Gloria barn

16
MARK ”Allt är möjligt” Liten och stor För hela familjen Piteå församlings tidning Nr 2. 2016 Gloria Barn svarar! Vet Bertil hur Gud ser ut? tema BARN

description

Glorias sommarnummer med temat "barn".

Transcript of Gloria barn

MARK ”Allt är möjligt”

Liten och storFör hela familjen

Piteå församlings tidning Nr 2. 2016

Gloria

Barn svarar! Vet Bertil hur Gud ser ut?

tema bARn

Barn svarar ............................................................................. sid 3

Liten och stor ........................................................................ sid 4

gabriel ...................................................................................... sid 6

Mark Levengood .................................................................. sid 8

Ord på vägen. ........................................................................ sid 10

nyhet! Smulan ..................................................................... sid 11

Barn - självklar del av kyrkan ............................................ sid 12

Liten men viktig .................................................................... sid 14

Sedda och älskade

Gloria Gloria är Piteå församlingsförsamlingstidning som utkommer fyra gånger/år. Gloria delas ut som samhällsinformation till alla hushåll i Piteå församlings geografiska område. Omslagsbild: Stellan Herner

Ansvarig utgivareMats Björk, kyrkoherdeRedaktörer & formgivareSara Andersson, kommunikatörMagnus Borg, kommunikatörTryckGTC Print

Piteå församlingNygatan 23, 941 31, PiteåVäxel: 0911-27 40 00 Öppettid vardagar: 08.00-16.00Lunchstängt: [email protected]Öppna kyrkor, se hemsidan.

barn är vår framtid. Uttryck som sägs på rutin riskerar att förlora sin kraft, men det går inte att förneka att trots klyschvarningen innehåller uttrycket en viktig sanning: Att barn kan förbättra det vi vuxna missade i samhället.

I sommarnumret av Gloria lyfter vi barns yttrandefrihet och plats i kyrkan och samhället. På sidan intill får vi träffa fem pratglada barn som tycker till om Gud, livet och det fina med att vara barn. Barns förmåga att tala det hjärtat är fullt av har visat sig populärt. En välkänd mediepersonlighet som jobbat mycket med barn är Mark Levengood. Hans engagemang för barns rättigheter går inte att ta miste på, och han har även gett ut böcker med minnesvärda citat från barn. Läs intervjun med Mark Levengood på sidan 8.

I Piteå församling finns en stor omsorg för barn. Om-sorgen märks genom dopet och genom flera av de verk-samheter församlingen arbetar med gentemot barn och familjer. Vi gör ett nedslag en fredagsförmiddag på Li-ten och stor i Kyrkcenter. Läs mer på sidan 4. Samtidigt som barn är viktiga är det inte bara kyrkans utan också samhällets uppdrag att ta barn på allvar och inkludera dem mer. Stiftspedagog Maria Berglund arbetar för att främja barnens plats i kyrkan, samtidigt som hon menar att Svenska kyrkan är en föregångare när det kommer till barnets perspektiv. Läs intervjun på sidan 12. Vi bju-der även på en nyhet – Smulan! Kyrkråttan Smulan har tappat bort sina vänner i Öjeby kyrkstad och i sommar har barn och familjer möjlighet att hjälpa Smulan att hitta sina kompisar genom en upptäcktsfärd i kyrksta-den. Strömbackaskolans samhällsprogram med mediein-riktning levererar i vanlig ordning ett uppslag med inter-vjuer. Den här gången har de träffat Pelle Tott, profilen för Piteå-Tidningens barnsidor. Vi får också höra från en barnpanel på temat ”om vi bestämde”.

Alla barn förtjänar att från någon äldre få lyckönsk-ningen om ett bra liv. Författaren Toni Morrisson säger i en intervju år 2000 med Oprah Winfrey ”lyser ditt an-sikte upp när du ser på ditt barn?” Genom våra ansiktsuttryck kan vi ge barn en känsla av att de är sedda och älskade. Alla barn förtjänar det.

Trevlig läsning!Magnus och Sara

Välkommen! I det här numret kan du läsa om följande

Följ oss i sociala medier!Piteå församling på Facebookwww.facebook.com/piteaforsamlingPiteå församling på Instagrampiteaforsamling

gabrielgabriel har mött Pelle Tott för en inter-vju. Barnpanelen tycker till om det bästa respektive det sämsta med att vara barn. Strömbackaskolans samhällsprogram med medieinriktning levererar uppslaget sid. 6-7.

2 Gloria Nr 2 2016

Åke 8

år

Gloria Nr 2 2016 3

Text och foto: Sara Andersson

Hilda 5 år

Ber il 4 år

Pelle 3 år

Vad gör dig glad?Pelle: Att leka och se TV, Netflix! Elma: När någon säger nåt snällt till mig.

Kan du bli arg, vad gör dig arg?Hilda: Ja, ibland blir jag arg. Om jag har en leksak och så vill Pelle ha den då kan jag bli lite arg, men jag ger den ändå. Bertil: Ja. När man bråkar.

brukar du vara i kyrkan, hur tycker du att det är?Elma: Ja. Det är roligt, jag brukar tänka på Gud där. Jag tänker på att han dog och uppstod. Tänk om han kom tillbaka idag, hur skulle det ha varit? Hilda: Mm. Det är roligt, man får leka.Åke: Ja. Det är jättebra att vara i kyrkan då lär jag mig om Gud. Jag kanske ska studera till att bli präst och jag ska skriva en bok och hitta på lite om Gud.

