Förteckning över arkivfilmer -...

Förteckning över arkivfilmer

Götebot-gs universitetsbibliotek. Mikrofilinade handskrifter i .andra bibliotek och arkiv samt i privat ägo.

Förteckningen redovisar ett urval av Göteborgs universitetsbiblio-teks samling av mikrofilmade arkiv(alier) och handskrifter. Ute-lämnade äro mikrofilmer av arkiv(alier) och handskrifter. vilka förvaras i original i Göteborgs universitetsbibliotek. ett par mikro-filmer av handskrifter, vilkas proveniens är okänd, samt en för-seglad mikrofilm.1

Förteckningen är uppställd på följande sätt. Arkiv(alier). hand-skrifter och samlingar äro i regel förtecknade under arkivbilda-rens, handskriftens eller samlingens namn. Brevväxling mellan namngivna personer återfinnes alltså under brevmottagarens namn. Från brevskrivarens namn korshånvisas till brevmottaga-ren.

Undantagna från denna huvudregel äro ett par äldre samlingar (t.ex. det svenska riksarkivets samling av svenska medeltidscodi-ces) och en samling brev av konung Gustaf III (1746-1792) i ori-ginal och avskrift, vilken förvaras i privat ägo. Dessa ha förteck-nats under den institution (motsvarande). som förvarar samlingen ifråga.

Förteckningar och kataloger över hela bestånd eller delar där-av äro också antecknade under respektive institution.

Dessa undantag från huvudregeln skola emellertid icke vålla några besvär, eftersom korshänvisningar gjorts i samtliga dessa fall. Ä ven eljest ha korshänvisningar gjorts, och därvid har viss hänsyn tagits till de beteckningar, som använts i de tidigare tryck-ta förteckningarna över Kungl. bibliotekets samt Lunds och Upp-sala universitetsbiblioteks mikrofilmsamlingar.2

När annat icke uppges, består mikrofilmen av positiv 35 roms

l Vad beträffar mikrofilmer av utländska avhandlingar, vilka endast före-ligga i maskinskrift, har själva mikrofilmningen ansetts motsvara mång-faldigande genom tryckning. Dessa mikrofilmer ha därför utelämnats i denna framställning. 2 Arkiv, samhälle och forskning. Svenska arkivsamfundets skriftserie 12, Stockholm 1970, s. 66-72; 14, Stockholm 1972, s. 6Q-...

Göteborgs universitetsbibliotek

rullfilm. Antalet mikrofilmrullar eller askar med microfiches fram-går av mikrofilmens signum. Sådana signa som Mikrofilm 23 och Mikrofilm 238:1 betyda, att arkivalierna, handskriften eller sam-lingen rymmas i en enda mikrofilmrulle. Sådana signa som Mik-rofilm 9:1-37 och Microfiche 4:1-13 upplysa, att de mikro-filmade handlingarna äro fördelade på 37 rullar respektive 13 askar. .

Uppgifterna om var originalen till de mikrofilmade handling-arna förvaras och originalens signa avse förhållandena vid mikro-filmningen. Slutligen har i varje särskilt fall anmärkts, om mikro-filmen icke tillhör Göteborgs universitetsbibliotek utan endast de-ponerats där.

Abrahamsdotter, Catharina (1674-_1748). Se Arwedsonska släk-ten.

Almquist, Carl Jonas Love (1793-1866). Murnis. Oretuscherad handskrift. Renskrift av obekant hand. Orig. i Uppsala, Uni-versitetsbiblioteket (X 251 k 1). Mikrofilm 13:7.

Andersson, Dan (1888-1920). Se Rosen, Emil. Antikvitetsarkivet Se Stockholm, Antikvitetsarkivet Antikvitetskollegium. Se Stockholm, Antikvitetsarkivet Arfwedson, Carl David (1806-1881). Carl David Arfwedsons

papper. Orig. i privat ägo. Mikrofilm 314:2--3. Arfwedson, Elias (1775-1821). Ungdomsöfning. 1-2. Orig. i

privat ägo. Mikrofilm 314:1. Arfwedson, John Edvard (1842-1928). John Edvard Arfwedsons

papper, huvudsakligen rörande mynt samt handlingar rörande firma Arfwedson, Sutthoff & Co. Orig. i privat ägo. Mikrofilm 314:3.

Arfwedson, Sutthoff & Co. Se Arfwedson, John Edvard. Arfwedsonska släkten. Abraham Perssons (1632-1689) släkt-

bok, vilken genom Catharina (Karin) Abrahamsdotters (1674-1748) giftermål 1696 med Anders Arfwedson (? -1706) övergått i Arfwedsonska släktens ägo och fortsatts av dess medlemmar. Orig. i privat ägo. Mikrofilm 314:1.

Aschaneus, Martinlis Laurentii (ca 1575-1641). Se Stockholm, Antikvitetsarkivet

Attman, Artur (f. 1910). Se Ryska dokument.

Beijer, Joachim Christian von (1652- 1705). Allmänna och en-skilda handlingar 1651-1700 rörande Eric Dahlberg (1625-1703) och Joachi!ll Christian von Beijer. Orig. i privat ägo (Värnbergs gods). Mikrofilm 188:6-7.

60


Bellman, Carl Michael (1740-1795). Fredmans epistlar. Första och andra delen. Orig. i Stockholm, Kungl. biblioteket (Vf 22:1-2, den s. k. Björlingssonska handskriften). Mikrofilm 4:1-2. (Negativ)

Bellman, Carl Michael (1740-1795). Fredmans epistlar. Första tomen och andra delen. Orig. i Stockholm, Kungl. biblioteket (Vf 25:1-2, den s. k. Duwallska handskriften). Mikrofilm 5:1-3. (Negativ)

Bellman, Carl Michael (1740- 1795). Samling af Bellmans Poesier. Första bandet. Orig. i Stockholm, Kungl. biblioteket (Vf 12, den s. k. Bergströmska handskriften). Mikrofilm 3. (Negativ)

Berch, Carl Reinhold (1706--1777). Se Stockholm, Antikvitets-arkivet.

Berg, Georg Wilhelm (1839-1915). Memoarer. Orig. i privat ägo. Mikrofilm 247. (Negativ)

Bielke, Fredrika Eleonora, f. von Diiben (1738-1808). Se Bielke, Nils Adam.

Bielke, Nils Adam (1724-1792). Brev till Nils Adam Bielke och hans hustru Fredrika Eleonora Bielke, f. von Diiben (1738-1808) 1762-1784 och odat., huvudsakligen från kronprins Gustaf, sedermera konung Gustaf III (1746--1792). Orig. i privat ägo (Kristineholms gods). Mikrofi.hn 1:1-3. (Negativ)

Björkman, Arvid (1875-1960). Brev till Arvid Björkman från Birger Sjöberg (1885-1929) 1921-1927. Orig. i privat ägo. Mikrofilm 201. (Negativ)

Björnbergska släktarkivet Se Stockholm, Krigsarkivet. Manner-feltska släktarkivet

Boivie, Victor (1877-1949). Brev till Victor Boivie från Birger Sjöberg (1885__:_1929) 1923-1928. Orig. i privat ägo. Mikro-film 201. (Negativ)

Bonnier, Albert (1820-1900). Brev till Albert Bonnier från Sven Adolf Hedlund (1821-1900) 1866--1896, spridda år. Orig. i privat ägo (AB Albert Bonniers förlag). Mikrofilm 190:1-2. (Negativ)

Braad, Christopher Henric (1728-1781). Berättelse om resan med skeppet Hoppet, . . . från Götheborg till Canton i China, .. . 1748 till ... 1749. - Skeppsjournal under samma resa. Renskrift. - Annotationer på de Curieusiteter jag sedt och funnit u t i Canton i China . . . år 17 48 . . . samt 17 49 . . . -Resebeskrifning ifrån Sverige till Chinesiska staden Canton. Orig. i Uppsala, Universitetsbiblioteket (X 389-392). Mikro-film 13:9.

61


Brandes, Georg (1842-1927). Br,ev till Georg Brandes från Alma Breinholm-Akermark (1853-1933) 1886-1887, 1889. Orig. -i Köpenhamn, Det Kongelige Bibliotek. Mikrofihn 271. (Nega-tiv)

Breinholm-Akermark, Alma (1853-1933). Se Brandes, Geo~g. Burens, Johannes Thomre (1568-1652). Se Stockholm, Antikvi-

tetsarkivet. · · Buschenfeldt, Samuel (1666-1706). Berättelse till Bergscollegium

om en resa till Tyskland, Nederländerna, England och Frank-rike åren 1694-1697. Orig. i Uppsala, Universitetsbiblioteket (X 366). Mikrofilm 13:8.

Carlgren, Wilhelm (f. 1922). Se Ryska dokument. Celsius, Olof d. ä. (1670-1756). Dagbok under en resa genom

Danmark, Tyskland, Frankrike och Italien 1696-1698. Orig. i Uppsala, Universitetsbiblioteket (X 368). Mikrofilm 13:9.

Christineholm. Se Kristineholm. Collected Estonian church books. Se Helsingfors, Riddarhuse~. Collin, Andreas Haraldus (1774-1817). Se Växjö, Stifts- och

landsbiblioteket. Conrad, Michael Georg (1846-1927). Brev till Michael Georg

Conrad från Gustaf af Geijerstam (1858-1909) 1901, 1904-1905, 1907 och odat. Orig. i Miinchen, Stadtbiliothek (Bundes-republik Deutschland). Mikrofilm 77. (Negativ)

Dahlberg, Eric (1625-1703). Allmänna och enskilda handlingar 1651-1700 rörande Eric Dahlberg och hans måg Joachim Christian von Beijer (1652-1705). Orig. i privat ägo (Värn-bergs gods). Mikrofihn 188:6-7.

Dardel, Fritz von (1817-1901). Fyra skissböcker. Orig. i privat ägo. Mikrofilm 238:1.

Diplomatica Danica. Se Stockholm, Riksarkivet. biiben, Fredrika Eleonora von (1738-1808). Se Bielke, Fredrika

Eleonora.

Ekeberg, Carl Gustaf (1716-1784). Dagebok under resan till och ifrån Canton uti China åhren 1746-47-48-49 med skep-pet Götha Leyon .. . Orig. i Stockholm, Kungl. Vetenskaps-akademiens bibliotek. Mikrofilm 100. (Negativ)

Ekeblad, Claes d. y. (1708-1771). Avskrifter av brev till Claes Ekeblad från kronprins Gustaf, sedermera konung Gustaf III 1746-1792) 1769-1771. Avskrift i privat ägo (Värnbergs gods). Mikrofibn 24. (Negativ)

62

Förteckning över arkivfilm er

Ekeblad, Claes Julius (1742-1808). Avskrifter av brev till Claes Julius Ekeblad från konung Gustaf III (1746-1792) 1784-1791, spridda år. Avskrift i privat ägo (Värnbergs gods). Mikro-film 24. (Negativ)

Ekelöf, Gunnar (1907-1968). Se Hjorthen, Gunnar. Erdman, Nikolaj (f. 1902), Mandat [Fullmakten]. Orig. (på ryska)

i New York, New York public library. Mikrofilm 273. Deposi-tion.

Estniska kyrkoböcker. Se Helsingfors, Riddarhuset.

Finska runan. Se Lillja, Johan Wilhelm.

Gahm Persson, Sigfrid Lorens (1725-1794). S. L. Gahms biogra-fiska samlingar. Orig. i Uppsala, Universitetsbiblioteket (X 206 -222). Mikrofilm 13:1-7.

Geijer, Erik Gustaf (1783-1847). Egenhändig anteckningsbok från resa i Tyskland 1825. Orig. i Uppsala, Universitetsbiblio-teket (X 415 k). Mikrofilm 13:10.

Geijerstam, Gustaf af (1858-1909). Se Conrad, Michael Georg. Granfeldtska (från Dal) släktarkivet Se Stockholm, Krigsarkivet.

