verksamhetschefer inom äld-reomsorgen och med en verksamhetschef i primär-vården, en äldresjuksköterska och två bistånds-handläggare. Dessa personer har också valts ut i diskussion med projektgrupperna framförallt uti-från kriterier som grad av samarbete och projek-tens inverkan på deras eget arbete eller verksam-hetsområde.

Förutom tillgång till det skriftliga och kvan-titativa material som sammanställts av projektle-darna i stadsdelarna, har jag bland annat deltagit i arbetsgrupper speciellt skapade för projektet, i en referensgrupp och i en styrgrupp samt ett infor-mationsmöte i ett församlingshem. Dessutom har utvärderingen presenterats och diskuterats på ett forskarseminarium och två dialogseminarier med deltagare från kommuner och primärvård. l

5 Framförallt äldre som hade problem med minnet.

16

Resultatdelen inleds med en kort beskrivning av respektive stadsdel samt det förebyggande

hembesöket. För den som vill få en fördjupad bild av projekten finns en sammanfattning av arbetet i varje stadsdel återfinns sedan i bilagorna 1–3.

Därefter följer resultatet av den empiriska stu-dien. Resultatet grundar sig i huvudsak på mina tolkningar av processen under möten och samtal med hembesökarna, skriftlig dokumentation från stadsdelarna, deltagande i hembesök och träffar samt intervjuer med äldre och samverkansaktörer.

Förutsättningar för förebyggande hembesök i tre stadsdelarCentrum I stadsdelen Centrum fanns det vid projektets bör-jan 3200 personer över 80 år och av dessa hade ca 1300 personer inte någon kontakt med äldre-omsorgen. På grund av det stora antalet äldre över 80 år valde man att göra ett slumpmässigt urval som omfattade var 4:e person. Målet var att 150 personer skulle få ett besök var.

I Centrum är projektet organisatoriskt placerat på ”Enheten för anhörigstöd och hälsofrämjande insatser för äldre” och en sjuksköterska är anställd som äldrekonsulent och hembesökare. Kring arbe-tet med förebyggande hembesök finns en arbets-grupp bestående av äldresjuksköterskor och en bi-ståndsbedömare. I styrgruppen för projektet ingår en enhetschef för biståndsbedömare, en enhetschef för enheten för anhörigstöd och hälsofrämjande instanser, en utredare i äldreomsorgen och en verk-samhetschef för en vårdcentral (Strandberg 2007).

På enheten för anhörigstöd och hälsofrämjan-de insatser, där hembesökaren är organisatoriskt placerad, finns också tre anhörigsamordnare, äld-resäkerhetsteam och personal från träffpunkter-na. Dessa personer är viktiga samarbetspartners. Genom projektet hälsolots finns ett nätverk med

externa aktörer utanför äldreomsorgens organisa-tion och hälsolotsen tillsammans med äldrelotsen är goda informationskällor.

I Centrum ser man projektet som en möjlighet att ta fram en fungerande modell under projekt-tiden och därför står lärandet i fokus.

I Centrums uppdragsbeskrivning står att ” syftet med förebyggande hembesök är att ge råd, stöd, information som kan bidra till att skapa trygghet för målgruppen samt bidra till att de äldre i Centrum bevarar sina möjligheter till ett aktivt och självständigt liv” (ibid).

Målsättningen är:• ”Att förlänga möjligheten att bo kvar hem-

ma genom att aktivt medverka till att skapa nya och hållbara nätverk. Att bryta ofrivil-lig social isolering genom att lotsa vidare till t ex träffpunkter, dagvårdsverksamhet, föreningsliv, anhörigstöd, fixare, hemtjänst samt träff med dagverksamhet m.m.

• Att ge råd, stöd och information som kan bidra till att skapa större trygghet samt att öka äldres kunskap om möjligheter till stöd i samhället.

• Att identifiera risker för fallskador genom att erbjuda säkerhetstjänster och säkerhets-rond samt att uppmärksamma behov av hjälpmedel och bostadsanpassning.

• Att uppmärksamma äldres läkemedelsan-vändning och lotsa till vårdcentral för äldre som så önskar.

• Att uppmärksamma äldre på behovet av fy-sisk aktivitet och goda matvanor. Att hitta möjligheter till måltidsställen och hitta möj-ligheter till fysisk aktivitet.

• Att identifiera dolda anhörigvårdare samt informera anhöriga som vårdar en närstå-ende om möjligheterna att få stöd och avlös-ning.” (ibid).

I Centrum utgår man från en salutogen ansats vid de förebyggande hembesöken och samtalet utgår

Förebyggande hembesök– förutsättningar, genomförande, erfarenheter

17

från tre huvudteman; kropp, själ och miljö. Ut-gångspunkten är den enskilde seniorens berättelse om sin livssituation och hans/hennes uppfattning om vad som kan upplevas som behov och hinder i vardagen.

LinnéstadenVid projektets tillblivelse bodde ca 1345 personer över 80 år i Linnéstaden (Göteborgsbladet maj 2007). Av dessa hade 494 personer ingen kontakt med äldreomsorgen.

Organisatoriskt är projektet placerat under ledningsgruppen för äldreomsorgen i Linnéstaden. En projektanställd kost- och friskvårdspedagog är projektledare och hembesökare. Projektansvaret ligger för närvarande hos utvecklingsledaren inom äldreomsorgen. Kring arbetet med förebyggande hembesök har hembesökaren under projekttiden satt ihop en arbetsgrupp med äldrevårdsteam, ar-betsterapeut, sjukgymnast, äldresjuksköterskor, biståndsbedömare, folkhälsosamordnare och sam-ordnare för Fysisk samordning på recept (FAR) samt representanter för Röda korset och Svenska kyrkan. Hembesökaren samarbetar främst med äldreteam på två vårdcentraler samt med personal från Träffpunkterna. På grund av bristande resur-ser har man under projekttiden beslutat att stänga två Mötesplatser.

I Linnéstadens projektplan skriver man att syf-tet är att genom förebyggande hembesök förbättra och bibehålla äldres hälsa genom att bryta ensam-het, passivitet och ofrivillig isolering. Man vill också kartlägga vilka behov som äldre anser sig ha och i största möjliga mån tillgodose dessa. På lång sikt är syftet att förebyggande hembesök ska ingå i den ordinarie verksamheten. Projektet ska även etablera, stärka och säkra ett samarbete med hemsjukvård, rehab och primärvård genom att ar-beta fram gemensamma hembesök och insatser för äldre (Projektplan, Linnestaden 2007).

Målet är att genom förebyggande hembesök bryta isolering, passivitet och inaktivitet hos äldre. Man vill även skapa och öka tryggheten i hemmet samt minska riskfaktorer för fallskador och annan fysisk och mental ohälsa (ibid).

De förebyggande samtalen grundar sig på frågor ur ett frågeformulär, men anpassas så att samtalet löper fritt och bra. Vid besöket diskute-rar man vilka eventuella behov senioren har samt informerar om hur han/hon ska hitta kontakter. Dessutom lämnar hembesökaren en mapp med allmän och behovsanpassad information till senio-ren.

Tuve-SäveTuve-Säve är en liten stadsdel, cirka två procent av Göteborgs hela befolkning bor där. Vid projektets början var antalet äldre över 81 år totalt 450 och antalet personer som inte hade kontakt med äldre-omsorgen var cirka 250 personer.

I Tuve-Säve är, enligt chefer inom berörda verksamheter, samarbetet sedan tidigare väl ut-vecklat mellan kommun och primärvård. Det är en liten stadsdel och hemtjänst och biståndsbedö-mare finns i samma lokaler som hemsjukvården. Det etablerade samarbetet innebär att de förebyg-gande hembesöken har genomförts gemensamt av en biståndsbedömare från äldreomsorgen och en distriktssköterska från vårdcentralen. Även rehab är med i projektet och en arbetsterapeut har arbe-tat 25 procent i projektet under 2008. Organisato-riskt är projektet placerat under den förebyggande och hälsofrämjande enheten, vars chef som också är projektledare har det övergripande ansvaret. Det innebär att samverkan mellan kommun och primärvård finns redan i initialskedet. Nätverket har vuxit under projektets gång och hembesökar-na samverkar nu bland annat med vårdcentralen, distriktssköterskor, biståndsbedömare, förebyg-gande enheten, kyrkan och Röda korset.

Enligt projektplanen är syftet att stärka det friska och möjliggöra att Tuve-Sävebor över 80 år ska kunna bo kvar i eget boende och leva ett själv-ständigt och aktivt liv högt upp i åldrarna.

Målet är att genom förebyggande hembesök delge den kunskap och de verktyg som äldre har behov av för att få en meningsfull och hanterbar vardag där ökad delaktighet, trygghet och infly-tande upplevs (Andersson 2007).

I Tuve-Säve utgår man från ett salutogent och hälsofrämjande synsätt. De förebyggande hem-besöken skall utgå från brukarens behov och inte vara styrda från början. De äldres ”levnadsberät-telse” skall utgöra grunden för samtalet. Det ska vara ett stöd och ett informationstillfälle där den äldre personens sociala situation, funktionsför-måga samt fysisk, psykisk och andlig hälsa belyses. Vid behov ska förmedling ske till annan kontakt (ibid).

18

Förebyggande hembesök – hur går det till?Huvudaktiviteten i den här utvärderingen är det förebyggande hembesöket. För att genomföra en huvudaktivitet krävs förberedelse liksom efter-arbete. Det är lätt att glömma att aktiviteter före och efter huvudaktiviteten i de flesta fall tar väl så mycket tid och andra resurser i anspråk. I det här fallet är huvudaktiviteten ett besök hos en äldre person.

Totalt har 1 195 personer i samtliga stadsdelar fått ett utskick med en presentation av hembesöket och av den/de hembesökare som ska göra besöket. Efter någon/några veckor har utskicket följts upp med ett telefonsamtal. Besök har hittills genom-förts hos dem som tackat ja, vilket innebär att inom ramen för de tre projekten har totalt cirka 566 personer fått besök. Några har först avböjt, men återkommit och tackat ja senare. Samtliga personer som blivit tillfrågade, även de som tackat nej, har vid telefonkontakten tyckt att det är ett bra initiativ från kommunen och de är tacksamma för att de blivit kontaktade.

Genomförande av hembesökHembesökarna räknar med att besöken tar tid. Mellan 1,5 till 2 timmar är vanligt. De planerar inte in andra aktiviteter direkt efter besöket för det är viktigt att de äldre inte känner sig stressade och får möjlighet att tala till punkt. Vid själva hembe-söket använder stadsdelarna var sitt frågeformulär (se bilagor 4, 5, 6) som är utformat efter stadsde-len syfte och mål med projektet. Linnéstaden har tagit fram ett frågeformulär som har bevarats oförändrat under projektets gång, medan de två

Aktiviteter före hembesöketBesöket har först föregåtts av en beställning av namn på personer över 80 år från Göteborgs Stads intraservice i Linnéstaden och Centrum, medan bi-ståndsbedömaren i Tuve-Säve kunnat ta ut nam-nen på personer som är 81 år och äldre ur folkbok-föringsregistret. Från det underlaget har äldre som inte har kontakt med äldreomsorgen valts ut.

Urval Utskick TelefonsamtalJa/Nej

HEMBESÖKETInformation

SamtalLotsning/Guidning

Åtgärd

Överföringav

information

Dokumentation

Antal kontaktadepersoner

1.195

Besökta

Kön

566

Kvinnor345

Män221

19

Hembesökarnas lotsning eller stöd till kontakt med olika aktörer/utförare

BeHov AktörGlödlampor, sladdar, taveluppsättning m.m.................................Äldreomsorgen, SäkerhetsserviceTvätt, städning, larm, hemvårdsbidrag, färdtjänst .......................Äldreomsorgen, BiståndsbedömareBostadsanpassning, tekniska hjälpmedel ....................................Äldreomsorgen, ArbetsterapeutAnhörigstöd .................................................................................Äldreomsorgen, AnhörigstödjareSyn, hörsel.................................................................................... Syn- & hörcentralerDepression, sorg .......................................................................... Samtalsstöd (kurator, frivilliga)Tekniska hjälpmedel, kryckor, rullator, käpp, toalettsits m.m. .......Primärvård, rehabDemensutredning ........................................................................Primärvård, läkareSjukdom, mediciner .....................................................................Primärvård, läkare, apotekFörflyttning ..................................................................................Kollektivtrafiken, VästtrafikMotion .........................................................................................Gym, promenadgrupperSociala aktiviteter ........................................................................ Frivilliggrupper, studiecirklar, träffpunkter m.m.Fotvård ......................................................................................... FotvårdsspecialistSjukgymnastik .............................................................................Hembesökare, sjukgymnast

andra stadsdelarna har förändrat sina frågeformu-lär under projektets gång.

Frågeformuläret används på olika sätt. I Lin-néstaden börjar man ofta med frågeformuläret och tycker det är en bra dörröppnare till ett djupare samtal. I Centrum förs anteckningar på frågefor-muläret i efterhand för att inte störa samtalet och i Tuve-Säve går man igenom frågeformuläret när man tycker att det passar under samtalet.

Ett respektfullt och utforskande samtal kring den äldres livssituation och eventuella behov på-går under besöket. Besökaren ser sig om i hemmet om hon får tillåtelse och man samtalar om vilka situationer, exempelvis i badrum, trappor eller kök som kan innebära risker. Man diskuterar behov av hjälp med praktiska saker som städning, behov av att vara trygg, exempelvis trygghetslarm samt behov av sociala aktiviteter och samtalskontakter. Hembesökaren kan sedan visa den äldre vilken information som är aktuell just för den personens speciella behov.

En viktig del av besöket är att informera om vad stadsdelen har att erbjuda i form av stöd, vård och aktiviteter för att hålla sig vid fysisk och psy-

kisk vigör, men också riskupplysning och infor-mation om förebyggande åtgärder som man kan vidta själv. Det innebär att den äldre får en infor-mationsmapp med information och viktiga tele-fonnummer bland annat till äldrelots, hemtjänst, färdtjänst och träffpunkter. Hembesökarna går igenom informationen noggrant i alla stadsdelar och informerar även om mycket som inte finns på papper eftersom de äldres behov styr.

Lotsning/guidning Efter att ha gått igenom de upplevda och faktiska behoven uppmuntras den äldre att i första hand själv ta kontakter men vid svårigheter hjälper hem-besökarna till med förmedling av kontakt.

I Tuve-Säve har hembesökarna dokumenterat vilken typ av behov de äldre har haft och vart de har blivit lotsade. Nedanstående tabell, som är en bearbetning av den dokumentationen, visar tydligt hur svårt det kan vara för den äldre att få kontakt med rätt person och utförare för ett visst behov.

