Förstudie: Bra Miljöval hemförsäkringar · Omvärldstrender 2016 – Utmaningar och...

RapportFörstudie: Bra Miljöval hemförsäkringarFörutsättningar för att miljömärka hemförsäkringar

Mars 2017Omslagsfoto: ShutterstockFörfattare: Nina Waltré, 2050Projektledare: Nina WaltréLayout: Espmark & EspmarkISBN: 978-91-558-0185-4

Innehåll

Inledande sammanfattning 2Executive summary 3

Om förstudien 1.1 Syfte och frågeställning 51.2 Metod 51.3 Avgränsningar 5

Marknad och omvärldsanalys 2.1 Försäkringsbranschen och hållbarhet 72.2 Trender på försäkringsmarknaden 9 Skadetrender 10

Produkten hemförsäkring 3.1 Vilket skydd ingår i en hemförsäkring? 113.2 Hemförsäkringen täcker inte huset 123.3 Skador 13

Hemförsäkringar och miljöpåverkan 4.1 Företagets interna arbete 174.2 Förvaltning av försäkringspremierna 174.3 Skaderegleringen 194.4 Kontantersättning allt vanligare 214.5 Modell för miljöanpassad skadereglering för lösöre 224.6 Avfall 22

Konsumenten och hemförsäkringen 5.1 Konkurrens om kunderna 25

Analys av specifika kriteriepunkter 6.1 Återbruk och reparationer 27 Reparation och renovering 28 Mobiltelefoner 29 Cyklar 29 Hemelektronik/vitvaror 29 Möbler 30 Övrigt 30 Kundnöjdhet 306.2 Resor 306.3 Kapitalförvaltning 31

Källor 7.1 Intervjuer 327.2 Litteratur 327.3 Statistiktabeller 327.4 Webbsidor 33

1

2

3

4

56

7

4

Förord

Naturskyddsföreningen är Sveriges största miljöorganisation. Vi arbetar hårt med att driva på miljöfrågor och utmana rådande normer. Sedan 1988 erbjuder vi vår egen miljömärkning, Bra Miljöval, som räknas som en av världens tuffaste miljömärkningar. 2011 tog vi fram Bra Miljöval för försäkring-ar av villor, fritidshus och personbilar. Syftet var dels att driva på försäkrings-branschen att ta större hänsyn till miljöaspekter, dels att visa vilka produkter som är minst skadliga för miljön. Vi är idag stolta över att en femtedel av alla personbilsförsäkringar och en fjärdedel av alla småhusförsäkringar i Sverige nu är miljömärkta.

Hemförsäkringar är något som berör de flesta konsumenter och 2015 hadeöver 96 procent av alla hushåll i Sverige en hemförsäkring. Naturskydds-föreningen vill därför utveckla en miljömärkning även för hemförsäkringar.

En hemförsäkring innehåller normalt sett fem delar; egendomsskydd, reseskydd, ansvarsskydd, rättsskydd och överfallsskydd. Vid skadereglering läggs stora summor på reparationer, byggfirmor och utbetalningar för skadat gods. Här finns stor potential att minska miljöpåverkan genom att välja miljö-bättre produkter, mindre miljöbelastande reparationsmetoder, välja återbru-kade produkter istället för nyinköp och välja aktier och obligationer i bolag som är mer miljömässigt hållbara än andra.

Denna förstudie har tagits fram för att undersöka förutsättningarna för att miljömärka hemförsäkringar genom att beskriva marknaden och trender på området, hemförsäkringen som produkt, och var den största miljönyttan be-döms kunna skapas.

5

Executive summary

The Swedish Society for Nature Conservation (SSNC) is Sweden’s largest and most influential environmental organisation with 226,000 members. In 1988, SSNC established the ecolabel Good Environmental Choice (Swe: Bra Miljöval), with the intention to simplify for consumers to find products that are the least damaging for the environment. Today the Good Environmental Choice ecola-bel criteria are considered amongst the most ambitious on the global market and cover nine product areas. We strive to always push the market and chal-lenge current conditions. In 2011 we were the first organisation in the world to offer ecolabel criteria for house and car insurances and today we are proud to see that over a fifth of private car insurances and a quarter of private house in-surances in Sweden are labelled with Good Environmental Choice.

Home insurance is a huge market in Sweden today, with great potential for en-vironmental improvements. Over 96 percent of Swedish households have a home insurance. Revenues for the home and house sector alone are 16 billion SEK, and often invested in unsustainable industries. To further improve our ecolabel offering, SSNC intend to develop ecolabel criteria for home insurances. A home insurance is designed to protect an individual’s home against dam-ages to the home itself, or to possessions in the home. It also covers travel insurance and protection against liability, assault and legal expenses.

This report has been issued to investigate the conditions to ecolabel home insurances. It aims to give an overview both of home insurance as a product and of the market in which it is sold, as well as to describe where the main potential for environmental improvement is found.

6

Miljömärkningen Bra Miljöval syftar till att driva utvecklingen mot ett hållbart samhälle genom att ställa höga miljökrav på de produkter och tjänster som får märkas. Vi strävar efter att ständigt utveckla våra kriterier och hjälpa konsumenter att hitta de produkter som är minst skadliga för miljön.

Om förstudien

1

7

1.1 Syfte med förstudienDenna förstudie syftar till att undersöka förutsättningarna för en miljömärkning av Bra Miljöval inom produkten hemförsäk-ring. Detta sker genom en genomgång av hemförsäkringen som produkt och mark-naden för denna. Vid sidan av denna be-skrivning och nulägesanalys ska rappor-ten undersöka var det finns potential till miljöförbättringar genom en miljömärk-ning av hemförsäkringar.

Eftersom hemförsäkringar i många fall säljs i kombination med småhusförsäkring-ar (exempelvis under produktnamnet villa-hemförsäkring) kan kriterieutvecklingen för hemförsäkringar komma att kompletteras med en översyn av de tidigare kriterierna.

1.2 Metod Förstudien bygger på uppgifter från littera-tur, statistik och rapporter, samt insamling av data och uppgifter från aktörer på den svenska marknaden för hemförsäkringar. Det senare har i första hand skett genom in-tervjuer med försäkringsbolag och deras leverantörer, försäkringsbolagens bransch organisation och andra intressen-ter. Under förstudien bjöds även represen-tanter från försäkringsbranschen in till ett rundabordssamtal för att diskutera resul-tatet från studien.

Förstudien pågick mellan december 2016 och februari 2017.

1.3 AvgränsningarRapporten är avgränsad till den svenska marknaden och berör i första hand de delar av svenska hemförsäkringar som bedöms ha en miljöpåverkan, nämligen de som om-fattar fysiska produkter och resor. De delar av försäkringarna som omfattar rättsskydd, ansvarsskydd och överfallsskydd lämnas utanför förstudien, likaså de delar av rese-försäkringen som omfattar läkarvård.

8

Försäkringsbranschen har en viktig roll i samhällsekonomin och i stort sett alla individer och företag har någon form av försäkring i Sverige idag. Detta kapitel beskriver marknaden för hemförsäkringar, de förutsättningarna som gäller för den svenska marknaden och trender på området såväl i Sverige som internationellt.

Marknad och omvärldsanalys

2

9

Under 2015 sysselsatte svenska försäk-ringsbolag mer än 20 000 människor. Branschen hade premieinkomster på 322 miljarder kronor och förvaltade mer än 4 000 miljarder kronor i investerat kapital, vilket ungefär motsvarar hela Sveriges bruttonationalprodukt, det vill säga den to-tala ekonomiska aktiviteten i landet under ett år.

Totalt hanterar försäkringsbolagen drygt 2 miljoner skadeärenden per år och betalar ut omkring 50 miljarder kronor i er-sättningar för olika skador.1 Av dessa var drygt 700 000 skador relaterade till hem-, villahem eller fritidshusförsäkringar, med en total skadekostnad på strax under åtta miljarder kronor.2

Försäkringar delas upp i livförsäkring och skadeförsäkring (det senare kallas även sakförsäkring, men benämns hädan-efter skadeförsäkring). Hemförsäkringar, som är i fokus i denna studie, faller under begreppet skadeförsäkring och ersätter skador på egendom samt betalar skade-stånd till tredje man.

Även försäkringsbolagen delas upp i liv- respektive skadeförsäkringsbolag. Anled-ningen till detta är att det är fråga om helt olika sorters risker, och kapitalet måste därför placeras olika beroende på vilken försäkringstyp som är aktuell. Kapitalet ska inte kunna ”blandas”, vilket hindras när bolagen är uppdelade. Enligt försäk-ringsrörelselagen (2010:2043), kap 2 § 11 och 12 slås det fast att försäkringsbolagen be-höver tillstånd från Finans inspek tionen. Tillstånden delas ut för antingen skadeför-säkrings- eller livförsäkrings verksamhet. På marknaden märks detta genom att ex-empelvis Skandia är ett av de största bola-gen inom livförsäkring men inte har någon verksamhet alls inom skadeförsäkring.

1 Svensk Försäkring (2016b). Omvärldstrender 2016 – Utmaningar och möjligheter för försäkringsbranschen. Siffran gäller endast skadeförsäkringar, inte pensioner eller exempelvis dödsfallskapital.2 Svensk Försäkring, Årsstatistik – Civil och företag 2015.

Folksam däremot är aktiva inom båda seg-menten och har därför två skilda bolag – Folksam Sak och Folksam Liv – som var för sig säljer försäkringsprodukter av respek-tive typ. Livförsäkring inkluderar i Sverige även pensioner, vilket inte är fallet överallt. I flera länder hanteras även pensionsför-säkring av separata bolag.3

Totalt finns det mer än 350 försäkrings-bolag registrerade i Sverige4, men de flesta av dessa är mycket små. Inom skadeför-säkring har de fyra största försäkringsbo-lagen omkring 85 procent av marknaden, se Tabell 1. Tabell 1: Marknadsandelar i procent* per bolag under kvartal 3 (2013 – 2016)

Hem- och villahemförsäkring

Bolag 2013 2014 2015 2016

Länsförsäkringar 29,3 29,1 28,9 29,2

Folksam 26,8 26,4 26,2 27,1

If 13,6 14,4 14,3 14,6

Trygg-Hansa 12,9 13,6 14,0 14,4

Moderna Förs. 3,2 3,2 2,6 2,2

Övriga 14,2 13,3 14,0 12,5

Enbart hemförsäkring

Bolag 2013 2014 2015 2016

Folksam 48,8 48,6 48,5 48,0

Länsförsäkringar 25,1 25,2 25,6 25,9

If 9,9 10,3 10,7 11,0

Trygg-Hansa 11,0 11,2 10,8 10,4

Moderna Förs. 3,7 3,2 2,9 2,2

Övriga 1,5 1,5 1,5 2,5

Källa: Svensk försäkring*Baserat på premieinkomst

Länsförsäkringar är ohotat störst i seg-mentet hem och villahemförsäkringar. Tittar man däremot på enbart de separata hemförsäkringarna så är Folksam klart större, även om deras marknadsandel lång-samt varit på väg nedåt sedan 2013. De fyra

3 Källa: Peter Stark på Konsumenternas Försäkringsbyrå.4 Svensk Försäkring (2016a). Försäkringar i Sverige – Statistik 2015. Sida 3.

10

största bolagen har ett tydligt grepp om marknaden och det femte största bolaget, Moderna Försäkringar, har stadigt tappat marknadsandelar på senare år. Däremot saknas det inte bolag med ambition att ta sig in på marknaden. Det har exempelvis ICA-koncernen gjort, som startat ICA Försäkring. Den Ikea-anknutna Ikano-koncernen ser däremot ut att vara på väg bort från den svenska försäkringsmarkna-den.5

Figur 2 visar hur intäkterna från försäk-ringspremier för hem- och villaförsäkring-ar utvecklats under perioden 2011–2015. De genomsnittliga premieintäkterna har årli-gen ökat med nästan 5 procent, vilket följer trenden för driftskostnader som har ökat med samma storleksordning. Skade-kostnaderna har däremot under samma period legat relativ stabilt och inflationen har i princip varit obefintlig. Marginalen mellan intäkter och skadekostnader tycks alltså överlag stiga. De faktorer som kan tänkas förklara ökningen är: a) befolk-ningsförändringen, som varit en ökning med ungefär en procent per år, b) att fler skaffar hemförsäkring (vilket tycks vara fallet, se avsnitt 6), c) att fler skaffar mer omfattande försäkringar (vilket också ver-kar vara fallet, se avsnitt 3).

