animaliebältet Försöksrapport 2015

Fältförsöksverksamheten är en del i Sverigeförsöken. Övriga områden: Mellansverige, Skåneförsöken och Norrlandsförsöken

www.sverigeforsoken.se

Produktionsinformation:ISSN 1404-6262ISBN 91-88668-40-14Tryck: Print OnePapper: Silk

SverIgeFÖrSÖkeN 2015 ANIMALIeBÄLTeT | 3

I n n e h å l lStatistiska begrepp i försöksrapporten _______________________________________ 4Förord _____________________________________________________________ 5Ämneskommittéer/Ämnesområde__________________________________________ 6Försöksverksamheten i Sverigeförsöken och Animaliebältet _______________________ 7Adressuppgifter _______________________________________________________ 8Länsvis grödfördelning i Animaliebältet 2015 __________________________________ 9växtodlingsåret 2015 __________________________________________________ 10Temperatur och nederbörd _____________________________________________ 11

Växtnäringkvävestrategi i höstvete ________________________________________________ 18

OgräsAktuella ogräsförsök 2015 ______________________________________________ 30

Vall Och grOVfOdervallsortprovning ______________________________________________________ 47vallfröblandningar med ökad baljväxthalt ____________________________________ 59Fröblandningar med blålusern ____________________________________________ 68Sortförsök i ensilagemajs _______________________________________________ 76ensilagemajs i Jönköping ________________________________________________ 80

sOrter Och OdlingsteknikSortförsök i höstvete __________________________________________________ 82Sortförsök i rågvete ___________________________________________________ 92Sortförsök i höstråg ___________________________________________________ 96Sortförsök i höstkorn __________________________________________________ 99Sortförsök i vårkorn __________________________________________________ 102Sortförsök i havre ___________________________________________________ 112Sortförsök i vårvete __________________________________________________ 118Sortförsök i ärter ____________________________________________________ 122Höstraps __________________________________________________________ 124vårraps ___________________________________________________________ 132

Växtskyddväxtskyddsförsök i stråsäd 2015 _________________________________________ 138Potatisbladmögel 2015 ________________________________________________ 149

skördeprOdukter _______________________________________________ 165

priser Och kOstnader 2015 _______________________________________ 166

4 | ANIMALIeBÄLTeT SverIgeFÖrSÖkeN 2015

Statistiska begrepp

I försöksrapporten förekommer ett antal statistiska begrepp som hjälpmedel för tolkningen av resultaten. Nedan ges en enkel förklaring till vad de betyder.

CV % = VariationskoefficientVariationskoefficient används inom statistikberäkningar. Vid observationer på olika skalor exempelvis 1, 2, 3, 4, 5 och 100, 200, 300, 400, 500 kommer standardav­vikelserna vara olika (större vid högre skalor) även om de procentuellt sett är lika. Variationskoefficienten är en normaliserad standardavvikelse och uttrycker standard­avvikelsen som procentandelar av medelvärdet. Variationskoefficenten gör alltså standardavvikelser på olika skalor jämförbara.

För att översätta detta till försöken brukar dessa indelningar av CV göras när man ska tolka resultaten:

< 3 mycket jämnt försök3 – 6 jämnt försök6 – 10 något ojämnt> 10 kasseras oftast. Om det är små skillnader kan det vara svårt att ta med försök med höga CV i sammanställningar. Men i till exempel ogräsförsök används försök med höga CV värden om det är tydliga skillnader.

p-värdeAnger sannolikheten för att det inte finns skillnader i försöket. Eller egentligen är det risken att göra fel om man säger att det finns en skillnad mellan några led i försöket. Värdet 0,05 innebär alltså 5 % risk att göra fel om man antar att det finns skillnader. Normalt används gränsen 0,05 för att man skall anse att det finns signifikanta skillnader i försöket.

< 0,05 ­ 1­stjärnig signifikans0,01­0,001 2­stjärnig signifikans< 0,001 3­stjärnig signifikans

LSD – Minsta signifikanta skillnadAnger hur stor skillnaden måste vara mellan två led för att de skall vara signifikant skilda. Anges för enstjärnig signifikans det vill säga P < 0,05. Om Prob­värdet är > 0,05 brukar inte LSD­värdet redovisas.