Vet du hur Gud ser ut?Bertil: JA! Han har inget skägg eller så har han skägg. Åke: Ja han har långt hår för att visa att alla kan se olika ut.

Vad är det bästa med att vara ett barn?Hilda: Man får leka mycket och vara ute. Åke: Det bästa är när man ska gå genom små dörrar. För vuxna blir det jättesvårt att kunna gå in.

Om du fick vara kung och bestämma, vad skulle du bestämma då?Åke: Då skulle jag bestämma att det ska vara lov en hel månad och att alla de fattiga fick jättemycket pengar. Kanske 25 miljoner kronor, det är jättemycket pengar eller kanske 50 miljoner kronor. Bertil: Att jag skulle få äta glass. Mycket glass.

Är det nån skillnad på barn och vuxna?Hilda: Ja, barn gör barnsaker och vuxna gör vuxensa-ker. Vuxna målar huset och barn kanske cyklar medan de vuxna målar som min pappa. Elma: Skillnaden är att de har mörkare röst än oss. Fast jag ser nog ingen skillnad, jag ser mer likheter. Åke: Skillnaden är när man är barn att vuxna orkar äta mycket mer och cykla. Vuxna kan cykla 100 mil men barn orkar bara en mil. Vuxna behöver också större plats när de ska sova och barn behöver lite mindre.

bARnsvarar!Sju korta frågor till fem pratglada barn om Gud, glädje och det fina med att vara barn.

Elm

a 9,5 år

4 Gloria Nr 2 2016

På golvet leker två barn med ett plastslott. Ett annat barn fyller koncentrerat ett vitt papper med figurer i olika färger. Samtidigt fikar föräldrarna vid borden, en del med barn i sina knän. Det här är Liten och stor. En mötesplats för föräldrar som är hemma med sina barn. Stämningen är glad – samtalen flödar i rummet – men här finns också ett lugn. Saker och ting får ta den tid som behövs. Snart samlar församlingspedagogerna Anna-Lena Nilsson och Charlotte Dahlbäck till sångst-und, men innan dess blir det mer fika.

Att åka till Liten och stor i Kyrkcenter beskrivs av en del föräldrar som en utflykt. Bussresa in till stan, lekar med andra barn och sångstund och fika. Barnen är upp-spelta och föräldrarna har också längtat. Den sociala funktionen har en betydande roll.– Man ser att föräldrarna får kontakter och nya vänner. Vi vill att alla som kommer hit ska känna sig omhän-dertagna, säger Charlotte och Anna-Lena fyller i:– För många har det stor betydelse att komma hit, det blir ett efterlängtat avbrott från rutinerna hemma.

Inbjudan är enkel: Kom som du är! Fika, sångstund och lek väntar. På Liten och stor i Kyrkcenter tar församlingspedagogerna Anna-Lena Nilsson och Charlotte Dahlbäck emot barn och vuxna.

Roligt för liten som stor

Träffpunkt med lekar, sång och rytmik. Församlingspedagog Charlotte Dahlbäck trivs att jobba med Liten och stor.

Liten och stor är också en samlingspunkt för olika generationer, ibland följer moster eller mormor gärna med. Även föräldrarna är i olika åldrar. Anna-Lena och Charlotte menar att olikheterna blir till styrka i ge-menskapen. Många föräldrar säger med glädje att de är ”stammisar” på Liten och stor. Anna-Lena berättar att många av de äldre föräldrarna gärna återkommer. – För varje nytt barn de föder kommer de tillbaka.Förutom Kyrkcenter arrangeras Liten och stor varje vecka även på tre andra ställen.– På Liten och stor får man vara den man är, man pas-sar in hur man än är, säger Charlotte.För henne och Anna-Lena är det viktigt att familjerna som kommer känner glädje och en känsla av att lek inte behöver betyda överdådiga lekland. – Man kan träffas och leka på en enkel nivå, säger Charlotte.

Sångstunden bjuder utom sång även på danslekar och rytmik. Inslaget är populärt hos både barn och föräld-rar.– Vi tycker det är viktigt att i sången bekräfta barnen och säga deras namn. Man skapar en relation till dem, säger Charlotte.– Vi försöker se varje barn och lyfta dem, säger Anna-Lena.För att bekräfta barnen jobbar församlingspedagogerna med att möta barnen när de kommer, men också att i stunden anpassa sig efter barnen.– Om man ser någon som är ensam går man dit och hit-tar på något, säger Anna-Lena.– Nyligen satte sig ett barn helt plötsligt i mitt knä och satt kvar, det värmer i hjärtat, säger Charlotte.– Vi vill ge barnen en känsla av att de är omtyckta och fina som de är, säger Anna-Lena

Text: Magnus Borg

Gloria Nr 2 2016 5

FAKTA / LITEn OCH STOR

• En familjeverksamhet för barn 0-6 år och föräldrar eller andra vuxna.

• Finns på fyra platser inom Piteå församling: Infjärdens kyrka (måndag 9.30), Furubergs-kyrkan (tisdag 10.00), Margretelund (tors-dag 9.30) och Kyrkcenter (fredag 9.30).

• I Furubergskyrkan bjuds även på lättare lunch. Då får föräldrarna möjlighet att sitta enskilt och prata medan personal och volon-tärer tar hand om barnen.

• Startar igen vecka 36 i Infjärden, Margre-telund och Kyrkcenter. I Furubergskyrkan startar Liten och stor vecka 38.

– Liten och stor är en viktig och social samlingspunkt, som gärna fler får komma till, säger Jonas Vikström.