5 Ikano (2016), pressmeddelande. https://ikanoforsa-kring.se/Aktuellt/nyheter/forsaljning-av-ikf/

0

2

4

6

8

10

12

14

2011 2012 2013 2014 2015

Miljarder SEK

Driftskostnader

Skadekostnad

Intjänad premie

0

2

4

6

8

10

12

14

2011 2012 2013 2014 2015

Miljarder SEK

Skadekostnad

Intjänad premie

Driftskostnader

Figur 1: Skadekostnader och premieintäkter

0

2

4

6

8

10

12

14

2011 2012 2013 2014 2015

Miljarder SEK

Driftskostnader

Skadekostnad

Intjänad premie

0

2

4

6

8

10

12

14

2011 2012 2013 2014 2015

Miljarder SEK

Skadekostnad

Intjänad premie

Driftskostnader

Figur 1: Skadekostnader och premieintäkter

Figur 2: Skadekostnader och premieintäkter för hem-, villa- och fritidshusförsäkringar (2011-2015)

2.1 Försäkringsbranschen och hållbarhetHos de stora bolag som säljer hemförsäk-ringar idag ges miljöhänsyn ej stor upp-märksamhet i kommunikationen, åtmins-tone inte på de delar av bolagens hemsidor som syftar till att sälja hemförsäkring. Undantagen är WaterCircles och Folksam, som kommunicerar att de har försäkringar märkta med Bra Miljöval. WaterCircles skriver dessutom följande, vilket inte har hittats någon annanstans: ”oavsett vilken försäkring du har hos oss så gör vi ingen skillnad på om det är en Bra Miljövalmärkt försäkring eller inte när vi väl hjälper dig med din skada. Vi reglerar den alltid på det mest miljösmarta sättet.” Trygg-Hansa förde samtal med WWF för ett antal år sedan om ett mer miljösmart sätt att bedri-va skadereglering, men dessa samtal ledde inte till några konkreta åtgärder, enligt Håkan Franzén på Trygg-Hansa. Läns-försäkringar använder sig av systemet Lupin för att säkerställa miljöhänsyn i ska-deregleringen inom sin motorförsäkring. Systemet, som drivs av ett fristående organ, har certifierat varje verkstad som Länsförsäkringar anlitar. Enligt Johan Litsmark på Länsförsäkringar är kraven som ställs inom Lupin jämförbara eller

Källa: Svensk försäkring

11

skarpare än kraven som Bra Miljöval stäl-ler gällande motorförsäkringar.

Hållbarhetsarbete kan vara många olika saker och bedrivas på många olika sätt. Som stora förvaltare av kapital kan försäk-ringsbolagen uppnå olika miljöeffekter genom att placera pengar på olika sätt. Detta tydliggörs exempelvis av bransch-organisationen Svensk Försäkrings beslut under 2016 att rekommendera sina med-lemmar att redovisa koldioxidavtryck för sina respektive portföljer. Rekommen-dationen trädde i kraft sista december 2016 och enligt denna ska bolagen redovisa ut-släppen som ton CO2e per miljon kronor i intäkt för åtminstone 75 procent av mark-nadsvärdet av aktieportföljen.6

Det finns även ett antal internationella initiativ för att motivera och uppmärksam-ma hållbarhetsarbete i näringslivet. För försäkringsbranschen finns exempelvis FN:s Principles for Sustainable Insurance (PSI) – ett antal principer för hur försäk-ringsbolag kan ta hänsyn till hållbarhets-frågor (i första hand genom att ta hänsyn till s.k. ESG-faktorer7 i sin finansiella ana-lys)8. Länsförsäkringar är det enda svenska försäkringsbolag som har skrivit under på PSI. För finansbranschen i allmänhet finns Montréal Carbon Pledge (MCP), där delta-gande företag åtar sig att mäta och offent-liggöra koldioxidavtryck – delvis i linje med Svensk Försäkrings rekommenda-tion. Folksam och Länsförsäkringar har signerat MCP. De båda har utöver detta sig-nerat Carbon Disclosure Project (CDP), men inget av de svenska försäkringsbolagen offentliggjorde klimatdata till CDP under 2015.

6 Svensk Försäkring (2016c), Rekommendation för redovisning av koldioxidavtryck i försäkringsföretagens investeringsportföljer. http://www.svenskforsakring.se/Global/Rekommendationer/Rekommendation%20redo-visning%20av%20koldioxidavtryck.pdf 7 ESG står för environmental, social and governance (miljö, sociala frågor samt bolagsstyrning) och anses vara centrala frågor för att bedöma hur riskutsatta olika företag är.8 UNEP FI Principles for Sustainable Insurance. http://www.unepfi.org/psi/the-principles/

Att göra en hållbarhetsredovisning är fri-villigt men av de stora svenska skadeför-säkringsbolagen gör Folksam och Länsförsäkringar en årlig hållbarhetsredo-visning och Trygg-Hansa en s.k. Corporate Responsibility Report. If gjorde en årlig mil-jörapport fram till år 2013 – därefter tycks de inte rapportera om sitt hållbarhetsarbete på ett strukturerat sätt. Folksam är medlem i företagsnätverket Hagainitiativet, där de femton medlemsföretagen i februari 2017 lovat att nå noll nettoutsläpp i sin egen verksamhet till år 20309 (utsläpp i bolag som ett företag äger aktier i räknas inte som ”egen verksamhet”).

Delningsekonomin är ett begrepp som beskriver den framväxande del av ekono-min som bygger på olika delningslösningar, ofta möjliggjorda i och med webbaserade plattformar. Huruvida delnings ekonomin leder till mer hållbarhet eller inte kan dis-kuteras, men grundidén – att äga mindre själv och istället dela på saker – bör kunna minska miljöpåverkan generellt. De vanli-gaste exemplen på denna framväxande ekonomi är taxi-företaget Über och boen-detjänsten Airbnb. I delningsekonomin, där privatpersoner erbjuder varor eller tjänster till andra privatpersoner är ”leve-rantören” (dvs. Über, Airbnb och deras mot-svarigheter) snarare en förmedlare. Detta kräver andra typer av försäkringslösning-ar. Den brittiska branschorganisationen British Insurance Brokers’ Association (BIBA) har gett ut en skrift om utmaningar-na med försäkring åt delningsekonomin och hur försäkringsbranschen kan hjälpa denna ekonomi att växa, till gagn för såväl ekonomi som miljö. Två utmaningar för försäkringar inom delningsekonomin är att 1) leverantörsbolagen (dvs. Über, Airbnb etc) inte kan försäkra det som delas efter-som det tillhör privatpersoner och 2) pre-mierna kan bli orimligt höga, bland annat

9 Hagainitiativet (2017), Hagainitiativet sätter nytt klimatmål: Fossilfritt till 2030. http://hagainitiativet.se/hagainitiativet-satter-nytt-klimatmal-netto-noll-ut-slapp-till-ar-2030/

12

eftersom försäkring säljs som en långsik-tig produkt men kanske bara behövs för kortare perioder (en person som hyr ut sitt hem en vecka om året vill förmodligen inte ha en löpande extraförsäkring för detta).10

2.2 Trender på försäkrings-marknadenEnligt World Insurance Report 2016 och Top 10 trends in insurance in 2017, som ges ut av konsultbolaget CapGemini och organi-sationen Efma, förändras försäkrings-marknaden av att en yngre generation med andra förväntningar och preferenser, inte minst för digital kommunikation, kommer in på marknaden. Båda rapporterna, som beskriver försäkringsmarknadens utveck-ling globalt, förutspår att allt fler kommer att köpa sina försäkringar online. Detta innebär att nya företag, som lyckas utnyttja den digitala tekniken på smarta sätt, kan ta marknadsandelar från traditionella för-säkringsbolag. Exempel som nämns är att hålla prissättningen transparent och att bättre hantera och analysera kunddata. I den senare av de två rapporterna spås bland annat artificiell intelligens, delnings-ekonomin och ”sakernas internet”11 vara viktiga trender inom försäkrings-branschen under 2017.12

I vår alltmer digitaliserade värld är in-samling och analys av data en ständigt på-gående process, vilket även påverkar för-säkringsbolagen, vars själva kärn verk samhet är att förstå och analysera risker. I och med att människor i allt större utsträckning använder teknik som lagrar data, såsom s.k. wearables som mäter deras puls eller uppkopplade bilar som ständigt samlar kördata, kan försäkringsbolagen få tillgång till en allt större mängd data som

10 BIBA (2014).11 Eng: internet of things, dvs. vardagsföremål som hushållsapparater, kläder och accessoarer som har för-setts med inbyggda elektroniska delar, såsom sensorer, datorer och internetuppkoppling vilket gör att de kan sammankopplas fysiskt eller via trådlöst nätverk och därefter utbyta data.12 CapGemini (2016) och CapGemini (2017).

kan ge ytterligare bas för analys och pris-sättning. Om försäkringsbolagen vet exakt vilka individer som har sämre hjärtrytm eller kör bil lite mindre försiktigt kommer de ha starka incitament att sätta högre pri-ser för dessa individer. Detta är givetvis po-sitivt för individer med perfekt hälsa och oklanderligt trafikvett, eftersom deras för-säkringskostnad sjunker, men riskerar att leda till en mer ojämlik tillgång till försäk-ring. Enligt World Insurance Report mins-kar riskerna i allmänhet i och med ny tek-nik. Detta är förmodligen en aning förenklat, eftersom ny teknik ofta skapar ny miljöpåverkan och därmed nya risker.13

Peter Stark på Konsumenternas Försäkringsbyrå ser en trend i att försäk-ringar blir allt mer skräddarsydda och in-dividuella. I takt med att såväl tillgången på data som analysförmågan växer krävs allt mindre grupper av försäkringstagare för att sprida risker. Exempelvis har bola-get Lemonade i New York nyligen börjat sälja sina hemförsäkringar enbart över in-ternet och genom sin mobiltelefon-app och hanterar skadeärenden i appen med hjälp av videoinspelningar och en s.k. ch-at-bot.14 De redovisar inte sina villkor onli-ne utan låter istället kunderna utforma po-licyn själva och beräknar premier individuellt.

Stark menar på att denna typ av produk-ter kan bli problematisk för försäkrings-marknaden, eftersom sådana bolag skulle kunna diskriminera vissa grupper på marknaden. Lagen förbjuder visserligen ren diskriminering i försäkringstillgång – det går inte att neka försäkring till vissa grupper. Däremot är det tillåtet (och i prin-cip grundläggande inom försäkring) att diskriminera med pris – det är exempelvis vanligt att yngre bilägare betalar betydligt mer för sin bilförsäkring än äldre biläg-

13 CapGemini (2016).14 Quora (2016). How does Lemonade (P2P Insuran-ce) work? https://www.quora.com/How-does-Lemona-de-P2P-Insurance-work

13

are.15 Istället för att stänga ut unga bilägare helt kan det vara så att vissa försäkringsbo-lag sätter upp priser för vissa grupper som de vet att ingen kan tänka sig att betala.

Håkan Franzén ser en direkt motsatt trend på den svenska försäkringsmarkna-den, där kunder istället för skräddarsydda individuella lösningar efterfrågar allt mer omfattande försäkringar. Det är möjligt att båda trenderna pågår samtidigt och att olika kundgrupper samtidigt rör sig åt två olika håll bort från en tidigare mitt-position.

SkadetrenderHållbarhetsfrågor i allmänhet och klimat-frågan i synnerhet diskuteras inom försäk-ringsbranschen. Den internationella branschorganisationen IAIS identifierar tre aspekter av klimatrelaterad risk för ett för-säkringsbolag. I rapporten anges att för-säkringsbolag har risker a) för att deras försäkringstagare riskerar klimatrelatera-de skador, b) för att värdet av deras kapital-portföljer kan ändras kraftigt på grund av klimatförändringen och c) genom att miss-bedöma utvecklingen och inte hålla sig re-levanta för sina kunder.16

Stormar och skyfall blivit ett allt större orosmoment för svenska försäkringsbolag och har nyligen lyfts upp som den främsta risktrenden i Sverige.17 Detta bekräftas av Staffan Moberg på Svensk Försäkring som sitter med i Klimatanpassnings-utredningen, där han bidrar med försäk-ringsbranschens syn på hur klimatrelate-rade skador ska undvikas i framtiden och var ansvaret bör ligga på att anpassa sam-hället till ett förändrat klimat. Det finns ex-empel från USA där försäkringsbolag ger husägare ekonomiska incitament, i form av lägre premier, om de deltar i olika risk-minimerande projekt. Väderrelaterade

15 Svenska Dagbladet (2014). Dyrt för unga att försäkra bilen. http://www.svd.se/dyrt-for-unga-att-for-sakra-bilen 16 IAIS (2017). Global Insurance Market Report (GI-MAR) 2016. Sida 27.17 Marsh (2016).

skador har ökat i betydelse på senare år och om kostnaderna fortsätter öka för bola-gen – vilket är troligt med anledning av förväntade klimatförändringar – kommer det att innebära högre försäkringspremier för konsumenterna. Eftersom försäkrings-bolag generellt anpassar sina priser (försäk-ringspremierna) till de risker som försäkras kan hem-, villa- och fritidshus försäkringar bli så dyra i de mest utsatta områdena att de inte går att teckna alls.