Mannerfeltska släktarkivet Grill, Anna Johanna (1753-1809). Dagboksanteckningar under

resan till England år 1788. - Resan till England år 1788. Renskrift. - Bilagor till renskriften. Orig. i privat ägo. Mikro-film 183:1-3. (Negativ)

Gustavianska samlingen. De av konung Gustaf III (1746-1792) genom testamente skänkta handlingarna 1638-1792. Orig. i Uppsala, Universitetsbiblioteket (F 410-531). Mikrofilm 9:1-37.

Gustaf III(1746-1792), konung av Sverige. Se Bielke, Nils Adam. Gustaf III (1746-1792), konung av Sverige. Se Ekeblad, Claes

d. y., och Ekeblad, Claes Julius. Gustaf III (1746-1792), konung av Sverige. Se Gustavianska

samlingen. Gustaf III (1746-1792), konung av Sverige. Se Hessenstein,

Fredrik Vilhelm von. · Gustaf III (1746-1792), konung av Sverige. Se Värnberg. Gyldenstolpe, Edvard (1679-1709). Resa genom Frankrike och

Italien 1700-1702. Orig. i Uppsala, Universitetsbiblioteket (X 369). Mikrofilm 13:9.

Göteborgs och Bohus län. Se Kyrkoarkivalier för Göteborgs och Bohus län respektive Ut.drag ur Göteborgs och Bohus läns församlingars födelse-, vigsel- och dödböcker.

63


Hadorph, Johan (1630-1693). Se Stockholm, Antikvitetsarkivet Hamilton, Henning (1814-1886). Brev till Henning Hamilton

från Ludvig Manderström (1806-1873) 1858, 1861-1865. Orig. i Uppsala, Universitetsbiblioteket (F 860 i-l) Mikrofilm 10:1-2.

Hamilton, .Henning (1814-1886). Se även Manderström,. Ludvig. Hardy, Thomas (1840-1928). Manuskript till romanerna Under

the Greenwood Tree, The Mayor of easterbridge och The Woodlanders. Orig. i Dorchester, Darset County Museum. Mikrofilm 312:1-3.

Hedlund, Sven Adolf (1821-1900). Se Bonnier, Albert. [Helsingfors, Riddarhuset.] Avskrifter av och utdrag ur kyrko-

böcker från Narva och Reval 1629-1833(1900). Orig. i Hel-singfors, Riddarhuset. Mikrofilm 61:1-3. (Negativ)

[Helsingfors. Universitetsbiblioteket.] Katalog Slavjanskqgo otdela Universitetskoj biblioteki v Chel'sinki. [Slaviska avdelningen. vid universitetsbiblioteket i Helsingfors. Gamla och nya ryska katalogen.] Orig. (på ryska) i Helsingfors, Universitetsbibliote-ket. Mikrofilm 62:1-18. (16 mm. Negativ)

Hertig Karls registratur 1568-1592. Orig. i Stockholm, Riksarki-vet. Mikrofilm 6:1--4.

Hessenstein, Fredrik Vilhelm von (1735-1808). Avskrifter av brev till Fredrik Vilhelm von Hessenstein från kronprins Gustaf, sedermera konung Gustaf III (1746-1792) 1769-1789 och odat. Avskrift i privat ägo (Värnbergs gods) .. Mikrofilm 24. (Negativ)

Hjorthen, Gunnar (f. 1913). Brev till Gunnar Hjorthen från Gun-nar Ekelöf (1907-1968) 1934-1947, spridda år. Orig. i privat ägo. Mikrofilm 243. (Negativ).

Hjärne, Urban (1641-1724). Diarium på resan till Mansfe1dska bergverken 1689. Renskrift. Orig. i Uppsala, UniversitetSbiblio-teket (X 364). Mikrofilm 13:8.

Holberg, Ludvig (1684-1754). Artaxerxes. Ein Heroisches Schauspiel in drey Randiungen geschriben von dem Baron Ludwig von Holberg. - Die betrogene Betrtiger. Ein Lust-Spill von 3 Auffztigen. Aus dem Dänischen des Freyherren v: Holbergs tibersezt von I W Weiskern 1755. Orig. i Wien, öster-reichische Nationalbibliothek (Cod. ms. Vindt>bon. 13193:1-2). Mikrofilm 79. (Negativ)

Holländska ostindiska kompaniet. Se Toreson, Anders. Holm, Korfitz (1872-1942). Brev till Korfitz Holm från Selma

Lagerlöf (1858-1940) 1912, 1916-1917. Orig. i Mtinchen,

64


Stadtbiliothek (Bundesrepublik Deutschland). (Mikrofilm 77. (Negativ)

Hoyningen Huene, Woldemar (1854-1925), Ausziige aus den Kirchenbiichern des Estländischen Konsistorialbezirks bis zum J ahre 1900 . . . Se Helsingfors, Riddarhuset.

Hiilphers, Abraham Abrahamsson (1734-1798). Hiilphers genea-logiska samlingar 1-9. Orig. i Västerås, Stifts- och landsbiblio-teket. Mikrofilm 20:1-4. ·

Hiinemöder, August (1806-1833), Strödda anteckningar under en resa genom Sverige och Norrige sommaren 1826. Orig. i privat ägo. Mikrofilm 176.:(Negativ)

Håkansson, Johan (? -1666). Se Rhezelius, Jonas Haquini.

Iller, Jacob (stadsskrivare i Mariestad 1597). Se Konung Kristo-fers landslag.

Johansson, Hjalmar (1887-1965). Brev till Hjalmar Johansson från Birger Sjöberg (1885-1929) 1923-1926. Orig. i privat ägo. Mikrofilm 201. (Negativ)

Karl IX (1550-1611), konung av Sverige. Se Hertig Karls regist-ratur.

Keyser, Alban (1861-1956). Brev till Alban Keyser från Hjal-mar· Söderberg (1869-1941) 1899-1939, spridda år. Orig. i privat ägo. Mikrofilm 168. (Negativ)

Klemming, Gustaf Edvard (1823-1893). Brev till Gustaf Klem-ming från Lars Månsson (1827-1904) i Tranemåla 1890--1891. Orig. i Stockholm, Kungl. biblioteket. Mikrofilm 256. (Negativ)

Klemming, Gustaf Edvard (1823-1893). Brev till Gustaf Klem-ming från Gustaf Steffen (1864-1929) 1883-1892. Orig. i Stockholm, Kungl. biblioteket (Ep K. 3:11). Mikrofilm 19. (Negativ)

Konung Kristofers (1418-1448) landslag. Med östgötalagens och Upplandslagens kyrkobalkar. Skriven av Jacob Iller eller nå-gon av hans skola. Orig. i privat ägo. Mikrofilm 282. (Negativ)

Konung Magnus Erikssons (1316-1374) landslag. 'Se Ragvald lngemundsson.

Kristineholm. Gods i Helgona socken i Södermanland (Söderman-lands län). Se Bielke, Nils Adam, och Bielke, Fredrika Eleo-nora.

5 - Arkiv, samhälle ... 65


. Kyrkoarkivaller för Göteborgs och Bohus län 1577-1897(1900).3 Orig. i Göteborg, Landsarkivet. Mikrofilm 304:1-619. (Nega-tiv)4

Kyrkoböcker från Narva och Reval. Se Helsingfors, Riddarhuset.

. Lagerlöf, Selma (1858-1940). Se Holm, Korfitz. Landskapshandlingar. Se Smålands handlingar respektive Väster-

götlands handlingar. Landslag. Se Konung Kristofers landslag respektive Konung

Magnus Erikssons landslag. Lewenhaqpt, Eugene (1849-1927). Se Uppsala, Universitets-

biblioteket. Liden, Johan Hinric (1741-1793). Brev till Johan Hinric Liden

från skilda avsändare 1760-1793 samt avskrifter och kopiQr av brev från Johan Hinric Liden till skilda mottagare 1767-1793, spridda år. Orig. jämte avskrifter och kopior i Uppsala, Universitetsbiblioteket (G 151, G 151 a-s, G 151 ti). Mikro-film 11:1-5.

Liden, Johan Hinric (1741-1793). Dagbok under utrikes resor genom Danmark, Tyskland, Holland, England och Frankrike 1768-1770. Orig. i Uppsala, Universitetsbiblioteket (X 396-399). Mikrofilm 13:9-10.

Liden, Johan Hinric (1741-1793). Se även Schönberg, Anders. Lillja, Johan Wilhelm (1817-1878). Brev till Johan Wilhelm

Lillja från Carl Gustaf Zetterquist (1816-1902) 1856-1859 rörande Finska runan. Orig. i Helsingfors, Finska litteratur-sällskapets litteraturarkiv (kat. nr 6312.) Mikrofilm 257.

Linne, Carl von d. y. (1741-1783). Se Linne, Carl von. Linne, Carl von (1707-1778). Brev till Carl von Linne (Corres-

pondence of Linnreus. "Letters on Natural History"). Häri även ett antal brev till Carl von Linne d. y. (1741---.1783). Orig. i London, Linnean Society. Microfiche 4:1-13. (De mikrofil-made breven motsvara i stort avdelningarna l B och 2 B i Ewald Ährlings (1837-1888) skrift Carl von Linnes bref-vexling. Stockholm 1885.)

Uibecker Pfundzollrechnungen 1398-1400. Orig. i Potsdam,

3 Begynnelseåret gäller Fässbergs församlings kyrkoräkenskaper. Sint-året gäller husförhörslängderna. Ministerialböckerna äro i regel filmade till och med år l RllO /1 !!Il l. 4 En duplicerad förteckning över kyrkaarkivalierna har av Göteborgs uni-versitetsbibliotek gratis tillställts vissa arkiv och bibliotek. (Förteckning över mikrofilmade kyrkaarkivalier för Göteborgs och Bohus län. Göt.&-borg 1972.)

66


Deutsches Zentralarchiv (Deutsche Demokratische Republik). Mikrofilm 23. (Negativ)

Manderström, Ludvig (1806-1873). Brev till Ludvig Mander-ström från Heniling Hamilton (1814-1886) 1846--1865. Orig. i Uppsala, Universitetsbiblioteket (F: 860 n - p). Mikrofilm 10:1-2.

Manderström, Ludvig (1806--1873). Se även Hamilton, Henning. Mannerfeltska släktarkivet Se Stockholrn, Krigsarkivet. Medeltidscodices. Se Stockholrn, Riksarkivet. Medeltidscodices med svensk proveniens. Se Uppsala, Universi-

tetsbiblioteket. Michal, Emil (1854-1917). Se Stockholrn, Drottningholms teater-

museum. Murray; Adolph (1751:----1803). Egenhändig dagbok under en

resa till Tyskland 1772, Frankrike, Schweitz, Italien, Österrike, Ungern och Tyskland 1773-i775 samt hans under samma tid nedskrivna medicinska anteckningar. Orig. i Uppsala, Univer-sitetsbiblioteket (X 400 b). Mikrofilm 13:10.

Månsson, Lars (1827-1904), i Tranemåla. Se Klemming, Gustaf Edvard.

Narva. Kyrkoböcker. Se Helsingfors, Riddarhuset. Nilsson, Per (1816--1879), i Espö. Dagbok 1853-1879. Orig. i

Lund, Universitetsbiblioteket. Mikrofilm 158. (Negativ) Nordinska samlingen. Se Uppsala, Universitetsbiblioteket. Norström, Vitalis (1856--1916). Brev till Vitalis Norström från

Nathan Söderblom (1866--1931) 1905-1916. Orig. i Uppsala, Universitetsbiblioteket. Mikrofilm 162. (Negativ)

Norström, Vitalis (1856--1916). Se även Söderblom, Nathan.

Olsson, Edwin (1883-1933). Brev till Edwin Olsson från: Birgoc Sjöberg (1885-1929) 1908-1909, 1923. Orig. i privat ägo. Mikrofilm 213. (Negativ)

Oxenstierna (af Korsholm och Wasa), Johan Gabriel (1750-1818). Johan Gabriel Oxenstiernas papper 1761-1818. Orig. i privat ägo (Värnbergs gods). Mikrofilm 188:1-5.

Pelliot, Paul (1878-1945). Se Rom, Biblioteca apostolica Vati-cana.