Här med dottern Beda.

Sara Norrestam med dottern Elsie. Med följer också alltid

storasyster Vilma:– När jag frågar Vilma om vi ska åka hit säger hon att hon vill åka hiss, fika och dansa.– Sångstunderna är särskilt

uppskattade.

Foto

: Mar

ia F

äldt

6 Gloria Nr 2 20166 Gloria Nr 2 2016

Jag satte mig ner med Melker Michaelson, Engla Enqvist och Marina Johansson, tre tioåringar från Piteå, för att påminnas om den härliga kreativiteten och de intressanta förslagen man hade när man var liten.

Vad är det bästa med att vara barn?Engla: Att man kan äta glass.Melker: Man behöver inte jobba, man får gör lite vad man vill. Måste inte tänka på pengar eller ”måste fara och handla kläder nu”. Man är så fri. Marina: Ja, man kan typ krypa under borden och göra saker som inte de vuxna kan. Engla: Man får vara barnslig… varför tror du annars att det heter barnslig?

Finns det något dåligt med att vara barn?Engla: Att man måste fråga föräldrarna innan man lägger något i varukorgen på IKEA. Det är överdrivet. Melker: De bestämmer över en, man känner sig som liten och dålig. Marina: Ja, att de typ bestämmer över en hela tiden. Dom bara ”du får inte ta mer än en isglass per dag”. Engla: Jag måste väl kunna få lägga ner en påse potatischips på IKEA utan att mamma och pappa bara ”nej det får du inte”.

Skulle ni förändra hur det är att vara barn?Melker: Vi måste få bestämma lite mer, säga till om mer och göra lite mer vad vi vill. Engla: Ja, alltså man måste kunna lägga ner potatischips i kassen på IKEA. Marina: Jag tycker att vi ska få mer rättigheter och sånt. Engla: Jag tycker faktiskt att barn borde få vara barn.

Skulle ni förändra något med skolan?Melker: Mera rast! Längre idrott! Engla: Och mindre skola!Marina: Jag tycker att lärarna ska vara uppmärksammare.

Om ni fick välja helt fritt vad ni skulle göra på dagarna, vad skulle ni göra då?Melker: Jag skulle vilja chilla och vara med kompisar. Göra vad jag vill. Engla: Jag skulle ha ställt upp mot Donald Trump men jag skulle inte skrika, jag skulle viska. Jag skulle vara mystisk. Ingen skulle fatta vad jag sa och så röstar alla på mig, det är logiskt!Marina: Jag skulle försöka komma in på någon konst-åkningstävling. Melker: Jag skulle tränat massa fotboll.Engla: Jag med och så skulle jag ha ridit hela dagarna. Marina: Jag skulle också vilja fara till Grekland i två månader och bada.

Finns det något ni skulle förändra i Piteå?Melker: Bygga ett IKEA med potatischips!Marina: Jag skulle vilja ha en flygplats här i Piteå för det är jättejobbigt att fara till Luleå. Medan jag far till Luleå har jag hunnit ätit upp alla tuggummin jag egentligen skulle ha på flyget. Melker: Vi borde ha gokart så vi kan köra… eller tunnelbanor!Engla: Ja, gokart i stan!

Skulle ni vilja bestämma över allt om ni hade möjligheten?Engla: Lätt hela världen!Marina: Kanske inte över hela världen, man har ganska mycket makt. Melker: Du måste ju också göra vettiga saker annars kommer någon attackera och döda dig. Engla: Nej, nej, nej, alla älskar mig vet du! I alla fall alla barn! Text och foto: Klara Michaelson

Vi har alla varit barn även om det inte alltid är enkelt att komma ihåg hur det var, tankarna och idéerna man hade eller vad man ville förändra.

barnpanelen:Om vi bestämde!

Ett uppslag skapat av Strömbackaskolans samhällsprogram med medieinriktninggabriel

Gloria Nr 2 2016 7

Hej Pelle! Hur mår du idag?– Jag mår bra, livet leker, det är ju vår. Jag älskar våren.

Vad är det som är så bra men våren?– Jag älskar hur det luktar och att det blir ljust. Att man kan plantera saker är trevligt och roligt. Men jag gillar även sommaren, hösten och vintern såklart.

Hur ser en vanlig dag ut för dig?– Jag gillar att ha sovmorgon, men jag tror inte att det finns några vanliga dagar i mitt liv, bara super-duper-speciella dagar, som idag, den bästa av dagar.

Har du någon favoritmaträtt?– Jag älskar Tacos! Speciellt när jag får ha det på mitt eget vis, med banan och mycket grönsaker!

Har du en lek som du älskar?– Svårt, det finns så många bra. Engelska fängelset är

rätt så kul, men är det inte dags för twist-band att bli populärt igen?

Har du varit med om någon rolig sak?– Jag älskar när jag får vara ute och träffa barn, oavsett om det är under mitt eget lopp, Pelle Tott-loppet, eller när jag besöker en förskola eller skola.

Kan du berätta för mig om ditt bästa minne?– Oj, oj, oj, nu måste jag få fundera. För ett tag sedan fick jag åka bokbuss, det var superkul, jag gillar böcker, och att läsa.

Vad kan man göra en varm sommardag?– För det första, kom ihåg solskyddet och att dricka mycket vatten, men annars, att vara på en svalkande strand och spela boll, gräva i sanden och ha med picknick.

