1

Goodwill

- En gråzon med utrymme för subjektiva bedömningar

Jessica Östman & Johan Ohlsson

2011

Kandidatuppsats, C-nivå, 15 hp

Redovisning

Examensarbete i Företagsekonomi C

Ekonomprogrammet

Handledare: Stig Sörling

Examinator: Markku Penttinen

2

FÖRORD

Vi vill här passa på att tacka alla de personer som ställt upp och varit till hjälp under vårt

uppsatsskrivande. Speciellt vill vi rikta ett stort tack till vår handledare Stig Sörling, Högskolan i

Gävle, som gav oss goda råd och synpunkter när vi behövde det.

Vi vill också rikta ett stort tack till de respondenter på fallföretaget som ställt upp och tagit sig

tid, trots pågående Q1 rapport. Ett speciellt tack riktas även till de revisorer som delade med sig

av sina tankar och erfarenheter. Tack för ert engagemang och öppna bemötande under

intervjuerna.

Avslutningsvis vill vi även tacka de opponenter som har läst igenom uppsatsen och kommit med

konstruktiv kritik för fortsatta studier.

onsdag den 15 juni 2011

Jessica Östman Johan Ohlsson

3

BEGREPPSDEFINITIONER

Nedan följer begreppsförklaringar och förkortningar som är väsentliga för att förstå studien.

Begreppsförklaringar

Diskonteringsränta: Den räntesats som uttrycker avkastningskravet på investerat kapital

(www.finansportalen.se)

Goodwill: En tillgång som representerar framtida ekonomiska fördelar som uppkommer från

andra tillgångar förvärvade i ett rörelseförvärv som inte är enskilt identifierade och separata

redovisade (IFRS 3 Definitioner).

Identifierbar: En tillgång är identifierbar om den antingen är avskiljbar eller uppkommer ur

avtalsenliga eller juridiska rättigheter (IFRS 3 Definitioner).

Immateriell tillgång: En identifierbar icke-monetär tillgång utan fysisk form (IFRS 3

Definitioner).

Kassagenererande enhet: Den minsta identifierbara grupp av tillgångar som vid en fortlöpande

användning ger upphov till inbetalningar som i allt väsentligt är oberoende av andra tillgångar

eller grupper av tillgångar (IAS 36 Definitioner).

Nedskrivningsbehov: Ett nedskrivningsbehov är det belopp med vilket en tillgångs eller

kassagenererande enhets redovisade värde överstiger dess återvinningsvärde (IAS 36

Definitioner).

Nyttjandevärde: Nuvärdet av de framtida kassaflöden en tillgång eller kassagenererande enhet

väntas ge upphov till (IAS 36 Definitioner).

Redovisat värde: Det belopp till vilket en tillgång redovisas första gången med avdrag för

ackumulerad avskrivning och ackumulerad nedskrivning på tillgången (IAS 36 Definitioner).

Rörelseförvärv: En transaktion eller annan händelse i vilken en förvärvare erhåller det

bestämmande inflytandet i en eller flera verksamheter/rörelser(IFRS 3 Definitioner).

4

Vägd Kapitalkostnad (WACC): Genomsnittlig vägd kapitalkostnad dvs. ett avkastningskrav

som behövs för en verksamhet och för att ägarna skall vara nöjda (www.foretagsvardering.org)

Återvinningsvärde: Vad företaget kan få ut av tillgången som ett inbetalningsöverskott,

antingen direkt genom försäljning eller genom att användas i verksamheten och på så sätt

generera framtida kassaflöde (Matron et al (2008) s. 255)

Förkortningar

CAPM – CAPITAL ASSET PRICING METHODS

FASB – FINANCIAL ACCOUNTING STANDARDS BOARD

IAS – INTERNATIONAL ACCOUNTING STANDARDS

IASB – INTERNATIONAL ACCOUNTING STANDARDS BOARD

IFRS – INTERNATIONAL FINANCIAL RESPORTING STANDARDS

US GAAP – UNITED STATES GENERALLY ACCEPTED ACCOUNTING PRINCIPLES

WACC – WEIGHTED AVERAGE COST OF CAPITAL

5

ABSTRACT

Title: Goodwill – A gray zone with room for subjective judgments

Level: C-essay on the subject accounting

Author: Jessica Östman & Johan Ohlsson

Supervisor: Stig Sörling

Date: 2011 – June

Aim: In 2005 the EU adopted a regulation which meant that all companies within the EU

would apply the rules to IFRS / IAS in their consolidated financial statements, in this regard

to harmonizing the reporting standards between countries. Instead of the former type of

goodwill by linear depreciation, would now be the subject of goodwill impairment testing.

The study was conducted with the aim of understanding how a company handles problems

with goodwill impairment testing. The aim should be answered on the following problems;

• How do the selected company implement impairment test of goodwill?

• What are the implications of the impairment test of goodwill?

• What is the auditor's role in the company’s impairment test of goodwill?

Method: In this study, we use an operator approach, which can be linked to the qualitative

hermeneutic stance. The study contains both primary and secondary data in the form of

interviews, literature and scientific articles. Secondary data has been collected by libraries

and databases and the primary data through interviews with respondents from our selected

companies and auditors. Both respondents and the firm chose to remain anonymous in the

study.

Result & Conclusions: The company’s impairment test of goodwill is consistent with the

theory. The perception of the problem of goodwill differs within the company. It seems also

to some extent be subjective at the company’s impairment test of goodwill.

Suggestions for future research: To conduct our study in more business. Mainly, it would

be interesting to know if our reasoning applies to other companies.

Contribution of the thesis: We hope that this study will contribute to better understanding

how an impairment test of goodwill goes to the company. We also wish to highlight the

problems that application of the current standard results.

Key words: Goodwill, Impairment tests, IAS 36, Approach, Subjectivity.

6

SAMMANFATTNING

Titel: Goodwill – En gråzon med utrymme för subjektiva bedömningar

Nivå: C-uppsats i ämnet redovisning

Författare: Jessica Östman & Johan Ohlsson

Handledare: Stig Sörling

Datum: 2011 – juni

Syfte: År 2005 antog EU en förordning som innebar att samtliga noterade bolag inom EU

skulle tillämpa regelverket IFRS/IAS i sin koncernredovisning, detta i avseende att

harmonisera redovisningen mellan olika länder. Istället för att som tidigare skriva av

goodwill genom linjära avskrivningar, skulle nu goodwill bli föremål för

nedskrivningsprövningar. Studien har genomförts med syfte att förstå hur ett företag

hanterar problematiken med nedskrivningsprövningar av goodwill. Syftet skall besvaras

utifrån följande problemformuleringar:

Hur ser tillvägagångssättet ut för en nedskrivningsprövning av goodwill i det valda

företaget?

Hur hanterar företagsledningen standardens utrymme för subjektivitet?

Hur ser revisorns roll ut vid företagets nedskrivningsprövning av goodwill?

Metod: I den här studien använder vi oss av ett aktörssynsätt, vilket kan kopplas till den

kvalitativa hermeneutiska inriktningen. Studien innehåller både primär- och sekundärdata i

form av intervjuer, litteratur och vetenskapliga artiklar. Sekundärdata har samlats in via

bibliotek och databaser medan primärdata via intervjuer med respondenter från vårt valda

företag samt revisorer. Respondenterna och företaget har valt att vara anonyma i

undersökningen.

Resultat & slutsats: Företagets nedskrivningsprövning av goodwill stämmer väl överens

med teorin. Uppfattningen över problematiken med goodwill skiljer sig åt inom företaget.

Det verkar även till viss del förekomma subjektivitet vid företagets nedskrivningsprövning

av goodwill.

Förslag till fortsattforskning: Att genomföra vår studie på fler företag. Främst vore det

intressant att veta om våra resonemang stämmer in på andra företag.

Uppsatsens bidrag: Vår förhoppning är att studien ska bidra till att öka förståelsen hur en

nedskrivningsprövning av goodwill går till i ett företag. Vi vill även belysa den problematik

som tillämpning av nuvarande standard medför.

Nyckelord: Goodwill, Nedskrivningsprövning, IAS 36, Tillvägagångssätt, Subjektivitet

7

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING ....................................................................................................................... 10

1.1 BAKGRUND ............................................................................................................................................. 10

1.2 PROBLEMDISKUSSION ......................................................................................................................... 11

1.3 PROBLEMFORMULERING .................................................................................................................... 12

1.4 UPPSATSENS SYFTE .............................................................................................................................. 12

1.5 AVGRÄNSNINGAR ................................................................................................................................. 12

1.6 UPPSATSENS FORTSATTA DISPOSITION .......................................................................................... 13

2 METOD ............................................................................................................................... 14

2.1 VETENSKAPLIGT SYNSÄTT ................................................................................................................ 14

2.2 ANGREPPSSÄTT ..................................................................................................................................... 16

2.3 METODVAL ............................................................................................................................................. 17

2.4 TROVÄRDIGHET .................................................................................................................................... 17

2.5 TILLVÄGAGÅNSSÄTT ........................................................................................................................... 18

2.5.1 Urval.................................................................................................................................................. 18

2.5.2 Datainsamling ................................................................................................................................... 20

2.5.3 Intervjuteknik ..................................................................................................................................... 20

3 REFERENSRAM ................................................................................................................ 22

3.1 IMMATERIELLA TILLGÅNGAR ........................................................................................................... 22

3.1.1 Två typer av goodwill ........................................................................................................................ 22

3.2 UTÖKADE UPPLYSNINGSKRAV ......................................................................................................... 24

3.3 BEHOV AV NEDSKRIVNINGSPRÖVNING ......................................................................................... 24

3.4 ÅTERVINNINGSVÄRDE ........................................................................................................................ 25

3.4.1 Verkligt värde minus försäljningskostnader ...................................................................................... 26

3.4.2 Nyttjandevärde .................................................................................................................................. 26

3.5 NEDSKRIVNINGSBEHOV ...................................................................................................................... 28

3.6 KASSAGENERERADE ENHET .............................................................................................................. 28

3.7 NEDSKRIVNINGSPRÖVNING AV GOODWILL .................................................................................. 30

3.8 TIDIGARE STUDIER OM NEDSAKRIVNINGSPRÖVNING ............................................................... 31

3.8.1 Uppdatering av IAS 36/38 ................................................................................................................. 32

3.8.2 Framtida kassaflöden ........................................................................................................................ 33

3.8.3 Diskonteringsränta ............................................................................................................................ 33

3.8.4 Otillräcklig information..................................................................................................................... 35

3.8.5 Företagsledningen ............................................................................................................................. 35

3.8.6 Revisorns utmaningar ........................................................................................................................ 36

8

3.8.7 Summering ......................................................................................................................................... 37

4 EMPIRI ................................................................................................................................ 38

4.1 FÖRETAGET ............................................................................................................................................ 38

4.2 RESPONDENTERNAS BAKGRUND ..................................................................................................... 38

4.3 RESULTAT FRÅN INTERVJUERNA ..................................................................................................... 39

4.3.1 Nedskrivningsbehov ........................................................................................................................... 39

4.3.2 Tillvägagångssätt vid nedskrivningsprövning av goodwill ............................................................... 42

4.3.3 Förutsättningar ................................................................................................................................. 45

4.3.4 Problem, risker och svårigheter med goodwill .................................................................................. 48

4.3.5 Standardens subjektivitet ................................................................................................................... 50

5 ANALYS .............................................................................................................................. 52

5.1 TILLÄMPNING AV IAS 36 ..................................................................................................................... 52

5.1.1 Goodwills uppkomst .......................................................................................................................... 52

5.1.2 Tillvägagångssätt vid nedskrivning av goodwill ............................................................................... 53

5.1.3 Uppfattning angående nuvarande regelverk ..................................................................................... 54

5.2 STANDARDENS SUBJEKTIVITET ........................................................................................................ 54

5.2.1 En gråzon med svåra bedömningar ................................................................................................... 54

5.2.2 Svårt att identifiera KGE ................................................................................................................... 56

5.2.3 Svårt att vara objektiv i beräkningsprocessen ................................................................................... 57

5.2.4 Utgör svenska börsnoterade företags goodwillpost en tickande bomb? ........................................... 60

6 SLUTSATS .......................................................................................................................... 62

6.1 SLUTSATSER KRING FÖRETAGETS TILLVÄGAGÅNGSSÄTT ...................................................... 62

6.2 SLUTSATSER KRING STANDARDENS SUBJEKTIVITET ................................................................ 63

6.3 SLUTSATSER KRING REVISORNS ROLL ........................................................................................... 64

6.4 LÄRDOMAR ............................................................................................................................................. 65

6.5 FÖRSLAG TILL VIDARE STUDIER ...................................................................................................... 66

7 KÄLLFÖRTECKNING ..................................................................................................... 67

7.1 LITTERATUR ........................................................................................................................................... 67

7.2 ARTIKLAR ............................................................................................................................................... 68

7.3 LAGAR OCH FÖRORDNINGAR ............................................................................................................ 69

7.4 INTERVJUER ........................................................................................................................................... 69

7.5 ÅRSREDOVISNINGAR ........................................................................................................................... 69

8 BILAGOR ............................................................................................................................ 70

8.1 INTERVJUGUIDE 1 – RESPONDENTER PÅ FÖRETAGET ................................................................ 70

8.2 INTERVJUGUIDE 2 – RESPONDENTER PÅ KPMG OCH PwC .......................................................... 72

9

FIGURFÖRTECKNING Figur 1: Disposition ...................................................................................................................... 13

Figur 2: Förvärvad goodwill ......................................................................................................... 23

Figur 3: Tillvägagångssätt vid val av återvinningsvärde .............................................................. 26

Figur 4: Nedskrivningsprövning ................................................................................................... 28

Figur 5: Nedskrivningsprövning kassagenererade enheter ........................................................... 29

Figur 6: Nedskrivning av värdet för kassagenererade enhet ......................................................... 30

Figur 7: Nedskrivning av goodwill ............................................................................................... 30

Figur 8: Kassaflödesprognos......................................................................................................... 44

Figur 9: Diskontering av framtida kassaflöden ............................................................................. 44

Figur 10: Värdering....................................................................................................................... 45

10

1 INLEDNING

Detta kapitel inleds med att ge läsaren en bakgrund till forskningsuppsatsens ämnesområde.

Därefter följer en problemdiskussion som leder fram till en problemformulering. Därpå följer

uppsatsens syfte, avgränsning och avslutningsvis presenteras uppsatsens fortsatta disposition.

1.1 BAKGRUND Ekonomin har under en lång tid utvecklats till att bli alltmer global. En starkt ökad ekonomisk

integration mellan världens länder har därför resulterat i ett ökat behov av att jämföra företag

internationellt, framförallt på aktiemarknaden. Till följd av att aktiemarknaden utbreder sig så

ökar också kapitalmarknadens krav på redovisningens användbarhet (Artsberg, 2005). Marton et

al (2008) menar att det finns vissa kvalitativa egenskaper som redovisningen måste ha för att

överhuvudtaget vara användbar. De kvalitativa egenskaperna ska uppfylla kvalitéer såsom

exempelvis väsentlighet, relevans, tillförlitlighet och jämförbarhet. Kravet kommer främst från

internationella investerare och andra intressenter.

Olika nationella redovisningsregler skapar skillnader i företagens redovisade ställning vilket

försvårar jämförbarheten. Sedan 1973 har därför den privata organisationen IASB arbetat för en

internationell harmonisering av regler och rekommendationer, det vill säga strävat efter att

minska skillnader mellan länder. IASB har som mål att utveckla principbaserade och inte

regelbaserade redovisningsstandarder där avsikten är att skapa ett konsekvent regelverk.

Konsekvens inom IFRS kan uppnås på tre olika sätt (Marton et al (2008) s. 7):

Genom att Föreställningsramen för finansiell rapportering ger vägledning vid tolkning

av specifika standarder

Genom att definitioner och värderingsmetoder betyder samma sak när de används i en

annan standard

Genom att IAS 1 – Utformning av finansiella rapporter följs av det redovisande företaget

När EU under slutet av 1990-talet upptäckte behovet av en harmoniserad redovisning för

noterade företag blev IASB:s standarder det naturliga valet. EU antog därför en förordning som

11

innebar att samtliga noterade företag inom EU måste tillämpa regelverket IFRS i sin

koncernredovisning. Denna förordning trädde i kraft år 2005. Utöver medlemsländerna i EU

finns det ett stort antal andra länder i världen som tillåter eller kräver IFRS: regelverk för

noterade företag, dock inte USA. För att komma till rätta med detta problem påbörjades år 2002

ett konvergensprojekt mellan den amerikanska FASB och IASB med syftet att harmonisera

regelverken US GAAP och IFRS.

IFRS 3 Rörelseförvärv är en av IASB:s standarder som syftar till att skapa överensstämmelse

med FASB:s standarder. Införandet av IFRS 3 Rörelseförvärv har också medfört stora

förändringar för IAS 36 Nedskrivningar och IAS 38 Immateriella tillgångar.

1.2 PROBLEMDISKUSSION Införandet av IFRS 3 i samband med rörelseförvärv gav upphov till stora förändringar och ett

helt nytt synsätt, speciellt för värderingen av goodwill. Främst handlar förändringen om att

goodwill nu enligt IAS 36 skall nedskrivningsprövas istället för som tidigare skrivas av genom

årliga linjära avskrivningar. Denna förändring i värderingsmetod kan medföra att den externa

redovisningen blir föremål för företagsledningens godtyckliga och subjektiva bedömningar.

Marton et al (2008) bekräftar att detta kan ske eftersom IFRS/IAS är en principbaserad standard.

Principbaserade standarder tillåter användaren att göra egna bedömningar och tolkningar av de

principer som gäller för en viss transaktion (Marton et al, 2008).

Även om normbildarna strävat efter att öka relevansen i redovisningen så finns stor osäkerhet

kring värderingen av goodwill och följaktligen de finansiella rapporternas användbarhet.

Tidigare forskning verifierar att det finns incitament för företagsledningen till att manipulera

värderingen av goodwill. Manipuleringen kan exempelvis handla om företagsledningens önskan

om ett högt eller lågt resultat vilket kan leda till antingen en överskattning eller underskattning

av värdet.

Frågeställningen kring huruvida regelverkets komplexitet och utrymme för subjektivitet påverkar

företagsledningens antaganden, bedömningar och tolkningar gör det intressant för oss att ta reda

på hur förfarandet vid nedskrivningsprövning kan se ut i ett företag som använder sig av

12

regelverket IFRS/IAS. Den subjektivit som vi främst kommer stöta på i studien berör

uppskattning av framtida kassaflöden samt val av diskonteringsfaktor.

1.3 PROBLEMFORMULERING Med utgångspunkt i ovanstående problemdiskussion har vi kommit fram till följande

frågeställningar:

Huvudfrågor:

Hur ser tillvägagångssättet ut för en nedskrivningsprövning av goodwill i det valda

företaget?

Hur hanterar företagsledningen standardens utrymme för subjektivitet?

Delfråga:

Hur ser revisorns roll ut vid företagets nedskrivningsprövning av goodwill?