Peringskiöld, J o han (1654-1720). Se Stockholm, Antikvitetsar-kivet

Peringskiöld, Johan Fredrik (1688-1725). Se Stockholrn, Antik-vitetsarkivet

Persson, Abraham (1632-1689). Se Arfwedsonska släkten .

. 67


Pfundzollrechnungen. Se Liibecker Pfundzollrechnungen. Pontin, Samuel (1658-1712), Iter per Belgium Argentoratum

usque. Iter Anglicum. lter Basiiiense 1681. Orig. i Uppsala, Universitetsbiblioteket (X 360). Mikrofihn 13:8.

Pound, Ezra (1885-1972). Broadcasts in Federal communications commission. Transcripts of short wave broadcasts. Rome 1941 -1943. Orig. i Washington, Library of congress. Mikrofihn 49 •

• Ragvald Ingemundsson (? -1515). Latinsk översättning av

Konung Magnus Erikssons (1316-1374) landslag jämte Upp-landslagens kyrkobalk. Avskrift 1595. Orig. i Uppsala, Univer-sitetsbiblioteket (B 46). Mikrofilm 174. (Negativ)

Reese, Johan Håkansson (? -1666). Se Rhezelius, Jonas Ha-quini.

Register till Riksregistraturet (1219)1547-1728. Orig. i Stock-holm, Riksarkivet. Mikrofilm 286:1-50. Deposition.

Registratur. Se Hertig Karls registratur respektive Riksregistra-turet.

[Reseanteckningar] av okänd person under en resa 1773 genom Holland och Belgien till Paris. Orig. i Uppsala, Universitets-biblioteket (X 400 c). Mikrofilm 13:10.

Reval. Kyrkoböcker. Se Helsingfors, Riddarhuset. Rhezelius.- Jonas Haquini (Johan Håkansson Reese) (/ -1666).

Se Stockholm, Antikvitetsarkivet Riksregistraturet 1561-1718. Orig. i Stockholm, Riksarkivet.

Mikrofilm 7:1-358. Riksregistraturet. Se även Register till Riksregistraturet. [Rom. Biblioteca apostolica Vaticana.] Pelliot, Paul (1878-1945),

Inventaire sommaire des manuscrits et imprimes chinois de la bibliotheque Vaticane. [Maskinskrift] 1922. Orig. i Rom, Bibli-teca apostolica Vaticana. Mikrofilm 43.

Rosen, Emil (1875-1940). Brev till Emil Rosen från Dan An-dersson (1888-1920) 1917-1918 och odat. Orig. i privat ägo. Mikrofilm 235. (Negativ)

Rydberg, Viktor (1828-1895). Se Stockholm, Nordiska museet. Ryska dokument. I ryska arkiv och samlingar förvarade hand-

lingar, vilka röra svenska förhållanden (1510)1513-1917. (Ett urval av de handlingar, vilka redovisas i Attman, Artur, & Carl-gren, Wilhelm, Preliminär förteckning över ryska dokument. I-11. Duplikat [1958-1959].) Orig. i skilda arkiv i De socialis-tiska rådsrepublikernas union (Sovjetunionen). Mikrofihn 285: 1-149.

68


Schefferus, Johannes (1621-1679). Brev till Johannes Schefferus från skilda avsändare 1639-1678. Orig. i Uppsala, Universi-tetsbiblioteket (G 260, G 260 a- e). Mikrofilm 11:5-7.

Schlittgen, Hermann (1859-1930). Brev till Hermann Schlittgen från August Strindberg (1849-1912) 1895 (originalet är fel-daterat 1897). Orig. i Mtinchen, Stadtbibliothek (Bundes-republik Deutschland). Mikrofilm 77. (Negativ)

von Schwartzenhoffska släktarkivet Se Stockholm, Krigsarkivet. Mannerfeltska släktarkivet

Schönberg, Anders (1737-1811). Brev till Anders Schönberg från Johan Hinric Liden (1741-1793) 1764-1793. Orig. i Uppsala, Universitetsbiblioteket (G 151 t). Mikrofilm 11:5.

Sekreta utskottets protokoll1719-1772. Orig. i Stockholm, Riks-arkivet. Mikrofilm 315:1-36. Deposition.

Sjöberg, Birger (1885-1929). Se Björkman, Arvid; Boivie, Vic-tor; Johansson, Hjalmar, och Olsson, Edwin.

Smålands handlingar. saköreslängd m. m. samt årlig ränta ocl:! räkenskap för östra och Uppvidinge härader 1544. Orig. i Stockholm, Riksarkivet (Kammararkivet) (Smålands handling-ar 1544:7:1-2). Mikrofilm 82. (Negativ)

Steffen, Gustaf Fredrik (1864-1929). Se Klemming, Gustaf Ed-vard.

Stiernhielm, Georg (1598-1672). Se Stockholm, Antikvitets- -arkivet.

[Stockholm, Antikvitetsarkivet J Samlingar till svensk fornhistoria. Carl Reinhold Berch (1706-1777), Förteckning öfver Anti-quitets Archivi handskrifter samt anteckningar och avskrifter av Martirrus Laurentii Aschaneus (ca 1575-1641), Johannes Thomre Bureus (1568-1652), Johan Hadorph (1630-1693), Johan Peringskiöld (1654-1720), Johan Fredrik Peringskiöld (1688-1725), Jonas Haquini Rhezelius (Johan Håkansson Reese) ( ? -1666) och Georg Stiernhielm (1598-1672). Orig. i Stockholm, Kungl. biblioteket (Fornkunskap. F-sam-lingen). Mikrofilm 2:1--47.

[Stockholm, Drottningholms teatermuseum.] Michal, Emil(1854-1917), Tal- och sångpjeser uppförda å Stockholms samtliga teatrar och öfriga lokaler spelåren 1863-1913. 1916. Orig. i Stockholm, Drottningholms teatermuseum. Mikrofilm 165. (Negativ)

Stockholm, Kammararkivet. Se Stockholm, Riksarkivet. [Stockholm, Krigsarkivet.] Förteckning över Mannerfeltska släkt-

arkivet. (Omfattar även von Schwartzenhoffska, Björnbergska

69


och Granfeldtska (från Dal) släktarkiven.) 1960. Orig. i Stock-holm, Krigsarkivet. Mikrofilm 180. (Negativ)

Stockholm, Kungl. biblioteket. Fornkunskap. F-samlingen. Se Stockholm, Antikvitetsarkivet

[Stockholm, Nordiska museet.] Viktor Rydbergs (1828-1895) bibliotek. Förteckning öfver den enligt gåfvobrev af den 26 september 1902 till Nordiska Museet öfverlämnade boksamling. Orig. i Stockholm, Nordiska museet. Mikrofilm 161. (Negativ)

[Stockholm, Riksarkivet.] Förteckning över Diplomatica Danica. Orig. i Stockholm, Riksarkivet. Mikrofilm 73. (Negativ)

[Stockholm, Riksarkivet.] Medeltidscodices. Serie A-D. Orig i Stockholm, Riksarkivet (A 1-23; B 5-7, 9, 11, 14--16; C l-55; D 1-15 m. fl.) . Mikromm 8:1-7.

Strindberg, August (1849-1912). Se Schlittgen, Hermann. Ström, Carl Christian (1767-1842). Carl Christian Ströms pap-

per, huvudsakligen rörande svenska ostindiska kompaniet 1792-1811 och odat. Orig. i privat ägo. Mikrofilm 25:1-2. (Negativ)

Svenska ostindiska kompaniet. Se Ekeberg, Carl Gustaf; Ström, Carl Christian, och Tham, Christian.

Säve, Carl (1812-1876). Anteckningar, ordlistor och samlingar rörande gotländska dialekter, Hälsingemålet och Dalmålet. Orig. i Uppsala, Universitetsbiblioteket (R 629-635). Mikro-film 12:1-3.

Säve, Per Arvid (1811-1887), Gotländska samlingar 1-6. Orig. i Uppsala, Universitetsbiblioteket (R 623:1-6). Mikrofilm 14:1--8.

Söderberg, Hjalmar (1869-1941). Brev till Hjalmar Söderberg från Tom Söderberg (f. 1900) 1920-1940, spridda år. Orig. i privat ägo. Mikrofilm 70. (Negativ)

Söderberg, Hjalmar (1869-1941). Se även Keyser, Alban. Söderberg, Tom (f. 1900). Se Söderberg, Hjalmar. Söderblom, Nathan (1866-1931). Brev till Nathan Söderblom

från Vitalis Norström (1856--1916) 1904--1916. Orig. i Upp-sala, Universitetsbiblioteket. Mikrofilm 162. (Negativ)

Söderblom, Nathan (1866--1931). Se även Norström, Vitalis.

Tallinn. Se Reval. Tham, Christian (1720-1782). Christian Thams på öijared pap-

per. Handlingar rörande Svenska ostindiska kompaniet 1732-1764 och öijared 1779. Orig. i Göteborg, Landsarkivet (A 406). Mikrofilm 21:1-13. (Negativ)

70


Toreson, Anders (ca 1651-1709). Anders Toresons, tunnbmoall;:) ~ti Wästerwijk, Ostindiska Resa ifrån åhr 1674 till åhr 1683. Orig. i Uppsala, Universitetsbiblioteket (X 359 A). Mikrofilm 13:8.

Universitetsbibliotekets i Uppsala ämneskatalog över referens-biblioteket. Se Uppsala, Universitetsbiblioteket.

Upplandslagens kyrkobalk. Se Konung Kristofers landslag respek-tive Ragvald Ingemundsson.

[Uppsala, Universitetsbiblioteket.] Katalog över medeltidscodices med svensk proveniens (C-samlingen. Codices medii revi latini etc. C I-IV, C 1-933). Orig. i Uppsala, Universitetsbibliote-ket. Mikrofilm 16:1.

[Uppsala, Universitetsbiblioteket.] Katalog över Nordinska sam-lingen. Orig. i Uppsala, Universitetsbiblioteket. Mikrofilm 65: 1-6. (Negativ) r

[Uppsala, Universitetsbiblioteket.] Lewenhaupt, Eugene (1849-1927). Katalog öfver Westins handskriftssamling. Orig. i Upp-sala, Universitetsbiblioteket. Mikrofilm 111. (Negativ)

[Uppsala, Universitetsbiblioteket.] Medeltidscodices med svensk proveniens (C-samlingen. Codices medii revi latiiti etc.). Orig. i Uppsala, Universitetsbiblioteket (Ett urval av codices C 1-925 samt codices E 131-132.). Mikrofilm 15:1-21, 23-42, 44-181 (vilket motsvarar AB Rekolid/Cefabs nr 1-21, 23-42, 44-143, l ö - 38 ö).

[Uppsala, Universitetsbiblioteket.] Referensbibliotekets ämnes-katalog. Orig i Uppsala, Universitetsbiblioteket. Mikrofilm 189:1-2. (16 mm. Negativ)

Utdrag av Göteborgs och Bohus läns församlip.gars födelse-, vig-sel- och dödböcker 1860-1892. Orig. i Stockholm, Statistiska centralbyrån. Mikrofibn 305:1-48. (Negativ)

Utskottsprotokoll. Se Sekreta utskottets protokoll.

Vallerius, Göran (1683-1744), Itinerarium eller dagbok öfver min utländska resa. 1708-1711. Orig. i ·Uppsala, Universitets-biblioteket (X 373). Mikrofilm 13:9.

Westins handskriftssamling. Se Uppsala, Universitetsbiblioteket. Vira bruks vapenleveranser till kronan 1673-1699. Orig. i Stock-

holm, Krigsarkivet (tidigare Uppsala, Universitetsbiblioteket med dess signum S 146 k). Mikrofibn 18. (Negativ)

[Värnberg. Gods i Roslags-Bro socken i Uppland (Stockholms län).] Brev till skilda personer från konung Gustaf III (1746-1792) 1771-1790 och odat. (original) samt 1778-1790 och

71


odat. (avskrift). Orig. och avskrift i privat ägo. Mikrofilm 24. (Negativ)

Värnberg. Gods i Roslags-Bro socken i Uppland (Stockholms län). Se även Beijer, Joachim Christian; Dahlberg, Eric; Ekeblad, Claes d. y.; Ekeblad, Claes Julius; Hessenstein, Fredrik Vilhelm von, och Oxenstierna (af Korsholm och Wasa), Johan Gabriel.

