Frisk i munnen hela livet - fugomat.fuv.sefugomat.fuv.se/Svenska_med/regionmag_tandlakeri.pdf · I...
Transcript of Frisk i munnen hela livet - fugomat.fuv.sefugomat.fuv.se/Svenska_med/regionmag_tandlakeri.pdf · I...
www.vgregion.se ::: nr 1. 2007
En tidning från Västra Götalandsregionen till hushållen
Tandblekning – en del av skönhetshysterinSid 4–5
Spara pengar med nya FrisktandvårdenSid 6
Rädd för tandläkaren?Här finns hjälpenSid 18–19
Tandblekning – en del av skönhetshysterinSid 4–5
Spara pengar med nya FrisktandvårdenSid 6
Rädd för tandläkaren?Här finns hjälpenSid 18–19
Frisk i munnenhela livet
Frisk i munnenhela livet
Extra sidor om europaveckan mitten
LättlästSid 27–29
Extra sidor om europaveckanmitten
LättlästSid 27–29
Om du blir sjukOm du blir sjuk ska du först ringadin vanliga läkare eller vårdcentral.
På helger, kvällar och nätterringer du till sjukvårdsrådgivningen.Personalen ger dig råd om du behöver vård.Telefonnummer till sjukvårdsrådgivningenfinns på sidan 31 här i Regionmagasinetoch i telefonkatalogens blåa sidor.
Ring ambulansen på telefonnummer 112om någon är allvarligt sjukeller om det har hänt en olycka
Ring sjukvårdsrådgivningenför att få råd om någon sjukdomeller få veta vart du ska åka om du är sjuk.Telefonnummer finns på sidan 31 i den här tidningen.
Detta är vårdgarantiOm du blir sjuk ska du få prata mednågon i telefon eller få hjälp samma dag.Du kan få hjälp på vårdcentral, husläkarmottagning, jourcentral eller av sjukvårdsupplysningen.Om du får veta att du behöver träffa en läkareska du få en tid inom en vecka.
Om du får veta att du behöver hjälpav en specialistläkareska du få en tid så snart som möjligt.Du ska inte vänta mer än tre månaderefter att en läkare har skrivit ett intyg,det vill säga en remiss,att du behöver hjälp av specialist.Om du själv ringer till en specialistläkareräknas tre månader från den dagenspecialistläkaren skriver att du behöver vård.
Om en specialistläkare sägeratt du behöver behandlingmåste du få det inom tre månader.
Om vårdcentralen eller sjukhusetinte kan ge dig vård inom garantitidenska de hjälpa dig att få vård någon annanstans.
Du kan få pengarna tillbakaOm du har beställt tid på en vårdcentraloch får vänta mer än en halvtimmehar du rätt att få tillbaka avgiften du betalade.Detta gäller inte på akutmottagningeneller jourmottagningen.
Vårdgaranti vid sjukdomen cancerOm läkaren tror att du har cancerska du få en tid hos en specialistläkaresenast två veckor efter attdin läkare skrivit en remiss.Barn ska inte vänta mer än två dagar.
Du kan välja själv var du vill ha vårdDu har rätt att välja vårdcentraleller sjukhus i Västra Götalandsregionen.Du kan också välja vård i Halland.Du kan välja privata läkare som har avtalmed Västra Götalandsregioneneller med Landstinget Halland.
Du har rätt att få vård på sjukhusi ett annat landsting om det finns plats där.Västra Götalandsregionen betalar vårdenmen du får själv betala resan dit.
Om vården i ett annat landstingkostar mer än 20 tusen kronormåste Vårdslussen skriva att de betalar din vård.Ring Vårdslussen för hjälp med detta.Telefonnummer: 020- 44 55 55.
Du kan inte själv välja var du vill hasärskild specialistvård,till exempel befruktning med provröreller operation mot fetma.
Du har rätt att läsa din journal När du söker hjälp hos läkare skriver läkarenen journal om dig och din sjukdom.
Du har rätt att få läsa journalen utom i särskilda fall, som läkaren kan bestämma.
SjukresorVästra Götalandsregionen betalar dina resortill och från sjukvårdeninom regionen och Halland eller till läkare som har avtal med Västra Götalandsregionen eller Landstinget Halland.Du betalar en liten kostnad själv.Ring sjukresekontoret om du har frågor.Telefonnummer hittar dupå de blå sidorna i telefonkatalogen.
Rätt till tolkDu som inte förstår svenska, är döv,har hörselskada eller talsvårigheterhar rätt till tolk när du besöker sjukvården.Du eller ditt ombud ska säga tillföre besöket om du vill ha hjälp av tolk.Tolkservicen är gratis.
Om du vill klaga på vårdenOm du inte är nöjd med den vård du har fåttska du först prata med din läkareeller personal där du fick vård.Om du ändå inte är nöjd efter detkan du ringa till patientnämnden.
Patientnämnden ska ge dig stöd med attprata med eller klaga påsjukvården eller tandvården.På en del sjukhus finns patientombudeller patientkonsulenter.De kan hjälpa till att prata med sjukvården.
Telefonnummer till patientnämnder:
Patientnämnden i Borås: 033-17 48 50
Patientnämnden i Göteborg: 031-63 70 10
Patientnämnden i Mariestad: 0501-621 80
Patientnämnden i Uddevalla: 0522-67 08 60
Du har rätt att få informationDet är viktigt att du berättar för läkarenvad du själv vet om din sjukdomoch om du till exempel äter mediciner.Då är det lättare för läkaren att ge dig rätt vård.
Läkaren måste berätta för dig om din sjukdom,om vilka undersökningar som måste görasoch om vilken vård som du kan få.
Du bestämmer själv om din hälsaoch du har rätt att tacka nej till vårdsom du inte vill ha.Du kan inte kräva att få en viss vårdeller undersökningom inte läkaren tror att det behövs.
Hitta rätt i sjukvården
Mer information finns på:
www.vgregion.se(klicka på Patientinformation)
Den här sidan är på lättläst svenska. Fler lättlästa artiklar finns på sidorna 27–29.
REGIONMAGASINET 1 .2007 3
Ansvarig utgivare: Kerstin Einarsson | Chefredaktör: Bettina Axelsson | Form Chi Tsai/ETC | Repro: ETC, EKTAB | Tryck: EKTAB | Upplaga: 740 000 ex
Kostnad/tidning: 2 kronor | Regionmagasinet: Regionens Hus 462 80 Vänersborg | Tel: 0521-27 59 20 | E-post: [email protected]
Webbplats: www.vgregion.se/regionmagasinet | Omslagsbild: André Maslennikov | ISSN: 1651-6443
På 70-talet när jag växte upp var det vanligt med skräck-
propaganda. I skolan fick vi lära oss hur det kunde gå om
man klättrade upp på järnvägsvagnar, gick ut på förrädis-
ka isar eller inte borstade tänderna ordentligt. Till det
rytmiska klickandet från diabildsprojektorn uppenbarade
sig de mest fasansfulla bilder på den vita duken längst
fram i klassrummet. Effekten var nästan för bra. Vem
vågade gå ut på en naturis eller slarva med tandborst-
ningen efter det. Inte jag i alla fall. Fluortant hade vi
också. Att spotta ut fluoren i muggen efter avslutad skölj-
ning var bland det äckligaste som fanns tyckte jag då. Och
det berodde mest på att sköljningen ibland skedde på
eftermiddagen då lunchen fortfarande satt kvar mellan
tänderna. Nåväl, skräck eller inte. Tänder och tandvård
kan nog de flesta relatera till. Och många är de som kan
vittna om allehanda upplevelser där tänder har en central
roll. Man kan oja och förfasa sig, men tänder kan ju också
vara en källa till glädje och vällust. De första små risgry-
nen i underkäken på en bebis. De charmiga gluggarna
efter mjölktänderna som ramlar ut en efter en, och själva
känslan av att vicka på en lös tand tills det bara är en tunn
tråd kvar som man kan rycka av om man är tillräckligt
modig. Att le mot någon och få ett leende tillbaks, att bita
i ett äpple.
Svenska barn har idag världens bästa tänder. Något som vi
kan tacka folktandvården för. På 40- och 50-talen kanske
metoderna inte alltid var så pedagogiska men mycket har
förbättrats genom åren. Idag resonerar Västra Götalands-
regionens folktandvård som så, att kommer inte barnen
till oss så får vi komma till dom. Med tandvårdsbuss,
mobil tandvårdsstol och annan uppsökande verksamhet
försöker man nå så många barn som möjligt. Samarbete
mellan barnavårdcentral och folktandvård ska ge barnens
tänder en bra start. Mitt i livet är det tänkt att man ska
kunna ta ett större eget ansvar för sin tandhälsa, något
som nu uppmuntras genom erbjudandet om frisktand-
vård. Och slutligen när man blir gammal och inte så
rörlig längre kan tandvården återigen komma på besök.
Förutsättningarna verkar alltså ganska goda för att upp-
fylla visionen för Folktandvården i Västra Götaland –
frisk i munnen hela livet.
Ps. Nu finns en del av våra artiklar på lättläst svenska.
Titta på sidorna 27–29.
Med önskan om trevlig läsning!
Bettina Axelsson,chefredaktör
Välkommen till RM
10
www.vgregion.se/regionmagasinet Vill du ha RM som taltidning – ring 033-35 76 16
Hur viktigt är ett bländande leende? 4
Stoppa hålen i både tänder och plånbok 6
Tandhygienisten ger dig råd 7
Från världens sämsta till världens bästa tänder 8
Undvik tjat vid matbordet 10
En buss lastad med tandvård 11
Fluortanten i ny skepnad 12
Gamla har rätt till tandvård 14
Tandlossning – en folksjukdom 16
Information om europaveckan Mitten
Tandvårdsrädda får hoppet tillbaka 18
Därför kostar tandvård 20
Är amalgamkrigen över? 21
Konsten tar plats i Härryda 22
Läsarnas brev 24
Västra Götalandsregionen visar vägen 25
Sjukhusen ska klara vårdgarantin 26
Lättlästa sidor 27
Korsord 30
En dag på jobbet 32
12
7
18
innehåll nr 1.07
LYSSNA PÅ RM VIA INTERNET
– Ja, tyvärr. Det är en smitta som
kommer från USA och bärs hit via
reklam, skönhetstidningar och TV-
program som Extreme Makeover,
säger övertandläkare Catarina Wall-
man vid Odontologen i Göteborg,
expert på tandbleking.
Hon suckar när hon säger det,
för hon är inte glad åt trenden att
unga människor med friska, vita
tänder vill ha ÄNNU vitare leenden.
–Tråkigt att vi inte kan acceptera
oss som vi är, utan är så påverkade
av reklamens och medias mallar.
Ändå utför den offentliga tand-
vården blekningar.
–Vi måste hänga med. Tandblek-
ning är en del av den odontologiska
verkligheten idag, ett krav från våra
patienter. Men de får betala alltihop
själva, ungefär 3 000–4 000 kr, säger
Catarina Wallman.
Hon bleker tänder med svåra
missfärgningar, orsakade av sjukdom
eller att tänderna inte har samma
färg som porslinskronan som sattes
in för många år sedan. Tack vare
blekning kan man slippa större
ingrepp, som att sätta in nya kronor
eller skalfasader.
En sådan patient är Mark Hodge, 39-
årig göteborgare med eget svetsföre-
tag. Han har haft problem med tand-
lossning och en genetisk förändring
som missfärgar tänderna. När vi
träffas i februari har han gått hos
Catarina sedan i december och
hunnit bleka både över- och under-
käken.
– Här har vi fått en färgföränd-
ring på tolv steg – det är jättebra,
säger Catarina Wallman när hon
jämför Marks tänder med en färg-
skala.
Hon anser att tandblekning –
rätt använd – är en bra behandling.
Men hon avråder från blekning på
ungdomar som redan har ljusa
tänder.
– I så fall binder man upp dem
långsiktigt i en överdriven estetik.
Blekningen varar ju inte för evigt.
Och vi vet faktiskt inte hur det
påverkar kroppen att bleka tänderna
kanske en gång om året i 20 års tid.
Den yngsta flicka som Catarina Wall-
man ombetts att bleka var nio år!
– Självklart sa jag nej. Ibland
undrar jag om det är ungdomarna
eller föräldrarna som ligger bakom.
En del föräldrar kräver att deras
barn ska vara perfekta.
Tandblekning började tillämpas i
USA 1989 och kom till Sverige i
början av 90-talet.
– Hela 90-talet var kroppens
decennium, med massor av nya gym,
dieter, träningsmetoder och sedan
plastikkirurgin, säger professor
Thomas Johansson vid Göteborgs
4 REGIONMAGASINET 1 .2007
”Tråkigt att vi inte kan acceptera osssom vi är, utan är så påverkade avreklamens och medias mallar.”
Hur viktigt är ett blän
Ett bländande leende utstrålar självsäkerhet
och framgång, i alla fall i amerikanska TV-
serier. Idag väljer många att köpa sig vitare
tänder hos frisören. Tandblekning har blivit
stort – en del av skönhetsindustrin.
Catarina Wallman, expert på tandblek-ning, tycker att skönhetsivern blandunga blivit överdriven.
REGIONMAGASINET 1 .2007 5
universitet som skrivit böckerna
Den skulpterade kroppen och Bilder
av självet.
– Nu känns det som att även
tandläkarna dragits in i skönhets-
industrin. Jag tror att hela den här
fåfängan – att vi ska träna eller
operera oss till en perfekt kropp –
har blivit en del av vår kultur. Man
ska bry sig om sin kropp och se sund
ut. Och leendet är en väldigt viktig
del av kroppen och framträdandet,
säger Thomas Johansson.
Den vanligaste blekmetoden går ut på
att tandläkaren gör en individuellt
anpassad skena. Den fylls med en
blekgel och sedan har patienten
skenan i munnen någon timme per
dag i 1–2 veckor. Blekgelen innehål-
ler väteperoxid som tränger djupt in
i tanden, där missfärgningen sitter.
Det är alltså inte på tandytan som
blekningen sker.
– Nej, det tror många, men väte-
peroxiden måste in i tandsubstansen
för att ha effekt. Och där kan den
irritera nerven, pulpan. Det är en av
anledningarna till att ungdomar inte
bör bleka sina tänder, för de har
större och känsligare nerv än vuxna,
säger Catarina Wallman.