Tabell 1. Behov som framkommit vid hembesök i Tuve-Säve samt lotsning till relevant aktör

20

I Tuve-Säve kan man genom att en distriktssköter-ska och en biståndsbedömare genomför hembe-söken tillsammans, många gånger lotsa personer med behov direkt till sina ordinarie verksamheter. Där har man gjort många risk- och olycksförebyg-gande insatser såväl av informativ som av praktisk natur. De har också kunnat lotsa personer i tidi-gare skede av demens samt personer som behöver kontakt med sjukvården och sociala omsorgen di-rekt till rådgivning och insatser.

I Centrum har viss förmedling/lotsning av hjälp skett direkt efter det första telefonsamtalet, då den äldre personen haft ett tydligt behov. I dessa fall har något hembesök ej gjorts.

I Centrum har många lotsats till träffpunkter/mötesplatser, se tabell 2. I vissa fall har någon från mötesplatsen följt den äldre personen dit första gången. I delar av Centrum bor många äldre kvin-nor ensamma och det kan finnas en rädsla för att gå ut och att gå till en ny plats. Många behöver också samtalsstöd och kontakt med hemtjänst.

Mötesplats/träffpunkt .............................38Fixare/säkerhetsrond ...............................32Larm........................................................29Samtalsstöd och råd ...............................29Äldresjuksköterska/rehab .......................22Anhörigstöd/bidrag .................................20Frivillig verksamhet ................................... 8Äldrelotsen ............................................... 8Boplats Göteborg ...................................... 7Diakon ...................................................... 6Dagvård .................................................... 4Färdtjänst/flexlinje .................................... 3Ekonomisk rådgivning .............................. 1Totalt antal lotsningar/guidningar ........207

Tabell 2. Antal lotsningar/guidningar som ut-förts i stadsdelen Centrum vid 173 hembesök

I Linnéstaden ansåg sig drygt två tredjedelar ha behov av hjälp, framförallt med städhjälp, föns-terputsning och trygghetslarm. Alla blev också erbjudna ett besök av ”fixaren”, som gör en säker-hetsanalys samt åtgärdar problem.

I samtliga stadsdelar har det skett många lots-ningar till fixare/säkerhetsrond och många har fått trygghetslarm. Enklare förändringar och hjälpme-del i bostaden har också skett, som badkarsmattor, handtag och ledstänger.

Dokumentation och uppföljningEfter hembesöket dokumenteras det. I två stadsde-lar använder man en projektdatabas där uppgifter och reflektioner läggs in och i en stadsdel skriver man reflektioner efter hembesöken. I Linnéstaden har hembesökaren skrivit utförliga rapporter för varje primärområde.

I Linnéstaden och Tuve-Säve har man skickat ut enkäter (se bilagor 7,8) efter besöket med frå-gor som rör enbart det förebyggande hembesöket, medan man i Centrum tar med frågor som rör det förebyggande hembesöket i den enkät som man normalt skickar ut till de äldre i stadsdelen.

Förebyggande hembesök ur de äldres perspektiv De äldres upplevelse av hembesöket som redovisas här bygger på hembesökarnas reflektioner, stads-delarnas enkäter, deltagande i hembesök samt ut-värderarens intervjuer med de äldre som fått be-sök.

Enkätsvaren är överlag mycket positiva. De äldre har uppskattat informationen och är myck-et nöjda med bemötandet vid hembesöket – de är tacksamma för att bli ihågkomna. Det innebär en trygghet att veta vart man ska vända sig inför de förändringar som kan komma, till exempel till äldrelotsen, biståndsbedömaren eller där det finns möjligheter att få hjälpmedel. Besöket blir också en påminnelse om vad de själva kan göra för att bevara sin hälsa, som träning, goda matvanor, fallrisker etc. I exempelvis Linnéstaden svarar 99 procent i enkäten att de är nöjda med hembesöket och de två återstående personerna har inte svarat på frågan. Många är förvånade och tacksamma över omtanken och tycker det är ett utmärkt initia-tiv. De tycker att det känns bra att de tänker på de gamla och i Linnéstaden skulle 93 procent rekom-mendera andra personer ett hembesök.

Informationen var trevlig och saklig och framfördes på ett trevligt sätt. (enkät Tuve-Säve)

Av tretton intervjuade personer är samtliga nöjda med själva hembesöket.

Överraskande bra gjort. (Man 83 )

Utmärkt initiativ. Får vi leva behöver vi hjälp. Vår generation tar inga initiativ, de måste komma från er. (Man med sjuklig hustru 85)

Den mängd information som hembesökarna går igenom är en direkt avspegling av den flora av ut-

21

förare som svarar på olika behov. Därför är den riklig och varierande. De äldre lyssnar på infor-mationen som hembesökaren delger men verkar sedan lägga undan mappen. Många uppger att in-formationen de får i stort sett är ny för dem. Även de som inte har direkt nytta av informationen vid besökstillfället är väl medvetna om att behovet kommer.

Äntligen får man lite kött på benen om vad som försig-går i denna ålder. (Man 81)

På frågan om de har läst i informationen efter be-söket svarar de flesta nej, men de vet var de har informationsbladen om de behöver dem. I Linné-staden tyckte 96 procent att den information de fick var tillräcklig. De intervjuade poängterar den känsla av trygghet som en kännedom om vilka möjligheter som står till buds ger. Speciellt perso-ner som är ensamstående är beroende av att veta vart de ska vända sig. Utbudet av information i mappen gör att man kan ta till sig det man behöver och lämna det som inte är intressant.

Jag har begärt fler exemplar för att ge till mina barn så att de vet vad de ska göra. (Kvinna 83 )

I intervjuerna är samtliga äldre mycket nöjda med bemötandet från de hembesökare som besökt dem. De har varit klara, tydliga, trevliga och in-kännande. De tycker det är skönt att träffa ett ”an-sikte” och veta vart de ska vända sig, för även om några har använt äldrelotsen med gott resultat så kan den inte ersätta en mänsklig kontakt.

Du måste förstå att du xx kommer att bli väldigt viktig för många. (Man till hembesökaren)

Det kan vara jobbigt för äldre att passa telefonti-der. Det händer att de ringer många samtal utan att få svar. Även anhöriga i yrkesverksam ålder kan ägna mycket tid åt att hjälpa sina föräldrar med kontakter. Där fyller det förebyggande hem-besöket en viktig funktion.

Ringde sjukvårdsupplysningen häromdagen, knappa in det och det, man ska hinna höra och ha en speciell telefon. Ensamma som hör dåligt vad ska de göra? Jag får alltid hjälpa min man som hör dåligt. (Kvinna 81)

De största förändringarna som de äldre genomfört efter hembesöket i samtliga stadsdelar är av prak-tisk natur. Det har framförallt rört sig om att man har fått trygghetslarm, spisvakt, brandvarnare, halkskydd och hjälpmedel av olika slag. Några har också fått hemtjänst.

Sen fick vi besök av en ordinarie som frågade om vi behövde hjälp och lämnade blanketter så vi kunde ansöka. (Man 85)

Fantastiskt bra! Jag har fått allt jag önskade. En spisvakt, dörrklocka så jag kan höra, telefon som jag kan gå runt med. En tröskel borttagen så jag inte ska ramla. Jag går på möten och på xxplatsen. (Kvinna 83 med dålig hörsel)

Jag fick larm, det hade hänt otäcka saker med bekanta. Jag fick också en timer genom x. (Kvinna 86 i Lin-néstaden)

I Linnéstaden visar enkäten att 13 procent tycker att de har gjort förändringar i sin livssituation ef-ter hembesöket. På frågan om de har ändrat sitt sociala mönster uppger 6 procent att de träffar fler människor efter hembesöket än innan och 3 procent att de träffar människor oftare nu än före hembesöket. Många personer har redan det um-gänge de vill ha och orkar med. Några personer är verkligen ensamma, speciellt kvinnor utan barn som blivit änkor eller alltid varit ensamstående. Några personer skulle vilja träffa fler människor men har inte orkat, vågat eller skjutit det på fram-tiden. Några personer svarar att de mår bättre och känner sig lugnare och tryggare efter hembesöket på frågan om de har förändrat sina levnadsvanor. Andra har ändrat matvanor och försöker motio-nera mer.

En enda av de intervjuade personerna är kri-tisk, dock inte mot hembesöket i sig, utan mot den efterföljande kontakten med rehab för att få ett hjälpmedel. Efter egna erfarenheter av projekt i yrkeslivet tycker hon att projekt ofta blir självän-damål där var och en arbetar för sig och utvärde-rar sitt. Om det ska bli något så måste samverkan fungera, anser hon.

Den sammanfattande bilden av de äldres upp-fattningar är alltså att man är mycket nöjd med det förebyggande hembesöket.

Hembesökarens profession och organisatoriska hemvistEn fråga som har lyfts i forskning kring förebyg-gande hembesök är vilken betydelse besökarens profession har. I flera fall har man förordat di-striktssköterskan som speciellt lämpad att genom-föra de förebyggande hembesöken. I de här tre projekten är det en kost- och friskvårdspedagog, en sjuksköterska samt en biståndsbedömare som tillsammans med en distriktssköterska gör hembe-sök.

22

I denna studien har ingenting framkommit som visar att någon profession skulle vara lämpligare än den andra. Det viktiga är att man förutom en adekvat kunskap om äldre har lätt att få kontakt och kan ge ett bra och professionellt bemötande så att de äldre känner sig trygga. I de diskussioner vi har haft vid de gemensamma träffarna kan alla se något positivt med såväl sin egen som de andras professioner. Om syftet är att få en helhetsbild av den äldres livssituation kan det vara en nackdel att betona att man är distriktssköterska eller sjukskö-terska. Samtalet kan då lätt komma att handla om enbart medicinska frågor, vilka ofta är lättast för den äldre personen att diskutera. Sjuksköterskan i Centrum berättar endast om sin profession som svar på direkta frågor. I Tuve-Säve där bistånds-bedömaren och distriktssköterskan vanligtvis gör hembesök tillsammans och kompletterar varan-dra, ser distriktssköterskan stor skillnad när hon någon gång har gjort hembesök själv.

I Linnéstaden och Centrum är hembesökarna speciellt anställda för att genomföra projekten. Det innebär att de inte har någon annan förankring i organisationen. Det kan vara positivt eftersom de inte har myndighetsutövning som till exempel en biståndsbedömare har. Människor känner sig tryggare då de inte tror att de själva eller deras lev-nadsförhållanden är utsatta för inspektion eller be-dömning. Samtidigt så kan distriktssköterskan och biståndsbedömaren i Tuve-Säve smidigt boka in den person som behöver stöd eller hjälp den vecka som de sköter sina ordinarie arbeten.

Mer avgörande än professionstillhörighet är förmodligen graden av förankring som hembesö-karna har i sina organisationer då förebyggande hembesök kräver samarbete och kontakter över organisations- och professionsgränser om syfte och mål i projektplanerna skall kunna nås. Inte minst målet att förebyggande hembesök skall bli en del i ordinarie verksamhet. För att uppnå det goda resultat man ändå gjort i Centrum och Linné-staden har därför mycket arbete gjorts för att upp-rätta dessa kontakter och samarbeten. Ett arbete man inte behövde göra i samma grad i Tuve-Säve eftersom samverkan redan fanns mellan kommun och primärvård.

Professionen ur hembesökarnas perspektivAtt endast tala om professionens betydelse utifrån en teoretisk förståelse kan ge en förenklad verklig-hetsbild. Viktiga faktorer som påverkar personer

oavsett profession är villkoren för tjänsten och för arbetet. Hembesökarna i Centrum och Linnésta-den är projektanställda och kan inte överblicka framtiden vare sig för projektets del eller för sin egen del. Att sakna tidshorisonter påverkar enga-gemang, involvering och beslutsfattande.

Samtliga hembesökare har många års yrkes-erfarenhet och upplever sina respektive professio-ner och yrkeserfarenheter som värdefulla för det här arbetet. De är medvetna om att den profes-sionella bakgrunden och deras erfarenheter spelar roll i arbetet med förebyggande hembesök. Alla är ense om att det är viktigt med social kompetens, att kunna läsa mellan raderna och fånga upp det som inte sägs. Det är viktigt att ha erfarenhet av att möta människor. Att kunna känna av situationen i samtalet, att hitta inkörsporten. Ibland låser det sig och då får man ta upp sina papper. Det ligger också i professionen och erfarenheten att kunna bedöma vad som är bra insatser och effekter.

Hembesökarnas lärandeHembesökarna betonar hur viktigt det är att lä-randet ligger på deras sida. Informationen till de äldre är inte huvudsaken. Deras ambition är att se hela människan, hela perspektivet, inte bara ”det lilla såret”. De vill lyfta blicken till det som fung-erar och medvetandegöra den äldre om vilka re-surser som finns.

Som professionell personal inom äldreomsor-gen eller primärvården så kommer man normalt i kontakt med de äldre som redan är sjuka, har funktionsnedsättningar eller andra problem. Samt-liga hembesökare i studien betonar hur viktigt det har varit för dem själva att förstå hur friska många äldre är och vilken hög livskvalitet de tycker att de har. Många äldre har aldrig haft någon kontakt med äldreomsorgen även om de är i 90-årsåldern.

Hembesökarna tycker att de lär sig att bli ännu mer ödmjuka inför varje persons unika be-hov. Och de vill veta mer om vilka egenskaper de har som upplever sitt liv som bra, trots krämpor. Många äldre säger att om de blir instängda kom-mer de att tappa sina funktioner. Vid exempelvis synförändringar som är så vanligt hos äldre kan ett bostadsbyte bli mycket svårt. Det är många gånger traumatiskt för äldre människor att byta miljö.

Det är lätt att ta på sig en expertroll som signa-lerar – ”vi vet minsann”. Det är viktigt att formu-lera frågor som leder till reflektion och att öppna samtalet istället för att stänga det. Förutsättnings-lösa samtal innebär att de äldre tar upp problem

23

spontant och har filosofiska tankar om hur det är att bli gammal.

Ett annat lärande ligger på samverkansplanet. En del i hembesökarnas roll har varit att utveckla nätverken och samverkan med framförallt primär-vården samt föreningslivet. I exempelvis Linnésta-den har hembesökaren utvecklat kontakter och samverkan från grunden vilket har varit en stor del i projektet. Hon har också arbetat fram rapporter och information under tiden för att göra projektet synligt för ledningen.

Ett samverkansperspektivProjektens förutsättningarExternt finansierade projekt har många gånger bli-vit ett sätt att finansiera delar av verksamheten i kommunerna. Även om det är bra att kunna pröva en idé för att sedan fatta beslut om verksamheten ska permanentas eller inte, finns dock faran att projekten ersätter verksamheter och funktioner som borde vara permanenta. Möjligheter till för-ankring i organisationen beror på hembesökarens anställningsförhållanden och status i organisatio-nen. En fast anställd person har större möjligheter att vidareutveckla verksamheten. Det är svårare om man inte känner till stadsdelen, inte vet hur man arbetar i organisationen, känner till kulturen eller kan lagstiftningen. Det kan också vara svårt för verksamheten att förvalta resultatet av projekt i form av kontaktnät etc då en projektanställd slu-tar. De statliga stimulansmedlen har sökts i flera omgångar i samtliga stadsdelar. Det innebär svå-righeter speciellt för hembesökarna i Centrum och Linnéstaden som är projektanställda att planera såväl för projekten som för sin egen framtid.