1.4 UPPSATSENS SYFTE Syftet med uppsatsen är att belysa vilka faktorer som ligger bakom en nedskrivningsprövning av

goodwill. Det gör vi genom att studera tidigare forskning men också genom ett praktiskt

exempel. Därpå är syftet att skapa en ökad förståelse kring hur företagsledningen hanterar

standardens utrymme för subjektivitet vid värdering och redovisning av goodwill.

1.5 AVGRÄNSNINGAR Uppsatsen avgränsas till att gälla ett företag inom IT-branschen vars aktie är noterad på Nasdaq

OMX Nordic. Företaget följer således regelverket IFRS/IAS. Aktien tillhör Nordiska listans

segment Small Cap, vilket är ett segment för bolag som har ett börsvärde som understiger 150

miljoner euro. Med koncentration mot ett företag ökar möjligheten att med utvalda respondenter

från olika poster inom företaget få en mer djupgående analys. Nya redovisningsregler för

värdering av goodwill visar på att företag med stora goodwillposter i dagsläget kan påverkas hårt

av en nedskrivning, därför utgör företaget en intressant grund för uppsatsen. Vidare behandlar vi

endast posten förvärvad goodwill som redovisas i koncernredovisningar.

13

1.6 UPPSATSENS FORTSATTA DISPOSITION

KAPITEL 2: METOD – I detta kapitel kommer vi först att redogöra vilket synsätt och

angreppssätt vi valt samt redogöra för vald metod. Vidare presenteras trovärdighet och

avslutningsvis berättar vi om studiens tillvägagångssätt vid datainsamlingen samt val av företag

och respondenter.

KAPITEL 3: REFERENSRAM- Syftet bakom detta kapitel är att beskriva de teorier som är

kopplade till nedskrivning av goodwill samt presentera tidigare forskning kring ämnet. Kapitlet

inleds med att presentera allmän teori kring ämnet, för att sedan presentera teorier som ger en

djupare förståelse i prövning av goodwill. Avslutningsvis presenteras vetenskapliga artiklar och

studier som behandlats inom ämnet.

KAPITEL 4: EMPIRI - I detta kapitel kommer vi inledningsvis att presentera det utvalda

företaget och respondenterna som ingått i undersökningen. Därefter kommer vi att presentera

respondenternas svar utifrån olika “teman” baserade på resultaten från intervjuerna. I våra

”teman” har vi valt att fokusera inom rubrikerna: nedskrivningsbehov; tillvägagångssätt vid

nedskrivningsprövning av goodwill; förutsättningar; problem, svårigheter och risker med

goodwill; samt standardens subjektivitet.

KAPITEL 5: ANALYS - I detta kapitel kommer vi att förena den teoretiska referensramen med

det empiriska materialet för att tillsammans med egna resonemang skapa en analys. Detta görs

genom att analysera utifrån rubrikerna Tillämpning av IAS 36 och Standardens Subjektivitet.

KAPITEL 6: SLUTSATS - I detta kapitel presenteras de slutsatser som vi kan dra utifrån

tidigare analys. Vi har valt att dela in analysen i tre delar; slutsatser kring företagets

tillvägagångssätt, slutsatser kring standardens subjektivitet och slutsatser kring revisorns roll.

Avslutningsvis presenteras förslag till vidare forskning inom det valda ämnesområdet.

Figur 1: Disposition

Metod Referensram Empiri Analys Slutsats

14

2 METOD

I detta kapitel kommer vi först att redogöra vilket synsätt och angreppssätt vi valt samt redogöra

för vald metod. Vidare presenteras trovärdighet och avslutningsvis berättar vi om studiens

tillvägagångssätt vid datainsamlingen samt val av företag och respondenter.

2.1 VETENSKAPLIGT SYNSÄTT Med utgångspunkt från att belysa de faktorer som ligger bakom en nedskrivningsprövning har vi

valt att utgå ifrån vad Arbnor & Bjerke (1994) kallar ett aktörsynsätt, vilket kan kopplas till den

kvalitativa hermeneutiska inriktningen. Vi uppfattar att valet av aktörsynsätt lämpar sig bäst

eftersom vi utgår ifrån individers tolkningar och uppfattningar.

Arbnor & Bjerke (1994) menar att utifrån aktörsynsättet existerar verkligheten som en social

konstruktion som utgörs av olika aktörers syn på det de betraktar och studerar. Alltså

förekommer det olika verklighetsbilder för olika aktörer. Gemensamt är att vissa

verklighetsbilder delas av en större eller mindre grupp av människor, vilket kan utgöras av

organisationer, samhällen eller som i vårt fall företag. De verklighetsbilder som delas inom

gruppen utgör den objektiverade verkligheten. Vid samhällsvetenskaplig forskning är det i

princip omöjligt att uppnå det traditionella objektivitetsidealet. Än svårare blir det när vi

använder aktörsynsättet som Sörling (2002) berättar skulle kunna jämföras med interpretivism

och subjektivism. De två andra synsätten är systemsynsättet och det analytiska synsättet.

Eftersom vi strävar efter att få vår forskning accepterad av vår omgivning använder vi vad

Arbnor & Bjerke (1994) kallar en objektiveringsprocess. Den bygger på att vi som forskare

omtolkar och anpassar vår sociala konstruktion utifrån de sociala konstruktioner av verkligheten

som vi stött på under studien. Detta har vi försökt beakta, där vi främst har stött på våra aktörers

sociala konstruktion av verkligheten, men vi har även stött på social konstruktion från forskare

via litteratur och tidigare studier kring ämnet. Tillsammans med våra aktörer har vi därför skapat

en social konstruktion i företaget, vilket utgör en objektiverad verklighet. Eftersom vi har använt

oss av ett aktörsynsätt i denna studie vill vi framhäva att det vi informerar om är endast vår och

våra aktörers konstruktion av den sociala verklighet och därför inte objektiv i ordets rätta

bemärkelse. Dock har vi även låtit oss skapa en objektivitet då vi insett hur svårt det är att vara

15

just objektiv. Detta har gjorts då vi låter oss påverkas av vår skapade objektivitet som lett till

omtolkning och skapandet av ny objektivitet.

Arbnor & Bjerke (1994) berättar också att det förekommer risker med aktörssynsättet. De menar

dels att det förekommer en risk att författarna endast tolkar utifrån aktörernas verklighetsbild

istället för sin egen men också att de bara uppmärksammar det som passar in i deras

verklighetsbild av vad aktörerna upplever. Med utgångspunkt från detta hoppas vi ha minimerat

riskerna, eftersom vi varit medvetna om detta i studien.

Enligt Arbnor & Bjerke (1994) är det viktigt i aktörssynsättet att se aktören som en handlande,

skapande och reflekterande individ. Vi hade aktören som undersökningsobjekt i form av en

handlande individ, där individens handlande var viktigare än dess beteende. Dessutom ingick

våra aktörer och dess olika verklighetsbilder i en större verklighetsbild, nämligen företagets

objektiverade verklighet.

För att vi skulle öka vår förståelse utifrån vårt syfte var den sociala konstruktionen av

verkligheten från våra aktörer en grundförutsättning. Helheten kan bara nås genom interaktion

via dialog med aktörerna, utifrån dess olika verklighetsbilder. För att överbrygga de skillnader

som föreligger mellan vår och aktörernas verklighetsbild krävdes som Arbnor & Bjerke (1994)

sa, diagnostisk förförståelse. Det är dock viktigt att inte förväxla den diagnostiska förförståelsen

med den allmänna, som är den kunskap och erfarenhet som vi tog med oss in i studien.

För att utveckla vår verklighetsbild tog vi del av litteratur i form av teori samt tidigare studier i

ämnet. Innan intervjuerna informerade vi våra aktörer vad studiens syfte var samt skickade våra

intervjuguider. På så sätt kunde aktörerna reda ut eventuella oklarheter. Detta har sedan legat

som grund genom hela förståelseutvecklingen.

Förståelseutvecklingen kan också kopplas ihop med den hermeneutiska cirkeln som Lindholm

(2001) nämner. Där tolkning av delar och tolkningen av helheter samspelar tills man uppnått en

helhetsuppfattning om det studerade fenomenet och därefter tar ett nytt varv i cirkeln för att

ytterligare öka förståelsen. Processen pågår ofta i det omedvetna och enligt Kvale (1997) finns

det inte någon bestämd start eller slutpunkt för när tolkningen pågår. Vidare menar Kvale (1997)

att hermeneutiken är som en resa utan slut, där resan hela tiden går vidare mot nya upptäckter i

takt med att förförståelse hela tiden utvecklas.

16

Vi upplever att vi genom intervjuer har skapat en förståelse för nedskrivningsprövning av

goodwill. Genom intervjuerna har vi även funnit gemensamma träffpunkter samt skillnader

vilket utgör enligt Arbnor & Bjekre (1994) det andra steget i förståelseutvecklingen,

reflektionsprocessen. Processen går ut på att forskare reflekterar och hittar mönster i sin

information hos den undersökta aktören.

I den diagnostiska efterförståelsen, vilket är den sista i förståelseutvecklingen, menar Arbnor &

Bjerke (1994) att det påbörjas en process där det utvecklade språken sätts i relation till teorin och

det faktiska samt aktuella. Språkutvecklingen är här en del av de fortsatta handlingar som

mynnar ut i ett meningsskapande. Med utgångspunkt från detta har vi under studiens gång ökat

vår förståelse samt fått en bredare kunskap för nedskrivningsprövning av goodwill. Vår process

mynnar ut i att vi kan under kapitlet slutsats presentera svaren på vår problemformulering med

hjälp av vårt teoretiska och empiriska material.

Vi upplever att aktörssynsättet passar vår studie, utifrån ovanstående resonemang. Men för att

närma sig den empiriska verkligheten berättar Patel & Davidsson (2003) att val av angreppssätt

är avgörande.

2.2 ANGREPPSSÄTT Val av angreppssätt syftar till vilket sätt forskaren närmar sig den empiriska verkligheten där

arbetet består av att relatera teori och verklighet till varandra. (Patel & Davidsson 2003)

Alvesson & Sköldberg (2008) berättar att det centrala i hermeneutiken är att meningen av en del

endast kan förstås ur helheten och att helheten endast kan förstås ur delarna. Det vill säga att

förståelsen för helheten byggs av en växelvärkan mellan teori och verklighet. Vi var därför

tvungna att öka vår kunskap genom förståelseutvecklingen vilket tas upp ovan.

Enligt Johansson – Lindfors (1993) finns det ingen klar strategi för vilket metod/synsätt som är

bäst lämpad för att få grepp om verkligheten, utan det bör bestämmas utifrån forskarens

kunskapssyn samt undersökningen och problemets karaktär. De två huvudsakliga angreppssätten

kallas induktion (från empiri till teori) och deduktion (från teori till empiri). (Jacobsen, 2002)

Dock berättar Andersen (1998) att det i verkligheten är svårt att skilja dessa åt. Detsamma gäller

vår studie där vi inte använder oss av något bestämt angreppssätt, utan det istället används en

17

blandning av båda. Därför använder vi oss av något som Andersen (1998) kallar abduktivt

angreppssätt. Anledningen till valet av angreppssätt var att vi inte ville känna oss begränsade i

studien. Genom att använda en växelverkan mellan det teoretiska och empiriska materialet kan vi

utveckla förståelseutvecklingen och därmed finna nya reflektioner.

2.3 METODVAL För att nå en djupare och mer fullständig förståelse av det problem som utformats anser Holme &

Solvang (1997) att kvalitativ metod ska användas. Eftersom vår problemformulering är

explorativ uppfattar vi också att kvalitativ metod lämpar sig bäst i vår studie. Jacobsen (2002)

berättar att just en kvalitativ metod med mindre antal enheter är att föredra när det är av intresse

att skapa mer klarhet och öka förståelsen av ett problem. Utifrån att öka förståelsen för vårt syfte

har vi därför valt fem respondenter (aktörer). Eftersom en nedskrivningsprövning av goodwill

kan skilja sig åt mellan olika företag förekommer det ingen klar objektiverad verklighet hur det

är hos alla företag som tillämpar IASB:s regelverk. Vi väljer därför att fokusera mer på kvalitén

hos våra respondenter för att på så sätt erhålla ett så bra underlag som möjligt för våra tolkningar.

2.4 TROVÄRDIGHET I vår studie används inte begrepp som reliabilitet och validitet eftersom Bryman (2004) berättar

att vid en kvalitativ studie så passar begreppet trovärdighet bättre. Trovärdighet delas in i fyra

områden:

Kredibilitet – slutsatserna ska bekräftas av de medlemmar av det sociala fenomen som

undersöks.

Överförbarhet – Desto mer ingående den undersökta sociala miljön beskrivs desto lättare

blir det för läsaren att avgöra om studiens slutsatser går att överföra till andra sociala

fenomen.

Pålitlighet – All forskningsmaterial ska sparas och är därmed öppet för granskning för att

styrka de slutsatser som framställts.

Bekräftbarhet – Eftersom kvalitativ forskning inte kan vara objektiv får inte forskaren

influera sina slutsatser med personliga värderingar.

18

För att öka studiens trovärdighet har vi försökt beakta de begrepp som Bryman (2004) tar upp.

God pålitlighet säkerställs enligt Bryman & Bell (2005) genom att alla faser i

forskningsprocessen redogörs fullständigt. Detta för att läsaren ska kunna fungera som

granskare. För att uppnå en god pålitlighet har vi ingående redogjort samtliga delar av vår

undersökningsprocess (överförbarhet). Information som inte passade in under referensramen

eller empirin har vi placerat i slutet av studien som appendix. Detta för att läsaren ska kunna ta

del av allt vårt material. Vi hoppas genom detta att läsaren kan på ett kritiskt förhållningssätt

följa vår analys, och att vi har uppnått en god bekräftbarhet. För att uppnå god kredibilitet i

studien kommer aktörerna och företaget vara anonyma. Dessutom är alla siffror som visas i

studien om företaget fabricerade.

Enligt Bryman & Bell (2005) kritiseras ofta en kvalitativ studie utifrån att den är alltför

impressionistisk och subjektiv. De menar att resultatet som forskarna kommer fram till bygger på

allt för stora osystematiska uppfattningar av vad som är viktigt och betydelsefullt. Vidare menar

de att forskare som använder sig av den här metoden ofta påbörjar studien med en öppen

problemformulering men med tiden preciserar denna utifrån underlaget. De menar därmed att

forskaren inte på ett pålitligt sätt informerar varför ett visst ämnesområde har valts.

Något vi vill poängtera är att allt inom forskningsprocessen utgörs av tolkningar. Vi som

författare tolkar den litteratur vi läser, handlingar som utförs och vad som sägs vid intervjuerna.

Enligt Holme & Solvang (1997) är det därför viktigt att studiens undersökning i möjligaste mån

strävar efter objektivitet. Vi försöker därmed ställa krav på saklighet och öppenhet i

framställningen som representerar ett slags modifierat objektivitetsideal i forskningen.

2.5 TILLVÄGAGÅNSSÄTT

2.5.1 Urval För att erhålla ett relevant empiriskt material utifrån vår explorativa problemformulering

fokuserar vi på kvalitén i val av respondenter och företag, vilket är den metod Jacobsen (2002)

förespråkar. Vi har därför valt att fokusera på ett företag med en stor andel goodwill i

balansräkningen och som är verksamt på Nasdaq OMX Nordic, vilket medför att de måste följa

IASB:s regelverk. Valet av företag baseras på att studien ska få ett bra material där den

19

nuvarande problematiken är aktuell samt att det föreligger en god kunskap om

nedskrivningstester.

Våra respondenter har valts utifrån hur pass delaktiga de är vid nedskrivningsprövningen. Inom

företaget så har den Verkställande Direktören, Ekonomichefen och Redovisningschefen

intervjuats. Enligt vår tolkning ger detta ett relevant underlag för studien eftersom dessa personer

är beslutsfattande i processen. Men för att fördjupa förståelsen har vi även valt att intervjua två

auktoriserad revisorer som arbetar på KPMG samt PwC där de ansvarar för granskning av

goodwill. Vi vill därmed ta del av de utomstående uppfattningar som kan tänkas finnas vid

företagets nedskrivningsprövning.

Vi försökte även ytterligare öka förståelsen vid nedskrivningsprövningen genom att finna en

respondent på Skatteverket, för att lyssna på deras syn av problematiken. Detta misslyckades på

grund av den strikt rådande sekretess som Skatteverket följer där de inte ens får erkänna ifall de

granskar goodwill eller inte.

Som tagits upp ovan kommer både företaget och respondenterna förbli anonyma i studien. Detta

ger oss således en möjlighet att ta del av känsligt material, vilket ger oss en djupare insyn i

företaget. För revisorerna råder tystnadsplikt vilket medför enligt lag att de inte får upplysa

specifikt vad de ser hos kunder.

Valet av litteratur utgörs till störst del av IFRS – I teori och praktiken där författarna är

Universitetslektorer på Handelshögskolan i Göteborg, ekonomie doktorer och

redovisningsspecialister. Då vi gick igenom litteratur som behandlar nedskrivningsprövningar av

goodwill märkte vi att teorin är sig lik författare emellan. Anledningen till att vi valde Marton et

al. (2008) beror på att vi upplevde tillvägagångssättet och begreppen presenteras på ett utförligt

och pedagogiskt sätt. Valet av vetenskapliga artiklar baseras utifrån att vi vill föra en diskussion

om tidigare studier som på olika sätt uppfattar problematiken vid nedskrivningsprövning av

goodwill. Att flertalet av våra vetenskapliga artiklar är gjorda utomlands har ingen betydelse

eftersom de numera följer samma regelverk som svenska börsnoterade bolag. Vi kan därför ta

del av respekterade internationella forskares studier, vilket vi uppfattar bidrar till ökad

trovärdighet.

20

2.5.2 Datainsamling Val av litteratur baseras utifrån att vi vill förstå innebörden av en nedskrivningsprövning av

goodwill. Eftersom vi uppfattar att problematiken skiljer sig mellan olika objektiverade

verkligheter har vi valt ta del av alla typer av vetenskapliga artiklar i ämnet. Detta för att få en

helhet av problematiken. De vetenskapliga artiklarna som presenteras i referensramen inriktar sig

mot mer subjektiva problem som forskare har belyst i en nedskrivningsprövning. Tack vare att vi

tog del av alla typer av subjektiva problem kunde vi utifrån vårt empiriska material välja de

vetenskapliga artiklar som vi uppfattade som mest relevant för vår objektiverade verklighet. Vår

förhoppning är dock att de studier samt litteratur som vi tagit med i referensramen räcker för att

fördjupa vår förståelse av den problematik som företagsledningen upplever.

Informationsinsamlingen har skett på en rad olika sätt. Vi har via mail tagit kontakt med Björn

Gauffin, som skickat över sina tidigare studier. Vi har även använt oss av de databaser som

Högskolan i Gävle har tillgång till, Greenfile Far Komplett och Emereald. Även Uppsala

Universitets databaser, Business Source Premier och DIVA, användes vid insamlingen. Våra

vetenskapliga artiklar fann vi genom sökord som: Goodwill, IAS 36, nedskrivningsprövning,

kassagenererande enheter, diskonteringsränta, impairment testing och CGU. Ytterligare sökning

gjordes på sökmotorn Google. Litteraturen har lånats från biblioteket på Gävle Högskola,

Kungliga biblioteket och Gävle stadsbibliotek. Vi har dessutom fått ett kompendium av vår

handledare med Företagsekonomisk metodlära av Abnor & Bjerke (1994). Slutligen samlade vi

in information utifrån våra intervjuer.