En annan metod är ”airflow”, en
stråle med luft, vatten och salter
putsar tänderna rena från fläckar av
kaffe, snus och tobaksrök. Och vill
man bleka själv hemma, kan vem
som helst köpa blekgel på Internet,
i klädaffärer eller varuhus.
Catarina Wallman vill inte
rekommendera någon att bleka
tänderna själv eller hos frissan.
– Det skulle jag passa mig för, då
är man inte patient utan kund och
kan inte klaga hos till exempel Soci-
alstyrelsen om man blir felbehand-
lad. Ska man bleka sina tänder, ska
man vända sig till tandvården och få
en professionell behandling.
– En frisör skulle ju inte be mig
klippa honom – det skulle inte bli så
fint, säger Catarina Wallman och
skrattar.
Inför en tandblekning bör många frågor
ställas: Hur ser sjukdomshistorien
ut? Finns det hål i tänderna? Snusar
eller röker patienten? Har tand-
stenen tagits bort? Alltihop påverkar
hur blekningen ska ske och kan
medföra risker om det inte går rätt
till.
Ibland används lampor med
speciella våglängder för att förstärka
blekeffekten. Då är det viktigt att
patienten inte äter vissa mediciner.
Vanliga bieffekter vid tandblek-
ning är isningar i tanden och irrita-
tion i tandköttet, men det brukar gå
över efter något dygn – om behand-
lingen görs rätt.
– Med blottlagda rotytor är risken
för isningar mycket större. Och om
en person med mycket tunn emalj
sätter sig i en frisörstol och får tän-
derna blekta med stark väteperoxid
kombinerat med ljus, kan det bli en
chock för tanden – och stor risk för
bieffekter, säger Catarina Wallman.
Hon är orolig för att tandvården de
närmaste åren får in misslyckade fall
från frisörer, skönhetssalonger och
hemmablekare. Oron späs på av ett
förslag inom EU att gränsen för hur
starka blekgeler som får säljas öppet
ska höjas från 0,1 procent väte-
peroxid till 6,0 procent – alltså 60
gånger starkare!
– Så starka geler använder inte
jag. Ett skräckpanorama framöver är
att vi får ta hand om många patien-
ter med stora problem därför att
blekningen inte gjorts professionellt,
säger Catarina Wallman.
Några exakta siffror över hur
många tandblekningar folktand-
vården gör, har vi inte lyckats få
fram. Men Ann-Charlotte Sundelin,
tandvårdschef i södra Bohuslän, är
säker på att det inte drabbar den
övriga tandvården:
– Min bedömning är att den van-
liga tandvården inte får stå tillbaka
för att vi gör estetisk vård istället,
inte på långa vägar!
TEXT: MATS FAHLGREN
FOTO: SCANPIX, ANNA REHNBERG
ILLUSTRATION: KARIN DAHLGREN
– De allra flesta tandregleringar görs på grund av
utseendet, säger Ken Hansen, klinikchef för
ortodonti på Odontologen
i Göteborg.
För några år sedan var det tre års väntetid på
tandreglering i Göteborg – och kön växte. Då
infördes strängare kriterier för att få stå på
väntelistan, som nu kortats ner till cirka ett år.
Idag krävs att tändernas utseende är ”psyko-
socialt belastande” och för de fallen har det inte
blivit svårare att få tandreglering.
– Men här finns inga exakta gränser, det är en
subjektiv bedömning av till exempel hur stort
mellanrum mellan framtänderna man ska för att
det ska upplevas som störande. Rent kosmetiska
behov anser vi inte att det är vårt uppdrag att
behandla, säger Ken Hansen.
Gränsfallen avgörs av en grupp med fem specialis-
ter som träffas varannan vecka och säger ja eller
nej till behandling.
– Ju mer vi påverkas av Amerika och ju fler
som får behandling, desto fler upplever ett
behov eftersom de inte ”ser lika perfekta ut som
alla andra”. Men vi kan inte tillmötesgå allas
krav, säger Ken Hansen.
Eftersom tandreglering är ett specialist-
område är det inte lätt att hitta en privat tand-
läkare, ifall folktandvården sagt nej.
– Det är inte schysst att ungdomar inte kan få
tandreglering om de verkligen vill ha den, så vi
erbjuder behandling enligt samma taxa som för
vuxentandvården, säger Ken Hansen.
Det innebär en kostnad på mellan 10 000 och
30 000 kr.
TEXT: MATS FAHLGREN
Svårare att få gratis tandreglering
”Ett skräckpanorama framöver är attvi får ta hand om många patienter medstora problem därför att blekningeninte gjorts professionellt.”
Det har blivit svårare för ung-
domar att få tandreglering
gratis. Ett resultat av att allt
fler vill ha det.
dande leende?
Det positivt laddade begreppet frisk-
tandvård har fått ge namn till det
nya avtal som Folktandvården i
Västra Götalandsregionen nu er-
bjuder alla mellan 20 och 65 år.
Ett friskvårdskontrakt ger en fast
månadskostnad för all bastandvård.
– Men det är inte bara en betal-
form. Det är mest ett folkhälsopro-
jekt, säger Ann-Charlotte Sundelin,
tandvårdschef för Folktandvårdens
område södra Bohuslän.
Folkhälsan blir stimulerad genom
att patienterna förbinder sig att
sköta om och regelbundet kontrolle-
ra sina tänder. Ju bättre satsning på
egenvård, desto större blir möjlig-
heten att sedan påverka premien för
den professionella vården.
Första steget mot ett avtal är en
grundläggande undersökning med
en riskbedömning som placerar in
patienten i en av fem premiegrupper.
Logiken är enkel – god tandhälsa ger
låg avgift, sämre tandstatus ger en
högre premie.
För att kunna göra rätt bedömning
tar tandvårdskliniken datorn till
hjälp och matar in uppgifter om
bland annat förekomst av karies
och risk för tandlossning. Även
faktorer som kostvanor och mun-
torrhet vägs in.
– Syftet är att behålla friska
tänder och att göra så tidiga insatser
som möjligt, säger Ann-Charlotte
Sundelin.
Mot bakgrund av dagens samlade
kunskap om tänder och tandvård
tycker hon att varje större hål hos en
patient är ett misslyckande.
– Tänk om alla skulle kunna
behålla hyfsat besvärsfria tänder
livet ut.
Speciellt de yngsta i målgruppen
för Frisktandvård har goda förutsätt-
ningar för det. Många av dem
lämnar den kostnadsfria tandvården
utan att ha haft ett enda hål. Sedan
kan det ta flera år innan de återvän-
der, och då inte sällan med ett så
stort behov av vård att tusenlappar-
na snabbt rullar iväg.
För tandhälsan är 20-årsåldern
känslig.
– Det är då man flyttar hemifrån.
Ofta får man sämre matvanor, säger
Ann-Charlotte Sundelin och syftar
både på innehållet i kosten och på
att den intas på oregelbundna tider.
Med erfarenhet av ett lyckat pilotför-
sök med Frisktandvård i Göteborg
har Ann-Charlotte Sundelin stora
förhoppningar om att patienterna
kommer att se kontraktet som för-
delaktigt. Dels för att kostnaden
sprids jämnt över tiden och dels för
att förhandsbetalningen sätter tryck
på att man verkligen kommer i väg
till behandlingen.
Med Frisktandvård blir det också
tydligt att tiden är förbi när ett
besök hos Folktandvården per auto-
matik innebar ett möte med en tand-
läkare. Beroende på i vilken risk-
grupp man placeras kan det räcka
med att regelbundet gå till en tand-
hygienist.
– Tandläkaren borde man helst
bara träffa när man blir sjuk, säger
Ann-Charlotte Sundelin.
TEXT: EVA AHLSTRAND BERKLAND
FOTO: PER LANDÉN,
EVA AHLSTRAND BERKLAND
6 REGIONMAGASINET 1 .2007
Karies gröper inte bara hål i tänderna – även
ekonomin löper risk att holkas ur. Trots det
väljer framför allt de yngre vuxna bort besöken
hos tandläkaren när de inte längre är gratis.
Med abonnemang på tandvård vill Folktand-
vården i Västra Götaland nu försöka bita tag
om de unga även när vården börjar kosta.
… är ett 3-årigt avtal som ger en
fast månadskostnad för bas-
tandvård, som exempelvis bort-
tagning av tandsten, lagningar,
rotbehandlingar och tandutdrag-
ningar samt akuta besök mellan
de avtalade besöken.
… tecknas efter en riskbedöm-
ning som fastställer hur ofta
man ska komma och hur hög
premie man ska betala.
… kan tecknas av alla mellan
20 och 65 år på Folktandvår-
dens kliniker i Västra Götalands-
regionen efter 16 april.
Regionfullmäktige fattar beslut
om avgiften för Frisktandvård
16 april.
Förslaget är fem olika premie-
nivåer:
Nivå 1: 45 kr/månad.
Nivå 2: 85 kr/månad.
Nivå 3: 165 kr/månad.
Nivå 4: 265 kr/månad.
Nivå 5: 465 kr/månad.
FRISKTANDVÅRDEN…
Ann-Charlotte Sundelin.
Kontrakt på tandvårdkan stoppa hålen i både tänder och plånbok
REGIONMAGASINET 1 .2007 7
Tandläkartid har blivit dyrtid, inte bara
räknat i kronor. Bristen på tandläka-
re är stor i Sverige och inget tyder på
att den kommer att minska under
överskådlig tid. Det gör att ett allt
större ansvar för tandhälsan har
förts över till tandhygienisterna.
–Yrket har utvecklats mycket på
20 år. Förr innebar det mest att
skrapa tandsten, säger Ulrika Hassel
som är en av fem legitimerade tand-
hygienister på tandvårdskliniken
Lilla Torget i Uddevalla.
Där tar hon och kollegerna
numera hand om allt ifrån röntgen
och undersökningar till besvär med
tandsten, inflammerat tandkött och
ytliga hål. De tar också bakterie-
prover och gör kariesutredningar.
Men inte minst ger de patienterna
hjälp till självhjälp, med sina goda
råd om förebyggande vanor.
–Vi arbetar för att avskaffa oss
själva, säger Lotta Myrehag Rahm
och visar den egna tandraden i ett
leende.
Någon större risk för att de ska
lyckas verkar dock inte finnas. En
mänsklig svaghet är att förtränga
eller skjuta upp goda rutiner till
sedan.
– De flesta vet vad de ska göra
och att fem – tio minuter per dag
skulle räcka. Men undersökningar
visar att man i medeltal bara ägnar
46 sekunder om dagen åt tänderna.
När det gäller friska tänder har
naturen inte varit helt rättvis mot
alla. Förutsättningarna varierar,
bland annat på grund av nedärvda
anlag eller salivens sammansättning.
– Men man kan alltid hjälpa
naturen på traven.
Att hålla sig frisk i munnen
bygger i stor sett på gamla sanningar
som att äta rätt, borsta rätt och att
vara noga med att skölja med fluor.
Ett av de största hoten mot god tand-
hälsa kommer som alla vet från
socker, som ofta finns dolt i mäng-
der av produkter. Men attackerna
kommer också från annat.
– Den nya livsstilen med mycket
syrarika drycker som läsk, juicer och
lightdricka ger frätskador på emal-
jen, säger Ulrika Hassel och varnar
även för syror från mindre väntat
håll, som exempelvis i frukt.
Speciellt unga tjejer tror att de är
riktigt hälsosamma när de äter
många äpplen om dagen, men de
utsätter i själva verket tänderna för
betydande risker. Ett annat ung-
domsfenomen som får en tandhygie-
nist att rysa är LAN, där mängder av
datorfantaster träffas för att spela
dataspel flera dygn i sträck.
– Då flödar det av cola och sport-
dryck. Vatten är absolut bäst – och
att låta munnen vila. Det är det som
man äter mellan målen som är mest
farligt.
En tandhygienist ser inte heller med
blida ögon på vanan att snusa.
Snuset kan ge allvarliga skador, inte
minst på tandköttet.
Enligt Lilla Torgets grupp tand-
hygienister har de ett riktigt trivsel-
yrke. Det ger god och nära kontakt
med människor, det innebär ett stort
eget ansvar och allra bäst – insatserna
ger ofta snabbt och synligt resultat.
TEXT: EVA AHLSTRAND BERKLAND
FOTO: PER LANDÉN
TandhygienistUtbildningen är en treårig högskoleutbildning som ger kandidatexamen.
Legitimation kan begäras ut efter två år. Utbildningen finns på åtta orter.
Möjlighet finns att läsa på distans.
Kandidatexamen ger rätt att söka forskarutbildning. Yrket är kraftigt
kvinnodominerat.
Läs mer på: www.tandhygienistforening.se
FAKTA
Tandhygienistens råd:
Låt munnen vilamellan måltidernaAtt inte gå till tandläkaren behöver inte betyda
att man slarvar med munhälsovården.
Tvärt om – sköter man sina tänder kan det
räcka med ett besök hos tandhygienisten.
Det sparar dessutom både du och sam-
hället pengar på.
Att hitta rätt hjälpmedel till rätt personär en drivkraft för Christina Hägglund.Här ger hon Anna- Karin Hägglund rådom vad som är bra för munnen.
Det hjälpte naturligtvis inte. Hela klas-
sen tågade i samlad tropp till den
tegelröda byggnaden mitt i samhäl-
let. Och inte visste man om det var
bra att man hade ett efternamn som
renderade en plats långt bak i kön.
Pest eller kolera – att gå in som en av
de skräckslagna första – eller sitta
och vänta och svettas och plågas
inför vad som komma skulle?
Tandläkarbesöken för 40- och 50-
talets skolbarn var inte som dagens.
Ingen vattenkyld highspeed-borr,
och ingen bedövning – om det inte
var nåt jättestort hål förstås. Och
fort skulle det gå. Tandläkaren var
hård i nyporna och stressad.
Herregud, inte visste vi barn att det
berodde på att tandläkarbristen på
landets folktandvårdskliniker var
skriande och att den stackars tand-
läkaren var tvungen att klara av så
många barn som möjligt under
dagen. Politikerna ansåg att maximal
effektivitet var en nödvändighet. Så
hade det varit länge.