Förutsättningar för samverkan skiljde sig åt mellan stadsdelarna från början. I ena änden finns Tuve-Säve med en redan etablerad samverkan mel-lan kommun och primärvård vid projektets start. Dessutom fanns en projektgrupp om fyra personer med lång anställningstid och erfarenhet av stads-delen.

I stadsdelen Centrum hade man 2004 och 2005 genomfört uppsökande verksamhet i bred samverkan med föreningslivet. Man hade identi-fierat kontaktpersoner inom primärvård, primär-vårdsrehab, biståndsbedömare, anhörigsamord-nare samt lokala aktörer utanför äldreomsorgens organisation vid projektstarten (Strandberg 2007). Projektledaren var anställd speciellt för projektet och hade ingen tidigare erfarenhet av stadsdelens äldreomsorg, dess anställda och dess nätverk. I

stadsdelen Linnéstaden var samarbetet minst for-maliserat när projektet startades även om kon-takter med primärvård och hemrehab togs under planeringsstadiet. Där har samverkan och nätverk i hög grad byggts upp under projektet av hembesö-karen som var anställd speciellt för projektet och inte hade någon erfarenhet av stadsdelens äldre-omsorg, dess anställda och dess nätverk.

Utveckling under projekttidenI Centrum har ett mål varit att utveckla samar-betet med vårdcentralerna. Under projekttidens gång har det samarbetet utvecklats på ett positivt sätt. Hembesökaren meddelar äldresköterskorna när hon tycker att det finns anledning att se över medicin och läkarkontakter för någon äldre hon besöker. För äldresköterskorna innebär det att de kan ge viktig hjälp snabbare. De i sin tur förmedlar kontakter till hembesökaren om de ser att männis-kor är ensamma och har behov av sociala kontak-ter. En intervjuad äldresköterska uppskattar före-byggande arbete då man kan fånga upp tillstånd som kan bli allvarliga på sikt, som depression, de-mens och ensamhet.

Hembesökaren har även sett behov av bety-delsefulla aktiviteter som hon förmedlat till mö-tesplatsens arbetsgrupp. En följd av det är att de två vårdcentralerna nu har en hälsomottagning på mötesplatsen som kallas ”Egenvård” varje vecka. En sjuksköterska från någon av de två vårdcentra-lerna finns på plats för stöd och rådgivning, vilket ger inblick och bra förutsättningar för samverkan. Hembesökaren har även fångat upp personer över 80 år som har besvär av nedsatt hörsel, syn eller annat funktionshinder och har svårt att delta i större samkväm. För dessa personer har hon ar-rangerat träffar i mindre grupper för främst soci-ala aktiviteter under året. Hon har också etablerat ett samarbete med Frivillig i Centrum under 2009 där små grupper kan ta sociala promenader.

När det gäller bistånd kontaktar hembesöka-ren biståndshandläggare i respektive primärom-råde. Under projektets gång har hon ändrat stra-tegi. I början hänvisade hon de äldre till en viss biståndshandläggare, beroende på den äldres bo-stadsadress, vilket innebar att det uppstod förvir-ring då det hände att de blev kopplade till en an-nan person. Idag hänvisas de äldre till växeln om de själva ringer eller också sker förmedling till en kontaktperson. I vissa fall hände det att de äldre uttryckte det som att hembesökaren hade sagt åt dem att ”beställa” hemtjänst, vilket gjorde att bi-

24

ståndshandläggaren uppfattade hembesökarens roll på fel sätt. Detta föranledde att man i en work-shop diskuterade förebyggande hembesök och hembesökarens roll så att alla fick kännedom om projektet. Nu har hembesökaren en kontaktper-son och är därmed försäkrad om att meddelanden når rätt person.

I Tuve-Säve samarbetade man redan med primär-vården inom projektet. Stadsdelen har också un-der lång tid arbetat med insatser i hemmen för de äldre i syfte att de ska känna sig trygga och kunna bo kvar så länge som möjligt. Genom projektet har man skapat många kontakter med Svenska kyrkan och med frivilliga organisationer. Man har även in-bjudit till flera informations-/återkopplingsmöten dit personer som tackat ja såväl som nej till hembe-sök blivit inbjudna och då har även cirka 1/5 av de som tackat nej kommit. Vid dessa möten berättar man om generella iakttagelser under hembesöken och informerar om vad som händer i kommunen och i primärvården. Vid mötena är representanter från olika verksamheter med, till exempel läkare, fixare, aktivitetssamordnare, arbetsterapeut, verk-samhetschef etc.

I Linnéstaden har hembesökaren under projektti-den satt ihop en arbetsgrupp om cirka tjugo per-soner med äldrevårdsteam, arbetsterapeut, sjuk-gymnast, äldresjuksköterskor, biståndsbedömare, samordnare för Fysisk aktivitet på recept, Röda Korset, diakoner, präster, folkhälsosamordnare. I början tyckte hembesökaren att det fanns ett visst motstånd, bland annat från primärvården, men ef-ter ett år ville fler och fler vara med i arbetsgrup-pen. Samarbetet öppnade upp enklare vägar att samarbeta och nu planeras hälsocaféer, studiecirk-lar och föreläsningar i samarbete med Röda Korset och biblioteket. Under projektets gång har hembe-sökaren etablerat samarbete med två äldreteam från primärvården och hon tycker att samverkan växer. Det största problemet enligt hembesöka-ren har varit att engagera distriktssköterskor och chefer. Sedan distriktssköterskorna slutade göra hembesök och knöts till vårdcentralerna, innebär deras uppdrag att människor ska söka upp dem på vårdcentralen och det är inte alltid förenligt med samverkan kring förebyggande hembesök.

Samarbetet med stadsdelens träffpunkter har fungerat bra under projekttiden. Nu har man dock tvingats stänga två mötesplatser under projektti-den på grund av resursbrist och har inte resurser till ledsagning i samma utsträckning som tidigare.

Hur har förebyggande hembesök påverkat organisationerna?Förebyggande hembesök är inte lagstadgade och i en kärv ekonomisk situation finns det en risk att besparingar görs på verksamheter, där det är svårt att påvisa nytta och effekter. Verksamhetschefen i Tuve-Säve säger att det pågår en diskussion mel-lan ansvariga inom äldreomsorgen i Göteborg där åsikterna går vitt isär. Det finns dels chefer som inte tror att förebyggande hembesök lönar sig och dels de som är övertygade om att det lönar sig i längden att äldre blir sedda och bekräftade och känner sig trygga.

Hur kan man då värdera förebyggande hem-besök? Ett sätt är att se på de totala resurser i tid och arbetsinsats som tas i anspråk, det vill säga det extra arbete och de kostnader som förorsakas på andra ställen i den egna organisationen samt i an-dra organisationer.

En biståndsbedömare i Linnéstaden kan inte säga att projektet har medfört att antalet bistånds-ärenden minskat, däremot vet de äldre vart de ska vända sig med sina frågor. Hon kan inte heller se att förebyggande hembesök har genererat ett ökat tryck på verksamheten, snarare tvärtom. Det före-byggande hembesöket ger lugn och trygghet och minskar panikutryckningar som föranleds av oro och stress hos den äldre. Även verksamhetschefen i Linnéstaden tror att det ger trygghet att veta vart man ska vända sig. Det skapar tilltro och goodwill för stadsdelen – ”här i stadsdelen känns det bra att åldras”. Han har inte uppfattningen att projektet skapat merarbete eller kostnader för resten av or-ganisationen. Kostnaden för hembesök består där-för i huvudsak av projektledarens tjänst. Hembe-sökaren i Linnéstaden tror att primärvården kan avlastas om invånarna känner sig trygga, eftersom de då inte söker vård i lika hög grad. Äldresköter-skorna bekräftar att många äldre söker vård vecka efter vecka utan egentliga medicinska orsaker och det finns en stor besparingspotential i att skapa ökad trygghet för denna grupp äldre.

Den intervjuade äldresköterskan i primärvår-den Centrum har svårt att se några nackdelar med förebyggande hembesök. Hon tycker inte att det blir något merarbete, snarare arbete av en annan karaktär eftersom hon får veta saker som hon inte fått reda på annars. Hon har genom samarbetet stött på några svåra fall som annars hade varit svå-ra att upptäcka, till exempel depression, demens och ensamhet som kunnat få allvarliga konsekven-

25

ser. Hennes uppfattning är att varje person som får hjälp gör att det blir lönsamt i längden.

Verksamhetschefen i Tuve–Säve tror att det blir nödvändigt att bevisa nyttan av förebyg-gande hembesök om de statliga stimulansmedlen försvinner. En äldreboendeplats i Göteborg kos-tar 530 098 kr om året (Sveriges Kommuner och Landsting 2009). Ett sätt att mäta kan vara att visa att ansökningarna blir färre till äldreboende, men om kostnaderna för hemtjänst stiger mycket kan äldreboendet bli ett billigare alternativ. Det är en fördel rent medicinskt och förmodligen även på lång sikt ekonomiskt att hitta sjukdomar i tid, men med ett kort tidsperspektiv kan det kräva mer in-satser tidigare, framhåller hon.

Verksamhetschefen för vårdcentralen i Tuve-Säve är positiv till förebyggande hembesök och att man kan hjälpa och informera människor om de möjligheter som finns, men konstaterar att vård-centralens uppdrag är att hjälpa dem som själva söker sig dit. Hon tycker inte att projektet har genererat merarbete för vårdcentralen eller tagit av dess resurser men kan heller inte se att det gett några effekter på verksamheten i stort. Distrikts-sköterskan har hänvisat de personer som hon träf-fat vid hembesöken och som behöver hjälp, till sin mottagning vid vårdcentralen.

Äldresköterskan i primärvården i Centrum säger att hon har fått möjlighet att tänka i andra banor i och med att hembesökaren ser till helhe-ten och även tar hänsyn till psykosociala aspekter. Hon tycker att hembesök skulle behövas för de äldre som redan har hemtjänst, de kan ha svårt att ta sig ut, känna sig ensamma och behöver lotsas till aktiviteter. För egen del tycker hon att samar-bete över huvudtaget ger mycket – hon har aldrig jobbat förebyggande tidigare och det är givande att också få möjlighet att träffa äldre som är friska. Det är viktigt att man träffas och att hon och hen-nes kollegor deltar med sina kunskaper vid egen-vårdsträffar på mötesplatsen.

Distriktssköterskan i Tuve-Säve menar att det har betydelse att kunna ge patienterna informa-tion om motion och sociala aktiviteter. Hon hade trots många år i yrket ingen stor insyn i kommunal verksamhet och hon tycker att den kunskapen är viktig för distriktssköterskor i dagens specialisera-de verksamheter. Eftersom samverkan är en förut-sättning i projektet kan hon se behov som hon kan koppla till sitt ordinarie jobb den veckan hon inte arbetar i projektet.

Verksamhetschefen i Tuve–Säve tycker att man

har lyckats fokusera på individ och problem - inte organisation i stadsdelen och framhåller att det ib-land känns nästan onödigt att ha två organisatio-ner. Det spelar stor roll att det är en liten stadsdel. Dock är det så att när det inte fungerar handlar det om samverkan även i Tuve-Säve. l

26

Två diskussionerNär det gäller förebyggande arbete kan man ur-skilja två diskussioner. En är tydlig och synliggjord och betonar mänskliga och mjuka värden. I den dominerar begrepp som salutogent perspektiv, empowerment, hälsofrämjande och livskvalitet. I samtliga dessa begrepp finns en respekt för män-niskan och hennes förmåga att själv styra sitt liv samt ett inbyggt långsiktigt processtänkande. Den-na diskussion är den som framträder hos engage-rade professionella och ofta i forskning och rap-porter kring förebyggande arbete.

Den andra diskussionen lever i skuggan av den första, den är tillbakadragen och uttrycker sig sparsammare, men påverkar i hög grad beslutspro-cesser. Den betonar kostnadsaspekten vilket, spe-ciellt i tider av åtstramning, skalar av innehåll som inte är lagstadgat eller absolut nödvändigt på kort sikt. Man kan enkelt uttrycka det som att budget går före mål. Dessa två diskussioner är svåra att förena, att hantera och till och med att tala om på samma gång. Därför dominerar diskussionerna på olika ställen i organisationerna och det är sällan samma personer som styr och utvecklar dem.

I regeringens skrivning och ur Göteborgs Stads perspektiv vore det önskvärt att kunna belägga att förebyggande hembesök såväl hälsomässigt som ekonomiskt, leder till lägre kostnader för alla in-blandade på kort och lång sikt. För det krävs om-fattande och kostnadskrävande studier som tar fler variabler i beaktande än vad som ryms inom denna studie

Det salutogena perspektivet i de förebyggande hembesökenTre stadsdelar har genomfört förebyggande hem-besök där den salutogena ansatsen har varit mer eller mindre tydlig i projektplanernas mål och syften. Det salutogena synsättet innebär att foku-sera på det friska och det som ger välbefinnande

i motsats till det patogena som fokuserar på det sjuka som behöver behandlas. Ett salutogent syn-sätt fokuserar på empowerment, autonomi, obe-roende beslutsfattande och självkänsla, det vill säga individens egenupplevda hälsa och känsla av sammanhang (KASAM). Tidigare studier kring fö-rebyggande hembesök har betonat hembesökarens professionella kunskap, en god ömsesidig kontakt, strukturerade samtal med sakkunnig information, uppföljning av samtal samt att den enskilde tas på allvar och görs delaktig i beslut som väsentliga för att förebyggande hembesök ska lyckas.

Det salutogena perspektivet kommer fram i samtalet med den äldre personen där hembesö-karna tar god tid på sig och intar en ödmjuk posi-tion full av respekt och vilja att själva lära sig mer i förhållande till den äldre. Att de befinner sig i den äldre personens hem har stor betydelse eftersom de äldre är trygga där och det är i vardagliga situa-tioner som behoven oftast uppstår. Hembesökar-na känner av situationen när det gäller att ställa frågor ur formuläret samt vad och hur mycket de bör informera om vid det tillfället. De går också in för att i första hand stödja den äldre att själv ta nödvändiga kontakter, men är lyhörda för att lotsa den äldre om de inser att kontakten annars inte kommer att bli av. Det innebär att varje hem-besök innebär kommunikation och samspel på en avancerad nivå där hembesökaren använder alla sina professionella och mänskliga erfarenheter för att nå ett resultat som den äldre personen är nöjd med.