Även PSI skriver om klimatanpassning som en av försäkringsbranschens högsta prioriteringar till 2030 och nämner vikten av att försäkringsbolagens kapital bidrar till omställningen.

Enligt Peter Stark har reseskyddet i hemförsäkringar ökat i betydelse på sena-re år. En trolig förklaring till detta är att re-sandet ökat, men också att svenskar reser allt högre upp i åldrarna, vilket innebär ett större vårdbehov under utlandsresorna. Den trenden kan tillta, vilket kan bli myck-et dyrt för försäkringsbolagen.

14

Produkten hemförsäkring

3

Hemförsäkringen är ett grundläggande skydd för egendom. Den kan ses som en finansiell produkt och som ett kollektivt sparande, men inbegriper även hanteringen av en skada som uppstår i form av fysisk skadereglering. Detta stycke beskriver produktens ingående delar och statistik över skadeärenden och deras kostnader.

15

Hemförsäkringen kan i grund och botten ses som en finansiell produkt. Försäkrings-bolagen förhåller sig till regler och tillstånd från Finansinspektionen och den tjänst som de säljer kan i sin enklaste form beskri-vas som ett löfte att betala ut finansiell er-sättning om vissa kriterier uppfylls – krite-rier som motsvarar vad som avtalats i och med att kunden accepterat försäkringsvill-koren. Även om den som råkar ut för en skada kanske i första hand diskuterar nytt badrumskakel med sitt försäkringsbolag så är bolagets tjänst till kunden snarare finan-siell – att finansiera återställningen av det skadade badrummet – än att hantera kakel.

Försäkringar kan också beskrivas som ett kollektivt sparande, där försäkringsta-garna betalar in till en gemensam pott som ska räcka till att ersätta dem som drabbas av skador. Om var och en istället sparat till en individuell buffert som klarat att täcka lika stora skador hade betydligt mer kapi-tal bundits upp, vilket hade varit mindre samhällsekonomiskt effektivt (och sanno-likt omöjligt för de flesta). Att försäkrings-produkter kan jämföras med sparproduk-ter blir inte minst tydligt i fallet med pensionsförsäkringar.

Den ”fysiska” skaderegleringen (exem-pelvis besök på platsen för skadan, inköp

av material och hantverkare eller ersätt-ningsprodukter) kan ses som ett påhäng av service på den finansiella produkt som en hemförsäkring är. Eftersom miljöpåverkan från skaderegleringen är mer synlig än mycket annan miljöpåverkan i samband med finansiella produkter är det skadereg-leringen som står i fokus i många delar av denna rapport. I detta kapitel diskuteras också andra aspekter av hemförsäkring-ens miljöpåverkan, som exempelvis hur försäkringsbolagen förvaltar sitt kapital.

Eftersom en försäkring är en icke-fysisk produkt kan produkten anses uppstå då försäkringen tecknas och livscykeln vara fram till dess att den eventuellt sägs upp (för fysiska produkter räknas såväl pro-duktion som omhändertagande av avfall in). En kund som inte har några skador har sällan skäl att ha någon kommunikation med sitt försäkringsbolag. För denna kund är det i princip bara inbetalningen av pre-mier som är en kontakt med bolaget. En vi-suell modell för försäkringsproduktens livscykel ges i Figur 3.

3.1 Vilket skydd ingår i en hemför-säkring?Hemförsäkringen är en grundläggande för-säkring för egendom, dvs. saker en person

Kommunikation, försäljningAvtalstecknandeFörebyggande åtgärder

Kontor

KlimatutsläppResursförbrukning i egen verksamhet

Finansiella placeringarÅterförsäkringBeredskap för skadereglering NåbarhetFörebyggande åtgärder

KontorKapitalplaceringarFörsäkring hos återförsäk-ringsbolag

Klimatutsläpp från egen verksamhet Klimatutsläpp från företag man investerar i Inspektion av skada

Reparation/ ersättningUppföljningKommunikationFörebyggande

Byggmaterial, kemiska produkter, elektronik, nya produkter Energi, resor

KlimatutsläppResursförbrukningUtsläpp av miljöfarliga ämnen

Aktivitet/funktion

Typ av resurser

Exempel på miljöbelastning

Försäkringen tecknas Försäkringen löper Eventuell skadereglering

Figur 3: Visuell beskrivning av livscykeln för en försäkring

16

äger. I Sverige innehåller hemförsäkringar, i stort sett utan undantag, samma skydd. Detta är inte lagstadgat och inga andra for-mella hinder finns för att sälja hemförsäk-ringar med annat innehåll, men de som försökt har inte varit kommersiellt fram-gångsrika. De följande fem punkterna sammanfattar vad svenska försäkringsbo-lag inkluderar i sina hemförsäkringar – det kan finnas avvikelser inom respektive punkt, men dessa tenderar att vara små:

1. Egendomsskydd – som ger ersättning för saker eller annan egendom (ofta an-vänds begreppet lösöre, vilket betyder saker som naturligt går att förflytta) som går förlorade genom exempelvis brand, vattenskada eller stöld. • Hemförsäkringen täcker även hus-

hållsmaskiner, t.ex. kyl, frys och disk-maskin, som slutar att fungera.

• Så kallad allrisk (drulle eller oturs-skydd är andra ord för samma sak) ingår inte alltid utan kan behöva köpas till. Allriskförsäkringen gäller om en produkt skadas vid en ”plötslig och oförutsedd händelse”.

2. Reseskydd – som bland annat ersätter kostnader för sjukvård eller ambulans-flyg hem från en resa. Hur många dagar som reseförsäkringen gäller kan skilja sig åt mellan olika bolag och produkter.

3. Ansvarsskydd – kan täcka skadestånd som försäkringsinnehavaren blir skyl-dig att betala. Kallas ibland skade-ståndsskydd.

4. Rättsskydd – kan ersätta försäkrings-innehavarens kostnader för ett juridiskt ombud vid en tvist.

5. Överfallsskydd – kan ge ersättning om försäkringsinnehavaren blir misshand-lad.

Ofta säljs också olika tilläggsförsäkringar för exempelvis extra värdefulla saker.

Detta är inte att förväxla med de produkt-försäkringar som ofta säljs tillsammans med exempelvis hemelektronik.

Det centrala i en hemförsäkring är, en-ligt Peter Stark på Konsumenternas Försäkringsbyrå, skyddet av hemmets lös-öre dvs. första punkten i listan ovan. Lösöret kan även vara skyddat utanför hemmet, exempelvis på en resa. Detta bru-kar då kallas för ”bortaskydd”.

Som nämnts ovan står det varje försäk-ringsbolag fritt att välja en annan utform-ning på en hemförsäkring men, så vitt vi vet, finns det ingen som gör det idag. För ett antal år sedan lanserade försäkringsbola-get Lita en hemförsäkring utan reseskydd. Detta blev dock ej framgångsrikt och Länsförsäkringar köpte upp bolaget. Även Trygg-Hansa har försökt med hemförsäk-ringar som avviker från standarden, men upplevde inte att det var en efterfrågad pro-dukt. För närvarande tycks alla hemför-säkringar på den svenska marknaden hålla sig till de fem delarna ovan, och på ett mycket likartat sätt. Johan Litsmark på Länsförsäkringar jämför hemförsäkringen med bensin, eftersom det är en så homogen produkt, och konkurrensen gör sig tydliga-re på andra fronter än de som rör själva produkten – i första hand priset.

Inom de ramar som sätts av de fem punkterna ovan kan bolagen erbjuda olika nivåer av skydd (likt antalet dagar en rese-försäkring gäller) och många försäkrings-bolag erbjuder olika nivåer på sin hemför-säkring, där en mer omfattande försäkring kostar mer. Det är då ofta fråga om att för-säkringsbolaget erbjuder hemförsäkringen i ett paket tillsammans med ett antal till-läggsförsäkringar. If erbjuder till exempel hemförsäkring i tre olika nivåer, som de kallar ”hem”, ”hem extra” och ”stor hem” och Folksam kallar det för ”bas”, ”mellan” och ”stor”. Den högsta nivån hos If omfattar exempelvis utökat reseskydd och att ”elek-tronik ersätts med nytt”. Allrisk ingår i de två övre nivåerna hos både Folksam och If.

Enligt Håkan Franzén på Trygg-Hansa är det en trend för närvarande i Sverige att

17

svenska försäkringsbolagen konsekventa med att använda dessa definitioner. Viss gränsdragnings problematik kan uppstå kring i första hand köksinredning, efter-som exempelvis diskmaskin och kylskåp omfattas av villaförsäkringen men också kan täckas av en hemförsäkring om för-säkringstagaren bor i hyresrätt och har köpt maskinen själv. Det är alltså fråga om en överlappning snarare än ett glapp.

Bostadsrättsförsäkringen är, liksom vil-lahemförsäkringen, en kombination av en hemförsäkring och ett tillägg för det en bo-stadsrättsägare behöver försäkra. Anledningen till att bostadsrätter behöver ett annat skydd än villor är att bostads-rättsföreningen ansvarar för vissa delar, och därför har ansvar att ha en försäkring för själva fastigheten.

En fritidshusförsäkring skiljer ut sig på så sätt att den endast omfattar själva fri-tidshuset, tomten och eventuellt lösöre som förvaras i huset. Den kombineras allt-så inte med en hemförsäkring, eftersom fritidshuset inte är det primära hemmet och försäkringstagaren förväntas ha en hemförsäkring kopplat till sin vanliga bo-stad som grund.

3.3 SkadorFör försäkringsbolagen är det viktigt att övervaka såväl antalet skador av en viss typ som magnituden av de skador som in-

allt fler väljer att köpa sådana mer omfat-tande hemförsäkringar. Det tycks bli allt vanligare att konsumenter vill slippa tänka på vad som behövs och istället beta-la mer för ett mycket omfattande skydd.

3.2 Hemförsäkringen täcker inte husetUtöver hemförsäkringar säljs även villaför-säkringar, bostadsrättsförsäkringar och fritidshusförsäkringar. Ofta säljs dessa i kombination med hemförsäkringen. Totalt fanns det drygt 3 miljoner hemförsäkring-ar i landet och mer än 1,5 miljoner villa-hemförsäkringar under 2015.18

Villahemförsäkringen är en hemförsäk-ring i kombination med en villaförsäkring. De kan antingen tecknas separat – till och med hos olika bolag – eller i en kombinerad produkt. Villaförsäkringen täcker skador på huset och på tomten samt ofta även andra byggnader på tomten. Utöver husets själva skal omfattas köks- och badrumsin-redningar, rörledningar samt värme pannor och andra liknande maskiner av villaför-säkringen. Det som täcks är sådant som kan kategoriseras som byggnadstillbehör, vilket definieras i Jordabalken (1970:994) 2 kap, 2 §. Detta är alltså skilt från lösöret, som är all ”lös” egendom, vilket täcks av hemförsäkringen. Enligt Peter Stark är de

18 Svensk Försäkring

Figur 3: Kostnader för olika skadeorsaker i hemförsäkringar

0

0,5

1

1,5

2

2,5

3

3,5

2005 2007 2009 2011 2013 2015

Miljarder SEK

Överfallsskydd

Ansvarsskydd

Rättsskydd

Reseskydd**

Egendomsskydd*

23%

18%

13%11%

4%

31%

Skador inom egendomsskydd (2015)

Allrisk

Inbrott

Vatten

Brand

Cykel

Övrigt


0

0,5

1

1,5

2

2,5

3

3,5

2005 2007 2009 2011 2013 2015

Miljarder SEK

Överfallsskydd

Ansvarsskydd

Rättsskydd

Reseskydd**

Egendomsskydd*

23%

18%

13%11%

4%

31%


Allrisk

Inbrott

Vatten

Brand

Cykel

Övrigt


0

0,5

1

1,5

2

2,5

3

3,5

2005 2007 2009 2011 2013 2015

Miljarder SEK

Överfallsskydd

Ansvarsskydd

Rättsskydd

Reseskydd**

Egendomsskydd*

23%

18%

13%11%

4%

31%


Allrisk

Inbrott

Vatten

Brand

Cykel

Övrigt

Figur 4: Kostnader för skador inom hemförsäkringar fördelat på typ av skydd (2005–2015)

Källa: Svensk Försäkring *Notera att mätningen för Egendomsskydd har ändrats något för 2015. **Reseskydd inbegriper ej personskador.