Text och foto: Agnes Lindström

Sedan 1953 har Piteå-Tidningen haft sidor i tidningen för barn.På 90-talet seglade figuren Pelle Tott upp och idag har tidningen ett uppslag just för barn som riktar sig till allt från de allra minsta till mellanstadiebarn. Jag fick äran att träffa Pelle för en intervju.

HEJ Pelle Tott!

Ett uppslag skapat av Strömbackaskolans samhällsprogram med medieinriktning

”Kreativiteten är en muskel som förtvinar om vi inte använder den.

En värld där allt är möjligtFo

to: S

tella

n H

erne

r

8 Gloria Nr 2 2016

Vi är vana att se honom på TV och höra honom i radio. Ofta i program som handlar om medmänsklighet, kär-lek och om själva livet. Han engagerar sig i frågor kring mänskliga rättigheter och då främst barnens.

Att uppdraget som Unicef-ambassadör betyder mycket för Mark bottnar i hans egen uppväxt. Han växte upp i Finland på 70-talet då mycket av samhällets fokus handlade om barn och att barn skulle få det bättre. Det talades om ansvarstagande, barns rättigheter och organisationen Unicef omnämndes ofta. Unicef var en symbol för hopp och framtid.

Mark blev också redan som liten medveten om att alla barn inte har samma förutsättningar då båda hans för-äldrar fick en väldigt tuff start i livet. – Min pappa växte upp i Amerika med en mor som inte kunde ta hand om honom. Han har inga minnen förrän han är fem år gammal. Han fick heller ingen tillgång till skola utan de enda som ville ha honom, eftersom han var stor och stark, var Marinen. Han blev soldat och skickad till Vietnam, det fanns liksom inga valmöj-ligheter. Min mamma växte upp under ett brinnande krig i Finland med en ogift mor och en, vad vi tror, rysk soldat till pappa, vilket gjorde att hon direkt hamnade på barnhem.

Därför var hans föräldrar väldigt måna om att han och hans syskon skulle få en bra barndom, men trots föräldrarnas omtanke märkte Mark vilka skuggor en barndom kan kasta över ett liv. Föräldrarnas barndom tillsammans med den tidsanda han växte upp i födde, inom honom, en vilja och drivkraft att göra mer. Att verka för att alla barn ska ha rätt att få gå i skola, få hälsovård och hjälp i katastrofer och skydd mot våld, övergrepp och diskriminering. – Jag är realistisk och drömmer i små steg. Unicefs mil-leniemål att vi skulle halvera världsfattigdomen och ut-rota svält var en riktig dröm där vi kom otroligt långt och vi sätter hela tiden upp nya mål. Jag njuter otroligt mycket av allt gott i världen och det är faktiskt en bätt-re värld än det var på 70-talet vilket man lätt glömmer bort.

Som ambassadör har han besökt många barnhem runt om i världen och känner sig hoppfull inför framtiden. Under resorna till Etiopien, Paraguay och Norra Thai-land med enorm fattigdom har han själv sett att det går att förändra och göra stor skillnad med små medel. – Den enda gång jag drabbats av svårmod i mitt arbete var när jag besökte Gaza, Palestina och Israel, där det fanns ett sånt enormt hat på båda sidorna. Barnen fick hat i modersmjölken vilket gör människor väldigt små och det finns absolut ingen framtid i hat. Jag kunde för mitt liv inte se några lösningar.

Han tänker också på dagens situation och minns hur det var när han växte upp då Tyskland var det stora hotet. – Då kändes det inte heller som att det fanns några lös-ningar men så plötsligt vrider sig världen ett halvt varv och allt ser helt annorlunda ut. En ideologi som byg-ger på hat och att man ska döda andra människor kan omöjligt ha någon framtid, vilket också historien visat. Om 20 år kommer dagens terrorgrupper att vara en grym och vidrig, men historisk parentes, säger Mark som är väldigt tacksam för allt det goda han, trots allt, ser i världen.

barns rättigheter i hela världenSverige är, enligt Mark, ett av de absolut bästa länderna att växa upp i som barn för att det finns en demokratisk grund. Men när vi talar om barns rättigheter riktar vi ofta blicken ut i världen trots att vi har lite jobb kvar att göra på hemmaplan. Att inget barn ska utsättas för tvång känns självklart men Mark berättar hur ett inslag han nyligen hörde fick det att skära i hans hjärta. – Jag hörde på radion om hur barn som ingått barnäk-tenskap innan de kommer till Sverige inte får hjälp av våra myndigheter. De menar att det redan har skett så dessa barn ger man upp och offrar på nån slags bekvä- mlighetsaltare för att vi inte har några direkta rutiner.

Han har en röst som känns igen och som sprider värme. Mark Levengood, folkkär programledare, författare och en mycket stolt Unicef-ambassadör som kämpar för att alla barn ska få den barndom de har rätt till.

” Jag är realistiskoch drömmer i små steg.

Kreativiteten är en muskel som förtvinar om vi inte använder den.

En värld där allt är möjligt

Gloria Nr 2 2016 9

Vi är alla Guds barn som har olika behov och olika vil-jor. Finns det möjlighet för oss alla att mötas i kyrkan på allas villkor och längtan?

Med tre egna barn har jag ofta fått kämpa med att få med barnen till olika kyrkliga sammanhang. Ofta säger de: ”Det är tråkigt, jag orkar inte sitta still, när är det färdigt?” Ofta kände jag att barnen störde för att de inte satt still, eller att de pratade för högt. Det hände dock att någon kom fram efter gudstjänsten och tyckte att det var roligt, mer levande, när det var med barn i gudstjänsten. Det värmde och gjorde att jag tog med mig dem fler gånger.