En viktig uppgift för hembesökaren är att göra möjligheterna synliga för den äldre genom infor-mation. Informationen är en avspegling av den flora av aktörer som svarar på olika behov. Där-för är den riklig, med många olika broschyrer och mycket varierande. I dagsläget finns den enbart på svenska. Det är en trygghet för de äldre att veta att mappen ligger i ett skåp men informationsflo-ran skulle kunna förenklas och förbättras. En an-

Diskussion och slutsatser

27

nan uppgift är att lyssna på den äldre för att höra vilka behov som finns och i första hand stödja den äldre att själv ta kontakt med rätt aktör respektive verksamhet. Hembesökarna hjälper till att fylla i blanketter och kontaktar relevanta verksamheter om den äldre behöver hjälp med det.

Tillit och trygghetÄldre personer är omgivna av en mängd olika ak-törer och verksamheter med olika uppdrag och gränser för sina uppdrag. Även professionell per-sonal i inblandade verksamheter kan ha svårt att överblicka floran av utförare. Ofta har den tek-niska utvecklingen styrt tillgängligheten hos de verksamheter som ska tjäna de äldre, vilket inne-bär att de som lekmän ligger ohjälpligt efter. De äger inte alltid datorer och om de har tillgång till dator är det inte säkert att de kan använda dem. De kanske inte ens äger en knapptelefon som är ett absolut nödvändigt hjälpmedel idag. Om de har en knapptelefon så är det inte säkert att de hör anvis-ningarna eller under långa väntetider kan minnas vilka instruktioner de fick sist. Många gånger läg-ger de på luren i uppgivenhet. Det finns också en viss misstänksamhet mot de verksamheter som har att besluta om frågor som rör äldre, då den infor-mation som media förmedlar kring äldreområdet många gånger är negativ.

De äldres upplevelser av det förebyggande hembesöket i intervjuer och enkäter är entydigt positiva. Enbart själva besöket innebär att tilliten och tryggheten ökar, inte minst till de professionel-la verksamheternas förmåga att ge stöd och hjälp. Det har skapat mycket goodwill åt stadsdelarna och motverkat den negativa bild som många fram-förallt tillägnat sig genom media. Ett möte ansikte mot ansikte i lugn och ro är oerhört väsentligt och inga tekniska lösningar kan ersätta det. Det finns en vänlig person som man vet att man kan ringa även om man inte behöver något för stunden. An-talet lotsningar i stadsdelen Centrum (se tabell 2) ger en indikation om de behov som finns och de många gånger förhållandevis enkla åtgärder som kan göras för att öka trygghet, minska fallrisker, stödja anhöriga och hjälpa personer som känner sig ensamma till aktiviteter som innebär sociala kontakter.

I några av projekten har uppföljningssamtal gjorts. Vilken betydelse ett andra samtal har för de äldre ingår dock inte i utvärderingens uppdrag. Det är däremot viktigt att lyfta fram den funktion som hembesökarna fått för de äldre och den mer

informella uppföljning som sker med trygghet och tillit som grund. Många äldre hör av sig en tid ef-ter det första hembesöket och eftersom en kontakt ”ansikte mot ansikte” redan är etablerad och ett förtroende vunnet så kan ofta hembesökaren på ett enkelt sätt informera eller lotsa den äldre per te-lefon. Ett problem är att en förtroendefull relation ”ansikte mot ansikte” skapar förväntningar hos människor. När den här typen av satsningar drivs som projekt riskerar plötsligt det ansikte som synts i presentationsmaterial eller hushållstidningen, och som kommit på besök till mig eller som jag bli-vit rekommenderad av någon annan, att försvinna om och när projektet läggs ner.

GränsöverskridareHembesökarna har i två fall anställning inom pro-jektet förebyggande hembesök och en tydlig mel-lanställning mellan verksamheten och den äldre. Detta beror både på den nya rollen ”hembesöka-re” och på att de inte har någon annan professio-nell förankring i verksamheten. I det tredje fallet delar hembesökarna sin tid mellan ordinarie verk-samheter som biståndsbedömare och distriktsskö-terska och sina roller som ”hembesökare”. När de går ut som hembesökare tonar de ner sina ordina-rie professioner och kan sägas utjämna varandra genom att de genomför besöken tillsammans. Det innebär att alla hembesökare genomför sina besök utan belastningen av att vara ”myndighetsperso-ner” eller som den som man ska diskutera enbart kroppsliga krämpor med. Man kan säga att hem-besökarna i många fall för att lyckas behöver gå ut ur de professionella roller som skapas i verksam-heterna och de föreställningar som dessa vilar på. Även om det ibland kan ta tid att övervinna miss-tänksamhet så lyckas man i nästan alla fall uppnå en känsla av ömsesidighet där den äldre upplever att det är hans/hennes behov som styr. Med Gid-dens (1996) ord så måste förtroendet vinnas ge-nom värme och öppenhet. Tilliten är inte given utan innebär en process där man ömsesidigt öpp-nar sig för varandra.

I den forskning som hittills genomförts när det gäller förebyggande hembesök har en fråga gällt vilken profession som är bäst lämpad att genom-föra förebyggande hembesök. Själva frågan är karaktäristisk för ett expertsamhälle då den förut-sätter att alla människor som genomgår en viss un-dervisning och sedan klarar vissa kunskapsprov, per automatik innehar den kompetens som behövs för att lyckas inom ett visst område.

28

Det som framkommer i den här studien är att de fyra personer som genomför förebyggande hembesök har möjligthet att anta en annan roll än den som normalt sätts av deras profession. För att förebyggande hembesök ska lyckas och verkligen bygga på en salutgen ansats är en förutsättning att besökarna inte förknippas med någon form av kontroll eller myndighetsutövning. De hamnar i en mellanställning och blir en slags gränsöverskridare mellan verksamheterna och de personer som verk-samheterna är till för och axlar en roll som ”välvil-lig hembesökare”.

Inom välfärdsområdets så kallade expertsys-tem med den stuprörsproblematik som bland an-nat professionaliseringen medför, ställs det inom allt fler områden krav på gränsöverskridare som kan fungerar som mellanhänder mellan lekmän och verksamheter. Professionell kunskap inom re-levanta områden är naturligtvis en förutsättning för att genomföra hembesök. En lika viktig fråga är vilken roll hembesökaren ska ha i förhållande till verksamheterna.

SamverkanDe tre projekten ligger hos stadsdelarna men med tydliga ambitioner och mål för samverkan fram-förallt med primärvården. I Tuve-Säve fanns en mer formell grund för samverkan sedan flera år medan det i de andra stadsdelarna, framförallt i Linnéstaden har skett en uppbyggnad av nätverk och samarbeten genom arbetsgrupper kring pro-jekten. Samarbetet mellan stadsdelar och primär-vård samt med andra aktörer har ökat under hela tiden som projekten följts i samtliga stadsdelar. För att informationen och lotsningen ska fungera måste utförarna ha kunskap om vad de förebyg-gande hembesöken innebär så att samarbetet löper smidigt. Det finns en risk att den äldre har svårt att förstå att det förtroende som vinns och den lots-ning som sker genom hembesöken i nästa steg ska prövas, bedömas och kanske nekas av en myndig-hetsperson.

Ett resursperspektivI dagsläget stramas ekonomin åt och det kan inne-bära att verksamhet där man inte kan se tydliga kopplingar mellan orsak och verkan kan bli ned-prioriterade. Förebyggande hembesök är en verk-samhet där eventuella besparingar fördelar sig så-väl inom kommunen som inom landsting/region. Så kan till exempel en ökad upplevelse av trygghet och stöd till sociala aktiviteter förebygga somati-

sering och minska besöken på vårdcentralen. Att klarlägga och mäta dessa samband är dock förenat med avsevärda svårigheter.

I den här studien finns det däremot ingenting som ger några belägg för att förebyggande hem-besök skulle belasta andra verksamheter vare sig i tidsuttag eller i kostnader, snarare tvärtom. Med en enkel matematik kan man visa att 566 besök har genomförts där människor har fått hjälp med kontakter till läkare, apotek, larm, spisvakter, fixa-re, hjälpmedel, biståndsbedömare, anhörigstöd, en mängd sociala aktiviteter etc. Om dessa lotsningar har medfört att tre personer kunnat bo kvar hem-ma ytterligare ett år vardera istället för att flytta till äldreboende så är hela kostnaden för de tre lö-nerna intjänad.

Förvaltning av gjorda erfarenheterFörebyggande hembesök drivs som projekt i de tre stadsdelarna och frågan är hur verksamheter-na kan förvalta det som nu byggs upp med hjälp av statliga stimulansmedel. När man sätter igång projekt så skapar man förväntningar. Man enga-gerar entusiastiska personer med mer eller mindre fast förankring i organisationerna. Ett entrepre-nörsarbete som ger konkreta resultat i form av stöd och hjälp till de äldre, nätverksbyggande och samverkan uppnås under tiden. Ett lärande sker under hela processen. Främst hos hembesökarna men också hos de representanter för andra verk-samheter som deltar i nätverken och i samverkan av olika slag. En gedigen dokumentation av res-pektive projekt finns dessutom i varje stadsdel. In-tresset för projektens resultat varierar dock och i stadsdelarna är risken att lärdomarna försvinner bland de många projekt som bedrivs i verksam-heterna. Gränserna för verksamheternas uppdrag kan också vara ett hinder för att förmedla kunskap och lärande. Vårdcentralernas uppdrag är till ex-empel strikt styrt till de människor som själva går över deras tröskel.

Projekten har givit stadsdelarna möjlighet att utveckla modeller för hur förebyggande hembe-sök kan bedrivas på ett framgångsrikt sätt. Det har inneburit att man i samtliga stadsdelar förändrat tillvägagångssättet i projekten mer eller mindre under projekttiden. I samtliga stadsdelar har pro-jektet satt igång en process som skapat förvänt-ningar. För de äldre som har fått hembesök är det en bekräftelse på att de finns och hembesökarna har som enskilda personer blivit väldigt viktiga för

29

de äldre. Samverkan, framförallt med primärvår-den har utvecklats och fått en form. Frågan är nu om och hur erfarenheterna av förebyggande hem-besök kan implementeras i den ordinarie organi-sationen.

I samtliga stadsdelar vill man i dagsläget fort-sätta utveckla det förebyggande arbetet även efter det att de statliga stimulansmedlen är slut. Längst har man kommit i Tuve-Säve där man hösten 2009 inviger en mötesplats, Seniorhörnan, på Tuve Torg. Det är ett samverkansprojekt mellan äldre-omsorgen och vårdcentralen och hembesökarna är initiativtagare. Erfarenheterna från projektet har visat att det är viktigt att etablera en plats som är trygg för de äldre även om det inte alltid är samma personer som möter dem. Till Seniorhörnan är alla seniorer över 65 år välkomna, även de som har hemtjänst i någon form. Verksamheten kommer till stor del att styras av de äldres behov och öns-kemål. Där ska det bli möjligt att få information och hjälp med guidning och lotsning till verksam-heter. Seniorhörnan ska dessutom bidra till social gemenskap och delaktighet. Mötesplatsen är inte tänkt att helt ersätta det förebyggande hembesöket men kommer förmodligen att fungera som en upp-följning av det första samtalet för de människor som har fått hembesök.

SlutsatserSatsningarna på förebyggande hembesök i de tre stadsdelarna Centrum, Linnéstaden och Tuve–Säve har följts under drygt ett år och här följer några viktiga slutsatser.

Förebyggande hembesök skapar trygghetDen viktigaste slutsatsen kring förebyggande hem-besök är att det skapar en känsla av tillit och för-troende hos de äldre gentemot de verksamheter som de i de flesta fall kommer att bli beroende av i en relativt nära framtid. Förtroendet byggs upp under hela processen, från det att brevet med er-bjudandet om hembesök trillar ner i brevlådan till ett eventuellt hembesök eller telefonsamtal. Avgö-rande är dock främst relationen med den eller de personer som genomför hembesöket. De bemödar sig om att vinna de äldres förtroende genom att fungera som medmänniska och mellanhand gen-temot de verksamheter som ska tjäna de äldre. En annan anledning till att besöken skapar en känsla av trygghet är att många äldre har mycket liten kunskap om utbudet av service och sociala aktivi-

teter. Många har dessutom haft ett latent behov av stöd, exempelvis trygghetslarm, hjälpmedel eller sociala aktiviteter, som blivit tillgodosett genom hembesöket.

Professionens betydelseEn annan slutsats är att hembesökarens profession, förutom en adekvat utbildning och yrkesbakgrund inom äldreområdet, är underordnad egenskaper hos hembesökaren som empati, social kompetens och förmåga att bemöta olika människor där de befinner sig. Professioner som är kopplade till olika former av maktutövande kan stå i vägen för förtroendeskapandet och den kommunikation och samspel på avancerad nivå som denna utvärdering kunnat beskriva.

Betydelse för samverkanEn stor del av hembesökarens arbete har varit att utveckla samarbetet, främst mellan kommunen och primärvården men även med andra aktörer som exempelvis Svenska kyrkan, Röda korset med flera. Här har hembesökarna kunnat fungera som nätverksbyggare och även här har rollen som ”gränsöverskridare” varit positiv för att knyta re-presentanter från många verksamheter till sig. Om hembesökaren har en svag förankring i organisa-tionen kan detta dock negativt påverka möjlighe-terna att underhålla nätverket i längden.

Projektformens betydelseFörebyggande hembesök liksom många andra in-satser drivs i projektform. Det innebär att hembe-sökaren ofta är projektanställd och det påverkar möjligheten att blicka framåt. Anställningsförhål-landen och anställningstid påverkar även möjlig-heten att kommunicera det som sker i projektet samt att förankra projektet i organisationen.

Projektet skapar förväntningar hos äldre som fått besök och senare upptäcker att de har be-hov, samt hos äldre som har hört talas om det el-ler tackat nej i första hand. Vad händer med den upparbetade goodwillen om projektet tar slut och ingen svarar på det telefonnummer som finns i så många utdelade broschyrer?

ResursperspektivetInget tyder på att förebyggande hembesök ska-par merarbete eller merkostnader hos inblandade verksamheter. Hypotesen är snarare att kostnader förhindras genom att relativt små problem åtgär-das i tid. Kostnaden för 566 hembesök ligger fram-

30

förallt i lönen till tre hembesökare, vilket ungefär motsvarar tre platser på äldreboende under ett år, det vill säga cirka 1,5 miljoner kronor. En kost-nad som torde vara förhindrad många gånger om med siktet inställt på samtliga berörda verksamhe-ter och med något längre tidsperspektiv än detta budget år.

Person eller platsI de här tre projekten har hembesökarna som en-skilda personer blivit väldigt viktiga för de äldre och man kan fundera på vad det innebär. Alterna-tivet till hembesök är att skapa en central plats där de äldre kan få information och guidning som till exempel stadsdelen Tuve-Säve gjort med sin Seni-orhörna. Platsen kan förmodligen inte helt ersätta hembesöket för alla äldre utan bör snarare ses som ett komplement som kan fungera bra som uppfölj-ning och som ett alternativ till fler hembesök.