SverIgeFÖrSÖkeN 2015 ANIMALIeBÄLTeT | 5

Tack!

Medverkande i Animaliebältets försöksrapport

ett stort tack till alla som på olika sätt medverkat till Sverigeförsöken och därmed till vår region Animaliebälte t!Det gäller försöksvärdar, försökspersonal, alla lantbrukare genom Stiftelsen Lantbruksforskning (SLF) och andra finansiärer och inte minst ni som bidragit med material och artiklar till Animaliebältets Försöksrapport 2015.Nedanstående företag tillsammans med Hushållningssällskapen har bidragit till finansieringen av de regionala försöken. Detta visar att det både finns ett stort intresse för Sverigeförsökens verksamhet och att resultaten kommer att användas av många.

För bearbetning och sammanställning av försöksresultat och artiklar i denna publikation har en rad personer engagerats. Respektive artikel eller inlägg presenteras med namn och e­post. För ytterligare information kan dessa personer kontaktas.

Foto där inget annat anges: Erik Ekre.Redigering och databearbetning i rapporten har utförts av Monica Lindell vid Hushållningssällskapet Halland. VarMt tack till alla som på olika sätt medverkat till Animaliebältets tjugoförstaförsöksrapport.

Halland 15 januari 2016

Erik Ekre, redaktör Illustr. Maria Henriksson

AB Hjalmar MöllerAB Johan HanssonAgriväst ABBerte Qvarn ABBM Agri ABButtle foder & spannmål ABDalviks kvarn ABDLA agro Sverigeeuropean Fertilizer (DLg amba)Farina ABFodercentralenFole kvarnForsbecks ABgullviks/Bröderna Berner Hörby LantmänJHL-Järrestads Härads Lantmannaföreningkalmar Lantmän

kLF - kristianstadsortens Lagerhusföreningknislingeortens lagerhusföreningLantmännen (ink. SW Seed)Lovanggruppens Handelshus ABSkånefrö ABSlöinge lantmänSträngnäs valskvarnSvenska Foder ABSödra Åby LokalföreningTyringe lokalföreningvallberga Lantmänvaraslättens lagerhusföreningvärmLant ABYara AB

6 | ANIMALIeBÄLTeT SverIgeFÖrSÖkeN 2015

Ämneskommittéer/Ämnesområde

VattenHelena Aronsson,SLU

Erik Ekre,Hushållningssällskapet Halland

Ingrid Wesström,SLU

JordbearbetningVakant, SLU

Lennart Johansson,Hushållningssällskapet, Östergötland

VäxtnäringSofa Delin,SLU

Anna­Karin Krijger,Hushållningssällskapet Skara

OdlingssystemGöran Bergkvist,SLU

Anders Ericsson,HS Konsult

OgräsAnders Nilsson,SLU

Lars Danielsson,HS Konsult

Vall och grovfoderBodil Frankow­Lindberg,SLU

Ola Hallin,Hushållningssällskapet Sjuhärad

Odlingsmaterial (Sorter)Magnus Halling,SLU

Anders Ericsson,HS Konsult

VäxtskyddErland Liljerot,SLU

Ola Sixtensson,Hushållningssällskapet Skåne

Roland Sigvald,SLU

Ämneskommittéerna ska vara mötesplatser för intressenter inom respektive kommittés ämnesområde och arbeta med idé- och behovsformulering samt information och resultatspridning. kommittéerna kan även medverka till att initiera projektansökningar och att finna finansieringsvägar för verksamheten inom respektive ämnesområde.

SLU, Fältforsks ämneskommittéer samordnar forskning och försök inom områdena nedan, där ordförande , sekreterare och ämnessakkunnig presenteras inom respektive område:

SverIgeFÖrSÖkeN 2015 ANIMALIeBÄLTeT | 7

Försöksverksamheten i Sverigeförsöken och AnimaliebältetAnimaliebältet representerar en av regionerna inom Sverigeförsöken. Animaliebältets Försöksrapport, som ges ut för tjugoförsta året är ett samarbete med fältförsöken i kalmar -kronoberg-Blekinge, Jönköping, Halland och gotland.