Vad kan vi göra för att barnen och även vuxna ska tri-vas i kyrkan och känna gemenskap? Min dröm är en öppen kyrka där alla får plats, där man kan känna sig delaktig om man vill eller sitta tyst om man vill.

Dagens samhälle gör det ju inte lättare eftersom det finns en uppsjö av aktiviteter att välja mellan typ hela tiden. Därför tror jag att kyrkan har och kommer att få en allt viktigare roll i samhället eftersom alla är väl-

komna, ingen blir utslagen eller uppleva att de inte du-ger. Det finns också ett lugn i kyrkan som både barn, ungdomar och vuxna kanske saknar i all stress och hets som finns idag. Jag tycker att kyrkans uppgift ska vara att verka för att barn känner sig sedda och viktiga. Att de duger som de är och att de inte behöver prestera något för att bli älskade.

Gud vet vad jag heter, Gud vet var jag bor, han vet vad jag tänker och han vet vad jag tror.Gud hör när jag sjunger, Gud hör när jag ber, han vet när jag gråter och han vet när jag ler.Gud glömmer oss aldrig, Gud finns hos oss här, han älskar oss alla just precis som vi är.

Nya barnpsalmboken 132

Charlotte Dahlbäck, församlingspedagog

I en god värld skulle inget barn stoppas av tvång, un-dernäring eller övernäring utan få möjlighet att utveck-la sin kropp, sitt intellekt och sin begåvning utifrån sina förutsättningar. Mark menar att det är viktigt att vi ger barn verktyg så att de bland annat kan lära sig att läsa och skriva. Språket är nyckeln för att motverka utan-förskap och utveckla sina tankar och barns tankar är något vi vuxna skulle behöva lyssna till och lära oss av. – Jag är ingen romantiker och tror inte att barn bär på nån särskild sanning utan det jag tror vi kan missa om vi inte lyssnar till barnen är lekfullheten och kreativite-ten och känslan av att allt är möjligt. Kreativiteten är en muskel som förtvinar om vi inte använder den. Vi vuxna känner oss ofta låsta men fängelset är vår egen hjärna. Vid varje ögonblick i livet kan vi välja att gå till vänster eller höger, och kanske inte ta till vänster för att vi alltid brukar det.

barns tankar och sätt att uttrycka sig är något Mark ta-git fasta på i två omtyckta böcker: Gamla tanter lägger inte ägg och Gud som haver barnen kär har du någon ull. För honom är dessa böcker något av ett mirakel och han är själv lite förvånad över den framgång böckerna fått. Han hade precis avslutat ett barnprogram när han satt tillsammans med sin vän Unni Lindell och samta-lade om hur roligt det varit att intervjua barn i pro-grammet. En idé föddes, arbetet med en bok startades och det tog inte lång tid förrän den första boken var publicerad. När de, kort därefter, arbetade med den an-dra boken ringde förläggaren och berättade att trycket var enormt efter den andra boken.

När den sedan publicerades såldes den i över en miljon exemplar och är den mest sålda boken i Sverige efter Bibeln. – Jag tror att vuxna tycker om böckerna för att de kän-ner igen sig och minns sina egna barns härliga tankar plus att det är en älskad genre, säger Mark som är väl-digt stolt över böckerna.

Idag är Mark själv pappa och det viktigaste för honom som förälder är att hans barn förstår att de är villkors-löst älskade, att hans kärlek inte är kopplad till någon prestation. – Jag kan vara arg och ledsen på dem men älskar dem aldrig mindre för det. Jag tror också att det är viktigt att man förser barnen med en trygghet. De här reglerna gäller i vår familj och inom de reglerna är du fri att leva och vara. Under sina resor till barnhem runt om i värl-den har Mark upplevt att där det finns ett fungerande regelverk och där det finns kärlek kan en barndom se väldigt olika ut och ändå vara en bra barndom.

Text: Sara Andersson

FAKTA / UnICEF

Unicef, förkortning av United Nations Children’s Fund. Organisationen lyder under FN:s ekono-miska och sociala råd. Utgår från FN:s konven-tion om barnets rättigheter, även kallad Barnkon-ventionen. Läs mer: www.unicef.se

Ord på vägen

Foto

: Ste

llan

Her

ner

10 Gloria Nr 2 2016

I sommar får barn på ett spännande och lekfullt sätt gå på upptäcktsfärd i Öjeby kyrkstad. De får ett vik-tigt uppdrag att hjälpa Öjeby kyrkas kyrkråtta, Smu-lan, som har tappat bort sina vänner. Vännerna, Fli-san, Pricken, Nosis och Tofsen gömmer sig någonstans i kyrkstaden och med hjälp av en karta får barnen fritt upptäcka kyrkstaden. Kanske vill vuxna också vara med och det är okej, om de får för barnen.

Sedan flera år har Piteå församling sommaröppet i kyrkstaden med bland annat guidning och café med våffelservering. Piteå församling vill arbeta med barn i fokus och därför ska det kännas självklart för barn att vara i kyrkan och kyrkstaden. Därför ville vi skapa något som riktar sig specifikt till och för barn.

Så ta med dig dina barn, barnbarn, vänner och bekanta och gå på upptäcktsfärd i Öjeby kyrkstad i sommar.

Sommarens öppettider är 29 juni - 5 augusti vardagar kl. 10.00-19.00. Välkommen!