Har projektens mål och syften uppfyllts?Utvärderingen visar tre projekt som drivs i olika lokala sammanhang och skiljer sig åt när det gäl-ler planering, syfte, tillvägagångssätt och metoder. Hembesökarna har arbetat efter sina förutsätt-ningar när det gäller resurser, erfarenheter och kompetens. Detta har förmodligen lett till ett bätt-re resultat för de äldre än om de hade försökt ar-beta efter en enhetlig modell där kvalitativa delar i hembesöken riskerat att bli lidande. Min uppfatt-

ning är att de tre stadsdelarna under tiden som stu-dien har pågått har uppfyllt de mål och syften som angavs i respektive projektplan. Hembesökarna har under projekttiden förändrat delar av sitt ar-betssätt efterhand som de har gjort erfarenheter på fältet. Förändringarna har rört sig mot friare sam-tal, mindre bundenhet till frågeformuläret och en struktur som inte är lika synlig för den äldre utan mer finns i hembesökarnas huvud. Dokumenta-tionen har också i allt högre grad utförts efteråt, vilket är en naturlig konsekvens av det salutogena synsätt som genomsyrar projekten.

Till slut Förhoppningen är att den här utvärderingen ska ge stöd för förebyggande och uppsökande hembe-sök som ett sätt att planera trygghet för äldre. Den kunskap som upparbetats i de tre stadsdelarna är omfattande och det är därför viktigt för verksam-heterna att tillvarata erfarenheter från projekten i sin planering för framtiden. Det finns naturligtvis många sätt att planera trygghet för äldre. Senior-hörnan i Tuve- Säve är exempel på en sådan verk-samhet.

För att nå så många äldre som möjligt kom-mer det dock alltid att finnas behov av en förebyg-gande, uppsökande verksamhet som är öppen, lyssnande, lyhörd och som frågar: Vad kan vi lära av dig? l

31

Referenser

Andersson, M (2007): Förebyggande hembesök – projektplan och organisation. Göteborgs Stad, Tuve-Säve.

Antonovsky, A (1991): Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och Kultur.

Arman, R (2007): Lotsning, hänvisning och råd – en telefonjour för äldre. Göteborg: FoU i Väst/GR rapport 2.

Bengtsson, J: Ontologiskt perspektiv på erfarenhetsbaserad kunskap. Institutionen för pedagogik och didaktik. Göteborgs universitet. ssf-swenurse.customer.ntech.se/library/.../jan_bengtsson.pdf

Berg, A-I (2008): Life Satisfaction in Late Life: Markers and Predictors of Level and Change Among 80+ Year Olds. Diss. University of Gothenburg. Department of Psychology.

Clark, J (2001): Preventive home visits to elderly people. BMJ 2001, 323:708.

Cornelius, C & Wånell, SE (2005): Hembesök för hälsans skull: en studie om internationella och svenska erfarenheter av hälsokontroller och förebyggande hembesök för äldre. Stockholm: Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum 2005:7.

Edman, M (2009): Hälsofrämjande hembesök – projektrapport för hembesöksprojektet. Orusts kommun: Sociala omsorgsförvaltningen.

Ekholm, H (2009): Vad kostar verksamheten i din kommun 2008? Bokslut 2008. Sveriges Kommuner och Landsting.

Ellegård, K & Nordell, K (1997): Att byta vanmakt mot egenmakt. Stockholm: Johansson & Skyttmo förlag.

Giddens, A (1996): Modernitetens följder. Lund. Studentlitteratur.

Giddens, A (1999): Modernitet och självidentitet. Lund. Studentlitteratur.

Göteborgs stads webbplats: Göteborgsbladet 2007 majversionen. http://www4.goteborg.se/prod/G-info/statistik.nsf

Hellner, BM (2002): Förebyggande hembesök. Erfarenheter från 21 försök med uppsökande verksamhet bland äldre. Stockholm: Socialstyrelsen.

Johansson, S, Löfström, M och Ohlsson, Ö (2000): Projekt som förändringsstrategi. Göteborg: SNS förlag.

Karlsson, O (1999): Utvärdering – mer än metod. Tankar och synsätt i utvärderingsforskning. Stockholm: Svenska kommunförbundet.

Kegan, R (1994): In over Our Heads. The Mental Demands of Modern Life. Massachusetts: Harvard University Press.

Lindgren, L (2006): Utvärderingsmonstret: kvalitets- och resultatmätning i den offentliga sektorn. Lund: Studentlitteratur.

Medin, J & Alexandersson, K (2000): Begreppen Hälsa & hälsofrämjande – en litteraturstudie. Lund: Studentlitteratur.

32

Nordell, K (2002): Kvinnors livssammanhang – en fråga om medvetenhet, möjligheter och makt. Avhandling. Kulturgeografiska institutionen. Göteborg: Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.

Nordell, K (2007): Alla vill dra sitt strå till stacken! Projektet praktikplats för personer med funktionshinder. Utvärdering. Arbetslivsinstitutet/Västra Götalandregionen.

Nordström, M & Dunér, A (2003): Bevilja och ta emot hjälp: om biståndsbedömare och äldre i kommunal omsorg. Rapport 2003:5. Göteborg: FoU i Väst/GR.

Rudholm, L (2009): Verksamhetsrapport. Projektgruppens uppdrag 2008 i Projekt Livslots för äldre. Göteborg: Stadsdelarna Örgryte/Härlanda.

Projektplan för projektet uppsökande verksamhet (2007): Göteborgs Stad, Linnéstaden.

Regeringskansliets webbplats (2007-01-22): regeringsbeslut nr 6:2007-01-18 http://www.regeringen.se/sb/d/8637/a/75467

Sahlén, KG, Löfgren, C, Lindholm, L (2006): Är det lönsamt med prevention efter 65? Stockholm: Statens Folkhälsoinstitut.

Statistiska Centralbyrån (SCB) (2008): Statistisk årsbok för Sverige 2008. http://www.scb.se/Pages/PublishingCalendarViewInfo____259923.aspx?PublObjId=8097

Sherman, H m fl, (2007): Förebyggande hembesök till äldre. En modell för det hälsofrämjande arbetet. Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum 2007:20.

Söderhielm Blid, S m fl (2007): Hälsosamtal och förebyggande hembesök. En lägesrapport. Rapporter/Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum 2007:3.

Statens folkhälsoinstitut: Folkhälsoarbete bland äldre. Möte med myndigheter och organisationer. Seminarierapport 18/12 2002. Rapport nr 2003:7.

Strandberg, A (2007): Förebyggande hembesök (2007) Uppdragsbeskrivning 2007-03-22. Rev upplaga 2008-04-25. Stadsdelen Centrum: Göteborgs Stad.

Thorslund, M & Larsson, K (2002): Äldres behov: en kunskapsöversikt och diskussion om framtiden. Stockholm: Stiftelsen Stockholms läns äldrecentrum.

Thorslund, M & Wånell, SE (red) (2006): Åldrandet och äldreomsorgen. Lund: Studentlitteratur.

WHO (2004); Reviews of trials of general home visits; www.euro.who.int/HEN/Syntheses/homesupport/

Widerberg, K (2002): Kvalitativ forskning i praktiken. Lund: Studentlitteratur.

33

CENTRUM I stadsdelen Centrum ingår primärområdena1 Krokslätt, Johanneberg, Landala, Guldheden, Lorensberg, Vasastaden, Inom Vallgraven, Stam-pen och Heden. Det bor drygt 54 000 personer i stadsdelen Centrum (Göteborgs Stads webbplats). Cirka 3 200 personer är över 80 år och av dessa har ca 1 300 personer inte någon kontakt med äld-reomsorgen i centrum.

I Centrum fick totalt 445 personer brev med erbjudande om förebyggande hembesök. 84 kvin-nor och 48 män tackade ja till hembesök. Av dessa var 92 personer ensamstående medan 40 personer levde i tvåsamhet, vilket innebar att även partnern kunde ta del av hembesöket. 123 av 132 besökta personer har barn. Besöken har ägt rum under 2008 samt under de fyra första månaderna 2009. Det har också skett 17 återbesök.

Det förebyggande hembesöket ur hembesökarens synvinkelI Centrum står det stödjande samtalet i fokus. Den äldres berättelse om sin livssituation och sitt nät-verk samt dennes uppfattning om vad som kan upplevas som hinder och behov i vardagen är ut-gångspunkten. Bara brevet om förebyggande hem-besök är en bekräftelse på att man existerar och är betydelsefull. Hembesökaren tycker att den trygg-het som det ger att få breven är ett tillräckligt svar på om det ska finnas uppsökande verksamhet.

Många äldre bjuder på kaffe och hur det går till kan ha många betydelser. En del ser fram emot besöket och bullar upp innan så hon kommer till dukat bord. Andra glömmer kaffet helt och kom-mer på det när hon ska gå och kontakten är eta-blerad. Ytterligare en grupp avvaktar och tar fram det efter en stund om de känner sig bekväma med

Bilaga 1

hembesökaren. En del är spända som om någon ska komma och syna dem.

Hembesökaren har funnit en form för arbetet. Mötena tar tid och det är kvalitet att inte titta på klockan. Hon tror att det är betydelsefullt att få tala till punkt och försöker erbjuda tider som pas-sar de äldre. Hennes metod är att aldrig fråga om problem utan bara om hinder för att samtalet inte endast ska handla om medicinska problem. Hon menar att om man talar om hinder istället för pro-blem är det lättare att vända det till möjligheter.

Efter samtalet svarar personen på frågor och anteckningar görs på ett frågeformulär. Det är grunden för de uppgifter hembesökaren får in och hembesökaren dokumenterar direkt på formulä-ret. Frågorna i formuläret var inte färdigformule-rade utan har omformulerats under projekttiden. Hembesökaren anser at det är viktigt att fråge-formuläret inte sätter hinder i vägen för samtalets flöde. Under projektets gång har hon upplevt frå-geformuläret som allt mer störande för det goda samtalet och har allt oftare fyllt i det i efterhand.

De förutsättningslösa samtalen innebär att hon får höra många livsberättelser. De äldre tar upp problem spontant och har filosofiska tankar om hur det är att bli gammal. Hembesökaren skri-ver sedan ner reflektioner efter varje besök. Det är också många äldre som har fått hembesök som hör av sig efter några månader då det ofta behövs hjälp.

Hembesökarens reflektioner kring de äldre i CentrumCentrums äldre befolkning karaktäriseras i stora drag av ekonomiskt oberoende. Människor bor länge inom samma område och har betydelsefulla andra omkring sig. De flesta upplever livskvalitet och har hög KASAM även om de är sjuka. Vid

1 Primärområden är underområden inom ett stadsdelsområde i Göteborgs stad.

34

85-årsåldern går en tydlig skiljelinje där efterfrå-gan på olika typer av stöd blir större. Kvinnorna överlever männen och är därför i majoritet när det gäller förebyggande hembesök. Antal år som man har bott inom sitt område är en trygghetsfak-tor och i centrum har många bott i samma bostad under väldigt lång tid. Av primärområdena skiljer speciellt Guldheden, Vasastaden, Johanneberg och Krokslätt ut sig med totalt 45 personer (av 132) som bott över 41 år i sin bostad. I Stampen och Landala finns en nyare bostadsstruktur och där har människor bott kortare tid. Möjligheten att åka gratis buss i staden har stor betydelse för de äldre. De kan åka till Saluhallen och handla vissa specialiteter och gå hem, att gå både dit och hem hade blivit för jobbigt.

De största hindren i det vardagliga livet tycker hembesökaren är ”uttalad ensamhet”, minnes-problem, fysisk nedsättning, grav synnedsättning, grav hörselnedsättning, hjärt- och kärlsjukdom samt smärtproblematik. Det är inte många som sä-ger att ensamheten är ett hinder för social aktivitet men hur ska man göra om man vill delta men inte orkar? Det är en utmaning för verksamheten när människor blir allt äldre. Samhällets normer och krav med hög hastighet och att du måste ta för dig på ett annat sätt idag gör att speciellt äldre-äldre behöver stöd för att komma ut. De är långsamma och orkar inte för mycket. Aktivitet, ljud och män-niskor kan skapa osäkerhet. Det behövs lugna och mindre grupper samt kravlösa gemenskapsträffar. Gärna samtal på tu man hand, något att äta och att titta på så att alla sinnen väcks.

Så länge tvåsamhet finns har man mindre be-hov av att träffa nya vänner. Några personer som själva har tagit kontakt med hembesökaren har dä-remot känt sig ensamma. Frågor som då kommer upp är till exempel var man kan äta tillsammans med andra. De är också intresserade av intellektu-ella aktiviteter, som högläsning och litteraturcirk-lar, däremot inte av gruppsamvaron som sådan. De vill gå stavgång men i grupper som passar dem fysiskt och socialt. De snabba får inte styra. Det är en stor tröskel för många att gå till träffpunkterna. ”Jag vill inte gå dit dom är så gamla där.” En stor fråga för träffpunkterna är därför att arbeta för att alla ska känna sig välkomna.

Hembesökaren i Centrum tycker att begreppet sociala aktiviteter behöver problematiseras. Vad är aktivitet? Erbjudandena är ofta tunna. Människor behöver substans och kvalitet. De behöver ha be-sök – samtalsstöd kanske en gång i veckan. Sam-

talsstöd uppfattas positivt av de flesta. Religionen har också stor betydelse för många människor. ”Utan kyrkan, diakonissan, religionen hade jag inte klarat mig.” Många vill ha samtalsstöd som inspirerar. De tycker att ungdomar har det svårt idag och många skulle gärna vilja ha mer kontakt med den yngre generationen. I frivilligverksamhe-ten deltar många för att de söker bekräftelse själva och de vill inte göra individuella insatser. Det finns behov av en ny typ av frivillighet och en ny bild av vad frivillighet är och ska vara.

Hembesökaren har erbjudit återträff på mö-tesplatsen 1 gång/vecka under april 2009. På träf-farna berättade hon om olika hinder hon mött vid besöken. Hon tog till exempel upp frågor om gymnastik och om mat då det kan vara svårt med fantasi och bli enformigt. Hon har också talat om sinnen, och haft minnesträning och talat om hjälp-medel för minnet. Det tyckte deltagarna var intres-sant. De som kommer till träffarna söker social gemenskap och vill träffas och dricka kaffe, de vill inte gärna delta i styrda aktiviteter som studiecirk-lar.

Hon tycker att biståndet står inför svåra di-lemman när det inte finns resurser. Biståndet be-viljar endast regelbunden hjälp, men många äldre vill ha och behöver punktinsatser. Många har en funktionsnedsättning, till exempel synnedsättning eller lättare rörelsehinder och kan behöva hjälp med fönsterputsning eller strykning då och då. Det kan också vara så att man vill ha hjälp med städ-ning tillfälligt – just nu har jag ont i ryggen – och det passar inte i systemet. Många skulle kunna bo hemma längre själva om de fick hjälp då och då. ”Får jag hjälp med städning orkar jag tänka mer på mig själv.”