Västergötlands handlingar 1539-1600. Orig. i Stockholm, Riks-arkivet (Kammararkivet). Mikrofilm 284:1-91. (Negativ) Del-vis deposition.

rVäxjö, Stifts- och landsbiblioteket.] Collin, Andreas Haraldus (1774-1817), Catalogue på Kongl. Gymnasii Bibliotequets i Wexiö handskrifter (Catalogus manuscriptorum in Bibliotheca Regii Gymnasii Vexionensis). 1805. Orig. i Växjö, Stifts- och landsbiblioteket. Mikrofilm 166.

Zetterquist, Carl Gustaf (1816-1902). Se Lillja, Johan Wilhelm.

Åkermark, Alma (1853'-1933). Se Brandes, Georg.

Ährling, Ewald (1837-1888). Se Linne, Carl von. öijared. Gods i Stora Lundby socken i Västergötland (Älvsborgs

län). Se Tham, Christian. östgötalagens kyrkobalk. Se Konung Kristofers landslag.

Ola Christensson

72

Översikter och granskningar

Teaterarkiven

1773 är ett märkesår i svensk teaterhistoria såtillvida att vi från denna tidpunkt får en fast teaterscen av tveklöst institutionell och offentlig karaktär, Gustav III:s nationella operascen Kungliga teatern. Vid sidan av tillfälliga hovspektakel förekom givetvis även före 1770-talet offentliga professionella teaterframföranden, dock knappast i fullgånget institutionaliserad form, även om man här kommer in på definitionsfrågor. Mer eller mindre atphuteran-de inhemska och utländska - särskilt franska, holländska och tyska - teatersällskap kunde spela i den s k lejonkulan i gamla slottet och från 1697 i bollhuset vid slottsbacken. Kungliga svens-ka skådeplatsen i bollhuset 1737-1753 och skådespelaren Petter stenborgs teaterverksamhet under frihetstidens sista decennier kan dock ses som exempel på svenska försök av en viss varaktig-het.

1788 tillkom också Kungliga dramatiska teatern, varefter man alltså har att räkna med två kungliga teatrar, även om de 1825-1863 var tvingade att bo under samma tak. Som jämförelse kan nämnas att Göteborgs första fasta teaterscen, den s k Sillgate-teatern, tillkom strax efter Kungliga teatern eller 1780. I Stock-holm upprätthölls 1799-1842 ett faktiskt monopol för de kung-liga teatrarna, som bröts först av den kände oppositionspolitikern Anders Lindeberg med den kortlivade Nya teatern. Därefter upp-växte gradvis ett stort antal enskilda teatrar parallellt med att de ambulerande teatersällskapen i landsorten fortlevde. stadsteatrar-na med kommunalt intressentskap började tillkomma först under mellankrigstiden. Den lösare organiserade teatergruppens åter-komst i större skala är i sin tur att betrakta som en sextiotals-företeelse liksom nyskapade distributionsformer som Riksteatern. Sveriges radio har också börjat fylla en allt viktigare teaterdistri-buerande funktion.

Det är mot denna bakgrund av en åtminstone före 1920-talet rapsodisk och splittrad institutionsteater, som man har att se de båda nationalscenernas helt dominerande betydelse som fonder för i varje fall det otryckta äldre, teatermaterialet Var och en som sökt efter historiskt källmaterial i någon form torde ha in-sett betydelsen av en organisatorisk fasthet och kontinuitet hos

73

6versikter och granskningar

objektet. Detta sägs ur ren dokumentationssynpunkt - utifrån konstnärliga aspekter kan givetvis hävdas andra värderingar.

När teaterhistorikern professor Agne Beijer i början på 1920-talet "återupptäckte" och framför allt återuppväckte Adelcrantz' slottsteater på Drottningholm, som - ur antikvarisk synpunkt lyckligtvis - varit nästan helt ur bruk sedan bakslaget efter Gus-tav III:s död, tillkom samtidigt ett svenskt centralt teatermuseum. Det insamlingsarbete av teaterhistorisk dokumentation i alla dess former, som sedan dess pågått inom Drottningholms teatermu-seum, har omfattat bildmaterial som grafik, handteckningar och fotografier, tryck som affischer, program och klipp samt t ex scenmodeller och pjästexter. Dessutom förfogar museet över ett omfattande bibliotek. Intresset har numera vidgats även tillljud-och videobandet.

Drottningholms teatermuseums starka och självständiga ställ-ning inom den teatervetenskapliga forskningen måste också för-stås utifrån den nära koppling mellan museet och teaterhis-toriska institutionen i Stockholm, som rått sedan Agne Beijers tid. Museet, som är ensamt med riksambition, blev 1945 en stat-lig stiftelse och kunde 1970 flytta in i det då färdigställda Film-huset i Stockholm. Teaterhistoriska museet i Göteborg tillkom 1949 på enskilt initiativ men inskränker sin verksamhet till Gö-teborgsområdet. Numera teater- och filmvetenskapliga institutio-nen i Stockholm är också ensam i sitt slag, låt vara att angrän-sande drama- och musikforskning bedrivs i Lund och Göteborg respektive Uppsala. Andra museer med intresse för teaterverk-samhet är Dansmuseet och Musikhistoriska museet, båda i Stock-holm.

Redan på 1940-talet började Drottningholms teatermuseum som deposition ta emot Operans äldre arkiv, där vissa serier av korrespondens och liggare går tillbaka till 1773 medan merpar-ten tar vid under 1800-talets första decennier. Även från Drama-ten har senare avlämnats smärre bestånd. Sammanlagt ligger de-positionerna mellan 300 och 400 hyllmeter, vilka numera in-ryms i ett modernt tätpackningsarkiv i Filmhuset · Att från de upphörda enskilda teatrarna skulle föreligga annat

än fragmentariskt bevarat otryckt material - vilket kan påträffas i en rad olika institutioner - hade inte varit att vänta. Mutatis mutandis framstår det som mer överraskande att Operans och Dramatens arkiv trots den tidvis ytterst svaga statliga kontrollen ändå har en anmärkningsvärd bredd och fullständighet. Fragment ur Operans arkiv har dock tidigare via enskilda händer hamnat i Musikhistoriska museet och Kungliga biblioteket.

74

ö versikter och granskningar

En inventering av bevarade teaterarkivalier ger ett splittrat in-tryck men visar samtidigt klara tendenser till ett mer systematiskt utnyttjande. av arkivinstitutionernas tjänster. Inte minst gäller detta teatrar och teaterorganisationer med statlig eller kommunal anknytning, där initiativ från arkivbildarna själva inte saknats el-ler incitamentet legat i en organisatorisk förändring. Riksteatern, Stora teatern i Göteborg, Operan och Dramaten är aktuella exem-pel på detta. På samtliga stadsteaterorter finns dessutom numera kommunala arkivinstitutioner med antingen egen kvalificerad personal eller regelmässig tillgång till konsulthjälp. Från de helt enskilda teatrarnas sida synes ihtresset för arkivkontakter tills vidare vara svagare.

Under 1972 och våren 1973 bedrevs i riksarkivet ett utred-ningsarbete om teatrarnas arkivfrågor. vars resultat avlämnades till utbildningsdepartementet i juni 1973. Utredningens frågeställ-ningar och de konkreta förslagen presenterades mycket kortfat-tat i Nordisk Arkivnyt 1973:2. Bakgrund och slutsatser skall emellertid här redovisas något utförligare med koncentration till arkivaspekterna. A v naturliga skäl tangerades också biblioteks-och museisektorerna.

De omedelbara initiativen härrör från 1969. Svensk teaterunion ansökte då om statsbidrag för upprättandet av ett centralt teater-arkiv. Ungefär samtidigt ingav Kungliga biblioteket och stats-kontoret ett gemensamt utredningsförslag till Kungl Maj:t röran-de den teater- och filmvetenskapliga biblioteksverksamheten i

. Stockholm. Detta skulle innebära bildandet av en riksomfattande dokumentationsenhet i Filmhuset, personellt och administrativt knuten till Kungliga biblioteket samt öppen även för permanenta depositioner av teaterarkiv. Kungliga bibliotekets förslag utmyn-nade emellertid enbart i ett samarbetsorgan, sannolikt huvudsak-ligen som en följd av att Drottningholms teatermuseum känt sin självständiga existens hotad genom en organisatorisk överflytt-ning av den tyngsta delen av sin verksamhet.

Däremot ställde sig museet, i likhet med utredningen, mte främmande för tanken att ta emot ordnade och förtecknade tea-terarkiv som permanenta depositioner från arkivinstitutioner. Riksarkivet framhöll emellertid i sina båda remissyttranden 1969 att frånvaron av såväl arkivutbildad personal som avgörande praktiska fördelar talade mot depositionstanken. Samtidigt av-styrktes av ekonomiska skäl tillskapandet av en fristående och till omfattningen mycket begränsad arkivinstitution.

I december 1971 fick riksarkivet uppdraget a_tt utreda teatrar-nas arkivfråga efter samråd med ett antal intressentorgan inom

75

översikter och granskningar

teaterområdet - det statliga teater- och musikrådet, teater- och filmvetenskapliga institutionen i Stockholm, Kungliga biblioteket, Drottningholms teatermuseum. Dansmuseet, Svensk teaterunion, Teatrarnas riksförbund och Svenska kommunförbundet. Ett sena-re tilläggsdirektiv kom att föra in även Sveriges dramatikerför-bund. Direktivens väsentliga inskränkning låg i att ansvaret för de statliga och statsunderstödda teatrarnas arkivvård principiellt borde ligga på det statliga arkivväsendet, vilket uteslöt alterna-tivet med en ny institution. Detta var sålunda i linje med riksar-kivets tidigare uppfattning, som fått stöd också av teater- och musikrådet

En grundläggande fråga bedömdes inledningsvis vara arkivpro-blemets kvantitativa storleksordning, då ställningstaganden från teaterorganisations- och museihåll uppenbarligen grundats på de hittills institutionellt förvarade teaterarkivaliernas trots allt grip-bara omfattning. Vidare ansågs information om arten av teatrar-nas nuvarande arkivvård liksom befintliga kontakter med arkiv-institutioner och museer vara en nödvändig förutsättning för arbe-tet. Därför besöktes under 1972 ett flertal teatrar och museer. Sam-tidigt distribuerades två enkäter, den ena till ett stort antal teatrar, den andra till arkivinstitutioner. Utifrån denna inledande insam-ling av information tog arbetet i första hand sikte på att lägga förslag på i direktiven uttryckligt angivna punkter - huvudman-naskapsfrågan, gränsdragningen för arkivväsendets uppgifter samt uppkommande samordningsfrågor. Därtill togs på ett tidigt sta-dium upp olika möjligheter att utforma ett stöd.

Utgångspunkterna var då i mycket korta drag följande. Prak-tiskt taget samtliga teatrar av mer permanent karaktär har f n bolags-, stiftelse- eller föreningsform. Detta gäller även de båda kungliga teatrarna, som formellt är aktiebolag. Att teatrarna ge-nomgående vore att betrakta som enskilda arkivbildare, fram-hölls också 1969 av riksarkivet. Att t ex Operan, Dramaten och Riksteatern mottar driftsanslag direkt över statsbudgeten, har styrelser som helt eller delvis är utsedda av Kungl Maj:t och även i övrigt är bundna av statliga bestämmelser saknar därvid bety-delse liksom även intressentskapens fördelning. Också de kom-munala stadsteatrarna liksom ett antal fria teatergrupperingar åt-njuter betydande statsbidrag.

stadgade kontakter mellan teatrarna och på olika sätt teater-dokumenterande institutioner har knappast - intill de allra sista åren - förekommit annat än mellan Operan och Drottningholms teatermuseum. Vad gäller de båda kungliga teatrarna har på se-nare år även riksarkivet kommit in i bilden. På stadsteatersidan

76


kunde förmärkas mer eller mindre framskridna försök till kon-takter med stadsarkiven. Vid besöken på teatrarna lades stor vikt vid att klarlägga vad teatrarna själva uppfattade som sin natur-liga förbindelse, en nog så viktig sak på de lokala och regionala planen.