Skador inom egendomsskydd (2015)Skador fördelade på typ av skydd(Miljarder SEK)

18

Skador fördelade på typ av skydd(Miljarder SEK)

träffar. Enligt Peter Stark är de vanligaste ärendena inom hemförsäkringar stulna smycken samt stulen eller förstörd hem-elektronik. Reseskyddet är däremot den del som växer snabbast för många bolag.19

19 Källa: Peter Stark på Konsumenternas Försäkrings-byrå samt Karin Stenmar på Folksam.

Som beskrivs i Figur 4 och Figur 5 är kost-nader för skador inom egendomsskydd den absolut största kostnadsposten av de fem ingående delarna i en hemförsäkring eller villahemförsäkring. För rena hem-

Skadetyp Antal ärenden Total kostnad (tSEK) Snittkostnad (SEK)

Allrisk 276 796 859 658 3 110

Inbrott och stöld 55 741 760 411 13 640

Maskin 55 347 262 384 4 740

Vatten 49 737 1 798 187 36 150

Cykelstöld 35 234 118 716 3 370

Naturskador 15 907 363 404 22 850

Brand och åska 13 018 1 244 623 95 610

Småbåt 734 10 683 14 550

Övriga skadearter 43 076 367 119 8 520

Egendomsskydd totalt 545 590 5 785 185 10 600

Resa, ej personskada 63 224 350 777 5 550

Resa, personskada 45 902 680 512 14 830

Reseskydd totalt 109 126 1 031 289 9 450

Ansvarsskydd 9 983 107 691 10 790

Rättsskydd 10 161 263 043 25 890

Rån, överfall 6 895 81 687 11 850

Ej fördelade skadekostnader - 95 430 -

Summa 681 755 7 364 325 10 800

Tabell 2: Statistik för antal ärenden och total kostnad för hem- och villahemförsäkring (2015)

Källa: Svensk Försäkring

Figur 3: Kostnader för olika skadeorsaker i villahemförsäkringar

34%

23%9%

9%

7%

18%


Vatten

Brand

Inbrott

Allrisk

Naturskador

Övrigt

0

1

2

3

4

5

6

2005 2007 2009 2011 2013 2015

Miljarder SEK

Överfallsskydd

Ansvarsskydd

Rättsskydd

Reseskydd**

Egendomsskydd*


34%

23%9%

9%

7%

18%


Vatten

Brand

Inbrott

Allrisk

Naturskador

Övrigt

0

1

2

3

4

5

6

2005 2007 2009 2011 2013 2015

Miljarder SEK

Överfallsskydd

Ansvarsskydd

Rättsskydd

Reseskydd**

Egendomsskydd*

Figur 5: Kostnader för skador inom villahemförsäkringar fördelat på typ av skydd (2005-2015)

Källa: Svensk Försäkring *Notera att mätningen för Egendomsskydd har ändrats något för 2015. **Reseskydd inbegriper ej personskador.



34%

23%9%

9%

7%

18%


Vatten

Brand

Inbrott

Allrisk

Naturskador

Övrigt

0

1

2

3

4

5

6

2005 2007 2009 2011 2013 2015

Miljarder SEK

Överfallsskydd

Ansvarsskydd

Rättsskydd

Reseskydd**

Egendomsskydd*

19

Antal försäkringar

Antal skadeärenden

Total kostnad för skador (tSEK)

Antal skadeärenden/

försäkring (%)Skadekostnad/år och

försäkring (SEK)

Hemförsäkring 3 010 528 338 201 2 399 329 11 % 800

Villahemförsäkring 1 569 481 343 554 4 964 996 22 % 3 200

Tabell 3: Skillnad i antal försäkringar och skadeärenden mellan hemförsäkringar och villahemförsäkringar (2015)


försäkringar är egendomsskyddet även den del som ökat mest under de senaste 10 åren. Inom villahemförsäkringar har den största ökningen skett inom reseskydd, även om reseskydd fortfarande endast utgör knappt 4 procent av de totala skade-kostnaderna.

Svensk Försäkrings årsstatistik för 2015 anger att närmare 700 000 skadeärenden hanterades inom ramen för hemförsäk-ringar och villahemförsäkringar. Antalet ärenden är i princip jämnt fördelat mellan hem- och villahemförsäkringarna.

Flest antal ärenden inom hem-och villa-hemförsäkring är sådana som ingår under ”allrisk” – cirka 277 000 ärenden under 2015 – men också de som kostade försäkrings-bolagen minst per enskilt skadeärende, drygt 3 000 kr i genomsnitt. Allrisk kallas också för ”otursskydd” eller ”drulle” och avser skador till följd av plötsliga och oför-utsedda händelser. Denna typ av skydd ingår inte alltid i hemförsäkringen.

De skadetyper som, i genomsnitt, leder till de högsta genomsnittliga skadekostna-derna är i fallande ordning Brand/åska, Naturskada vatten, Vatten, Naturskada öv-rigt, Rättsskydd och Naturskada storm. Den genomsnittliga skadekostnaden inom hemförsäkring och villahemförsäkring var 10 800 kr per skada under 2015. För en brandskada är den genomsnittliga kostna-den 95 610 kronor och för en genomsnittlig cykelstöld är snittkostnaden 3 370 kronor.

De är stor skillnad på hemförsäkringar och villahemförsäkringar. Det finns drygt 3 miljoner hemförsäkringar och 1,5 miljoner villahemförsäkringar. Trots att villahemför-säkringarna är betydligt färre än de ”rena”

hemförsäkringarna så är antalet skadeä-renden större för villahemförsäkringarna och de totala skadekostnaderna för dessa är mer än de dubbla (se Tabell 3). Det är i första hand brandskador, vattenskador och de olika typerna av naturskador som står för skillnaden i skadekostnad mellan hemför-säkringar och villahemförsäkringar. Exempelvis är snittkostnaden för en brandskada över 130 000 kr för en villahem-försäkring men under 40 000 för en ren hemförsäkring och det finns fem gånger fler brandskadeärenden för villahemförsäk-ringar. Detta beror på att villaförsäkringar-na täcker skadorna på själva huset, medan den rena hemförsäkringen bara täcker ska-dat lösöre i det skadedrabbade hemmet.

Svensk Försäkrings årsstatistik sorte-rar skadorna per skadeorsak, såsom brand, naturskada, stöld etc. Detta säger ofta ing-enting om vad som skadats, utan enbart-hur det skadats. Det finns dock ett fåtal un-dantag: småbåt och resa, personskada, är kategorier som inte säger något om hur skadan skett, medan cykelstöld säger såväl vad som skadats (cykeln) som hur (stöld), se Tabell 2 samt Tabell 4.

I arbetet med utveckling av kriterier för miljömärkning är vad som skadats intres-sant, eftersom det i stor utsträckning är detta som avgör miljöpåverkan. Statistik över skador fördelat på olika produktkate-gorier finns dock varken hos Svensk Försäkring eller någon annan extern part. Det är inte ens alltid som försäkringsbola-gen själva kan tala om hur många av olika produkter som skadats och ersatts, efter-som de i första hand för statistik i det for-mat som finns hos Svensk Försäkring.

20

Skadetyp Antal ärenden Total kostnad (tSEK) Snittkostnad (tSEK)

Allrisk 157 768 452 531 2,9

Inbrott och stöld 32 715 348 986 10,7

Maskin 10 577 28 085 2,7

Cykelstöld 23 997 79 051 3,3

Småbåt 302 4 927 16,3

Vatten 11 324 243 636 21,5

Naturskador (vatten, storm, övrigt) 1 040 11 216 10,8

Brand och åska 5 342 208 822 39,1

Övriga skadearter 18 479 107 335 5,8

Egendomsskydd totalt 261 544 1 484 589 5,7

Resa, ej personskada 32 501 169 949 5,2

Resa, personskada 25 593 393 843 15,4

Reseskydd totalt 58 094 563 792 9,7

Ansvarsskydd 6 985 82 138 11,8

Rättsskydd 6 038 150 652 25,0

Rån, överfall 5 540 63 129 11,4

Ej fördelade skadekostnader 0 55 029

Summa 338 201 2 399 329 7,1

Tabell 4: Antal skadeärenden samt skadekostnad för enbart hemförsäkringar (2015)


Naturkatastrofer lyfts upp som den främsta risktrenden i Sverige av försäkrings-mäklarbolaget Marsh i rapporten Europe, Middle East, And Africa Insurance Market Report 2016. Enligt rapporten har stormar och skyfall blivit ett allt större orosmoment för försäkringsbranschen i Sverige. Det framgår också tydligt i Tabell 2 att vatten- och översvämningsskador dominerar kostnadsmässigt.

Håkan Franzén på Trygg-Hansa bekräf-tar att allrisk är det vanligast förekomman-de skadetypen hos dem och att mobiltele-foner är klart överrepresenterade bland skadade objekt (för ytterligare diskussion kring skadade objekt och deras miljöpåver-kan se avsnitt 4.3 på sida 19).

Som nämns i kapitel 2.2 råder det i dag relativt stor säkerhet kring att såväl antalet som magnituden i naturskador kommer öka till följd av klimatets förändring. En annan skadetrend som lyfts fram är det ökade resandet, som leder till högre kost-nader för försäkringsbolagen i och med hemförsäkringarnas reseskydd.

Hemförsäkringar och miljöpåverkan

4

En av de centrala frågorna i kriterieutvecklingen förBra Miljöval inom hemförsäkringsområdet är attidentifiera var miljöpåverkan är som störst. Detta kapitel beskriver vilka delar av hemförsäkringen som har störst potential till miljöförbättring.

22

Av de fem punkter som en hemförsäkring omfattar (se avsnitt 3.1) är det i första hand egendomsskyddet som berör fysiska pro-dukter, vilka ofta har en negativ miljöpå-verkan i produktion, distribution och an-vändning. Reseskydd kan ersätta sjukvård eller hemresa när det blir nödvändigt, vil-ket också påverkar miljön (exempelvis står flygresor för en stor del av svenskarnas miljö- och klimatpåverkan). Ansvarsskydd, rättsskydd och överfallsskydd är i högre grad baserade på tjänster, vilket tenderar att ha lägre miljöpåverkan.

Till försäkringsprodukten räknas även på vilket sätt försäkringspremierna förval-tas, vilket står för en mycket stor del av produktens totala klimatpåverkan. Detta område är särskilt viktigt för alla försäk-ringstagare som inte råkar ut för skador. Dessutom påverkar givetvis bolagens dag-liga arbete miljön, exempelvis genom att kontoren förbrukar energi och använder förbrukningsvaror. En initial bedömning är att denna påverkan är liten jämfört med den miljöpåverkan som följer av bolagens skadereglering.

Utöver detta kan man tänka sig att en försäkring generellt sett leder till en viss minskad försiktighet med produkter, vilket skulle kunna ha en negativ miljöpåverkan. Å andra sidan kan försäkringsbranschen bidra till större riskmedvetenhet i samhäl-let och till fler storskaliga riskminimeran-de åtgärder, som att dela ut reflexer till skolbarn, krocktesta bilar eller ge råd till kunderna om hur risker kan undvikas. Om ett försäkringsbolag exempelvis kan mins-ka antalet bränder, om så bara marginellt, genom sitt förebyggande arbete så kan det ha stor miljöeffekt.

4.1 Företagets interna arbeteNär bolag själva väljer att rapportera om sin miljö- och klimatpåverkan handlar det i regel huvudsakligen om den påverkan som deras egen verksamhet har, vilken tenderar att vara skild från påverkan från själva produkten. Exempelvis kan en bil-tillverkare rapportera att miljöåtgärder vid

fabriken lett till minskade utsläpp av kol-dioxid till luften och att miljögifter inte längre rinner ut i närliggande vattendrag. Om de samtidigt bytt leverantör av stål till en som har dubbla utsläppen och deras produkt, bilen, släpper ut stora mängder av såväl koldioxid som luftföroreningar be-höver detta inte framgå i rapporteringen eftersom de sistnämnda utsläppen inte är en del av företagets egen verksamhet. Det som händer uppströms och nedströms i värdekedjan har företagen mindre möjlig-het att påverka och har därför också an-setts ha mindre ansvar för.

Både Folksam och Länsförsäkringar har gjort utsläppsberäkningar i sina respektive hållbarhetsredovisningar. Där framgår tydligt att klimatpåverkan är relativt liten i den egna verksamheten. Enligt Länsförsäkringar släpptes 109 ton koldiox-id ut under 2015 till följd av el- och vär-meanvändning i deras kontor och fastighe-ter samt till följd av pappersutskrifter. Utsläppen från tjänsteresor var mångdub-belt högre, totalt 772 ton. I Folksam släpp-tes 1 325 ton ut i den egna verksamheten och mer än 4 500 ton i värdekedjan. Det är viktigt att notera att Länsförsäkringars hållbarhetsredovisning enbart gäller riks-organisationen Länsförsäkringar AB. Större delen av verksamheten bedrivs i se-parata länsbolag, vars utsläpp inte omfat-tas av dessa utsläppssiffror. Vad gäller Folksams utsläppsberäkningar avses såväl sak- som livförsäkringsbolaget.

4.2 Förvaltning av försäkrings-premiernaKapitalförvaltningen står för en mycket stor del av försäkringsbolagens totala kli-matpåverkan. Folksam har beräknat att det totala koldioxidutsläppet från bolagets och dess dotterbolags investeringar i börsnote-rade aktier under 2015 uppgick till 1,3 mil-joner ton, vilket får övriga utsläpp att se mycket små ut. Länsförsäkringar har gjort en liknande analys för sina aktiefonder, vilket möjliggör för sparare att välja fond utifrån växthusgasutsläpp. Dessa både

23

siffror gäller dock både pensionsdelen och skadedelen av bolaget. Däremot finns ingen siffra på hur stora utsläpp som Länsförsäkringars kapitalportfölj ger upp-hov till.20

Vid utgången av 2015 förvaltade svens-ka försäkringsbolag omkring 4 000 miljar-der SEK, vilket ungefär motsvarar Sveriges BNP under ett år. Livförsäkring, vilket även inkluderar pensionsförsäkringar, står för den övervägande delen av dessa kapital-placeringar.21 Värdet på det kapital som förvaltas av skadeförsäkringsbolagen upp-gick till 497 miljarder kronor under 2015. Dessa placeringar har ofta en lite kortare horisont än livförsäkringar. Obligationer stod under 2015 för mer än 40 procent av det kapital som placerades av skadeförsäk-ringsföretagen. Omkring 29 procent place-rades i aktier (se Tabell 5).

Tabell 5: Skadeförsäkringsbolagens placeringstillgångar (2015)

Placeringstyp AndelUngefärligt värde

(Miljarder SEK)

Obligationer utgivna av svenska låntagare 31 % 154

Obligationer utgivna av utländska låntagare 11 % 55

Svenska aktier 20 % 99

Utländska aktier 9 % 45

Investeringsfonder 10 % 50

Byggnader och mark 4 % 20

Övriga finansiella pla-ceringar 9 % 45

Korta placeringar 6 % 30

Total 100 % 497


20 Se de båda bolagens hållbarhetsrapporter http://www.lansforsakringar.se/globalassets/aa-global/dokument/ovrigt/aa-om-oss/rapporter-och-undersok-ningar/00000-koldioxidavtryck-i-aktiefonder.pdf och http://www.lansforsakringar.se/globalassets/aa-global/dokument/ovrigt/aa-om-oss/lf-ab/00000-hallbarhetsre-dovisning-lfab.pdf och https://www.folksam.se/media/S12784_GRI_Bilaga_Hallbarhetsredovisning_tcm5-24078.pdf.21 Svensk Försäkring (2016a). Försäkringar i Sverige – Statistik 2015.

I Bra Miljövals kriterier för bil- och små-husförsäkringar ställs krav på hur försäk-ringsbolagen förvaltar sitt kapital. Bland annat krävs att försäkringsbolagen väljer bort investeringar i företag inom industrier som exempelvis kolkraft, vapen och tobak samt väljer in företag som är branschle-dande inom olika typer av miljöarbete.

Enligt samma logik som att kapitalport-följen kan vara en stor källa till utsläpp av växthusgaser har kapitalägare ett ansvar för den miljöpåverkan som de ägda inne-haven ger upphov till. Anledningen till att kapitalförvaltningens miljöpåverkan är viktig är inte bara att den kan vara stor, utan även att ägare har makt att påverka och förändra. Kapitalströmmar i samhället styr inom vilka sektorer investeringar görs, därför är en överflyttning av kapital som går i linje med Bra Miljövals kriterier ett sätt att påverka ekonomin i mer hållbar riktning. Utöver att investera i vissa bran-scher och företag och välja bort andra, kan kapitalägare även styra de företag de äger. En aktiv ägare som fokuserar på hållbarhet kan gå på bolagsstämmor och försöka på-verka hur bolagen agerar. Folksam Sak ute-sluter exempelvis bolag som arbetar med vapen, tobak, alkohol, kolkraft, kärnkraft och uran. Utöver detta arbetar de med att påverka bolag de äger genom opinionsbild-ning och genom möten med företagsrepre-sentanter. Folksam var också delaktiga i ett förslag om ökat klimatfokus som god-kändes av bolagsstämmorna på oljebola-gen BP, Shell och Statoil.

4.3 SkaderegleringenAtt beskriva hemförsäkringars potentiella miljöpåverkan från skaderegleringen är komplext, givet det stora antalet olika möj-liga skador. Bra Miljöval ställer krav på hur försäkringsbolagen arbetar med sina leve-rantörer, vilket i fallet med bilförsäkringen i första hand är bilverkstäder. I fallet med hemförsäkringar kan leverantörerna vara allt från guldsmeder, hemelektronikhand-lare, reparatörer och snickare till utländ-ska sjukhus som vårdar svenska turister.

24

Komplexiteten växer helt enkelt när för-säkringen täcker ett bredare spann av möj-liga skador. För att förstå var Bra Miljöval kan bidra till störst miljönytta behövs en förståelse för såväl frekvensen av olika skadetyper som den miljömässiga magni-tuden av dem. Utifrån sådan data kan man utreda exempelvis huruvida små miljöför-bättringar i något som sker ofta, eller stora miljöförbättringar i något som sker sällan har störst effekt.

Enligt Håkan Franzén är större bränder det mest miljöpåverkande som de kommer i kontakt med i sin verksamhet – miljöpå-verkan är stor såväl av själva händelsen som av den därpå följande skadereglering-en. Därför är den största positiva miljö- och klimatpåverkan som Trygg-Hansa kan åstadkomma att arbeta förebyggande mot bränder, enligt honom. Framgångsrik ska-deprevention är generellt positivt ur såväl miljösynpunkt som för försäkringsbola-gens ekonomi. Givetvis är det också väldigt positivt för försäkringstagarna, även om de inte nödvändigtvis märker det (den som har reflex och inte blir påkörd kan ju inte veta hur illa det hade gått om den hade bli-vit påkörd pga. att den saknat reflex).

Som nämnts i föregående kapitel för för-säkringsbolagen i dagsläget inte statistik på någon detaljerad nivå över produkter som skadas och ersätts Baserat på data

från ett av största försäkringsbolagen samt från företaget Godsinlösen AB, som hante-rar skadat lösöre åt flera bolag, uppskattas i Tabell 6 antalet skador av några olika pro-dukttyper inom ramen för hemförsäkring-ar som årligen ersätts. I tabellen anges även ungefärligt växthusutsläpp baserat på antalet skadade produkter multiplicerat med det genomsnittliga koldioxidutsläpp som härrör till produktionen av produkten. Tabellen ger en fingervisning av hur stora klimatutsläpp som nyinköp av ersatta pro-dukter kan förväntas ge upphov till.

Tabell 6: Uppskattade växthusgasutsläpp från vanliga produktkategorier i skadeärenden*

Uppskattat antal

GHG- utsläpp per

enhet (kg)

Totalt GHG-

utsläpp (ton)

Datorer 25 000 400 10 000

Telefoner 120 000 50 6 000

Surfplattor 15 000 170 2 550

Tv 20 000 1 200 24 000

Cyklar 35 000 265 9 275

Smycken 35 000

* De produkttyper som finns i tabellen är de där vi med någon precision kunnat räkna oss fram till ett rimligt antal. För smycken har vi ingen utsläppssiffra, vilket är i sin ordning då denna produkttyp mer sällan ersätts med ett nytt smycke.

Enligt Länsförsäkringars hållbarhetsredovisning för 2015 leder en genomsnittlig villabrand till koldioxidutsläpp på omkring 25 ton, samt stora utsläpp av kemikalier som rinner iväg med släckvattnet. För en vattenskada har Länsför-säkringar angett att det genomsnittliga koldioxidutsläppet är 300 kg. Bild: Kode VVS

25

Dessa uppskattade utsläppsmängder kan jämföras med de utsläpp som uppskattats av Svensk Försäkring för brand- respektive vattenskador. I en rapport från 2009 angavs de siffror som återges i Tabell 7. I rapporten kan man notera att antalet vattenskador som anges stämmer väl överens med det antal som framgår av Svensk Försäkrings statistik för 2015 (se Tabell 2 på sida 14). Däremot är antalet brandskador betydligt lägre i 2009 års rapport än i mer aktuell sta-tistik. En tänkbar förklaring är att rappor-ten endast tar hänsyn till mer omfattande skador, medan den årliga statistiken tar hänsyn till samtliga skador, även de som varit mycket små. Skadat lösöre i Tabell 6 tycks vara en större källa till utsläpp av växthusgaser än vatten- och brandskador, dock är jämförelsen inte helt tillförlitlig, bland annat eftersom utsläppen som anges i Tabell 6 bygger på livscykelanalyser och de produkter som ersätts av hemförsäk-ringar fått en förkortad livstid. För att göra en ordentlig utredning av miljöpåverkan från ersättning av försäkrat lösöre skulle flera datapunkter behöva tillkomma.

För att ställa dessa utsläppsmängder i relation till någonting motsvarar livscykel-utsläppen från 150 000 mobiltelefoner un-gefär 1 700 genomsnittliga svenskars ut-släpp på ett år eller 5,3 miljoner hamburgare. Livscykelutsläppen från 25 000 TV-apparater motsvarar ungefär kol innehållet i 37 500 träd och utsläppen från brandskador i hus motsvarar drygt 650 000 genomsnittliga bilresor mellan Stockholm och Göteborg.

4.4 Kontantersättning allt vanligareEn trend inom skaderegleringen på senareår tycks vara att alltmer sköts genom kon-tantersättning. Försäkringsbolagets åtag-ande när det gäller värdering och beräk-ning av ersättning framgår av Försäkringsavtalslagen (FAL), men regler-na är svårtolkade och skaderegleringen blir ofta ungefärlig, dvs. baserad på en upp-skattning. En försäkringsrättslig princip, som inte längre är lagstiftad, är att den för-säkrade ska försättas i samma ekonomis-ka situation som om skadan inte hade in-träffat.22 Detta kan göras på flera olika sätt: genom ersättningsprodukter som motsva-rar förlorad eller skadad produkt, genom reparation eller genom kontantersättning som motsvarar den skadade produktens värde och möjliggör för försäkringstagaren att själv välja huruvida en ny, begagnad eller helt annan produkt ska införskaffas. Men med ökad kontantersättning avsäger sig också försäkringsbolaget all möjlighet att påverka skaderegleringen i en miljö-mässig riktning. En anledning till att trenden går mot mer kontantersättning är att annan typ av ska-derelering kräver mer arbete, vilket kan bli både dyrare och mer komplicerat för för-säkringsbolagen.23 Enligt Christer Lundvall på WaterCircles var rekvisitioner vanligt förekommande i branschen för

22 Nilsson (2013). Examensarbete i civilrätt (försäk-ringsrätt): Beräkning av ersättning ur hemförsäk-ring. Sammanfattning samt sida 18.23 Källa: Peter Stark, Konsumenternas Försäkrings-byrå.

Tabell 7: Uppskattade växthusgasutsläpp från vatten- respektive brandskador (2009)

AntalDirekta GHG-utsläpp

vid skada (kg)GHG-utsläpp för

renovering per skada (kg)Totalt

GHG-utsläpp (ton)

Vattenskador 67 000 0 300 20 100

Brandskador i hus 2 723 5 178 2 310 20 390

Brandskador i lägenhet 2 946 481 1 100 4 658


26

några decennier sedan, men detta har svängt över mot kontanter. För små bolag, som WaterCircles, finns inte samma möj-lighet att förhandla fram bra priser som för de stora bolagen. Därför är kontantersätt-ning troligtvis vanligare ju mindre bolaget är, enligt Christer Lundvall. En anledning till kontantersättning är vanligt är dess snabbhet, något som många kunder värde-rar högt. Enligt Johan Litsmark på Länsförsäkringar skulle det krävas en stör-re förståelse från kunderna om behovet av att skadereglera på ett miljöanpassat sätt och att detta kan innebära ökad tidsåtgång. Ett argument för försäkringsbolagen att ändå satsa på ersättningsprodukter istället för kontanter, är att de kan vara stora inkö-pare av vissa produkttyper som skadas ofta och därför har möjlighet att pressa pri-serna. Då kan försäkringshavaren försät-tas i samma ekonomiska situation som innan skadan till en lägre kostnad än om personen köper samma produkt själv. Enligt Peter Stark tycks kontantersättning bli vanligare även vid större skador i exem-pelvis villaförsäkringen. Detta kan vara problematiskt för försäkringstagaren som måste handla upp en entreprenör efter bästa förmåga och har betydligt sämre för-utsättningar än ett försäkringsbolag att förhandla pris. I de fall ersättningsproduk-ter inte kan köpas på marknaden är kon-tantersättning enda alternativet.

När skadan regleras med ersättnings-produkter eller tjänster inköpta av försäk-ringsbolagen ökar givetvis bolagens möj-lighet att ha en positiv miljöpåverkan, eftersom bolaget då kan välja vad som ska köpas samt se till att det införskaffas på ett hållbart sätt. Vid kontantersättning övergår den makten helt till försäkringstagaren.

4.5 Modell för miljöanpassad skade-reglering för lösöreDet är svårt att ta fram en konkret defini-tion på hur skaderegleringen kan utformas för minsta möjliga miljöpåverkan. Exempelvis kan kontantersättning vara alldeles utmärkt eller helt bedrövligt för

miljö och natur, beroende på vad försäk-ringstagaren väljer att införskaffa. Modellen i Figur 6 tål att diskuteras, men är en grund för hur olika typer av hantering gällande stulet eller skadat lösöre påverkar miljön. Figuren är tänkt att läsas så att stöld ligger till vänster i figuren och skad-or ligger till höger. Miljöpåverkan är som minst högre upp i modellen.

Figur 6: Tentativ modell för miljö- påverkan från olika typer av skade-reglering kring lösöre

Apropå möjligheten att öka mängden stöld-gods som blir återfunnet är det i dagsläget vanligt att försäkringsbolag väntar i 30 dagar efter en stöld för att se om det stulna blir återfunnet, innan skadan regleras.24 Med en längre tidsfrist är det möjligt att andelen som återfinns skulle kunna öka något. Å andra sidan är detta troligtvis inte en populär åtgärd ur många kunders syn-vinkel. Med ett välfungerande system för

24 Källa: Peter Stark, Konsumenternas Försäkrings-byrå.

Stulet lösöre Skadat lösöre

Förebyggande arbete

Ersätt utan nya produkter

Ersätt med återvunna produkter

Försvåra stöld Förebygg produkt-skador

Öka andelen åter-funnet stöldgods

Reparera med återbrukat material

/ miljökrav

Mindre miljö-

påverkan

Störremiljö-

påverkan

Begagnad/återbrukad produkt


Ersätt med nya produkter

Ny produkt med miljökrav


Kontantersättning Kontantersättning








/ miljökrav

Mindre miljö-

påverkan

Störremiljö-

påverkan














/ miljökrav

Mindre miljö-

påverkan

Störremiljö-

påverkan














/ miljökrav

Mindre miljö-

påverkan

Störremiljö-

påverkan







27

låneprodukter, exempelvis, skulle tids-fristen eventuellt kunna förlängas utan att kunderna drabbas alltför hårt. Om en läng-re tidsfrist verkligen leder till högre andel upphittade produkter bör förstås undersö-kas innan några sådana åtgärder vidtas.

4.6 AvfallVid många typer av skadeärenden inom hemförsäkring uppstår avfall. Exempelvis kan de skadade produkter som ärendet avser utgöra avfall i sig själva, och hur detta avfall hanteras kan påverka miljön negativt. I Bra Miljövals kriterier för bil- och småhusförsäkringar ställs vissa krav på avfallshanteringen samt på kunskap om avfall hos leverantörer. Enligt Peter Stark på Konsumenternas Försäkringsbyrå bör det vara möjligt för försäkringsbolagen att i någon mån styra avfallshanteringen i och med upphandlingar, såsom man gör vid skadereglering i motorförsäkringar. Där ställer bolagen krav på exempelvis verkstäder att de ska hantera avfall enligt vissa krav för att få skriva kontrakt.

Håkan Franzén på Trygg-Hansa menar att företaget i dagsläget inte tar något an-svar för kasserade produkter vid skadereg-lering. Han menar att det förmodligen är vanligt att försäkringstagare får kontanter-sättning som de spenderar på en ny pro-dukt med hemleverans och att hemleve-ransen innebär bortforsling av den gamla produkten. Detta torde i första hand röra stora produkter, exempelvis vitvaror.

Företaget Godsinlösen hanterar skada-de produkter åt flera av försäkringsbola-gen. Detta kan innebära såväl att produk-terna repareras som att de kasseras på ett ansvarsfullt sätt. Detta beskrivs mer utför-ligt under stycke 6.1.

28

Konsumenten och hemförsäkringen

5

I Sverige har nästan alla invånare en hemförsäkring och kunderna är mycket trogna sina försäkringsbolag. Detta kapitel beskriver relationen mellan konsumenten och hemförsäkringsprodukten och hur konkurrens om kunder går till.

29

Källa: SCB

I Sverige hade 96,4 procent av alla hushåll en hemförsäkring när SCB undersökte saken år 2014–15 (upp från 95 procent 2006–07). Andelen oförsäkrade har alltså minskat på senare år. Andelen som saknar hemförsäkring är högre bland män än kvinnor (4,5 procent av männen och 2,8 procent av kvinnorna) och väsentligt högre bland utrikes födda (11,6 procent bland utri-kes födda mot 1,9 procent bland inrikes födda). Andelen oförsäkrade är också högre i yngre åldrar, vilket framgår Figur 6. Anledningen till att andelen med hemför-säkring är högre i den yngsta än i den näst yngsta åldersgruppen är att många i den gruppen bor med sina föräldrar och omfat-tas av deras hemförsäkring.

I SCB:s tidigare undersökning av be-nägenhet att ha hemförsäkring från 2006–2007 visade sig unga ensamstående sakna hemförsäkring i hög utsträckning – i den gruppen hade då endast 70 procent en hemförsäkring.25 Det framgick då också att andelen som saknar hemförsäkring är som lägst bland villaägare. Detta förhållande kvarstår troligtvis eftersom banker och andra långivare ofta kräver en hemförsäk-ring för att ge kredit för en bostad. Samma sak gäller dem som bor i bostads- eller äganderättslägenhet, varför det i hög ut-sträckning är innehavare av hyresrättslä-genheter och de som bor i andra hand som

25 SCB (2009). Boende och boendemiljö 2006 – 07. Sida 14.

saknar hemförsäkring.26 Hur många som bor i andra hand tycks det inte finnas någon god kunskap om, vilket inte är märkligt med tanke på att många andra-handsuthyrningar sker informellt. När Länsstyrelsen i Stockholm undersökte saken 2013 tillfrågades ett antal hyres-bostadsföretag om detta och de uppskatta-de att mellan 10 och 20 procent av bostä-derna hyrdes ut i andra eller tredje hand. Enligt en medborgarundersökning som re-fereras i samma rapport bodde runt tre pro-cent av medborgarna i andra eller tredje hand, vilket motsvarade omkring 49 000 personer i Stockholms län.27 Den som bor i andra hand omfattas normalt inte om den egentliga bostadsinnehavaren har en hem-försäkring, eftersom de inte hör till samma hushåll. En faktor som kan förklara skill-naden i benägenhet att köpa hemförsäk-ring är att de som äger mindre har mindre att försäkra och därför ser mindre nytta med att skaffa en hemförsäkring.28

26 Andelen som bor i hyresrätt är väsentligt högre bland utrikes födda, vilket troligtvis förklarar en del av skillnaden mellan inrikes och utrikes föddas benägenhet att sakna hemförsäkring. Se http://www.scb.se/hit-ta-statistik/statistik-efter-amne/levnadsforhallanden/levnadsforhallanden/undersokningarna-av-levnadsfor-hallanden-ulf-silc/pong/tabell-och-diagram/boende/andel-som-bor-i-hyresratt-20142015/ 27 Länsstyrelsen i Stockholms län (2013). Bostäder i andra hand – en översikt. http://www.lansstyrelsen.se/stockholm/SiteCollectionDocuments/Sv/publikatio-ner/2013/rapport-2013-4.pdf 28 SCB (2009). Boende och boendemiljö 2006 – 07. Sida 73.

Åldersfördelning

88

90

92

94

96

98

100

16-24 25-34 35-44 45-54 55-64 65-74 75-84 85+ År

(%)

Figur 6: Andel som har hemförsäkring i olika åldersgrupper (2007)

30

5.1 Konkurrens om kundernaTraditionellt har svenskarna varit mycket trogna sina försäkringsbolag. De har ofta tecknat sin första hemförsäkring när de flyttat hemifrån, för att sedan hålla fast vid samma bolag mycket länge. Inte ens vid flytt är det särskilt vanligt med byten, för-utom för kunder som flyttar från hyresrätt till ett ägt boende, som villa eller bostads-rätt. Detta beror på att det krävs en annan försäkring då. Enligt Peter Stark har kun-dernas lojalitet gentemot bolagen börjat förändras på senare år och försäkringsbo-lagen har också blivit mer angelägna att med marknadsföring försöka vinna över kunder från sina konkurrenter. En möjlig förklaring till att byten börjar bli vanligare kan vara uppkomsten av enkla jämförelse-tjänster på internet. Det kan dock konsta-teras att åtminstone nettorörelserna på marknaden varit små – inget bolag har plockat eller förlorat mer än 1,5 procenten-heter i marknadsandel sedan hösten 2013 (se Tabell 1).

Konkurrensen på marknaden för hem-försäkringar bedrivs i stor utsträckning med prisargument. Enligt Stark kan detta få effekten att villkoren i försäkringen blir sämre, dvs. kunderna får ett mindre omfat-tande skydd. Vissa av de stora försäkrings-bolagen erbjuder hemförsäkringar med olika nivåer på skyddet och olika priser. Detta kan vara ett sätt att hantera priskon-kurrensen utan att försämra produkten ge-nerellt. Det finns enligt Håkan Franzén, en växande grupp kunder som med jämna mellanrum ”shoppar runt” på marknaden för att hitta bästa priserna. Enligt Franzén är hemförsäkringen en mycket prispres-sad produkt.

Kan hållbarhetsargument fungera för att locka kunder till en hemförsäkring? Christer Lundvall på WaterCircles, ett litet försäkringsbolag med tydlig hållbarhets-prägel, anser att det kan ha en betydelse på marginalen idag. Enligt en kundundersök-ning som företaget gjorde runt 2013 fanns det en stor kundgrupp som svarade att de kunde tänka sig att välja försäkring utifrån

hållbarhetsaspekter. På WaterCircles har detta tolkats som att hållbarhetsprofilen kan få en osäker kund att väga över. Pris är dock fortfarande viktigaste faktorn för de flesta kunder – något som enligt Lundvall bekräftas av deras kontakter med försäk-ringsförmedlarna Insplanet och Compricer. Han tror att miljömärkta för-säkringar skulle få större genomslag på marknaden för företagsförsäkringar, där vissa bolag kan ställa den eventuellt något högre premien mot en ett något högre va-rumärkesvärde.

Ett annat konkurrensmedel är att asso-ciera hemförsäkringen med andra typer av produkter. Exempelvis erbjuder det norska försäkringsbolaget Gjensidige en hemför-säkring tillsammans med Villaägarnas Riksförbund, en organisation med drygt 300 000 medlemmar. Andra liknande ex-empel är att försäkringsbolaget If samar-betar med banken Nordea, att vissa försäk-ringsbolag samarbetar med mäklarbyråer och att flera försäkringsbolag erbjuder sina produkter till medlemmar i olika fackför-bund. Det sistnämnda gäller inte minst Folksam, där hemförsäkringen ingår för medlemmar i flera fackförbund. Denna typ av upplägg kallas för kollektiva försäkring-ar. För villaägare som ”automatiskt” an-sluts till en hemförsäkring genom sitt fackförbund, kan det ofta vara klokt att komplettera den kollektiva hemförsäk-ringen med en separat villaförsäkring, en-ligt Stark. Dessa typer av försäkringar på-verkar naturligtvis hur bolagens kundgrupper ser ut, och man kan förmoda att Gjensidige har en stor andel villaägare och Folksam försäkrar många arbetstagare i LO-yrken.

Ett annat vanligt konkurrensmedel på försäkringsmarknaden är så kallade sam-lingsrabatter, dvs. ju fler olika typer av för-säkringar du har hos ett specifikt bolag desto bättre pris får du. Länsförsäkringar, som dominerar marknaden för hemförsäk-ringar sett till marknadsandelar, anser att deras främsta konkurrensmedel är den lo-kala närvaron och servicen.

Analys av specifika kriteriepunkter

6

Förstudien syftar till att ge ett kunskapsunderlag inför att ta fram kriterier för Bra Miljöval-märkta hemförsäkringar. Detta kapitel undersöker närmare vilken del reparationer och återbruk skulle kunna ha i en miljömärkt hemförsäkring, samt möjligheten att sätta kriterier för reseskydd.

32

Kapitlet går igenom ett antal produktkate-gorier som är vanligt förekommande bland skadat lösöre i en hemförsäkring, och under-söker möjligheten att kräva reparation och återbruk istället för nyinköp. För resor dis-kuteras möjligheten att ställa krav som minskar resandet eller styr mot mindre miljöpåverkande resesätt. Utgångs punkten är att resandet står för en stor del av svenskarnas klimatpåverkan och att rese-skyddet i hemförsäkringen blir allt dyrare för de svenska försäkringsbolagen. 6.1 Återbruk och reparationerFör att motor- och småhusförsäkringar skafå märkas med Bra Miljöval krävs att en viss nivå av återbrukat material används (10 procent av bilreparationerna och 3 pro-cent av skaderegleringarna på småhus). Eftersom hemförsäkringar spänner över en stor variation av produkter kommer tro-ligen försäkringsbolagen behöva hjälp av aktörer som kan ta hand om reparation och återvinning av flera olika typer av produk-ter. En sådan aktör är företaget Godsinlösen, som både kontrollerar skador och tar hand om de skadade produkterna. De kan hantera i princip vilken typ av pro-dukter som helst och tar exempelvis och åt vissa försäkringsbolag hand även om rökskadade butikslager. Butiken får då för-

säkringsersättning för hela lagret och äganderätten för det som skadats har över-gått till försäkringsbolaget. Godsinlösen går igenom det skadade godset för att plocka ut det som fortfarande har ett värde och kan säljas på en andrahandsmarknad. Godsinlösen delar överskottet från försälj-ningen lika med försäkringsbolaget. För att utreda möjligheten att ställa krav på re-paration och/eller återbruk har förstudien undersökt hur Godsinlösen arbetar med olika produktkategorier i dagsläget. Detta är givetvis inte en fullständig bild av alla möjliga sätt att hantera skadat lösöre, men eftersom Godsinlösen är etablerade på marknaden och dessutom tar in alla möjli-ga typer av skadat lösöre (se Figur 7), kan företaget vara en bra källa för att förstå hur olika typer av skadat lösöre kan hanteras på ett sätt som dessutom är affärsmässigt motiverat.

Det vanligaste bland försäkringsbola-gen är att använda Godsinlösen vid ären-den som rör skadade mobiltelefoner. Enligt Håkan Franzén är detta dock inte alltid po-pulärt bland kunderna, eftersom det kräver mer av dem. Gällande reparationer har Trygg-Hansa som grundregel att aldrig re-parera en produkt för mer än vad den är värd. Det kan tyckas som en förutsägbar och rimlig policy, men har över tid lett till

Figur 7: Andel i procent av olika slags produkter som inkommer till Godsinlösen inom ramen för deras samarbete med försäkringsbolag

Godsinlösen

Dator (2,4%)

Surfplatta (1,6%)

Cykel (1,4%)

TV

Glasögon

KlädesplaggMöbel

Kamera

Övrigt

Mobiltelefoner (86%)

Dator (2,4%)

Surfplatta (1,6%)

Cykel (1,4%)TV

Glasögon

KläderMöbler

Kamera

Övrigt

Godsinlösen

Dator (2,4%)

Surfplatta (1,6%

)Cykel

(1,4%)

TVGlasögon

Klädesplagg

Möbel

Kamera

ÖvrigtM

obiltelefoner (86%)

Dator (2,4%

)

Surfplatta (1,6%

)

Cykel (1,4%

)

TVGlasögon

Kläder

Möbler

Kamera

Övrigt

Källa: Godsinlösen

Mobiltelefoner(86%)

33

att allt färre saker repareras eftersom priset på många produkter – inte minst hemelek-tronik – har sjunkit samtidigt som arbets-kostnader stigit vilket gjort reparationer dyrare. Att öka andelen reparationer är fullt möjligt, enligt Franzén, men skulle troligt-vis leda till högre kostnader och därmed högre premier. Det förutsätter att kunderna är villiga att betala för det. Den hårda pris-pressen på marknaden kan göra det svårt, enligt Franzén.

Godsinlösen har avtal med samtliga av de stora försäkringsbolagen, men används i olika utsträckning. Störst kund är Folksam som låter stora mängder skadat gods gå via Godsinlösen. Av de andra bola-gen används Godsinlösen exempelvis för endast mobiler och/eller cyklar. Länsförsäkringar låter sina lokala bolag skriva egna avtal och deras vilja att finna lokala samarbetspartners innebär att bara vissa Länsförsäkringsbolag har avtal med Godsinlösen.

Reparation och renoveringNaturskyddsföreningen har sedan 2011 kri-terier för hur villor och fritidshus ska reno-veras inom ramen för Bra Miljöval-märkta småhusförsäkringar. Kraven som ställs är bland annat följande:

• Bra Miljövals kriterier ska inkluderas i försäkringsbolagets avtal med leve-rantörer, såsom byggentreprenörer.

• Om bil används vid inspektion av skada ska det vara en miljöbil.

• Minst 3 procent av skaderegleringarna för småhus ska helt eller delvis ske med återbruksmaterial (återbruksmaterialet i dessa skaderegleringar ska uppgå till minst 15 procent av värdet).

• Vid skadereglering ska leverantörerna använda de miljömässigt bästa pro-dukterna och tillämpa substitutions-principen i samband med golvbelägg-ningar, lim, avjämningsmassor och spackel, byggskivor, isolering, färg,

fogmassor, fäst- och fogmassa samt tätskikt för kakel och klinker samt trä-varor.

• Redovisa fyra vanligt förekommande typer av skadereglering där tydliga miljövinster kan göras, sett ur både re-parations- och driftsperspektiv. Dessa best practice ska tillämpas i verksam-heten.

• Försäkringsbolaget ska också ansvara för att all personal hos byggentrepre-nörer som arbetar med skadereglering inom en miljömärkt småhusförsäkring fått utbildning för ändamålet.

Det är nu fråga om en eventuell uppdate-ring av dessa villkor. Generellt kan sägas att material och transporter torde vara de största källorna till miljöpåverkan i sam-band med en renovering.

Något som flera försäkringsbolag enga-gerar sig i för närvarande är att i högre ut-sträckning delrenovera skador. Ett exem-pel är att endast renovera den fuktskadade delen av ett badrum, istället för att renove-ra och kakla om hela badrummet. Traditionellt har hela rummet ansetts be-höva göras om för att garantera fuktskyd-det, men försäkringsbolagen anser nu att det bör räcka med att renovera den skadade delen. Miljöbelastningen bör rimligtvis minska i och med en sådan förändring, ef-tersom såväl mängden material som mängden transporter minskar. Ett orosmo-ment skulle kunna vara att delrenovering-ar håller sämre, men försäkringsbolagen skulle inte ha något incitament att driva på för detta i så fall, eftersom de kommer be-höva betala även för renoveringen av den påföljande fuktskadan.

MobiltelefonerDen absoluta majoriteten av de skador som Godsinlösen hanterar åt försäkringsbola-gen är skadade mobiltelefoner. Det rör sig om cirka 25 000–30 000 mobiltelefoner om året, vilket utgör omkring 80 procent av det totala antalet försäkringsrelaterade pro-dukter hos Godsinlösen. Därför har företa-

34

get utvecklat tjänsten Mobilcirkeln, vilket handlar om att samla in skadade mobilte-lefoner, verifiera och värdera skadan och hjälpa dem som har rätt till ersättning från sitt försäkringsbolag. Godsinlösen analy-serar skadan för att kunna besluta om den bäst kan regleras med reparation av mobi-len, utbyte mot en ny mobil (ibland med återanvända reservdelar) eller kontanter-sättning. Genom att förlänga livslängden på mobiler och återanvända reservdelar minskar produktionen av nya enheter, vil-ket är positivt ur miljösynpunkt (se avsnitt 4.3 på sida 19). Enligt Matilda Jarbin på Godsinlösen är en ytterligare fördel för för-säkringsbolagen att de betalar ut ersätt-ning i färre ärenden när försäkringstaga-ren tvingas lämna ifrån sig sin produkt. Alternativet har ofta varit att försäkrings-tagaren ringt sitt bolag och berättat om skadan och fått ersättning direkt. När det krävs att skicka in mobilen minskar anta-let ärenden väsentligt – enligt Matilda Jarbin skickas det in en produkt i ungefär 70 procent av de ärenden som registreras hos Godsinlösen. Resterande 30 procent är ärenden som försäkringsbolagen ”slipper” betala ut ersättning för. Godsinlösen vet inte exakt varför, men det kan bero på att bedrägerier blir svårare men också på att försäkringstagare har en högre ribba för vilka skador de vill ha ersättning för om de måste lämna ifrån sig mobilen. Oavsett vil-ket så är det positivt för försäkringsbola-gen att antalet försäkringsersättningar för skadade mobiltelefoner minskar och om det dessutom leder till att försäkringsta-garna behåller sina mobiltelefoner under längre tid, är även miljöfördelarna stora.

CyklarEn annan viktig produktkategori för Godsinlösen är cyklar, där företaget tar hand om stulna cyklar som hittats efter att försäkringstagaren fått ersättning. Liksom i exemplet med rökskadade lager ovan är det här inte fråga om att försäkringstagaren ska få tillbaka sin produkt utan att den ska säljas så att försäkringsbolaget kan få till-

baka lite av pengarna som det skadade god-set är värt (detta gäller även de mobiltelefo-ner som inte kan repareras fullt ut och där försäkringstagaren får kontantersättning). För försäkringsbolaget kan Godsinlösens främsta insats vara att ta tillvara på det som är värdefullt i den skadade produkten för att försäkringsbolaget ska få ut lite pengar för det. De kan också spara viss ar-betstid eftersom Godsinlösen ”tar över” ärendet och exempelvis avlastar försäk-ringsbolagets kundtjänst. Ur ett miljöper-spektiv är Godsinlösens insats att förbättra resurshanteringen då bolaget ser till att re-servdelar tas om hand, att det som kan re-pareras ges nytt liv och att det som är avfall tas om hand29. Enligt Matilda Jarbin är cyklar reparerbara i väldigt hög utsträck-ning och när de inte går att åtgärda finns det nästa alltid reservdelar att ta till vara.

Hemelektronik/vitvarorGodsinlösen hanterade ett flertal olika typer av hemelektronik, hushållsmaskiner och vitvaror under både 2015 och 2016. Totalt tog företaget hand om ett hundratal vitvaror och hushållsmaskiner, 259 TV-apparater och 39 spelkonsoler under 2016.

Enligt Jarbin har Godsinlösen ingen bra lösning för att reparera trasiga TV-apparater i dagsläget och dessa kasseras i regel. Undantaget är om skadan är såpass liten att TV:n kan säljas till en mindre nog-räknad köpare. Vitvaror kasseras i regel också, vilket enligt Jarbin motiveras med att äldre vitvaror har så dålig energipre-standa att det är bättre ur miljösynpunkt att köpa nytt. Undantag görs om skadan endast är estetisk och funktionen är intakt – då kan produkten säljas, liksom en lind-rigt skadad TV, till en mindre nogräknad kund.

Det så kallade REP-avdraget, som inför-des den 1 januari 2017, sänker kostnaden för reparationer av vitvaror i hemmet.

29 Eftersom Godsinlösen ligger i Staffanstorp i Skåne använder företaget det kommunägda avfallsbolaget Sysav för det gods som inte går att rädda.

35

Möjligtvis kan detta i vissa fall leda till att reparation blir ett mer attraktivt alternativ för skadade vitvaror. Detta kommer inte att påverka Godsinlösens arbete, eftersom av-draget endast gäller reparationer i hemmet.

Möbler Godsinlösen hanterade 165 möbler och 32 mattor under 2016. Enligt Matilda Jarbin på Godsinlösen är det ofta möjligt att laga tra-siga möbler, i första hand om det är delar av trä eller metall som gått sönder. Mycket kan också säljas i det skick som det kom-mer in, med en estetisk skada. Det som är osäljbart men ändå användbart skänks i regel bort.

Godsinlösen vill börja erbjuda en tjänst de kallar ”cirkulär sanering”. Om det exem-pelvis varit rökutveckling som skadat en försäkringstagares lösöre så kan företaget ta hand om hela bohaget (förutom exem-pelvis minnessaker). Försäkringsbolaget betalar ersättning för allt lösöre och Gods-inlösen går igenom inkomna saker och tar hand om det som har ett värde. Idag görs sanering av rökskadade hem av bolag med en annan inställning till vad som bör kas-seras, enligt Jarbin.

ÖvrigtBland övriga produkttyper märks bland annat smycken, kläder och glasögon. Smycken och kläder säljs i den mån det är möjligt, medan glasögon i stort sett alltid går till återvinning.

KundnöjdhetEtt hinder mot att få fler ärenden att gå till reparation eller återbruk genom Gods-inlösen kan, enligt Jarbin, vara det fokus många försäkringsbolag har på snabbhet. Vissa bolag följer upp antalet öppna skador som ett viktigt mätetal. Med en snabbt ut-förd kontantersättning kan ärendet stäng-as snabbare, vilket alltså är vad den enskil-de skaderegleraren uppmuntras till. Godsinlösens hantering av ett skadeärende tar i allmänhet tre arbetsdagar.

Vill kunderna ha återbruk och repara-

tion eller riskerar bolagen sina kunder genom att skadereglera på detta sätt? Jarbin menar att de kunder som har ett miljöengagemang tenderar att vara nöjda. Många kunder är också nöjda över att de kunnat få sin mobil fixad eller en så kallad utbytesenhet (en fungerande begagnad mobil, liknande den de har) istället för kon-tantersättning, eftersom kontanterna i regel bara täcker en del av kostnaden för en ny mobil. De kunder som kan ha anledning att vara mindre nöjda är de som föredrar att snabbt få pengar utbetalda och köpa en ny mobil.

6.2 ResorDet kan konstateras att svenskarnas allt mer intensiva resande ökar såväl resenä-rernas klimatavtryck som försäkringsbo-lagens kostnader. Flera nordiska försäk-ringsbolag är delägare i företaget SOS International och använder detta företag när deras kunder hamnar i nödsituationer utomlands. De bidrar med allt från medi-cinsk rådgivning över telefon till evakue-ring från resmålet.

Liksom i Tabell 6 på sida 20 görs en upp-skattning av antalet hemresor som bekos-tas av försäkringsbolag i Sverige varje år, baserat på data från endast ett bolag. Enligt denna uppskattning bekostas omkring 3 000 hemresor av försäkringsbolagen varje år, varav ett mindre antal görs med ambulansflyg och merparten med reguljä-ra flyg. Det finns också inom vissa hemför-säkringar möjlighet att få ersättning för hemresa till följd av dödsfall eller sjukdom hos anhörig. Dessa räknas inte in i siffran ovan.

Det är givetvis väsentligt dyrare att ordna hemtransport åt någon som skadar sig eller blir allvarligt sjuk i Sydostasien än i Europa. Och utsläppen av växthusgaser tur och retur till en destination i Sydostasien är flera gånger högre än motsvarande resa inom Europa. En miljömärkning borde i och med detta ha ett gemensamt intresse med försäkringsbolagen av att svenskar gör kor-tare resor och reser mer sällan. Detta är

36

också en del av hemförsäkringen där för-säkringstagaren själv har stor möjlighet att påverka sin riskexponering och de som reser lite betalar rimligtvis högre premier för att finansiera skador inom reseskyddet för dem som reser mycket.

Utsläppen från flygresor sker i relativt stor utsträckning vid start och landning, varför direktresor är att föredra. Att kräva att försäkringsbolagen väljer direktresor eller rutter med lägsta möjliga antal byten kan vara ett sätt att minska utsläppen av växthusgaser samtidigt som försäkrings-tagarna får kortare restid. Ett annat tänk-bart krav kan vara att försäkringsbolagen betalar för biobaserat flygbränsle via Fly Green Fund30 (FGF) för varje flygresa. FGF är en organisation som köper in biobaserat flygbränsle och arbetar för ökad inbland-ning av sådant bränsle inom flygindustrin. Den som betalar för biobränsle via FGF kan inte veta att en viss flygning görs på bio-bränsle, men motsvarande mängd som personen betalar för kommer att användas i någon flygning och på så sätt minska kli-matpåverkan på aggregerad nivå. Det finns ingen prissättning på biobränsle för en viss resa, men FGF anger på sin hemsida att bioflygbränsle för en timmes flygning kostar omkring 400 kronor, inklusive ett påslag för att stötta lokal produktion.

6.3 Kapitalförvaltning Det framgår tydligt i kapitel 4.2 att försäk-ringsbolagens investeringar av försäkrings-premien har miljöpåverkan. Exempelvis visar Folksams egna beräkningar att deras kapitalportfölj har årliga utsläpp av koldi-oxid på mer än 1,25 miljoner ton, vilket är ungefär 50 gånger mer än de årliga utsläp-pen från bränder i lägenheter och hus (för samtliga försäkringsbolag), som enligt Svensk Försäkrings rapport från 2009 upp-gick till omkring 25 000 ton årligen. Att skaderegleringen tar miljöhänsyn och styr konsumenter och producenter i miljövänli-gare riktning är givetvis viktigt, men det är

30 http://www.flygreenfund.se/

inte omöjligt att kapitalförvaltningen kan ha än större påverkan. Det är dessutom långt ifrån alla kunder som någonsin har ett skadeärende hos sitt försäkringsbolag. För alla försäkringstaga-re som aldrig råkar ut för en försäkrings-skada, är förvaltningen av försäkrings-premien, och huruvida detta sker på ett miljö mässigt hållbart sätt, försäkrings-produktens huvudsakliga miljöaspekt.

Vilka krav som bör ställas på försäk-ringsbolagens kapitalförvaltning är dock inte uppenbart. När det gäller aktier kan det vara rimligt att kräva att bolagen undviker vissa sektorer av ekonomin, men miljönyt-tan av detta måste ställas mot nyttan av ett aktivt ägarskap i bolag som har en negativ påverkan på miljön men som kan påverkas i en positiv riktning. Aktier utgör dock min-dre än hälften av skadeförsäkringsbolagens förvaltade kapital (se Tabell 5) och för andra placeringstyper bör eventuellt andra krav ställas. Omkring 40 procent av kapitalet placeras i obligationer och en miljönytta skulle kunna vara att styra bolagen till den snabbt växande marknaden för gröna obli-gationer.

Källor

7

38

IntervjuerHåkan Franzén på Trygg-Hansa. Intervjun genomfördes den 10 januari 2017.

Johan Litsmark på Länsförsäkringar. Intervjun genomfördes den 11 januari 2017.

Karin Stenmar på Folksam. Intervjun genomfördes den 30 januari 2017.

Matilda Jarbin på Godsinlösen. Intervjun genomfördes den 13 januari 2017.

Peter Stark på Konsumenternas Försäkringsbyrå. Intervjun genomfördes den 27 december 2016.

LitteraturBellman, L; Ekholm, S; Giritli Nygren, K; Hemmings-son, O; Jarnkvist, K; Kvarnlöf, L; Lundgren, M; Olofsson, A och Öhman, P (2016). Climate Change, Insurance, and Households: A Literature Review.

BIBA (2014). The Sharing Economy.

CapGemini (2016). World Insurance Report 2016

CapGemini (2017). Top 10 trends in insurance in 2017.

Folksam (2016). GRI-rapport 2015.

IAIS (2017). Global Insurance Market Report (GIMAR) 2016.

Länsförsäkringar (2016). Hållbarhetsrapport 2015.

Länsstyrelsen i Stockholms län (2013). Bostäder i andra hand – en översikt. http://www.lansstyrelsen.se/stock-holm/SiteCollectionDocuments/Sv/publikationer/2013/rapport-2013-4.pdf

Marsh (2016). Europe, Middle East, Africa Insurance Market Report 2016.

Nilsson (2013). Beräkning av ersättning ur hemförsäk-ring – särskilt om lös egendom.

Statistiska Centralbyrån (2009). Boende och boendemil-jö 2006 – 07.

Svensk Försäkring (2016a). Försäkringar i Sverige – Statistik 2015.

Svensk Försäkring (2016b). Omvärldstrender 2016 – Utmaningar och möjligheter för försäkringsbranschen

Svensk Försäkring (2016c), Rekommendation för redovisning av koldioxidavtryck i försäkringsföretagens investeringsportföljer. http://www.svenskforsakring.se/Global/Rekommendationer/Rekommendation%20redo-visning%20av%20koldioxidavtryck.pdf

StatistiktabellerStatistiska Centralbyrån (2016), Levnadsförhållanden efter födelselandsgrupp, tabeller 2014–2015. http://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/lev-nadsforhallanden/levnadsforhallanden/undersokningar-na-av-levnadsforhallanden-ulf-silc/pong/tabell-och-di-agram/levnadsforhallanden-efter-fodelselandsgrupp/tabeller-efter-fodelselandsgrupp-20142015/

Svensk Försäkring, Årsstatistik – Civil och företag 2015.

WebbsidorExpressen (2015). Reseskyddet kvar i din hemförsäk-ring. http://www.expressen.se/dinapengar/forsakring-ar/reseskyddet-kvar-i-din-hemforsakring/

Hagainitiativet (2017), Hagainitiativet sätter nytt klimatmål: Fossilfritt till 2030. http://hagainitiativet.se/hagainitiativet-satter-nytt-klimatmal-netto-noll-ut-slapp-till-ar-2030/

Ikano (2016), pressmeddelande. https://ikanoforsa-kring.se/Aktuellt/nyheter/forsaljning-av-ikf/

Quora (2016). How does Lemonade (P2P Insurance) work? https://www.quora.com/How-does-Lemona-de-P2P-Insurance-work

Slate (2011). How far do I have to ride my bike to pay back its carbon footprint? http://www.slate.com/artic-les/health_and_science/the_green_lantern/2011/08/two_wheels_vs_four.html

Svenska Dagbladet (2014). Dyrt för unga att försäkra bi-len. http://www.svd.se/dyrt-for-unga-att-forsakra-bilen/

UNEP FI Principles for Sustainable Insurance. http://www.unepfi.org/psi/the-principles/

Naturskyddsföreningen har sedan 1988 miljömärkningen Bra Miljöval, en av världens tuffaste miljömärkningar. Sedan 2011 har vi en miljö-märkning för försäkringar av villor, fritidshus och personbilar med syfte att driva på försäkringsbranschen att ta större hänsyn till miljö aspekter i sin verksamhet och sitt produktutbud och att förenkla för konsumenter att hitta de produkter som är minst skadliga för miljön. Just nu arbetar vi för att ta fram kriterier för att även miljömärka hem försäkringar, något som berör de allra flesta konsumenter i Sverige idag.Denna förstudie undersöker förutsättningarna för en sådan miljömärkning. För studien beskriver marknaden och trender för hemförsäkringsområdet, hem försäkringen som produkt och var den största miljönyttan bedöms kunna skapas.

Naturskyddsföreningen är en ideell miljöorgani-sation med kraft att förändra. Vi sprider kunskap, kartlägger miljöhot, skapar lösningar samt påver-kar politiker och myndigheter såväl nationellt som internationellt. Föreningen har ca 226 000 med-lemmar och finns i lokalföreningar och länsför-bund över hela landet. Välkommen att bli medlem, skänka en gåva eller bli företagssponsor.

PG 90 19 09-2

Åsögatan 115Box 4625, SE-116 91 Stockholm, Sweden

+46 (0)8 702 65 00naturskyddsföreningen.se

Förstudie: Bra Miljöval hemförsäkringar · Omvärldstrender 2016 – Utmaningar och...

Documents

Transcript of Förstudie: Bra Miljöval hemförsäkringar · Omvärldstrender 2016 – Utmaningar och...