Den inledande kontakten med företaget togs via telefon. Via telefonen presenterade vi oss och

förklarade forskningsuppsatsens syfte och tillvägagångssätt. Respondenterna informerades även

om vilka intervjumöjligheter som fanns. Samtliga tillfrågade respondenter valde att medverka

under förutsättning att de kunde besvara intervjuerna skriftligen. I motsatts till den inledande

kontakten med företaget togs den initiala kontakten med revisorerna via mail. Vidare var

tillvägagångssättet detsamma som ovan förutom att intervjuerna genomfördes muntligt och via

telefon.

2.5.3 Intervjuteknik Vi har valt att använda en intervjuteknik som Bryman (2004) och Jacobsen (2002) kallar semi-

strukturerad intervjuteknik. Det innebär att vi har utgått från en uppsättning av generella frågor

21

som kan beskrivas som en frågeguide. Vi skapade dock två olika frågeguider, en för

respondenterna verksamma inom företaget medan den andra riktades mot revisorerna. Frågorna

var noggrant framtagna och öppet formulerade så respondenterna gavs möjlighet att förklara och

motivera sina svar. Dessa intervjuguider skickades i förväg så att intervjuerna skulle ge så

mycket information som möjligt. Fördelen med det är att respondenten innan intervjun kunde

reda ut eventuella oklarheter. Dock kan det finnas en risk att svaren vi erhöll inte var spontana,

vilket begränsar intervjun och öppenheten. Men eftersom vi i studien söker en djupare förståelse

av ett relativt komplicerat ämne uppfattar vi det vara snarare en fördel att skicka intervjuguiderna

i förväg. Intervjuerna har sedan gjorts på olika sätt utifrån den tid och val som respondenterna

har haft.

Med en av revisorerna använde vi vad Jacobsen (2002) kallar besöksintervju. Fördelen med det

var att vi kunde gå mer in på djupet vid intervjun. Vi fick efter önskemål från respondenten inte

spela in intervjun utan var istället tvungna att anteckna. Vi uppfattar därmed att respondenten

undvek att bli nervös och återhållsam, vilket i sin tur gav oss tydliga och öppna svar.

Respondenten gav oss även möjlighet att ställa frågor via mail i ett senare skede om det krävdes.

Vi har till störst del använt oss av något som Davidsson (2007) kallar self report, skriftliga

intervjuer. Fördelen med self report är att respondenterna gavs tid att besvara frågeställningarna

vilket i sin tur leder till bättre och djupare svar.

En nackdel enligt Davidsson (2007) är att det inte ges någon möjlighet att formulera om frågor

eller ställa motfrågor som det gör vid besöksintervjuer. För att minimera dessa risker har vi alltså

skapat två olika intervjuguider efter vi först införskaffat förståelse i ämnet. Detta för att

formulera de frågor som vi uppfattade som mest relevanta för de två olika intervjuguiderna (se

appendix).

Den slutliga tekniken vi använde oss av var telefonintervjuer. Jacobsen (2002) berättar att

telefonintervjuer inte ger lika uttömmande svar som besöksintervjuer. Från erfarenhet menar

Jacobsen (2002) att telefonintervjuer är en olämplig metod om undersökningen innehåller öppna

frågor. I vårt fall fanns det inget annat val än att hålla en telefonintervju med en av våra

revisorer. Vi upplever dock att vår respondent har gett oss uttömmande och sanningsenliga svar.

Detta baserar vi på att vi kunde finna tydliga samband mellan revisorernas svar.

22

3 REFERENSRAM

Syftet bakom detta kapitel är att beskriva de teorier som är kopplade till nedskrivning av

goodwill samt presentera tidigare forskning kring ämnet. Kapitlet inleds med att belysa de delar

som är väsentliga för förståelsen av nedskrivning av goodwill. Detta görs genom att först

presentera allmän teori kring ämnet, för att sedan presentera teorier som ger en djupare

förståelse i prövning av goodwill. Avslutningsvis presenteras vetenskapliga artiklar och studier

som behandlats inom ämnet.

3.1 IMMATERIELLA TILLGÅNGAR Den heltäckande standarden som tagits fram om immateriella tillgångar kallas IAS 38. Enligt

IAS 38, punkt 8 definieras en immateriell tillgång som ”en icke-monetär tillgång utan fysisk

form”. Vikten av att skilja de icke fysiska tillgångarna åt är vital för redovisningen, därför

exkluderas de monetära tillgångarna från IAS 38. För att få redovisa tillgångar som immateriella

har IAS 38 visa bestämmelser som måste vara uppfyllda.

Den immateriella tillgången måste generera ekonomiska fördelar i framtiden som kan

beräknas på ett tillförlitligt sätt.

Den immateriella tillgången måste vara identifierbar vilket innebär att tillgången baseras

på juridiska rättigheter eller är avskiljbar.

Företaget måste ha kontroll över tillgången vilket innebär att företaget kan säkerställa den

ekonomiska fördelen samt att den är exkluderbar.

Samtliga bestämmelser ovan måste vara uppfyllda för att tillgången ska tas med i

balansräkningen. Ett exempel på en sådan tillgång är goodwill. (Nilsson et al. (2009) s. 103)

3.1.1 Två typer av goodwill Någon glasklar definition av det allmänna begreppet goodwill finns inte. Redovisningen utgör

också en av de mer kontroversiella delarna av immateriella tillgångar. Det förekommer två typer

av goodwill:

Internt upparbetad goodwill

Förvärvad goodwill

23

Internt upparbetad goodwill är enligt IAS 38 inte tillåtet att redovisa som en tillgång. Det beror

på att tillgången inte är identifierbar, det vill säga inte har uppstått ur juridiskt avtal eller är

avskiljbar. Detta medför att värdet inte kan bestämmas på ett tillförlitligt sätt. Internt upparbetad

goodwill kan exempelvis vara ett företags goda rykte, varumärke, humankapital, kundstock,

etcetera.(Nilsson et al. (2009) s. 109)

Förvärvad goodwill är enligt IFRS 3 en immateriell tillgång som definieras som ”framtida

ekonomiska fördelar som inte går att enskilt identifiera och inte heller att redovisa separat”.

Denna typ av goodwill uppkommer i samband med ett rörelseförvärv där anskaffningsvärdet

överstiger det verkliga värdet av nettotillgångarna, vilket bilden visar.

Figur 2: Förvärvad goodwill

Det övervärde som uppstår ska enligt IFRS 3, punkt 36 fördelas i sin tur på de tillgångar där

övervärdena finns, så kallade kassagenererande enheter som beskrivs mer utförligt

nedan.(Nilsson et al. (2009) s. 110) Förändringen som gjordes i samband med införandet av

IFRS/IAS var att förvärvad goodwill numera ska ha obegränsad nyttjandeperiod. Istället för

årliga avskrivningar skulle immateriella tillgångar och goodwill årligen prövas för nedskrivning.

Idag krävs det därmed större krav på att dessa tillgångars redovisade värde kan motiveras, vilket

medför utökade upplysningskrav.(Marton et al. (2008) s. 255)

24

3.2 UTÖKADE UPPLYSNINGSKRAV

Redan idag konstateras det att goodwillposten är en av de dominerande posterna i företagens

balansräkningar vilket medför ett stort informationsbehov för användaren. (Gauffin & Thörnsten,

Balans 8-9/2010)

Uppdatering av IAS 36 kräver väsentligt utökade upplysningar i samband med

nedskrivningsprövningar. (Marton et al. (2008) s. 256)

Enligt IFRS 3 punkt 72 så ska ”en förvärvare lämna upplysningar som hjälper användare av

företagets finansiella rapporter att bedöma de finansiella effekterna av vinster, förluster,

rättelser av fel samt andra justeringar som redovisas under den aktuella perioden och som är

hänförliga till rörelseförvärv som skett under den aktuella perioden eller under tidigare

perioder”.

Oavsett om nedskrivning av goodwill eller immateriella tillgångar har gjorts eller inte så måste

redogörelser lämnas om de väsentliga antagandena som gjorts vid prövningen. Användarna av

redovisningen ska därmed själva kunna avgöra om företaget gjort nödvändiga nedskrivningar.

3.3 BEHOV AV NEDSKRIVNINGSPRÖVNING

IAS 36 har beroende av tillgång två olika sätt att avgöra om behov av nedskrivningsprövning

föreligger. För immateriella tillgångar med obegränsad nyttjandeperiod och immateriella

tillgångar som ännu inte är färdiga för användning ska det årligen ske minst ett

nedskrivningstest. Tidpunkten ska vara densamma varje år. Det kan förekomma undantag då en

prövning inte längre anses nödvändig, då återvinningsvärdet ligger högt över det redovisade

värdet och inget speciellt har inträffat. (Marton et al. (2008) s. 258)

Enligt IAS 36 ska alla övriga tillgångar undersökas om det finns indikation på värdenedgång.

Återvinningsvärdet måste således inte beräknas varje år för alla tillgångar utan det räcker för

företagen att beräkna de tillgångar som befaras ha minskat i värde. Dock kan företagen inte vänta

med bedömningen för att se om nedgången är bestående. (Marton et al. (2008) s. 258)

Tillgångar som klassificeras med obegränsad nyttjandeperiod är goodwill och vissa varumärken,

därför ska de årligen prövas för nedskrivning. I samband med att företag avgör om det finns

25

indikationer på värdenedgång så tar de hänsyn till vissa interna och externa indikationer som

förekommer i IAS 36, punkt 12.

Externa informationskällor

Tillgångens marknadsvärde har minskat kraftigt under perioden.

Utvecklingen inom teknologi, marknad, lagstiftning samt ekonomi påverkar

förutsättningarna som företaget verkar enligt, vilket även påverkar värdet av tillgångarna.

Höjda marknadsräntor/avkastningskrav. Detta påverkar diskonteringsräntan vid

beräkning av nyttjandevärdet.

Företagets redovisade eget kapital överstiger börsvärdet.

Interna informationskällor

Tillgången är tekniskt föråldrad eller skadad.

Förändrade möjligheter att utnyttja tillgången för avsett ändamål har inträffat inom

perioden eller kommer inträffa inom en snar framtid.

Den interna rapporteringen indikerar att tillgångens avkastning är sämre än vad som

tidigare antagits.

De externa indikatorerna kan företaget således inte påverka medan de själva kan kontrollera de

interna. För att kunna utföra nedskrivningsprövning så måste ett värde för tillgången beräknas.

(Marton et al. (2008) s. 258)

3.4 ÅTERVINNINGSVÄRDE

Ett återvinningsvärde på en tillgång är det högsta värdet mellan det verkliga värdet minus

försäljningskostnader och nyttjandevärde. För att avgöra om det föreligger ett

nedskrivningsbehov jämförs tillgångens återvinningsvärde med dess redovisade värde. Företagen

måste inte nödvändigtvis genomföra båda dessa beräkningar eftersom det räcker att endast ett av

dessa värden överstiger tillgångens redovisade värde för att undvika nedskrivning.(Marton et al.

(2008) s. 260)

26

Tillvägagångssätt vid val av återvinningsvärde

Figur 3: Tillvägagångssätt vid val av återvinningsvärde

Källa: Marton, Et al (2008)

3.4.1 Verkligt värde minus försäljningskostnader Verkligt värde minus försäljningskostnader för en tillgång är precis som det låter. De kostnader

som uppkommer är exempelvis försäljnings- och avvecklingskostnader, juridiska kostnader och

kostnader för att sätta tillgången i sådant skicka att den kan säljas. Tillgångens försäljningspris

avgörs lättast om det finns ett bindande avtal om försäljning mellan oberoende parter. Om

tillgången har en aktiv marknad utgör marknadspriset normalt den aktuella köpkursen. Ofta

uppstår det problem med att bestämma värdet av tillgångar då en aktiv marknad saknas. För att

lösa detta kan företag bestämma försäljningspris genom att titta på liknande tillgångars

transaktioner, justerat för ålder och slitage, som är verksamma inom samma bransch. Saknar

företaget denna möjlighet måste nyttjandevärdet beräknas. (Marton et al. (2008) s. 260)

3.4.2 Nyttjandevärde Enligt Gauffin & Thörnsten (2010) är beräkning av nyttjandevärdet den i särklass vanligaste

metoden hos svenska företag i samband med nedskrivningsprövning. Endast två av 254 noterade

bolag på svenska börsen använde sig av verkligt värde minus försäljningskostnader.

Problematiken med att beräkna en tillgångs nyttjandevärde är att det baseras på subjektiv

bedömning hos företagsledningen om de framtida kassaflödena som tillgång förväntas generera.

I dessa beräkningar finns två viktiga variabler:

Redovisat värde Jämförs

Återvinnings-

värde

Verkligt värde –

försälj.kostn Högsta

Nyttjandevärdet

27

Beräkning av framtida kassaflöden

Val av diskonteringsfaktor

IAS 36 ger omfattande riktlinjer hur en företagsledning i olika situationer ska få fram dessa

uppgifter. Företagsledningen ska under sin bästa bedömning av de ekonomiska förhållandena

som råder under tillgångens nyttjandeperiod beräkna framtida kassaflöden. Det som ligger till

grund för dessa bedömningar ska vara de senaste budgetar och prognoser för en period som

normalt omfattar högst fem år. Eftersom en lång tidsperiod ökar osäkerheten i bedömningarna så

antas kassaflödena vara oförändrade eller avtagande efter fem år, om inte högre takt kan

motiveras. IAS 36, punkt 39 anger vilka kassaflöden som ska ingå i bedömningarna.

Huvudsakligen är det in- och utbetalningarna som tillgången genererar samt de betalningar som

uppstår i samband med avyttring. (Marton et al. (2008) s. 262) Gauffin & Thörnsten ifrågasätter i

sin studie vad som verkligen ligger till grund för dessa bedömningar hos svenska företags

årsredovisningar. De känslighetsanalyser som företagen använder upplevs som att de inte bottnar

i en analys av rådande marknadsförutsättningar utan snarare på en kalkyl från

ekonomiavdelningens dator.(Gauffin & Thörnsten, Balans 8-9/2010)

Vidare berättar Gauffin & Thörnsten att det är högst intressant att också analysera vilka

diskonteringsräntor som används eftersom nästan samtliga svenska företag tillämpar

diskontering av framtida kassaflöden.(Gauffin & Thörnsten, Balans 8-9/2010)

Diskonteringsränta används vid prövotidpunkten för att beräkna nuvärdet av de framtida

kassaflödena. Valet av diskonteringsränta bestäms av företagsledningen, kravet är dock att räntan

så långt det är möjligt ska baseras på marknadsmässig bedömning. Den ska baseras på riskfri

ränta samt eventuell riskpremie. Riskpremien ska endast vara med om det finns risker

förknippade med tillgången, det vill säga att de framtida kassaflödena kan avvika från de

beräknade kassaflödena, vilket det oftast gör. En högre diskonteringsränta leder till ett lägre

värde av de framtida kassaflödena vilket i sin tur minskar tillgångens värde. Detsamma gäller

vice versa. Diskonteringsräntan är väsentligt för att avgöra om det föreligger ett

nedskrivningsbehov. (Marton et al. (2008) s. 263)

28

3.5 NEDSKRIVNINGSBEHOV

Vid nedskrivningsprövning av en tillgång jämförs redovisat värde med det återvinningsvärde

som räknats fram. (Marton et al. (2008) s. 264) Bilden nedan illustrerar exemplet

Figur 4: Nedskrivningsprövning

En nedskrivning görs endast om återvinningsvärdet av tillgången understiger det redovisade

värdet. I sådana fall skrivs tillgången ner till återvinningsvärdet, men om återvinningsvärdet

överstiger det redovisade värdet händer ingenting. Det kan ofta vara svårt att urskilja ett

kassaflöde ur en enskild tillgång och därmed ska enligt IAS 36 kassaflödet istället beräknas som

en kombination av tillgångar, en så kallad kassagenererande enhet. (Marton et al. (2008) s. 266)

3.6 KASSAGENERERADE ENHET

Företag har ofta problem när de ska beräkna tillgångars återvinningsvärde eftersom de inte kan

separera kassaflödena på endast en tillgång. Därför beräknas istället återvinningsvärdet för flera

sammansatta tillgångar, så kallade kassagenererande enheter. Det är upp till företagsledningen att

välja vilka tillgångar som ska ingå i en kassagenererande enhet. Ofta baseras det på vilka

tillgångars in- och utbetalningar som är beroende av varandra. Exempelvis är det svårt att

bestämma återvinningsvärdet för en maskin som ingår i en större produktionsenhet eftersom de

produkter maskinen tillverkar ofta passerar flera maskiner och områden innan det når

marknaden. (Marton et al. (2008) s. 266)

29

Definitionen för en kassagenererande enhet är enligt IAS 36, punkt 6 ”den minsta identifierbara

grupp av tillgångar som vid en fortlöpande användning ger behov till inbetalningar som i allt

väsentlig är oberoende av andra tillgångar eller grupper av tillgångar”.

Val av kassagenererande enhet innebär betydande gränsdragningsproblem. Enligt punkt 6 är

målet att identifiera dessa på så låg nivå som möjligt, för att undvika otillåtna kvittningar och att

fel tillgångar skrivs ner. För vissa företag med integrerad verksamhet kan det vara svårt att

särskilja mindre enheter än företaget som helhet. (Marton et al. (2008) s. 267) Till följd uppstår

problem som beskrivs nedan.

Figur 5: Nedskrivningsprövning kassagenererade enheter

Som förefaller ovan kan det finnas incitament hos företagsledningen att inte dela in

verksamhetens kassagenererande enheter på låg nivå. Skulle företagsledningen i exemplet ovan

istället välja att redovisa verksamheten som endast en enhet innebär detta att det inte är

nödvändigt att göra någon nedskrivning. Därmed undviker företaget att redovisa en kostnad på 5

000 tkr i resultaträkning och att skriva ner tillgången i balansräkningen. (Marton et al. (2008) s.

267)

Vid nedskrivning av kassagenererande enheter förekommer vissa regler. Skulle goodwill ha

tilldelats enheten så ska den i första hand skrivas ner. Därefter ska nedskrivningen fördelas

mellan de enskilda tillgångarna. Allra helst ska nedskrivningen göras till tillgångarnas

återvinningsvärde om det är möjligt att fastställa dessa. Om inte återvinningsvärdet kan

fastställas görs en schablonmässig fördelning av nedskrivningen, där beloppet ställs i proportion

till tillgångarnas redovisade värde. Ingen nedskrivning kan dock innebära att en tillgång

30

redovisar ett lägre värde än noll. (Marton et al. (2008) s. 268) Bilden illustrerar hur en

schablonmässig nedskrivning kan se ut.

Figur 6: Nedskrivning av värdet för kassagenererade enhet

3.7 NEDSKRIVNINGSPRÖVNING AV GOODWILL

En goodwillpost kan inte enskilt prövas för ett nedskrivningsbehov, eftersom goodwill är

beroende av andra tillgångar för att generera kassaflöden. Ofta genererar goodwill kassaflöden

till flera kassagenererande enheter och behandlas därför som en del av alla dessa enheter.