Text: Sara Andersson

Gå på äventyrsjakt och hjälp Smu-lan hitta sina vänner Flisan, Pricken, Nosis och Tofsen som gömmer sig i kyrkstaden.

Gloria Nr 2 2016 11

Hjälp Smulan

Nyhet

Illus

trat

ion

Smul

an: S

ara

And

erss

on /

Illu

stra

tion

Kyrk

kart

a: G

TC P

rint

Uppdrag Hitta Smulans fyra vänner: Flisan, Pricken, Nosis och Tofsen som gömmer sig någonstans i kyrkstaden.

Hur?Ta hjälp av kartan som du kan hämta i Öjeby kyrka och ge dig ut på en upptäcktsfärd i kyrkstaden. Kan-ske gömmer de sig i det gamla fängelset, i kyrktor-net, i kyrkstuga nr 48 eller någonstans i museet?

DiplomNär du hittat Smulans alla vänner skyndar du tillbaka till kyrkan och berättar. Smulan kommer då säkert att bli jätteglad och ger dig ett diplom för din duktiga och modiga insats.

En kyrka som sätter barnen främst. Det är vad Maria Berglund, stiftspedagog, arbetar för. Svenska kyrkan ligger i framkant med att lyssna till barns behov samtidigt som det finns utmaningar.

barn - en självklar del av kyrkan

Vi behöver lära oss mer av barn. En viktig utgångs-punkt för Maria Berglund i arbetet som stiftspedagog. Hon arbetar för att stötta församlingarnas verksamhe-ter när det gäller barn och familj. Arbetet inriktar sig på barn i åldrarna 0-18 år, men framförallt yngre barn.I grunden handlar det om att göra barn till en själv-klar del av kyrkan, i verksamhet såväl som i gudstjänst. Men lika viktigt är förstås hur kyrkan kan möta barns behov i samhället. – Vi vet att barn och familjer är stressade och då är det viktigt att ställa frågan: Hur kan kyrkan möta dessa behov och möta människor? Hur kan vi arbeta för att motverka stress? säger Maria.Svenska kyrkans arbete med barn och ungdomar syns framförallt i vardagsverksamhet. – Svenska kyrkan är framstående med föräldra- och barngrupper, sådant tilltalar många oavsett om man är

medlem eller inte. Svenska kyrkan har även juniorer, miniorer, familjegudstjänster och barnkörer – sådant kan vara väldigt välbesökt.

Trots välbesökta verksamheter finns i Svenska kyrkan också en rotad tradition i framförallt gudstjänsterna. – Med just gudstjänsterna finns en viktig utmaning: att tydligare utgå från barnet, säger Maria.Gudstjänsten kan vara starkt präglad av en bestämd ordning, ett upplägg där barnen inte alltid ryms.– Det är viktigt att vi inte alltid tänker att vi ska göra något för barnen, utan tillsammans med barnen. Barn har rätt till kyrkan lika mycket som vuxna. Överlag tycker Maria att Svenska kyrkan blivit bättre på att inkludera barn i gudstjänst genom att låta dem agera, tända ljus eller be en bön. Att för vissa gudstjäns-ter samla en specifik grupp, exempelvis konfirmander,

Maria Berglund tillsammans med kompisen Kalle,

en docka som följt med henne i flera år.

12 Gloria Nr 2 2016

kan vara bra, men samtidigt önskar Maria att guds-tjänster inte ska få särskilda etiketter som ungdoms-gudstjänst eller konfirmandgudstjänst. – En gudstjänst ska vara möjlig för alla att vara med på. Barnen ska få finnas i kyrkorummet utan att bli place-rade längst bak i kyrkan. I många kyrkor finns barnpå-sar med leksaker, det sänder signaler om att barnen är sedda.

Svenska kyrkan är, trots utmaningen med att utifrån ett barnperspektiv utveckla gudstjänsten, en föregång-are, menar Maria.– Alla beslut som tas i församlingar, stift och på natio-nell nivå ska föregås av en barnkonsekvensanalys. Beslutet togs november 2012 av kyrkomötet, Svens-ka kyrkans högsta beslutande organ, och innebär att alla beslut som tas av förtroendevalda ska genomgå en barnkonsekvensanalys. En barnkonsekvensanalys handlar om att analysera vad det möjliga beslutet får för effekter för barn under 18 år. Analysen är i grunden en kartläggning om hur barns situation ser ut i försam-lingen. Vad finns det för statistik och hur mår de? Hur har de det socialt? Utifrån en beskrivning görs sedan en analys som ligger till grund för beslutet.– Men det är också viktigt att arbetet som pågår varje dag har ett barnperspektiv. När vi talar om barn tänker vi ofta yngre barn, men barn i vårt land är alla under 18 år så skillnader mellan åldersgrupperna är stora.– Det handlar hela tiden om barnet, inte barnen. Vi vuxna tror ofta att vi vet vad barn tycker och hur de tänker, men det vet vi inte. Det är skillnad på barnper-spektiv och barnets perspektiv.För att Svenska kyrkan ska fortsätta prioritera barn och ungdomar tycker Maria det är viktigt att våga frå-ga barnen vad de vill, och lita på att de har kloka saker att komma med. – Det är viktigt att barn får känslan av att man kan vara den man är i kyrkan. Att man får prata om det som händer, men också livet, tron och Gud.

Hur står sig Svenska kyrkan i förhållande till andra organisationer?– Svenska kyrkan är tidig när det gäller att beslut först ska utgå från en barnkonsekvensanalys. Svenska kyr-kan har ett förhållningssätt att vara stolt över, men det finns förstås en del i bagaget som behöver ses över.