För att bättra på statistiken beslöt
en tandläkare i Göteborg att hinna
med 100 tandfyllningar på en dag.
För att lugna de många barnen trak-
terades de med wienerbröd.
Men på 50-talet trodde vi att
”Skräcken”, som vi kallade tand-
läkaren, hatade barn.
Och inte fick vi några bokmärken
heller. Men det var kul att tåga till
Missionshuset och titta på färgfilm
om två små troll som byggde sig ett
hem i jättestora tänder, och som
sedan kördes bort av den elaka tand-
borsten. Nästan så man tyckte lite
synd om Karius och Baktus, figurer-
na som Tandvärnet använde i sin
stora kampanj för bättre tandvård.
Annars gick man inte till tand-
läkaren i onödan.
Tandröta och värk var en av de
vanligaste frånvaroorsakerna för
skolbarn på det tidiga 1900-talet.
Av dåliga tänder fick man mag-
katarr, aptitlöshet, blodbrist, allmän
svaghet och i vissa fall tbc och
lunginflammation. Skräckrapporter
duggade in – åtta månaders bebisar
hade karies och en tvååring kunde
visa en mun med enbart inflamme-
rade rotstumpar kvar. Tandrötan var
en folksjukdom och drabbade alla.
På 1800-talet var det mer rättvist. Då
var det bara de rika som råkade illa
ut, de som hade råd med rörsocker.
I motsats till idag blev deras tänder
maskstungna. Jo, man trodde verk-
ligen att det var maskar som grävde
sig in i tänderna. Och sedan kan man
fundera på varför de fina damerna
och herrarna på alla gamla oljemål-
ningar aldrig ler.
Men som sagt – det varade inte
länge. Med sockerbetorna i mitten
på 1800-talet fick också de fattiga
”råd med trasiga tänder”.
Och värre skulle det bli innan
Folktandvården växte fram. Faktum
är att 1950-talets svenska barn hade
de sämsta tänderna i världen. De
allra flesta av oss hade tänderna
pepprade med amalgam, både fram
och bak i munhålan. På de tänder
som fortfarande var kvar vill säga.
8 REGIONMAGASINET 1 .2007
– Fröken, jag är nog sjuk i morron.
– Inte då. Du ser så pigg ut och i morgon
ska vi ju till tandläkaren hela klassen!
– Men jag har tappat bort mitt tandläkarkort...
EN LITEN TILLBAKABLICK
På 1800-talet borrades tänder-
na med hjälp av en fottrampad
remborr.
Sedan kom den remdrivna elek-
triska borren – alla barns och
vuxnas skräck.
1960-talet lyftes borrningen till
högre nivåer – även om det tog
tid innan den blev allmän på alla
kliniker. Vattenkyld highspeed-
borr gjorde borrandet till något
nästan helt överkomligt.
EN SKRÄCKHISTORIA
Från världens sämsta…
I början på 1900-talet togs enstaka initiativ till
barntandvård. Tandläkarorganisationen i Sverige
drev på att tandvården skulle börja i tidig ålder
även för de fattiga.
Riksdag och regering diskuterade redan i början
av 1900-talet tandvård åt alla, den ena statliga
utredningen efter den andra tillsattes utan att
något egentligen hände.
Det fanns så många andra problem att ta itu med.
Men i maj 1938 slogs riksdagsklubban i bordet
och Sverige blev därmed först i hela världen med
social tandvård för hela folket. Om vi nu ska
skryta lite.
Men beslutet var ett frivilligt åtagande för lands-
tingen – så utbyggnadstakten varierade. Det var
brist på pengar – och på tandläkare. Speciellt på
landsbygden.
En av dem som ska ha en stor eloge för sitt
arbete med insamlade medel och ambulerande
tandvårdsbussar är Röda Korset som var en av de
pådrivande.
Först 1974 blev riksdagsbeslutet från 1938 ett
måste. Nu blev det lag på att alla barn och ung-
domar till och med 19 år skulle ha gratis tand-
vård. Och har så än idag.
En tandsköterska i Skärhamn räkna-
de en gång ända upp till 48 hål i en
12-årig pojkes tänder.
Det blev så när man som
40-talistbarn fötts upp på sockrad
välling, socker på tomaterna och
godisindustrins enorma satsning på
tablettaskar, sega klubbor och dixie-
kolor. Ordet lördagsgodis existerade
inte.
Sämst tänder i världen! Varför just
Sverige?
Det hade med kriget att göra.
Under andra världskriget var sock-
ret ransonerat och när freden kom,
släppte man loss i en fullkomlig
sockerorgie. Godisindustrin hängde
på och trots en massiv protest från
landets tandläkare hävdade godisin-
dustrin att det inte fanns några
vetenskapliga bevis på att socker
faktiskt skadade tänderna.
På 50-talet beräknades samhäl-
lets tandvårdskostnader uppgå till
270 miljoner kronor årligen – sam-
tidigt som svenska folket köpte
godis för 500 miljoner kronor.
Det fanns tandläkare som hävdade att
om det skulle fortsätta på det här
sättet så skulle Sverige om 50 år (det
vill säga idag på 2000-talet) ha en
befolkning där hälften var tand-
läkare som på heltid lagade den
andra halvans tänder.
TEXT: MAUD PIHLBLAD
ILLUSTRATION: KARIN DAHLGREN
REGIONMAGASINET 1 .2007 9
– Om man tittar på 19-åringarna, vars
tandstatus är slutbetyget på om vi
lyckats, så hade varje 19-åring år
2006 i snitt 3,6 lagningar. Bland 12-
åringarna är siffran 1,1.
Det här gäller alltså Göteborg,
i övriga Västra Götalandsregionen
är siffrorna ännu bättre.
Karies är fortfarande en klass-
fråga. I välbeställda villaområden
har man bättre tänder än där man
lever sämre. Det handlar om utom-
nordisk härkomst, utbildning,
arbetslöshet och familjer med
försörjningsstöd.
– Därför satsar vi i Göteborg –
förutom den ”tandvårdspeng” som
utgår till varje enskilt barn i hela
regionen – ytterligare åtta miljoner
kronor på de tunga områdena, för-
klarar Ingegerd Zickert.
Men för att nå en ännu bättre
tandhälsa behövs mer hjälp från för-
äldrarna.
–Vi skulle önska att vi mer påtag-
ligt kunde få föräldrar att förstå att
den avgiftsfria barn- och ungdoms-
tandvården inte bara är en rättighet
utan också en skyldighet. Föräldrar-
na måste följa barnens tandvård, och
se till att de inte uteblir från uppsat-
ta tider.
– Bara för att det är ”gratis” – så
är det inte kostnadsfritt att gå till
tandläkaren!
– Många föräldrar och barn tror att det
är tandvårdens ansvar att hålla
barnen friska. Så är det inte. Tand-
sjukdomar är i viss mån en livsstils-
sjukdom, och inget barn väljer sina
föräldrar eller deras livsstil.
– Alla måste hjälpa till. Tillsam-
mans kan vi bli ännu bättre! Och det
mår barnen allra bäst av.
TEXT: MAUD PIHLBLAD
ILLUSTRATION: KARIN DAHLGREN
KÄLLOR
Peter Englund: Tystnadens historia och andra essäer
Christer Lindblom: I väntan på tandvård
Carl-Herman Tillhagen: Folklig Läkekonst
Den kommunala tandvården i Göteborg 1884–1984
Holger Nilson & Carl Gösta Rasmusson: …torde stenindustridistrikten
och fiskelägena komma i åtanke för folktandvård
Michael Helgesson: Från ideellt arbete till folktandvård
Tandvård för folket – Västerbottens läns landsting
Naurin & Pihlblad: Bohuslandstingets historia
Idag kan tandvårdschefen i Göteborg Ingegerd
Zickert berätta att svenska barn har världens
bästa tänder.
Västra Götalandsregionen ligger riktigt bra
till i statistiken, även om storstaden Göteborg
drar ner det hela en aning.
…till världens bästa tänder
”Av dåliga tänderfick man mag-katarr, aptitlös-het, blodbrist,allmän svaghet.”
REDAN KINESERNA…
Tandborstar började tillverkas i Kina redan i slutet av 1400-talet.
I Europa skedde genombrottet först på 1700-talet – hantverksgjorda
träskaft med vinkelställd borst av hästtagel, grävlingshår eller gris-
borst.
Under 1800-talet startade massproduktion och 1884 byttes träskaften
mot celluloid. 1938 var det så dags för nylonborsten… och så kom
eltandborsten, fast den fanns på experimentstadiet redan 1908.
Allt enligt Peter Englunds Tystnadens Historia.
– Det rätta, det är att varje förälder är
expert på sitt eget barn. Vi vill abso-
lut inte ge några pekpinnar, men vi
vill gärna få föräldrar att tänka till
kring matvanor och förhoppningsvis
så några frön, säger Marita Gabre,
BVC-sköterska, som tillsammans
med tandläkaren Ulrika Elgh driver
pilotförsöket ”På Studs” i Bollebygd.
(se faktaruta)
Frisk vikt och friska tänder är
målet och det tänker man nå genom
att samarbeta på bred front. För-
utom barnavårdscentralen och folk-
tandvården, är också kommunens
folkhälsosamordnare, en förskola,
biblioteket och den lokala livsmedels-
affären involverade i projektet.
När Regionmagasinet besöker
Bollebygd har sex föräldrar (för
dagen enbart mammor) träffats med
sina bebisar för att diskutera mat-
vanornas betydelse.
–Vi tror att man är mer benägen
att ändra sina vanor när man får
barn, säger Marita Gabre och visar
en bild på en familj som sitter runt
ett matbord.
Det ser trivsamt ut, tycker mammorna,
men hur ska det bli när vi börjar
jobba igen? Kommer tiden att räcka
till?
Lilla Agnes är en månad gammal.
Hon ligger och sover på mamma
Ylvas mage, medan diskussionen
pågår om hur hennes och hennes
kompisars framtida matvanor skulle
kunna se ut.
– Jag tycker det är jätteviktigt att
vi sitter ner allihop kring ett lagat
mål mat på kvällen. Jag kommer ihåg
hur lite jag åt på skollunchen och det
är bra att börja i tid. Vi har faktiskt
redan börjat och låter Agnes vara
med vid bordet, i sin barnvagns-
insats, säger Ylva Alonzo.
– Jag tror det är bra om vi skaffar
bra rutiner från början, även om
10 REGIONMAGASINET 1 .2007
– Ät upp din mat. Annars blir det ingen efterrätt!
Hur många föräldrar har inte använt de orden?
Men hur gör vi för att undvika tjatet vid mat-
bordet? I Bollebygd får nyblivna föräldrar de
rätta tipsen redan från början.
Barnmorskan Marita Gabre på Bollebygds vårdcentral ger unga mammor råd om allt från amning, smakportioner, måltidsordningtill tandvård, för sina växande bebisar.
Undvik tjat vid matbordet!
”Det viktiga är att man tänkertill. Man ska intefå dåligt samvete,för att det inteblir som mantänkt.”
REGIONMAGASINET 1 .2007 11
vi inte har all tid i världen, säger
Martina Lindmark, mamma till
Haylie, fem månader.
Andra sätt att skapa matglädje, kan
vara att man tänder ljus och dukar
fint, att allt står framme på bordet
för att undvika spring och att man
stänger av TV:n. Marita Gabre
presenterar en hel rad med tips,
men framhåller samtidigt att det
inte alltid går att åstadkomma en
perfekt måltid.
– Det viktiga är att man tänker
till. Man ska inte få dåligt samvete,
för att det inte blir som man tänkt.
Att prata om positiva saker vid
bordet, är ett annat tips för att skapa
matglädje. Det vill säga, vi ska und-
vika tjat. Och inte hota med utebli-
ven efterrätt, om inte den varma
maten äts upp.
–Vi brukar förespråka en fransk
måltid, med förrätt, varmrätt och
efterrätt. Men då kan förrätten vara
en rå morot och efterrätten ett halvt
äpple. Efterrätten toppar måltiden,
ger ett extra tillskott C-vitamin som
hjälper till att ta upp järnet och för-
länger mättnadskänslan, säger
Marita Gabre.
Och en bättre mättnadskänsla
gagnar en bättre måltidsordning och
förhindrar småätande mellan mål-
tiderna. Bra för både mage och
tänder, med andra ord.
TEXT: ANNA-LENA BJARNEBERG
FOTO: ANNA REHNBERG
Det är tidig morgon och tandsköter-
skan/busschauffören Eva Karlsson
har parkerat bussen vid Solbacke-
skolan i Bergsjön. I dag är det
eleverna i klass 5 C som ska under-
sökas.
– Det är roligt att gå hit. Jag tror
det ska gå bra för jag har varit noga
med att borsta tänderna både
morgon och kväll, säger Ari Kula,
innan han ska gå in till tandläkaren.
Tandborstningen har gett resultat.
Inga hål. Ari går tillbaka till sitt klass-
rum och kan fortsätta skoldagen.
Dagens arbetslag i bussen består av
tandläkare Kajsa Berge Lygner och
tandsköterskorna Eva Karlsson och
Ann-Louise Boström. De tar rönt-
genbilder, undersöker och skrapar
tandsten. De barn som har hål i
tänderna får med sig en ny tid till
kliniken.
För folktandvården i Bergsjön
har bussen blivit en lyckad metod
för att nå alla barn.
– Nu träffar vi 90 procent av
barnen. Tidigare, när vi kallade alla
barn till kliniken, kom lite mer än
hälften, säger Mina Mehrpour,
klinikchef.
Många nyanlända invandrare
kommer till Bergsjön och det är inte
alltid tandvården lyckas nå alla. Att
gå till tandläkaren regelbundet i
förebyggande syfte har kanske inte
varit någon vana i hemlandet.
En del kommer bara hit när det är
för sent, när de fått tandvärk. Därför
har det inte heller varit självklart att
gå till kliniken med sina barn för att
enbart undersöka dem, säger Mina
Mehrpour.
Tiden före bussen beskriver Mina
Mehrpour som ett slöseri med
resurser. Personalen kallade barnen,
som ofta uteblev trots både telefon-
samtal och brev hem. Nu är bussen
inne på sitt fjärde år och barnen har
blivit vana att gå dit. Samtidigt kan
personalen på kliniken koncentrera
sig på de vuxna patienterna och de
barn som behöver göra lagningar.
