Grunderna i datatransmission och fysiska skiktet - cse.tkk.fi · PDF file– Lempel-Ziv,...
Transcript of Grunderna i datatransmission och fysiska skiktet - cse.tkk.fi · PDF file– Lempel-Ziv,...
Grunderna i datatransmission och fysiska skiktet
Bitarna möter verklighetenSidorna 43 - 93 i boken
Data och information
• Data: information i format som kan behandlas av maskiner och människor
• Information: betydelseinnehållet i data• Kunskap (tieto): människans förståelse• Definitionerna varierar inom olika vetenskapsområden
– Nära filosofi, det har skrivits böcker om ämnet– Språkskillnader, t.ex. datatransmission = tiedonsiirto
• Exempel:– En bild i okomprimerat TIFF- ja komprimerat GIF-format kan innehålla
samma information, men datamängden i GIF-bilden är mindre• I JPEG-komprimering försvinner för ögat osynlig information
– För TCP och IP-protokollen är tillämpningsskiktets bitar data; HTTP ser pakethuvudet som information, men HTML-filen som data; för webbläsaren är HTML information
Datatransmission
• Informationen kodas som symboler (data)• Data överförs i lämpligt medium användande linjekodning• Olika media har egenskaper, t.ex. bandbredd, som
inverkar på transmissionen
Media: vågledare
• Kopparledning• Tvinnad parkabel• Koaxialkabel• Optik ledare
Media: fri utbredning
• Elektromagnetisk strålning– Radiovågor– Satellit– Mikrovågor– Laser– Infrarött
• Ljud
Kodning av diskret information
• Skriver språk består av bokstäver d.v.s. symboler som kan numreras– ASCII för bokstäver a-z, siffror och specialtecken– ISO-8859 -familjen för västerländska språk– Unicode för alla språk
• Bilder kan digitaliseras, likaså ljud och annan analog data– Rörlig bild (video) är en sekvens av bilder
Komprimering
• Baserar sig på Shannons informationsteori– N olika alternativ kan uttryckas med log2 N bitar
• Ifall datat innehåller upprepade mönster kan de uttryckas med överenskomna bitsekvenser
• Komprimering och dekomprimering kräver algoritmer implementerade i lämpliga program
• Det finns mängder av olika algoritmer och komprimeringsformat för olika datatyper– Lempel-Ziv, Huffman, JPEG, MPEG-2, MPEG-1 layer 3
Från analog data till digital
• T.ex. tal är analog data– Nästan oändligt med nyanser
• Nuförtiden överförs och lagras ljud oftast digitalt – Telefonsamtal, musik på CD
• Signalen samplas • Samplen kodas till en dataström• Enligt samplingsteorin bör samplingsfrekvensen vara
minst dubbelt signalens bandbredd– Digitala telefonnätet är uppbyggt enligt samplingsfrekvensen 8000
sampel/s och då kan ett ca. 4000 Hz band återges– Människans hörområde är ca. 20 - 20 000 Hz
Sampling
t
x(t)
n
xs(nT)
T
Digital data i en analog värld
• Bitarna måste kodas på lämpligt sätt• I basbandsmetoden kodas bitarna direkt till t.ex.
spänningsvärden, fungerar i media med relativt lite störningar i signalens frekvensområde
• Med hjälp av en bärvåg kan signalen skickas på önskat frekvensområde, signalen modulerar bärvågen– Amplitudmodulering– Frekvensmodulering– Fasmodulering
• För digitala signaler även mer invecklade kodningar – T.ex. CDMA som används i UMTS
Synkron och asynkron transmission
• Mottagaren måste kunna känna igen vad som är data• I asynkron transmission identifierar mottagaren början på
meddelandet (t.ex. en byte data) och samplar signalen tillräckligt ofta för att ta emot meddelandet– startbit, 8 databitar, paritet och stop bit
• I synkron transmission har sändaren och mottagaren klockan i samma tid, mottagaren vet när en bit borde läsas– Mer effektivt
Synkron basbandskodning
0 01 0 1 1 0 0 0 0 1 1
RZ
NRZ
Bipolar AMI
0
0
0
+
+
+
-
-
Klocksignal från kodningen
0 01 0 1 1 0 0 0 0 1 1
Manchester
Differential
Manchester
Bärvåg och modulering
0 01 0 1 1 0 0 0 0 1 1
AM
FM
PM
Egenskaper hos media
• Bandbredd (kaistanleveys, bandwidth)– Användbart frekvensområde
• Brus (kohina, noise)– Störningar i bakgrunden, får inte ändra signalen
• Överföringskapacitet (siirtokapasiteetti, capacity)– Hur många bitar per sekund kan överföras (beror på brusförhållandena)
• Felfrekvens (virhetaajuus, error rate)– hur många bitfel per sekund uppstår
• Fördröjning (viive, latency)– Tiden det tar för signalen att komma fram
• Svävning (huojunta, jitter)– Variation i fördröjningen
• Dämpning (vaimennus, attenuation)– Signalen tappar energi under transmissionen och måste förstärkas
0 0 0 0
0 1 0 1 1 0
11
Transmissionsfel
dämpningRundning p.g.a. bandbredd
Fördröjning
Skickad signal
Brus på linjen
Mottagen signal
SamplingMottagen data
Signalen i naturen
Signal-brus förhållande
• Analoga media medför alltid brus• Signalnivån i förhållandet till brusnivån är en väsentlig
mätare för kanalens kvalitet – SNR, Signal to Noise Ratio
• Uttrycks i decibel dB• T.ex. i ett analogt telefonnät kunde signalen vara 10 000
gånger starkare än bruset– Då är SNR = 10 log10 10000 = 40 dB
Bandbredd och kapacitet
• Varje kanal har en frekvenskurva som beskriver hur olika frekvenser t.ex. dämpas och förskjuts.