VerksamhetsmålVerksamhetens gemensamt uppsatta mål är att snabbt sammanställa och föra ut praktiskt tillämpbara försöksresultat prövade inom vår region, kopplade till animalieproduktionens stora betydelse för jordbruket i området.

finansiärerSverigeförsökens basfinansiering sker från den gemensamma växtodlingshandeln och Hus­hållningssällskapen, men bekostas till största delen av SLF, Stiftelsen Lantbruksforskning. Medel från SLF söks i en gemensam ansö­kan för alla regioner och beviljade medel

Styrelsen 2015 Ulf Ohlsson, ordförande, HallandMagnus karlsson, Lantmännen SW SeedSamuel Forssmed, lantbrukare, Huskvarnarobert ekholm, kalmar LantmänBjörn Cedergren, lantbrukare, kalmarBengt-Owe Wetterholm, Lantmännen gotlandNiklas Ingvarsson, Svenska FoderSven-Olof Bernhoff, Scandinavian Seed

Adjungerade:Anita Winblad, ekon.ansv. kalmar-kronoberg-BlekingeAnneli Lundkvist, Fältforsk, SLU

Styrelsens arbetsutskottUlf Ohlsson, ordförande, Hallanderik ekre, verksamhetsledare, HallandFrida Carlsson, Jönköpingemil Carlson, kalmar-kronoberg-BlekingeLinda af geijerstam, kalmar-kronoberg-BlekingeBo Pettersson, gotland

fördela s efter handelns omsättning i respektive område. Därutöver medverkar och finansierar ett flertal växtodlingsföretag och Jordbruks­verket egna led i pågående försöksserier.

Försöksresultat på Sverigeförsöken. seResultaten finns lättillgängliga på en web­baserad platt form: Sverigeforsoken.seSyftet är att få ökad tillgänglighet till alla offi­ciella försöksresultat i Sverige på en och samma hemsida. Här kan man enkelt söka resultat från regionernas försöksrapporter ända sedan 2002 och dessutom söka enskilda försöksresultat.

Styrelsens sommarmöte på Torslunda Försöksstation, Öland 2015.

8 | ANIMALIeBÄLTeT SverIgeFÖrSÖkeN 2015

Animaliebältet

Jönköpings länFörsöksledare: Frida Carlsson 036­39 88 80, 0708­29 09 76frida.carlsson@hushallningssallskapet.se Hushållningssällskapet, Datorgatan 5, 561 33 HuskvarnaFörsöksutförare: Jan­Olof Storm 036­931 52, 070­234 50 58 Försökshallen Riddersberg, 552 92 Jönköping

Kalmar, Kronoberg och Blekinge länFörsöksledare/försöksutförare: Emil Carlson 070­287 63 63 emil.carlson@hushallningssallskapet.seHushållningssällskapet KKB, Torslunda Försöksstation, Skogsby 1063, 386 92 Färjestaden

Gotlands länFörsöksledare/försöksutförare: Bo Pettersson 0498­20 22 45, 070­775 76 34 bo.pettersson@hushallningssallskapet.se Hushållningssällskapet, Hallfreda, Follingbo, 621 91 Visby

Hallands länFörsöksledare: Erik Ekre 035­465 03, 0708­43 82 03 erik.ekre@hushallningssallskapet.seHushållningssällskapet Halland, Lilla Böslid 146, 305 96 EldsbergaFörsöksutförare: Magnus Håkansson 035­465 25, 0708­438204 magnus.hakansson@hushallningssallskapet.se Hushållningssällskapet Halland, Lilla Böslid 146, 305 96 Eldsberga

SverIgeFÖrSÖkeN 2015 ANIMALIeBÄLTeT | 9

Länsvis grödfördelning i Animaliebältet 2015Areal höstsådd stråsäd, totalt 60 000 hektar källa: SJv 2015

Areal vårsådd stråsäd, totalt 89 660hektar källa: SJv 2015

Areal vall, majs och baljväxter, totalt 290 220 hektar källa: SJv 2015

Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge HallandH-korn 43 23 2 899 3 566 356 542Råg 28 32 482 702 140 326Rågvete 778 605 3 574 2 735 641 3 624Höstvete 1 840 564 11 980 9 480 3 549 11 495