Hembesökaren har mött flera par där den ena vårdar den andre (21 personer av 132) eller där båda två är sjuka. Om det finns en anhörig hemma skickar sjukvården ofta hem personer utan vård-planering och utan att fråga vad den anhörige kla-rar. Hur ska man hitta anhörigvårdare om man inte går ut och tittar efter? De anhöriga har många frågor, bland annat om hur det går till på sjukhu-set, om skillnaden mellan hemsjukvård och hem-tjänst, om vilka förebyggande insatser som kan bli aktuella och till vilka kostnader. De undrar också över anhörigstöd och eventuella hjälpmedel och möjligheter till vardagsnära hjälp.

En annan stor fråga är att om man har en pri-vat vårdgivare kan kontroll och efterbehandling bli eftersatt eftersom man måste vara inskriven vid

35

primärvården för att få uppföljning. Äldresköter-skor tar bara hand om vårdcentralpatienter. En stor fråga är vad vårdvalet kommer att betyda?

Professionens betydelseHembesökaren tycker att den professionella bak-grunden och erfarenheter spelar roll i arbetet med förebyggande hembesök. Olika professioner hän-för problem till de förklaringsmodeller och åtgär-der som ingår i utbildning och yrkeserfarenhet. Inom sjukvården handlar det i hög grad om bio-logiska modeller. Själv känner hon sig trygg i sin roll då hon som sjuksköterska har hälso- och sjuk-vårdslagen i ryggen och därför lätt kan lämna över ärenden till primärvården, som det oftast handlar om. Dock kan hon känna sig ensam i organisatio-nen med sin bakgrund från sjukvården och hon tror att det är viktigt att kompetensen finns i en social verksamhet.

Att endast tala om professionens betydelse utifrån en teoretisk förståelse kan ge en förenk-lad verklighetsbild. Viktiga faktorer som påverkar personer oavsett profession är villkoren för tjäns-ten och för arbetet. Hembesökaren är projektan-ställd och kan inte överblicka framtiden vare sig för sin egen eller projektets del. Att sakna tidshori-sonter påverkar engagemang, involvering och be-slutsfattande.

SamverkanCentrum samverkar med primärvården och äldre-sjuksköterskorna vid vårdcentralerna Kungshöjd och Gibraltargatan är kontaktpersoner i samver-kan med primärvården. Primärvårdsrehab äld-reteam är kontaktpersoner i samverkan med pri-märvårdsrehab. Biståndsbedömarna i stadsdelen är viktiga samarbetspartners och en biståndsbedö-mare finns med i arbetsgruppen. De personer som önskar kontakt med resurspersoner inom det före-byggande arbetet, exempelvis säkerhetsservice/fix-artjänst och samordnare på träffpunkt, erbjuds det genom direktkontakt när det gäller aktuell insats. Genom projektet hälsolots finns ett nätverk med externa aktörer utanför äldreomsorgens organisa-tion och hälsolotsen tillsammans med äldrelotsen är goda samarbetspartners.

Hembesökaren är spindeln i nätet och samar-betar med äldresjuksköterskorna vid primärvår-den. Biståndsbedömare är viktiga samarbetspart-ners liksom resurspersoner inom det förebyggande arbetet, till exempel fixare, arbetsterapeut och an-hörigsamordnare. När det gäller det sociala inne-

hållet är frivilligsamordnare samt mötesplatsens och träffpunkters personal samarbetspartners. Ett delmål har varit att utveckla samarbete med vård-centraler. Äldreomsorgen i Centrum har bjudit in vårdcentralschefer och hembesökaren har gjort en organisationsskiss. Under projekttidens gång har det samarbetet utvecklats på ett positivt sätt.

Hembesökaren har fångat in behov av bety-delsefulla aktiviteter som hon förmedlat till mötes-platsens arbetsgrupp. En följd av det är att vård-centralen nu har hälsomottagning på mötesplatsen ”Egenvård” varje vecka. Var sjunde vecka kom-mer samma sjuksköterska.

Projektet har varit ett kartläggningsarbete och gett en bild av stadsdelarna som inte funnits tidiga-re. Hembesökaren funderar på vad som kommer att hända nu när ekonomin är kärvare.

36

Bilaga 2

1 Primärområden är underområden inom ett stadsdelsområde i Göteborgs stad.

LINNÉSTADENI Linnéstaden bor cirka 31 000 personer i primär-områdena1 Annedal, Haga, Masthugget, Olivedal och Änggården. Målgrupp för projektet är äldre över 80 år som inte har kontakt med äldreomsor-gen tidigare bortsett ifrån trygghetslarm. Det bor ca 1 345 personer över 80 år i Linnéstaden (Göte-borgsbladet maj 2007). Av dessa var 494 personer aktuella i projektet.

I Linnéstaden har hembesökaren genomfört to-talt 200 hembesök. 128 personer svarade nej eller vill avvakta. Av de övriga personerna gick några inte att nå, några fick hemtjänst innan de hann få besök och slutligen hade ett mindre antal flyttat el-ler avlidit. 22 personer har fått hemtjänst efter be-söket. Utbildningsnivå och arbetslivserfarenheter skiljer sig åt emellan primärområdena. Männen är mer högutbildade i allmänhet i den här åldersgrup-pen och det finns många som har högre utbildning och som har befunnit sig i höga yrkespositioner i samhället. I Änggården finner man till exempel högre utbildning även bland kvinnorna även om de i flera fall inte utnyttjat sin utbildning på grund av familjen. I Masthugget finns fler personer, både män och kvinnor, med enbart folkskola och de flesta kvinnor har arbetat i låginkomstyrken.

Det förebyggande hembesöket i LinnéstadenI Linnéstaden vill man genom det förebyggande hembesöket bryta isolering och passivitet hos de äldre. Man vill också öka tryggheten i hemmet och minimera risken för fallskador och ohälsa.

Hembesökaren gjorde en kartläggning, beställ-de adresser och skickade ut brev till alla över 80 år i ordinärt boende utan hemtjänst. Brevet inne-håller en broschyr med information och ett erbju-

dande om ett besök. Brevet följs upp med ett tele-fonsamtal. Under detta samtal bokas om intresse finns tid för ett besök. Cirka en fjärdedel tackar nej och några går inte att nå. En del som tackat nej har kontaktat hembesökaren i efterhand för ett besök.

Besöken tar 1,5-2 timmar. Hembesökaren tit-tar inte på klockan och planerar inget annat ef-teråt. Det är viktigt att det inte finns någon stress runt besöket. En del personer ringer efteråt och vill ändra eller lägga till något. Hon poängterar att samtalet är anonymt och varje person skriver under och godkänner överlämnande av person-uppgifter. Samtalen grundar sig på frågor ur ett frågeformulär, som dock inte följs strikt då det kan motverka ett bra och fritt samtal. Hembesö-karen brukar börja med formuläret eftersom hon tycker att frågorna öppnar upp för samtal. Vissa gånger liknar samtalet mer en intervju och några har hunnit besvara frågorna innan hon tar fram formuläret. Formulärsvaren kan sedan behandlas statistiskt. Hembesökaren dokumenterar det hon för vidare till ”fixare” med nödvändiga uppgifter. Alla uppgifter från hembesökaren, fixare och ak-tiverare läggs in i en projektdatabas. Då blir det möjligt att se hinder och fördelar i stadsdelarna och behov i olika områden. Hembesökaren doku-menterar kontinuerligt och skriver rapport över varje primärområde när hon är klar.

Allmän information ges om fallskador och sä-kerhet i hemmet, inkontinens, hemtjänst och så överlämnas en informationsmapp med informa-tion om viktiga telefonnummer, aktiviteter, fören-ingar, församlingar och organisationer i Linnésta-den. Även behovsanpassad information delas ut, exempelvis information om kost, färdtjänst och anhörigstöd.

Eventuella behov diskuteras som färdtjänst, läkarbesök och hjälpmedel. Hembesökaren ska ge

37

information om hur man kan hitta och få kontakt med till exempel hemtjänst och biståndsbedömare. I första hand ska den äldre uppmuntras att ta dessa kontakter själv men vid svårigheter ska hembesö-karen hjälpa till genom att lotsa den äldre vidare till rätt person.

Efter ett par veckor följs besöket upp genom ett telefonsamtal och eventuellt ytterligare ett be-sök. Cirka två månader efter besöket skickas en enkät ut med frågor rörande besöket. Ett år efter besöket ringer besökaren upp och gör ett uppfölj-ningssamtal per telefon. Vid behov kan ytterligare besök bokas in. Syftet med detta är att se till att de önskemål och behov som kom upp vid första besö-ket blivit tillgodosedda.

Hembesökarens reflektioner kring de äldre i LinnéstadenDet är personer 81 år och uppåt som tackar ja till hembesök. De som är under 80 år känner sig fort-farande för unga. Det tar längre tid innan kvinnor-na tackar ja än männen. Det är fler par som tackar ja än som tackar nej. De är troligen intresserade av vad som händer om den andre blir sjuk. Flera av dem som tackat nej har uppskattat initiativet och påpekat att de känner sig sedda och det är tryggt att veta att det finns stöd och information den da-gen de behöver det. Totalt sett är det fler kvinnor än män som tar emot besök. Det skiljer sig dock åt mellan primärområdena, i Annedal och Olivedal är det betydligt fler kvinnor som tar emot besök medan det är lika många kvinnor som män som tar emot besök i Änggården och Haga.

Hembesökaren tycker att de äldre generellt har liten kunskap om vilka möjligheter som finns. De associerar till den gamla äldrevården och blir po-sitivt överraskade över att man kan få så mycket hjälp fastän man är frisk. Hon tycker att de äldres upplevelse av förebyggande hembesök beror på om man motiverar det med att de kan bo hemma längre och att det är bra att få informationen i tid. Att tala om ”hjälp” är inte populärt. Samtliga äldre hon har besökt har varit positiva till initia-tivet. Ingen har reagerat negativt. Det bästa med hembesöket för de äldre är att de blir sedda och att någon gör sig besvär för deras skull. Många ringer till hembesökaren efter besöket och berättar om både bra och dåliga dagar. Det visar att de känner sig trygga. Relationen blir personbunden även när människor inte vill ha besök just nu.

Drygt två tredjedelar ansåg sig ha hjälpbe-hov, framförallt med städhjälp och trygghetslarm.

Alla blev erbjudna besök av ”fixaren” som gör en säkerhetsanalys samt åtgärdar funna problem. Många behöver enkla hjälpmedel som badbräda eller duschhandtag. Alla erbjuds säkerhetsanalys men det är bara kvinnor som tar emot hjälp av fixare. Männen tycker att de kan byta lampor och skruva i krokar själva medan de lättare accepterar hjälp med hushållet då de är vana att bli omhän-dertagna. Många äldre är rädda för hemtjänst. De läser och hör om problem genom sina vänner. De kan inte heller styra sin egen tid när hemtjänsten kommer – därför är de mer intresserade av privat hjälp. Kommunens hjälp blir på kommunens vill-kor. En del tror inte att de har råd med hemtjänst, därför är det viktigt att berätta om inkomstanpass-ning och tala om att alla har råd. Återvinning vi-sade sig vara ett problem – vissa måste ha hem-tjänst för att kunna återvinna. Det visar hur svårt det är att förutse konsekvenser för olika grupper när man inför nya system i samhället.

Hembesökaren rekommenderar larm vid alla besök, det finns ett stort trygghetsbehov.

Många äldre har telefonkedjor när de ringer varandra och kontrollerar att allt är väl. De vill inte ligga länge döda hemma och vill inte lukta. Det händer alltför ofta att folk ringer på hos äld-re och utger sig för att komma från hemtjänsten. Därför bör de alltid begära legitimation.

De flesta har ett tryggt och bra socialt nätverk. De har god kontakt med vänner och anhöriga och har mycket umgänge med barn, släkt och vänner. Många män är särbos och talar om sina flickvän-ner. Däremot är det ovanligt med samboförhål-landen. Om man inte har goda sociala kontakter beror det ofta på att människor har avlidit eller är sjuka, vilket många sörjer. ”Det är inte så många kvar nu.” Några personer i varje stadsdel, framfö-rallt kvinnor, upplever sig som ensamma och isole-rade. I till exempel Olivedalsområdet finns många kvinnor som inte själva har arbetat. Deras sociala kontakter har ofta gått genom männen. De har flyttat beroende på krav från männens arbeten. Om de dessutom inte har barn så blir de mycket ensamma när männen har avlidit. Ensamma kvin-nor utan barn har det svårast, de är totalt ensam-ma. För de som är riktigt ensamma behöver någon form av samtalsstöd byggas upp. Många har ingen att tala med. Sedan kan de lotsas till verksamhet som ger sociala kontakter.

Nästan samtliga har regelbunden kontakt med både läkare och tandläkare. Alla utom några få personer upplevde sin hälsa som god eller mycket god trots kroppsliga problem eller andra hinder.

38

De främsta hindren var hörselnedsättning, synne-dsättning, smärtproblematik, hypertoni och hjärt- och kärlsjukdomar. De flesta äldre åt mellan 2 och 4 olika läkemedel per dag. Relativt många perso-ner visste inte varför de åt sina läkemedel.

Över hälften av de besökta personerna upp-levde att de hade gång- eller balanssvårigheter men endast drygt hälften använde någon typ av gång-hjälpmedel. Nästan trettio personer hade ramlat någon gång under de senaste månaderna och för fem personer krävde följderna av fallet sjukhus-vård. I Haga är ett stort problem att det inte går att köra rullatorer på kullersten och att käppen glider av stenarna. Det är svårt att känna ojämnheter i marken på gångbanor för synskadade vid exem-pelvis Järntorget – synskadades och äldres behov kolliderar.

Mer än hälften uppgav att de motionerade regelbundet (30 min 3 ggr/v) framför allt genom promenader och stavgång. Relativt många perso-ner uppgav att de saknade fritidsaktiviteter, fram-förallt kopplade till rörelse. Om man inte deltog i någon fritidsaktivitet angav man som skäl att kostnaden för att delta var för hög, att man var funktionshindrad samt att man inte ville gå ut en-sam i mörkret. De äldre är mycket aktiva, de flesta rör på sig dagligen. Möjligheten att åka spårvagn gratis gör att de rör sig mer då man kan åka en väg och promenera tillbaka. Många går på jympa och är med i stavgångsgrupper.

Över hälften uppgav också att de utförde nå-gon kulturell aktivitet då och då, som teater, mu-seum eller konserter. Ungefär två tredjedelar var medlemmar i någon förening, framförallt pensio-närsföreningar. Däremot hade övervägande delen av de besökta personerna aldrig varit på någon av stadsdelens träffpunkter och många äldre har uppfattningen att alla som besöker träffpunkter är gamla och sjuka. ”Där är bara gamla männis-kor.”2

Relativ många körde fortfarande bil men und-vek stadstrafik. Några personer använde färdtjänst och många åkte kollektivt. Några hade problem med att åka kollektivt på grund av ryckningar, höga trappsteg och egna funktionsnedsättningar. Alla uppskattade att det var gratis kollektivtrafik för pensionärer och uppgav att det har inneburit att de rör sig mer.