Men det har inte alltid varit pro-
blemfritt med bussen. I Bergsjön
fungerar arbetet bra. I Angered har
bussen slutat gå till två skolor på
grund av skadegörelse och stölder.
I Hjällbo, som var med från början,
avvaktar man lite till på grund av att
man infört andra rutiner för att nå ut
till familjerna och vill utvärdera
dessa först. Dock använder Hjällbo
bussen till viss förebyggande vård
ute i skolorna, en verksamhet man
har planer på att utöka i framtiden.
När Regionmagasinet besöker
bussen får vi bevittna hur fruktbart
samarbetet mellan skola och tand-
vård kan vara när det fungerar som
bäst. En lärare på skolan är bekym-
rad över en av sina elever, som är
hemma från skolan på grund av
tandvärk.
– Har ni möjlighet att kolla i jour-
nalen om han varit här? Han kanske
inte har vågat komma hit?
Mycket riktigt. Eleven tillhör
dem som blivit kallade men utebli-
vit. Nu får hans lärare med sig en tid
till kliniken och hon kan på så vis
hjälpa både familjen och tandvårds-
personalen.
TEXT: ANNA-LENA BJARNEBERG
FOTO: ANNA REHNBERG
Pilotförsöket ”På studs” är ett
av sexton pilotförsök i Västra
Götalandsregionen som går
under det gemensamma projekt-
namnet ”Mål i mun”. Under
parollen Frisk vikt – Friska
tänder samarbetar primärvården
med folktandvården för att
främja goda matvanor hos barn-
familjer.
I Bollebygd samarbetar förutom
folktandvården och BVC, också
folkhälsoplaneraren, en förskola,
en dietist, en livsmedelsaffär,
biblioteket och MVC. Bland
annat kommer en matlagnings-
kurs att erbjudas barnfamiljer.
FAKTA
Tandvårdsbussen används två dagar i veckan, en dag i Bergsjön, en dag
i Angered, för undersökningar av barnens tänder. De barn som behöver
göra en lagning eller någon annan åtgärd får göra detta på respektive
folktandvårdsklinik.
Bussen används också sommartid under Gothia cup-veckan i Göteborg.
Då görs alla typer av akutbehandlingar, som lagningar, justering av tand-
ställningar och omhändertagande av olycksfall (t.ex. utslagna tänder).
FAKTA
En buss lastad med tandvård– Om inte barnen
kommer till oss, får
vi komma till dom.
Så resonerar
man i Bergsjön och
Angered, där en buss
utrustad med tand-
läkarstol åker runt
bland skolorna.
Tandvårdsbussen åker runt till alla skolor i Bergsjön. Den här dagen var den påSolbackeskolan där bland andra Robert och Isabelle Malkki fick sina tänder kollade.
–Jag upptäckte att tonåringar inte alls
har så friska tänder som i den offici-
ella statistiken. Min forskning tydlig-
gör att många tonåringar har emalj-
skador och mindre hål som inte syns
i Socialstyrelsens rapporter, berättar
Ulla Moberg Sköld, övertandläkare
vid Tandhälsovården i södra
Bohuslän och odontologie doktor.
Hennes doktorsavhandling om
karies hos svenska tonåringar och
förebyggande fluorbehandling, visar
att fluortanten återigen kan behövas
ute på skolorna. I studien har 13–16-
åringar i Hjällbo och Hammarkullen
fluorlackats två gånger per år i sko-
lan. De hade 69 procent färre hål i
tänderna än en kontrollgrupp som
inte hade fluorlackats. I Mölndal
minskade andelen hål med 66
procent för de tonåringar som
fluorlackats.
– Genom att använda fluor kan de
tidiga hålen stoppas upp och läka ut.
Det blir både en samhällsekonomisk
vinst och en hälsovinst för enskilda
personer, säger Ulla Moberg Sköld.
Som en direkt följd av forsknings-
resultaten har Kungälv, Mölndal,
Härryda, Partille, Ale, Öckerö,
Stenungsund och Tjörn återinfört
fluortanten. I ny skepnad.
– Barnen sitter ovanpå på bänk-
arna, gapar och får tänderna lackade
med en lackspruta. Äldre tiders
12 REGIONMAGASINET 1 .2007
Ny forskning visar att hon behövs. Med lack-
spruta i hand gör fluortanten comeback på
grundskolorna i åtta kommuner utanför
Göteborg.
Fluortanten är tillbaka fast på nytt sätt. Här är tandsköterskan Ulla-Britt Fransson i full gång med fluorsprutan.
Flourbehandling på Karebyskolan norrom Kungälv.Tandsköterskorna Ulla-BrittFransson och Siv Landgren rengör medtandtråd och sprutar flour på förskole-klassens tänder.
”I Mölndal mins-kade andelen hålmed 66 procentför de tonåringarsom fluorlackats.”
Fluor är ett grundämne som finns i olika föreningar i berggrund, mineraler
och jordarter. Vi får i oss fluor genom mat, dryck och tandvårdspreparat.
Fluor lagras i vävnader som ben och tänder.
I över 60 år har fluor använts för att förebygga karies och är det enskilda
ämne som har haft störst betydelse för en förbättrad tandhälsa.
Källa: Sjukvårdsrådgivningen.se
FAKTA
Fluortanten i ny skepnad
REGIONMAGASINET 1 .2007 13
fluorsköljning varannan vecka
passar inte in i skolans pressade
tidsscheman, men lackning en gång
per termin har visat sig ge lika bra
resultat, säger Ulla Moberg Sköld.
Dessutom har fluortanten grupp-
samtal om hur man använder tand-
tråd och diskuterar kostvanor med
samtliga grundskoleelever i området.
Anders Ljungné, tillsynstandläkare vid
Socialstyrelsen är positiv till att
fluortanten har införts på skolorna.
–Trots att tandhälsan har förbätt-
rats i hela befolkningen, är vi med-
vetna om att det finns en grupp ton-
åringar med kariesproblem som är
svår att fånga upp.
I några länder, till exempel i USA
finns det motståndrörelser mot
ämnet fluor. Kritiska röster hävdar
att fluor kan framkalla olika typer av
sjukdomar, exempelvis benskörhet.
Motståndet gäller framförallt till-
sättningen av fluor i dricksvatten
som en metod att förbättra tandhäl-
san för hela befolkningen. I Sverige
fördes den debatten i slutet av 70-
talet.
– Av etiska skäl bestämdes det att
svenskarna inte skulle massmedici-
neras med fluor. Om vi tillsatt fluor i
dricksvattnet hade vi inte behövt
några fluortanter idag, säger Ulla
Moberg Sköld.
Fluor förekommer naturligt i
vatten. I högre eller lägre halter.
I halländska Kungsbacka har dricks-
vattnet en naturlig fluorhalt som ger
invånarna ett kariesskydd.
– Mina studier av kariesföre-
komsten hos 13–16-åringar i Kungs-
backa och Onsala visar att där
behövs ingen fluorlackning. Fluoret i
vattnet bidrar till en god tandhälsa.
Men är fluoranvändningen helt utan
risker? Som med så mycket annat
handlar det om att använda rätt
mängd. Vid för höga halter av fluor
kan tänderna få vita fläckar, i säll-
synta fall kan emaljskador uppstå.
Det är i åldern 0–6 år när tänderna
byggs upp som känsligheten är störst.
– Den enda risken att få i sig för
mycket fluor är om man har en egen
djupborrad brunn med mycket höga
fluorhalter. Folktandvården kan
hjälpa till med att nivåbestämma
fluorhalten. I det kommunala dricks-
vattnet är halten alltid låg, berättar
Ulla Moberg Sköld.
Socialstyrelsen rekommenderar alla att
använda fluortandkräm, morgon och
kväll. Det finns vetenskapligt stöd
för att den förebygger karies.
– Andra fluorbehandlingar ser vi
som tilläggsåtgärder och kan använ-
das till exempel om man har låg
fluorhalt i sitt dricksvatten eller lätt
får hål i tänderna. Fluortabletter
som sväljs ser vi ingen anledning
till att använda i skolorna. De bästa
metoderna är de som verkar direkt
på tänderna som fluorsköljning och
lackning, säger Anders Ljungné.
TEXT: KRISTINA KARLBERG
FOTO: ANNA REHNBERG
”Om vi tillsatt fluor i dricksvattnethade vi inte behövt några fluortanteridag.”
I början av 60-talet infördes regelbunden fluorsköljning i alla Sveriges
skolor med start i Göteborg. Initiativet togs av professor Per Torell.
Under 80-talet avvecklades fluortanten på de flesta ställen, eftersom
tandhälsan förbättrats och de ekonomiska resurserna i tandvården mins-
kade. Fluorbehandling av barn och ungdomar med hög risk att utveckla
karies ägde istället rum på tandklinikerna.
Under 2000-talet har fluortanten återinförts på skolor i vissa delar av
landet, till exempel i södra Bohuslän, Halland och Uppland.
”Fluortanten” är utbildad tandsköterska eller tandhygienist. Yrket
domineras av kvinnor.
FLUORTANTENS HISTORIA
Berit Rydlinger, 79 år, var med när
fluorsköljningen infördes på skolor-
na. Från 1964 fram till pensionen
1990, arbetade hon som fluortant
på skolorna i Partille och Härryda.
Är det okej att använd ordet fluor-
tant?
– Ja, det är det. Egentligen heter
det tandhälsovårdssköterska men
eleverna sa nästan alltid fluortanten.
Eller Berit. På den tiden när tv-seri-
erna Forsythesagan och Hemsöbor-
na var populära, fick jag också heta
Fleur eller Madame Fluor.
Berätta om ditt arbete.
– Det var omväxlande och fullt
upp. På min heltidstjänst hann jag
fluorskölja 300–400 ungar i veckan.
Bara i Härryda fanns det 29 skolor
att besöka. I början hade jag inte
körkort utan en vaktmästare fick
köra runt mig mellan skolorna.
– Bästa lektionen för fluorskölj-
ning brukade vara matten. Då var
det lugnt i klassrummet och alla var
på plats.
Hur blev du mottagen i klasserna?
– För det mesta fungerade det
bra. Jag fick god kontakt med både
lärare och elever.
Hade du kollegor eller jobbade du
ensam?
–Vi var 21 tandhälsovårdssköter-
skor som arbetade i Göteborgs och
Bohusläns landsting. På skolbesöken
var vi ute en och en.
Hade du bara kvinnliga kollegor?
– Ja, jag har aldrig hört talas om
någon fluorgubbe. Det finns fort-
farande inte många män som utbil-
dar sig till tandsköterskor eller tand-
hygienister.
Hur var tandhälsan hos eleverna när
du började på 60-talet?
– Mycket karies hos de flesta. Det
var bingo om man någon gång kunde
hitta en elev utan hål i tänderna.
Då skickades en särskild rapport
till Kungliga Medicinalstyrelsen
om fyndet. Det går nog att säga att
fluorsköljningen infördes som ett
slags folkhälsoprojekt på skolorna.
Dagens föräldrar har därför oftast
bra tänder, medan deras barn inte
har samma skydd mot karies.
TEXT: KRISTINA KARLBERG
FOTO: ANNA REHNBERG
…och Berit var pionjärBerit Rydlinger i Landvetter är en av Sveriges
äldsta fluortanter. Som avskedspresent från
eleverna fick hon en tand gjord i träslöjden,
med inskriptionen: ”Det var tråkit när du kom
och det var roligt när du gick. Tack för dom hål
som vi inte fick.”
Berit tycker det är helt okej att kallasfluortant men har också kallats Fleuroch Madame Fluor.
14 REGIONMAGASINET 1 .2007
– Nu kommer vi med ljus och spegel.
– Kors då.
– Hur känns det i tänderna?
Något som gör ont?
– Känns bra.
Genom fönster på långväggen tar
sig tidigt förmiddagsljus in i Elnas
stora rum. På kortväggen ovanför
sängen finns alla barn, barnbarn och
barnbarnsbarn i dubbla rader. Elna
bor på ett äldreboende, ett demens-
boende, högst upp i ett villaområde i
södra delen av Strömstad. Så ser hon
också livsglad och nöjd ut.
– Här ligger jag och kosar mig –
och jag har en sådan fin utsikt,
säger hon.
Karina och Margaretha är ett samman-
svetsat litet uppsökande tandvårds-
team i Strömstad som tillhör Folk-
tandvården Fyrbodal och som gör
munhälsobedömningar i ett område
från norska gränsen i norr till
Tanums kommun i söder.
–Vårt arbete är jätteroligt. Vi får
igen så mycket av vårdtagarna – de
är upp till 100 år gamla – och perso-
nalen förstår hur viktigt detta är.
Men det är psykiskt påfrestande
också; människor dör ju ifrån oss.
Karina slår sig ner vid Elnas sängkant
och börjar undersökningen medan
Margaretha står intill och antecknar.
– Går det bra? Känns det något
när jag rör den här tanden?
– Nej, ingenting.
– Du har många fina egna tänder
kvar.
Elna blundar och tycker att
behandlingen är behaglig. Det är
ovanligt. För många är det integri-
tetskränkande att bli synade i mun-
nen, som oftast upplevs privatare än
det mest privata. Men inte Elna. Hon
har inga problem med att gapa stort.
– Det är möjligt att vi måste ta
röntgen på kliniken. En tand är lös.
Personalen följer med dig dit.
– Ja det får gå det också, säger
Elna.
Besöket hos henne tar knappt en
halvtimme. Utöver undersökning
och småpratet fylls ett munvårds-
”Vårt arbete ärjätteroligt. Vi fårigen så mycket av vårdtagarna”
När Karina Forsberg och Margaretha Andrén
packar ner tandvårdsutrustning i den blå bagen
på Folktandvården i Strömstad och sätter på sig
ytterkläderna får Elna Nilsson, 81 år, håret
upplagt på papiljotter uppe på Solbogården.
En kvart senare när de två tandsköterskorna
knackar på hennes dörr ligger hon under den
rosa filten på sin nybäddade säng.