,0

5000,0

10000,0

15000,0

20000,0

Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge HallandBlandsäd 910 200 692 137 44 582Vårvete 719 734 1 898 4 009 1 168 3 340Havre 6 025 3 228 3 020 1 179 732 7 218Vårkorn 6 753 3 094 9 949 12 156 3 180 18 696

,0

10000,0

20000,0

30000,0

40000,0

Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge HallandMajs 123 66 2845 2259 539 2322Ärt/bönor 157 20 1 851 2 444 240 3 254Vall 66 980 36 763 70 340 37 333 14 832 47 856

,0

20000,0

40000,0

60000,0

80000,0

10 | ANIMALIeBÄLTeT SverIgeFÖrSÖkeN 2015

Växtodlingsåret 2015Av emelie Andersson, Hushållningssällskapet, Jönköping, Bo Pettersson, Hushållningssällskapet gotland, emil Carlson, Hushållningssällskapet kkB, och erik ekre Hushållningssällskapet Halland

Gotlands länVäxtodlingsåret var mycket speciellt med höga skördar och bra skördeförhållanden. Hösten 2014 var gynnsam för höstsådda grö­dor som klarade vintern bra efter en mycket mild och nederbördsfattig vinter. En tidig start på vårbruket som började i halva mars men som efter många regnavbrott under april och maj inte avslutades förrän i slutet av maj.Sommaren var sval med och regn i lagom mäng­der, det fina växtvädret varade fram till skörden då en långvarig period med värme och torka inleddes. Tröskningen började med höstkorn i slutet juli och avslutades i slutet av september då våroljeväx­ter och vårvete skördades på mulljordarna. Bra skördeförhållanden med få regnavbrott, avkast­ningen på spannmålen var hög, betydligt bättre än normalt. Vallarna gav en hög 1:a och 2:a skörd, medan 3:e skörden var låg pga av det torra vädret.Växtodlingsåret avslutades med bra förhållanden för sådd och skörd av potatis, majs och morötter.

Kalmar, Kronoberg, Blekinge länHöstsådden 2014 etablerades under goda förhållanden och fördelaktigt väder gjorde att grödor na utvecklades väl. En mild och skon­sam vinter medförde att de flesta höstsådda grö­dor klarade sig bra. Stor förekomsten av löss under hösten gjorde att höstkorn drabbades av rödsotvirus i framförallt tidigt sådda fält.Vårbruket startade i andra halvan av mars men avslutas inte förrän i slutet av april. Vårsådden var generellt inte klar förrän mitten på maj. Juni och juli var kalla och torra medan augusti bjöd på sta­bilt och bra skördeväder utan nederbörd. Totalt sett blev skördarna av både vall och spannmål normala eller över det normala på de flesta håll. Höstrapsen avkastade normalt men majsen under normalt. Höstrapsen etablerades i mycket torra jordar vilket resulterade i ojämna uppkomster. Höstsådden 2015 skedde något senare än normalt och under torra förhållanden vilket medförde att höstgrödorna på något tyngre jordar fick en ojämn uppkomst.

Jönköpings länVåren började tidigt i mars och april efter en ovanligt mild och snöfattigt vinter. Kall väder­lek med kraftiga regn försenade vårsådden som inte kunde slutföras förrän i maj. Grödorna utvecklades långsamt. Även juni var fuktig och kall vilket försenade första vallskörden, som gav hög skörd men med lägre kvalitet än normalt. I juli började värmen komma och augusti blev mycket varm. Tyvärr påverkade det torra vädret rapsens uppkomst nega tivt. Fördelen med det torra vädret var att det inte blev så storta problem med sniglar. Ensilagemajsen fick ett dåligt år och hann aldrig mogna ordentligt. Under september och oktober var det goda förhållanden för att tröska spannmålen som överlag gav högre skördar än normalt. Hösten blev mild, vilket gav höst­sådden goda förutsättningar att bestocka sig.