– En kanals bandbredd är det frekvensområde som med tillräcklig kvalitet kan överföras
– Uttrycks i Hertz, Hz
• En kanals kapacitet uttrycker den datamängd som kan överföras– Uttrycks i bit per sekund b/s
• Kanalens kapacitet beror på bandbredd och kodning• Nyquists formel för datatransmission
rmax = 2 W log2 Lrmax är största möjliga kapacitetW är kanalens bandbredd L är antalet signalnivåer
Brusets inverkan på kapaciteten
• Nyquists formel beaktar inte brus, med oändligt många signalnivåer för vi oändlig kapacitet
• Shannons formel beaktar brusetC = W log2 (1 + SNR) b/sC är kanalens kapacitet b/sW är kanalens bandbreddSNR är kanalens signal-brus förhållande
• Obs! Direkt förhållande, inte i dB
• Antalet signalnivåer inverkar inte, formeln ger största möjliga överföringskapaciteten – denna kapacitet kan förverkligas på olika sätt t.ex. med olika antal
signalnivåer
Störningar i överföring
• Brus– Inverkar på detektering av signalen
• Den mottagna signalen måste vara tillräckligt stark i förhållande till bruset. Signalnivån i sig är inte så viktig.
– Värme-energi i komponenter– Övriga radiosändningar och bakgrundsbrus i fri vågtransmission
• Störningsskur (purske, burst)– T.ex. mobiltelefon
• Överhöring från närliggande ledningar• Avbrott
Felkorrigering
• Fel kan korrigeras– Om det på förhand har inkluderats redundans, extra information i
meddelandet• T.ex. Hamming-kodning, till ett 4 bits meddelande läggs 3 bitar
data vilket möjliggör korrigering av alla en bits fel• Jmf. RAID-skivor för datorer
– Genom att detektera fel och sända meddelandet på nytt– Lämna okorrigerat
• T.ex. tal och video innehåller ofta naturligt tillräcklig redundans så att meddelandet är förståeligt trots små fel
Detektering av fel
• Cyclic Redundancy Check -kontrollsumma– Baserar sig på polynom– T.ex. CRC-CCITT detekterar up till 16 bitars felskurar
• Paritetsbit– Vanlig i terminalförbindelser och datorers minnen – Exempel: ett dataelement har alltid udda antal 1-bitar: 1110 0010 -
> 1110 0010 1
• Kryptografiska kontrollsummor (tiiviste, hash) skyddar mot medvetna ändringsförsök
• Feldetekteringsmetoden väljs enligt hurdana fel som förväntas i överföringen
Termer: simplex och duplex
• Simplex: enkelriktad transmission– T.ex. radioprogram
• Half-duplex: turvis dubbelriktad– T.ex. radiotelefon
• Duplex (full duplex): samtidigt dubbelriktad– T.ex. telefon
• Internet och andra datanät byggs oftast genom att kombinera simplex-förbindelser eftersom trafiken ofta är osymmetrisk (som WWW-trafik)– För användaren är tjänsten duplex
Termer: antalet mottagare
• Enkelsändning (täsmälähetys, unicast): sänds till en mottagare– Normal Internet-trafik
• Rundsändning (yleislähetys, broadcast):sändning till alla mottoagare– Rundradio– Sökning av tjänster i lokalnät
• Gruppsändning (ryhmälähetys, multicast): sändning till en viss grupp (som beställt tjänsten)– används t.ex. i Internet för videodistribution
• Anycast (jokulähetys, anycast): sänds till någon mottagare inom en grupp, mottagaren väljs på måfå– kunde kanske översättas som någonsändning?
Sammanfattning
• Fysiska skiktet representerar naturvetenskaper, närmast fysik och matematik
• en stor mängd olika tekniker för överföring av information har definierats för detta skikt
• Valet av teknik sker enligt behov och resurser - ingen teknik är överlägsen jämfört med andra