Exempel på poster som ingår i goodwill är förväntad framtida övervinster, synergieffekter och

personalstyrka. (Marton et al. (2008) s. 270) Bilden illustrerar hur nedskrivning av goodwill kan

se ut.

Figur 7: Nedskrivning av goodwill

31

Det inte tillåtet att i ett senare skede återföra den nedskrivning av goodwill som blivit gjord.

Detta strider mot IAS 38, som säger att internt upparbetad goodwill inte får redovisas i

balansräkningen.(Marton et al. (2008)

Gauffin & Thörnstens studie visar 2009 att 40 av 254 företag genomförde nedskrivningar av

goodwill till ett värde om 11,9 miljarder kronor, vilket motsvarar cirka 1,9 procent av det

sammanlagda värdet av företagens totala goodwillpost. År 2008, under finanskrisen, gjordes

nedskrivningar till ett värde om 10,2 miljarder kronor, vilket motsvarar endast 1,5 procent av den

totala goodwillposten. (Gauffin & Thörnsten, Balans 8-9/2010) Även PwC:s studie för 2008

visar att nästan 20 procent av företagen genomförde en nedskrivning av goodwill, vilket

motsvarar en procent av företagens totala goodwillpost.

3.8 TIDIGARE STUDIER OM NEDSAKRIVNINGSPRÖVNING

Svenska börsnoterade företags goodwillpost utgör en tickande bomb hävdar Zaudy (2009) i en

artikel i Veckans affärer. I samband med tillämpning av IAS/IFRS:s regelverk har flertalet

nationella och internationella studier belyst problematiken med goodwill. Det här avsnittet

kommer därför redogöra de största utmaningarna utifrån tidigare studier.

I Gauffin & Thörnstens (2010, 2009) studier för 2009 så utgör goodwill 26 procent av företagens

totala egna kapital och för 2008 hela 30 procent. Studierna bestod av 254 företag noterade på

svenska börsen. Anledningen att andelen hade minskat något beror inte på nedskrivning av

goodwill utan främst på att eget kapital har ökat med 12 procent under 2009 jämfört med 2008

samt att goodwillposten legat på en nästintill oförändrad nivå. Anmärkningsvärt var att 23

företag under 2009 redovisade goodwill som översteg eget kapital och 43 företag redovisade

immateriella tillgångarna (inklusive goodwill) som översteg eget kapital. (Gauffin & Thörnsten,

Balans 8-9/2010) Alltså baseras dessa företags värdering på något som kallas extra goda framtida

vinster som företagsledningen själva kan bestämma över. Det är viktigt att inse att det saknas ett

facit som exakt bestämmer hur mycket goodwillposten ska uppgå till i samband med

företagsförvärv. Allt baseras istället på tolkningar och uppfattningar hos företagsledningen inom

varje företag. Det sammanlagda värdet av goodwill i Gauffin & Thörnstens (2010) studie uppgår

till hisnande 607 miljarder kronor.

32

3.8.1 Uppdatering av IAS 36/38 Wines, Dagwell & Windsor (2007) hävdar att det finns många fördelar med nya IAS. Användare

av finansiella rapporter och aktiva användare på kapitalmarknaden är i behov av användbar

finansiell information. Tidigare studier visar att det förekom få bevis att investerare utnyttjade

den finansiella information som tidigare gavs i samband med avskrivning av goodwill när

avkastning samt riktvärden för aktiekurser skulle bestämmas. Wines, Dagwell & Windsor (2007)

menar att nuvarande standard ökar tillförlitligheten. Det beror på att företagsledningen numera

kan undvika problematiken kring en avvägning mellan ekonomisk livslängd och tillförlitlighet.

Vid linjära avskrivningar så var företagsledningen tvungna att fastställa en ekonomisk livslängd

vilket minskade tillförlitligheten desto längre in i framtiden uppskattningen låg. Ytterligare en

fördel med nuvarande standard är att det har blivit enklare att identifiera immateriella tillgångar

vilket medför att inte lika stora värden behöver tilldelas goodwillposten. (Wines, Dagwell &

Windsor, 2007) Även Gauffin & Thörnsten (2010) ser fördelar med nuvarande standard. De

anser att den verkliga kostnaden som en nedskrivning numera medför är bättre kopplad till den

verkliga förändringen. Detta reflekterar på ett bättre sätt en minskning av tillgångens värde samt

ger användarna mer väsentlig information. (Gauffin & Thörnsten, Balans 1/2010)

Dock anser Petersen & Plenborg (2010) i sin studie att nuvarande standard medför problematik

för de företag som tillämpar den. Petersen & Plenborg (2010) undersökte danska börsnoterade

företag som uppvisade goodwill i balansräkningen. Här visade det sig att företagen uppvisade

bristfälliga nedskrivningsprövningar. Störst brist uppkom i samband med identifiering av

kassagenererande enheter samt när återvinningsvärdet av tillgångar skulle fastställas. Detta får

också medhåll utav Gauffin & Thörnsten (2010) som även de belyser svårigheterna i nuvarande

standard. Svårigheterna gör sig tydligast när val av kassagenererande enheter måste identifieras

samt vilken nivå enheterna ska ligga på. De kan motsvara hela dotterbolaget, produktgrupper,

fabriksanläggningar eller divisioner. Gauffin & Thörnsten (2010) menar att företagsledningar

kan genom att identifiera dessa på högsta möjliga nivå skapa något som kan liknas skyddsnät av

kvittningar där omotiverade goodwillvärden finns kvar i balansräkningen. (Gauffin&Thörnsten,

Balans 8-9/2010) Vidare så ifrågasätter Petersen & Plenborg (2010) varför dessa brister uppstår.

De menar på att antigen så anpassar företagen sina nedskrivningsprövningar efter sin

organisation och ekonomiska struktur eller så beror det på bristande kunskap vid implementering

av nedskrivningsprövning.

33

3.8.2 Framtida kassaflöden Vikten att företagsledningar prognostiserar rätt framtida kassaflöden för de kassagenererande

enheter som företaget består av är vital. Enligt Lee (2011) så förekommer det en signifikans att

företag har blivit bättre att prognostisera framtida kassaflöden efter uppdateringen av IFRS/IAS.

Detta beror på att vid tidigare standard så fanns det inga krav på att framtida kassaflöden var

tvungna att prognostiseras, eftersom det övervärde som uppstod vid förvärvsanalysen avskrevs

under en viss tidsperiod. Dock anser Watts (2003) i sin studie att uppdateringen till nuvarande

standard ger företagsledningen möjlighet att manipulera sin beräkning av framtida kassaflöden,

eftersom det inte går att kontrollera de beräkningar som gjorts på ett tillförlitligt sätt. Ramanna

(2008) hävdar att företagsledningar kan använda sig av två tekniker, så kallade Earnings

Management, vid nedskrivningsprövning av goodwill under nuvarande standard. Det första är,

det Watts (2003) påstod, att de kan undvika nedskrivning genom att överskatta framtida

inkomster och nettotillgångar. Den andra är att de istället kan överdriva goodwillnedskrivningen,

enligt Big-Bath teorin. Detta görs genom att underskatta nuvarande resultat och nettotillgångar.

Värt att notera är att båda scenarion förutspår ett mindre koppling mellan

goodwillnedskrivningar och framtida kassaflöden. Jarva (2009) finner i sin studie signifikans att

nedskrivning av goodwill inte beror på opportunistiskt beteende utan baseras mer på ekonomiska

faktorer som framtida kassaflöden.

3.8.3 Diskonteringsränta Något annat som har debatterats flitigt angående nuvarande standard är diskonteringsräntan.

Diskonteringsräntan är väsentlig vid framtagande av nyttjandevärdet för tillgångar eller

kassagenererande enheter. En lägre ränta ger tillgångarna/kassagenererande enheterna ett högre

värde. Finanskrisen drabbade de svenska företagen hårt, vilket raserade deras aktiekurs. Trots det

så under denna period valde endast 17 procent av de undersökta företagen i Gauffin &

Thörnstens (2010) studie att höja sin diskonteringsränta. Anmärkningsvärt var att perioden

innebar att den riskfria räntan var låg medan riskpremien var hög. Det som Gauffin & Thörnsten

(2010) ansåg vara häpnadsväckande var att hela 29 procent av företagen valde att sänka sin

diskonteringsränta och därmed helt bortsåg från rådande marknadssituation. (Gauffin &

Thörnsten, Balans 1/2010) Därmed var diskonteringsräntan oförändrad för 54 procent av de

undersökta företagen. PwC (2009) berättar i sin studie att den bakomliggande orsaken till

oförändrad diskonteringsränta är att den lägre riskfria räntan har kvittats mot den högre

34

riskpremien. (PwC, 2009, Finansiell rapportering) Detta kan uppfattas lite märkligt eftersom

under finanskrisen borde riskpremien ha stigit kraftigare gentemot vad den riskfria räntan sänktes

med.

För år 2009 så sänkte hela 42 procent av företagen sin diskonteringsränta, trots att den riskfria

räntan hade stigit från 2,44 till 3,30 (tioårig statsobligation). Anmärkningsvärt var att i ett flertal

koncernredovisningar så specificerades inte vad föregående års diskonteringsränta var, vilket är

ett krav enligt IAS 36. Dessutom så förekom det bristfällig upplysning i samband med att

företagen sänkte sin diskonteringsränta, där Opcon var det tydligaste exemplet. De sänkte sin

ränta med nästan 30 procent utan någon förklaring eller upplysning i koncernredovisningen.

(Gauffin & Thörnsten, Balans 8-9/2010) De bristfälliga upplysningarna av diskonteringsräntan i

koncernredovisningen får dessutom medhåll av Petersen & Plenborg (2010).

Carlin & Finch (2009) studerade australiensiska företagsledningars val av diskonteringsränta i

samband med nedskrivningsprövning av goodwill. I resultatet visade det sig att de undersökta

företagen agerade opportunistiskt, vilket möjliggjordes med subjektiv bedömning där

diskonteringsräntan manipulerades. Detta får även medhåll av Beatty & Weber (2006) och

Ramanna (2008) som i sina studier påvisar samma tendens. För att undersöka detta så jämförde

Carlin & Finch (2009) företagets redovisade diskonteringsränta mot en uppskattad ränta som

beräknats genom CAPM. Det visade sig att cirka 70 procent av företagen hade en

diskonteringsränta som skiljde sig mer än 150 räntepunkter från den skattade, och därmed

agerade opportunistiskt. Denna studie fick dock kritik av Gallery (2009) som hävdade att den

uppskattade diskonteringsräntan inte var framtagen på rätt sätt. Han påstod att andra metoder

borde ha används vid uppskattningen. För att ge tyngd åt sina påståenden så påpekade han att

cirka 50 procent av företagen i Carlin & Finch (2009) studie ligger över 250 räntepunkter ifrån

den skattade diskonteringsränta, vilket Gallery (2009) hävdar inte verkar troligt. Att så många

företag medvetet skulle manipulera sina diskonteringsräntor samt ligga så pass långt ifrån den

skattade ränta på endast en förklaring som opportunistiskt beteende ansåg Gallery (2009) vara

otillräcklig. Trots att Gallery (2009) ansåg att studien var bristfällig så förkastade han inte Carlin

& Finch påstående, utan han ansåg istället att det krävdes mer forskning inom området. Året

efter vidareutvecklade Carlin & Finch (2010) sin forskning, där de studerade hur företagens

utveckling av diskonteringsräntan hade sett ut mellan åren 2006 till 2008. Metoden var fortsatt

35

densamma där de använde CAPM för att beräkna den skattade räntan, samt att felmarginalen

fortfarande var inställd på 150 räntepunkter. Det resultatet som Carlin & Finch (2010) studie

kom fram till var att företagsledningarna hade förbättrat sin förmåga att välja diskonteringsränta.

Dock ifrågasattes kvalitén i de finansiella rapporterna i samband med värdering av goodwill,

(Carlin & Finch, 2010) vilket även får medhåll från Hayn & Hughes (2006) och Gauffin &

Thörnsten (2010).

3.8.4 Otillräcklig information Hayn & Hughes (2006) studerade om de finansiella rapporterna gav ett tillräckligt underlag för

investerare att på ett effektivt sätt förutse nedskrivning av goodwill. Resultatet visade sig vara

bristande. Även Gauffin & Thörnsten (2010) anser att upplysningarna i de finansiella rapporterna

är alldeles för vaga för att ge användarna ett värde. De finner också att upplysningarna saknar

jämförbarheten eftersom olika aktörer bedömer situationen olika samt presenterar information på

vittskilda sätt. (Gauffin & Thörnsten, Balans 8-9/2010) Carlin & Finch (2008) stödjer Gauffin &

Thörnstens resonemang. Deras studie tyder på att det är svårt för företag att implementera nya

redovisningsmetoder, vilket är en möjlig förklaring till de bristfälliga upplysningar som

företagen lämnar i sina koncernredovisningar. Om dessa brister i upplysningarna inte är tillfällig

utan bestående, så kan regelverket komma att ifrågasättas. (Carlin & Finch (2008) s.24) Petersen

& Plenborg (2010) ifrågasätter i sin studie varför dessa brister uppstår. De menar på att antigen

så anpassar företagen sina nedskrivningsprövningar efter sin organisation och ekonomiska

struktur eller så beror det på bristande kunskap vid implementering av nedskrivningsprövning.

Dock anser PwC (2009) i sin studie att företagen blir allt bättre på att ge den information som

standarden kräver. (PwC (2009), s. 23) Hayn och Hughes (2006) presenterar också i sin studie att

det dröjer i genomsnitt tre till fyra år ifrån det att värdet på goodwillposten minskat tills

nedskrivning väl görs. Under dessa år var det inte ovanligt att det ekonomiska värdet

återhämtade sig vilket innebar att det inte fanns något behov för nedskrivning. Ramanna & Watts

(2009) påstår att den opportunistiska väntan som företagsledningarna gör vid nedskrivning av

goodwill beror på den subjektivitet som uppstod vid uppdateringen av IFRS/IAS.

3.8.5 Företagsledningen I och med utvecklingen av IAS 36 där goodwill numera ska prövas för nedskrivning innebär det

ett större ansvar för företagsledningen, revisorer och investerare. Ledningen ska numera bedöma

36

ett verkligt värde för goodwillposten medan revisorer och investerare istället måste bedöma

företagsledningens förmåga att värdera sina tillgångar. (Hayn & Hughes, 2006) Wines, Dagwell

och Windsor (2007) presenterade i sin studie att företagsledningar numera kan påverka sina

antaganden för att undvika en nedskrivning av goodwill. Detta kan göras genom att maximera

nyttjandevärdet, där företagsledningarna uppskattar en så låg diskonteringsränta som möjligt och

höga förväntade framtida kassaflöden. De presenterar också i sin studie att det motsatta kan

förekomma, där företagsledningarna påverkar antaganden så att en nedskrivning av goodwill är

nödvändig. Då refererade de till en studie gjord av Henning et al (2004) som visade att i samband

med ändring av regelverket för nedskrivning av goodwill så var inte marknaden lika känslig för

en nedskrivning. Därmed passade företagsledningar på att göra nedskrivningar vid övergången

till nuvarande standarder för att i framtida undvika nedskrivningar.

3.8.6 Revisorns utmaningar Wines, Dagwell och Windsor (2007) berättar i sin studie att revisorerna ställs inför nya

utmaningar med nuvarande standard samt att deras arbetsuppgifter har blivit betydligt mer

komplicerade. Numera måste de granska alla faktorer som ligger till grund för nedskrivning av

goodwill samt goodwillpostens värde. Exempelvis måste revisorerna granska värden som

nyttjandevärden för kassagenererande enheter, framtida kassaflöden och val av

diskonteringsränta. Än mer komplext blir det genom att ha i åtanke att dessa värden kan vara

subjektiva. Det finns incitament hos företagsledningar att verkar kortsiktigt genom att driva upp

värderingar av tillgångar, det vill säga vara opportunistiska. En anledning kan vara att det

påverkar ledningens bonussystem. Därför är det viktigt att revisorn har en oberoende roll vid

granskning. Dock kan det tänkas förekomma incitament även för revisorerna att hålla sina

kunder nöjda, speciellt ur ett ekonomiskt perspektiv. (Wines, Dagwell och Windsor, 2007)

De problem som standarderna IFRS 3, IAS 36 och IAS 38 ger revisorerna kan alltså vara

svårigheter vid förvärvstillfället då företaget vill maximera sin goodwillpost. Det kan var

meningsskiljaktigheter mellan revisorn och ledningen i samband med identifiering av

kassagenererande enheter samt när nyttjandevärdet för dessa ska beräknas. De underlag som är

till grund för valda kassagenererande enheter kan baseras på godtyckliga antaganden hos

företagsledningen, dessutom kan det förekomma att revisorer inte alltid få ta del av fullständiga

analyser. Ytterligare en utmaning är då företagsledningen inte anser att goodwill som tilldelats en

37

kassagenererande enhet måste skrivas ned, vilket placerar revisorn i en besvärlig situation då

detta måste motbevisas. (Wines, Dagwell och Windsor, 2007)

3.8.7 Summering

Som visats i detta kapitel så är nedskrivningsprövning av goodwill en omfattande process där det

kan finnas utrymme för subjektiv bedömning. Goodwill måste först tilldelas en

tillgång/kassagenererande enhet. Därefter måste ett värde beräknas för

tillgången/kassagenererande enheten som sedan jämförs med det redovisade värdet. Då

återvinningsvärdet är lägre än det redovisade värdet görs en nedskrivning.

Tidigare studier visar att goodwill har en betydande andel i företagens balansräkningar. Det har

debatterats mycket angående nuvarande standard. De fördelar som studier lyfter fram är ökad

tillförlitlighet vid nedskrivningar och att det är lättare att identifiera immateriella tillgångar.

Dock lyfter debattörerna också fram nackdelar med nuvarande standard. De menar dels att det

kan finnas incitament till att företagsledningen identifierar kassagenererande enheter på en

alldeles för hög nivå. Dessutom debatterar många för att företagens valda diskonteringsräntor

inte grundar sig på rådande marknadssituation utan är framtagen för att gynna företagsledningen.

För att försöka kontrollera detta har både nationella och internationella studier gjorts. Det finns

även de som menar att företagsledningar påverkar sina antaganden för att undvika en

nedskrivning. Något som verkar ena debattörerna är att efter införandet av nuvarande standard så

är upplysningarna i koncernredovisningen bristfällig. De upplysningar som saknas samt

bakomliggande orsak till dessa skiljer sig mellan debattörerna, där det exempelvis kan handla om

val av diskonteringsränta eller identifiering av kassagenererande enheter. Det har även

debatterats om revisorernas ökade utmaningar med nuvarande standard, där de numera ska

fungera som en objektiv granskande polis. Det som dock går att säga med säkerhet är att det

finns problematik vid nedskrivningsprövning av goodwill. Vi vill med vår empiriska

undersökning ge en annan vinkling från tidigare studier och därför fördjupa oss i hur ett företag

hanterar dessa problem.