Flertalet hade god eller mycket god matlust. De

flesta äter antingen lunch eller middag och äter en-dast något lätt till det tredje målet. Många tycker det är tråkigt att laga mat och äta själva. De träffar gärna andra för att äta tillsammans men inte lika gärna för att laga mat ihop.

Över tre fjärdedelar upplever sin ekonomi som god och det är endast några personer som upple-ver den som dålig. Flera gifta kvinnor oroar sig för ekonomin om de skulle bli ensamstående.

Utveckling av samverkanHembesökaren har under projekttiden satt ihop en arbetsgrupp om cirka tjugo personer med äld-revårdsteam, arbetsterapeut, sjukgymnast, äldre-sjuksköterskor, biståndsbedömare, samordnare för Fysisk aktivitet på recept, Röda korset, diakoner, präster, folkhälsosamordnare. I början upplevde hon ett visst motstånd men efter ett år ville fler och fler vara med i arbetsgruppen. Samarbetet öppna-de upp enklare vägar att ses, hos äldreomsorgen, Röda korset etc. Hon anser att äldreomsorgen kan avlasta primärvården för om invånarna kän-ner sig trygga söker de inte vård i samma utsträck-ning. Äldresköterskorna bekräftar att många äldre kommer vecka efter vecka och sitter i väntrummet. Vid projektstarten var inte primärvården intres-serad av samverkan men nu är äldresköterskorna alltid med i arbetsgruppen. Hembesökaren tror att förebyggande hembesök initialt ger ökade kostna-der då många får veta vad de har rätt till. Samtidigt finns det mycket att spara då en relativt stor del av alla inläggningar och fallolyckor för personer som är 80 år och äldre beror på biverkningar av medi-ciner. Processen att klara sig sämre går i flera små steg, personen ifråga hinner vänja sig och förstår inte själv när det blir farligt.

Profession, arbetsroll och lärdomarHembesökarens profession och erfarenheter är äldreomsorg, akutsjukvård och frisk- & hälso-vård. Hon tycker att det ger en helhetsbild. Det är viktigt med social kompetens, läsa mellan rader, fånga upp det som inte sägs.

Hembesökaren tycker att hon har lärt sig mycket under projekttiden. Hon har blivit tuffare i samverkan och vågar stå upp för projektet. En-kätsvaren visar hur viktiga de äldre tycker att hem-

2 Under den tid som projekt har följts har samtliga träffpunkter i stadsdelen Linné stängts. Målet i början av projektet var att öka antalet träffpunkter för att de skulle bli mer tillgängliga.

39

besöken är. Projektet har också inneburit att hon har ändrat sin syn på äldre människor. Hennes ti-digare jobb i sjukvården var probleminriktat och gav en bild av att äldre var sjukliga. Nu lägger hon märke till att de allra flesta äldre är friska, vilket ger ett annat förhållningssätt i arbetet.

Hembesökaren ser sin arbetsroll förknippad med utveckling och nätverksbyggande. Hon har skapat mängder av kontakter, för utan kontakter finns endast stora mängder av information som är svår att göra något av. Det krävs kunskap och för-måga att kommunicera på rätt sätt för att få fram en åsikt eller synpunkt så att människor och hen-nes egen ledning lyssnar. Viktiga frågor är vilka områden som är viktiga för stadsdelen att stötta och vilka som ska vara samarbetspartners. Hon tror att hennes anställning som är helt knuten till projektet har gjort det svårare att förankra projek-tet i organisationen.

40

Bilaga 3

TUVE-SÄVE Tuve-Säve ligger på Hisingen i Göteborgs kom-mun. Här bor cirka 11 000 invånare, vilket mot-svarar cirka 2 procent av Göteborgs hela befolk-ning. Stadsdelen skiljer sig avsevärt från de andra stadsdelarna som ingår i utvärderingen genom sin landsbygdskaraktär. Speciellt Säve är fortfarande en levande jordbruksbygd. I Säve finns procentu-ellt fler ensamma män medan andelen ensamma kvinnor är större i Tuve.

Målgruppen för projektet i Tuve-Säve är invå-nare som är 81 år eller äldre och som inte har nå-gon insats från kommunen. Antalet äldre över 81 år är totalt 450 och antalet som ingår i målgrup-pen är cirka 250 personer.

I Tuve/Säve har man under studiens gång 2009 gjort hembesök hos totalt 256 personer, 160 kvin-nor och 96 män födda mellan 1913 och 1927.

PilotstudieProjektet inleddes med uppsökande hembesök till cirka 20 personer boende i Säve. Säve skiljer sig i karaktären från Tuve. Här har människor ofta bott i hela sitt liv. Generationerna lever nära var-andra. Sedan tidigare visste man att det i Säve finns en tradition att klara sig själv länge, men när be-hovet av omsorg väl kommer är det ofta stort. I projektet fann man inte några människor som upplevde att de var ensamma. De har lugna, trygga och meningsfulla liv. Det finns få aktiviteter för-utom de som Svenska kyrkan håller i. Kollektiva kommunikationer är mycket dåliga och många kör egna bilar så länge som möjligt.

Efter uppföljning och utvärdering av pilotstu-dien utvidgades besöken till att gälla alla 80-åring-ar och äldre i stadsdelen.

Det förebyggande hembesöket Intentionen i Tuve-Säve är att hembesöken ska utgå från brukarens behov och inte vara styrda

från början. En metod ska användas där de äld-res ”levnadsberättelse” ska utgöra grunden för mötet och samtalet. Det innebär att hembesöken kan öppna upp för alla möjliga behov och funde-ringar som de äldre har. Hembesökarna har öppna samtal innan de tar fram frågeformuläret. Fråge-ställningar de vill ha svar på är bland annat hur människor bevarar sin hälsa. Många äldre plane-rar för framtiden på ett sätt som många yngre inte gör;.”jag har köpt en justerbar säng för jag kom-mer att bli äldre”. Hembesökarna vill lära av de äldre för att kunna föra kunskapen vidare till an-dra äldre. Det är också en möjlighet att ta med sig viktiga erfarenheter tillbaka för att kunna utveckla verksamheten. Hembesöket ska ses som ett stöd och ett informationstillfälle där den äldres sociala situation, funktionsförmåga samt fysiska, psykis-ka och andliga hälsa belyses. En viktig uppgift är att vid behov förmedla till annan kontakt.

Första steget är att en information och presen-tation av förebyggande hembesök skickas ut. I den finns även ett foto på hembesökarna. Informatio-nen har redigerats under projekttiden för att hitta ett bättre tilltal och bli mer inbjudande.

Andra steget är att efter ett par veckor kontak-ta den äldre personen per telefon och fråga om de vill ha besök. Om de tackar ja till besök bestäms en tid då biståndshandläggaren och En viktig för-utsättning för ett bra samtal är att hembesöket inte är tidsbegränsat. Tidsåtgången varierar mellan 1,5 och 2,5 timmar. Samtalet utvecklas utifrån den unika individen och situationen men man börjar oftast gå igenom den informationsbroschyr som skickats ut några veckor tidigare.

Projektgruppen har tagit fram ett frågeformu-lär som de sedan går igenom när det passar under samtalet. Efter pilotstudien i Säve har frågefor-muläret omformulerats. De har lagt in nya frågor efterhand och provar en upplevelseskala där de äldre kan skatta sig själva. Det gör det möjligt att kunna se skillnad vid andra besöket samt att ta ut

41

statistik. Efter hembesöket förs en reflektionsbok, där slutsatser och reflektioner efter hembesöket kontinuerligt läggs in i en projektdatabas. I data-basen finns inga personuppgifter utan materialet ska vara kodat.

Efter hembesöken har enkäter skickats ut och besvarats av 94 personer, 31 män och 63 kvin-nor. Svaren är överlag mycket positiva. De äldre har uppskattat informationen och är mycket nöj-da med bemötandet vid hembesöket. De är tack-samma för att de blir ihågkomna. Det innebär en trygghet att veta vart man ska vända sig inför de förändringar som man vet kommer, exempelvis till äldrelotsen, biståndsbedömaren eller dit där det finns möjligheter till hjälpmedel. Många tänker re-dan mycket och vidtar åtgärder för att bevara sin hälsa men besöket blir en påminnelse om vikten av träning, goda matvanor, fallrisker etc.

Hembesökarna ser att informationen ger trygghet, de äldre får veta vart de ska vända sig. De mår bra av att hembesökarna bryr sig om hur de har det. De tycker att de medvetandegör de äldre om det som inte fungerar. Hembesöket fungerar ofta bättre när släktingar är med. De bidrar med mycket som inte personerna själva berättar och de får samma information som de äldre, vilket är bra för framtiden. De äldre tenderar att negligera all hjälp som de får av sina barn och det är ingen som frågar efter anhörigstöd.

Hembesökarnas reflektioner kring de äldre i Tuve–SäveProjektet visar att de flesta personer över 81 år le-ver ett bra liv och är förhållandevis friska. De har ett fungerande socialt nätverk och lever aktiva liv. Hembesökarna har funnit få personer som befin-ner sig i en riskzon. När det gäller hälsoläget har de endast funnit två rökare bland samtliga besökta personer och 20 procent tar inga mediciner och har ingen läkarkontakt.

Speciellt människor i Säve klarar sig själva väl-digt länge. Alla har god kosthållning och matruti-ner. De lagar mat varje dag. De har god hälsa och är oftast psykiskt och fysiskt mycket trygga. De har få sociala kontakter förutom sina barn men en-dast några enstaka vill ha mer kontakt. De handlar med sina barn och lagar mat själva. Ingen får mat hemskickad. Att sköta gräsmattor och klara snö-röjning blir ett problem för många när krafterna avtar.

De äldre uttrycker att de vill klara sig själva så länge som möjligt. Många säger att om de blir in-

stängda kommer de att tappa sina funktioner. Vid exempelvis synförändringar som många äldre får kan ett bostadsbyte få stora negativa konsekven-ser.

Hembesökarna tycker det är viktigt att lyfta fram vissa grupper som kan befinna sig i en riskzon och som bör synliggöras. De upplever att personer med hörselsättning är en stor dold grupp som ofta känner ett socialt utanförskap och kan bli utsatta för ett dåligt bemötande av omgivningen. Även personer med ett boende som inte passar deras förutsättningar kan bli mycket begränsade och bör uppmärksammas. Minnesproblem är svåra att upptäcka och många äldre kan få stora svårigheter i det dagliga livet. Personer som inte kan fortsätta köra bil upplever ofta en stor frihetsförlust och en känsla av personlig kränkning.

Hembesökarna tror att besöken med efterföl-jande insatser har bidragit till att de förhindrat äldre från att skada sig vid fall. De har också kun-nat hitta personer i tidiga stadier av demens och därigenom kunna sätta in stöd såväl från primär-vård som från kommunen. De har själva hjälpt de äldre eller lotsat vidare till sjukvårdsinsatser, hälsorådgivning och rådgivning kring sociala om-sorgsinsatser, vilket de tror generera positiva effek-ter för såväl kommun som landsting.

Samverkan I stadsdelen fanns redan vid projektets start ett etablerat samarbete mellan kommun och region. Geografiskt innebär det att hemsjukvården är integrerad i samma lokaler som hemtjänst och biståndsbedömare. Även Rehab fanns med i pro-jektet. Nätverket har vuxit under projektets gång och hembesökarna samverkar bland annat med distriktssköterskor, vårdcentralen, biståndsbe-dömare och Svenska kyrkan. Hembesökarna är rädda för att det förestående vårdvalet med fler fristående aktörer kan komma att få betydelse för möjligheterna till samverkan och påverka förebyg-gande hembesök negativt. Genom den fria etable-ringsrätten kommer det att bli flera aktörer, vilket kan medföra kommunikations- och informations-problem.

Hembesökarna har haft ett lärandeseminari-um tillsammans med primärvården och de har ge-nomfört flera informations/återkopplingsmöten. Informationsmötena innebär att alla som erbjudits uppsökande hembesök, även de som tackat nej till besök, har bjudits in i omgångar. Hembesökarna har berättat om resultaten av hembesöken samt

42

informerat om vad som händer i kommunen och primärvården. De har också bjudit in och presen-terade personer och funktioner som ingår i sam-verkan, till exempel fixar-Poul, aktivitetssamord-nare, arbetsterapeut, verksamhetschef för omsorg och vård, läkare på vårdcentralen, biståndsbedö-mare med flera. Mötena har varit uppskattade med stort deltagande. Även cirka 1/5 av de perso-ner som tackat nej till hembesöket har kommit till mötena. Hembesökarna anser att mycket har hänt inom stadsdelen under den här tiden och att nät-verket har blivit större.

Professionen, arbetsroll och lärdomarHembesökarna tror att det är viktigt för en hem-besökare att ha erfarenhet av att möta människor. Man behöver kunna känna av situationen i sam-talet, kunna hitta inkörsporten. Ibland låser det sig och då får man ta upp sina papper. Det ligger också i professionen och erfarenheten att kunna bedöma vad som är bra insatser och effekter. När distriktssköterskan kommer så har de laddat med medicinska frågor. Det finns stora förväntningar på sjuksköterskor men också en risk att samtalet endast handlar om det medicinska.

Den av hembesökarna som är distriktssköter-ska har fått en insyn i kommunal verksamhet som hon inte hade tidigare. Hon tycker att det är vik-tiga kunskaper att ha med sig i arbetet på vård-centralen där hon kan ge patienter information ge-nom erfarenheter från projektet. Framgång beror på bra samverkan primärvård/kommun. Det ger ”spridningseffekter” och det är viktigt att förmed-la det till de som har makt att bestämma.

De professionella betonar hur viktigt det är att lärandet ligger på deras sida. Det är lätt att man har med sig en expertroll; ”vi vet minsann”. Man behöver vända på det. För det beror på hur man ställer frågor. Om man öppnar eller stänger sam-talet. Frågor som ger reflektion. Har du funderat över …? Informationen är inte huvudsaken. Deras ambition är att se hela människan, hela perspekti-vet, inte bara det lilla såret. De vill lyfta blicken till det som fungerar och medvetandegöra den äldre om vilka resurser som finns.

43

Bilaga 4

Statistikinformation inför projekt Förebyggande Hembesök 80+

Födelseår: Man/Kv: Civilstånd:

Är anhörigvårdare: Har anhörigvårdare:

Bostadsförhållanden (lägenhet med eller utan hiss, villa med eller utan trappa):

Hur länge har du bott i din bostad/ditt närområde?

Nätverk (barn, släkt, vänner, formella kontakter, föreningsliv/kyrka):

Vem tar du kontakt med om du får problem?

Hur sker dina kontakter med personer i nätverket? (besök ,telefon, brev )

Förebyggande Åtgärder

Sammanfattning av ev. behov och hinder som identifierats i samråd med senioren när förmedling önskas.