För att förstärka barn och ungas upplevelser av kyr-korummet arbetar Svenska kyrkan nu med satsningen ”Medvetandegöra liturgin i och upplevelsen av kyr-korummet”. Satsningen vill ge boende i församlingar möjlighet att upptäcka kyrkorummet på nya sätt, men framförallt är målet att göra kyrkorummet levande för alla åldrar. Från Piteå församling deltar Kyrkans Unga onsdagsgruppen, en grupp för ungdomar med särskilda behov. Gruppen har bland annat fått i uppdrag att be-söka Piteå kyrka vid tre tillfällen för att med kamerans hjälp iaktta, reflektera och gestalta.– Målet är att bjuda in barn och unga till kyrkan och att göra kyrkan till deras, ge dem en känsla av att här kan jag vara. Mycket med kyrkan handlar om tradition och historia, inte bara om kristen tro. Genom den här satsningen får barn och unga möjlighet att lära känna kyrkorummet på ett nytt sätt.

Text och foto: Magnus Borg

FAKTA / MARIA bERGLUnD

• Stiftspedagog i Luleå stift sedan 2004. • Har tidigare arbetat inom församling i

Svenska kyrkan och i EFS. • Som stiftspedagog möjliggör Maria Berg-

lund möten och utbildningar om verksam-het för barn 0-18 år.

• Regelbundna kontakter med församlingar i Luleå stift sker bland annat genom olika referensgrupper och arbetsgrupper.

FAKTA /bARn I KYRKAn

• Barn har en särskild ställning genom evangeliet om Jesus och barnen (Mark. 10:14).

• I Kyrkoordningen, regelverket för Svenska kyrkan, uppmärksammas barns betydelse på olika sätt, men framförallt genom formuleringen ”I kristen tro intar barnen en särställning och de behöver därför särskilt uppmärksammas i Svenska kyrkans verksamhet.” Från första avdelningen: Svenska kyrkan som evangelisk-lutherskt trossamfund.

• Svenska kyrkan utgår från Barnkonventionen om bland annat barns lika rättigheter och rätten till yttrandefrihet.

• Satsningen ”Medvetandegöra liturgin i och upp-levelsen av kyrkorummet” är en del av ett större projekt, Dela tro – dela liv, som handlar om tros-frågor. Medverkar i satsningen gör Luleå stift och Lunds stift. Satsningen vill undersöka hur liturgi, pedagogik och kyrkorum samverkar i en menings-skapande process för gudstjänstbesökare.

Gloria Nr 2 2016 13

Att barn och unga är viktiga syns tydligt i Piteå församlings arbete. Från den allra första tiden till ung-domsåren som lutar mot vuxen ål-der – församlingen finns med längs vägen.

För de allra yngsta barnen finns dopet, en omfamning i gemenskap och hyllning till livet. När det kommer till verksamheter finns i Piteå församling en stor bredd. I stort sett alla barn- och ungdomsverksamheter är kost-nadsfria.

Dockteater, jul- och påskdraman och bibeläventyr är gestaltningar av olika bibliska berättelser och äger i de flesta fall rum i församlingens kyrkor eller i klassrum. Då får barn ta del av berättelserna. För barn i skolålder finns olika scoutgrupper. Dessa leds ofta av volontärer som gör en viktig insats. I Infjärdens kyrka finns sedan 2007 Läxhjälpen för elever på mellanstadiet. Även där gör frivilliga en betydande insats i att möta barn och hjälpa dem med deras läxläsning.

I frågor om död och sorg möter Piteå församling alla femteklassare varje år. Död och sorg är en verksamhet som lyfter frågor om begravning, avsked och saknad och där barn får uttrycka sina tankar. I skolverksamhe-ten möter Piteå församlings pedagoger unga i klassrum-men. Då står frågor som ”Hur är jag en bra kompis?” och ”Vad kan jag göra för att motverka mobbning?” i fokus. Församlingen har god kontakt med skolor i för-samlingens geografiska område.

Konfirmandverksamheten når över 100 ungdomar varje år. Lägerresa till Göteborg, konfirmation på vin-terhalvåret, konfirmation för ungdomar med särskilda behov och konfirmation på teckenspråk är församling-ens utbud. Konfirmandtiden är en tid för gemenskap och för många ett minne för livet. Kyrkans Unga träf-fas måndags- och onsdagskvällar i Kyrkcenter för att umgås och ibland håller de i andakter. Gruppen som träffas onsdagskvällar riktar sig till ungdomar med sär-skilda behov.

Möten med barn sker också när livet är som svårast. Piteå församling har möjlighet att återkommande ar-rangera sorgegrupp för barn som förlorat föräldrar. I alla dessa möten arbetar församlingen för att vara när-varande och lyfta barn och unga till att våga lyssna på den inre rösten. Den som säger: Du är viktig.

Text: Magnus Borg

Fotnot: Du kan även döpas i vuxen ålder.

Liten men viktig

ungd

omskväl

lar

barnkör

14 Gloria Nr 2 2016

verk

sam

het

i pit

eå f

örs

amli

ng

Hös

ten

20

16

Läs mer i Höstfoldern!