38

4 EMPIRI

I detta kapitel kommer vi inledningsvis att presentera det utvalda företaget och respondenterna

som ingått i undersökningen. Därefter kommer vi att presentera respondenternas svar utifrån

olika “teman” baserade på resultaten från intervjuerna. I våra ”teman” har vi valt att fokusera

inom rubrikerna: nedskrivningsbehov; tillvägagångssätt vid nedskrivningsprövning av goodwill;

förutsättningar; problem, svårigheter och risker med goodwill; samt standardens subjektivitet.

4.1 FÖRETAGET Det utvalda företaget är ett konsultföretag som levererar kvalificerade IT-lösningar främst i

Sverige och övriga Norden. Företaget har varit verksamt i över 15 år och börsnoterades på

Nasdaq OMX Nordic 1999. På företaget finns drygt 1700 anställda, varav 800 personer arbetar i

de utländska dotterbolagen. Konsulterna är företagets konkurrenskraft, vilket medfört stora

satsningar på kompetensutveckling både externt och internt.

Tillväxt är en förutsättning för långsiktig överlevnad och företag kan växa på i princip två sätt.

Antingen genom så kallad organisk tillväxt eller genom uppköp av andra bolag. Företaget är ett

tillväxtbolag som i huvudsak vuxit genom förvärv. Vid förvärv av konsultverksamheter

uppkommer ofta en stor goodwillpost på grund av att den största posten är humankapital, en

tillgång som inte kan aktiveras.

Företaget har tredubblat omsättningen på fyra år och omsätter i dagsläget över 1,5 miljarder

kronor. I företagets årsredovisning från 2010 framgår det att goodwillposten utgör drygt 61

procent av företagets totala tillgångar (jmf 55 procent år 2009). Vidare utgör goodwill cirka 99,3

procent av företagets egna kapital för år 2010 (jmf 104,8 procent år 2009).

4.2 RESPONDENTERNAS BAKGRUND Nedan följer en kortare beskrivning av respondenternas bakgrund. Deras svar kommer att

behandlas anonymt. De respondenter som arbetar inom företaget får beteckningarna A-C medan

revisorerna därmed får beteckningarna D-E.

39

Redovisningschefen har arbetat inom företaget sedan 1998 och har 9 års erfarenhet inom

koncernredovisning, totalt 17 års erfarenhet från redovisning. Företagets redovisningschef

ansvarar för förvärvsanalyser i samband med förvärv och nedskrivningstester vid behov.

Redovisningschefen får beteckning A.

Företagets ekonomichef har arbetat på företaget i 2 år men har en mycket lång bakgrund inom

finansbranschen, bland annat som finansiell rådgivare. Ekonomichefen ansvarar för

beslutsunderlaget till styrelsen avseende goodwill och nedskrivningsprövningar. Företagets

ekonomichef får beteckningen B.

Den verkställande direktören har arbetat på företaget sedan år 2007 och har en lång och bred

erfarenhet inom IT-branschen. VD:n är involverad i diskussioner med revisorer och

kommunikation med styrelsen samt all extern kommunikation gällande goodwill och

goodwillnedskrivningar. Företagets verkställande direktör får beteckningen C.

Den första revisorn är auktoriserad revisor och partner på KPMG. Hon har arbetat inom företaget

sedan 1995. Den första revisorn reviderar fyra till fem börsbolag och har varit med och jobbat

mycket med bolag med goodwillfrågor, främst inom IT-branschen. Revisorn från KPMG får

beteckningen D.

Den andra revisorn är auktoriserad revisor på PWC. Han har arbetat som revisionschef sedan

1998. Den andra revisorn har en civilekonomexamen från Stockholms Universitet. Han är

ansvarig för revisionen i fyra bolag, främst inom IT- och telekombranschen. Revisorn från PwC

får beteckningen E.

4.3 RESULTAT FRÅN INTERVJUERNA Vi har valt att redovisa respondenternas svar utifrån olika ”teman”. På så sätt hoppas vi kunna

skapa en mer bearbetad och intressant läsning.

4.3.1 Nedskrivningsbehov

4.3.1.1 Företagets syn

Enligt IAS 36 ska nedskrivningsbehov prövas en gång om året eller vid behov. Mer specifikt

menar redovisningschefen att ”en tillgång ska prövas för nedskrivningsbehov när en händelse

40

inträffar som kan ge påverkan på det framtida kassaflödet i förvärvade enheter”. Det ska alltså

finnas någon sorts indikation på värdenedgång. Indikation om nedskrivningsbehov kom år 2009 i

form av sämre marknadsförhållanden. Under första kvartalet skrev därför företaget ner goodwill

med en betydande summa, där lågkonjunkturen var det främsta motivet till nedskrivningen.

Vidare förklarar respondent A nedskrivningen på följande sätt;

”En sämre marknad och efterfrågan gav upphov till personalnedskärningar

som därmed har en direkt påverkan på framtida kassaflöden som goodwill

bygger på”.

Ekonomichefen menar att företaget med jämna mellanrum ”genomför kontroller för att se om en

tillgång ska prövas för nedskrivningsbehov”. Med kontroller menar B att företaget regelbundet

aktualiserar kassaflödesprognosen med uppdaterade ingångsvärden, exempelvis uppdateras

diskonteringsräntan, tillväxttakten etcetera. Det är alltså företaget själva som gör bedömningen

ifall nedskrivningsbehov föreligger, vilket i sin tur kan leda till att skilda åsikter uppkommer

mellan företaget och revisorerna. Respondent B betonar dock att skilda åsikter inte utgör något

problem, utan istället föranleder en diskussion mellan företaget och revisorerna om de

underliggande antagandena.

Vidare anser B i likhet med A att lågkonjunkturen var det främsta motivet till genomförd

nedskrivning år 2009. Ekonomichefen uttrycker sig på följande sätt:

”Lågkonjunkturen var den bakomliggande orsaken till nedskrivningen, som

ledde till en sämre affärsutveckling än förväntat vid förvärvstidpunkten”.

Med detta menar B att den förvärvade enheten som goodwill bygger på inte avkastat enligt

förväntat.

4.3.1.2 Revisorns syn

Revisor D menar att företagen tar värdering av nedskrivningsbehov av goodwill på allvar.

”Tidigare satt en medarbetare som var förträfflig på Excel och meddelade

företagsledningen ifall det fanns behov av en nedskrivning. I dag involveras

41

styrelse, ledning, VD, ekonomichef etcetera och diskussioner sker utifrån det

material som räknats fram. Ingen ska kunna skylla på okunskap gällande

nedskrivningsprövningen, istället ska beräkningen hänga väl samman med

företagsledningens argumentation om ett uppskattat framtida tillstånd”.

Att dialogen kring goodwill lyfts ända upp till styrelsenivå är enligt revisor D mycket viktigt,

speciellt i företag med stora goodwillposter. Det är trots allt styrelsen som skriver under och

ansvarar för innehållet i årsredovisningen. D tror främst att det förbättrade samarbetet mellan

företag och revisorer har att göra med kravet på revisionsutskott. Enligt aktiebolagslagen ska

företagen numera tillsätta ett revisionsutskott som i praktiken utgör en oberoende ledamot med

redovisnings- eller revisionskompetens. Revisionsutskottets viktigaste arbetsuppgifter är att

kontrollera att den finansiella information företaget lämnar ifrån sig är korrekt, att samordna

företagets interna och externa revision samt ansvara för företagets interna kontroll.

Revisor E upplever också att företagen tar redovisning och beräkning av nedskrivningsbehov av

goodwill på allvar. ”Tidigare behövde man inte titta på nedskrivningsbehov, vilket nu påverkats

av inträdandet av IFRS 3. Detta har medfört en mer grundlig granskning av värdet på goodwill”.

Enligt E så leder denna grundliga granskning till att de finansiella rapporterna visar en mer

rättvisande bild av företagets ekonomiska situation. Vidare anser E att även andra variabler,

förutom interna och externa indikationer, påverkar nedskrivningsbehovet. Exempelvis menar E

att nedskrivningsbehovet till stor del styrs av företagens kassagenererade enheter, ”färre

definierade kassagenererade enheter leder ofta till färre gjorda nedskrivningar”.

Även om företagen tar redovisning och beräkning av goodwill på allvar så framhåller både

revisor D och E att de har sett en större vilja att manipulera värdet i vissa situationer. ”Det kan

exempelvis handla om en nytillträdd VD som vill ”passa på” att rensa lite i bolaget i samband

med ett lågt resultat i syfte att försämra utfallet ytterligare”, enligt E. En sådan handling skulle

minska belastningen vilket gör det lättare för företaget att uppvisa ett högre resultat i framtiden.

Denna teori kallas för övrigt för Big Bath-teorin.

42

4.3.2 Tillvägagångssätt vid nedskrivningsprövning av goodwill Företagets räkenskapsår sammanfaller med kalenderåret, vilket betyder att företaget per den 31

december 2010 genomförde en nedskrivningsprövning av goodwill.

Enligt redovisningschefen kontrolleras tillgångens återvinningsvärde årligen eller då det finns

indikation på värdenedgång, precis enligt gällande regler. För att kunna fastställa väsentligt

oberoende kassaflöden använder sig företaget av kassagenererade enheter.

4.3.2.1 Kassagenererade enheter

Enligt årsredovisningen 2010 fördelades goodwill på sju stycken kassagenererade enheter, så

kallade förvärvade/legala enheter. Dessa enheter motsvarar den lägsta nivån i företaget på vilken

goodwill följs upp. Anledningen till den valda fördelningen är att företaget ser det som mer

komplext att dela upp enheterna i mindre enheter. Redovisningschefen beskriver

tillvägagångssättet vid val av KGE på följande sätt;

”Vid ett förvärv är oftast den förvärvade enheten en kassagenererande enhet.

Men i takt med att den förvärvade enheten integreras med övrig verksamhet

blir det svårare att ha den ursprungliga kassagenererade enheten intakt, då

blir istället KGE:n på en högre nivå”.

Att förvärvade enheter integreras med övrig verksamhet kan exempelvis förklaras med att

”startskottet” för integrationen sker i samband med att personal flyttas över från en legal enhet

till en annan. Detta behöver nödvändigtvis inte ske direkt vid förvärvstidpunkten utan kan istället

ske vid ett senare tillfälle.

Anledningen till nivåval är enligt A baserat på att det skulle vara omöjligt att följa det som

förvärvats ifall de splittras upp på flera olika avdelningar/affärsområden. ”Goodwill uppkommer

vid förvärv. Det blir svårt att låsa in den/de förvärvade enheterna i en egen resultatavdelning

enbart för att kunna värdera goodwill. Ofta splittras den förvärvade enheten upp på flera olika

avdelningar/affärsområden och det blir omöjligt att följa det som förvärvades”.

4.3.2.2 Återvinningsvärde

Återvinningsvärdet i företaget utgörs av de kassagenererade enheternas nyttjandevärde.

Anledningen till att företaget använder sig utav nyttjandevärde beror på att det inte är görbart att

fastställa verkligt värde för en kassagenererande enhet, enligt redovisningschefen.

43

Vid beräkning av nyttjandevärde är värdet beroende av framtida kassaflöden, tillväxttakt och val

av diskonteringsfaktor.

Företaget har för år 2010 gjort en rad egna antaganden och uppskattningar:

Kassaflödesprognosen baserades på innehavande års utfall

Tillväxttakten under de fem kommande åren antogs vara 3 procent, där utvecklingen

baserades på prognostiserad tillväxt och lönsamhet i de legala enheterna. Denna prognos

hade sin utgångspunkt dels i företagets antaganden och bedömningar men också i externa

analyser från oberoende analysinstitut.

Antalet prognosperioder antogs vara oändliga, där kassaflöden som låg längre fram en

fem år fick en tillväxttakt på 3 procent.

Framtida kassaflöden diskonterades genom att använda en vägd genomsnittlig

kapitalkostnad för eget kapital samt lånefinansiering, så kallad Weighted Average Cost of

Capital (WACC). Diskonteringsräntan antogs vara 9,5 procent efter skatt.

För att beräkna diskonteringsränta används den genomsnittliga vägda kapitalkostnaden (WACC)

som består av tre komponenter:

Skuldsättningsgrad

Avkastningskrav på eget kapital

Kostnad för långsiktig finansiering.

Redovisningschefen uttrycker WACC i bokstavliga termer;

”Den genomsnittliga vägda kapitalkostnaden (WACC) är en viktning av hur

finansieringen ser ut, det vill säga andelen lånat kapital och eget kapital samt

räntekostnad och avkastningskrav (och skatt)”

Enligt A och B är det är framförallt avkastningskravet på eget kapital som ger utrymme för

subjektivitet. Avkastningskravet på eget kapital beräknas genom CAPM. Redovisningschefen

menar att skillnaden mellan CAPM och WACC är att ”WACCen är det avkastningskrav vår

tillgång behöver uppfylla, och täcker då avkastning på eget kapital och räntekostnader”.

44

Nedan följer de modeller som företaget använder sig utav vid beräkning av nyttjandevärdet för

en KGE. De flesta värden är figurerade förutom diskonteringsränta och tillväxttakt.

Kassaflödesprognosen nedan visar företagets prognostiserade kassaflöde för år 0 efter skatt.

Kassaflödesprognos Prognos 2010 Omsättning 14 000 Rörelsemarginal 10,7% Rörelseresultat 1 500 Återläggning avskrivningar 100 Återläggning management fee 200 Skatt -300 Ersättningsinvesteringar -100 Kassaflöde 1 400

Källa: Egen bearbetning

Figur 8: Kassaflödesprognos

Diskontering av framtida kassaflöden:

Prognosperiod 5 år

Kassaflöde år 0 före skatt 1 700

Kassaflöde år 0 efter skatt 1 400

Diskonteringsränta 9,50%

Tillväxt i prognosperiod 3,00%

Långsiktig tillväxt 3,00%

Prognosperiod 1 2 3 4 5 6

Kassaflöde 1 442 1 485 1 530 1 576 1 623 1 672

Diskonteringsfaktor 1,0950 1,1990 1,3129 1,4377 1,5742

Diskonterat kassaflöde 1 317 1 239 1 165 1 096 1 031

Kassaflöde prognosperiod 5 848

Kassaflöde (år 6 till oändlighet) 16 337

Summa nyttjandevärde 22 185

Källa: Egen bearbetning

Figur 9: Diskontering av framtida kassaflöden

Beräkningen av nyttjandevärde baseras på företagets prognostiserade värde år 0, det vill säga

1400. Detta värde ökas med tillväxttakten på 3,0 % samt diskonteras för år 1-5 med hjälp av

diskonteringsfaktorn 9,5 %. Därpå diskonteras framtida kassaflöden för år 6 till oändlighet.

Summan av dessa värden presenteras under ”summa nyttjandevärde”.

45

Redovisningschefen beskriver processen för att beräkna nyttjandevärde på följande sätt:

”Kassaflödena som baseras på prognos/budget ska sträcka sig över max fem

år och därefter görs separat antagande om tillväxttakten.

Kassaflödesprognosen är oändlig, men man sätter tillväxtantaganden olika.

Dels vad man tror inom femårsperioden och dels vad man tror att den kommer

att vara år 6 till oändlighet”.

Värdering, det vill säga jämförelse mellan tidigare redovisat värde och återvinningsvärdet

(nyttjandevärde) för en kassagenererande enhet.

Redovisat värde 15 000 Nyttjandevärde 22 185 Differens 7 185 Beräknat nedskrivningbehov Ingen nedskrivning!

Källa: Egen bearbetning

Figur 10: Värdering

Värderingen ovan visar att ingen nedskrivning för den utvalda KGE:n är aktuell då

nyttjandevärdet är större än redovisat värde.

Företaget bedömde 2010 att återvinningsvärdet översteg det redovisade värdet i samtliga

kassagenererade enheter, vilket medförde att en nedskrivning av goodwill inte var aktuell.

Däremot som en effekt av den rådande lågkonjunkturen utförde företaget under 2009 en

omfattande nedskrivning.

4.3.3 Förutsättningar

4.3.3.1 Förutsättningar att bedöma framtida kassaflöden

Redovisningschefen anser att företagets förutsättningar att bedöma framtida kassaflöden är

relativt stor. ”Företagets förutsättningar hänger ihop med förmågan att kunna göra

budget/prognos som stämmer överens med utfallet. Det tycker jag att vi lyckas relativt bra med”.

Enligt A framställs företagets budgetar/prognoser längre ner i organisationen, mer exakt på

dotterbolagsnivå. Detta för att dotterbolagen på de lägre nivåerna har mest insyn i hur omvärlden

och marknadsutvecklingen runt omkring dem ser ut.

46

Ekonomichefen instämmer i det A säger men vill betona att företagets förmåga att bedöma

framtida kassaflöden oftast varierar över tiden. Exempelvis menar B att framtida kassaflöden kan

variera på grund av förändringar i marknadspriser, så kallad marknadsrisker. De marknadsrisker

som främst påverkar företagets framtida kassaflöde är valutarisker och ränterisker. Enligt B har

dotterbolagen blivit bättre på att prognostisera framtida kassaflöden då företagsledningen numera

lägger större fokus på själva budgetprocessen.

Den verkställande direktören anser också att företagets förmåga att bedöma framtida kassaflöden

är relativt bra.

”Självklart är det enklare för ett industribolag att bedöma framtida flöden än

för ett konsultbolag med många olika typer av projekt med olika ledtider men

jag tycker i alla fall att företaget har goda förutsättningar att bedöma framtida

kassaflöden”.

Vidare menar A, B och C att företaget i dagsläget inte är i behov av någon expertis utanför

företaget vid framställning av budget/prognos. Ekonomichefen menar att;

”Än så länge har budget/prognos stämt överens bra med utfallet, åtminstone på

kort sikt. Det finns trots detta mycket att arbeta med, speciellt behöver

företaget förbättra precisionen i budget/pronos på medellång-lång sikt”.

I övrigt så händer det att företaget anlitar extern experthjälp i samband med större förvärv.

Redovisningschefen menar att ”Hjälp kan behövas med PPA (Purchase Price Allocation) i

samband med större förvärv för att komma fram till verkligt värde på förvärvade nettotillgångar

innan värdet på goodwill avgörs”. Denna hjälp behövs framförallt för att säkerställa ett korrekt

goodwillvärde.

4.3.3.2 Förutsättningar att bedöma ifall en eventuell värdenedgång har skett

Revisor D arbetar främst med storföretag inom IT-sektorn som har mycket immateriella

tillgångar och som gör många emissioner. D:s förutsättningar att bedöma ifall en eventuell

värdenedgång har skett är i rimlig utsträckning, ”det handlar som revisor om att försöka vara

uppdaterad om branschen och om marknaden som helhet men också att hålla sig uppdaterad om

47

kunden”. För att hålla sig uppdaterad om kunden så menar D att det krävs en kontinuerlig dialog

med företaget.

”Det räcker inte att hälsa på hos företaget två gånger per år, utan istället är

det viktigt att hålla en löpande dialog med kunden för att vara delaktig i

företagets utveckling”.

Kunskap om branschen och om marknaden erhåller D från tidningar, tidskrifter, kurser och

erfarenhetsutbyten med kollegor.