Arkivbegreppet är ofta svårt att avgränsa i fall, där verksam-heten avsätter en så varierad form av dokumentation som på teatrarna. I den mån dessa själva gjort prioriteringar har tveklöst "pjäsarkivet" - d v s samlingen av pjästexter - satts i första rummet, darefter samlingar av informationskaraktär som affi-scher, klipp och fotografier och först i sista hand det administra-tiva arkivet. I teatrarnas arbetssituation måste naturligen under-laget för den konstnärliga liksom informativa verksamheten te sig helt centralt och i störst behov av ordentlig förvaring och re-gistrering. Samtidigt förelåg 1972 inte i något fall hos de besökta teatrarna en i alla väsentliga avseenden godtagbar central arkiv-lokal, även om de då etablerade kontakterna möjligen därefter utövat en allmän påverkan i positiv riktning. I normalfallet åvilar arkivansvaret, eller snarare förvaringsansvaret, respektive funk-tioner, sålun.da för bildmaterial och klipp informations- eller pressavdelning, för pjäsarkivet inspicient eller bibliotekarie, för administrativa .arkivalier kamrer eller ekonomichef. Förvaringen blir av dessa skäl, liksom lokalbrist i allmänhet, splittrad och re-· lativt slumpartad utan önskvärd kontinuitet.

Det kan slutligen nämnas att 2 000 hyllmeter befintliga admi-nistrativa arkivalier - varav ca 75 proc ute på teatrarna - be-traktats som en realistisk bruttosiffra.

I de slutligt utformade utredningsförslagen .ingår såväl allmän-na rekommendationer som direkta förslag till åtgärder.

I gränsdragningsfrågan har utredningen lämnat eii rekommen-dation till uppdelning av teatermaterial mellan arkiv och museer. Riksarkivet ansåg sig därvid ha anledning att definiera begrep-pet arkivinstitutioner som institutioner inom det statliga arkiv-väsendet samt kommunala och andra institutioner av fristående karaktär, vilka har till huvuduppgift att vårda arkivalier samt ge råd och anvisningar i arkivfrågor. Denna rekommendation, som givetvis måste tillämpas i form av överenskommelser från fall till fall, har givits formen av en exemplifiering av vad riksarkivet an-ser kunna komma ifråga för förvaring i teatermuseum eller mot-svarande institution. Tryck Affischer, program. Om möjligt bör en arkiv-

serie föras till arkivet. Pressklipp rörande tea-terverksamhet i allmänhet.

77


Manuskript Otryckta pjästexter och rollhäften, libretton, musikalier. Vad gäller pjästexter torde också vetenskapliga bibliotek kunna komma ifråga.

Bildmaterial- Handteckningar (t ex dekor- och dräktskisser, porträtt), grafik, fotografiska avbildningar (t ex scenbilder, porträtt, teaterlokaler och publik), spelfilm, videoband, tekniska ritningar som av-ser enskild uppsättning.

Ljudmaterial Ljudband (t ex föreställningar, intervjuer, effek-ter), grammofonskivor. Reservation görs för DAK:s ställningstaganden i de tekniska för-varingsfrågorna.

Fördelningen i efterhand av befintliga bestånd hänger delvis ihop med vad som kan dokumenteras löpande. Riksarkivet före-slår här att till mottagande av statsbidrag för teaterverksamhet knyts skyldigheten att insända ett exemplar av massreproduce-rat material i form av program, affischer, verksamhetsberättelser, pjästexter och fotografiska avbildningar till Drottningholms tea-termuseum och i förekommande fall även till Dansmuseet Någon reproduktionsverksamhet utöver den redan existerande förutsätts sålunda inte. En motsvarande skyldighet föreslås åläggas motta-gare av det statliga s k dramatikerstödet med ett exemplar av det framställda manuskriptet. Material av denna typ insänds sedan tidigare till teatermuseet och några lokala museer av vissa teatrar, men det är ändå uppenbart att ett obligatorium kan ge ökad fast-het åt dessa rutiner liksom det givetvis lägger en ökad börda på teatermuseet

Utredningen överlåter åt museet att självt bedöma frågan om behövliga resursförstärkningar men anser sig böra redovisa denna indirekta ekonomiska konsekVens av att Drottningholms teater-museums roll som central dokumentationsenhet även för den lö-pande teaterverksamheten förstärks. På det lokala planet funge-rar. såvitt kan bedömas, de mer informella kontakterna tillfreds-ställande. Utredningen har överhuvud betraktat det som en prak-tisk fördel att så långt som möjligt kunna skilja den långsiktiga förvaringen av originalmaterialet från det omedelbara dokumen-tationsbehovet ·utanför teatrarna.

Vad gäller samordningsfrdgan har riksarkivet helt inskränkt sig till rekommendationer. Särskilt från Drottningholms teatermuse-ums sida har hävdats ett intresse av permanenta depositioner av arkivalier. medan man samtidigt pekat på värdet av att riksarki-vet får en ökad tillsyn över arkivbildarna. I utredningen har riks-arkivet på samma sätt som 1969 principiellt avvisat tanken. Sam-

78


tidigt har man ansett det rimligt att betrakta Operans och Drama-tens nu hävdvunna direkta depositionsförhållande till Drottning• halms teatermuseum som ett särfall, där en särskild överenskom-melse måste övervägas.

Vad gäller inlåning och central registrering pekar utredningen på existensen av redan fungerande rutiner, som har utvecklats bå-de på arkivsidan och mellan arkiv:en och andra institutioner. Någon utvidgad inlåningsrätt föreslås alltså inte, även om even-tuella ansökningar i en framtid kommer att prövas från fall till fall på samma sätt som redan sker.

Tre direkta förslag berör huvudmannaskapet. För det första föreslår utredningen att allmänna arkivstadgan skall äga tillämp-ning även på de båda kungliga teatrarna och riksteatern. Dessa har aktiebolags- respektive föreningsform, varför det krävs eti särskilt beslut för att de skall kunna jämställas med statsmyndig-heter i arkivstadgans mening. En bestämmelse av den innebörden föreslås inryckas i de kungliga teatrarnas avtal med staten respek-tive bestämmelser i ämbetsskrivelse för riksteatern. Riksarkivet blir då arkivmyndighet

För det andra föreslår utredningen att övriga statligt stödda teatrar och teaterorganisationer i de reglerande bestämmelserna för statsbidrag åläggs ett samråd i väsentliga arkivfrågor med landsarkiven (motsvarande). Samtidigt konstateras att stadsteat-rarna själva f n ser sin naturliga anknytning i löpande arkivfrågor till respektive kommunala arkivinstitutioner, alltså stadsarkiven. Förslaget med motsvarande statliga arkivinstitution . som kontakt därutöver har närmast tillkommit för att garantera en viss likfor-mighet i bedömningarna av teatrarnas mer· principiella arkiv-frågor - även här kommer alltså samordningen in. Kommun-förbundet avstyrkte emellertid konstruktionen med ett formellt åliggande. Att fästa villkor vid statsbidragsgivningen till teater-verksamhet var inte heller kulturrådets linje i betänkandet "Ny kulturpolitik" (SOU 1972:66). Riksarkivet har emellertid uppfat-tat kulturrådets ambition som i första hand avsedd att beto~a teatrarnas fristående ställnip.g i den konstnärliga produktionen. Att de nuvarande stadsteatrarna på sikt möjligen kommer att ombildas till länsteatrar i stiftelseform - med stat, primärkom-mun och landsting som huvudmän - snarast ökar den sakliga grunden för förslaget. Klart är emellertid att den snabba tillväx-ten av antalet institutioner i allmänhet med uppdelade och ibland oklara huvudmannaskap generellt innebär en komplikation för arkivväsendet

För det tredje föreslår riksarkivet att ett årligt reservationsan-

79

slag på 50 000 kr ställs till teater- och musikrådets - eventuellt sedermera kulturrådets - förfogande för utdelning efter ansökan till teatrar. Ändamålen exemplifieras som arkivutrustning, förbätt-ring av arkivlokalernas tekniska standard eller arvodering av tids-begränsade insatser för arkivet, t ex ordnings- och förtecknings-uppgifter, registrerings- eller gallringsarbeten. Tanken att ge lö-pande avlöningsbidrag till arkivvårdartjänster på teatrarnas ordi-narie stater fördes också på tal men fick vika för den föreslagna formen med bidrag till avgränsade punktinsatser som sannolikt effektivare. Denna bedömning torde underbyggas av att de be-lopp, som kan bli aktuella, under alla förhållanden kommer att bli begränsade. Meningen är att utdelning av bidrag skall ske efter ansökan - varvid riksarkivet bör fungera som remissin-stans - och mot redovisning i efterhand.

slutligen pekar utredningen på några frågor som bör tas upp i annan ordning - eventuellt som praktiska problem mellan be-rörda institutioner - och där riksarkivet inte har ansett sig vara rätt instans att framföra direkta förslag. Hit hör t ex representa-tionen även för den levande teaterverksamheten i Drottningholms teatermuseums styrelse, frågan om en central förvaring av arbets-uppsättningar av pjästexter som en ersättning för den låneverk-samhet som pågår mellan teatrarna samt frågan om tillkomsten av ljud- och videobandinspelningar av teaterföreställningar för forsk-ningsbruk. Det kan också nämnas att texten granskats ur juridiskt upphovsrättslig synpunkt.

Eftersom riksarkivet fick uppdraget att utreda teaterarkivfrå-gan - låt vara efter samråd med ett antal instanser -, framstod det som väsentligt att dels i rimlig grad balansera arkivsynpunk-terna mot övriga framförda intressen, dels i något fall avstå från de i princip önskvärda förslagen och åtgärderna till förmån för en etablerad praxis. De förslag som lagts kan inte uppfattas som vitt-gående, vilket direktiven inte medgav, eller starkt kontroversiella. Som de olika delarna inte är omedelbart avhängiga av varandra, behöver förslagen inte heller nödvändigtvis genomföras samman-hängande. En möjlighet är att teaterarkivfrågan kommer att be-röras i den samlade proposition om den statliga kulturpolitiken, som förbereds till vårriksdagen 1974 . .

Leif ·Gidlöf

80

Föreskrifter och anvisningar rörande räkenskapsmaterialet , i system S

Riksrevisionsverket lade hösten 1966 fram principförslag beträf-fande omläggning av den statliga redovisnings- och revisionsverk-samheten. Förslaget vann statsmakternas bifall. Ämbetsverket har enligt Kungl Maj :ts beslut den 25 maj 1967 i uppdrag att succes-sivt framlägga förslag till ny redovisnings- och revisionsorganisa-tion (SEA) för den civila statliga förvaltningen. SEA-projektet ut-gör ett led i arbetet med att effektivisera den ekonomisk-admi-nistrativa verksamheten inom .>tatsförvaltningen. Omläggningen enligt SEA-principerna är en uppgift av stor omfattning och be-tydelse, därför att den berör större delen av förvaltningen. sEA-projektet innebär bl a att ett datoriserat system för redovisning - system S - skall införas. Genom beslut den 26 februari 1971 har Kungl Maj:t förordnat, att system S skall införas vid samtliga myndigheter inom försvarsdepartementets verksamhetsområde. Undantagna är f n endast de affärsdrivande verken.

Omläggningsarbetet påbörjades med försöksverksamhet vid fyra pionjärmyndigheter den l juli 1968, nämligen skolöversty-relsen, arbetsmarknadsstyrelsen, riksrevisionsverket och karolin-ska sjukhuset. Totalt genomfört beräknas systemet nu vara vid mitten av 1970-talet. Detta innebär en försening i jämförelse med tidigare kalkyler men omständigheter såsom vissa myndigheters utflyttning ochfeller omorganisation har nödvändiggjort en änd-ring av tidsplaneringen. Arbetet med organisationer och rutiner kommer självfallet inte att vara slutfört vid denna tidpunkt utan skall fortsättas men själva grundomläggningen beräknas då vara genomförd.

Systemet är uppbyggt på ett antal redovisningsgrupper (RG), som beräknas bli ca 30 till antalet. I var och en av dessa grupper finns enligt särskilda grunder ett varierande antal myndigheter och i varje grupp finns en serviceenhet kallad redovisningscentral (RC), som inom redovisningsgruppen knutits organisatoriskt och administrativt till en lämplig myndighet, vilken kallas värdmyn-dighet. Hösten 1973 finns det 22 fungerande redovisningsgrup-per.

Riksarkivet tillsatte den 6 oktober 1970 efter överläggningar med riksrevisionsverket en arbetsgrupp för att studera redovis-ningscentralernas arkivproblem. Riksarkivet gav därvid följande direktiv:

6 - Arkiv, samhälle . .. 81


" - Till arbetsgruppens uppgifter skulle i främsta rummet höra att kartlägga arkivbildningen hos de redovisningscentraler som inrättats i samband med SEA-projektets genomförande och att analysera frågor rö-rande räkenskapsmaterialets förvaring, bindning, gallring m m. I fråga om förvaringen skulle särskilt undersökas, huruvida handlingar borde kvarbli hos den myndighet, till vilken redovisningscentralen är knuten, eller överlämnas till de olika myndigheter, som ingår i räkenskapsgrup-pen, eller eventuellt för förvaring överlämnas till en centralt belägen ar-kivdepå. Därest det skulle befinnas ändamålsenligt att överlämna hand-lingarna till annan institution än redovisningscentralen, bör även förslag om lämplig tidpunkt för sådant överlämnande övervägas. I fråga om gallringen borde särskilt prövas, i vad mån generella regler för gallring av verifikationer och andra handlingar kunde utarbetas".

Arbetsgruppen slutförde under våren 1972 sitt arbete och ingav den 24 maj 1972 Förslag till anvisningar för arkivvården av hand-lingarna i system S. Arbetsgruppen framhöll därvid särskilt det nödvändiga i att arbetet följdes upp, då det framlagda förslaget enbart avsåg de nuvarande förhållandena, vilka delvis kommer att ändras vid det fortsatta utvecklingsarbetet. Det framlagda gallringsförslaget kan vidare behöva kompletteras av senare gall-ringsbeslut, då rutinerna i system S stabiliserats, så att läget bättre kan överblickas. slutligen är problemet rörande magnetbands och films beständighet ännu ej löst utan man måste i denna fråga av-vakta dataarkiveringskommittens resultat.

Arbetsgruppen har främst undersökt förhållandena inom fyra RG, då materialet i princip är så likartat, att det ansågs onödigt att undersöka flera. De RG, som undersöktes, var arbetsmark-nadsstyrelsen (AMS), jordbrukets högskolor (JBH), skolöversty-relsen (Sö) och statskontoret, fondbyrån.

Flödet och behandlingen av materialet är i princip lika för alla redovisningsgrupper. Vad som kan variera är utnyttjandegraden av systemet. System S består av två delar, en för kassabokföring och en för kostnadsredovisning. Till kassabokföringsrutinen finns två s k sidorutiner, fondredovisning och personreskontra, samt till kostnadsredovisningsrutinen sidorutinen tidredovisning.

Arkivbildningen i system S sker i regel enligt .följande. Primär-data kan bestå av fakturor, reseräkningar, tidrapporter, uppgifter om budgeten etc. Data som matas in i en dator kallas indata. Efter bearbetning hos myndigheten verifikationsummeras handlingarna och ett reversal upprättas bl a med uppgift om de ingående hand-lingarnas verifikationsnummer. Detta material sänds sedan på be-stämda dagar från myndigheten till redovisningscentralen. Redo-visningsmaterialet kontrolleras både hos myndigheten och RC. Efter kontrollen stansas informationen på en hålremsa eller på ~tt magnetband (magnetbandsinkodning), som man sänder till data-maskincentralen för administrativ databehandling (DAF A). Vid

82


datacentralen sker normalt datorbehandlingen två gånger i veckan för varje redovisningsgrupp.

Vid denna datorbehandling konverteras den inkomna hålrem-san till magnetband, som sedan begagnas vid datorbehandlingen. Vid datacentralen produceras de olika utdatalistorna. DAFA sän-der sedan dessa utdatalistor och hålremsorna tillbaka till RC. Vid RC kontrollerar man resultatet och rättar fellistorna. Utdatalis-torna sänds sedan ut till de olika myndigheterna i gruppen.

Det visade sig vid besöken hos de olika redovisningscentraler-na att dessa när det gällde arkivbildningen arbetade i stort sett likformigt. Vad som främst skilde dem åt var sammansättningen av gruppen, där de enheter, som ingick i grupperna Sö och AMS, hade en Vi$s samhörighet inom respektive grupp. Däremot hade de olika myndigheter, som ingick i RG statskontoret, ofta inte någon funktionell anknytning sinsemellan.

Uppskattningar av materialets omfång gjordes och fick för budgetåret 1970/71 följande resultat:

Verifikationer Hålremsa stansjournaler Kopior av ut-betalnings-handlingar Utdatalistor

RG/Sö RG/AMS ca 50 hm ca 228 hm ca 8,5 hm ca 47,7 hm ca 7,5 hm ca 14,2 hm ca 6 hm ca 13,6 hm

ca 13,4 hm (ca 200 vol)

ca 21,3 hm (318 vol)

RG/JBH ca 22 hm

ca 2-3 hm ca 2-3 hm

ca 5 hm (ca 93 vol)

Då man betraktar dessa siffror, som angående den årliga till-växten av t ex verifikationer kan synas höga för RG l AMS, bör man ha i minnet, att denna grupp förmodligen producerar och kommer att producera mest räkenskapshandlingar. Förfarings-sättet stansning med hålremsa håller nu på att ersättas med mag-netbandsinkodning. Dessa magnetband i kassetter kan återanvän-das, sedan informationen på dessa utgallrats. Vid magnetbandsin-kodning produceras ej längre någon stansjournaL

Utöver denna information, som finns förmedlad via pappers-handlingar, lagras en del data även på elektromagnetiska databä-rare hos DAFA. Man begagnar sig här främst av magnetband. När utredningen färdigställdes förvarades ca 2.000 magnetband hos DAF A, vilka tillhörde system S.

Arbetsgruppens förslag kan delas in i tre avdelningar, förva-ringen av informationen, gallringen och beständighetsproblema-tiken.

Vad beträffar förvaringen ansåg arbetsgruppen, att informatio-

83


nen proveniensmässigt tillhörde den enskilda myndigheten i grup-pen och således borde förvaras hos denna. Den enskilda myndig-heten skall förteckna all information, som tillhör den och vara an-svarig för materialet bl a ur gallringssynpunkt Den skall inte till-höra DAFA eller värdmyndigheten för RC. Man kan dock till-låta, att vissa handlingar temporärt förvaras ochfeller utgallras hos RC, då revisionskontoren, som ofta är placerade vid samma myndighet som RC, behöver ha tillgång till viss information. Vi-dare ansåg arbetsgruppen, att information lagrad på magnetband tills vidare borde förvaras hos DAFA, som har den tekniska ut-rustningen att förvara och använda detta slag av informations-bärare. Ä ven dessa databärare bör förtecknas i respektive myn-dighets arkivförteckning.

Beträffande gallring ansåg arbetsgruppen att generella gall-ringsbestämmelser skulle kunna utfärdas, då det rörde sig om ett generellt system. Vidare menade arbetsgruppen att de gallrings-föreskrifter, som gällde för myndighetens räkenskapsmaterial, in-nan den gick in i system S, ej var giltiga för handlingarna i system S. Nya gallringsregler måste utfärdas.

Arbetsgruppen har vid utarbetandet av gallringsförslagen i så stor utsträckning som möjligt försökt bevara unik information. Denna finns främst bevarad vad gäller kassabokföringen i tre utdatalistor: inkomst/utgiftsjournalen, kontospecifikationen och den periodiska utbetalningsrapporten. Med hjälp av dessa listor kan man rekonstruera praktiskt taget alla övriga utdatalistor i kassabokföringsrutinen. Även kostnadsredovisningsrutinens utda-talistor kan rekonstrueras med hjälp av ovan nämnda listor, även om detta skulle vara mycket tidskrävande. Av denna anledning och på grund av att denna rutin är ny och ej helt utprövad, ansåg arbetsgruppen, att man borde vara försiktig med gallring av kost-nadsredovisningsrutinens utdatalistor. Hålremsor, stansjournaler, kopior av utbetalningshandlingar m m torde dock kunna utgall-ras med kort frist. Angående verifikationer intog arbetsgruppen den ståndpunkten, att huvuddelen av verifikationerna borde kun-na utgallras då ovan nämnda listor ger en relativt god bild av vad som skett. Beträffande informationen lagrad på magnetban-den föreslog arbetsgruppen att de s k månadskörningarna och års-körningarna skulle bevaras, då dessa innehåller alla väsentliga in-dividualdata.

Arbetsgruppen kom också in på beständighetsfrågan. Det visa-de sig nämligen att endast huvudboken var framställd på arkiv-beständigt papper (svenskt arkiv 80). övriga utdatalistor fram-ställdes på brukspapper. Under arbetet framkom att det skulle

84


medföra svårigheter ur teknisk synpunkt att på arkivbeständigt papper ta fram de tre listor. som arbetsgruppen ansåg borde be-varas. Dessutom skulle det medföra en inte ringa merkostnad. Arbetsgruppen menade med anledning härav att man borde över-väga om inte denna information kunde tas ut på mikrofilm via COM (Computer Output Microfilm). Mikrofilm är dock ej god-känd som bärare av information enligt skrivmaterielkungörelsen. Detta alternativ förordades emellertid kraftigt vid remissbehand-lingen av flera myndigheter och har även andra fördelar som t ex snabbare informationsåtervinning. Dataarkiveringskommittens och provningsanstaltens undersökningar ger anledning till förmodan att riksarkivet framdeles skall kunna medge att mikrofilm i före-liggande fall kan användas i stället för papper. om vissa förutsätt-ningar uppfylls. Riksarkivet har därför senare i en skrivelse till riksrevisionsverket meddelat att riksrevisionsverket i samarbete med riksarkivet kan börja försöksverksamhet med COM-tekniken.

Arbetsgruppen ansåg också att generella anvisningar om för-tecknande borde kunna utfärdas då materialet är likartat för samtliga myndigheter. Det största problemet visade sig emellertid vara att det inte finns några klara anvisningar om hur material tillhörande ADB-teknik och COM-teknik skulle förtecknas. Ar-betsgruppen berörde detta problem och pekade på vissa alterna-tiva lösningar. Riksarkivet tillsatte den 26 januari 1973 en arbets-grupp för att utreda bl a dessa problem.

Ovan refererade förslag sändes ut på remiss till bl a samtliga RC. olika arkivmyndigheter och även till ett drygt tiotal forsk-ningsinstitutioner för att få forskningsvärdet belyst. Ett 45-tal myndigheter inkom med svar. Under vintern 1972/73 överarbe-tades förslaget inom riksarkivet i samarbete med riksrevisions-verket med hänsyn till remissvaren och förändringar i rutinerna. Den 17 juli 1973 utfärdade riksarkivet Allmänna anvisningar om arkivvården för myndigheter som till arkivmyndighet har riksar-kivet. landsarkiven. Stockholms stadsarkiv eller starsarkivet i Malmö. Riksarkivet utfärdade vidare samma dag efter samråd med riksrevisionsverket nya gallringsbestämmelser genom sitt gall-ringsbeslut nr 381 samt i samråd med riksrevisionsverket en ar-kivbildningsplan för ovan nämnda myndigheter. Dessa allmänna anvisningar. gallringsbestämmelser och arkivbildningsplan har sammanförts i Föreskrifter och anvisningar rörande räkenskaps-materialet i system S (RA stencil 39-1973). För de myndigheter. som till arkivmyndighet har krigsarkivet kommer särskilda anvis-ningar och gallringsbestämmelser att utfärdas senare.

Claes Gränström

85

Arkivkunskap - synpunkter på en nyutkommen lärobok

Hösten 1973 började i Stockholm den första uruversitetskursen i Arkivkunskap. För undervisningen i ämnet har arkivrådet Nils Nilsson författat en lärobok, Arkivkunskap (Studentlitteratur, Malmö 1973. I sept 1973 ännu ej utkommen; recensenten har läst boken i korrektur).1

Sambandet arkiv-samhälle-forskning är något för svenskt ar-kivväsen karakteristiskt. Detta samband framhävs starkt av ar-kivrådet Nilsson i boken Arkivkunskap. Nilsson utgår från att arkivtjänstens målsättning är att handha och vårda arkiv, oavsett på vilket .stadium dessa befinner sig, och att främja den service-funktion arkiven har att fylla i praktiskt förvaltningsarbete och forskning. Författaren definierar sin bok såsom en metodlära, som avser att "belysa olika moment i den moderna arkivtjänsten, sådan den i detta nu gestaltar sig i Sverige".

I enlighet med denna sin målsättning har författaren undvikit en disposition efter modellen teoretisk del - praktisk del. Teori-metodik-praktiskt förfarande går hand i hand genom boken. För-fattaren offrar heller inte utrymme på att definiera eller avgränsa termen "arkivvetenskap", men kärnan däri ser han såsom "teori-bildningen om arkivens natur, om systematiseringen och ord-ningsprinciperna", vars innebörd han närmare förklarar.- Även om arkivteorin sålunda får underordna sig författarens målsätt-ning, är författarens framställning om arkivteorin en stimulerande läsning, med formuleringar som har utsikt att bli klassiska.

Författaren är angelägen att betona skillnaden mellan teorin, som fastslår arkivens egenart, och de normer och den metodik, som härleds ur den. Normerna, synes det mig, blir på detta sätt mindre respektingivande. Det är möjligt att jag misstar mig, men ur detta synsätt vill jag härleda författarens odogmatiska attityd och varsamma handlag med arkiven såsom utgångspunkt för ord-ningsarbete. Denna inställning är grundad på erfarenheter av skiftande slag; till sist den "att arkivmannen i praktiken har be-gränsade möjligheter att omordna handlingarna i ett arkiv". Både principiellt och praktiskt (i kap Ordnande och redovisning av arkiv) manar författaren till varsamhet, och recensenten vill gärna ge honom en eloge för detta. Som arkivman har man mött alltför många arkiv, där ordningsarbetet, utfört av mera intresserade än

l Boken utkom i november samma är .(red:s anm).

86


kunniga, personer, haft rent destruktiv effekt. I sådana fall har man ibland önskat att termen "ordna arkiv" aldrig lanserats.

Författaren försvarar övertygande den innebörd av arkivbe-greppet, som vunnit burskap i Sverige: det appliceras på arkiv-handlingarna i alla de stadier, som de har att passera, från skriv-bordet till "slutarkivet". Detta gäller det offentliga arkivväsendet; inom den enskilda sektorn gäller som regel beteckningen "arki-vet" för de handlingar, som via skrivbord och närarkiv nått sin slutstation. Man använder också termen "historiska arkivet" i samma bemärkelse eller som beteckning för den rest av handling-ar, som återstår efter en hård gallring.

Arkivterminologin, detta sorgebarn inom svensk (skillnad mel-lan den offentliga och enskilda sektorn), nordisk och internatio-nell arkivkommunicering, behandlas i en av författaren definierad, inskränkt bemärkelse. Här skall bara framläggas några· spridda reflexioner, som läsningen av kapitlet föranlett. Ordet. "arkiv" har fått den hävdvunna definitionen, men man noterar, att förfat-taren i det arkivteoretiska avsnittet prövar ett tillägg: [handlingar, som växt fram hos en arkivbildare] . . . "och lagts till förvaring hos denne". - Den som är road av hårklyverier kan jämföra "arkiv", som uppkommer, växer fram, med termerna "arkiv-bildare" och "arkiv bildning", som enligt författaren förutsätter en viss ordning i framväxandet. - Författaren har "bandarkiv", "närarkiv", men inte motsatsen ("centralarkiv" är tvetydigt) . . Vågar man föreslå "närarkiv" - "fjärrarkiv"? - Ordet "för-teckna" är inte upptaget. I annat sammanhang har författaren "'ordnande och redovisning". "Redovisning" är ett bra ord, som nästan skulle kunna stå ensamt; det inbegriper ju ett iordningstäl-lande eller åtminstone tillrättaläggande. ·

I två koncentrerade kapitel (3 och 4) redogör författaren för arkiven inom vårt samhälles olika sektorer och för de författ-ningar, som reglerar den offentliga arkivvården. Femte kapitlet handlar om Arkivbildning, diarieföring och registrering. Det är inte så länge sedan författaren gav ut en bok i ämnet (broschyr nr 9 i riksarkivets serie). Sedan dess har ny, väsentlig litteratur tillkommit, liksom också nya problem att ta ställning till, fram-fÖr allt ADB-teknikens användning inom registreringsområdet En illustration till en snabb utveckling, där det gäller för arkiv-mannen att hänga med.

Nyssnämnda tre kapitel handlar i stor utsträckning om eller hämtar exempel från den offentliga, framförallt den statliga arkiv-vården, något som också gäller andra delar av boken. Det är helt naturligt. Det är inom den statliga arkivvården, som arkivalisk

87


teori och metodik fått sin praktiska tillämpning. Arkivteorin har, om man så vill, kodifierats i statliga författningar.

Kapitlet Ordnande och redovisning av arkiv domineras, som redan nämnts, av författarens varsamma handlag med arkiven. Det behandlar på ett uttömmande sätt de hänsyn, som bör tagas, svårigheter man ställs inför och olika vägar att övervinna dessa. Intressant är författarens karakteristik av arkivförteckningen. I egenskap av en systematiskt' uppställd inventarieförteckning är den dels ett kontrollmedel, dels och framförallt ett sökmedeL Som sådant ger den en allsidig ingång till arkivet just i dettas egenskap av ett sammanhörande bestånd av handlingar. Däremot ger den normalt inga direkta tematiska ingångar i materialet.

För lekmannen, den som haft föga beröring med handlingar på något stadium, kan gallringen te sig som en perverterad arkiv-vård. Arkivmannen, handlingars vårdare, har blivit handlingars förstörare. Författaren förklarar gallringens nödvändighet i sin redogörelse för massproblemet, med häpnadsväckande siffror för "arkivalieproduktionen", och det ekonomiska tryck, som detta lett till. Författaren kunde ha förstärkt garden ytterligare genom att betona gallringens positiva sida: förstöring av oviktiga eller mindre viktiga handlingar för att möjliggöra förvaring av de me-ra viktiga. Satsen kan illustreras med exempel framför allt från den enskilda sektorn, där brist på planmässig gallring lett till alltför stor anhopning, vilket i sin tur avhjälpts genom plötsliga, desperata utgallringar, som drabbat även värdefullt material.

Utom de tre klassiska bedömningsgrunderna vid gallring: hand-lingarnas betydelse för forskningen, för rättssäkerheten och för förvaltningen (de sistnämnda sammanfattade under beteckningen praktisk -samhällelig betydelse) tar författaren fram gallringens arkivmässiga konsekvenser, en synpunkt som man hittills ej så hårt betonat eller behövt betona. Författaren avser därmed frå-gan, huruvida utgallring av handlingar kan minska informations-värdet av de bevarade, försvåra bedömningen av dessas källvärde eller eliminera sökmöjligheter.

Författaren gör tillfullo klart, vilken oerhört komplicerad fråga gallringen är på grund av de många synpunkterna att ta hänsyn till, olika metoder att tillämpa, etc. Framtagandet av alla komplikationer förenas med en redogörelse för, hur man sökt bemästra dem eller göra det bästa möjliga av situationen.

Man vill gärna instämma med författarens önskan om en arkiv-vetenskaplig bearbetning av det otryckta material, som ligger till grund för gallringsbesluten. Det skulle säkert bidra till det vid-gade perspektiv, som är så viktigt vid gallringsarbeten. Men sam-

88


tidigt, det måste betonas, ligger det i gallringens natur, att per-spektivet bakåt och vunna erfarenheter måste kombineras med en ständig prövning och omprövning.

Efter en uttömmande redogörelse för arkivvården i teknisk bemärkelse (förvaringsfrågor, skrivmateriel) kommer författaren fram till moderna databärande media, mikrofilm och ADB. Mån-ga problem dras upp och ventileras noggrant men med den för-siktighet i slutsatser och framåtblickar, som den snabba utveck-lingen betingar. En rad problem hänför sig enbart till den offent-liga sektorn: handlingsbegreppet, offentlighet, insyn, sekretess och därmed sammanhängande problem vid arkivens redovisning. (Exempel på ett intrikat problem: arkivhandlingsbegreppets ap-plicerande vid konvertering med COM-teknik!).

I kapitlet Återvinning av information, återknyter författaren till arkivteorin med en utsökt karakterisering av arkivhandlingen så-som informationsbärare. Därefter behandlas de olika momenten i återsökningsprocessen: informationens lokalisering till visst arkiv och inom detta samt hjälpmedel vid sökningen. I den nog så vik-tiga frågan "att hitta rätt arkiv" har författaren måst begränsa sig till en kort orientering med en exemplifierande litteraturför-teckning. Kännetecknande för litteraturen är att verken är geogra-fiskt eller tematiskt begränsade eller bådadera. Här finns plats för en diger bok i "arkivkunskap". .

Författarens skiss av formerna för arkivinstitutionernas kon-taktarbete pekar mot en betydligt bredare "marknadsföring" av arkivmaterial än utställningsverksamheten, som får ett särskilt av-snitt. I kontakterna med avnämarna, forskning, undervisning, bild-ningsverksamhet återstår mycket att göra.

Ett kortfattat kapitel om arkivinstitutioner avslutar boken. Man får hoppas, att de planerade arbetena om olika arkivinstitutioner, som författaren nämner i bokens inledning, kan förverkligas. Att skriva en bok om sin institution och dess arkivmaterial torde va-ra varje institutionschefs dröm, en dröm som hittills alltför sällan besannats.

En behandling av "hjälpvetenskaperna" (paleografi, diploma-tik, etc) ligger utanför såväl författarens program som bokens rimliga omfång. Om man ändå önskat en mycket kort orientering härom, är det mera för att man då fått in i litteraturförteckningen de väsentliga verken på området.

Ett annat önskemål, som förmodligen tidsbrist gjort omöjligt att förverkliga, är en resonerande litteraturförteckning. Både för den som skall börja lära sig något om arkiv och för den som sedan länge är sysselsatt med arkivvård hade en sådan varit av största

89

Oversikter och granskningar

värde. Man beklagar att en sådan inte kunnat åstadkommas, framför allt därför att författaren med sin stora beläsenhet varit rätt man att skapa den.

Den första läroboken i arkivkunskap är ett faktu:q1 och en stor händelse i svensk arkivvård. Boken är rik på fakta. Genom den gräns som dragits för bokens omfång, har arkivkunskapen kommit att meddelas i en ganska komprimerad form; som kurs-bok torde den få assimileras ganska långsamt. Men även den som anser sig behärska arkivkunskapens grunder, har anledning att ta sig igenom boken långsamt och under begrundan. Ha.nd i hand med förmedlingen av kunskapsstoffet löper en ständig aktualise-ring och diskussion av problem, som inte kan undgå att aktivera läsare på alla stadier.

Författarens beläsenhet och överblick, förenad med ett rikt mått av praktisk erfarenhet, präglar boken Arkivkunskap. Den hel-hetssyn, som arkivvården kräver och den övergripande karak-tären av arkivmannens arbete har fått ett starkt uttryck i boken.

Lars Nilsson

90

Arkivfrågor i nyare utländsk litteratur

CONSEIL INTERNA TIO NAL DES ARCHIVES

Tidskriften ARCHIVUM har nu fullbordat sin presentation av arkivlagstiftningen i olika länder. Tre volymer avseende Europa, Afrika och Asien utkom 1971-1972 och i år publiceras voL XXI 1971, som omfattar Nordamerika, Sydamerika, Australien och Oceanien. Det avslutande sakregistret hör även till vol. XX 1970 (Afrika, Asien). Beträffande uppläggningen hänvisas till anmälan av de tidigare utkomna volymerna i ASF nr 15 (s 108 ff).

I den nya volymen är särskilt kapitlet om USA av intresse. Re-cords management är ju ett välkänt begrepp, som spelar en stor roll i debatten om moderna arkiv, och här kan man sätta sig in i hur det amerikanska systemet är uppbyggt. Utmärkande för det-ta är ju den skarpa åtskillnad som görs mellan "historisk" arkiv-vård och förvaltningens arkivvård. Om man ser på den federala förvaltningen, så har National Archives till uppgift att ta emot och förvara handlingar med historiskt värde. Leveransfristen är i regel 50 år. De federala myndigheternas arkivvård regleras av sär-skilda bestämmelser om records management. Det direkta ansva-ret faller på myndigheterna själva, men det krävs att de har ett aktivt program för dessa frågor, och kontrollen av arkivbildning-en är därför oftast långt driven. Kontrollen över myndigheterna i detta avseende och över records centers utövas av the Admini-strator of General Services, som även utser chefen för National Archives. I gallringsfrågor har han dock inte beslutanderätt. Han granskar förvaltningens förslag, som sedan underställs kongressen, där ett särskilt utskott sysslar med gallringsfrågor.

Det är Ernst Posner som har ställt samman lagtexterna; Utom den federala lagstiftningen presenterar han texter från fyra del-stater, som representerar olika typer av arkivorganisation. Han har också skrivit en klargörande inledning, där han betonar den stora variationen mellan de olika staterna. De återspeglar, säger han med ett citat från en gammal kommitterapport, "the prover-bia! reluctance of American Commonwealths to profit by exam-ple". På senare år kan man emellertid spåra en viss utveckling mot större likformighet, särskilt när det gäller records manage-ment.

SiV Sandberg

91

DANMARK OCH NORGE Arkivarioreningens seminar V, Sostrup slot 12-14 april 1973 har arbetat med utbildning inom arkivväsendet Som vanligt har föredrag och diskussioner sammanställts och utgivits, denna gång under titeln Uddannelse i arkivvresenet, Rigsarkivet, Köpenhamn 1973, 100 s. Som utgivare står Sigurd Ramhusch och arkivarierna M Hertz, H Kargaard och H W orsrpe. Nytt för detta arkivsemina-rium var, att svenska och danska deltagare hade kallats. Arkiv-personal av alla kategorier deltog för övrigt i detta viktiga ämne. Problemen tycks vara ungefär desamma för samtliga nordiskil länder, varför bl a frågan om en gemensam nordisk utbildning diskuterades. Den alltför knappa tillgången till och rekryteringen av personal tillsammans med ökade arbetsuppgifter gör utbild-ningsfrågan alltmer påträngande och väsentlig. Särskilt svårt tycks problemet med mellankategoriernas utbildning vara.

I rapporten ingår huvudavsnitten Undervisningsmidler og -metoder, Arkivaremes uddannelse, Arkivsekretrerernesjmellem-teknikernes uddannelse, Arkivbetjentenes uddannelse, Konserva-torpersonalets uddannelse, Arkivuddannelse i Sverige och Kon-torspersonalets uddannelse. Utom frågan om gemensamma nor-diska utbildningsområden (tekniska frågor m m) diskuterades ett gemensamt arbete med en arkivterminologi, vilken fråga hade väckts tidigare på ett nordiskt riksarkivariemöte.

Nämnas kan i sammanhanget, att Harald /rprgensen i Der Ar-chivar, 26 Jahrgang Mai 1973 Heft 2 s 199 ff skriver om Die Ausbildung des Archivpersonals in den skandinavischen Ländern.

I Arkiv 4 Bind Nr 2, 1972 intresserar bl a Hans Kargaard Thomsen, Oprettelsen af Landsarkivet for de s0nderjyske lands-dele, en långvarig och ganska segsliten historia om ett landsarkivs tillkomst, medan Niels Petersen, Sponeck af junigrundloven, Wil-helm von Rosen, Breve til embedsmaend och Hans Sode-Madsen, Amtsmandsinberetningerne 1735, landbrugskrisen og folkemang-len kanske har ett mera specifikt danskt intresse.

I arkiv 4 Bind Nr 3, 1973 finns något mer av allmänt intresse, t ex Egil Skall, Fors0g med accelereret aeldning af papir og res-taureringsfolier. Uppsatsen beskriver försök utförda av Atom-energikommissionens Fors0gsanlaeg, Ris0. Försöken omfattade skilda konstfiberfolier eller japanpapper med plastlim. De med skilda folietyper behandlade handlingarna behandlades sedan med olika konstlade åldringsmetoder, som visade hur pass brukbara folierna är i arkivsammanhang.

Wilhelm von Rosens uppsats, Om indsamling af historiske be-retninger i et administrativt system beskriver Rigsarkivets försök att insamla intervjumaterial för att belysa en administrativ pro-

92

Danmark och Norge

cess i samband med omorganisation inom förvaltningen. Inter-vjumaterialet skall då tjäna både som introduktion och supple-ment till officiellt och enskilt arkivmaterial. Försöket skedde 1972 och avsåg det under 1971 tillkomna ministerium for forurenings-bekempelse. Som referensram för ämbetsmäns faktiska handlande anses nämligen de offentliga arkiven otillräckliga att tjäna som källor för administrativ historia. Materialet finns nu förvarat hos Rigsarkivet men är sekretessbelagt under 80 år, den vanliga grän-sen för enskilda arkiv. Materialet får dock utnyttjas med till-stånd av riksarkivarien och de intervjuade som är i livet.

Kirsten Utaaker, Opbygningen av et norsk sj0fartshistorisk kildearkiv har också ett intresse. Det rör sig om ett projekt vid Bergens Sjöfartsmuseum och går ut på samlingar av källmaterial, såväl original som kopior med olika registertyper.

Paul G (/)rberg, Af Viborgs landstingsarkivs historie skall ock-så nämnas liksom Brigitte Dedenroth-Schon, Island, Faer0erne og Gr0nland. Et eksempel fra Thorkelios arkivregistraturer. Thor-kelin var föreståndare för Gehejmearkivet 1791-1829.

En hel del arkivförteckningar och översikter har utgivits. Så t ex Forel0bige Arkivregistraturer, Ny serie Nr 4, Oversigt over Rigsarkivets nyere arkiver I, omfattande justitieministeriet, mi-nisteriet for kirke- og undervisningsvresendet, kirkerninisteriet, un-dervisningsrninisteriet, ministeriet for kulturelle anliggender och till dessa hörande institutioner (Rigsarkivet, Köpenhamn 1972). Arkivarie C Rise Hansen står för översikten, som är den första i en planerad serie avseende Rigsarkivets arkivbestånd efter 1848 för ministerierna samt även tiden före för deras institutioner.

I serien Forel0bige Arkivregistraturer utgivna av Landsarkivet for Sjaelland m m föreligger Sjaellandske retsbetjentarkiver indtil 1919, Sorö amt I, Köpenhamn 1972. Landsarkivet for Sjaelland har även i serien Embedsetater utgivit Anklagermyndighet og po-liti på Sjaelland, Lolland-Falster og Bornholm 1919-72, Köpen-hamn 1972.

Erhvervsarkivet har utgivit Landhusholdningsselskabets arkiv: Registratur og journalregistre I 17 69-1807: l och 2 genom Ole Hegn , Arhus 1971. Sällskapet grundades 1769 och hade en god arkivvård redan från början. Föreliggande namnregister anses nödvändigt för att tränga in i det omfattande arkivbeståndet Två ytterligare delar planeras. Registret ger inte endast upplys-ning om person utan är även geografiskt indelat (t ex även Norge, Grönland och Västindien), varför det även torde kunna vara t ex ortnamnsforskningen till glädje. Arbetet är försett med en kort inledning över sällskapets historia.

Nämnas skall utgivningen av Helsing0r stadsbog 1549-1556

93

Arkivfrågor i nyare utländsk Iiiieratur

Rådstueprotokoll og bytingbog genom Erik Kroman för Selska-bet for udgivelse af kilder til dansk historie, Köpenhamn 1971 samt Svenskagent ved Sundet, tullkommissariens och agentens Anders Svenssons (ödell) depescher till Gustav II Adolf och Axel Oxenstierna 1621-1626. Detta arbete är utgivet med inled-ning och kommentar av Leo Tandrup , Århus 1971 (Skrifter ud-givet af Jysh Selskab for Historie: nr 26). Därtill kommer Dan-marks Riges breve R 3 Bind 7 1364-1366 utgivna av C A Chris-tensen, 1972 samt Diplomatarium Danicum R 3 Bind 1364-1366 med samme utgivare.

Statens rasjonaliseringsdirektorat i Norge utgav 1965 en revide-rad utgåva av ett gemensamt klassifikationssystem (arkivnyckel) för gemensamma administrativa ärenden inom statsförvaltningen. Departement och institutioner, som tillämpade systemet ombads yttra sig och ev utvidga förslaget. Sådana tillägg och förbättringar har inarbetats i arkivnycklar som 1970 utgivits av Riksarkivet. Detta har nu till uppgift att utge nycklar samt att aktualisera och koordinera sådana klassificeringssystem.

Norge har alltså ett slags allmän statlig diadeplan dit även gall-ringsfrågor har knutits. Huvudgrupperna i denna allmänna plan är organisation och administration, ekonomi och personal, medan individuella klassificeringar givetvis måste tillkomma för myndig-hetsspecifika ärenden.

Norska utrikesdepartementet har genom lan H O/stad och Gunvald Bf/Je utgivit (3:e uppl 1971) How to trace your ancestors in Norway.

Statsarkivar Kj Helland-Bansen har utgivit statsarkivet i Kris-tiansand- dets funksion i kulturlivet, Kristiansand 1971. Arbetet var ursprungligen ett föredrag i Agder Akademi (1969). Skriften inte endast presenterar . Kristiansandsarkivet utan ger också en samlad framställning över arkivinstitutioners strävan och problem l allmänhet.

Här skall också erinras om den i danska Arkiv 4 Bind 3 före-kommande uppsatsen Opbygningen av et norsk sj0fartshistorisk kildearkiv av Kirsten Utaaker.

Nämnas skall, att Norsk Arkivråd utger ett medlemsblad med titeln "Arkivråd".

slutligen kan tilläggas att Norsk lokalhistorisk institutt utgivit Skattematrikkelen 1647 V Buskerud Fylke, redigerad av Rolf Fladby och Steinar lmsen, Oslo 1971. Arbetet torde vara värde-fullt främst för ekonom- och socialhistoriker, då en stor skattere-form genomfördes i Norge 1644 innebärande noggrannare klass-indelningar och mera noggrant förda matriklar. Britt Hedberg

94

FINLAND Ett glädjande tidens tecken inom det finländska arkivväsendet är att språkmuren mot det övriga Norden har börjat vittra sönder. En pådrivande faktor till detta utgörs av den officiella tvåspråkig-heten, som påbjuder att skrifter av officiell karaktär skall vara tillgängliga på de bägge inhemska språken. Den av arkivarie Markku lärvinen författade forskarhandledningen för besökare i riksarkivet har nyligen utkommit på svenska under titeln Riksar-kivet. En handledning (översättning av Max Engman. Helsingfors 1973. 53 s. +illustrationer). Den svenska versionen är vad beträf-far innehållet identisk med den tidigare utgivna finska, varför det räcker att hänvisa tiii föregående översikt i Arkiv, Samhälle och Forskning (nr 15, s. 103-104). Parallellt med de på finska för-fattade årsredogörelserna för riksarkivets verksamhet som utkom-mer i Historiallinen Aikakauskirja har motsvarande verksamhets-berättelser börjat införas på svenska i Historisk Tidskrift för Fin-land, varigenom en nordisk läsekrets kan erhålla en inblick i ak-tiviteterna i det finländska nationalarkivet (med början från HT för Finland 4/1971 s. 177-183).

Den intressantaste skriften i fjolårets skörd av finländska arkiv-publikationer är utan tviv

Förteckning över arkivfilmer -...

Documents

Transcript of Förteckning över arkivfilmer -...