Foto

: Ann

a-Le

na N

ilsso

n,

Mag

nus

Aro

nson

, Ale

x &

Mar

tin/

IKO

N.

dock

teater

ungd

omskväl

lar

barnkör

Gloria Nr 2 2016 15

Mehdi Awees– Jag levde inte här men jag kommer ihåg att jag brukade vara ute och spela fotboll med mina kompisar. Man hade kanske inte de finaste sakerna som man har nu till exempel, men fotbollsspelandet med mina kompisar är det jag kommer ihåg mest.

Jakob Eriksson– Piteå summer games, helt klart. Vi vann med 2-0 mot argentinska Tokoman vilket var jät-testort för oss.

Sara Kåhrström– Jag kommer ihåg att vi, barnen på kvarte-ret, hade så kul när vi spelade Bollen i burken, Röda vita rosen och då var liksom alla barnen med. Det var så spän-nande!

Jonathan Eriksson– Jag vet inte riktigt, men kanske när vi kom trea med fotbollslaget i Umeåcupen

Enkä

t oc

h fo

to: G

usta

v Pe

kkar

i/St

röm

back

asko

lans

sam

hälls

prog

ram

med

med

iein

riktn

ing

Vilket är ditt bästa barndomsminne?

Jennifer Gustafsson– När vi flög ett mini-flygplan över Piteå mitt under Piteå dansar och ler.

café syrenbersånCaféprogram med andakt i syrenbersån vid Kyrkcenter.6 juli: Sång och musik med Musik- och dansskolan. 13 juli: Jenni Lindberg från Love life, en organisation som stöttar utsatta barn i Ghana.20 juli: ”I tid och rum”. Musikprogram med Ylva Anders-son och Karolina Sandström.

havsbadskyrkanHavsbadskyrkan är öppen onsdagar och söndagar mellan kl. 16.00–21.00 under perioden 1 juli-31 juli. Servering alla dagar. Mässa eller andakt varje söndag kl. 19.00. Läs mer på: www.havsbadskyrkan.se

kyrkmarknad i öjeby kyrkstad1 juli – 3 juli. På kyrktorget finns hamburgare, kaffe och fika till försäljning. Behållningen går till Svenska kyrkans internationella arbete. Program se hemsida.

musik i sommarkväll27-31 juli är det folkfest i Piteå med Piteå dansar och ler. Välkommen att besöka Piteå kyrka som håller öppet med Musik i sommarkväll. Fri entré båda kvällar. Fredag 29 juli kl. 19.00: Konsert med folkmusikgruppen Jaerv. Lör-dag 30 juli kl. 19.00: Konsert med Lars Långströms kvin-tett. En härlig swingkonsert med blandad repertoar!

piteå summer games1-3 juli. Svenska kyrkan är med som en av många arrang-örer i Mixed Zone. Kyrkans bidrag är pyssel, sång, rytmik för barn och tipsrunda för både barn och vuxna.

rönnskärsdagenSöndag 10 juli kl. 11.00 hålls gudstjänst i Rönnskärs ka-pell med Lars-Åke Andersson och Maria Gustafsson. Efter gudstjänsten allsång vid fyren kl. 12.00.

sommarmötenMöten i sommartid med musik och gemenskap. 19 juni kl. 18.00 Gråträsk kapell, med Mats Björk och Rainer Lind. 26 juni kl. 11.00 Svensbylijda, med Lars-Åke Andersson och Rainer Lind. 10 juli kl. 11.00 Rönnskärs kapell, med Lars-Åke Andersson och Maria Gustafsson. 21 augusti kl. 18.00 Gråträsk kapell, med Mats Björk och Rainer Lind.

Händer i sommar

I sommar fortsätter arbetet med att förbättra grusgångarna på Öjeby kyrkogård, ett arbete som inleddes 2015. Sommarens arbete utförs på kyrkogårdens centrala område, i närheten av urnlunden. Arbetet handlar om att befintliga grusgångar som är belagda utan förstärkningslager kommer att grävas ur och förstärkas innan ny grusbeläggning läggs på.– Vi ber om överseende med eventuella olägenheter arbetet kan medföra, säger Stefan Lindgren, kyrkogårds- och fastighetschef.

Grusgångar förbättras

Läs mer i Höstfoldern!

Foto

: Ann

a-Le

na N

ilsso

n,

Mag

nus

Aro

nson

, Ale

x &

Mar

tin/

IKO

N.

Gloria frågar Strömbackaskolan

Vi vann!Vi vill härmed gratulera vinnarna i korsords-tävlingen i Glorias senaste nummer:1:a pris Inger Nilsson2:a pris Irene Öberg3:e pris Carina Oscarsson

Ta chansen och vinn:1:a pris Överraskning från Rabarber2:a och 3:e pris Fairtrade-produkterVinnarna presenteras i nästa nummer av Gloria samt på vår hemsida. Korsordstävlingen är till för alla förutom församlingens anställda och förtroendevalda.

Rätt svarSkriv ner det du får fram i de gula rutorna. Ditt svar vill vi ha senast 31 augusti 2016.Maila: [email protected] till Piteå församling, Nygatan 23, 941 31, PiteåMärk kuvertet med ”Korsord”

Facit Nr 1, 2016

Dopet - gåva för livetDopet bär med sig ett löfte om att Gud är med under livets alla dagar oavsett om du bärs fram som ett litet barn, kliver fram som tonåring eller kommer som vuxen. Dopet är en gåva till dig. I ett kommande nummer av Gloria kommer vi att ha tema Dop.

”Du vet väl om att du är värdefull, att du är viktig här och nu att du är älskad för din egen skull, för ingen annan är som du...” (Psalm 791)

Foto

: Lou

ise

Hed

berg

/IK

ON