Revisor E betonar att en nedskrivningsprövning av goodwill är ett samspel mellan styrelsen,

företagsledningen, ekonomichefen och revisorerna. ”Det handlar om att alla led ska vara insatta

i de antaganden och bedömningar som sker, men att det i slutändan är revisorerna som

godkänner ifall en eventuell värdenedgång har skett”. Granskningsprocessen förutsätter kunskap

om branschen, marknaden och företaget, ”det svåraste som finns är att bedöma ifall en eventuell

värdenedgång har skett när förutsättningarna är begränsade”.

Uppdaterad om branschen och marknaden håller sig E på samma sätt som D. Vidare berättar E

att det handlar även om att ha ett genuint intresse för den bransch och de företag som revisorn

reviderar. E:s förutsättningar att bedöma ifall en eventuell värdenedgång har skett är också i

likhet med D förhållandevis bra.

”Revisorns uppgift är att pröva företagets antaganden och på så sätt bedöma

rimligheten i prognoserna men också att titta på det tekniska biten. Det

handlar om att förstå och bedöma sannolikheten. Det anser jag mig vara

förhållandevis bra på”.

Att bedöma rimligheten i prognoser, val av kassagenererade enheter och diskonteringsränta är

svårare enligt E. ”Problemet är att det varken finns rätt eller fel antaganden utan alla

antaganden är godtyckliga och subjektiva. Det är alltid problematiskt när det handlar om

människor och tolkning och det är just därför som goodwill har blivit ett så omdiskuterat ämne.

Goodwillvärdet baseras på framtida bedömningar och vem vet hur det kommer att se ut i

framtiden. Hade man exempelvis en kristallkula för att se framtiden så vore en bedömning av

goodwillvärdet enkel”.

48

4.3.4 Problem, risker och svårigheter med goodwill

4.3.4.1 Ur företagets perspektiv

Redovisningschefen anser att goodwill i sig inte är problematiskt att redovisa. Risken kan istället

uppstå vid en eventuell nedskrivning av goodwillvärdet, ”om goodwill behöver skrivas ned med

ett stort belopp som urholkar det egna kapitalet så kan det bli aktuellt med en nyemission”. Med

detta menar A att ifall goodwillposten skrivs ned så pass mycket att tillgångarna understiger

skulderna, så kallad insufficiens, skapas en stor osäkerhet i ägarnas investeringsvilja. Tidigare

forskning visar att marknaden reagerar negativt på beskedet om att en nyemission kommer att

ske, detta för att många ser beskedet från företagsledningen som en indikation till marknaden att

företaget är övervärderat.

Till skillnad från A anser ekonomichefen att goodwill är problematiskt att redovisa. Respondent

B beskriver att svårigheten kring tillämpningen av IAS 36 ligger främst i termer av subjektivitet,

”problemet ligger i subjektiviteten kring ingångsvärdena för värderingen”. Med detta menar B

att svårigheten ligger i allt som är subjektivt, det vill säga uppskattning av diskonteringsränta och

tillväxttakt. Ytterligare ett problem är att huvuddelen av goodwillvärdet ligger i ”svansen”, alltså

bortom 5 år vilket skapar stor osäkerhet för värderingen av goodwill.

Ekonomichefen betonar också i likhet med A att de största riskerna uppstår då goodwill inte kan

försvaras och därmed riskerar att skrivas ned;

”om inte goodwill kan försvaras så innebär det en betydande risk för både

kontrollbalansräkningen och behovet av en nyemission”.

Vidare är ekonomichefen väl medveten om att en nedskrivning av goodwill också kan påverka

relationen mellan företaget och banken, ”en nedskrivning av goodwill kan påverka det egna

kapitalet, vilket också kan påverka företagets covenanter om de är kopplade till det egna

kapitalet, vilket i slutändan kan medföra en oro för företagets kreditgivare”. B betonar dock att

företaget i nuläget inte har covenaterna kopplade till det egna kapitalet.

En ytterligare risk enligt VD:n är höga goodwillvärden i balansräkningen då det påverkar

värderingen av bolaget negativt, ”Aktiemarknaden ser på bolag med hög goodwill som en större

49

risk men det påverkar inte alls verksamheten. Att företaget har höga värden är ju en följd av

förvärv som gjort att vi har ett mycket bättre bolag i dag än när vi var betydligt mindre.

Goodwill är sålunda bara en följd av förvärvad tillväxt och inte ont i sig”.

4.3.4.2 Ur revisorns perspektiv

Revisor D anser att problematiken efter tillämpningen av IFRS/IAS främst är hänförlig till de

framtidsbedömningar och antaganden som företagen gör. D säger att;

”För det första, goodwill är en av balansräkningens svåraste poster. För det

andra, revisorns kunskap kan aldrig bli bättre än företagets egen kunskap om

sig själva och sina affärer”.

Detta förstärker naturligtvis tanken om att goodwill är komplext och subjektivt. Den bästa

lösningen till problemet, enligt D, är att skapa förståelse kring företagets argumentation. Detta

uppnås genom en diskussion kring företagets antaganden för att på bästa sätt bedöma rimligheten

i antagandena. Stämmer budget/prognos med utfallet? Hur duktiga är företaget historiskt sett på

att prognostisera? Hur rimliga är företagets antaganden? Är riskpremien baserad på en

marknadsmässig bedömning? Etcetera. Saknas förståelse kring ett argument blir det automatiskt

svårt att undvika en nedskrivning. D menar exempelvis att ”om företaget man reviderar har talat

om ett stigande värde av en legal enhet under fem års tid och detta inte infrias, då är det kanske

dags att fråga sig varför”. En sådan situation leder allt som oftast till en nedskrivning av

goodwillvärdet. Vidare bedömer D att det främsta motivet till genomförd nedskrivning är att

förvärvade enheter inte avkastar enligt bedömning.

Respondent E håller med om att företagets bedömningar om den framtida resultatutvecklingen är

svår att bemästra. Exempel på företagens antaganden kan vara tillväxt- och kostnadsutveckling.

”Nästan allt som företagen stoppar in i prognosen är antaganden, så visst är det ibland svårt att

bedöma rimligheten i dessa”. Svårigheten med granskningen ligger även i kunskapen om

verksamheten. Det handlar enligt E om att försöka skaffa sig kunskap om marknaden, branschen

och företaget. ”Första året man granskar är det svårt, andra året är det lättare... osv.” Enligt E

är det inte ovanligt att revisorer tar in värderingsspecialister i väntan på att bli lite varma i

kläderna.

50

E vill dock tillägga att;

”Revisorn uppgift är att granska om det finns rimlighet i antagandena, inte att

granska ifall företagen har gjort rätt eller fel”.

4.3.5 Standardens subjektivitet

4.3.5.1 Företagets syn på standardens subjektivitet

Både redovisningschefen och ekonomichefen anser att det kan finnas incitament till att undvika

nedskrivningar. A menar att ”det är nog ingen som vill göra en nedskrivning”. Trots detta anser

A och B att standarden inte ger utrymme för alltför mycket subjektivitet. Ekonomichefen

påpekar att; ”När det handlar om människor och tolkningar så går det inte att undgå att

företagets antaganden och bedömningar till viss del blir subjektiva, exempelvis kommer

prognosen se olika ut beroende av om bedömaren är optimistisk eller pessimistisk till sin natur.

Trots detta tror jag inte att standarden ger utrymme för alltför mycket subjektivitet”.

Vidare upplever A och B att det finns ett visst utrymme för subjektivitet, framförallt vid val av

diskonteringsränta. Exempelvis kan det finnas incitament för företaget att agera opportunistisk,

genom att justera diskonteringsräntan, så att goodwillposten inte behöver skrivas ned och således

inte påverka resultatet eller det egna kapitalet.

VD:n däremot anser att standarden inte ger utrymme för subjektivitet men att den är komplex,

”tidigare regelverk där goodwill skrevs av årligen är att föredra, komplexiteten med nuvarande

struktur kan hämma förvärvsbenägenheten och leda till färre strukturaffärer vilket inte gagnar

vår bransch eller andra branscher”. Med detta menar C att den nuvarande standarden kan få

företag att undvika förvärv då stora nedskrivningar kan påverka företagets resultat mycket hårt.

4.3.5.2 Revisorns syn på standardens subjektivitet

Revisor D anser att subjektiviteten varken är större eller mindre i och med det nya regelverket.

”Företag kan inte skruva för mycket på saker och ting för människor är inte dumma”. Men om

det finns en risk för nedskrivning så finns det alltid incitament att påverka posten att gå åt olika

håll. Med detta menar D att företagsledningen kan påverka resultatet till viss del då de kan välja

att göra aggressiva eller konservativa antaganden.

51

Vidare upplever D att det förekommer viss försiktighet vid nedskrivning av goodwill. Bland

annat på grund av rädsla för negativ effekt på aktiemarknaden. D anser dock att, ”ifall en

nedskrivning sker i en frisk verksamhet så påverkar denna inte aktiemarknaden. Däremot ifall ett

företag tvingas till nedskrivning som ett resultat utav en dålig investering så kan detta

frambringa en negativ effekt på aktiemarknaden”. Med detta menar D att det framförallt är de

bakomliggande faktorerna som avgör hur marknaden reagerar.

E håller med D om att en eventuell nedskrivning beror av omständigheterna, medan A anser att

aktiemarknaden påverkas negativt av en eventuell nedskrivning oberoende av de bakomliggande

faktorerna.

Revisor E anser att de nya reglerna ger ett visst utrymme för subjektivitet men vill betona att

även de gamla reglerna hade subjektiva inslag. ”Nu finns viss subjektivitet i företagets

antaganden och bedömningar men även tidigare fanns subjektiva inslag, exempelvis vid

bestämmandet av avskrivningstid”. Även om E menar att det tidigare funnits subjektiva inslag så

tror revisorn att de subjektiva inslagen nu blivit större. Ett exempel på detta hänför E till

agentteorin. Agentteorin innebär att ledningen försöker försvara goodwillvärdet så långt som

möjligt. Detta i syfte att försvara sin egen bonus som i många fall är knutna till resultatet i

verksamheten samt aktiekursens position. ”Det finns helt enkelt incitament till att inte skriva ner

goodwill”.

Vidare tror E att det är vanligt att företag är optimistiska i sina bedömningar om ett framtida

tillstånd, ”jag tror på sätt och vis att den egna önskan om att företaget ska gå med vinst gör att

budgetarna/prognoserna får en lite för optimistisk syn på framtiden”. E betonar att även om

företagen försöker göra sina bästa uppskattningar om framtida tillstånd av goodwillvärdet så är

det oerhört svårt.

”Att göra en oändlig kassaflödesmodell baserad på en femårig prognos med

mängder av antaganden och uppskattningar om det framtida resultat är helt

enkelt svårt, nästintill omöjligt. Det faller naturligt att uppskattningarna kring

värderingen blir en aning godtyckliga och subjektiva”.

52

5 ANALYS

I detta kapitel kommer vi att förena den teoretiska referensramen med det empiriska materialet

för att tillsammans med egna resonemang skapa en analys. Detta görs genom att analysera

utifrån rubrikerna Tillämpning av IAS 36 och Standardens Subjektivitet.

5.1 TILLÄMPNING AV IAS 36 Som nämndes i ”Inledningen” är en del av studiens syfte att belysa företagets tillvägagångssätt

vid nedskrivningsprövning av goodwill utifrån den objektiverade verklighet vi skapat.

5.1.1 Goodwills uppkomst Under 2010 fördelades företagets goodwill på sju kassagenererade enheter som identifierats på

regionala nivåer inom Sverige och nationella utomlands. Det totala goodwillvärdet utgjorde cirka

99,3 procent av det egna kapitalet, vilket Gauffin och Thörnsten (2010) tycker är

anmärkningsvärt. Med det menar de att företagets värde utgörs av något så diffust som extra

goda framtida vinster. Dock ska det finnas i åtanke att företaget är ett tillväxtbolag som i

huvudsak vuxit genom rörelseförvärv. Vid förvärv av konsultverksamheter uppstår ofta en stor

goodwillpost eftersom humankapital inte får redovisas som en immateriell tillgång enligt IAS 38.

Redovisningschefen berättar att ”i samband med större förvärv kan hjälp behövas med PPA

(Purchase Price Allocation) för att komma fram till verkligt värde på förvärvade nettotillgångar

innan värdet på goodwill avgörs”. Vi uppfattar att behovet av experthjälp grundar sig på den

dynamiska marknad som företaget är verksam på. I takt med att humankapital inte får redovisas

uppstår det problem. Företaget använder sig därför av experter som uppskattar värdet av det

humankapital de är tänkt att värva. Därmed vet företaget vilket anskaffningsvärde de maximalt är

beredda att lägga vid rörelseförvärvet. Ytterligare en tolkning av användandet av PPA är att

företaget är mån om sina aktieägare. Genom att ta del av PPA, uppskattas förvärvets

nettotillgångar. Företaget kan därmed avgöra om det är värt att slutföra affären, utifrån om de

finansiella nyckeltalen påverkas positivt, vilket i sin tur påverkar aktiekursen.

Vidare berättar A att ofta utgör den förvärvade enheten en kassagenererande enhet, ”men i takt

med att den förvärvade enheten integreras med övrig verksamhet blir det svårare att ha den

53

ursprungliga kassagenererade enheten intakt, då blir det istället kassagenererande enheter på en

högre nivå”.

Intrycket är att vid förvärvet skapar företaget direkt en kassagenererande enhet som övervärdet i

förvärvsanalysen fördelades på. Enheten behöver en slags introduktionsfas där företagsledningen

avgör hur integreringen mellan företagets andra KGE ska optimeras. När detta är bestämt

integreras enheterna och dess goodwill. Den förvärvade enheten har två tänkbara scenarion. Det

ena är att enheten blir en legal enhet och därför utgör en egen kassagenererande enhet. Vid detta

scenario fördelas konsulter och andra tillgångar mellan de olika legala enheterna. Dessutom

utgör den nya legala enhetens goodwillvärde en del av företagets totala goodwillvärde. I det

andra fallet töms den förvärvade enheten och lämnas som en vilande enhet, vilken därför inte

behöver tas med i redovisningen. Därigenom flyttas konsulterna och tillgångarna från den

förvärvade enheten till en annan kassagenererande enhet.

5.1.2 Tillvägagångssätt vid nedskrivning av goodwill I referensramens inledning visar Marton et al (2008) hur en nedskrivningsprövning av goodwill

rent teoretiskt ska gå till, i enlighet med IAS 36. Med vårt empiriska material som grund är vår

uppfattning att företagets nedskrivningsprövning verkar överensstämma väl med teorin.

Enligt både redovisningschefen och ekonomichefen skapar företaget de budgetar/prognoser som

ligger till grund för värdet av alla kassagenererande enheter. Detta upplever dem att de är relativt

duktiga på att bedöma. Intressant här är att ekonomichefen upplever att företagets förmåga att

bedöma framtida kassaflöden dock varierar över tiden, vilket även stöds av tidigare studier. Idag

använder företaget ett dokument i Excel för att avgöra alla kassagenererande enheternas framtida

kassaflöden. De siffror som framställts genom budgetarbetet knappas in i dokumentet och sedan

får ekonomiavdelning de prognostiserade värdena, vilket bilden i empirikapitlet visar. Med

utgångspunkt från detta är det anmärkningsvärda att prognoserna utgörs av historiska

kassaflöden. Därmed krävs det ingen expert för att förstå hur svårt det är för företag att

prognostisera framtida kassaflöden från sex år och framåt i tiden. Att företaget är verksam inom

IT-branschen ökar inte direkt tillförlitligheten i dessa prognostiseringar, vilket även VD:n

antyder.

54

Under år 2010 bedömde företaget att samtliga kassagenererande enheters återvinningsvärde

översteg det redovisade värdet, vilket medförde att inte någon nedskrivning behövde göras.

5.1.3 Uppfattning angående nuvarande regelverk I samband med nedskrivningsprövning av goodwill berättar VD:n att dessa frågor huvudsakligen

skötts av ekonomichefen. Detta kan vara orsaken till att redovisningschefen och ekonomichefens

åsikter skiljer sig åt vid frågan om de anser goodwill är problematiskt att redovisa, vilket

ekonomichefen ansåg. Vi tolkar det som att vid en nedskrivningsprövning ansvarar

ekonomichefen till störst del för de antagandena som måste fattas, där subjektiviteten ofta

infaller sig. Att redovisningschefen säger att ”goodwill i sig är inte problematiskt att redovisa”

medan ekonomichefen upplever att svårigheterna under tillämpning av IAS 36 är subjektivitet

kring ingångsvärdena för värdering, stärker vår uppfattning ytterligare.

5.2 STANDARDENS SUBJEKTIVITET Vidare är studiens syfte att skapa förståelse kring hur företagsledningen hanterar standardens

utrymme för subjektivitet samt vad revisorns roll är.

5.2.1 En gråzon med svåra bedömningar Nedskrivningsprövningar av goodwill beskrivs av många som ett av de största problemområdena

i samband med införandet av IFRS/IAS. Problemen är främst hänförliga till identifieringen av

kassagenererade enheter och till beräkningsprocessen.

I ”Inledningen” berättar vi om kapitalmarknadens ökade krav på en användbar redovisning,

främst från internationella investerare och andra intressenter. För att redovisningen

överhuvudtaget ska vara användbar så finns vissa kvalitativa egenskaper som bör uppfyllas. En

av dessa egenskaper är tillförlitlighet. Informationens tillförlitlighet behandlar huruvida

informationen på ett tillförlitligt sätt avbildar det den ämnar avbilda (Marton et al (2008) s. 26).

Med andra ord skall redovisningen inte vara felaktig eller vinklad, utan verifierbar. Marton et al

(2008) menar att ett krav för att kunna verifiera samtliga redovisade transaktioner bygger på idén

att redovisningen ska vara objektiv.

IAS 36 ger utrymme för subjektiva bedömningar och antaganden. Trots detta menar Wines,

Dagwell & Windsor (2007) att nuvarande standard ökar tillförlitligheten i redovisningen. Det

55

förklaras med att företagsledningen numera kan undvika problematiken kring en avvägning

mellan ekonomisk livslängd och tillförlitlighet. Wines, Dagwell & Windsor (2007) menade att

det tidigare vid linjära avskrivningar var svårt att fastställa tillgångens ekonomiska livslängd

vilket minskade tillförlitligheten desto längre in i framtiden uppskattningen låg. Även

förändringen som medfört att det är enklare att identifiera immateriella tillgångar är en fördel

med nuvarande standard, således en förändring som ökat tillförlitligheten. Gauffin & Thörnsten

(2010) beskriver också att tillförlitligheten ökat i och med att nedskrivningarna numera är

kopplade till verkliga förändringar av företagets finansiella ställning. På frågan ifall standarden

ger utrymme för alltför mycket subjektivitet anser majoriteten av respondenterna att så inte är

fallet. Vårt empiriska material visar dock att det i vissa fall kan uppstå subjektivitet i

beräkningsprocessen, framförallt vad det gäller ägarnas avkastningskrav (mer om detta under

rubriken ”svårt att vara objektiv i beräkningsprocessen”).