Välkommet besökhos de gamla på Solbogården i Strömstad
Annie Wiliamsson, 86 år, har egna finatänder. Hon har varit på Solbogården i cirka ett halvår. Idag tar Margarethabort tandsten.
I den blå bagen ryms det som behövsför undersökning och bedömning.
När Karina slår sig ned vid sängkanten och börjar undersökningen blundar Elna ochtycker att det är riktigt behagligt. Under tiden står Margaretha bredvid och antecknar.
REGIONMAGASINET 1 .2007 15
Tandhälsan hos gamla har förbättrats
de senaste 25 åren. Idag har de flesta
egna tänder kvar.
– Det höjer definitivt livskvalite-
ten, säger Karin Melander, ny chef
för Folktandvårdens område Fyrbo-
dal med 15 kommuner och cirka
250 000 invånare.
Men tyvärr är det inte bara
positivt att ha tänderna kvar på
gamla dar. För om de inte blir skötta
rasar allt samman i munnen. Sjuk-
domar och medicinering gör att det
kan gå väldigt fort.
– Protesgenerationen har vi
redan klarat av. Nästa generation
är de som nu är i övre medelåldern
och som har haft råd att göra broar,
kronor och implantat, förklarar
Karin.
Hon vill inte att det ska låta skräm-
mande. Men faktum är att kronor
och bryggor går sönder, implantaten
likaså.
Åldrandet innebär naturliga för-
ändringar även i munnen. Muntorr-
het till exempel som är vanligt ökar
risken för karies och infektioner.
Med sviktande hälsa, många medici-
ner och onyttig kost, är det svårt att
upprätthålla sina goda munhygien.
Rätten till den uppsökande mun-
hälsobedömning och nödvändig
tandvård har funnits i drygt sex år i
hela Sverige. För många är det
fortfarande okänt. Informationen
har inte varit tillräcklig.
Folktandvården i Fyrbodal har
uppdraget att utföra den upp-
sökande tandvården i området.
Tandvårdschefen Karin Melan-
der förklarar:
– Förmågan att ta hand om
sig själv, det vill säga omvårdnads-
behovet, är det som avgör, inte mun-
hälsan, inte ålder. Både gamla och
personer med psykiska funktions-
hinder omfattas, oavsett om de bor i
ett särskilt boende eller hemma.
Ansvaret för att den uppsökande
verksamheten fungerar har den
medicinskt ansvariga sjuksköterskan
i kommunerna, eller personer som
hon delegerat det till, föreståndare
på äldreboenden till exempel. De
har även ansvaret för remisserna.
Bor du alltså på ett äldreboende
och inte blivit erbjuden remiss till
munhälsobedömning kan du själv
kontakta föreståndaren om detta.
Bor du hemma tar du kontakt med
medicinskt ansvarig sjuksköterska
i din kommun.
Tandhygienister och tandsköter-
skor sköter sedan den uppsökande
verksamheten, eller ett tandvårds-
team med tandläkare. Vårdtagaren
betalar ingen avgift.
Om det behövs föreslås vårdtaga-
ren nödvändig tandvård, varken mer
eller mindre, hos tandläkare. Avgif-
ten är där densamma som vid ett
vanlig läkarbesök, och frikortet gäl-
ler. Här får man lov att välja tand-
läkare. Både den uppsökande och
nödvändiga tandvården är statligt
finansierade.
– För oss är patienternas behov
viktigast, att se till att de får den
hjälp de behöver så att de kan funge-
ra socialt, säger Karin Melander.
Förra året hade Folktandvården i
Fyrbodals uppsökande verksamhet
2 800 vårdtagare och den nödvändiga
tandvården lika många, i en verk-
samhet med totalt 67 000 vuxna
tandvårdspatienter.
I övriga Västra Götaland är det
privata vårdgivare som står för den
uppsökande verksamheten genom
avtal med Västra Götalandsregio-
nen. För den nödvändiga tandvår-
den får man välja vilken tandläkare
man vill.
TEXT: MONICA HIRSCH
kort i som visar vilka tänder som är
de egna, vilka som är kronor eller
bryggor och vilka som eventuellt
saknas. Alla som bedöms får sådana
kort och här finns även information
om rekommenderade hjälpmedel
och hur pass väl munhygienen
klaras på egen hand.
– Fler och fler har sina egna
tänder i behåll, påpekar Karina och
Margaretha, som tycker att korten
borde vara uppsatta i badrummen.
Men det är inte många som gillar
den idén. Munnen är som sagt
verkligen en privatsak.
Tandvårdsbesöket är över. Tråkigt
tycker Elna.
– Jasså, ska ni redan ger er av,
säger hon och följer sjuksköter-
skorna till dörren som leder ut i
korridoren.
TEXT: MONICA HIRSCH
FOTO: MARIA OLSSON
Du som är gammal och inte längre klarar dig
själv, bor på ett äldreboende eller hemma, kan
få gratis uppsökande munhälsobedömning,
där du bor. Om det behövs får du sedan nöd-
vändig tandvård och betalar då lika mycket
som vid ett läkarbesök. Men först måste du
ha en remiss.
”För oss är pati-enternas behovviktigast, att setill att de får denhjälp de behöverså att de kanfungera socialt.”
Gamla kan fågratis tandvård
Gunvor Johansson är en av de boendepå Solbogården som fått remiss förbedömning av munhälsan. Här är detMargaretha Andrén som sköter under-sökningen.
För de flesta är det laddat att tappa
tänder. En glugg mellan tänderna
ger sociala och kulturella signaler.
– Jag har patienter med mar-
drömmar. Implantaten har räddat
många från socialt armod, säger Per
Ramberg.
Han anser att tandlossnings-
behandlingen inte bara ska leda
till att man ska kunna tugga bra utan
även att man kan le igen. Men han
tycker att det finns en estetisk med-
vetenhet som slagit över och blivit
till estetiska krav istället.
Tandlossning är en lömsk sjukdom,
som kommer smygande och börjar
med blödande tandkött – en tand-
köttsinflammation. Den gör sällan
ont och kan därför vara svår att
upptäcka. Om sjukdomen utvecklas
förstörs fästen i käken långsamt, ben
och tandkött likaså.
Per Ramberg säger att den som
har blödande tandkött bör uppsöka
sin vanliga tandläkare, som bör klara
av att ställa den tidiga diagnosen och
utföra den då inte så omfattande
behandlingen – och att remittera till
specialistklinik om det behövs.
– Hit kommer patienterna ibland
för sent, först när tänder blivit lösa,
flyttar på sig och håller på att lossna,
säger Per Ramberg.
Bara till tandlossningskliniken
på Odontologen remitteras 1 200
patienter med olika långt fram-
skriden tandlossning varje år.
Specialistkliniker finns i alla
universitetsstäder och på större
tätorter i hela landet.
Behandlingarna kan bli dyra. Mats
Andersson i artikeln här intill har
betalat 60 000 kronor. Tandloss-
ningssjukdomar täcks inte av det
allmänna sjukförsäkringssystemet.
Det är i regel medelålders och
äldre som får tandlossning. Men
även unga under 20 år drabbas, ja till
och med barn som har sina mjölk-
tänder kvar.
30–40 procent av befolkningen
har måttlig tandlossning. Bland dem
som är över 60 år är siffran ännu
högre, 75 procent.
Tandlossning, en infektionssjuk-
dom som utvecklas av bakterier i
munnen, är redan efter 40 års ålder
en vanligare orsak till tandförluster
än hål i tänderna.
På tänderna bildas ständigt
bakteriebeläggningar. Bakterierna
förökar sig snabbt, intill tandkötts-
randen, mellan tänderna och på
tändernas insidor. Det är alltså rik-
liga bakteriebeläggningar i ostörd
och nära kontakt med tandköttet
som ger inflammationen.
Man vet inte vilka som utvecklar
tandlossningssjukdomar. Men
rökare och de med illa skött diabetes
är överrepresenterade. De som har
dåliga kostvanor och äter sockerrik
mat och mellanmål får ett snabbare
sjukdomsförlopp.
16 REGIONMAGASINET 1 .2007
Var tionde person i Sverige har allvarlig tand-
lossning och riskerar att förlora tänder.
För många en mardröm, skämmigt och inget
man talar högt om.
– Tidig diagnostik är viktigt, säger Per
Ramberg, övertandläkare på specialistkliniken
för tandlossning på Odontologen i Göteborg.
”Rökare och demed illa sköttdiabetes är över-representerade.”
Per Ramberg.
Tandlossning– en folksjukdom
REGIONMAGASINET 1 .2007 17
– De som har bra munhygien får
däremot mycket sällan tandlossnig,
säger Per Ramberg.
Patienter som kommer till honom har
alltifrån den aggressiva formen till
mer kronisk tandlossning. Innan den
omfattande behandlingen påbörjas
kontrolleras patientens allmänna
hälsotillstånd. Röntgen tas och
samtliga tänder undersöks noga.
Därefter upprättas en behandlings-
plan med tydliga mål.
– Det resulterar i fyra till fem
besök med tandstensskrapning
under bedövning. Sedan kan det bli
fråga om tandköttsoperation där jag
samtidigt minskar tandfickornas
djup. Förlorat tandfäste är förlorat
för alltid, fast det finns metoder att
få tillbaks ben. Och om tanden inte
kan bevaras kan man ibland ersätta
den med titan-implantat.
–Det går att behandla tänder
även med lite fäste kvar. Den helt
avgörande faktorn vid behandling av
tandlossning är dock att patienten
kan hålla sina tänder rena och för-
hindra att nya bakteriebeläggningar
bildas.
TEXT: MONICA HIRSCH
BILD: MATS PETERSSON
Operationerna är inte så farliga. Jag är
ju van, säger han efter ett kirurgiskt
ingrepp på en och en halv timme.
Han var 45 år när den aggressiva
tandlossningen upptäcktes. Men då
var det för sent.
– Om min tandläkare upptäckt
den tidigare hade jag haft alla mina
tänder kvar. Vissa tänder gick inte
att rädda, berättar Mats.
Rent fysiskt tycker han att det är
jobbigt. Han måste ju alltid tänka på
vad han äter. En biff till exempel kan
han inte tugga. Psykiskt har han inga
problem. Han talar öppet om sin
tandlossning.
Mats är 60 år och arbetar fortfarande
som reparatör i verkstadsbranschen.
– Jobbet är viktigt. Jag ville inte
vara utan tänder och tänkte att det
får kosta vad det kosta vill.
– Hade jag inte fått remiss hit till
specialistkliniken och blivit opere-
rad hade jag inte haft en tand i
käften. De senaste fyra operationer-
na har Pelle här (Per Ramberg)
gjort. Jag har gått hos honom på
kontroller vartannat år.
Första tiden på specialistkliniken fick
Mats också gå en gång i veckan till
tandhygienist. Numer räcker det
med tre gånger om året.
– Min vanliga tandläkare satte in
bryggan i överkäken. I underkäken
är mina tänder ihoplimmade.
Den här dagen har Per Ramberg
opererat Mats i överkäken, men han
är inte nämnvärt tagen av behand-
lingen.
– Ont? Nej inte alls; det är smärt-
fritt, säger han.
Någon ersättning får man inte för
tandlossningsoperationer och Mats
har lagt ut cirka 60 000 kronor på
sina behandlingar ur egen ficka,
kanske till och med 80 000 kronor.
Han minns inte riktigt hur mycket
han kostat på sina tänder. Att det
varit värt alla pengar är han över-
tygad om.
– Nu har vi diskuterat implantat
också, men då måste eventuellt
käkben transplanteras, jag har förlo-
rat så mycket fäste. Så vi får se hur
det blir med den saken.
TEXT: MONICA HIRSCH
FOTO: MATS PETERSSON
– Det kändes hårt att
bli av med tänderna.
Men jag är en jordnära
person och visste vad
som väntade.
För femton år sedan
fick Mats Andersson
allvarlig tandlossning.
Idag är han opererad sex
gånger på specialistkli-
niken för tandlossnings-
sjukdomar i Göteborg.
Per Ramberg, övertandläkare på specialistkliniken för tandlossning i Göteborg,har just opererat Mats Andersson.
Mats Andersson.
Mats har blivit opererad sex gånger
”Om min tand-läkare upptäcktden tidigare hadejag haft alla minatänder kvar. ”
Ljudet från en borr, minnen av smärta
från tidigare tandläkarbesök, röntgen-
undersökningar. Hos psykologen
Jesper Lundgren får patienter med
tandvårdsrädsla stegvis träna sig
att klara av situationer som känns
obehagliga i ett tandläkarbesök.
I hans behandlingsrum på sjätte
våningen på Odontologen i Göte-
borg finns inga mjuka samtals-
fåtöljer. Rummet är istället inrett
som en vanlig tandläkarmottagning.
Det enda som avviker är de två
skärmarna monterade framför tand-
läkarstolen.
–Vi varvar videosekvenser med
samtal. Ofta väcks associationer,
minnen och känslor från bilderna.
En tanke med behandlingen är att
patienterna gradvis ska utsättas för
det som de är rädda för, säger Jesper
Lundgren.
Videosekvenserna innehåller
situationer som kan uppstå hos en
tandläkare. Från väntrum och tids-
beställning till lokalbedövning och
tandstensbehandling.
– Allt måste ske i patientens takt.
I början kan det räcka med att bara
sitta någorlunda avslappnat i tandlä-
karstolen och kunna andas på ett bra
sätt.
Många människor känner någon form
av rädsla eller obehag inför tandlä-
karbesök. För de allra flesta är oron
hanterbar. Hos en liten grupp, unge-
fär två procent av befolkningen,
växer sig rädslan så stark att de helt
undviker tandläkarbesök. Det är de
personerna som kommer till Tand-
vårdsrädslekliniken.
–Våra patienter har i genomsnitt
inte varit hos tandläkaren på 13–14 år.
Jag får höra berättelser från perso-
ner som hellre skulle pilla ut sina
tänder med skruvmejsel än uppsöka
tandläkare vid tandvärk.
Känslorna varierar. Några är
rädda för smärta, att de ska få panik,
bli förgiftade eller svimma. Andra
känner rädsla för att tappa kontrol-
len eller bli kränkta vid tandläkarbe-
söket. De bakomliggande orsakerna
är många. Många har upplevt tandlä-
karbesök som har varit smärtsamma
eller traumatiska.