Önskar förmedling av kontakt med mötesplats / träffpunkt? JA NEJ Önskar förmedling av kontakt med fixare? JA NEJ Säkerhetsåtgärder, larm, handtag i badrum, spisvakt, brandvarnare….. Önskar förmedling av säkerhetsrond? JA NEJ Önskar förmedling av kontakt med anhörigstöd? JA NEJ Fallrisk, om fall ute inne Önskar förmedling av kontakt med primärvård/primärsvårdsrehab? JA NEJ Önskar förmedling av kontakt med biståndsbedömare? JA NEJ Önskar förmedling av kontakt med socialsekreterare? JA NEJ Önskar förmedling av kontakt med annan verksamhet? JA NEJ Vad?Behov av annat viktigt informationsmeterialVad?Behov av samtalstöd? JA NEJ Önskningar inför framtiden….

Önskar hjälp med bostadsbidrag, försörjningsstöd,( försäkringskassa, blanketter)

44

Hjälpmanual för samtal, projekt uppsökande verksamhet 80+Eget Arbetsmaterial för uppsökaren, avidentifierat.

Miljö

BostadHar du behov av hjälpmedel? (hänvisa till vc alt. Affär)) JA NEJHar du behov av bostadsanpassning? (hänvisa till vc) JA NEJ Har du behov av praktisk hjälp? (hänvisa till fixare/bistånd/Äldrelots) JA NEJHar du behov av annan bostad? (hänvisa till Boplats) JA NEJSäkerhet –trygghetsbehov? Behov av säkerhetsrond? JA NEJ Behov av spisvakt, handtag i badrum, brandvarnare samt larm Har du fallit i hemmet? JA NEJ Har du fallit utomhus? JA NEJ

Hur upplever du din vardag eller situation du befinner dig i?

Har du råkat ut för våld av något slag?

Är det svårt att ta emot hjälp?

Kropp

Finns det fysiska hinder som påverkar din vardag? JA NEJ

Fysisk status Nedsatt rörelseförmåga NEJ JA (hälsoråd, mål för självständighet)Nedsatt aptit och smak NEJ JA (hälsoråd och förslag) Nedsatt tandhälsa (munhälsobedömning) JA NEJNedsatt syn (optiker, syncentral) JA NEJNedsatt hörsel (hörapparat, hörcentral) JA NEJTalsvårigheter (afasi ,amnesi, aproxi) JA NEJ Känselbortfall (neurologiska besvär) JA NEJ Inkontinens (hjälpmedel ,träning) JA NEJ Värk/stelhet (lkm., vc, promenader) JA NEJTrötthet (humör, sömn, läkemedel) JA NEJSömnsvårigheter (allm. hälsoråd) NEJYrsel (BT, läkemedel) JA NEJAndra sjukdomar (andning, hjärta, BT) JA NEJAnvänder läkemedel (biverkningsrisk) JA NEJ

45

Behov av sjukvårdsrådgivning? (hänvisa till PAL,äldresjuksköterska) JA NEJEv. bekymmer med läkemedelshantering?

Upplever du psykiska hinder/problem som påverkar din livssituation? JA NEJ Oro/Ångest JA NEJ Nedstämdhet/Ängslighet JA NEJ Beteendehinder/Humörsvängningar (relationer) JA NEJKognitiva besvär (orientering, läsa ,skriva, räkna, minne) JA NEJKommunikation (syn, hörsel, tal) JA NEJ

Behov av sjukvårdsrådgivning? (hänvisa till PAL; äldresjuksköterska) JA NEJ

Själ

Psykosocial situation: Hur upplever du din vardag? Beskrivna känslor:

Styrkor: Vad är du bra på?

Har du intressen och/eller hobbies? Om ja, vilka? Har du möjlighet att utöva dessa? Om nej, vad hindrar dig?

Möjligheter: Vad kan kännas meningsfullt att göra idag?

Ensamstående/ensamhetsproblematik? ( träffpunkter, föreningsliv ) JA NEJ

Stress, vad och vilket uttryck? (råd hur hantera) JA NEJAndliga behov? (andra kontakter) JA NEJ Behov av aktivitet? (träffpunkter, föreningslivr) JA NEJ Samtalsbehov?

Övriga kommentarer:

Reflektioner:

46

Bilaga 5

FRÅGEFORMULÄR

Namn:_______________________________

Adress:_______________________________ _______________________________

Jag har tagit del av personuppgiftslagen:

Namn:___________________

Datum:___________________

Genom att skriva under samtycker du till att projektledaren registrerar att du fått hembesök samt använder uppgifterna1 i en projektrapport.

1 De uppgifter ni lämnar kommer i rapporten att behandlas anonymt, era svar skall inte gå att härleda till er.

47

Kön: Ålder:

Vänner och anhöriga

Civiltillstånd: Antal barn:

Kontakt med barnen:

Mycket god: God: Dålig: Ingen kontakt:

Kommentar:

Kontakt med vänner/anhöriga:

Mycket god: God: Dålig: Ingen kontakt:

Kommentar:

Hur ofta får du besök av dina vänner/anhöriga?

Dagligen: Varje vecka: Varje månad: Sällan/aldrig:

Hur ofta besöker du dina vänner/anhöriga?

Dagligen: Varje vecka: Varje månad: Sällan/aldrig:

48

Vem vänder du dig helst till då du behöver hjälp?

Varför?

Boende

Är du nöjd med ditt boende?

Ja: Nej:

Kommentar:

Hälsa

Har du regelbunden kontakt med läkare, distriktssköterska, tandläkare, sjukgymnast, arbetsterapeut?

Ja: Nej:

Kommentar:

Hur upplever du din hälsa?

Mycket god: God: Dålig: Mycket dålig:

49

Kommentar:

Har du några sjukdomar eller andra problem?

Ja: Nej:

Inkontinens

Problem med syn/hörsel

Problem med minnet

Värk eller smärtproblematik

Nedsatt ork och eller trötthet

Oro/depression

Tand/munhälsa

Metabola syndromet (Hjärt-kärl, Hypertoni, Diabetes, Högt kolesterol, höga blodfetter)

Övrigt:

Läkemedelsanvändning

Antal läkemedel 0-1

2-4

5-

50

Kommentar:

Vet du vad alla dina läkemedel är till för? Ja

Nej

Har du läkemedel du inte använder?

Ja

Nej

Rörelseförmåga

Upplever du dig ha problem med gångförmåga eller balans?

Ja

Nej

Kommentar:

Använder du något slags gånghjälpmedel?

Ja

Nej

Kommentar:

51

Har du ramlat någon gång under de senaste månaderna?

Ja

Nej

Kommentar:

Besväras du av yrsel?

Ja

Nej

Ibland

Kommentar:

Aktiviteter/utevistelse:

Motionerar du?

Ja regelbundet (mer än tre gånger/vecka): Ja ofta (varje vecka):

Ibland (någon gång/månad):

Sällan eller aldrig:

52

Är du medlem i någon förening?

Ja: Nej:

Vilken:

Går du på teater, museum och eller bio?

Ja ofta: Ja ibland: Sällan/aldrig:

Kommentar:

Besöker du kommunens träffpunkter för äldre?

Ja ofta: Ja ibland: Sällan/aldrig:

Kommentar:

Saknar du någon/några aktiviteter?

Ja: Nej:

Kommentar:

Har du bil?

Ja: Nej:

53

Använder du färdtjänst?

Ja: Nej:

Kommentar:

Anser du att du kan utnyttja kollektivtrafiken?

Ja, utan problem: Ja, med vissa svårigheter: Nej:

Kommentar:

Måltider och matvanor

Hur upplever du din matlust?

Mycket bra: Bra: Dålig: Mycket dålig:

Kommentar:

Äter du frukost, lunch och middag varje dag?

Ja alltid: Ja oftast: Bara frukost och eller lunch/middag:

Kommentar:

Dricker du tillräckligt?

Ja: Nej:

54

Tycker du om att laga mat?

Ja: Oftast: Ibland: Nej:

Kommentar:

Kan du tänka dig att träffa andra för att laga mat (matlagningsgrupp)?

Ja: Nej:

Kommentar:

Kan du tänka dig att äta tillsammans med andra på t.ex. en träffpunkt?

Ja: Nej:

Kommentar:

Utbildning, arbetsliv

Vad har du för utbildning?

Vad har du arbetat med?

55

Hur upplever du din ekonomi?

Mycket god: God: Dålig: Mycket dålig:

Kommentar:

Hjälpbehov

Upplever du att du behöver hjälp för att klara ditt dagliga liv?

Ja: Nej: Ibland:

Om ja, med vad behöver du hjälp?

Hygien:

Matlagning:

Städning:

Gå ut:

Utföra ärenden, t. ex. handling:

Vem får du hjälp av?

Make/maka:

Dotter: Son:

Svärdotter: Svärson:

Barnbarn: Annan:

56

Önskar du hjälp ifrån äldreomsorgen?

Ja: Nej:

Kommentar:

Har du ansökt om hemtjänst?

Ja: Nej:

Kommentar:

Vad har du för uppfattning om äldreboende?

Kommentar:

Hur upplever du din situation?

Mycket bra: Bra: Dålig: Mycket dålig:

Kommentar:

57

Känner du dig ensam?

Ja: Nej: Ibland:

Kommentar:

Om du själv hade fått bestämma vad skulle du då helst av allt önska dig som kunde påverka er situation?

Kommentar:

58

Bilaga 6Frågeformulär Tuve–Säve

Omsorg Ja Nej Kommentar

Klarar du din vardag

Personlig omvårdnad

Mat

Matinköp

Städ

Tvätt

Ekonomi

Hjälper du någon närstående?

Får du hjälp av någon närs.?

Har du ett kontaktnät som reagerar i nödsituation?

Färdtjänst

Trygghetstelefon

Transportform

Körkort

VAD SKULLE UNDERLÄTTA FÖR DIG I VARDAGEN JUST NU?

59

Hälso-och uppsökande verksamhet Man____________Kvinna__________

Tuve-Säve Civilstånd__________________

Födelseår___________________

Datum_____________________ Kom_________ Gick_________ Person nr:

Socialt Upplevelseskala från 1-10

Känner du dig trygg?

Hur tillfredställd är du med ditt liv som helhet just nu?

Vad är ett meningsfullt liv för dig?

Ja Nej Oklart Kommentarer

Egna resurcher/starka sidor

Personligt nätverk Vill du ha utökad social kontakt?

Intressen/aktiviteter Löser du korsord?

Frivilligverksamhet Yrke/utbildning

Framkommer behov? Föranleder det åtgärd? Placering i syskonskaran?

SAMMANFATTNING

AV HEMBESÖKET

60

Har du funderat över vad du kan göra för att förbättra säkerheten i ditt hem?

Boendet Ja Nej Kommentar

Bostad

Trappor

Trösklar

Halkskydd

Belysning

Brandvarnare

Hinder i bostaden

Möjligheter/hinder i närmiljön.

Badrum/toalett

Hur upplever du ditt boende? Hur tänker du om ditt boende i framtiden?

Upplevelseskala 1-10

Svar:

61

Hälsa Upplevelseskala från 1-10 Hur bedömer du ditt

hälsotillstånd just nu?

Hur upplever du smärta? Hur upplever du dittminne?

Ja Nej Kommentarer/skalor Har du bra sömn?

Är du rörlig?

Motionerar du som du önskar? Regelbundet? Om nej – vad är hindret?

Ramlat den senaste tiden? Hur gick det till?

Hjälpmedel Har du bra syn? Har du god hörsel? Besväras du av yrsel? Är du andfådd? Besväras du av bensvullnad?

Mediciner/medicinlista

Läkarkontakt

Matvanor

Framkommer det behov?

Föranleder det åtgärd?

Rådgivning

62

Bilaga 7

Hej! Du har den / 2009 tagit emot ett besök av mig, Jessica Rydström. Besöket är en del av det projekt som vi genomför under åren 2008-2009 inom äldreomsorgen i Linnéstaden.

För att jag skall kunna utvärdera projektet så bra som möjligt ber jag dig fylla i enkäten nedan och skicka tillbaka den till mig i det bifogade kuvertet. Du behöver inte frankera brevet.

Tack på förhand

________________________________

1. Är du nöjd med det hembesök du fick?

Ja Nej

Kommentarer:

2. Har besöket lett till några förändringar i ditt liv?

Ja Nej

Kommentarer:

63

3. Har hembesöket medfört att du träffar fler andra människor?

Ja Nej

Kommentarer:

4. Har hembesöket medfört att du oftare träffar andra människor?

Ja Nej

Kommentarer:

5. Var det material du fick tillräckligt?

Ja Nej

Kommentarer:

64

7. Skulle du rekommendera andra seniorer att ta emot ett hembesök?

Ja Nej

Kommentarer:

Övrigt:

Tack för att du tog dig tid att fylla i enkäten, din medverkan är mycket viktig för min utvärdering och rapportering av projektet.

Med vänlig hälsning

Jessica Rydström

65

Bilaga 8

Tuve/Säve 2009-05-29 Hej! Med anledning av att vi för en tid sedan fick göra ett

förebyggande hembesök hos dig skulle vi nu vilja göra en utvärdering.

Det vore värdefullt för oss om du har möjlighet att besvara följande frågor och återsända till oss i bifogat svarskuvert. Naturligtvis hanteras alla svaren anonymt.

Jag som fyller i enkäten är Kvinna Man

Hur upplevde du det förebyggande hembesöket? ……………………………………………………………….. ………………………………………………………………..

……………………………………………………………….. Kommer du/har du gjort några hälsofrämjande

förändringar av dina levnadsvanor efter hembesöket? ………………………………………………………………. ………………………………………………………………. ……………………………………………………………….

Har informationen som gavs varit värdefull för dig? ………………………………………………………………. ……………………………………………………………….……………………………………………………………….

66

Hur har hembesöket påverkat din handlingsberedskap för hur du ska bevara din livskvalitet framöver? ……………………………………………………………….. ……………………………………………………………….. ……………………………………………………………….. ………………………………………………………………..

Aktiviteter för den äldre befolkningen planeras utöka i vår stadsdel, kan du hjälpa oss med idéer. Tänk fritt, det kan finnas alla möjligheter, stort som smått!

…………………………………………………………………. …………………………………………………………………. …………………………………………………………………. …………………………………………………………………. Är det något övrigt du vill förmedla till oss?

………………………………………………………………….. ………………………………………………………………….. ………………………………………………………………….. …………………………………………………………………..

Fick du ett bra bemötande vid hembesöket? ………………………………………………………………….. ………………………………………………………………….. ………………………………………………………………….. ………………………………………………………………….. (frågorna skulle vi gärna vilja ha inskickade innan 9/6-09) TACK FÖR DIN MEDVERKAN Vänliga hälsningar Margareta och Inger, tel 031/366 80 21

67

68

Forskning och utveckling inom vÄlFÄrDsområDetBesök Gårdavägen 2 • Post Box 5073, 402 22 Göteborg • tel 031–335 50 00

Fax 031–335 51 17 • e-post fou@grkom.se • www.grkom.se/fouivast