Vår empiriska undersökning visar också att revisorerna är ense vad det gäller standardens

utrymme för subjektivitet. De anser att den nya standarden ger ett visst utrymme för

subjektivitet. ”Företagsledningen kan inte skruva för mycket på saker och ting men finns det risk

för nedskrivning så finns alltid incitament att kunna påverka resultatet i olika riktning beroende

på önskat resultat”. Revisor D:s uttalande bekräftas av Wines, Dagwell & Windsor (2007) som i

sin studie fann att företagsledningar kan påverka sina antaganden för att undvika en nedskrivning

av goodwill. Vår uppfattning är därmed att revisorerna utgör en viktig kontrollfunktion för att

främja tillförlitligheten i redovisningen. Teorin bekräftar också vikten av revisorns oberoende

roll vid granskning.

Angående tillförlitligheten i nedskrivningsprövningar av goodwill är vår tolkning att den är

begränsad. En metod för att bedöma tillförlitligheten är gå tillbaka till företagets tidigare

antaganden och bedömningar för att se om tidigare ställningstaganden varit tillförlitliga.

Eftersom företagen är försiktiga med att ge ut denna typ av information så är det oerhört svårt att

bedöma tillförlitligheten historiskt sett. Vår uppfattning är dock att det finns en relativt stor vilja

rent allmänt att inte skriva ner goodwill, detta framförallt för att det påverkar resultatet och det

egna kapitalet negativt. Vår slutsats utifrån undersökningen är därför att nuvarande standards

utrymme för subjektivitet i nedskrivningsprövningar av goodwill påverkar tillförlitligheten i

56

redovisningen än mer negativt, något som motsäger tidigare studier utförda av Wines, Dagwell

& Windsor (2007) och Gauffin & Thörnsten (2010).

5.2.2 Svårt att identifiera KGE Enligt Marton et al (2008) skall kassagenererade enheter (KGE) identifieras på så låg nivå som

möjligt. Skälet till detta är för att undvika otillåtna kvittningar och att fel tillgångar skrivs ned. På

den direkta frågan ifall det är svårt att identifiera KGE i företaget anser majoriteten av

respondenterna på företaget att så inte är fallet, istället menar de att val av KGE faller sig

naturligt. Företaget har valt förvärvade/legala enheter som nivåval. Vår empiriska undersökning

visar att i takt med att den förvärvade enheten integreras med övrig verksamhet så blir det

svårare att hålla den ursprungliga kassagenererade enheten intakt. Istället blir det en KGE på

högre nivå. Redovisningschefen motiverar nivåvalet av KGE med att det skulle vara omöjligt att

följa det som förvärvats ifall det splittras upp på flera olika affärsområden, ”goodwill uppkommer

vid förvärv. Det blir svårt att låsa in den/de förvärvade enheterna i en egen resultatavdelning

enbart för att kunna värdera goodwill. Ofta splittras den förvärvade enheten upp på flera olika

avdelningar/affärsområden och det blir omöjligt att följa det som förvärvades”.

De kontrakterade revisorerna som normalt reviderar det utvalda företaget har inte haft någon

åsikt emot valet av kassagenererade enhet, åtminstone har ingen sådan åsikt framkommit i

intervjuerna. Revisor D berättar i sin intervju att det är möjligt för revisorn att påverka valet av

nivå på KGE men att det viktigaste är att företagen gjort ett val på en rimlig nivå med rimliga

antaganden. Dock anser revisor D att fler företag borde använda sig av kassagenererade enheter

på lägre nivå. Vår uppfattning är att revisor D inte är så hård i bedömningen av valet av nivå för

KGE, utan istället fokuserar på att helhetslösningen är rimlig. Enligt Wines, Dagwell & Windsor

(2007) skulle denna försiktighet kunna ha att göra med revisorns incitament att hålla sina kunder

nöjda.

Enligt IAS 36, punkt 6 är definitionen för en kassagenererande enhet ”den minsta identifierbara

grupp av tillgångar…” Definitionen är principbaserad och ger därmed utrymme för

tolkning/subjektivitet vid val av nivå för KGE. Efter att ha undersökt företaget är vår tolkning att

företaget i dagsläget saknar ett operativt uppföljningssystem. Företaget har växt sig stort på kort

tid genom diverse uppköp av verksamheter, vilket har medfört svårigheter för företaget att skapa

57

”ett” företag. Vår uppfattning är att integrationen fungerat dåligt och att företaget i dagsläget inte

har något systemstöd för att kunna följa upp goodwill på lägre nivåer.

Revisor D säger att det är vanligt att företagen väljer KGE efter affärsområden eller legala

enheter. Teorin nämner några ytterligare nivåer som enheterna kan ligga på, t.ex.

produktgrupper, fabriksanläggningar eller divisioner. Företaget har valt KGE efter

förvärvade/legala enheter men skulle enligt vår uppfattning kunna välja KGE efter affärsområde

ifall uppföljningssystemet var intakt. Vår tolkning är därför att definitionen av kassagenererande

enheter ger ett alldeles för stort utrymme för subjektivitet vid val av nivå. Företagsledningen kan

enligt vår tolkning använda den interna uppföljningsstrukturen som ett argument och skyddsnät

för att undvika otillåtna kvittningar.

5.2.3 Svårt att vara objektiv i beräkningsprocessen Beräkningsprocessen i samband med nedskrivningsprövning ger utrymme för en rad olika

subjektiva tillfällen vid beräkning av kassagenererade enheternas nyttjandevärde. Exempelvis

ges utrymme för subjektivitet vid uppskattning av;

Framtida kassaflöden

Tillväxttakt

Diskonteringsränta (framförallt genom ägarnas avkastningskrav)

Vår uppfattning är att det finns ett stort inslag av subjektivitet när man använder sig av framtida

kassaflöden. Framtida kassaflöden baseras på tidigare kassaflöden då dessa bygger på redovisade

värden. Utifrån tidigare kassaflöden görs sedan antaganden angående om man bedömer att det

kommer att utvecklas på samma sätt eller om det kommer att ske förändring. Det finns alltid

subjektiva inslag i budget/prognos då antaganden och bedömningar per definition är subjektiva.

Lee (2011) anser i sin studie att företagen blivit bättre på att prognostisera framtida kassaflöden

efter uppdateringen av IFRS/IAS, något som Watts (2003) ställer sig frågandes till. Istället fann

Watts (2003) i sin studie att nuvarande standard ger företagsledningen möjlighet till att

manipulera dessa beräkningar, eftersom det inte går att kontrollera de beräkningar som gjorts på

ett tillförlitligt sätt. Watts (2003) menar att det finns två tekniker vid nedskrivningsprövning av

goodwill så kallad Earnings Management. Teknikerna går ut på att underskatta respektive

överskatta framtida inkomster och nettotillgångar.

58

I likhet med resultatet från studien utförd av Lee (2011) så visar vårt empiriska material att

företaget blivit bättre på att prognostisera framtida kassaflöden, åtminstone på kort sikt.

Företagsledningen lägger numera större fokus på budgetprocessen. Bland annat använder sig

företaget kontinuerligt av rullande prognoser för att få en mer realistisk bild då denna budget

vilar på erfarenheter som pågår löpande under året. Rullande prognoser anser företagsledningen

ökar både medvetenheten och kunskapen inom företaget. Företagsledningen resonerar att ju fler

gånger en person upprättar en budget, desto bättre blir denna person på att förutspå framtida

händelser och utfall. Undersökningen visar att budget/prognos framställs på dotterbolagsnivå då

de lägre nivåerna har mest insyn i hur omvärlden och marknadsutvecklingen ser ut.

Revisor D och E bekräftar att det är svårt att bedöma ifall prognostiserade värden är korrekta.

Detta främst för att revisorns kunskap om företaget aldrig kan bli bättre än företagets egen

kunskap om sig själva och om branschen. Däremot menar revisor D att de till viss del kan

undersöka hur tidigare budget/prognos har motsvarat utfallet. Sammanfattningsvis så är

prognoser en subjektiv syssla eftersom det inte går att förutspå framtiden.

I likhet med teorin ser vi i empirin att det kan finnas incitament till att manipulera en

nedskrivningsprövning av goodwill. Redovisningschefen menar att ”det är nog ingen som vill

göra en nedskrivning”. Incitament till manipulation är dock svåra att bevisa. Vår uppfattning är

att företagets omfattande nedskrivning år 2009 skulle kunna tolkas som att företagsledningen

”passat på” att försämra resultatet ytterligare i samband med dåligt resultat. Detta enligt Big

Bath-teorin. Anledningen kan tolkas som att företagsledningen ända sedan förvärvstidpunkten

försökt försvara värdet på KGE:n men till slut blev tvungna att skriva ned. Istället för att skriva

ner i ringa omfattning är det möjligt att företagsledningen valde att ”rensa lite” i bolaget i

samband med dåligt resultat. Naturligtvis är detta endast spekulationer från vår sida och kan inte

backas upp med bevis, men vi kan inte låta bli att tänka tanken.

Tillväxttakten ska baseras på en långsiktig tillväxt som företagets produkter, bransch och

marknad bedöms ha. Vår empiriska undersökning visar att företagets utveckling baseras på

prognostiserad tillväxt och lönsamhet i de legala enheterna, företagets antaganden och

bedömningar samt externa analyser. Till sin hjälp vid externa analyser använder företaget diverse

olika analysfirmor som bedömer IT-branschens utveckling. Respondent B nämner exempelvis

Gartner och Frost & Sullivan som aktuella analysfirmor. Tillväxttakten är en bedömning som

59

mer eller mindre ligger i händerna på externa analysfirmor och är inte något som företaget hittar

på. Det finns dock en mängd olika analysfirmor att använda sig av vid uppskattning av företagets

tillväxttakt. Vår tolkning är därför att det kan finnas underliggande incitament i valet av

analysfirma.

Diskonteringsräntan används vid prövotidpunkten för att bestämma nuvärdet av framtida

kassaflöden. Företagets diskonteringsränta bestäms genom att beräkna en vägd kapitalkostnad

(WACC). Storleken på räntan bestäms av företagen själva och kan således ge utrymme för

företagen att agera opportunistiskt genom att värdera diskonteringsräntan i eget syfte. En lägre

diskonteringsränta ger de kassagenererade enheterna ett högre återvinningsvärde (Marton et al,

2008). Carlin & Finch (2009) studerade de australienska företagsledningarnas val av

diskonteringsränta och fann att företagen agerade opportunistiskt. Beatty & Weber (2006) och

Ramanna (2008) påvisar samma slutsats.

Finanskrisen drabbade de svenska företagen hårt, vilket raserade deras aktiekurs. I sin

undersökning fann Gauffin & Thörnsten (2010) att av 254 undersökta företag påverkades

diskonteringsräntan på följande sätt:

17 % höjd diskonteringsränta

29 % sänkt diskonteringsränta

54 % oförändrad diskonteringsränta

Häpnadsväckande var att 29 procent av företagen valde att sänka sin diskonteringsränta trots

rådande marknadssituation. Vårt empiriska material visar att företagsledningen använt sig av en

oförändrad diskonteringsränta trots att företaget mellan åren 2008-2010 gått från högkonjunktur

till finanskris. PwC (2009) menar i sin studie att anledningen till en oförändrad

diskonteringsränta har att göra med att den riskfria räntan har kvittats mot den högre

riskpremien, vilket är märkligt eftersom riskpremien borde ha stigit kraftigare under finanskrisen

gentemot vad den riskfria räntan sänktes med. Till skillnad från teorin ser vi i empirin att

låneräntan har kvittats mot ägarnas avkastningskrav, det vill säga att låneräntan är lägre under

finanskris medan ägarnas avkastningskrav ökar då det är högre risk. Vår uppfattning är att under

en finanskris borde ägarnas avkastningskrav stiga mer än låneräntan sjunker.

60

Ytterligare studier har gjorts på företagens redovisade diskonteringsräntor och mycket talar för

att företagen agerar opportunistiskt. Vår empiriska undersökning visar att majoriteten anser att

det finns ett visst utrymme för subjektivitet vid val av diskonteringsränta, främst hänförligt till

ägarnas avkastningskrav.

5.2.4 Utgör svenska börsnoterade företags goodwillpost en tickande bomb? … det hävdar Zaudy (2009) i en artikel i Veckans affärer. Anmärkningsvärt fann Gauffin &

Thörnsten (2010) i sin studie år 2009 att 23 företag redovisade goodwill som översteg eget

kapital medan 43 företag redovisade immateriella tillgångar (inklusive goodwill) som översteg

eget kapital. Enligt Gauffin & Thörnsten (2010) betyder resultatet från studien att företagens

värdering baseras på extra goda framtida vinster, det vill säga vinster som företagsledningen

själva kan påverka. Vår empiriska undersökning visade att företagets redovisade immateriella

tillgångar (inklusive goodwill) översteg det egna kapitalet med marginal. Vår uppfattning är

därför att antingen har företagsledningen felbedömt värderingen i samband med tidigare

företagsförvärv, det vill säga att företaget är övervärderat eller så finns det en enorm potential i

det utvalda företaget. Dock menar redovisningschefen att; ”storleken på goodwillpost är

beroende på bransch, i konsultverksamheter blir det förmodligen större övervärden som

allokeras till goodwill eftersom humankapital inte är en tillgång som kan aktiveras”.

Till skillnad från teorin ser vi i empirin att företagets goodwill i relation till företagets egna

kapital är ungefär lika stor. Vår empiriska undersökning visar att företagets goodwill år 2010

utgör 99,3 procent av företagets egna kapital (jmf 104,8 procent år 2009), detta i motsats till

Gauffin & Thörnstens (2010, 2009) studie om 254 svenska börsbolag som visar att goodwill år

2009 utgör 26 procent av företagets egna kapital och år 2008 hela 30 procent. Vår uppfattning är

att relationen goodwill och eget kapital i sig inte utgör något problem. Enligt majoriteten av

respondenterna uppstår istället problematiken ifall en nedskrivning av goodwill urholkar det

egna kapitalet så pass mycket att det blir aktuellt med en nyemission. Då kan insufficiens uppstå

vilket kan skapa en stor osäkerhet i ägarnas investeringsvilja.

Vårt empiriska material visar också att företaget år 2009 gjorde en omfattande nedskrivning.

Gauffin & Thörnsten (2009) fann i sin studie från 2009 att 40 av 254 undersökta företag utförde

nedskrivningar till ett sammanlagt värde om 11,9 miljarder kronor, vilket motsvarar cirka 1,9

procent av det sammanlagda värdet av företagens totala goodwillpost. Vår undersökning visar att

61

företagets goodwill under 2009 skrevs ner med 22,5 procent av det sammanlagda värdet av

företagets totala goodwillpost. Följaktligen kan effekterna av en nedskrivning bli stora om

företaget har höga goodwillvärden, vilket det utvalda företaget har. Detta bekräftas i vår

empiriska undersökning där företagets goodwillpost år 2010 utgör hela 61 procent av företagets

totala tillgångar (jmf 55 procent år 2009).

62

6 SLUTSATS

I detta kapitel presenteras de slutsatser som vi kan dra utifrån tidigare analys. Vi har valt att

dela in analysen i tre delar; slutsatser kring företagets tillvägagångssätt, slutsatser kring

standardens subjektivitet och slutsatser kring revisorns roll. Avslutningsvis presenteras förslag

till vidare forskning inom det valda ämnesområdet.

Hur ser tillvägagångssättet ut för en nedskrivningsprövning av goodwill i det valda

företaget?

Hur hanterar företagsledningen standardens utrymme för subjektivitet?

Hur ser revisorns roll ut vid företagets nedskrivningsprövning av goodwill?

Utifrån ovanstående problemformuleringar vill vi i detta kapitel besvara uppsatsens syfte.

6.1 SLUTSATSER KRING FÖRETAGETS TILLVÄGAGÅNGSSÄTT

- Företagets tillvägagångssätt stämmer väl överens med teorin

Med utgångspunkt från vårt empiriska material upplever vi att företagets tillvägagångssätt vid

nedskrivningsprövning av goodwill stämmer väl överens med teorin. I aktörsynsättet existerar

verkligheten som en social konstruktion av olika aktörers syn på det de betraktar. Anledningen

till varför företagets nedskrivningsprövning stämde väl in på teorin väcker frågor som kan vara

intressanta att tänka på. Exempelvis kan det bero på att vi akademiker är tvungna att inhämta

kunskap från befintliga teorier. Dessa teorier har framställts av personer som redan befinner sig i

företagens objektiverade verklighet, se val av litteratur. Alltså blir vi redan från början influerade

mot företagets verklighetsbild. Vidare finns det alltid en risk att vi har blivit påverkade av

företagets verklighetsbild under studiens gång och därmed deras objektiverade verklighet. Även

om vi försökt öka förståelsen genom revisorernas syn ska det finnas i åtanke att de dagligen

samverkar med företagen. Därmed kan även deras verklighetsbild vara vinklad mot företagens.

Trots det har vi visat en rad svårigheter med tillämpning av nuvarande standarder, vilket tas upp

ovan.

63

- Skilda uppfattningar inom företaget

Uppfattningen om den problematik som en nedskrivningsprövning av goodwill medför skiljer sig

inom företaget. Detta grundar sig på att IAS 36 idag bygger på vissa antaganden som vissa

beslutsfattare i företagsledningen måste fatta. Det är just vid antaganden som subjektivitet ofta

infaller sig. De beslutsfattare som erhåller klara instruktioner utifrån nuvarande regelverk

upplever inga större svårigheter med en nedskrivningsprövning. Detta skiljer sig från de

beslutsfattare som följer de delar i nuvarande standard som är mer godtyckliga.

6.2 SLUTSATSER KRING STANDARDENS SUBJEKTIVITET

- Valet av kassagenererade enheter (KGE) faller sig naturligt

Att vår empiriska undersökning visar att valet av kassagenererade enheter faller sig naturligt ger

oss inte anledning till att dra slutsatsen att företaget identifierat KGE på så låg nivå som möjligt.

Studier visar att nuvarande standard medför svårigheter för företag vid identifiering av KGE.

Företaget har valt att identifiera KGE efter förvärvade/legala enheter. Detta eftersom den

förvärvade enheten ofta splittras upp på flera olika avdelningar/affärsområden vilket skulle göra

det omöjligt att följa det som förvärvats. Vår uppfattning är att det utvalda företaget saknar ett

operativt uppföljningssystem och därmed inte kan identifiera KGE på en lägre nivå. Denna

slutsats skulle kunna påverka redovisningens användbarhet negativt då färre definierade

kassagenererade enheter ofta leder till färre gjorda nedskrivningar. Något som också bekräftas av

revisor E.

- Till viss del går det att justera diskonteringsräntan

Det empiriska materialet visar att det finns ett visst utrymme för subjektivitet vid beräkning av

diskonteringsränta, främst hänförligt till ägarnas avkastningskrav. Detta ger oss inte anledning att

säga att alla svenska börsföretag agerar opportunistiskt genom att värdera diskonteringsräntan i

eget syfte. Häpnadsväckande är dock att teorin avslöjar att företagens diskonteringsränta inte

verkar följa den rådande marknadssituationen. Vårt empiriska material visar således också att

företagsledningen använt sig av en oförändrad diskonteringsränta trots att företaget gått från

högkonjunktur till finanskris. Anledningen beskrivs vara att låneräntan kvittats mot ägarnas

avkastningskrav. Vår uppfattning är dock att ägarnas avkastningskrav borde ha stigit mer än

64

låneräntan sjönk. Till följd borde diskonteringsräntan ha stigit, återvinningsvärdet sjunkit och

således borde en nedskrivning eventuellt ha blivit aktuell.