– Om tandläkarbesöket ägde rum
när man var liten knyts ofta rädslan
till tandläkaren. När man blivit lite
äldre brukar rädslan istället fokuse-
ras till ett eller flera behandlings-
moment.
Rädslan upplevs ofta som irra-
tionell och hopplös att förändra,
berättar Jesper Lundgren. En av
hans patienter vågade hoppa bungy
jump och hålla föredrag inför stora
18 REGIONMAGASINET 1 .2007
På Tandvårdsrädslekliniken får rotfyllningarna
vänta. Här är det rädslan som behandlas i
första hand.
– Vi vill ge en lösning som håller på lång
sikt, säger Jesper Lundgren, psykolog på mot-
tagningen.
Jesper Lundgrens tips för attminska rädslan:Tala om för tandläkaren att du
är rädd.
Försökprecisera vad du är rädd för.
Kom överens med tandläkaren
hur behandlingen kan avbrytas.
Till exempel genom att höja
handen som tecken.
Försök att andas djupt och lugnt.
TIPS
Tandvårdrädda får hop
REGIONMAGASINET 1 .2007 19
grupper av människor, men när han
skulle gå till tandläkaren skakade
han som ett asplöv.
– Det är inte ovanligt att man är
kompetent inom många områden i
livet, men står handfallen just vid
tandläkarbesöket.
En del tandvårdsrädda kommer
till mottagningen och vill bli sövda
med narkos. De ser ingen annan
utväg.
–Vi försöker ge dem en annan
lösning som även håller på lång sikt.
Därför prioriterar vi behandlingen
av rädslan. Hålen och rotfyllning-
arna kan göras senare.
I genomsnitt kommer patienterna till
Tandvårdsrädslekliniken tio gånger.
Första gången kallas patienten till
ett samtal med en tandläkare. En
bedömning görs om personen har
tandvårdsrädsla och därför har und-
vikit tandläkarbesök. Därefter
skapar psykologen, tandläkaren och
patienten en gemensam behandlings-
plan, som oftast inleds med träning
hos psykologen. Metoden som
används är kognitiv beteendeterapi
och innehåller bland annat fobiträ-
ning anpassad till tandvård. Med
stöd från psykologen tränas patien-
ten i att närma sig de situationer
som väcker rädsla. Efter sju eller
åtta tillfällen hos psykologen brukar
behandlingen avslutas med några
besök hos mottagningens tandläka-
re. Som en slags examen.
– Då har den irrationella rädslan
klingat av för de allra flesta och de är
redo att söka hjälp hos vanliga tand-
läkare.
TEXT: KRISTINA KARLBERG
FOTO: ANNA REHNBERG
Det var i tonåren den kom. Rädslan.
– Jag kände mig illamående och
yr efter en bedövning. Sen blev det
värre vid varje nytt tandläkarbesök.
Jag blev rädd för att kvävas och få
ner saker i halsen, berättar Madelei-
ne Johansson.
Hon bytte tandläkare gång efter
gång. Och sökte hjälp endast vid
akuta besvär.
– Det blev som en ond spiral. Vid
flera tillfällen sprang jag ut från
behandlingsrummet med munnen
full av tandläkarinstrument. Till slut
klarade jag inte ens av att gå till
tandhygienisten.
En tandläkare reagerade och
uppmanade henne att söka hjälp för
sin rädsla. Två år senare träffar vi
Madeleine Johansson, 40 år från
Bollebygd, när hon ska på rotbe-
handling vid Tandvårdsrädsleklini-
ken i Göteborg.
Madeleine har båda händerna
placerade på magen när hon ligger i
tandläkarstolen hos övertandläkaren
Magnus Hakeberg.
– Det är ett sätt för mig att
komma ihåg att andas djupt. Jag har
lärt mig att panikkänslorna avtar om
jag andas rätt.
Den erfarenheten har hon fått från
besöken hos sin psykolog Jesper
Lundgren. I början tyckte hon att det
kändes lite märkligt att gå till en
psykolog när hon hade besvär med
tänderna. Men ganska snart förstod
hon varför. Hos Jesper Lundgren
utsattes Madeleine stegvis för de
situationer som hon kände störst
obehag inför. Ibland med viss över-
talning. Panikkänslorna kom, men
hon lärde sig att de klingade av. De
värsta som kunde hända inträffade
aldrig. Hon slutade upp med att söka
efter hemska scenarier om tandlä-
karbesök på Internet. De kroppsliga
och själsliga reaktionerna program-
merades om.
– Jag kunde sitta med munnen
full med grejer hos Jesper, utan att få
hjärtklappning och svårt att andas.
Det kändes nästan som ett trolleri.
Jag förstår fortfarande inte riktigt
vad det är som har hänt.
Madeleine är inne i slutfasen av sin
behandling på Tandvårdsrädsleklini-
ken. Rädslan har avtagit. Nu går hon
hos några olika tandläkare för att
vänja sig vid tandläkarbesök och
samtidigt få hjälp med sina tandbe-
svär. Den här gången ska en tand
rotbehandlas. Madeleine känner en
viss spänning när hon sitter i vänt-
rummet, men tror inte att den är
större än för många andra. Inne hos
tandläkaren måste hon ha en gum-
miduk över ansiktet för att minska
infektionsrisken vid ingreppet. En
situation som tidigare skulle ha
väckt kvävningskänslor.
– Tandläkaren och jag har hittat
en lösning. Gummiduken är onödigt
stor och kan klippas ner till en
mindre storlek. Då funkar det.
Efter en dryg timme är tandläkar-
besöket över. Utifrån sett ett helt
vanligt tandläkarbesök, möjligen
med något mer tid avsatt för frågor,
småprat och lite fnissande. När
Madeleine reser sig ur tandläkarsto-
len berättar hon att ett liknande
besök hade varit totalt omöjligt för
två år sedan. Nu är läget ett helt
annat.
– Det är en lättnad att kunna söka
hjälp när jag vill och inte behöva
vänta tills besvären blivit jätteallvar-
liga, säger Madeleine med nyfunnet
självförtroende i rösten.
TEXT: KRISTINA KARLBERG
FOTO: ANNA REHNBERG
Tandvårdsrädslekliniken är
Folktandvårdens specialklinik
för tandvårdsrädda i Väst-
sverige. Den ingår som en del
av Kliniken för Oral medicin på
Odontologen i Göteborg.
Telefonnummer 031- 741 34 00.
Ingen remiss behövs. Kötiden är
ungefär sex månader.
Många allmänkliniker inom
Folktandvården och privattand-
läkare har specialkompetens i
behandling av tandvårdsrädsla.
Kontakta din tandläkare om du
vill veta mer.
HIT KAN DU VÄNDA DIG
Madeleine utmanar
RRÄÄDDSSLLAANNFör två år sedan sprang hon ut från tandläka-
ren med panikkänslor och munnen full av tand-
läkarinstrument. Idag är rädslan borta. Region-
magasinet följde med Madeleine Johansson på
återbesök till Tandvårdsrädslekliniken.
pet tillbaka
Tack vare behandlingen på Tandvårdsrädsleklinken klarar Madeleine Johansson idagsin rotbehandling utan problem.
Samma tandvård till
samma pris, oavsett
var man bor. Det är
vad som gäller inom
Folktandvården i
Västra Götaland. Till-
gången på tandvård
kan variera lite mellan
olika orter, men kö-
erna är inte särskilt
långa någonstans.
I Sverige är tandvård till barn gratis,
men Folktandvården har krav på sig
att den vård som ges till vuxna ska
vara självfinansierad, det vill säga att
man tar så mycket betalt att kostna-
derna täcks. Tandvården omfattas
alltså inte av sjukvårdsförsäkringen.
– Det är en politisk fråga, säger
Bent Petersen, utvecklingschef för
Folktandvården i Västra Götalands-
regionen. Man har beräknat att fri
tandvård i Sverige skulle kosta minst
20 miljarder kronor per år. Det finns
inget land i världen som har helt fri
tandvård. Faktum är att Sverige är
unikt som har gratis tandvård till
och med 19 års ålder.
Prissättningen för vuxentandvård
inom Folktandvården är densamma i
hela Västra Götaland och beslutas
av regionfullmäktige utifrån förslag
från en arbetsgrupp från verksamhe-
ten. I prissättningen försöker man se
till att kliniken ska få täckning för de
kostnader som patientbehandlingen
medför. Vissa åtgärder ska inte löna
sig mer att utföra än andra åtgärder.
– Detta gör att man får samma
vård oavsett vilken klinik man går
till, säger Bent Petersen. Men det är
klart, ibland finns det ju flera olika
åtgärder som kan vara rätt vid till
exempel en lagning, så det kan ju
skilja något från fall till fall, beroen-
de på vilken tandläkare man har.
Inom de olika åtgärderna, som till
exempel lagning av kindtand, har
man också lagt in ett par prisnivåer
för att se till att komplicerade fall
som tar längre tid kostar lite mer än
de som går snabbt att utföra.
Tillgången på tider kan variera en del
beroende på var man bor. I Göte-
borgsområdet finns inga köer alls
inom Folktandvården, men i vissa
områden är det tandläkarbrist och
där kan man få vänta lite på att få en
tid.
– Det är framför allt i en del gles-
bygdsområden. Men köerna är inte
alarmerande långa någonstans. Sam-
manlagt saknas i dagsläget cirka 15
tandläkare i regionen. I Skaraborg och
Fyrbodal har man anställt en hel del
utländska tandläkare på senare tid,
så där är köerna kortare nu än förut.
Man ser också över rutinerna för hur
ofta det är dags att kalla patienterna.
Tidigare brukade man säga att
det var lämpligt att gå till tand-
läkaren en gång per år. Men så ofta
behöver man inte gå, enligt Bent
Petersen. Inte om man är någor-
lunda frisk och inte har särskilda
tandproblem. Då räcker det med
tandläkarbesök vart tredje år och
besök hos tandhygienisten någon
gång däremellan.
– Det lönar sig ju även för patienten
att göra så kallad egenvård, säger
Bent Petersen.
Från den 16 april i år införs införs
Frisktandvård i Västra Götalands-
regionen. Det är ett erbjudande om
att teckna treårsavtal för bastand-
vård. Priset blir från 45 kronor i
månaden, beroende på vilken tand-
status man har, och målsättningen är
att förmå unga patienter att fortsätta
gå till tandläkaren när de inte får
gratis tandvård längre från 20 års
ålder.
TEXT: LENA FREDRIKSSON
FOTO: ANNA REHNBERG
20 REGIONMAGASINET 1 .2007
Folktandvården i Västra Götaland:Sköter 95–97 procent av barntandvården och cirka 50 procent av vuxen-
tandvården i regionen. Man får söka vilken folktandvårdsklinik man vill,
oavsett bostadsort.
Har visionen: ”Frisk i munnen hela livet”. Målet är att förbättra tand-
hälsan hos hela befolkningen och hålla den bra, bland annat genom att
informera om bra munhygien.
FAKTA
Därför kostar tandvård
REGIONMAGASINET 1 .2007 21
Amalgam har varit omtvistat ända sedan
det började användas i mitten av
1800-talet, och man brukar tala om
amalgamkrigen berättar John Bratel.
Det senaste rasade på 1980-talet då
människor började koppla samman
sina hälsoproblem med kvicksilvret
i amalgamfyllningarna. Sedan dess
har forskare både försökt bevisa och
motbevisa att man kan bli sjuk av
amalgam. Några vetenskapliga studi-
er har dock inte kunnat belägga att
amalgam är ett allmänt hälsopro-
blem. Däremot kan det ge kontakt-
allergi för några få.
– Men det är väldigt få studier
som visar att det skulle vara ett stort
problem.
Trots skepsis från tandvården när det
gäller amalgamets påstådda hälso-
farliga effekter undersöks och utreds
alla patienter förutsättningslöst.
Misstänker en patient kvicksilver-
förgiftning tas ett blod- eller urin-
prov för att mäta kvicksilverhalten i
kroppen. Proverna visar att de allra
flesta ligger under gränsvärdena.
– Med den kunskap tandvården
har idag kan man då utesluta att
besvären hänger samman med
amalgamfyllningar.
Ungefär hälften av patienterna John
Bratel möter i dagsläget blir lättade
av att få höra att han inte tror att
deras hälsobesvär beror på amal-
gamet, och bestämmer sig för att
inte byta. De erbjuds i stället
symptombehandling.
– Man får inte vara främmande
för att sätta in andra åtgärder. En del
patienter har testat kognitiv beteen-
deterapi och mått mycket bättre av
det.
Andra vill ändå byta ut sina fyll-
ningar, och några av dem tycker att
de blir bättre efter amalgamsaner-
ingen. I de fallen tror John Bratel att
kanske placeboeffekten spelar in,
eller andra livsavgörande föränd-
ringar som inträffar i samband med
saneringen.
Trots undersökningar som varken visar
på förgiftning eller allergi hävdar
ändå vissa patienter att de är över-
känsliga mot amalgam.
– Men hur visar man att vissa är
känsligare för kvicksilver än andra?
Vi har inga mätmetoder för det och
så kommer man inte längre.
John Bratel utesluter dock inte att
det kan ligga något i det de säger. Att
amalgamkriget skulle bryta ut på
nytt har han däremot svårt att se,
eftersom det numera sätts in mycket
lite amalgam.
TEXT: JENS EKELUND
FOTO: MAGNUS LIAM
1995 beslöt företrädare för Socialdepartementet och Landstingsförbun-
det att amalgam skulle börja avvecklas inom skoltandvården. Även anta-
let amalgamfyllningar på vuxna har sedan mitten av 1990-talet sjunkit
kraftigt. De utgör numera bara ett par procent av alla fyllningar.
Källa: Oralmedicin, Socialstyrelsen
AMALGAM IDAG
Övertandläkaren John Bratel på Oral-
medicin i Göteborg har i tjugo års tid
jobbat med patienter som upplever sig
vara sjuka av amalgam. När amalgam-
frågan var som störst tog kliniken
emot 400–500 remisser om året, men
antalet har numera sjunkit till 20–25.
– Det här är inget stort problem
idag, säger han.
Är amalgamkrigen över?
”Men det ärväldigt få studiersom visar att det skulle vara ett stort problem.”
–Vi vill skapa platser som framkallar reaktioner och
upplevelser hos människor, säger Margreth Tall-
vid, kultursekreterare i Härryda.
För några år sedan väckte konstnären Lars
Kleens konstverk ”Arton” placerat i Mölndalsån i
centrala Mölnlycke, starka reaktioner. En del blev
arga och tyckte att pengarna istället borde ha sat-
sats på skola och barnomsorg.
– Nu fem år senare tror jag att de flesta skulle
bli jättearga om vi tog bort Lars Kleens konstverk
ur vattnet. Folk har vant sig vid att det finns där
och har gett det olika personliga betydelser. På
senare tid har många börjat använda konstverket
som en slags nivåmätare för det stigande vattnet i
Mölndalsån.
Sedan år 2000 har politikerna i Härryda medvetet
satsat på den offentliga konsten. En procent av
kommunens totala investeringsbudget avsätts årli-
gen till konst i offentliga miljöer. För 2007 är
summan 1 150 000 kronor
– Jag tror att politikernas långsiktiga satsning
på den offentliga konsten här är ovanlig. Oftast
anslås pengar till exempel i samband med nybygg-
nationer. I Härryda har vi större möjligheter att
satsa konstnärligt även i andra miljöer. På torg och
i gatumiljöer. Eller på mer oväntade platser.
I Margreth Tallvids arbetsrum i Kulturhuset i
Mölnlycke, står flera modeller gjorda av gips och
kartong. De är förslag till kommande projekt. Pro-
cessen fram till en färdig konstnärlig gestaltning
sker i etapper och måste få ta tid, anser hon. Inför
varje nytt konstprojekt tillsätts en arbetsgrupp.
22 REGIONMAGASINET 1 .2007
I rondeller. I vattendrag.
På stenmuren utanför skolan.
Härryda kommun satsar på
konst i vardagsmiljön.
Konsten får taplats i Härryda
Den kan bestå av stadsarkitekt, fastighetschef och
kultursekreterare samt representanter från de
kommunala verksamheter som berörs. Allas åsik-
ter ska lyssnas på.
– Handlar det till exempel om en skola är det
viktigt att även lärare, föräldrar och barn är med
och lämnar synpunkter. Men vi måste också
beakta andra faktorer som slitage, säkerhet, färg-
sättning och kostnader.
Därefter väljs en eller flera konstnärer ut. De får i
uppdrag att arbeta efter arbetsgruppens riktlinjer.
Vissa konstverk ska väcka frågor. Andra kanske
ska skapa trivsel eller fungera som mötesplatser.
Margreth Tallvid tar fram en bild i sin dator på en
kommande utsmyckning i Mölnlycke centrum.
–Visst blir man glad bara av att titta på den!
utbrister Margreth Tallvid och pekar på en stor
spole i sprakande färger.
Förutom en och annan rondellhund, blir Leo
Petterssons spole i streckplåt, Härrydas första
konstnärliga utsmyckning i en rondell.
– Spolen har en historisk koppling till textil-
fabriken, men vi hoppas att den även ska få en
praktisk funktion som orienteringspunkt för
besökarna i Mölnlycke nya centrum.
TEXT: KRISTINA KARLBERG
FOTO: ANNA REHNBERG
REGIONMAGASINET 1 .2007 23
KONSTBRÅK VI MINNS?
NYA RUM FÖR OFFENTLIG
KONST I FYRBODAL
FOTO
: JO
N L
IINAS
ON
I början var en del arga över Lars Kleens konstverk"Arton" som är placerat i Mölndalsån. Idag tror Mar-greh Tallvid att de skulle bli arga om kostverket togsbort.
Konst väcker känslor. Och konst i offentliga miljöer väcker massor av känslor.
Läs mer om konstbråk vi minns – eller kanske har glömt? – på www.kulturvast.se
Göteborg, 1996Känslorna stormade som ett vildsint hav och
debattens vågor gick höga, för att nu använda
ett slitet bildspråk som anknyter till själva
huvudpersonen i dramat.
Året var 1996 och ämnet för det årets
konstkontrovers var Evert Taube. Eller rättare
sagt, författaren och skulptören Eino Hanskis
bronsstaty föreställande nationalskalden. Alla
– från professionella konsttyckare till politiker
och mannen på gatan – hade en åsikt.
Vad kontroversen egentligen gällde beror på
vem man frågar. Några säger att det nog var
platsen som var fel. Andra att det var själva
statyn som inte ansågs hålla tillräckligt hög
kvalitet. Vilket i klarspråk betyder att folk
antingen tyckte att den var ful eller att den
inte var tillräckligt lik Taube.
En tredje grupp menar att utsmyckningen
varken var demokratiskt eller folkligt förank-
rad. Vissa vill till och med minnas argument
som att Taube minsann inte var någon riktig
göteborgare efter alla år i Stockholm, och
därför inte borde hyllas med en staty!
Men nu, elva år efter avtäckningen, står han
där i alla fall. Längst ner vid vattnet, som om
han just har klivit ur en båt, med den karakte-
ristiska baskern och halsduken, och blickar ut
mot Vinga.
Någon folkstorm syns inte till.
TEXT: DAVID BJÖRKLUND
I februari 2007 gick startskottet för projektet ”Konst i offentlig miljö – en framtidsfaktor i
Fyrbodal”. Ett ovanligt konstsamarbete mellan fjorton kommuner med hög ambitionsnivå.
Redan till sommaren ska en plats i varje kommun få någon form av konstnärlig gestaltning.
– Platserna som väljs ut kan vara allt från synliga torg och köpcentrum till en okänd dunge
i skogen, säger projektledare Göran Vogel-Rödin.
I varje kommun bildas en arbetsgrupp som består av personer från skilda verksamheter till
exempel konstnärer, trädgårdsarkitekter och trafikplanerare.
– Idén är att människor med olika bakgrund ska stimuleras till ett helhetstänkande kring
konst, arkitektur och offentlig planering, säger Göran Vogel-Rödin.
Projektet som pågår i två år, finansieras av de berörda kommunerna, Fyrbodals kommunal-
förbund och Västra Götalandsregionen.
De fjorton kommuner som ingår i Fyrbodals kommunalförbund ligger i Dalsland, norra
Bohuslän och Fyrstad.
Staty: Evert Taube. Konstnär: Eino Hanski (1928–2000). Material och mått: Brons, 168 cm.
Plats: Jussi Björlings plats utanför Göteborgsoperan. Initiativ och finansiering: Taubesäll-
skapet Västanvind. Avtäckt: Av kommunstyrelsens ordförande Göran Johansson 10 augusti
1996. Titta också på: Graham Stacys (f. 1940) skulptur Evert Taube från 1990 som finns vid
Taubehuset i Göteborg.
Följ artikelserien ”Vårt gemensamma rum”
på www.kulturvast.se Där finns också
mycket annat spännande att läsa om kultur-
livet i Västra Götaland.
24 REGIONMAGASINET 1 .2007
Jag har ett minne från slutet av
50-talet av tandvården. Vi skolbarnvar på Teater-Bion i Karlsborg ochsåg filmen om de elaka tandtrollenKarius och Baktus. Efter filmendelades det ut en glasflaska mjölk,som var från det lokala mejeriet,vilken lyx eller hur? Tandtrollenspolades bort och mjölk var bra förtänderna var budskapet då.
/ROGER
Tandläkarskräckhar förföljt mig genomåren. Dessbättre har detinte yttrat sig så, somman skulle kunna befara,att jag undvek tandläkar-besök. Istället var jag sårädd att mina tänderskulle förfalla och fordrastora och än mer smärt-samma ingrepp att jagsnällt som ett offerlammmed tvekande, darrandeben gick till pinostolen,vid varje kallelse. Jag lyckades på så sättbehålla mina tändernågorlunda hela och finaända till 83 års ålder, då jag måste få en tandutdragen för förstagången.
/M-B
Den myndiga Flour-tantens uppdykande iklassrummet framkalladerysningar och en känslaav att inte kunna kommaundan. Tillhörde denotacksamma generatio-nen som gick i mellan-stadiet i mitten av 60-talet och inte förstodatt uppskatta värdet av den service som detinnebar att få fluoretserverat regelbundetoch gratis. Att gurglarunt så lite som möjligtoch spotta ut det äck-liga så snabbt som möjligtvar en dum protest moten jättebra idé.
/KATARINA
Jag har varit
lågstadielärare
i 27 år och mina elever
har alltid fått en krona
i ”tandpeng” om de
tappat tänder i skolan.
Ibland kan det dröja
månader mellan utdel-
ningarna av tandpengar
men rekorden har min
nuvarande klass satt:
tre tänder på en lek-
tion i tvåan samt fyra
tänder på en lektion i
trean!
/GUN
I början av förra år-
hundradet kom modet med
skoltandvård. Besökte den
söta tandläkaren och dito
tandsköterskan., för under-
sökning. Hade inga hål,
fick en godispralin som
belöning. Sen dess har jag
besökt många tandläkare,
haft hål nästan varje gång
och fått betala stora pengar
för att vara hel i munnen
trots att jag varit flitig med
tandborsten. Tänk om fluor-
tanten funnits tidigare!/KJELL
Fluortanten – ett kapitelför sig, minns jag mycket väl.Det var 60-tal och ”smilet”som hon kallades kom meden försiktig knackning ochsteg in i klassrummet medett solskensleende.
/EVAH55
När jag gick i skolan kom
alltid fluortanten. Mina klass-
kamrater buade och försökte
smita. Själv gillade jag att skölja
fluor och jag tyckte fluortanten
var jättemysig. Detta var 20 år
sedan, och när jag träffar henne
idag kallar jag henne fortfaran-
de fluortanten. Jag vet faktiskt
inte vad hon heter./J-A
Jag minns att varje gång fluortanten kom ingenom dörren till klass-rummet så skrek allaelever: Neeej! Jag varnog den enda som intesa något alls. Även omjag ogillade det likamycket som alla andraskolbarn så tänkte jagändå på något sätt påden stackars människansom fick höra alla barnskrika nej så fort mankom in genom dörren.Det var ju faktiskt förvåra tänders skull…
/TINGELING
Läsarnas brev:
I förra numret efterfrågade vi läsarnas minnen och tankar kring tänder.
Att fluortanten var ett fenomen som väcker starka känslor hos många
har vi förstått av alla brev vi fått. Här publiceras utdrag från några av de,
både lyckliga och mindre lyckliga, minnen som ni läsare delat med er av.
/REDAKTIONEN
Visst minnsvi fluortanten!
››
››
››
››
Plastmuggar med fluor i
Vi får inte låta bli
Att våra munnar skölja
Många kan nu inte dölja
Att det smakar blä
Men jag håller inte mé
Det känns ganska friskt och skönt
Nästan som att äta grönt/IRENE
››
››
››
››››
REGIONMAGASINET 1 .2007 25
Inför regionbildningen 1999 var det
många som ifrågasatte nyttan med
en storregion. Landstingen i Älvs-
borg, Skaraborg, Göteborgs- och
Bohus län och Göteborgs sjukvård
slogs då ihop. Den nya regionen fick
förutom sjukvård också, på försök,
ett ökat ansvar för regional tillväxt
och utveckling. Motsvarande region-
bildning gjordes samtidigt i Skåne.
De nya regionerna har nu utvärde-
rats och landat i ett förslag på reger-
ingens bord. Förslaget går i korthet
ut på att inrätta 6–9 direktvalda
regionkommuner som ska ersätta
dagens 21 landsting och med ett
utökat ansvar precis som Västra
Götalandsregionen och Region
Skåne har idag.
Hur har det då gått för Västra
Götalandsregionen? Svaret blir nog
olika beroende på vem man frågar.
Men det finns flera områden där
regionen otvivelaktigt har gjort
nytta för invånarna.
Ett sådant område är insatserna
för tillväxt och utveckling i Västra
Götaland. Tack vare beskattnings-
rätten och de korta beslutsvägar som
ett direktvalt regionfullmäktige ger,
har regionen exempelvis kunnat för-
skottera pengar och trycka på så att
satsningar på förbättringar och
utbyggnad av vägar och järnvägar
har kunna tidigareläggas. Exempel
på detta är Lundsbrunn–Holmestad
på E 20, dubbelspårsutbyggnaden i
Göta älvdalen, väg 172 i Dalsland och
del av riksväg 40 öster om Borås.
När GM hotade att flytta delar
av Saabs produktion i Trollhättan till
tyska Rüsselsheim gick regeringen,
Västra Götalandsregionen och
Trollhättans kommun ihop om att
förbättra möjligheterna till forsk-
ning och utveckling inom fordons-
industrin, där regionens andel var
närmare 100 miljoner kronor.
Kulturen har både fått mer pengar och
större geografisk spridning sedan
regionen bildades. Eftersom kultur
är viktigt både för samhällets och
den enskilda människans utveckling
har det varit ett medvetet val att
satsa på kultur. En grundsten i denna
satsning är att göra kulturen i Västra
Götaland mer tillgänglig så att så
många som möjligt kan ta del av den.
Exempel på detta är Vara konserthus
där Vara kommun vågade satsa med
hjälp av stöd och uppmuntran från
Västra Götalandsregionen. Här
finns också ett riktat uppdrag som
innebär att Göteborgssymfonikerna
ska lägga en viss del av sina konser-
ter utanför Göteborg, bland annat i
Vara.
På samma sätt finns ett uppdrag som
säger att Göteborgsoperan ska sätta
upp fler föreställningar för mindre
scener så att de kan turnera mer
runt om i regionen.
När det gäller hälso- och sjuk-
vården finns vinsterna främst i
kunskapsutveckling och kunskaps-
spridning. Sjukvården var i stora
delar samordnad redan före region-
bildningen och valfrihet i vården har
funnits sedan 1989.
TEXT: BETTINA AXELSSON
FOTO: STEFAN BENNHAGE TTELA
Beställ tid hos doktorn via nätetSödra Älvsborgs sjukhus erbjuder nu sina patienter ett
antal tjänster via internet. Det är barn- och ungdoms-
kliniken, ortopedkliniken, neurologmottagningen och
könsmottagningen som sedan 1 februari kan kommu-
nicera med sina patienter via nätet på ett säkert sätt.
Med tjänsten Mina vårdkontakter som finns på
www.vgregion.se/sas kan man bland annat beställa
tid, av- och omboka besök, förnya recept, begära intyg
för förlängning av sjukskrivning, begära journalkopia,
förnya hjälpmedel och begära att bli kontaktad.
Den som ringer till någon av mottagningarna och
hamnar i telefonkö får automatiskt besked om att
tjänsten finns. För den som är intresserad är det bara
att gå in på hemsidan och följa instruktionerna för att
skaffa ett användarkonto.
– Det är smidigt och lättarbetat och man får svar
snabbt. Det finns egentligen inga nackdelar med det,
säger Uno Axelsson, infomaster på SÄS.
Mina vårdkontakter är ett pilotprojekt på sex
månader som sedan ska utvärderas.
Västra Götalandsregionen visar vägenVästra Götalandsregionen och Region Skåne
var först i Sverige. Nu kan de komma att stå
modell när övriga landsting i Sverige föreslås
följa efter och bilda regioner. Efter en trevande
start har bildandet av Västra Götalandsregio-
nen visat sig få ett antal positiva effekter.
Västra Götalandsregionen har
huvudansvaret för hälso- och
sjukvården. Det särskilda uppdrag
som gavs i samband med regionbild-
ningen 1999 innebär att regionen
tagit över en del av de uppgifter
som länsstyrelsen tidigare hade.
Det handlar bland annat om att ta
fram visioner och strategier för
Västra Götalands utveckling, främja
företagande så att fler jobb kan
skapas i regionen och besluta om
investeringar i regionala vägar och
järnvägar.
FAKTA
Västra Götalandsregionen har medverkattill att bland annat utbyggnaden av dubbel-spåret på sträckan Trollhättan – Velandakommit till stånd.
26 REGIONMAGASINET 1 .2007
Nytt är också att sjukhusen kan
använda sig av ett 15-tal privata
vårdgivare när de själva inte har
möjlighet att erbjuda vård inom
garantitiden.
Vårdgarantin gäller inte bara
mottagning och behandling på sjuk-
hus, utan även i dina kontakter med
vårdcentralen. Du ska kunna få kon-
takt med vårdcentralen på telefon
eller på plats samma dag. Om man
där bedömer att du behöver träffa
en läkare ska du erbjudas en tid
inom sju dagar. Om detta inte är
möjligt så ska vårdcentralen du har
kontakt med ordna en tid på en
annan vårdcentral.
När vårdgarantin infördes den 1 novem-
ber 2005 var den på många håll den
puff som behövdes för att sätta fart
på arbetet med kökortning. Vänte-
listor har gåtts igenom och rensats,
arbetet har effektiviserats och
pengar har skjutits till för att beta av
de värsta köerna för de som väntat
allra längst. Exempelvis har antalet
som väntat mer än 90 dagar till
öron-, näs- och halsmottagning och
hudmottagning minskat med över
70 procent. Men det finns också
stora problemområden, främst inom
ortopedin där man bara lyckats
minska köerna med 30 procent.
31 januari fanns närmare 6 000 per-
soner i Västra Götaland som väntat
mer än 90 dagar för att få tid på
ortopedmottagning.
Den senaste mätningen visar att
möjligheten att få kontakt med vård-
centralen på telefon samma dag inte
har förbättrats nämnvärt sedan
vårdgarantin infördes. I Göteborg
och Fyrbodal har den istället för-
sämrats. Andelen patienter som fått
tid för läkarbesök inom sju dagar har
ökat något men är alltså inte 100
procent utan 86 procent.
Vill du veta var väntetiderna
inom specialistsjukvården är kortast
går det att följa på www.vantetider.se.
Detta ska även den person du har
kontakt med inom sjukvården kunna
upplysa om. Det kan vara bra att
veta att om man blir erbjuden ett
besök eller en behandling och tackar
nej så gäller inte vårdgarantin i det
fallet. Men inte ens de som tackar
nej, kanske för att de vill vara trogna
sitt hemsjukhus, ska behöva vänta
mer än 180 dagar.
Om något år kommer alla som söker
vård på en specialistmottagning att
kunna få en tid för läkarbesök
bokad direkt. Detsamma gäller tid
för behandling om det bedöms att
man behöver det. Ett projekt för att
förebereda införandet av det nya
tidbokningssystemet startar under
2007.
Du kan läsa om vad vårdgarantin
innebär på sidan två i denna tidning.
TEXT: BETTINA AXELSSON
FOTO: CURT WARÅS
Det är nu ett och ett halvt år sedan den
nationella vårdgarantin infördes. Fortfarande
uppfylls den inte inom alla områden i Västra
Götaland. Från och med i år är det sjukhusen
som har både det ekonomiska och praktiska
ansvaret för att klara vårdgarantin.
Sjukhusen tar hjälp Köper privat vård för att klara vårdgarantin
Så här används dina pengar
Hälso- och sjukvård 9,49
Regional utveckling 0,47
Kollektivtrafik/Västtrafik AB 0,30
Regiongemensam verksamhet 0,19
Ortopedin är ett område där köerna ärlånga. Här är det Göran Hedenstedt påDalslands sjukhus som undersökerpatienten Ulrika Henriksson.
10 kronor och 45 öre av varje intjänad hundralapp går till regionskatt. Här kan du se hur de fördelas.
Bra att veta om hjälpmedelEn broschyr om personliga hjälpmedel som förskrivs inom hälso- och
sjukvården finns nu att beställa och få per post eller via internet.
Den heter ”Bra att veta om hjälpmedel” och berättar om vad ett person-
ligt hjälpmedel är, vem som får låna dem, vilka regler som gäller och
annat som är bra att veta.
Broschyren går att beställa från: Adress och distributionscentrum,
Regionens Hus, 542 87 Mariestad, telefon: 0501-620 84.
E-post: [email protected] eller ladda ned den
på www.vgregion.se/hjalpmedelshandbokDen kan även beställas i anpassad form, till exempel som punktskrift
eller som lättläst.
Nyfiken på politikerna?Ledamöterna i regionfullmäktige som varit i tjänst sedan 1 november
2006 börjar nu bli varma i kläderna. Är du nyfiken på vilka de och de
andra förtroendevalda i Västra Götalandsregionen är kan du gå in på
www.vgregion.se/trointNär Regionmagasinet redovisade vilka politiker som valts till region-
styrelsen i förra numret smög det sig in ett litet fel. Oppositionsrådet
Martin Andréasson(m) bor inte i Göteborg utan i Dals Ed.
REGIONMAGASINET 1 .2007 27
Det är dyrt att gå till tandläkaren. Många unga vuxna går inte till tandläkarenför att de tycker att det kostar för mycket. Därför får många sämre och sämre tänder. Nu har folktandvården i Västra Götalandsregionenkommit på ett sätt som ska ge bättre tänderoch som blir billigare för dig som sköter om dina tänder.
– Vi kallar det Frisktandvård, berättar Ann-Charlotte Sundelinsom är chef för tandvården i södra Bohuslän. Frisktandvård är ett sätt som ska göraatt alla får bättre tänder som håller längre. Du betalar lite varje månadoch det blir inte så dyrt på en gång när du går till tandläkaren.
Så här fungerar FrisktandvårdFrisktandvården börjar efter 16 april. Du som är mellan 20 år och 65 år kan vara med i Frisktandvården. Du börjar med ett besök hos tandläkaren. Tandläkaren undersöker dina tänder ordentligt. Tandläkaren frågar dig om din hälsa och använder datorn för att räkna uthur mycket tandvård du behöver varje år.
Om du har väldigt friska tänder och behöver lite tandvårdbetalar du lite pengar varje månad. Har du sämre tänder och sköter dina tänder sämrefår du betala mer varje månad. Det kallas för olika nivåer.
Om du går med i Frisktandvården skriver du ett avtal med tandvården. Avtalet gäller i tre år. Under den tiden får du den tandvård du behöver och betalar din bestämda kostnad varje månad. Frisktandvård gäller vanlig tandvårdsom att laga tänder, att rotfylla tänderoch att ta bort tandsten. Du har också rätt till akut tandvård om du skulle få tandvärk.
Så här mycket kostar FrisktandvårdenNivå ett betalar 45 kronor i månaden.Nivå två betalar 85 kronor i månaden.Nivå tre betalar 165 kronor i månaden. Nivå fyra betalar 265 kronor i månaden. Nivå fem betalar 465 kronor i månaden.
Göteborg har provat Frisktandvård ett tag. – Det har gått jättebra.
Betala tandvård i förskottEtt sätt att få bättre tänder
Lättlästa sidor
28 REGIONMAGASINET 1 .2007
Tandlossning är en allvarlig sjukdom som gör att tänderna lossnar och ramlar ur. – Det är hemskt att tappa tänder, man skäms och pratar inte om det, säger Per Ramberg. Per är tandläkare och chef på specialist-mottagningen, på Odontologen i Göteborg. Där kan du få vård för tandlossning.
Tandlossning är svår att upptäcka i början.Det gör inte ont men tandköttet blöder.Då har du redan inflammation i tandköttetsom är början till tandlossning. – Gå till din vanliga tandläkare så fort du märkeratt ditt tandkött blöder, säger Per.
Tandläkaren kan se om du har tandlossning,och ge vård i början av tandlossning. Om du redan har fått tandlossning måste du gå till specialistmottagningen. Din tandläkare skriver en remiss, alltså ett intyg som säger att du ska få vård. Vården för tandlossning är mycket dyr
och du måste betala hela vården själv. Vården tar lång tid och är besvärlig. Du måste skrapa tänderna flera gånger och kanske sövas och operera tandköttet. Om du har tappat tänder kan tandläkaren operera in konstgjorda tänder med skruvar. – Om tanden har lossnat från sitt fäste kan den aldrig växa dit igen, berättar Per.
Vad beror tandlossning på? Tandlossning beror på att bakterier i munnen får vara kvar på tandköttet nära tändernaoch mellan tänderna. Bakterierna blir fler och gör inflammationen.
Vem får tandlossning? Väldigt många har tandlossning, nästan 40 personer av 100.Bland gamla är det ännu vanligare. Rökare får lättare tandlossning.Den som har sjukdomen diabetes och inte sköter om sjukdomen får lättare tandlossning. Den som äter onyttig mat och mycket socker får lättare tandlossning.
Hur kan jag slippa tandlossning? Borsta tänderna noga och använd tandtråd.Ät nyttig mat, ät på bestämda tider och ät mindre socker.
Tandlossning är en allvarlig sjukdom
Tandläkare Per Ramberg.
Lättlästa sidor
REGIONMAGASINET 1 .2007 29
Det är dyrt att gå till tandläkaren. Det finns för lite tandläkare i Sverige. Därför kan det vara bra att gå till tandhygienisten för att få tandvård. Tandhygienisten kan undersöka dina tänder, röntga dem, ta bort tandsten, sköta om tandköttsinflammation och laga små hål i tänderna.
Tandhygienistens viktigaste uppgift är att ge patienterna råd om hurde ska sköta sina tänder på ett bra sätt. – Vi gör så att du slipper gå till tandläkaren,säger tandhygienisten Lotta Myrehag Rahm.
Många äter för mycket socker som kan ge hål i tänderna. Det är också skadligt för tänderna att ofta dricka juice och läsk eller att äta frukt ofta. – Att snusa kan skada tandköttet, säger Lotta.
Alla har inte lika bra och starka tänder. En del måste vara mer noga,
andra får nästan aldrig hål i tänderna. Men alla kan själva sköta om sina tändereller få hjälp av någon personal.
Du behöver sköta om dina tänder mellanfem och tio minuter om dagen. De flesta vet det men sköter tänderna i mindre än en minut.Använd tandborste men också tandtråd eller tandstickor eller en liten borste mellan tänderna.– Borsta tänderna noga, ät bra och nyttig matoch skölj tänderna med fluor, säger Lotta.
Lotta är en av tandhygienisterna på Lilla Torget i Uddevalla.Att vara tandhygienist är roligt och de träffar många människor. – Men det kan vara svårt att se när barn får dålig hjälp av sina föräldrar att sköta sina tänder, säger Lotta.Gamla människor får ibland för dålig tandvård.– Gamla och sjuka som bor hemma har rätt att få besök hemma av en tandhygienist, säger Lotta.
Tandhygienisten ger tandvård och råd
Tandhygienisten undersöker dina tänder och kan se om du hartandköttsinflammation,tandsten eller bakterier och hål i tänderna.
Lättlästa sidor
30 REGIONMAGASINET 1 .2007
De fem först öppnade rätta lösningarna belönas med boken ”Köksvägentill Västsverige”. Ytterligare fem korsordslösare vinner två biobiljetter var-dera. Skriv ner svaret som döljer sig i de skuggade fälten i korsordet ochskicka det till RM – Regionmagasinet, Regionens Hus 462 80 Väners-borg (eller mejla till: [email protected]) senast den 30 april 2007.OBS! Kom ihåg att märka kuvertet/vykortet/mejlet med ”Kryss 1-07”.
Hur är det med spriten?Där spriten går in går vettet ut sägs det. Alkoholens skadeverkningarär många och väl omvittnade. Men kan det finnas positiva effekterav alkohol också? Vilka är dina erfarenheter?
Skriv och berätta. Några av breven publiceras i nästa tidning.
Du får gärna vara anonym, bara vi på redaktionen vet vem du är.
Vi lottar 25 brevskrivare som får två biobiljetter vardera som tack.
Skriv till: ”ALKOHOL”, Regionmagasinet, Regionens Hus
462 80 Vänersborg eller mejla till [email protected]
– glöm inte märka mejl/brev med ”ALKOHOL”.
OBS! Senast den 30 april vill vi ha ditt brev.
Korsord
Kryss RM nr 1-07
Namn: ..............................................................................
Adress: .............................................................................
Postnummer & Ort: ..............................................................
Rätta svaret: ......................................................................
Följande korsordslösare vann ”Köksvägen till Västsverige”:Göte Andersson, Lerum, Inga-Lill Ahbin, StenungsundBirgith Jörnäs, Mellerud, Sture Abrahamsson, Vänersborg,Florence Bengtsson, Götene.
Följande korsordslösare vann två biobiljetter var:
Siv Jacobsson, Henån, Arne Wassén, