Glitter & glädje

Landstinget har fått sin första elbil sidan 6

Stig fick Spader — en ny fyrbent vän sidorna 10–11

Hon är filmpoolens nya ansikte sidorna 16–17

GäStkrönikören karin millgård

”Att få fokusera på utveckling och förbättring, det är inspirerande.”

tidningen för personalen vid norrbottens läns landsting

Nummer 5, 2012

tema: landstingets veteraner – sidorna 7–9

Glitter & glädjeden stora festen för 25-årsjubilarer och nyblivna pensionärer

2 landstingstidningennummer 5 • 2012

VÄLKOMMEN

LaNdstiNgstidningen

iNNEhåLL� nummer 5, 2012

Landstingstidningen är en personaltidning producerad vid informationsenheten, norrbottens läns landsting. Den utkommer med sex nummer per år och har en upplaga på 10 500 exemplar.

Landstingstidningen på webben: nll.se/landstingstidningen

PostaDress: Landstingstidningen, Box 868, 971 26 Luleå

BesöksaDress: kulturens hus, skeppsbrogatan 17, Luleå

ansvarig utgivare: anna källström, informationschef

reDaktör: ulrika englund0920-28 43 64, 070-32 55 [email protected]

grafisk form: tor-arne moe, moe media aB

omsLagsfoto: sofia Wellborg

PressLäggning: 13 december 2012

ÅrgÅng: 40

nästa nummer: 23 februari 2013

teknisk ProDuktion: Daily print

innehållet i Landstingstidningen får gärna citeras om källan anges.

norrbottens Läns Landsting, nLL, har till huvuduppgift att erbjuda länets cirka 249 000 invånare hälso- och sjukvård samt tandvård. Lands-tinget arbetar även med regional utveckling inom kultur, utbildning, näringspolitik och kommunikationer.

nLL bedriver verksamhet vid fem sjuk-hus, 33 vårdcentraler, 26 tandvårds- kliniker och fyra tandvårdsannex.

Landstinget är en av länets största arbetsgivare med drygt 7 000 an-ställda. Bland dessa finns cirka 700 läkare och 2 200 sjuksköterskor. 500 personer arbetar med tandvård, 420 med teknik, 100 med socialt och kurativt arbete, 75 med kultur/turism och 700 med administration.

medelåldern hos de anställda är 47 år. andelen kvinnliga medarbetare utgör 80 procent av personalen.

det brukar sägas att den som vill få en överblick av vad som händer i landstinget ska ta del av lands-tingsdirektörens rapport till landstingsstyrelsen. Det stämmer, där finns mycket matnyttigt om vad som är på gång och vad som hänt, beskrivet på ett sakligt sätt.

Men vill du ha mer must och märg ska du i stället bläddra till sidan 16 och läsa spalten med Dagens ros. De korta inläggen ger en bild av vad som pågår i Norr-bottens läns landsting, dygnet runt, året runt.

Denna gång uppmärksammas bland annat det palliativa teamet på avdelning 43 på Sunderby sjukhus som gjorde stor skillnad för Elsy-Maj och hennes närstående. Tomas i Pajala som bjöd på kanelbullar får en ros, liksom Jussi som hjälpte till när hjärtövervaken på akuten havererade. Rosor får även tjejerna som putsade föns-ter och avlägsnade en död fluga. En blandning av stort och smått, vardag och dramatik, om vartannat.

Många fler ”rosor” finns att läsa på landstingets interna webb, varifrån vi hämtar dem som pub-liceras i Landstingstidningen. Jag blir emellanåt rörd när jag tar del av den uppskattning och tacksamhet som medarbetare delger varandra och som patienter och deras anhöriga framför till vårdpersonalen. Och är det så konstigt egent-ligen? Ibland behöver vi få till oss

sådant som är snällt och fint också, i ett samhälle där kritik och hårda ord sköljer fram i det offentliga rummet.

årets stora fest skildrar vi med hjälp av mingel-bilder. I slutet av november samlades 240 finklädda jubilarer på Pite havsbad för att bli avtackade, anting-en för att de arbetat 25 år i landstinget eller för att de

gått i pension. Under detta år har 209 landstings-anställda slutat, människor som lämnar många

minnen efter sig.Fler nedslag i verkligheten ska serien

Bilden av ett jobb bidra till, har vi tänkt. Den bygger på att ni läsare skickar in fotografier från er arbetsplats. Belöningen: biobiljetter

eller trisslotter. Läs mer på näst sista sidan.

Julen står för dörren. Jag önskar er en vacker en och hoppas att ni får tid till sådant som är viktigt i era liv.

uLrika engLund, redaktör för

Landstingstidningen

PS: Så här i juletider vill jag passa på att skicka en egen Dagens ros-hälsning till alla er läsare. Tack för tips, tack för synpunkter på tid-ningens nya utseende och tack för att ni ställer upp när vi vill ha med er i spalterna!

Dagens ros – mermust och märg

nya divisioner formas 4–5Landstinget ser över sin organisation. tanken är att division närsjukvård och division Länssjukvård ska införas redan om ett år. Den 30 januari 2013 ska ärendet upp till beslut i lands-tingsstyrelsen.

Miljövänligt fordon testas 6i höst har landstinget satsat på en elbil, en renault som an-vänds för hjälpmedelstransporter i Luleåområdet. framöver kan det bli aktuellt med fler elbilar till tätorterna, men först ska testet som nu pågår utvärderas.

gemensamt firande 7–9fanfarer, fartfylld underhållning och en trerättersmiddag. i slutet av november var det dags för landstingets gemen-samma jubileumsfest, den 13:e i ordningen.

Hjärnskadade i studie 12många patienter med traumatisk hjärnskada kan ha nedsatt psykisk hälsa långt efter att de blivit fysiskt bättre. svårast är det för dem som saknar arbete och familj. Det visar en lång-tidsuppföljning som forskaren Lars Jacobsson gjort.

tandvård på flera språk 20folktandvårdens klinik i karesuando erbjuder tandvård till både svenskar och finländare. Det lyckade samarbetet över nationsgränsen fyller tio år i år, något som firats med både sång och tårta.

dessutom:sen sist 5gästkrönikören 13På gång 14Dagens ros 16

nytt om namn 17krysset 18Doktor Warg kåserar 19Bilden av mitt jobb 19

LaNdstiNgEt�för�25�år�sEdaN�... ...�Och�för�10�år�sEdaN�

Liten och stor, ung och gammal. när Landstingets mo-tionsklubb i Piteå ordnar skidtävling kan alla vara med. Lmk-klassikern är ett bland många arrangemang av den alerta motionsföreningen. På bilderna syns, från vänster, sven Björkhed, olof Lidström och Bo rönnholm samt ingegerd karlsson. � Ur�Landstingstidningen�nr�3/1987

Hela 200 av de 800 anställda vid Piteå älvdals sjukhus röker. nu stängs samtliga rökrum på sjukhuset, samti-digt som försäljningen av cigaretter i cafeterian läggs ner. Beslutet har mötts av stor förståelse bland de an-ställda, erfar sjuksköterskorna monica Pudas och ulla roslund. Ur�Landstingstidningen�nr�3/2002

10Hunden som hjälpmedel

3landstingstidningennummer 5 • 2012

nytt patienthotell i sunderbyni oktober togs det första spadtaget för det nya patienthotellet vid sun-derby sjukhus. Hotellet blir fyra vå-ningar högt och innehåller 70 rum, varav fyra är familjerum. Det ska vara bemannat dygnet och året runt med vård- och servicepersonal. Hotell vistet beräknas stå klart 2014. Byggkostnaden är cirka 150 miljo-ner kronor.

Sex tandsköterskorunder begynnelselöneni förra numret av Landstingstid-ningen fanns en uppgift om att läg-sta lönen för tandsköterskor i norr-bottens läns landsting är 19 800 kronor i månaden. Det stämmer inte. Begynnelselönen är 19 800 kronor i månaden men sex tand-sköterskor ligger under den sum-man. Den lägsta lönen idag är 18 686 kronor. enligt landstinget är målsättningen att ingen tandsköter-ska ska ligga under begynnelse- lönen efter nästa års lönerevision.

drygt 700 läkare, sjuksköterskor och undersköterskor utbildas för att bli bättre på att tidigt identi-fiera och behandla svårt sjuka patienter på vårdavdelningar.

— det här kan rädda liv, säger ann-Charlotte Högström, inten-sivvårdsläkare i sunderbyn.

år 1998 visade en studie i Storbri-tannien att mer än hälften av de svårt sjuka patienter som anlände till inten-sivvårdsavdelningen inte hade fått till-räckligt bra omhändertagande på vårdavdelningen dagarna före. Ut-bildningskonceptet Alert (Acute life-threatening events, recognition and treatment) utvecklades och har sedan dess spridits till många länder, däri-bland Sverige. På Sunderby sjukhus håller tre läkare och sex sjuksköter-skor från intensivvårdsavdelningen, Iva, i utbildningen.

Hittills har 320 personer deltagit i endagskursen, där teori blandas med praktiska övningar och diskussioner. Fram till maj ska ytterligare 400 perso-ner utbildas. Därefter kommer regel-bundna ”uppsamlingsheat” att ordnas.

i kortHet går Alert ut på att perso-nal på vårdavdelningarna ska bli säk-rare på att förutse, identifiera, före-bygga och behandla svikt av de vitala organen hos patienterna. Utifrån bok-stäverna ABCDE bedöms bland annat luftväg, andningsfrekvens, cirkula-tion, vakenhetsgrad och tempe-ratur. Ett annat hjälpmedel är skattningsskalan Mews (Modi-fied early warning score), där sex parametrar poängsätts.

– Syftet med Alert är dels att ”mota Olle i grind” genom att hotande organsvikt uppmärk-sammas och behandlas i ett tidigt skede. Dels att de patienter som trots adekvata åtgärder ändå försämras, ska komma till intensiv-vårdsavdelningen i tid. En annan mål-

Alert räddar liv

Tryggare personal med Mig-stödetinfektionsavdelning 35 var först ut med att låta all personal ut-bilda sig i alert. nu har de till-gång till den mobila intensiv-vårdsgruppen, Mig.

— Vi känner oss mycket tryg-gare, framför allt under jourtid, säger sjuksköterskan Viktoria kristoffersson, koordinator.

infektionsavdelningen på Sun-derby sjukhus får ofta ta emot svårt sjuka patienter.

– De kan fort försämras och bli intensivvårdsmässiga. Tidigare har vi upplevt att det varit svårt och tagit tid att få patienter till intensiven. Vi har först fått kalla på medicinjouren som sedan kanske kallat på narkosläkaren.

I och med Alertkonceptet använder de sig nu av Mews för att skatta hur patienten mår och avgöra hur ofta kontroller ska göras.

Om de åtgärder som sätts in inte hjälper kallar de på läkaren och sjuk-sköterskan i den mobila intensivvårds-gruppen.

– Patienten kanske inte behöver flyttas till intensiven, men vi får adek-vata råd. När så behövs blir det en snabbare överflyttning till intensiven.

Enligt Viktoria Kristoffersson är det sällan kompetens som är problemet på infektionsavdelningen, däremot resur-ser.

– En svårt sjuk patient kan behöva en tätare tillsyn än vi klarar på den bemanning vi har. Alert och Mig har gjort det enklare för oss att få gehör för det, vilket känns skönt.

Att samtliga sjuksköterskor, under-sköterskor och läkare på avdelningen gått samma utbildning är en stor för-del, anser hon.

– Alla vet vad som gäller och arbe-tar utifrån det.

”alert innebär en ökad trygg-het för oss på infektionsav-delningen”, säger sjuksköter-skan Viktoria kristoffersson.

sättning är att etiska diskussioner ska tidigareläggas, som vårdnivå och eventuella behandlingsbegränsningar, säger Ann-Charlotte Högström.

när all personal på en vårdav-delning utbildats erbjuds en dygnet-runt-service kallad Mobil intensiv-vårdsgrupp, Mig. Det innebär att en läkare och sjuksköterska från Iva vid behov kommer och bedömer en patient på en vårdavdelning. Det sker alltid tillsammans med patient-ansvarig läkare och sjuksköterska.

Mig kan föreslå stabiliserande åtgärder eller att patienten omedel-

bart bör flyttas till intensivvårds-avdelningen. I samråd med

patient/anhöriga och den patient-ansvariga läkaren ska även lämplig vårdnivå diskuteras.

På andra håll i världen har liknande satsningar lett till ett minskat antal

hjärtstoppslarm och minskad dödlig-het på sjukhuset.

i sunderbyn Har en enkät gjorts innan införandet av Alert och Mig, en undersökning som ska följas upp när verksamheten är igång.

Sjuksköterskorna Anita Johansson och Kristina Drugge är två av utbildar-na. De berättar att deltagarna uttryckt att de fått en ökad förståelse för hur Iva-personalen arbetar, där ”organ-funktionstänket” är det primära.

Samtidigt ger satsningen intensiv-vårdsavdelningens medarbetare kun-skap om vårdavdelningarnas förut-sättningar.

– Men de stora vinnarna är patien-terna. De ska kunna känna att de är i goda händer, oavsett på vilken avdel-ning på sjukhuset de hamnar, säger Anita Johansson.

u L r i k a e n g Lu n d

BLaNdadE�grUPPEr.�iva-personalen utbildar 20 personer vid varje kurstillfälle. Från vänster anita Johansson, katarina Lindgren, kristina drugge, Martina Wikström och ann-Charlotte Högström. foto: maria ÅsÉn

skattningsskalan Mews används för att bedöma patien-ternas tillstånd.

Hotell Vistet ska byggas på grönytan utanför restaurangen. Första spadtaget togs av arvid Cedergren, skan-ska, projektchef, tillsammans med landstingsrådet kent Ögren. foto: kJeLL öBerg

stafettläkarnaska bli färrenorrbottens läns landsting vill minska nyttjandet av bemannings-företag. för att klara det krävs både långsiktiga och kortsiktiga åtgärder.

enligt landstingsdirektören gun-nar Persson handlar ett minskat be-roende av inhyrd personal dels om att förbättra patientsäkerheten, dels om att förbättra arbetsmiljön för både läkare och övrig personal.

— vi behöver även kunna klara utbildningen av at– och st–läkare där handledning av ordinarie perso-nal är en förutsättning för kontinui-tet och bra resultat, säger han.

region norrbottenkan bli verklighetnorrbottens läns landsting har ansökt hos regeringen att från och med 2015 få status som regionkom-mun. i och med det skulle det regio-nala utvecklingsansvaret tas över från länsstyrelsen. kommunförbun-det ställde sig i våras bakom ansö-kan och nu har fullmäktige i samt-liga kommuner ställt sig bakom att norrbotten blir en regionkommun på samma sätt som skåne, Halland, västra götaland och gotland. om regeringen bifaller ansökan blir region norrbotten en direktvald församling med beskattningsrätt och det sammanhållna ansvaret för såväl hälso- och sjukvård som regional utveckling.

landstingstidningennummer 4 • 20124

Pendeln svängde 180 grader. nu svänger den tillbaka men vi vill låta den stanna på mitten i stället. Vi tar med det gottaste från de två se-naste organisationerna.

Landstingets nuvarande divi-sionsorganisation försvinner. tanken är att division närsjuk-vård och division Länssjukvård ska införas redan om ett år.

— en ny resa har börjat. Många frågor återstår att lösa — det gäller att vi landar rätt nu, säger utredaren bo Vesterlund.

efter 25 år med en geografiskt utformad organisation där sjukhusen fungerade som självständiga enheter, infördes år 2001 en organisation base-rad på divisioner. Divisionerna, som brukar liknas vid ”stuprör”, innebar att den lokala samordningen för-svann.

Nu väntar en kursändring där hel-hetssynen på patienten ska vara cen-tral. Föresatsen är att kombinera en lokal styrning kring sjukhusen med ett länsperspektiv, där varje specialitet omfattas av en länsstrategi. Det ska också finnas länsövergripande strate-gier för det akuta omhändertagandet, för distansöverbryggande tekniska lösningar och för kompetensförsörj-ning. Dessutom ska den förebyggande verksamheten förstärkas – landstinget ska bli bättre på att hjälpa befolkning-en att hålla sig friskare.

– Pendeln svängde 180 grader. Nu svänger den tillbaka men vi vill låta den stanna på mitten i stället. Vi tar med det gottaste från de två senaste organisationerna, säger Bo Vester-lund.

Han håller inte med om att lands-tinget valde fel väg för elva år sedan.

– Ett antal grundförutsättningar har ändrats. Det var klokt det lands-tinget gjorde 2001 och nu är det klokt att göra något annat.

den oMfattande närsjukvårdsut-redningen identifierade en rad utma-ningar. En är att norrbottningarna blir äldre och sjukare. En annan att medi-cinsk utveckling gör att allt mer kan göras för allt fler. En tredje att befolk-ningen och därmed skatteintäkterna minskar. Landstinget har dessutom

redan i dag svårt med rekryteringen av personer med rätt kompetens för att klara kraven på specialisering och medicinsk kvalitet.

Utredningen ledde till att lands-tingsfullmäktige i juni 2012 beslutade att genomföra närsjukvård. Sex delar pekades ut som nödvändiga för ett långsiktigt bra resultat, där en föränd-rad divisionsorganisation ingick som en punkt.

bo vesterlund Har utrett frågan och kommit med ett förslag. Under november har tankegångarna redo-visats vid möten på varje sjukhus.

– Vi vill ha en öppen process och uppmanar alla att komma med syn-punkter.

Han betonar att det just nu handlar om att välja väg – många stora och små frågor ska lösas senare. Exempel-vis är det ännu inte bestämt om diag-nostik och division Länsteknik ska kopplas ihop eller var ansvaret för den palliativa vården ska samlas.

– Det återstår att mejsla ut vilken bas- respektive spetsverksamhet som ska finnas vid varje sjukhus. Samtidigt ska division Länssjukvård detaljorga-niseras.

Men det brådskar att reda ut allt. I januari 2013 ska landstingsstyrelsen fatta beslut i ärendet och ett år senare, i januari 2014, ska den nya organisa-tionen införas.


faKta

tre viktiga områdenBo vesterlund lyfter fram tre orsaker till organisationsförändringen:

Den nationella kunskapsstyrningen har blivit starkare. ”sedan förra om- organisationen har landstinget gått från noll till tio nationella riktlinjer att följa, och det kommer fler. vi är tvungna att bli bättre på att implemen-tera ny kunskap.”

mycket av landstingets resurser går till en relativt liten del av befolkningen. ”något är fel när samma personer kom-mer till akuten gång på gång. vi måste få en organisation som klarar att fånga upp patienter med en sammansatt problematik.”

Brister i kontakten med kommu-nerna. ”De svårast sjuka äldre är en grupp som behöver mycket vård. för att möta deras behov och se hela människan måste landstinget förstärka samarbetet med kommunerna.”

försLag�tiLL�NY�OrgaNisatiON.�en division närsjukvård med fem lokala närsjukvårdsorga-nisationer bildas. i dessa ingår primärvård, internmedicin, rehabilitering, psykiatri och akut om-händertagande. i division Länssjukvård inryms områdena opererande, diagnostik och barn. Var

länsfunktionerna internmedicin, rehab/reuma och vuxenpsykiatri ska ligga är inte bestämt, de är därför streckade. Folktandvården, kultur/utbildning, service och Länsteknik utgör självständiga divisioner i förslaget.

”En ny resa har börjat”Landstinget ser över sin organisation

Landstingsdirektör & Bitr LT-dir

Div Närsjukvård Div Länssjukvård

Div Folktandvård

Närsjukvård Luleå/Boden

Närsjukvård Piteå

Närsjukvård Gällivare

Närsjukvård Kalix

Närsjukvård Kiruna

Opererande

Diagnostik

Barn

Länsfunktion Internmedicin

Div Service

Div Kultur/Utbildning Div Länsteknik

Länsfunktion Rehab/Reuma

Primärvård

Internmed-Basen

Rehab- Basen

Psykiatri-Basen

Akut omhändertagande

Länsfunktion Vuxenpsykiatri

Länsfunktion Internmedicin

Länsfunktion Rehab/Reuma

Länsfunktion Vuxenpsykiatri

i�gÄLLiVarE.�bo Vesterlund, tidi-gare chef för divi-sion Primärvård och för beställa-renheten, avslutar sin karriär i lands-tinget med att pre-sentera ett förslag till ny divisionsor-ganisation. turnén till länets sjukhus inleddes i gällivare (bilden) och avslu-tades i Piteå.

foto: krister Larsson


Klart med reklambyråavtalefter ett överklagande har dom i förvaltningsrätten fallit till landstingets fördel och ett nytt avtal med reklam- byråer gäller från den 3 december. Det är i första hand Plan sju kommunikation aB i Luleå som ska anlitas. om de inte kan ta uppdraget ska märkvärdig kommunikation tillfrågas. Yours kommunikationsbyrå är tredjehandsalter-nativet. vid behov av reklamtjänster, ta kontakt med in-formatören i divisionen/staben. Landstinget har även en intern grafisk produktion.

Det är inte tillåtet att köpa reklamtjänster av några andra företag för landstingets del i och med tecknandet av detta avtal.

teknikakuten – årets helpdeskteknikakuten har — i konkurrens med Handelsbanken, Lantmäteriet och konsultföretaget gDP — tagit hem sup-port institute awards 2012 vid en nationell it-konferens.teknikakuten vinner för att man har god tillgänglighet, en hög lösningsgrad i första linje support och mycket nöjda kunder. ur motiveringen: ”Teknikakuten�har�lyckats�skapa�en�unik�gemensam�fungerande�support�för�både�medicinsk�teknik�och�IT�och�har�blivit�en�förebild�för��andra�supportorganisationer”.�

förutom äran fick teknikakuten ett presentkort som ska gå till utbildning för gruppen.

träff med utlandsstuderandeDistriktsläkare kjell Larsson och personalspecialist marcus Claesson har deltagit i en träff med svenska läkarstuderande som läser utomlands. Läkarförbundets studerandeorganisation för utlandsstuderande stod bakom arrangemanget som ägde rum i krakow i Polen.

— arrangörerna hade sytt ihop ett mycket bra arrang-emang fyllt med föreläsningar, tid för mingel med poten-tiella arbetsgivare och trevliga kvällsaktiviteter som bjöd in till nätverkande och kontaktskapande, säger marcus Claesson.

Q-park vid landstingshusetsedan mitten av november över vakar Q-park parkerings-platserna vid landstingshuset och stadsvikens vårdcentral i Luleå. Besökare kan hämta gratis parkeringsbiljett i parke-ringsautomaten, som gäller i två timmar. vid längre besök hämtas ett parkeringskort i receptionen.

Pris till 1177.se1177.se har vunnit första pris i webbtävlingen ePiserver awards i kategorin ”Bästa webb offentlig sektor” och be-segrade därmed de tre andra finalisterna: Barnombuds-mannen, kulturhuset och riksdagen. ur motiveringen: ”1177.se�skapar�trygghet�genom�att�ge�råd�om�vård�dyg-net�runt.�Som�besökare�får�du�anpassad�regional�infor-mation�beroende�på�varifrån�du�surfar,�du�kan�hitta�och�jämföra�vårdmottagningar�i�hela�Sverige�och�använda��e-tjänster�för�tidsbokning�och�receptförnyelser."

Förändrade vårdavgifterfrån den 1 januari 2013 behöver inte barn och ungdomar under 18 år betala avgift vid besök i öppen hälso- och sjukvård, varken under kontorstid eller jourtid. för vuxna höjs där-emot vårdavgifterna med 30 kro-nor för läkarbesök i primärvård och specialiserad vård.

avgiften för sjukvårdande behandling höjs med 25 kronor från årsskiftet. avgiften i sluten- vård höjs också från 80 till 100 kronor per vårddag.

Förlängt i Vittangivittangi vårdcentral ska fortsätta att drivas på entrepre-nad. Landstinget förlänger avtalet med Praktikertjänst aB om att bedriva verksamhet vid vårdcentralen, inklusive ambulansverksamhet. som tidigare fastställs särskilda riktlinjer för verksamhetens inriktning årligen av lands-tingets Beställaravdelning. Den nya avtalstiden sträcker sig två år framåt från 30 april 2013.

sEN�sist…�nyheter från landstingets webb

tongångarna efter informations-mötet på gällivare sjukhus är för-siktigt optimistiska, i alla fall hos en del.

— Vi har tappat lite av kontak-ten med andra divisionstillhörig-heter på orten, främst primärvår-den. Jag tror att det här är ett steg i rätt riktning, säger roger adermalm, ambulanssjuksköter-ska.

när Mötet är över skyndar åhörar-na ut från aulan, iväg till väntande patienter eller andra arbetsuppgifter. Den vanligaste kommentaren är att det är för tidigt att säga något – det är svårt att förstå vad en förändring av divisionsorganisationen får för konse-kvenser för det dagliga arbetet. En medarbetare slår fast att förslaget är att likna vid kejsarens nya kläder – ingenting nytt. En annan säger: ”Det var verkligen på tiden”.

Monica Öje-malm, röntgen-sjuksköterska, tror inte att verksamhe-ten på hennes arbetsplats kom-mer att beröras i speciellt hög grad.

– Däremot kan man fundera på delaktigheten. Det som presenteras är ett färdigt förslag.

inne på intensivvårdsavdelningen är det lugnt. I personalrummet tar Per Marcusson, verksamhetschef för akut-vårdsenheten, en kopp kaffe tillsam-mans med Christine Apelqvist, Doris Yngström och Inger Gustavsson. Sjuk-sköterskorna säger att de behöver tid att smälta det som sagts på mötet.

– Det känns rätt så diffust. Vi vet ännu inte hur det kommer att bli på verksamhetsnivå, säger Doris Yngs-tröm och får medhåll av sina kollegor.

Per Marcusson tycker att förslaget är bra.

– En ny organisation kan skapa bättre förutsättningar för olika enhe-ter att jobba tillsammans. I dag flyter en sjuk person i Gällivare mellan pri-märvård och slutenvård. Många har multipla sjukdomar, det kan vara både psykiskt och somatiskt. Det är en för-del att samla allt under en hatt; det blir tydligare vem som har ansvaret för patienten.

iva-personalen tror inte att deras arbetsuppgifter kommer att ändras.

– Men först under etapp två blir det klart hur vår klinik påverkas, säger Per Marcusson.

Under mötet framkom att möjlighe-ten till akut omhändertagande ska fin-nas på länets fem sjukhus. Exakt vad ett akut omhändertagande innefattar återstår att diskutera, men åtminstone hjärt- och hjärnräddning ska finnas. Det förutsätter internmedicin, inten-sivvårdsmottagning och narkosläkare.

Christine Apelqvist ser uttalandet som positivt för både Gällivareborna och resten av länet.

– Det är skönt att landstinget har den grundinställningen. Folk bor där de bor och alla kan inte bo i större stä-der, men ska för den delen inte ha sämre akutvård.

Det finns också tankar på att stärka

akutmottagningarna med en egen chef och, på sikt, egna akutläkare.

aMbulanssJuksköterskan Roger Adermalm och Leif Penttilä, ambulanssjukvårdare, och gör sig redo för nästa utryckning. De skulle känna sig tryggare om de visste att en akutläkare mötte upp när de kommer in med en dålig patient.

– I dag finns ingen akutläkare och därmed ingen akutläkarbakjour. Det händer att AT-läkaren måste blanda in flera av fyra bakjourer: kirurgi, medi-cin, ortopedi och anestesi.

De ser vissa fördelar med förslaget till en ny divisionsorganisation. En är att de troligen skulle få tillhöra samma division som ambulansperso-nalen i Jokkmokk och Pajala, som de arbetar mest med.

– I dag är de organiserade under division Primärvård och vi under Ope-rerande, vilket innebär en del skillna-der. Exempelvis har vi inte samma innehåll i våra läkemedelsväskor. Vi kan ha olika svårt att få ledigt för att delta i övningar.

ivak-lösningen i Gällivare gör att ambulanspersonalen har ett nära sam-arbete med akutmottagningen.

– Vi arbetar ett antal timmar varje skift på akuten och är redan effektiva. Närsjukvård skulle kunna bli en större variant av Ivak-konceptet och därmed ge synergieffekter.

Även patienterna skulle vinna på en förändring, tror de.

– I dag är nog åtta av tio personer som vi hämtar sådana som återkom-mer regelbundet, säger Roger Ader-malm.

Han tillägger att förslaget som nu presenteras känns mindre skrämman-de än den tidigare närsjukvårdsutred-ningen.

– Det var dyster läsning, speciellt delarna som handlade om de minska-de skatteintäkterna. Här försöker man ändå visa på möjligheter.


Försiktig optimismNYa�taNKar.�”Man blev inte så mycket klokare av mötet, men det öppnade nya tankespår”, säger ambulanssjukvårdaren Leif Penttilä. till höger kollegan roger adermalm, ambulanssjuksköterska. foto: krister Larsson

På�iVa.�Per Marcusson, verksamhetschef för akutvårdsenheten i gällvare, tillsam-mans med iva-sjuksköterskorna Christine apelqvist och doris Yngström.

Monica Öjemalm, röntgensjukskö-terska, hade gärna sett att fler fått vara med och ut-forma förslaget.


hallå där…

… Gerd Siverhall, verksam-hetschef för Forsens och Malm-bergets vårdcentral.

Sedan adviva hälsocentral etablerade sig i oktober 2011 har landstingets två vårdcen-traler i Gällivare tappat cirka 5 850 patienter.

vad har kon-kurrensen lett till?

– Vi tvingas arbeta hårt för att anpassa kos-tymen. Ingen av våra medarbeta-re har fått sluta, men vi vakant-håller tjänster och tar in vikarier i stället för att fastanställa. Vi samarbetar också mer mellan vårdcentralerna. Förut-satt att ett politiskt beslut tas kom-mer de att slås samman under nästa år.vad är orsaken?

– Redan i dag är skalven i Malm-berget ett arbetsmiljöproblem. Deadline för Malmbergets vårdcen-tral är 2016, men om politikerna beslutar sig för det kommer vi att flytta ihop i gemensamma lokaler i en flygel till sjukhuset redan 2013.hur mycket beräknas vårdcentra-lerna gå back i år?

– Prognosen är minus 4,5 miljo-ner kronor för vårdcentralerna till-sammans. Ett problem är att det är svårt att komma undan hyreskost-nader, även om vi inte använder lokalerna fullt ut.drygt 31 procent av dem som lis-tat sig vid de tre vårdcentralerna i Gällivare har valt adviva. det är mycket jämfört med hela Norr-botten, där knappt 14 procent lis-tat sig vid en privat vårdcentral (inklusive vittangi). varför är intresset för privat primärvård så stort i Gällivare?

– Det har inte funnits något pri-vat alternativ tidigare, som det gjort på andra håll. Dessutom bör-jade flera doktorer från vår primär-vård att arbeta på Adviva, vilket fick patienter att följa efter. Vi ser att det finns en viss överströmning tillbaka till oss, även om det inte alls motsvarar det vi tappar.hur gör ni för att locka patienter till er?

– Vi lägger mer pengar på mark-nadsföring än vi gjorde tidigare. Vi berättar vad vi har att erbjuda och vad vi är bra på – vi lyfter exempel-vis fram vår långa erfarenhet. Vi försöker också att nischa oss, exem-pelvis genom att erbjuda gravidi-tetsgympa och nikotinavvänjning.var ni beredda på vad en privat etablering skulle innebära?

– Det är svårt att i förväg veta vad som ska hända. För Gällivares del gick det dessutom väldigt fort. I juni 2011 fattades beslutet i lands-tingsfullmäktige och i oktober öpp-nade Adviva.hur känner ni er?

– Naturligtvis finns det medarbe-tare som känner sig uppgivna, men det finns även enormt mycket ”go” och vilja bland de anställda. Många ser konkurrensen som en utmaning och arbetar framåt.

U l r i K a e N G lU N d

Christer Johansson och Malte Fredriksson är testpiloter för landstingets första bil som drivs med enbart el. hittills är erfaren-heterna positiva, även om den inte testats i extrem kyla ännu.

— det här är framtiden, konsta-terar Christer Johansson nöjt när han visar bilen.

Christer Johansson och Malte Fredriksson arbetar vid hjälpmedels-avdelningen på Björkskatan i Luleå. Deras entusiasm går inte att missta sig på, men de var mer skeptiska från bör-jan när de fick veta att de skulle få en elbil.

– Vi var ganska tveksamma, men efter löfte om att få byta tillbaka om det inte fungerade bra sade vi ok, säger Christer Johansson.

Bilen är en transportbil, en Renault Kango, som klarar 12-16 mils körning på en laddning. Det räcker bra då de mest kör inom Luleå kommun och ibland till Boden. Som hjälpmedels-tekniker reparerar och levererar de olika handikapphjälpmedel, exempel-vis rullstolar, rullatorer och sängar.

Kupévärmen oCh begränsad räck-vidd brukar vara argument mot elbilar i Norrbotten.

– Det finns en separat dieselvärma-re för kupén. Det funkar klockrent. Vi tankade 15 liter när vi fick bilen och har ännu inte behövt fylla på. Bilen står ju dessutom i garage över natten medan den laddas.

Endast någon enstaka gång har det varit på gränsen att de inte klarat sig med nattens laddning.

– Man blir bättre på att planera sin körning och kör nog på ett mer ekono-miskt sätt när man hela tiden ser hur mycket el bilen drar och att den åter-laddar när man släpper på gasen. När vinterdäcken kom på såg vi direkt hur räckvidden sjönk med ett par mil på grund av större friktion, säger Christer Johansson.

Han ser elbilen som ett fordon för framtiden.

– Tänk om vi haft 100 års utveck-ling av elbilar som vi haft för förbrän-ningsmotorer; var hade vi inte varit då?

transporter oCh energi står i fokus i landstingets miljöpolicy. Därför följer man elbilsutvecklingen med intresse.

Laine Nilsson är fordonsansvarig i landstinget.

– Vi har så pass många fordon så hur vi agerar kan faktiskt göra skill-nad. Det finns en uttalad ambition att vi ska ligga i framkant och vara före-gångare på miljöbilsområdet.

Rena elbilar är ganska nytt och säll-synt i Norrbotten. Dessutom är fort-farande priset högre än för traditio-nella bilar. Totalt finns bara drygt 500 elbilar i hela Sverige. Landstingets elbil är en av de absolut första i länet.

– Man kan tycka att våra långa avstånd är ett problem, men de allra flesta resor är dock under 50 kilo-meter, säger Laine Nilsson, som gärna ser att landstinget skaffar fler elbilar efter att man utvärderat testet med den första. PaT r i K l i N d É N

Fakta

Landstingets bilarO norrbottens läns landsting har cirka 425 fordon inklusive ambulanser och andra specialfordon. ungefär 330 av dessa är personbilar. O Cirka 90 procent av landstingets alla fordon är miljöklassade (enligt 2012 års definition).O Totalt körs landstingets bilar knappt 800 000 mil per år. Det motsvarar 200 varv runt jorden.O Förutom elbilen (se artikel) har lands-tinget även en laddhybridbil i Luleå och en handfull biogasbilar i Boden.

Framtidens bil är här

laine Nilsson, fordonsansvarig.

varje natt laddas bilens litiumjon-batterier i ett van-ligt uttag och är sedan redo för 12 till 16 mils körning.

biltEStarE. hjälpmedelsteknikerna Christer Johansson (vid ratten) och Malte Fredriksson är testpiloter för landstingets första bil som drivs med enbart el. Foto: mArIA ÅSÉn

Centraloperation vid Gällivare sjukhus är vinnare av norrbottens läns landstings interna miljöpris 2012. Detta tack vare det långsiktiga systematiska miljöarbete som genom- syrar hela verksamheten. Dessutom har nytänkande resulte-rat i betydande miljö- och effektivitetsvinster.

Centraloperation har bland annat tidigt inrättat en opera-tionssal som testsal för att kunna optimera miljöarbetet, något som lett till en långt gången källsortering. man har utvecklat den miljöbelastande lustgasen och därmed löst ett betydande arbetsmiljöproblem. en föredömlig intern miljöinformation är annat som framhålls i motiveringen.

miljöpris till gällivare sjukhus priStagarE. Från vänster Mia anda, operations-sjuksköterska, Kristina eriksson, anestesisjukskö-terska, Kristina henriksson, undersköterska, och elisabeth lind-berg, vårdchef, tog emot utmärkelsen.

Foto: KJeLL ÖBerG


tEMa landstingets veteraner 2012

Festen är ett sätt att tacka dig som ställt dig till landstingets förfogan-de under alla dessa år.

Foto: SoFia wellborG

hallå där…

Händerna upp i luften…

den stora festen på Pite havsbad i slutet av november är en glittrig till-ställning. Redan vid samlingen i hotellfoajén är sorlet högt. Därifrån går gästerna in till rummet med väl-komstdrinken, innan det är dags för det divisionsvisa intåget till den vack-ra Casinosalen där en trerätters middag serveras.

I år uppmärksammas 143 anställda som arbetat 25 år i landstinget. Under året har dessutom 209 medarbetare gått i pension. Av de 350 jubilarerna är 240 på plats. När de tillsammans med divisionschefer, fackens repre-sentanter och andra inbjudna letat sig fram till sin placering och slagit sig

ner vid något av de 39 runda borden är stämningen förväntansfull.

Med säker hand – det här är hennes femte år som värd – lotsar konferencie-ren Helena Jönsson deltagarna genom kvällen. Middagsunderhållningen sva-rar sånggruppen Sound of Sweden och estradpoeten Solja Krapu för.

landstingsdireKtören Gunnar Persson är förste talare ut.

– Tänk vilken kompetens ni repre-senterar! De allra flesta av er har job-bat i 25 år och mer därtill. Festen är ett sätt att tacka dig som ställt dig till landstingets förfogande under alla dessa år.

Festkläder och förväntan. Men även en känsla av vemod. För många innebär jubileumsfesten ett av-slut på ett långt yrkesliv.

Han uppmärksammar sedan några av de verkliga veteranerna. Frida Andersson (se nästa uppslag) har arbetat 48 år på Kalix sjukhus, medan både Gerd Broberg, Pite älvdals sjuk-hus, och Christina Eriksson, division Medicinska specialiteter, har 47 år i landstingets tjänst bakom sig.

Gunnar Persson konstaterar att det är speciellt att jobba i en verksamhet som engagerar människor på djupet. Vården berör många, något som också märks i mediernas rapportering.

– Men jag tycker faktiskt att vi är bättre än vi ibland beskrivs, säger han innan han avslutar med att önska alla

som lämnar landstinget goda år som pensionärer.

näste man på scenen är Kent Ögren, landstingsråd och landstingsstyrelsens ordförande.

– Jag känner mig ödmjuk när jag lyssnar till er som arbetat 30, 40 eller till och med nära 50 år i landstinget. Men alla ni som är här ikväll, oavsett division och antal år, har på olika sätt hjälpt till att leverera den viktigaste välfärdstjänsten som finns. Jag tror att alla kan titta tillbaka på sitt yrkesliv och tänka: jag gjorde faktiskt skillnad.

Middagen fortsätter, med avbrott för framträdanden av Solja Krapu och Sound of Sweden. Ett medryckande schlagerpotpurri får många att bege sig till dansgolvet, men framåt mid-natt är det dags att ta adjö. Festen är över.

U l r i K a e N G lU N d

Få se nu, var ska vi sitta … ingela boman och Mari-anne larsson, båda administrativ service, tar en titt på bordsplaceringarna, liksom dietisten Stina ahlbäck, längst bort i bild.

”Kvällen blir ett tillfälle att återse gamla kompisar från grundutbildningen”, säger raija Tikka Nilsson, operationssköterska på Sunderby sjukhus. Till höger Monica backman, distriktsläkare på björkskatans vårdcentral.

Ylva Sundkvist, divisionschef Medi-cinska specialiteter, tar ledningen när det är dags att tåga in i festsalen.

landstingsdirektö-ren Gunnar Pers-son tackar 25-års-jubilarerna och årets pensionärer för deras insatser för landstinget och norrbottningarna.

artisterna i Sound of Sweden höll igång kvällen lång och serverade bland annat dansvänliga schlagers.


tEMa landstingets veteraner 2012

Tack vare en påstridig lärare utbildade sig Frida andersson, Kalix, till sjukvårds-biträde. hon gick ut skolan en fredag och måndagen därpå började hon arbeta på Kalix sjukhus. i maj i år gick Frida i pen-sion — efter 48 års anställning.

frida andersson giCK den hemtekniska utbildningen i Kalix när hennes lärare tyckte att hon skulle utbilda sig till sjukvårdsbiträde. Efter-åt fick hon jobb på operationsavdelningen på Kalix sjukhus och assisterade vid operationer. Ett spännande och omväxlande jobb för en ny-utbildad 19-åring.

Några år senare vidareutbildade hon sig först till mottagningsbiträde och sedan till underskö-terska. Hon jobbade på medicinavdelningen i 25 år, men alla tunga lyft slet på axlar och nacke. I stället blev det jobb på administrationen med ekonomi och sjukresor. När ekonomiavdelning-en flyttade till Boden stannade Frida kvar i Kalix och arbetade i växeln och sedan i informationen.

– Jag har trivts med det jag har gjort. Jag har utvecklats och fått lära mig otroligt mycket på alla jobb och lärt känna massor med människor, säger Frida Andersson.

det har sKett stora förändringar inom sjuk-vården under hennes 48 år i landstinget.

– Ibland har det sparats, ibland har det sat-sats. Men den senaste tidens ovisshet om vad som ska hända med sjukhuset i Kalix har skapat oro bland personalen.

I maj gick Frida Andersson i pension. Lite oro-lig var hon i början, men eftersom tiden har gått har hon funnit sig väl tillrätta i sin nya tillvaro. Hon går på gympa och seniordans och så vill barn och barnbarn i Stockholm och Överkalix gärna ha besök.

Hon har också varit in och jobbat en dag efter att hon slutat.

– Det gör jag gärna någon dag då och då, säger hon.

Tov e M o N S e N

Frida andersson är den av årets pensionärer som varit anställd längst i landstinget. ”visst minns jag min första dag på jobbet. Måndagen den 8 februari 1964 började jag på Kalix sjukhus”, berättar hon för konferencieren helena Jönsson.

Foto: SOFIA WeLLBOrG

Frida slutar efter 48 år

röntgensjuksköterskorna Maria wennström och rose-Mari andersson samt rose-Marie Sundqvist, enhetschef och chefssekreterare, trivdes på festen.

länsteknik är både en av de minsta och yngsta divisionerna i landstinget. Årets enda pensionär är lars-Göran Sjögren, medan ”25-åringarna” är tre till antalet: Carola Thurfjell, leif Öjemar och Per Jonsson Nilsson.

division diagnostik tågar in med Jonas Thörnqvist, tf divisionschef, i spetsen.

divisionschefen eva-lena holmkvist går i täten för det 40-talet trotjänare från primärvården som är med på festen.

Glada miner i division Service.

Tandläkaren Christina Morén, boden, får en orkidé och en kram av divisionschefen Klas Tunbrå som tack för de 25 åren inom Folktandvården.

veronika Sundström, tf divisionschef för opererande specialiteter, gratulerar harry Joensuu, ambulanssjukvårdare i Gällivare,

bertil Nilsson har arbetat vid lands-tingets transport-central i Öjebyn. ”det känns skönt att gå i pension, men efter 43 år är det klart att det är lite vemodigt också”, säger han.

Medarbetare från division Kultur och utbildning. Stående från vänster: elisa-beth lax, Jan Thelin, rigmor Flodmark och Carina rönnbäck. Främre raden: dan Johansson, ewa Johansen, börje ekström, Per Moberg och lennart weiborn.


landstings-direKtörens stabLouise FredrikssonHilding KittiLena LindgrenBritta Svensson

division serviCeOili emanuelssonrigmor engmanmonika KarlssonTuula Kuntomarianne Larssonmonica LarssonOve Sunden

division länsteKniKLars-Göran Sjögren

division primärvårdChrister Anderssonmonica Backmanmargaretha CarleniusAnna-Lisa erikssonmonica eriksson-LindforsIrma eriksson ulla ericssonGun Flodman-HassledahlKristina Forsman-Sundbergeva GranströmPeter GustavssonHannu Hakulinenmargit Jatkorolf Johanssonelisabeth JonssonKaarina KarlbergGertrud KenttäBirgitta Kommes-JohanssonViviAnne LaruLena Lindbäckmariann mäkiJörgen SkovInger SigfriniusLars Sunnebjer

Ann-marie WesterlundGerd Westerlundmeta Wiborgheva WikbergBirgitta Wikströmerkki VirtanenBrita ÅströmInga-Lisa Öhrvall

division diagnostiKKersti AsplundGunhild BerglundKjell Franzenelsa KuljuLouise Häggströmmagnus JohanssonLena Larssonmarkku LehtoGunnel Liljegrenmaud LindmarkLisa LindqvistChristina nordmarkViola Stridsmanrose-marie SundqvistBarbro WesterbergCarina VikströmCarina Yngman

division mediCinsKaspeCialiteterulla AnderssonGunilla embretsen-LindmanChristina erikssonYvonne FalegrenAgneta ForsströmKristina Grankvistmargit Hannu Solgerd HaraldssonLisbeth Henriksson ewa Hjeltemajvor HvinlundAnnette Karlssoneva Kjellbergmarja-riitta Koivumaameri Liinanki

Sylvia Larssonedla LindbergChatarina LöfkvistLena majanenVivianne marklundDoris messnermarianne niemi-Hardell else-maj nilsson Lisen nordmarkAnnika nordvallKristin nyströmAnna-Lena PetterssonChristina robbegårdIrene rotmalmLisbet SalomonssonKarin rovaTuulikki rönnbergGunnel SandbergAnja SandströmGerd Stenbergmargareta StenströmInga-Lill StrandIris Strandrose-marie StrandbergAnneli Strömbäckellen SunnaLisbet SöderlundBritta Wallgren Britt-marie WesterlundGun WiklundLars VikströmGun-Britt uusitalo

division KulturoCh utbildningBörje ekströmHåkan JohanssonLennart Weiborn

division vuxenpsyKiatriBerndt AdolfssonStefan Bergströmmargareta Bergvalleva Björkman

Sven-Göran BrömsAnn-Louise BurströmSigne-Britt Danielssonmarianne erikssonIngvar HenrikssonBirgitta JohanssonGunnar LindforsHelena LundqvistAnn LundströmBritt-marie nilssonKaarina nordbergSven-erik PetterssonBirgitta rensfeldtunni ruthberg KarbinHenning WahlströmAnna-Lena VestinSture Ågren

division opererande speCialiteterInger B m BackmanBarbro BergenstråhleSigrid Berglundmargareta S BergströmLena B Bernstenulf BlombäckChristina Blind-BoströmGerd BrobergKarin Burlinulf Cannerfeltulla ekLisbeth engströmBritt erikssonInger FlodströmGunnel GrönbergKristina Hedqvistmona HillergrenBarbro HolmqvistStina HortlundHåkan HällgrenBirgitta IsakssonJan IsraelssonBerith JohanssonGunilla e Johanssonmartin Kerttu

majvor Klockareeva-Britt Larssonmargareta Larssonmonica r Lindbäckrut LindgrenBritt LundbäckGunnel m LundgrenKarin LundqvistKerstin A LundqvistKarin LövgrenInger malmgrenLisbeth naganderBerit nilssonGerd e normanSolveig nyströmulla Ottosson marianne rosangKerstin SandströmAnn Kristin SembergKjeld Tentauraija Tikka-nilssonVictoria Tjäderewa TruskolaskaSaga WallgrenAnn-Christin Vikbergmargit Öhman

divisionfolKtandvårdmargareta BergquistIrma erikssonAnita HannuBerit IsakssonInga-maj JatkoJan-erik JohanssonOve Larsson Anders OlssonBarbro rönnholmGulli SandströmAnne-marie SkoogAgneta StrandAnne StridsmanGerd Söderström

landstings-direKtörens stabKurt-Åke HammarstedtCarina JenslidDennis KvistBirgitta m Salomonsson

division serviCeIngela e Bomanelin Karlssonmikael Karlsson-Broströmmargareta nilssonStefan J Å nilssonBjörn r ruonaÅsa SundqvistKarin elisabet VesterlundTeija Zackrisson

division länsteKniKPer Jonsson nilssonCarola ThurfjellLeif Öjemar

division primärvårdLena AlmlövCarina AnderssonIrma AnderssonBetty Andreassonmaria BrundinAgneta DaunfeldtAnnika erikssonBritt GasiunGunhild Glanberg-PerssonPeter GustavssonKarin e HagnelövLena HedendahlSusann InstedtKerstin Juntti-LaestanderToini KorkeaniemiAnette Kruukkaeva-Lena LarssonHelene Lidströmmaria e LindgrenKarin Lindströmmats G nilssonmonika rasimusAnne StridsmanTarja VanhaBritt-marie WesterbergKarin Wiklund Katarina Viklundmargareta e ZetterlundHåkan Öberg

division diagnostiKrose-mari G AnderssonInger V CarlssonKristin e FalksundSven T H Fridesjö

maria WennströmIngegerd Vesterlund

division mediCinsKaspeCialiteterStina Ahlbäck ulrika Andersson Åsa P e Berglundmartina n Björk Kerstin BånkestadKatarina enander monica Forsberg Ann-marie Forsell ulrika Henriksson Gunlög Johansson Kristina Johansson ewa Karlsson Persson Anette Karlström Gunnel Källman ulrica Larsson Karin Lindgren Katrina Lund Johnelli mohlander Lise-Lott morinmarlene I nordströmAnders nystedt Lotta Ommaerika Pettersson Susanne resin Åsa riström Katarina rombe Inger Sandström elisabeth Stenbergelisabet Sundkvist ulla Söderberg Ann-Catrin Thurfjell Suzanne Wendahl

Ann-Louise Vikström Carina e Wikström Christina Öberg

division KulturoCh utbildningrigmor FlodmarkDan Johanssonewa JohansenPer mobergJan Thelin

division vuxenpsyKiatrimarit Holmamaude LindenKaarina nordbergAnnika Lidman SandmanJohanna rovaAstrid SandbergPeter SkepparAgneta StrömGreta m Vagerstam

division opererande speCialiteterroland AnderssonTorbjörn AnderssonChristine ApelqvistKristina A BlomIngela Burmanmats G DahlströmKristina Danielsson-eng-strömmarina edbergulrica Gyllrothmona Göras

Karin HedlundAnn-Britt C HäggHarry K JoensuuAnita I H Johanssonroger JohanssonThomas C LereniusIngegerd LundBritt LundbäckCatrina LundströmAnna-maria mobergelisabeth Paloesa PasmaTorbjörn resinAgneta SandströmAnna-Lena SandströmAnneli m SundbergAnna-Lena m Viklundmaria WiklundBritt-marie WälivaaraSusanne Öberg

divisionfolKtandvårdBengt Bergqvistulrika BergvallBittan HedmanThomas HofverbergSiv Larssonmargareta LundbergChristina morénSiv norénLena maria PerssonAnn-Louise rätyAgneta SundqvistKlas TunbråSusanne Öman

Pensionärer

25-årsjubilarer

Kollegor från avdelning 56 i Sunderbyn. Från vänster ann-louise vikström, barn-skötare, rose-Marie Strandberg, enhets-chef, och Christina robbegård, barnskö-tare.

Kvällens värdar kan pusta ut – för den här gången. Stående från vänster: ag-neta Spaton Norqvist, birgitta Johans-son, Carin Fors, Monica Öhman, Carina rönnbäck, eva-britt Sundgren och annie berglund. Främre raden: inga-britt Åker-lund, elin lestander och Åsa Åström.

”När vuxna människor säger att de är födda 1981, ja då känner man att man va-rit med rätt länge…”, konstaterar estrad-poeten Solja Krapu och lockar till skratt.

Två som både arbetat 25 år i landstinget och gått i pension 2012 är lokalvårdaren oili emanuelsson, Gällivare sjukhus, och britt lundbäck, intensivvårdssjuksköter-ska på Kalix sjukhus.

10

När jag har en hund greppar jag selen, ger hunden kommando och travar iväg. Jag känner mig fullständigt trygg.

N är jag träffar Stig Hed-lund har han haft sin nya ledarhund Spader i fyra dagar. Men trots den påtag-

liga glädjen över den nya hunden är känslorna blandade. Stig tvingades ny-ligen ta bort sin förra ledarhund Tingo, som hade svår artros i båda bakbenen sedan ett och ett halvt år tillbaka. Mot slutet klarade han inte ens av att ta sig upp från golvet utan hjälp, trots att han fick medicinsk behandling.

– Processen med att skaffa en ny hund är speciell. Först detta att skiljas från sin gamla hund. Men man kan inte plåga hunden och när jag tog beslutet att ta bort Tingo visste jag redan att Spader var på väg, berättar Stig och kliar honom bakom örat.

Hunden ser lugn och trygg ut trots att det är full fart i lägenheten. Stigs hustru Natalja har också en ledarhund – två stora hundar som svansar runt i en lägenhet tar mycket plats.

Dessutom har Stig och Natalja besök, dels från Syncentralen i Luleå, dels från Kustmarkens Hundtjänst som fött upp Spader och dresserat honom till ledar-hund.

Synpedagogen Eila Lundin är på besök över dagen för att se hur Stigs nya hjälpmedel fungerar. Dressören Lennart Jönsson från Kustmarkens Hundtjänst ska däremot vara i Haparanda en hel vecka för att trimma ihop Spader med hans nya husse.

En lEdarhund ska kunna leda förbi hinder, visa på trappor, kanter och dör-rar och vara lyhörd för förarens kom-mandon. Stig blir närmast lyrisk när han berättar om nyttan av en ledar-hund.

– Hunden är det absolut bästa orien-teringshjälpmedel som finns. Den gör att jag blir så otroligt snabbfotad, att jag inte känner mig som ett kassaskåp som knackar mig fram med käppen. Om jag bara har käppen måste jag koncentrera mig på alla hållpunkter, känna att jag inte trampar ned i en grop eller krockar

med något. När jag har en hund greppar jag selen, ger hunden kommando och travar iväg. Då kan jag tänka på andra saker. Jag känner mig fullständigt trygg.

Stig tycker att ledarhunden fungerar allra bäst på trånga ställen, där det kan finnas hinder både på marken och i ansiktshöjd. Han berättar om ett tillfälle då han var på Stockholms central med en ny hund samtidigt som en stor ombyggnation pågick.

– Vi travade på när det plötsligt viss-lade till runt huvudet, ungefär som om jag höll på att gå på något men ändå inte gjorde det. Så jag stannade och frå-gade dressören som var med, vad det var som hände. ”Ja du”, svarade han. ”Det var otroligt att se, för det hängde en elkabel ned från taket som var kopp-lad i en hängande kontakt. Och när hunden såg den gjorde han snabbt en s-kurva, tog två steg vänster, två steg höger runt kontakten och fortsatte sedan framåt”.

Då klarade vi det men jag hann höra att det var något i luften, säger Stig med respektfullt tonfall.

för han har stor respekt för sitt hjälpmedel. Ett hjälpmedel som också blivit en livsstil, ett sätt att komma ut, att få motion och som innebär att det alltid finns en trogen kompis nära. Men också någon som betyder att man själv är behövd och tvingas ta ansvar för någon annan till hundra procent.

– Nej, det går inte enbart betrakta ledarhunden som ett hjälpmedel som man rullar in i garderoben när den gjort sitt jobb, konstaterar Stig och spinner vidare på tråden om hur trygg han är med ledarhund, vilken förmån det är att leva med en ledarhund.

Stig berättar om hur det är att resa med hund. Förrförra hunden följde med till 16 länder och Tingo var med till tolv länder. Hundarna är med både när han reser privat och i jobbet som ljudtekni-ker.

natalja hEdlund är från Vitryss-land. Stig och hon träffades när han del-tog i ett projekt för blinda i Vitryssland. Han var lärare och hon elev.

I Vitryssland finns det knappt några hjälpmedel alls och för Natalja var det en dröm som gick i uppfyllelse när hon fick ledarhund efter flytten till Sverige. I Vitryssland hade det varit en omöjlig-het.

– När jag kom hit fick jag veta att det inte var några problem att få ledarhund. Och nu när jag fått min hund har jag fått så mycket frihet. Man blir så fri med en hund, säger Natalja lyckligt.

På frågan om hur hunden kan hitta på ett helt nytt ställe, svarar Stig med en berättelse om när han skulle föreläsa på en kurs utanför Ronneby. Han och hun-den hämtades vid flyget av en taxichauf-

stig hedlund i haparanda är blind och har nyligen fått ett nytt hjälpmedel. han heter spader och är en labrador på två år.

— hunden är helt överlägsen som hjälpmedel, säger stig hedlund och klappar om sin nya kompis.

för som också visade dem till rätt rum på det lilla obemannade hotellet. När de väl installerat sig behövde hunden ras-tas i den för dem helt okända miljön.

taxichaufförEn hadE bErättat att det fanns en park ett par kvarter bort och Stig bestämde sig för att gå dit.

– När vi gick ut från hotellet sa jag till hunden: ”Tingo, kom ihåg den här dör-ren, vi ska tillbaka hit!” och så gick vi till parken. Vi stannade där ett tag, lyssna-de på nattlivet och pratade lite med några ungdomar som hade fest. När det var dags att gå tillbaka sa jag: ”Tingo, sök dörr!” Vi travade på och plötsligt var vi vid hotellet. Ju säkrare du blir på att orientera tillsammans med hunden desto bättre blir du på att ta in nya miljöer, säger Stig som en förklaring till det han just berättat.

Under de dagar som Spader hittills varit i Haparanda, har Stig och dressö-ren bland annat tränat Spader att gå till jobbet, vårdcentralen och olika affärer. De också arbetat med att befästa Stigs ledarskap och tränat apport.

– Vi kör apportträning så han lär sig att ta upp käppen eller mina nycklar eller om jag tappar något annat. Då tar han upp det och ger det till mig i han-den, säger Stig.

stig sättEr på Spader hans vita sele som markerar att hunden jobbar och inte får störas. Vi lämnar lägenheten och tar hissen ned till gatan. Stig och hunden ger sig av i rask takt. Eila Lun-din från Syncentralen och dressören Lennart Jönsson följer med en bit bakom.

– Min roll är att se till att det funge-rar mellan ledarhunden och föraren. Blir det problem hjälper jag till. Men hittills fungerar det ypperligt, säger Lennart Jönsson.

Eila Lundin håller med. Hennes roll är ge stöd till Stig så han hittar, inte att fokusera på vad hunden gör.

Trots sorgen efter den förra ledar-hunden Tingo går det inte att missta sig på Stigs förtjusning när han sammanfat-tar sin nya hunds fyra första dagar i Ha-paranda:

– Jag har inte varit med om dess like. Hittills har allt gått suveränt bra. Jag blir ödmjuk inför det faktum att en hund kan göra så mycket för mig.

I N G R I D H AG LU N D

Hunden – vägen till frihetstigs Nya kompis. Labradoren Spader är Stig Hedlunds fjärde ledarhund. ”Hunden är helt överlägsen som hjälpmedel för oss syn-skadade”, säger Stig.

Följer eN persoN. Stig och Natalja Hedlund har varsin ledar-hund. De kan inte byta hund med varandra — hundarna är dres-serade att enbart följa en person.

var god – stör ej. När ledarhunden har selen på sig betyder det att den arbetar, då får den inte störas.

Av Sveriges 300 ledarhundar finns bara nio i Norrbotten. En av dem är labradoren Spader.

landstingstidningEnnummer 4 • 2012 11

Det finns cirka 300 ledarhundar i Sverige men bara en handfull i Norrbotten.

— Jag skulle vilja att fler vågar prova på att ha ledarhund. Hunden är ett fantastiskt hjälpmedel i sam-band med förflyttning för den som är synskadad, säger synpedago-gen Eila Lundin vid Syncentralen i Luleå.

dEn som är synskadad och vill ha en ledarhund vänder sig först till Syn-centralen.

– Dels informerar vi om ledarhundar, dels hjälper vi den som vill ha en ledar-hund att skriva en ansökan. Den är i tre delar, en del som patienten fyller i och en del som vi på Syncentralen fyller i som handlar om hur den sökande klarar orientering och förflyttning. Den tredje och sista delen är ett intyg som fylls i av en ögonläkare, säger Eila Lundin.

Ansökan skickas till Synskadades Riksförbund, SRF, vars konsulenter gör hembesök hos den sökande. Om konsu-lenten anser att personen uppfyller kri-terierna för att få ledarhund kallas han eller hon till en informationskurs. Efter

kursen görs en bedömning om en ledar-hund skulle öka oberoendet och frihe-ten för den sökande. Om svaret blir ja startar arbetet med att finna en lämplig hund.

dEt finns omkring 300 ledarhundar i Sverige. Alla ledarhundar ägs av SRF som skrivit avtal med fyra privata före-tag som levererar 40-talet färdigdresse-rade ledarhundar per år. De flesta ledar-hundar är av rasen labrador retriever. Men även schäfrar och storpudlar föds upp. Pudlarna är främst avsedda för allergiker.

Eila Lundin berättar att det bara finns nio ledarhundar i Norrbotten. Men det kan bli fler. Syncentralen kan hjälpa till så att den som är intresserad får åka på informationskurs. Har perso-nen ändrat sig efter kursen och inte vill ha någon hund får man naturligtvis tacka nej.

– Vi kan också ordna en ”prova-på-dag” här på Syncentralen tillsammans med Synskadades Riksförbund. Där kan deltagarna få information och också prova att gå med en ledarhund.

I N G R I D H AG LU N D

Syncentralen testar nu gps tillsam-mans med några ledarhundsförare i Norrbotten.

— Vi ska ta reda på om det kan bli ett hjälpmedel i framtiden, säger Eila Lundin, synpedagog vid Syncentralen i Luleå.

stig och natalja hEdlund i Ha-paranda är två av deltagarna. Deras gps (global positioning system) har gatu-kartor för gångtrafikanter inprogram-merade. Den kan då användas som orienteringshjälpmedel.

– Vi har till exempel en rutt som vi kallar ”Rutt ett – jobbet”. Vi startar gps:en redan i lägenheten. Sedan pratar den hela vägen till jobbet. Då har vi gps:en som orienteringsstöd och hun-den för markservicen, säger Stig Hed-lund.

Testet ska utvärderas i maj år 2013. Om det fungerar bra kommer Syncen-tralen att lyfta frågan till politikerna för

att försöka få gps godkänd som hjälp-medel.

– Jag hoppas att vi kan utveckla det här eftersom vi nästan aldrig har led-sagare. Då klarar vi oss med hundarna och gps när vi reser till nya städer, säger han.

Syncentralen hjälper till

Gps på försök i länet

samspelet. ”Det är så fantastiskt roligt att se ledarhund och förare arbeta tillsammans. Att se samspelet för att ta sig fram i trafiken och hur de kommer fram till målet”, säger synpedagogen Eila Lundin.

Ledarhundsföraren Natalja Hedlund och synpedagogen Eila Lundin diskuterar hur gps:en kan användas tillsammans med hunden.

bokplaNer. Stig Hedlund ska skriva en bok om ledarhundar. Han är överväldigad över hur hunden kan användas som hjälpmedel.

Foto: mArIA ÅSÉn


Lars Jacobsson, neuropsykolog på medicinkliniken vid Kalix sjuk-hus, har gjort landets första stora långtidsuppföljning av patienter med traumatisk hjärnskada.

Den visade att många led av nedsatt psykisk hälsa långt efter att de hade blivit fysiskt bättre. Värst var det för dem som sak-nade arbete eller var ensamstå-ende.

lars Jacobsson disputerade 2010 vid Institutionen för hälsoveten-skap, Luleå tekniska universitet, med sin långtidsstudie av personer med traumatisk hjärnskada (THS). Men redan på 1990-talet arbetade han med ett projekt som syftade till att bygga upp ett ”rehabhus” där hela familjer kunde få råd och stöd.

– I det projektet hade vi något som vi kallade för resursperson som gjorde frekventa hembesök och upprätthöll kontinuitet med deltagarna samt organiserade en form av erfarenhets-grupper med deltagarna. Vi såg också

Forskningscentrum för kliniska studierett kliniskt forskningscentrum (KFC) har byggts upp vid Sunderby sjukhus. Det ska fungera som en serviceenhet för alla kliniker och vara ett stöd i arbe-tet med kliniska studier.

Inom enheten finns rum för under-sökning, provtagning och omhänderta-gande av prover (kylcentrifug) samt till-gång till provförvaring i lågtemperatur-frys (-80 C) och frysskåp (-20 C).

— Det finns även tillgång till labora-toriepersonal för hjälp med provhante-ring, säger Karin ruikka, samordnare och kontaktperson.

Jobb, familj och fritid – viktiga pusselbitar

ett behov av en jurist eller advokat som kunde bistå patienterna och deras familjer i försäkringsfrågor, säger Lars Jacobsson.

Erfarenheterna från det projektet, som tyvärr lades ner, utgjorde grun-den i hans fortsatta intresse för THS-patienter. Han gick ner 20 till 30 pro-cent i arbetstid under sin forskning. De sista tre månaderna innan disputa-tionen forskade han på heltid.

långtidsstudien genomFördes med norrbottningar som hade haft skadorna i genomsnitt tio år. Skadeor-sak, ålder, kön med mera registrera-des för 332 personer. En stor del av gruppen utgjordes av yngre män som skadats i trafikolyckor och äldre män som drabbats av blödning efter en fall-olycka. 25 procent av personerna i studien var kvin-nor. 106 perso-ner

som var i arbetsför ålder vid tiden för datainsamlingen valdes ut. Av dessa ställde 88 upp i studien genom per-sonliga intervjuer, ofta i deras hem med familjen närvarande.

Många hade återhämtat sig bra funktionellt med att gå, äta, prata med mera. Men studien visade att ska-degraden bara är en del i pusslet som visar hur bra man lyckas med rehabili-teringen. Personens delaktighet i jobb, studier eller fritid betydde mycket för livstillfredsställelsen och den allmän-na hälsan. Förmågan till delaktighet påverkas mycket av exempelvis min-nesstörning, utmattning, överkänslig-het, problem att kontrollera sig, för-måga att organisera och planera, fokusera och filtrera.

– Det jag fann i mitt material var också en till synes märklig effekt att lättare skadegrad tenderade att ge lägre livstillfredsställelse. De relativt lätta effekterna är mer osynliga och

svårare för andra att förstå.

eFter disputationen har Lars Jacobsson fortsatt med undervis-ning vid Luleå tekniska universi-

tet och forskningsarbete med koppling till rehabiliteringsmedicin vid Institu-tionen för hälsa, vård och samhälle vid Lunds universitet. Nyligen presen-terade han en rapport om att THS-gruppen i allmänhet och ensamståen-de med THS i synnerhet, har lägre livstillfredsställelse än övrig svensk befolkning.

Han arbetar nu vidare med en jäm-förelse mellan två olika självskatt-ningsinstrument av tillfredsställelse i livet, en fördjupad undersökning av ett utvärderingsinstrument från USA samt en tredje studie som fokuserar på återgång till arbete för personer med THS.

– Vi har också förhoppningen att kunna påbörja ett forskningsprojekt i Norrbotten för att överföra, använda och utvärdera erfarenheter inom hjärnskaderehabilitering till personer med Parkinsons sjukdom och MCI, lätt kognitiv funktionsnedsättning, berät-tar han.

Klart är att rehabiliteringen efter en traumatisk hjärnskada tar lång tid och att man skulle behöva både ett akutteam och ett långtidsteam som stöttar patienterna och deras familjer. Lars Jacobsson upplevde även att en av de viktigaste faktorerna i rehabili-teringen var att någon närstående orkar vara med i rehabiliteringen och anpassningen efter skadan.

– Forskningsresultaten gör det lätt-tare att i ett tidigt skede se vilka som behöver mer uppföljning. Min önskan skulle vara att man redan på akuten knyter kontakt med närstående via en kurator eller arbetsterapeut som kan följa patienten och familjen. Rehabili-teringen startar direkt du har skadats och för en del slutar den aldrig, men behoven förändras.

A N N A B E R G S T R Ö M

Fotnot: Avhandlingen finns att läsa på webben: pure.ltu.se/portal/files/4702 942/Lars_Jacobsson_Doc2010.pdf

forskning i landstinget

lars Jacobsson forskar om traumatiska hjärnskador

hJärnskador.Lars Jacobsson fann att personer med förhållande-vis lindriga trau-matiska hjärnska-dor upplevde sämre livstillfreds-ställelse än dem med svårare ska-dor. Majoriteten av de drabbade med THS är unga män som råkat ut för trafikolyckor. Foto: mArIA ÅSén


genom att samla våra styrkor kan vi åstadkomma mer än om var och en arbetar på sitt håll.

Strokeenheten vid Piteå älvdals sjukhus har utsetts till en av de fem bästa enhe-terna i landet för God stroke-vård av kvalitetsregistret riks-Stroke.

— Vi har bedrivit ett årslångt projekt med att förbättra vården av strokepa-tienter, vilket är en viktig del i att vi nu kan visa så goda resultat. Den stora

vinsten är att vi arbetar i team. I teamet kring patienten ingår sjuksköterska, un-dersköterska, sjukgymnast, arbetstera-peut och läkare, säger Petra Lindfors, sjuksköterska vid strokeenheten.

Alla svenska sjukhus som vårdar stro-kepatienter i akutskedet deltar med upp-gifter till kvalitetsregistret riks-Stroke.

krönika karin millgård

V ad driver oss människor? Vad är viktigt i livet? Vad är viktigt på jobbet?

Självklart är det allra viktigaste att de personer vi älskar mår bra, att vi har tak

över huvudet och mat för dagen. Fallerar det redan där, ja då blir allt annat oviktigt. Men fungerar basen, då har vi oändliga möjligheter i tillvaron. För många är jobbet en viktig del av livet, så även för mig.

Jag har ett FantastisKt roligt jobb! Att få jobba i division Service är en förmån, bland kloka och engage-rade människor. Att få fokusera på utveckling och för-bättring, det är inspirerande!

Mål och mening är centralt för att vi ska trivas på jobbet. Att vara ansvarig för Administrativ service är för mig ett hedersuppdrag där det är lätt att finna mål och mening.

Vi ska så effektivt som möjligt administrera alla pengar (cirka 7 miljarder) som betalas in och ut från landstinget. Hög kvalitet och god service är en självklar-het.

Alla ni medarbetare i vården tycker inte sällan att administration är ett nödvändigt ont som ni helst vill slippa. Ert fokus ligger i vårdens kärna – patientkontak-ten. Administrativa stödfunktioner ska avlasta och underlätta ert arbete, så att ni kan bibehålla detta fokus.

administrativ service har tre år i rad deltagit i en jämförelse, så kallad benchmarking. Den visar att vi bedriver en mycket kostnadseffektiv verksamhet jäm-fört med andra organisationer, både privata och offent-liga.

Kostnadseffektiviteten får dock inte uppnås på bekostnad av medarbetarnas arbetsglädje och arbets-miljö.

Jag vill påstå att det är tack vare kontinuerliga sats-ningar på fysisk arbetsmiljö, delaktighet och kommuni-kation som våra medarbetare presterar så väl. Ett litet kvitto på detta fick vi i höstas med en finalplats i täv-lingen om det nationella arbetsmiljöpriset Suntliv.nu.

i division service har vi tagit fram en ny vision: Ser-vice skapar en enklare vardag. Vår division ska förenkla för alla er i landstinget. Vi vill hjälpa er att nå era mål, att fokusera på det som är ert huvuduppdrag – så fixar vi resten!

Har du idéer om hur vi ska bli bättre på detta så hör gärna av dig.

Människor som sprider positiv energi ger så ofantligt mycket till sin omgivning på samma sätt som människor med negativ energi kan suga musten ur en fullständigt. Det är viktigt att vi alla hjälps åt att skapa en positiv känsla i vardagen, men för att orka ge måste man också fylla på. Det ska jag göra idag genom att spela dragspel i en musiksaga för barn på Norrbottens museum – glada barn ger ny energi!

Vad är viktigt för dig?

Vad är viktigt, egentligen?

KARIN MILLGÅRD är verksamhetschef för Administrativ service och tycker att hon har världens roligaste jobb. Hennes största fritidsintresse är musik — hon spelar piano och dragspel och i vinter går hon en gitarrkurs med sin 10-årige son. För att hålla sig i form ägnar hon sig åt löpning, gärna i skogen.

Landstingets nybildade folk- hälsocentrum ska verka för ett friskare Norrbotten. Det sker i samarbete med bland annat kommuner och skolor.

— Vi vet att många sjukdomar kan förebyggas, säger Annika Nordstrand, folkhälsochef.

det Finns mycKet att göra på folk-hälsoområdet, men också mycket att vinna. Enligt Världshälsoorganisatio-nen, WHO, skulle 90 procent av all diabetes kunna undvikas, 80 procent av hjärtinfarkterna och 30 procent av all cancer.

För ett år sedan fattades ett poli-tiskt beslut att landstinget ska ha ett folkhälsocentrum, med ansvar för det övergripande strategiska arbetet.

Annika Nordstrand ser satsningen som nödvändig för att driva på utvecklingen.

– Det var ett klokt beslut. Genom att samla våra styrkor kan vi åstad-komma mer än om var och en arbetar på sitt håll. Vi får en gemensam platt-form att utgå från, säger hon.

En av uppgifterna är att ta fram och analysera statistik som visar hur det ser ut i länet, sammanställningar och rapporter som enskilda kommuner får del av.

– Det kan hjälpa dem att bestämma var insatser ska sättas in. Vi försöker få en helhetsbild av vad som behöver förändras och samverkar sedan med andra aktörer, exempelvis skolor, för att nå resultat.

i de nationella riktlinjer som rör sjukdomsförebyggande metoder finns rekommendationer hur man förhin-

drar sjukdom genom förändrade lev-nadsvanor. Det gäller till exempel tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otill-räcklig fysisk aktivitet och ohälsosam-ma matvanor.

– För landstingets del handlar det om att anpassa sitt arbete efter riktlin-jerna.

Folkhälsocentrum håller som bäst på att ta form, något som sker utan att extra medel skjutits till. Sju personer

har knutits till enheten. Fler är på gång.

– Två barnmorskor och sex psykolo-ger som ingår i ett kompetenscentrum för mödra- och barnhälsovård i pri-märvården kommer att tillhöra oss framöver, vilket känns spännande. Det förebyggande arbetet i den tidiga familjen är oerhört viktigt.

tanKen är länets invånare ska få möta hälsoinspirerande insatser av olika slag, däribland motiverande samtal, Fysisk aktivitet på recept och Tobaksfri duo. På barna- och mödra-vårdscentralen, i skolan, på ungdoms-mottagningen, vårdcentralen och sjukhuset – alla ska fångas upp vid några tillfällen i livet.

Hittills har alla 30-åringar i Piteå och Gällivare erbjudits hälsosamtal på vårdcentralerna inom ramen för pro-jektet Livsviktigt, något en av fyra nappade på. Under 2013 kommer samtliga 30-åringar i hela länet att bjudas in och från 2014 får även de som fyller 40, 50 och 60 år chansen, totalt 14 825 personer.

– Vi har inspirerats av Västerbotten som redan infört hälsoundersökning-ar för dessa åldersgrupper, säger An-nika Nordstrand. U L R I K A E N G LU N D

I Folkhälsocentrum ingår även Bodil Larsson, folk-hälsostrateg …

… och Maya Berg-ström Wuolo, inspi-ratör inom Tobaks-fri duo.

Nytt centrum har folkhälsan i fokus

nybildat centrum. Folkhälsocentrum är en egen centrumbildning, kopplad till Landstingsdirektörens stab. Från vänster projektledaren Barbro Ukonsaari, folkhälsostrategerna Kerstin Sandberg, Margareta Eriksson, Britt-Marie Karlsson och folkhälso-chefen Annika Nordstrand. Foto: mArIA ÅSén

piteås strokevård uppmärksammas


på gångglobala utmaningarDen 16 januari 2013 arrange-ras Internationella dagen av Sveriges kommuner och landsting, SKL. tillsam-mans med kollegor från hela landet får du möjlighet att diskutera globala utmaningar och internationella frågor som berör din kommun, ditt landsting och din re-gion. Plats: norra Latin, Stockholm. Kontakt: Karin Flordal, 08-452 7834, [email protected].

läkemedelsdagarDe fyra nordliga läkemedelskom-

mittéerna inbjuder läkare till norrländska läkemedelsdagarna i umeå den 29-30 januari 2013.

Anmälan via webben, www.lvn.se/anmalan_

lakemedelsdagar, se-nast den 9 januari 2013.

götblad om Våldtisdagen den 5 februari 2013 ar-rangerar Samverkan mot våld en dag på Kulturens hus i Luleå med bland andra Carin Götblad, nationell samordnare mot våld i nära rela-tioner. Konferensen vänder sig till chefer och ledare med ett verksamhetsansvar och personal och ideella organisationer som möter personer som utsätts för våld i nära relation. Anmälan på hemsidan www.bd. komforb.se under fliken ”Kurser och konferenser” senast den 28 januari. Arrangemanget är kostnadsfritt.

från ord till handlingBoka in tisdagen den 12 februari 2013 för att vara med och utveckla regionen. temat för Kraftsamling denna gång är mod att förändra, mod att ta eget ansvar, mod att gå från ord till handling. tid: Klockan 15.00-21.30 (valfritt mingel till 23.00). Plats: Kulturens hus i Luleå. mer information och an-mälan: www.nll.se/sv/Utveckling-och-tillvaxt/Kraftsamling/

cancer i fokusDen 12 februari anordnas Inspira-tionsdag för bättre cancervård. mål-grupp är medarbetare och lednings-personer i vården, politiker, patientfö-reträdare, närstående eller andra som är engagerade i att påverka can-cervårdens utveckling. Plats: norra Latin, Stockholm. mer in-formation hos Sveriges kommuner och landsting: www.skl.se/kurser.

nominera chefentill ledardagenHar du och dina kollegor en chef med goda ledaregenskaper som ni är stolta över och som ni vill att an-dra ska få lära sig av? Fyra ledare kommer att väljas ut och få tillfälle att berätta om sitt ledarskap på Le-dardagen den 13 februari 2013. Alla är välkomna att nominera en kandi-dat, dock senast den 31 december. Läs mer på insidan.nll.se/nominera-ledare. Ledardagen vänder sig till landstingets chefer och anordnas på Kulturens hus, Luleå. mer informa-tion på insidan.nll.se/ledardagen.

Årsbok med fotografiskt tema Foto är temat för norrbottens museums årsbok 2012. Boken visar prov på fotografins stora bety-delse för länets kulturhistoria.

Årsboken, som ges ut i december varje år, har kommit ut i obruten följd sedan 1922. Ämnesområdena skiftar, men utgångspunkten är alltid att be-lysa länets kulturhistoria ur olika as-pekter.

Romandebut med Gula faranLandstingets mångårige medarbetare Lars tyskling har de-buterat som författare. I början av oktober kom Gula faran ut på Idus förlag. romanen handlar om några studenter i upp-sala våren 1967. Det är en berättelse om varm vänskap och kärlek, liksom om akademisk trångsynthet och ond bråd död.

Lars tyskling var landstingets informationschef fram till februari 2011 och jobbar idag som kommunikationsstrateg. Han har tidigare skrivit sagor, noveller och krönikor som pu-blicerats i tidningar och tidskrifter.

Barnens Polarbibliotek byter namnBarnens Polarbibliotek har funnits i 15 år. Det är en webbplats för barn och ungdomar mellan 6 och 12 år, där de kan skriva och publicera egna berättelser, dikter och teckningar. På webbplatsen finns också boktips, författarporträtt, skrivarskola och mycket annat. Det är norrbottens länsbibliotek som driver Barnens Polarbibliotek i samarbete med folkbiblioteken i norrbotten. 2013 byter den namn till polar-bibblo.se.

Stolta stipendiater

Kjell Lundholm, litteratur, GammelstadKjell Lundholm, författare, histori-ker, föreläsare och fackguide är sedan många år en känd kulturprofil i norr-botten, nordkalot-ten och Barents. Hans insats för att synliggöra vår kul-turhistoria är impo-nerande och han har skrivit ett 30-tal böcker och ota-liga artiklar i äm-nen som på olika sätt berör den nordliga dimensio-nen, vår historia och vårt kulturarv.

Lina Stoltz, littera-tur, ÖverkalixLina Stoltz har för-måga att skildra li-vets stora frågor ur barnets perspektiv och har, med sina fem böcker, visat prov på stor mog-nad. Hennes gräns-överskridande ka-raktärer och de ex-istentiella frågorna barnen ställer i böckerna gör henne till en intres-sant berättare. Lina debuterade 1998 med ungdomsbo-ken Quenas kon-ung och har efter det gett ut ytterli-gare fyra böcker.

Frida Aili, Northland BasketFrida Aili represen-terar northland Basket och har haft äran att för-svara de svenska färgerna i lands- laget med 46 A-landskamper och 94 ungdoms-landskamper. med sitt engagemang och totala fokus på att utvecklas som basketspelare motiverar hon både medspelare, klubben och unga basketspelare i länet.

Liselott Wajstedt, konstfilm, StockholmHennes konstnär-skap rör sig i gränslandet mel-lan fakta och fan-tasi. utifrån per-sonliga erfarenhe-ter och betraktel-ser utforskar hon den samiska kultu-ren med en inte-gritet och känslig-het som berör. Stipendiet ska hon använda till att utveckla en utställ-ning på Bild- museet i umeå 2014 samt till ett film- och konstpro-jekt.

Anna Azcárate, teater, LuleåAnna har arbetat som skådespelare på norrbottenste-atern i 30 år. Hon var med och star-tade teaterhög-skolan i Luleå och har regisserat och dramatiserat tea-terpjäser. Hon har därefter gått över allt mer till filmens värld, med roller i bland annat Grab-ben i graven bred-vid och Hypnotisö-ren. Hennes ambi-tion är nu att skriva och regis-sera för film.

Siv Tjärner, LuleåGenom sitt ge-digna och hän-givna arbete inom friidrotten har Siv tjärner satt norr-botten på den fri-idrottsliga kartan. Hon har med sitt engagemang i norrbottens Fri-idrottsförbund skapat ett stort förtroende mellan förbundet och föreningarna i norrbotten. när hon tillträdde som ordförande 2008 var hon den första kvinnan på den posten genom tiderna.

Christian Svarfvar, musik, PiteåChristian Svarfvar har en stark för-ankring i den klas-siska romantiska musiken där han berör sin publik mycket starkt. Han är idag en av Sve-riges bästa musi-ker inom sin genre och har vunnit ett flertal internatio-nella utmärkelser. Han är förste violi-nist i norrbotten neo, konsertmäs-tare i norrbottens kammarorkester och en uppskattad lärare vid musik-högskolan i Piteå.

rubus arcticus — ett erkännande för kulturarbetare från länetLandstingets stipendium Rubus Arcticus delades i år ut för 18:e gången. Konstnären Liselott Wajstedt, violinis-ten Christian Svarfvar, författaren Lina Stoltz och skådespelaren Anna Azcá-rate belönades med 100 000 kronor vardera för sina insatser på kulturens område.

glädJen var stor vid den högtidliga sti-pendieceremonin, som traditionsenligt in-ledde landstingsfullmäktiges möte i Luleå i slutet av november.

Christian Svarfvar blev 2007 utsedd till ”Rising Star” i Europa”, vilket innebar en mängd solokonserter i de mest prestigefyllda konserthusen i världen, däribland Carnegie hall i New York och Cité de la musique i Paris. Denna förmiddag bjöd han landstingspoliti-

kerna och andra åhörare i sessionssalen i landstingshuset på ett vackert violinstycke.

Förutom kulturstipendierna delades Heders- förtjänststipendiet på 50 000 kronor ut till författaren och förre museimannen Kjell Lundholm.

Idrottsstipendiet på 50 000 kronor fick basketspelaren Frida Aili medan idrottsledar-stipendiet på 30 000 kronor gick till frii-drottsledaren Siv Tjärner.

Ur motiveringarna:

utValda. Från vänster Kjell Lund-holm, Lina Stoltz, Frida Aili, Liselott Wajstedt, Anna Azcárate, Siv Tjär-ner. Lilla bilden Christian Svarfvar. Foto:

KjeLL ÖBerG

Stolta stipendiater

Luleå Kulturens hus Lördag 15 december kl 19.00

2012

KÖP ABONNEMANG FÖR 2013! Abonnemang fi nns för Jazzserien (Norrbotten

Big Band) och den Klassiska serien (Norrbottens Kammarorkester och NorrlandsOperan).

www.kulturenshus.com

KOMPASSPiteå Studio Acusticum fre 25 jan kl 12.30

Luleå Kulturens hus sön 27 jan kl 18.00Haparanda mån 28 jan kl 19.00

Stockholm Musikaliska tis 29 jan kl 19.00

NORRBOTTEN

ImproViSensation

Boden lör 9 feb kl 13.00

Piteå sön 10 feb kl 14.00

(familjeföreställningar)

Skolkonserter i länet 5-13 feb

6-9 år

2013

Norrbottensmusiken bjuder in till en Showcase där VI söker DIG, artist eller grupp, som är bosatt eller har anknytning till länet och som vill ta chansen att visa upp en produktion eller prata om en idé som du tror skulle kunna passa in i vårt programutbud för barn och ungdom 2014.

Alla genrer är välkomna, men det är viktigt att den levande musiken har en framträdande roll!

Mer information samt anmälan hittar du på vår hemsida www.norrbottensmusiken.se

LULEÅKULTURENS HUS16-17 FEBRUARI

SHOWCASE 2013

Norrbottensmusiken bjuder in till en Showcase där VI söker DIG, artist eller grupp, som är bosatt eller har anknytning till länet och som vill ta chansen att

&NORRBOTTEN

UNDER LEDNING AVHÅKAN BROSTRÖM

ANGELIQUEKIDJO

BIG BAND

Luleå Kulturens husSön 24 mars kl 19.00

Ingår i abonnemanget Jazzserien

Jakobstad 22/3 . Uleåborg 23/3 Göteborg 25/3 . Helsingfors 27/3

Artister och grupper, kolla hit!

www.norrbottensmusiken.se

KUBANSK MAGINORRBOTTENS

KAMMARORKESTERJohannes Möller, gitarr

Dirigent Mats Rondin

Luleå Kulturens hus Tors 7 feb kl 19.00

Fler spelorter tillkommer under perioden 6-10/2Ingår i abonnemanget Klassiska serien

Norrbottensmusiken fi nns även på Facebook. Besök oss gärna där!

Norrbottensteatern 0920-24 34 00 • Kulturens Hus 0920-45 59 00www.ticnet.se • www.norrbottensteatern.se

Biljetter

Kaos i kulissenSkådespelare

Mirja Burlin • Therese LindbergMia Nilsson • Mikael OdhagKarin Paulin • Mats Pontén

Andreas Strindér • Roger Storm

Regi Frej Lindqvist

PREMIÄR lör 23 feb scen 1

engelsk fars av Michael Frayn

Mullis och Blixten 3-5 årav Linda WincentOm två bästa vänner, där en av dem har lite svårt att skilja på vad som är mitt och ditt.

PREMIÄR lör 13 april scen 3

Apatiska för nybörjareav Jonas Hassen Khemiri efter Gellert Tamas bok ”De apatiska”

Regi Dag Norgård

PREMIÄR lör 9 feb scen 2En samproduktion med Teaterhögskolan, Luleå.

SOPPTEATER tisdagar kl 12-13Soppteaterpremiär 5 mars!

Matens verkliga prisVad du väljer att äta påverkar människor och miljö runt om i världen. Hur handlar du?

Prod Hembygdsrörelsen i Halland, Naturum Getterön

Vernissage Lördag 15.12 kl 13

15.12-3.3 2013

Om människors drivkraft att läraProd Arbetets museum

Visas tills vidare

Tis-fre 10-16, lör-sön 12-16. Storgatan 2, Luleå. 0920-24 35 02

Fri entré

Julafton, juldagen, annandag jul och nyårsafton - stängtNyårsdagen och trettondedagsafton öppet 12-16

Visas till -10.3 2013 Prod. Norrbottens museum

Norrbottens minneÖppet efter överenskommelse Boka besök: 0920 24 35 80

www.norrbottensminne.se

Norrbottens museumUtställningar, lekmiljö, butik & kafé

Julklappstips!Årsboken 2012 tema FOTOUpplev Norrbottens historia genom fotografier

16.12 kl 13-14Visning i utställningen

Se aktuella program påwww.norrbottensmuseum.se

Tisdag 1.1 kl 13Nyårsdagsfirande Nyårstal med Jan-Erik Lundström, vik museichef.Bodens spelemän underhåller.

Filmen - Björnfesten visas från 7.1 2013

Norrbottens museumBildarkiv och samlingar

Boka besök: 0920-24 35 02

Björkskatan Höstvägen 7, Luleå

Landstingets konstEtt urval av årets konstinköp visas

i Landstingshuset, Luleå till 4.1 2013


nyfiken på susann jonsson

… vill vi ge till ortopedtekniska OTA, Sunderby sjukhus, för deras tillgänglighet och goda be-mötande gentemot patienter och personal. ni är proffsiga! Sjukgymnasterna på Rehab-blocket

Dagens vackraste rosor vill vi ge till våra un-derbara kollegor på vårdcentralen i Arvidsjaur som kämpar på med både scheman och för-ändringar i vår organisation. ni offrar både energi och fritid för att det ska bli så bra som möjligt för oss alla här. Tusen kramar och tack för att ni finns. May-Britt och Sara

… vill vi ge till vår duktiga, glada, trevliga och ambitiösa arbetsterapeut Ann-Sofie Tarén.

Personalen avd 2A Kalix sjukhus

Jag vill ge en vacker vinterbukett till mina handledare Britt-Inger Backefalk och Britt-Inger Söderström för att ni gett mig en givande praktiktid hos er. Jag vill även tacka hela teamet på affektiva i Gällivare för allt stöd och den positiva anda ni sprider. Blivande

psykiatrisjuksköterskan Jenny Mellergård

… till personal på avdelning 43, det palliativa teamet, en x-tra röd ros till Lotta som tog hand om vår mor (elsy-maj) ända till slutet. ni alla gjorde jättestor skillnad för mamma, och även för oss närstående. ett innerligt tack till er!

Monica & Marianne

Dagens ros vill vi skicka till Tomas Sanner-ström, Pajala vårdcentral, som tack för jätte-goda kanelbullar. Kramar från arbetskamraterna

… till ”världens bästa” Susanne Elfstrand, IT i Sunderbyn. Tack för att du alltid är så hjälp-sam och lugn. Det gör att man aldrig känner sig dum eller stressad när man behöver din hjälp. Tänk vilken tillgång du är för oss!

Annette, adm service

… till mina kollegor på röntgen, Sunderby sjuk-hus, Maria Asp, Johanna Keskitalo, Eva Ajne-red och Susanne Arvidsson. Snabbt och proff-sigt tog ni hand om mig, ni ska veta att jag är er evigt tacksam. Petra

… till min handledare Ssk Elisabet och hela gänget på avd. 45 för en lärorik och erfaren-hetsrik VFu. ni är ett bra gäng. Psykiatri Ssk Andreas S

Vi på akuten som jobbade lördagen den 22 sep-tember vill ge ett stort fång med rosor till Jussi på HIA, som kom ner till oss och hjälpte till när våra hjärtövervak havererade. ett stort tack! Akutenpersonalen

… till tjejerna som putsade mina fönster och speciellt till min ordinarie städerska Cecilia Norberg som gjorde mig en extratjänst och öppnade upp ett fönster så att jag slapp se en död stor fluga hela vin-tern. Anita Sandström

Dagens ros går till Ida Eriksson, receptionist på Malmbergets Vårdcentral. Tack för din hjälp-samhet och ditt fina bemötande!

Karin och Sara i Sunderbyn

Dagens ros…

Ge Dagens ros till någon eller några som du vill uppmärksamma eller berömma. Alla ”rosor” publiceras på Insidan, en del även i Landstings-tidningen. mejla till Agneta Spaton norqvist: [email protected]. Tala om vem du är, vem som ska ha rosen – och för vad.

Filmpoolens nya vd harhittat hem

Ålder: 47 år. Yrke: ny i år som vd på Filmpool nord. Familj: Sambo som har tre vuxna barn, två egna döttrar 20 och 22 år. Bor: I byn Hovlös invid Vitåälven norr om råneå. Intressen: ”Hönsen, gräva i trädgården, laga mat och andra pratiska saker då man kopplar bort tankarna.” Bakgrund: ekonomisk linje på gymnasiet, sommarjobb på SVT:s ekonomiavdelning i Luleå. Programsekreterare på riksradion och på tv i Luleå under några år. Producent på Lule Stassteater och Skottes musikteater i Gävle. Arbetade därefter med filmpedagogik och skolbio på Svenska Filminstitutet. Fortsatte på samma arbetsplats med att utveckla regional filmverksamhet. Frilansade i tio år i kul-tur- och filmvärlden. Arbetade ett par år på Dramatiska Institutet (idag Stockholms dramatiska högskola) och kom därifrån till vd-posten på Filmpool nord.

Hon är ingen filmvetare, men har sett ”lite för mycket film” för att vara en vanlig biobesökare. Samtidigt är hon tydlig med att hon är byråkrat.

— Mitt jobb är att skapa förut-sättningar för kreativa kulturarbetare, säger Susann Jonsson, vd för Filmpool Nord.

när vi träffas pågår förberedelserna febrilt inför årets Filmkonvent i den 20-årsjubilerande filmpoolens nya loka-ler i före detta Kurirenhuset i centrala Luleå. Susann Jonsson tillträdde som vd i somras, men arrangemanget är inte nytt för henne. Det var faktiskt just det som var hennes inkörsport till Filmpool Nord. Hon anlitades för att hjälpa till att förbereda det allra första konventet redan 2004 på den tiden hon arbetade som konsult i branschen.

– Intresset för konventet var så stort att det blev ett årligen återkommande arrangemang.

Backar man ännu ett steg, så var Susann Jonsson en av medarbetarna på Svenska Filminstitutet, som under 1990-talet drog fram riktlinjerna för landets regionala resurscentra – i dag 19 till antalet.

– Jag kommer ju själv från Norrbot-ten, så min chef förstod att jag hade mycket att bidra med.

Hon är uppvuxen i Kvarnberg utanför Råneå, tre kilometer från Hovlös där hon nu bor.

– Det är ingen som vet var det ligger. Till och med när man träffar kommunal-politiker i Luleå, är det aldrig någon som vet att Hovlös ligger i Luleå kommun, säger hon och skrattar.

Hennes pappa jobbade i skogen, hennes mamma var sjuksköterska, vidareutbildade sig och arbetade med sjukvårdsplanering i landstinget.

Tidigt kom Susann Jonsson in på pro-ducent- och programsekreterarbanan inom media.

– Jag fick sköta planering, löner, kon-trakt, organisation och administration.

Att hon sedan fortsatte inom teater och film var inte långsökt. Hon har blivit något av en expert på att skapa förut-sättningar för kreativa människor i kulturbranschen.

Hennes företrädare, Per-Erik Svens-son, arbetade 20 år som vd i Filmpool Nord med både manusbedömning och verksamhetsansvar på sitt bord. I och med expansionen blev det till slut en omöjlig uppgift och idag får Per-Erik Svensson som en av två filmkonsulter enbart koncentrera sig på filmmanus, medan Susann Jonsson har det över-gripande ansvaret.

– Jag är själv ingen konstnär, utan är trygg i min yrkesroll som byråkrat.

Även om det krävs en hel del kreativi-tet för att organisera en sådan här krea-tiv sektor, tillägger hon.

filmpoolen Har i dag tio anställda och är samproducent till flera långfilmer


nytt om namn

LINDA NäSLuND är ny handläg-gare på löneenheten, Administra-tiv service. Linda har ansvar för vårdcentralerna i Piteå — Furu- näset, Hortlax, norrfjärden, Piteå, Öjebyn – samt Piteå jourcentral. Hon har tidigare arbetat som lönehandläggare inom försvaret och även som säljare.

JOHN SANDSTröM är ny infor-matör inom division Vuxenpsy- kiatri. Han har arbetat i lands-tinget sedan 2010, först som projektinformatör för äldresats-ningen Vital i norr och sedan som informatör vid Hälso- och sjukvårdsenhe-ten. John efterträder Malin Carlborg som över-gått till en tjänst på informationsavdelningen.

MArIANNE PALOVAArA är ny kulturoch hälsastrateg i division Kultur och utbildning. Hon jobbar med att integrera kultur i vården och generellt i folkhälsoarbetet. marianne har arbetat både inom offentlig förvaltning och i det privata närings- livet och har många års erfarenhet av att leda nationella och internationella projekt. Hon kommer närmast från en tjänst som utveck-lingschef i Luleå kommuns tekniska förvalt-ning.

MArIE LArSSON STurDY har utsetts till ny verksamhetschef samt konstnärlig ledare för Dans i nord. marie har sedan 1997 varit verksamhetschef för danskom-paniet Focus Dance i uppsala och har en bakgrund som dansare vid bland annat malmö Stadsteater och Kungliga baletten. Hon har också arbetat som repetitör och koreograf-assistent både nationellt och internationellt.

HELENE PErBACK LINDgrEN tillträder uppdraget som dans-konsulent för norrbotten. Hon har sedan 2001 varit verksam som producent och projekt- ledare. Helene har en bakgrund som dansare och repetitör vid Kungliga Balet-ten i Stockholm och som dansare vid neder-lands Dans Theater i Haag. Hon är född i Stock-holm och utbildad vid Kungliga Teaterns balett-elevskola.

LENA NOrDgrEN HANSSON, Länsservice, är utsedd till årets medarbetare i division Service 2012. ur motiveringen: ”Vi upp-lever Lena som en vänlig, trevlig och omtänksam person utöver det vanliga. Är alltid aktiv i förbättrings- och utvecklingsarbete och har alltid nya genom-tänkta idéer att komma med”.

ANNA-LENA KErO, Administrativ service, är årets chef i division Service 2012. Hon får priset för sin förmåga att inspirera medar-betarna till nytänkande och utveckling. enligt motiveringen leder Anna-Lena Kero med både hjärta och hjärna och låter begreppet ”frihet under ansvar” genomsyra enhetens arbete.

LISBETH ErIKSSON har fått landstingets stipendium till minne av elisabeth Holmgren. Hon erhöll stipendiet på 25 000 kronor för sitt forskningsprojekt Telerehabilitering: sjukgym-nastik på distans. Stipendiet, vars syfte är att stimulera till kunskapsutveckling i samverkan mellan norrbottens läns landsting och Luleå tekniska universitet, delades ut vid Luleå tek-niska universitetets årliga promoveringshögtid i november.

på hemmaplan. Susanne Jonsson är ny vd för Filmpool Nord AB sedan i somras. Förutom att hon tror på regio-nal filmproduktion är hon själv hem-vändande norrbottning.

FOTO: MArIA ÅSÉN

17

och mängder av kort- och dokumentär-filmer varje år.

De arbetar med att fördela resurser till filmproduktion, men också med film-pedagogisk verksamhet riktad mot barn och ungdom, visning och spridning av film och skolbio samt med manus-utveckling och manuskurser.

– Jag vill också lyfta fram att vi har tre filmfestivaler i Norrbotten varje år – i Arjeplog, Kiruna och Piteå. Där är vi självklart med och stöttar.

Filmpool Nord ägs av landstinget och av 12 av länets 14 kommuner. Alla utom Gällivare och Arvidsjaur är med.

– Förmodligen är det en prioriterings-fråga för småkommuner i besparings-tider. Men jag hoppas såklart att alla ska kliva på igen.

Ett par av hennes allra viktigaste upp-gifter är, som hon ser det, dels att be vaka att de filmer som produceras i Norrbotten ger den egna regionens filmarbetare, manusförfattare, regissö-rer och scenografer jobb. Dels att film-

inspelningarna geografiskt sprids ut över länet.

– Och det ska inte bara var fjäll och renar, utan visa upp en nyanserad bild av vad som finns.

Hon ser inga problem med att urvalet av filmer som släpps fram och får produktionsmedel påverkas av regio-nalpolitiska hänsyn.

– Jag vet att det förts en debatt i Da-gens Nyheter om ”korvkiosken i Troll-hättan”, men jag håller inte med.

Hårdraget går kritiken ut på att det regionala filmstödet bidrar till att det spelas in oproportionerligt många filmer i småstäder – på bekostnad av huvud-staden.

I Stockholm har filmarbetare gnällt över att ”okvalificerade landsbygdsbor” får jobb och det har raljerats över hur Trollhättan och Luleås omgivningar ständigt omförpackas till olika små- städer.

Men Susann Jonsson kontrar direkt:– Majoriteten av svenskarna bor inte

storstäder. Och t-banan i Stockholm ser vi tillräckligt mycket av ändå i media.Till sist: Vilka är de bästa filmerna du sett?

– Svårt att säga. Men Akira Kurosa-was Vägvisaren är en film jag aldrig glömmer. Så vill jag nämna något svenskt också. Jag tycker att Jan Troell är Sveriges nu levande främsta regissör, så jag säger Uppehåll i myrlandet. En mycket speciell kortfilm.Och ditt förhållande till Ingmar Berg-man?

– Han har gjort fantastiska filmer, men han är ingen husgud för mig.

u L r I K A VA L Lg Å r DA

jag kommer ju själv från norrbotten, så min chef förstod att jag hade mycket att bidra med.


MÖJLIG-HET

FÖRE E

SPEC.LJUS

OXE

CIVIL-STÅND

FÖR

HEMMA-BIO

FÖRE M

PÅSVÄRD

STEKA

CERE-MONI

GRUMLIG

LARVASIG

MATTA

SPEL IJAPAN

@

SAND-DRIVA

YNGEL

BRITTISKTITEL

TRE FOT

INTEGAMMAL

TRÄD

SPEC.TVÄTT

DIALEKT

DUM-BURK

KREDIT

TOGSJÖMAN

GUDOM

HÄNDA

FAKTA

BLOMMA

SVAVEL

ADEPT

KVÄDE HJÄLPER PIPPI

ATLAS

SPÖDAM

VÄXT

SÄNKA FELFRI

OCEAN GUIDE

GOT-LANDS

LÄN

ÄRVISS

ANDE

SKARA-BORGS

LÄN

FIXARZLATAN

LITETHUS

BÄSTFÖRR

SKADRA

FEM-HUNDRA

INDISKSTAD

KÖTT-BIT

HURSA?

SKÖNYNGLING

HALV-GRÄS

ORNI-TOLOG

RYGG

VALUTA

RYKA

SPJUT

KADAVER

EFTER Å

PIPPI

NYING

MILITÄR

PROV

TVÅ FOT

VINTER?

TVÅ

KATT

OK

DAM

FÖRE 12

ROVA

FÖRETAG

FISK

OST

TON

HYLLA

TITTA

TRÖST

PLATTA

FÖRE U

EFTER K

KISSE

TVÅ

FEMTIO

ÅRSTID

EFTER D

SPADE

SNÅL

KÄRL

PADDEL

FYR

FLOD

PARADIS

MOPPE

SVIKT

FRISTAD

YTA

ARENA

KOMFÖRST

SVÄRS

EJDER-HONAN

LÖSER

MAT-RÄTT

KÖTTBIT

MYNTFÖRR

I RADIO

MEDDITT

FÖRST

FÅGEL-BUR

TJAFS

VATTEN-DRAGET

VÄLDIG

MOWGLIS”FAR”

FÖRE F

INTEOPAK

FRANSOS

INTENATT

FÖRE Ö

LJUS-GÅRD

TALANG

TRIVSENSAM

18

Lösning på kryss nr 4 2012

O S V U R E TR A S E R A D E S N O K

T E M AD O PO RB I OF ÅO R O A

T A US V E A

L A M T Y R K A M A N

L E OT A L L S K O T T V E C K L A R E

V R E TD R O G B A

A LE R AI L AT O NK R E D I T E R A

R A MP R A OA R A BO S L OE R KY RS T A G

T E M P OU R

S E L A GE R

A T E I S M IP S A L M O D I K O N O N T I S

T R E A N

T I J U A N A G I L J A R E

L Y N G E N O S TB A C K EA L L AB A K

T O N S Ä K E RR A I R A K

B E L U G A

A L T M E L O N

O MI N IK E N

E

R M

E R

T

R

A S

S O

S

R

I Å IT

kryssvinnare ANNA-STINA NILSSONKyrkstugugatan 21, GällivareROSE-MARIE ISAKSSONKristallvägen 31, BodenULF NORDSTRÖMN Pitholmsvägen 76, Piteå ANITA LARSSONBrödragatan 9, Kalix EVA NYSTRÖMStubbvägen 21, Malmberget

Trisslotter kommer med posten!

kryss nr 5Senast den 8 februari 2013 vill vi ha ditt korsord. Skicka till: Landstingstidningen, nLL, 971 89 Luleå. märk kuvertet ”Kryss 5”. Lycka till!

namn........................................................................................................................................

Adress.......................................................................................................................................

Postnummer och ort ...........................................................................................................

Om jag vinner väljer jag (sätt ett kryss) n en biobiljett n Tre trisslotter

INGRID NORDIN,pensioneradoperationssjuk-sköterska frånKiruna som nuflyttat söderut.


PATRIK WARG är inte känd från X Factor, robinson eller Big Brother. Däremot är han glad över att vara läkare i norrbotten.

kåseri patrik warg

v eckans första patient – vi kan kalla honom Kurt – kom för ett enkelt åter-besök. Blodtryck, älgjakts-

rapport, recept och vi ses om ett år. Men han var bekymrad. Trycket var högt, kallsvetten rann och han hade svårt att sitta stilla. Till slut kröp det fram:

”Snälla doktorn, hur faaan ska jag komma undan i år? Jag menar, jag tar hellre en hjärnblödning hemma på dass än bland såskoppar och påslakan i Haparanda. Ångest, värmeslag och stress är alla riskfaktorer för hjärt-snörp. Livsfarligt. För att inte tala om trafiken”.

Med nöd och näppe och halvt skå-despelad halsfluss har jag själv und-kommit ett par gånger. ”Halvt skåde-spelad”, eftersom jag faktiskt får en klump i hals, mage och i hjärnans tids-uppfattningsmodul varje gång gum-man börjar inventera värmeljus eller ställer sig mitt i huset med händerna på höfterna; halvt drömmande, halvt inspekterande.

Extra säker på att det onämnbara närmar sig ofrånkomlighet blir jag för-

Sjukintyget Ingvarstås när det närmar sig jul. Alltså, jag har inget emot Happis. Men jag har problem med att det inte alls tar den en och en halv timme, inberäknat lunch, som jag alltid föreställer mig att det tar att åka till en affär och bara köpa värmeljusen INFERNO och den julgransprydda dörrmattan PAPPA.

När jag inser att det inte finns någon återvändo bestämmer jag mig tjurskalligt för att jag själv inte ska lägga ner en enda spänn till Kamprads förmån. Varken på pinnstolen SITT-FLÄSK, suddgummit SMULAN eller batteriladdaren SENTOMSIDER. Sam-tidigt försöker hustrun stabilisera mitt mulnande humör genom att påminna om att det finns andra butiker kring Ikea som kan vara intressanta för en familjefar. Ungefär som hon säger till ungarna:

”Ni får gå på Candy world om ni följer med...”.

när man väl är framme och har fal-lit in i fållan så förökar sig både dörr-mattan och ljusen, under den obegrip-ligt korviga tacklingspromenaden, till en myriad av obegripliga grejer. Och

innan familjen kommit ut ur denna boskapslabyrint som utmynnar i slakt av julbudgeten har jag, i desperata försök att hitta de små dolda genvä-garna, gått vilse ett par gånger bland sofföverdragen LATMASK, snubblat över sängstegen FALLRISK, stött ner en hel hylla hyllor och vält sönder två-hundra flaskor bestickputs vid namn FRÄTA.

De affärer i kringområdet som möj-ligen kunde intressera mig har förstås stängt innan jag betalat och skramlat färdigt genom parkeringens snö-glopp med fyra ståltrådsvagnar fulla av krukgruppen TAPLATS, lampskärmen SKAVSÅR och den kvalsterdräpande bädd-madrassen PÖKA. Famil-jen har sprungit iväg för att köpa det utlovade godiset när jag inser att jag inte får plats med prylarna i bilen.

Det får mig förstås att fundera över möjligheten att lämna frugan AKTIV och systrarna KISSNÖDIG och hämta dem kring Lucia

nästa år. Men ungarnas skolplikt tvingar mig att svika mitt enda löfte. Med blöta skor och frusna fingrar slä-par jag tillbaka vagnarna, kryper utmattad in i butiken och köper tak-boxen BLÅST.

senare sitter jag bland sönder-rivna kartonger och stirrar på

monteringsbladets teckning av en byxklädd och en kjol-klädd figur som står leende

ihop med verktyg i händerna. Genom mitt huvud svävar en svag

förnimmelse om att ett älskande par bör finnas vid varandras sida även på nattkalla köksgolv. Allt medan gum-man sussar i den vita divanen LYCK-

LIG med finsk lakrits mellan tän-derna.

Till målsman,härmed intygas att Kurt lider

av IKEA-handlingar till den grad att han lämpligen bör befrias från dessa innan ni tar livet av honom – och då har ni ingen som kan skruva ihop era förbannade

spånskivor. Patrik Warg

varm vante fyller 120 årLovikkavanten föddes i byn Lovikka i Pajala kommun 1892, och firar därför 120-årsjubileum i år.

Det var erika Aittamaa som ”uppfann” den och hon har i intervjuer berättat hur det gick till. Hon brukade sticka vantar till försäljning och fick vid ett tillfälle en beställning på extra slitstarka vantar. Hon spann då ett tjockare ullgarn som hon stickade med. Kunden blev missnöjd eftersom vantarna var för hårda och obekväma. erika tog hem dem och tvättade och kammade dem för att de skulle bli mer bekväma. resultatet blev mjuka och sköna vantar som där-efter kom att bli mycket efterfrågade. erikas man, skogsarbe-taren August, började också sticka vantar som enligt erika var minst lika fina som hennes egna.

Dessa lovikkavantar från norrbottens museums föremåls-samlingar är kammade på både in- och utsidan. De är stick-ade i vitt ullgarn och dekorerade med färgglatt zigzag-möns-ter och flätat tofsband på mudden.

M I R J A M J O N S S O N

FOTnOT: Läs mer om vantarna på nll.se. Klicka dig fram till Kultur och utbildning, Norrbottens museum och Månadens föremål.

Ur museets samLingar bilden av ett jobb

Vantar från Lovikka och det företag som tillverkade varu- märkesskyddade lovikkavantar mellan åren 1961-2007. De beställdes och tillverkades i november 1977.

Foto: GÖrAn DAHLIn, norrbottens museum

Landstinget består av hundratals olika arbets-platser och verksamheter — vi vill gärna veta något om din!

Ta fram kameran eller mobiltelefonen, ta ett eller flera fotografier och mejla till landstings- [email protected]. Berätta vad fotot föreställer och var det är taget. Vad du fotograferar är upp till dig. Tänk bara på att den eller de som syns på bild måste ha gett sitt godkännande.

Du som får ditt fotografi publicerat belönas med två biobiljetter eller fyra trisslotter (ange vilket du väljer och till vilken adress de ska skickas).

ett rykande färskt nummer av tid-skriften FrIheter har just anlänt till lands-

tingshuset i Luleå. Över 5 000 exemplar ska skickas ut till de skolor som är med i Tobaksfri Duo; en kontraktsmetod som vänder sig till ung-domar och deras vuxenpartner.

”Hösten har varit full med spännande aktivite-ter på länets skolor och det är inte slut än, nya utmaningar väntar”, berättar maya Bergström Wuolo, som arbetar med att sprida information om Tobaksfri Duo.

Foto: mAYA BerGSTrÖm WuOLO

19

NorrbotteNs läNs laNdstiNgTelefon 0920-28 40 00www.nll.se

LÄNGST NORRUT. Från vänster lena Johdet, tandsköterska, Helena Kamutta, tandläkare, och anna Marakatt, enhetschef, trivs med jobbet på sveriges nordligaste folktandvårdsklinik. Foto: KJELL ÖBERG

Gränslöst i Karesuando

Marakatt att börja fundera på ett gränssamarbete.

– Jag hade arbetat som tandsköter-ska i Karesuando sedan 1980 och var förstås rädd att förlora mitt jobb, sam-tidigt som en nedläggning skulle inne-bära att de som bor här blev utan tandvård. Jag tänkte att det borde vara möjligt att få EU-bidrag för att utveckla ett samarbete.

Mycket administrativt arbete följde och allt var inte enkelt att få gehör för. Men Anna Marakatt gav sig inte och i december 2002 startade landstinget och Muonio-Enontekiön kommun-sammanslutning ett gemensamt pro-jekt.

SatSningen beviljadeS nära en miljon kronor, pengar som skulle användas för att få till stånd ett tand-vårdssamarbete mellan svenska och finska Karesuando.

– Vi började ta emot finska patien-ter med en gång. Allt eftersom vi stötte på svårigheter löste vi dem. Vi kunde inte förutse allt i förväg, säger hon.

Några år senare fick kliniken 1,5 miljoner i EU-medel för att digitalise-ra journaler och röntgen och koppla ihop de finska och svenska systemen. Karesuando blev därmed den första

heldigitaliserade kliniken i länet. För EU-pengarna installerades dessutom en helkäksröntgen i Muonio, som även norrbottningar nyttjar.

I höst har 10-årsjubileet firats rejält med öppet hus på kliniken, musikun-derhållning av skolbarnen och serve-ring av tårta och smörgåstårta i för-samlingshemmet. Gratulanterna har avlöst varandra

den här dagen är det återigen stilla i samhället. Lena och Helena tar hand om patient efter patient, innan det är dags för eftermiddagens kaffepaus.

De har arbetat i Karesuando i sju respektive drygt fyra år och har inga planer på att sluta.

– Det är speciellt att jobba på ett litet ställe, det blir en kontrast mot det vanliga jobbet i Kiruna där vi är betyd-ligt fler. Det känns som ett äventyr att komma hit, säger Lena Johdet.

Hon fortsätter:

Vi är en trespråkig klinik. Vi arbetar dess-utom med två valutor, två datasystem, två taxor och två tider.

vi hÄLSaR på folktandVården i karesuando

– Sedan är det ju så vackert. Titta ut genom fönstret så förstår ni vad jag menar!

Bakom kliniken rinner Muonio-älven, som delar av Karesuando och Karesuanto. Kanterna är täckta av is som blänker i solen.

För byborna är älven ingen gräns, tvärtom.

– Vi kallar oss ”Den gränslösa klini-ken”. Det är ju så det fungerar här, säger Anna Marakatt.

U l r i K a e N g lU N d

fakTa

Sveriges nordligaste tandvårdsklinikantal anställda: En enhetschef/tand-sköterska på heltid, två tandläkare delar på en halvtid, en tandsköterska arbetar 25 procent och en tandhygie-nist arbetar halvtid.antal människor i upptagnings- området: Cirka 1 200 på den svenska sidan, 500 på den finska.Övrigt: 2006 uppmärksammades pro-jektet Gränslös tandvård vid en EU-mässa i Tyskland och utsågs till ett av EU:s mest lyckade gränsöverskridande hälsosamarbeten.

anna Marakatts idé ledde till ett framgångsrikt samarbete mellan sverige och Fin-land.

Klockorna i vänt-rummet visar både svensk och finsk tid.

sedan tio år ger de anställda vid Folktandvården i Karesuando tandvård till 1 200 svenskar och 500 finländare.

För att göra verklighet av idén att arbeta över nationsgränsen krävdes envishet, tålamod och mycket vilja.

— Nu är det här så självklart både för oss och våra patienter att man knappt tänker på det, säger initiativtagaren anna Marakatt.

FroSten har pudrat kyrkan i Karesuando vit, liksom den åtta- kantiga 0-9-skolan, förskolan och sameskolan. Alla byggnader ligger nära tandvårdskliniken, som är inrymd i ett avlångt hus där även distriktssköterskorna har sin mottag-ning. Ovanför ingången vajar den svenska, samiska och finska flaggan välkomnande.

– Vi är en trespråkig klinik. Vi arbe-tar dessutom med två valutor, två datasystem, två taxor och två tider, säger Anna Marakatt och visar oss in.

I väntrummet hänger två klockor, den ena med finsk och den andra med svensk tid. Fast det där med två tider stämmer inte fullt ut, tillägger hon.

– Vi är i Sverige och arbetar efter svensk tid. Men på de finska patien-ternas kallelse skriver vi även ut den finska, för tydlighetens skull.

i mottagningSrummet förbere-der tandläkaren Helena Kamutta och tandsköterskan Lena Johdet för nästa patient. Båda arbetar i vanliga fall i Kiruna, men en vecka i månaden tjänstgör de i Karesuando.

– När vi är här arbetar vi tio timmar per dag, måndag till torsdag. Det är för långt att åka hem till Kiruna, 18 mil. Det finns två rum på övervåning-en där vi övernattar.

Ytterligare en tandläkare, Patricia Machado, tjänstgör i Karesuando en vecka varje månad. Under månadens två tandläkarlösa veckor arbetar tand-hygienisten Ann-Louise Räty på klini-ken. Den enda som alltid är på plats är enhetschefen Anna Marakatt. Hon är också den enda som talar samiska och finska.

– Är inte hon här och kan rycka in som tolk använder vi oss av engelska. Ibland kan det också räcka med att be patienten att öppna munnen, då ser vi vad som behöver göras, säger Helena Kamutta.

i början av 2000-talet lades flera mindre folktandvårdskliniker ned, bland annat i Tärendö och Junosuan-do. Även kliniken i Karesuando var i farozonen på grund av för litet befolk-ningsunderlag. På andra sidan älven fanns flera hundra finländare som fick åka sju mil till tandvård. Det fick Anna

Glitter & glädje

Documents

Transcript of Glitter & glädje