Hallands län Hösten 2014 var gynnsam för höstsådda grödor som övervintrade väl efter en mycket mild och nederbördsfattig vinter. Det blev en tidig start på vårbruket som började i mitten av mars, men som efter många regnavbrott under april och maj inte avslutades förrän i mitten av maj. Höst­sådda försök klarade sig utan någon utvintring men flera frostnätter i april påverkade bl.a. flera rågvetesorter. Maj och juni var kalla och grödor na fick en långsam tillväxt men vallarna gav trots detta höga första­ och andraskördar med bra kvalitet. Spannmålsskörden startade ca två veckor senare än normalt och gav höga skördar men med låga protein halter i både höstvete och maltkorn. Det torra vädret under augusti och september påverkade tredje vall­skörden. Majsen skördades mycket sent efter en svag utveckling under hela säsongen. Höst­sådden 2015 kom igång senare än normalt men kunde utföras under bra förhållanden.

SverIgeFÖrSÖkeN 2015 ANIMALIeBÄLTeT | 11

väder i mars 2015 aVVikelse MedelteMperatur Mars Månad

NeDerBörD i MM Mars Månad

PrOCeNt AV NOrMAL NeDerBörD Mars Månad

temperaturMars var en varm månad med en medeltemperatur på över 3 grader över det normala i hela Animaliebältet.

NederbördNederbördsmängden varierade mella n 25­75 mm, vilket är normalt för månaden i större delen av regionen.

12 | ANIMALIeBÄLTeT SverIgeFÖrSÖkeN 2015

väder i april 2015 aVVikelse MedelteMperatur april Månad

NeDerBörD i MM april Månad

PrOCeNt AV NOrMAL NeDerBörD april Månad

temperaturDet varma vädret fortsatte under april och medeltemperaturen låg flera grader över det normala.

NederbördRegionens västra del gavs normala nederbördsmängder medan övriga delar fick lägre än normalt.

SverIgeFÖrSÖkeN 2015 ANIMALIeBÄLTeT | 13

väder i maj 2015 aVVikelse MedelteMperatur Maj Månad

NeDerBörD i MM Maj Månad

PrOCeNt AV NOrMAL NeDerBörD Maj Månad

temperaturMaj var kallare än normalt och bara den östra sidan fick ett litet temperaturöverskott.

NederbördMånaden gav hög nederbörd i hela Animalie ­bältet. Dubbla nederbördsmängde r mot nor­malt uppmättes i regionens centrala delar.

14 | ANIMALIeBÄLTeT SverIgeFÖrSÖkeN 2015

väder i juni 2015aVVikelse MedelteMperatur juni Månad

NeDerBörD i MM juni Månad

PrOCeNt AV NOrMAL NeDerBörD juni Månad

temperaturÄven juni månad blev kylig och medeltem­peraturen låg under det normala. Bara delar av den östra sidan fick normal temperatur.

NederbördMest normal nederbördsmängd upp­mättes i området. Delar av Halland och Jönköping fick något under normal och den östra sidan fick över normalt.

SverIgeFÖrSÖkeN 2015 ANIMALIeBÄLTeT | 15

väder i juli 2015 aVVikelse MedelteMperatur juli Månad

NeDerBörD i MM juli Månad

PrOCeNt AV NOrMAL NeDerBörD juli Månad

temperaturJuli blev en normal månad i hela regionen men med ovanligt få soltimmar.

NederbördÄven nederbördsmässigt var juli normal men upplevdes som regnig genom ovan­ligt många regnvädersdagar.

16 | ANIMALIeBÄLTeT SverIgeFÖrSÖkeN 2015

väder i augusti 2015 aVVikelse MedelteMperatur augusti Månad

NeDerBörD i MM augusti Månad

PrOCeNt AV NOrMAL NeDerBörD augusti Månad

temperaturAugusti blev varmare än normalt med 1­2  grader över normal medeltemperatur.

NederbördRelativt små regnmängder föll under månaden i hela regionen. Endast i delar av Halland uppmättes normal neder­börd. Den östra sidan fick bara några regn­dagar och långt under normala mängder.

SverIgeFÖrSÖkeN 2015 ANIMALIeBÄLTeT | 17

väder i september 2015 aVVikelse MedelteMperatur SePteMBer MåNAD

NeDerBörD i MM SePteMBer MåNAD PrOCeNt AV NOrMAL NeDerBörD

SePteMBer MåNAD

temperaturI september fortsatte det varma vädret och temperaturerna höll sig några grader över normalt månadsmedelvärde.

NederbördNederbörden blev normal eller strax under normal i Animaliebältet.Delar av södra och östra regionen fick under det normala.