- Höga goodwillvärden kan ge stora effekter på det egna kapitalet

Att aktiemarknaden varnar för företag med höga goodwillvärden i förhållande till eget kapital

ger oss ingen anledning att säga att värdet på företagens goodwill kommer att skrivas ner. Dock

medför en betydande stor andel goodwill i förhållande till eget kapital en större risk. Risken är

förknippad med en eventuell värdeminskning av goodwill som kan leda till en urholkning av det

egna kapitalet. Det i sin tur kan leda till att investerare tvingas tillskjuta nytt kapital genom

nyemission. Studier utförda av Gauffin & Thörnsten (2009) visar att det utvalda företagets

goodwill i förhållande till eget kapital utgör en risk, vilket bekräftades under 2009 då företaget

tvingades skriva ner goodwill. Vår empiriska undersökning visar att nedskrivningen gav stora

effekter på det egna kapitalet vilket ledde till en nyemission. Viktigt att komma ihåg är att

goodwill är något som företagsledningen kan bestämma över, således är värderingen av goodwill

subjektiv.

- Big-Bath teorin

Under den omfattande nedskrivning som gjordes år 2009 uppfattar vi att företagsledningen kan

ha ”passat på” att försämra utfallet ytterligare i enlighet med Big-Bath teorin. Detta grundas på

det stora goodwillvärde som företaget skrev ner. Vi upplever att det är svårt att

marknadsförutsättningarna påverkade goodwillpostens värde så pass mycket under ett år, utan att

det förekom någon anledning till nedskrivning året innan.

6.3 SLUTSATSER KRING REVISORNS ROLL

- Revisorn har en viktig roll

Under den empiriska undersökningen framkom det att revisorn har en viktig roll. Studier visar att

företagsledningar kan påverka sina antaganden för att undvika en nedskrivning av goodwill. Vår

uppfattning är att revisorn behövs för att säkerställa att företagets antaganden och bedömningar

är rimliga. Revisorns funktion enligt vår tolkning är att öka användbarheten i redovisningen och

65

således minska företagets utrymme för subjektivitet i samband med nedskrivningsprövningar av

goodwill.

- Revisorns roll är främst att bedöma rimligheten i företagets antaganden

Det empiriska materialet visar att revisorns kunskap aldrig kan bli bättre än företagets egen

kunskap om sig själva och branschen. Revisorns roll handlar därför om att bedöma ifall

företagens antaganden och uppskattningar är på en rimlig nivå. Tidigare forskning bekräftar

därmed att det är viktigt att revisorn har en oberoende roll. Vår uppfattning är att revisorn inte

petar i detaljer utan istället bedömer ifall helhetslösningen är rimlig. Dock kan vi inte undgå att

precis som i tidigare forskning fundera på ifall det kan tänkas förekomma incitament för revisorn

att hålla kunden nöjd, framförallt ur ett ekonomiska perspektiv.

6.4 LÄRDOMAR

Från vår studie tar vi med oss många lärdomar. Dels har vi fått insikt hur en

nedskrivningsprövning av goodwill ser ut samt den problematik det medför. Dessutom har vi

insett hur viktigt det är att ha ett kritiskt förhållningssätt till redovisningen i sig, som på

akademisk nivå ofta uppfattas som trovärdig. Därmed inser vi slutligen vikten av att ifrågasätta

redovisningen utifrån IASB:s fyra egenskaper som redovisningen ska uppfylla relevans,

tillförlitlighet, jämförbarhet och väsentlighet. Redovisning är en konstruktion av verkligheten.

Med det menas att när vi exempelvis varit på en utlandssemester väljs de bästa bilderna ut för att

visa våra anhöriga hur semestern varit. Detsamma gäller redovisningen. Producenterna av

redovisningen måste utifrån regelverkets standarder avgöra det som är mest relevant, tillförlitligt,

jämförbart och väsentligt för konsumenterna av redovisningen, det vill säga investerarna och

analytikerna. Om exempelvis alla antaganden vid en nedskrivningsprövning skulle ses som

relevant skulle redovisningen bli väldigt dyr och tillförlitligheten skulle minska. Investerare

skulle således själva vara tvungna att avgöra vilken information som är relevant vid en

investeringsbedömning eftersom de på grund av tidsbrist inte hinner ta del av all information.

Därmed skulle valet av information troligen skilja sig mellan investerare, vilket försämrar

jämförbarheten mellan företag då det inte grundar sig på likvärdig information. Detta leder i sin

tur till minskad tillförlitlighet och väsentlighet. Därför är det högst aktuellt att forskningen

66

fortsätter ifrågasätta redovisningens konstruktion, och i vårt fall konstruktionen av en

nedskrivningsprövning av goodwill utifrån IASB:s egenskaper.

6.5 FÖRSLAG TILL VIDARE STUDIER

Det skulle vara intressant att replikera vår kvalitativa fallstudie på andra företag dels i samma

bransch men även i andra. Detta för att undersöka om vårt resultat kan generaliseras. Vidare

uppfattar vi att det skulle vara intressant att genomföra studien ifrån investerares och analytikers

verklighetsbild. Kanske skulle slutsatser se helt olika ut om vi genomfört detta i vår studie. Det

skulle även vara intressant att fördjupa studien ytterligare. Det kan dels göras genom att

analysera hur PPA (Purchase Price Allocation) fungerar samt att analysera olika analysfirmor

(Gartner, Frost & Sullivan) som deltar vid framställning av företags kassagenererande enheters

återvinningsvärde.

67

7 KÄLLFÖRTECKNING

7.1 LITTERATUR Andersen, I. B., (1998) Den uppenbara verkligheten; Val av samhällsvetenskaplig metod. Lund:

Studentlitterartur.

Arbnor, I., Bjerke, B., (1994) Företagsekonomisk metodlära (2:a upplagan), Lund:

Studentlitteratur.

Artsberg, K., (2005) Redovisningsteori – policy and praxis (2:a upplagan), Malmö: Liber.

Bryman, A., (2004) Samhällsvetenskapliga metoder, Malmö: Intergraf AB.

Bryman, A., Bell, E., (2005) Företagsekonomiska forskningsmetoder, Malmö: Liber ekonomi.

Davidsson, B., (2007) Self report – att använda skrivna texter som redskap. I Dimenäs, Jörgen

(red.) Lära till lärare. Stockholm: Liber.

Holme, I. M. & Solvang, B. K., (1997) Forskningsmetodik - om kvalitativa och kvantitativa

metoder, Lund: Studentlitteratur.

Jacobsen, D. I., (2002) Vad hur och varför? Om metodval i företagsekonomi och andra

samhällsvetenskapliga ämnen, Lund: Studentlitteratur.

Johansson Lindfors, M-B., (1993) Att utveckla kunskap. Om metodologiska och andra vägval vid

samhällsvetenskaplig kunskapsbildning, Lund: Studentlitteratur.

Kvale, S., (1997) Den kvalitativa forskningsintervjun, Lund: Studentlitteratur.

Lindholm, S., (2001) Vägen till vetenskapsfilosofin, Lund: Academia Adacta.

Marton, J. Falkman, P. Lumsden, M. Pettersson, A-K. Rimmel, G., (2008) IFRS – i teori och

praktik, Stockholm: Bonniers.

Nilsson, H., Nilsson, S., Sundgren, S., (2009) Internationell Redovisning – Teori och praxis

(Upplaga 2:1), Lund: Studentlitteratur.

Patel, R., Davidsson, B., (2003) Forskningsmetodikens grunder (3:e upplagan), Lund:

Studentlitteratur.

Sörling, S., (2002) Konstruktion av ekonomistyrning, Stockholm: Tekniska högskolan.

68

7.2 ARTIKLAR Carlin, T. & Finch, N., Evidence on the Use of outlier Discount Rates in IFRS Goodwill

Impairment Testing. Working paper, 2010

Carlin, T. & Finch, N., Discount Rates in Disarray: Evidence on Flawed Goodwill Impairment

Testing, Volume 19, issue 4, page 326-336, Dec2009

Carlin, T. & Finch, N., Goodwill Impairment Testing Under IFRS – A False Impossible Shore.

Working paper, 2008

Gallery, G., Discount Rates in Disarray: Evidence on Flawed Goodwill Impairment Testing,

Volume 19, issue 4, page 337-339, Dec2009

Gauffin, B. & Thörnsten, A., Nedskrivning av goodwill – Få nedskrivningar 2008 som följd av

finanskrisen, Balans Nr 1, 2010

Gauffin, B. & Thörnsten, A., Goodwillnedskrivningar 2009, en svårbedömd historia, Balans Nr

8-9, 2010

Hayn, C. & Hughes, P. Leading Indicators of Goodwill Impairment, Journal of Accounting,

Auditing & Finance, Summer2006, Vol. 21 Issue 3, p223-265, 43p

Jarva, H., Do Firms Manage Fair Value Estimates? An Examination of SFAS 142 Goodwill

Impairments, Nov/Dec2009, Vol. 36 Issue 9/10, p1059-1086, 28p, 10 Charts

Lee, C., The effect of SFAS 142 on the ability of goodwill to predict future cash flows, Journal of

Accounting & Public Policy, May2011, Vol. 30 Issue 3, p236-255, 20p

Petersen, C. & Plenborg, T., How Do Firms Implement Impairment Tests of Goodwill? Abacus,

Dec2010, Vol. 46 Issue 4, p419-446, 28p

PricewaterhouseCoopers, Finansiell rapportering - TS insights, 2009

Ramanna, K., The implications of unverifiable fair-value accounting: Evidence from the political

economy of goodwill accounting, Journal of Accounting & Economics, Aug2008, Vol. 45 Issue

2/3, p253-281, 29p

Ramanna, K. & Watts, R., Evidence from goodwill non-impairments on the effects of using

unverifiable estimates in financial reporting, Harvard Business School Division of Research,

2009, p1-41, 43p, 5 Charts

Wines, G., Dagwell, R., Windsor, C., Implications of the IFRS goodwill accounting treatment,

Managerial Auditing Journal Oct2007, Vol. 22 Issue 9, p862-880, 19p

69

7.3 LAGAR OCH FÖRORDNINGAR IFRS-volymen 2010

7.4 INTERVJUER Respondent A, skriftlig intervju. 2011-05-03, 2011-05-09, 2011-05-19, 2011-05-22

Respondent B, skriftlig intervju. 2011-05-03, 2011-05-10

Respondent C, skriftlig intervju. 2011-05-11, 2011-05-13

Revisor D, muntlig intervju + komplettering skriftligt. 2011-05-06, 2011-05-11

Revisor E, telefonintervju. 2011-05-10

7.5 ÅRSREDOVISNINGAR Företagets årsredovisning 2009

Företagets årsredovisning 2010

70

8 BILAGOR

8.1 INTERVJUGUIDE 1 – RESPONDENTER PÅ FÖRETAGET

Respondentens bakgrund

1. Hur länge har Ni arbetat inom företaget?

2. Vilken befattning har Ni?

3. Hur många års erfarenhet har Ni inom yrket?

4. På vilket sätt är Ni involverad i frågor kring goodwill och nedskrivningsprövningar?

Förutsättningar

5. Kan Ni berätta om er erfarenhet av IFRS/IAS, speciellt avseende goodwill?

6. Hur ser Ni på företagets förutsättningar att bedöma framtida kassaflöden?

7. Använder Ni er av expertis utanför företaget, inom exempelvis värdering av tillgång? Om

så är fallet, vilka problem kan det röra sig om?

8. Använder Ni er av någon utomstående experthjälp vid framställning av

budget/prognoser? Förklara.

Problem, svårigheter och risker

9. Anser Ni att det är problematiskt att redovisa goodwill?

10. Vilka problem och svårigheter har Ni stött på under tillämpningen av IAS 36?

11. Förekommer det några risker med att företagets redovisade goodwill är nästan lika stort

som det egna kapitalet?

12. Anser Ni att det finns några risker med att ha goodwill som överstiger respektive

understiger eget kapital i KBR?

Nedskrivningsbehov

13. Hur vet Ni när en tillgång ska prövas för nedskrivningsbehov?

14. Hur ofta utförs nedskrivningsprövningarna? Varför?

15. En anledning till goodwillnedskrivningen under 2009 var främst effekterna av

lågkonjunkturen, nämn några ytterligare motiv till genomförd nedskrivning?

Tillvägagångssätt

16. Beskriv tillvägagångssättet vid en nedskrivningsprövning av goodwill.

17. Finns det några specifika modeller eller principer som Ni följer?

71

Nyttjandevärdet (återvinningsvärdet)

18. Hur framställs de budgetar/prognoser som ligger till grund för beräkning av

nyttjandevärden? Hur tar Ni hänsyn till omvärlden i dessa framställningar?

19. Hur stor säkerhet tycker Ni att det finns i de budgetar/prognoser som använts vid

beräkning av nyttjandevärdet?

20. Vid beräkning av framtida kassaflöden en tillgång förväntas generera baseras

bedömningarna av kassaflödet på budgetar och prognoser för en period som normalt

omfattar högst fem år, är detta en rimlig tidperiod vid beräkning av nyttjandevärdet?

Motivera gärna ditt svar.

21. Ett antagande som gjordes vid beräkning av nyttjandevärdet var en tillväxt på 3 procent

under de fem kommande åren, vad ligger till grund för detta antagande? Finns det några

specifika analysinstitut som Ni använder er utav?

22. Hur kom Ni fram till den valda diskonteringsfaktorn 9.5? Användes någon speciell metod

(exempelvis den traditionella metoden eller metoden baserad på förväntade kassaflöden

för varje utfall)? Förklara.

23. Mellan åren 2008-2010 har vi gått från en högkonjunktur till finanskris, kan Ni motivera

varför diskonteringsräntan har varit densamma hos er under dessa år?

24. Upplever Ni att det finns utrymme för subjektivitet vid val av diskonteringsränta?

Kassagenererade enheter (KGE)

25. Hur går Ni tillväga vid avgränsning av KGE?

26. Vilken är anledningen till att Ni valt KGE på den nivån som ni har gjort?

27. Är det inte praktiskt genomförbart att använda KGE lägre nivå än i dagsläget? Motivera.

28. Beskriv förfarandet av nedskrivning av värdet för en KGE.

29. Förekommer det att Ni kvittar KGE på högre nivå? Om så är fallet, varför?

30. Tycker Ni att bevisbördan ska ligga på revisorerna i samband med att någon KGE är fel

värderad?

31. Hur ser processen ut då revisorn anser att någon KGE är fel värderad?

32. Anser Ni att revisorerna har tillräckligt inblick i företaget för att kunna granska värdet av

valda KGE?

Rättvisande bild

33. Anser Ni att nedskrivningstesterna ger en mer eller mindre rättvisande bild av företaget?

Standardens subjektivitet och incitament för manipulation

34. Kan det finnas incitament till att inte göra nedskrivningar?

35. Tror Ni att aktiemarknaden påverkas av en eventuell nedskrivning? I så fall, hur?

36. Tror Ni att det är vanligt att företag använder goodwillnedskrivningar för att påverka

resultatet i önskad riktning?

72

37. Anser Ni att standarden ger utrymme för alltför mycket subjektivitet?

Övrigt

38. Finns det något annat Ni skulle vilja tillägga eller uppmärksamma?

8.2 INTERVJUGUIDE 2 – RESPONDENTER PÅ KPMG OCH PwC

Respondentens bakgrund

1. Hur länge har Ni arbetat inom företaget?

2. Vilken befattning har Ni?

3. Hur många års erfarenhet har Ni inom yrket?

4. På vilket sätt är Ni involverad i frågor kring goodwill och nedskrivningsprövningar?

Förutsättningar

5. Kan Ni berätta om er erfarenhet av IFRS/IAS, speciellt avseende goodwill?

6. Vilka förutsättningar har Ni att bedöma ifall en eventuell värdenedgång har skett?

Problem, svårigheter och risker

7. Förekommer det några risker med att företagets redovisade goodwill är nästan lika stort

som det egna kapitalet?

8. Anser Ni att det finns några risker med att ha goodwill som överstiger respektive

understiger eget kapital i KBR?

Granskningsproblematik

9. Hur upplever Ni granskningen/arbetet med goodwill?

10. Vilka problem och svårigheter har Ni stött på under tillämpningen av IAS 36?

11. Finns det något i regelverket IFRS som Ni skulle vilja ändra för att underlätta

granskningen/arbetet med goodwill?

12. Hur bemöter Ni företagets argumentation? Hur kontrolleras den?

13. På vilket sätt är det svårt att kontrollera de bedömningar som ligger bakom

nedskrivningstestet?

14. Vilka är de viktigaste bedömningar och antaganden som måste komma med vid ett

nedskrivningstest? Vilka av dessa ser du som mest subjektiva?

Nedskrivningsbehov

15. Upplever Ni att företagen tar redovisning och beräkning av nedskrivningsbehov av

goodwill på allvar? Förklara.

73

16. Upplever Ni att det är vanligare i vissa branscher än andra att pröva goodwillposten för

nedskrivningsbehov?

17. Vilka är de främsta motiven till genomförd nedskrivning?

Tillvägagångssätt

18. Beskriv revisorernas tillvägagångssätt för att identifiera eventuell värdenedgång på

goodwill.

19. Finns det några specifika modeller eller principer som Ni följer?

Återvinningsvärdet

20. Vid beräkning av framtida kassaflöden en tillgång förväntas generera baseras

bedömningarna av kassaflödet på budgetar och prognoser för en period som normalt

omfattar högst fem år, är detta en rimlig tidperiod vid beräkning av nyttjandevärdet?

Motivera gärna ditt svar.

21. Hur säkerställer Ni den valda diskonteringsräntan? Använder Ni någon speciell metod?

22. Upplever Ni att det finns utrymme för subjektivitet vid val av diskonteringsränta?

Kassagenererade enheter (KGE)

23. Hur upptäcker Ni ifall någon KGE är fel värderad? Om Ni upptäcker en fel värderad

KGE, hur kommunicerar Ni detta till företaget?

24. Kan Ni påverka på vilken nivå företaget väljer KGE? Om så är fallet, hur går det till?

25. Känner Ni att företagen vid värdering av KGE lägger bevisbördan på revisorerna?

26. Anser ni att revisorerna har tillräckligt inblick i företaget för att kunna granska värdet av

valda KGE?

Rättvisande bild

27. Anser Ni att nedskrivningstesterna ger en mer eller mindre rättvisande bild av företaget?

28. Anser Ni att det förekommer försiktighet vid nedskrivning av goodwill?

Standardens subjektivitet och incitament för manipulation

29. Tror Ni att det är vanligt att företag använder goodwillnedskrivningar för att påverka

resultatet i önskad riktning?

30. Anser Ni att standarden ger utrymme för alltför mycket subjektivitet?

31. Tror ni att aktiemarknaden påverkas av en eventuell nedskrivning? I så fall, hur?

Övrigt

32. Varför tror Ni att goodwill är ett omdiskuterat ämne?

33. Har nedskrivningsprövningar medfört ökat krav och arbete hos er?

34. Vilka förändringar ser Ni helst inom goodwillredovisningen i framtiden?

35. Finns det något annat som Ni skulle vilja tillägga eller uppmärksamma?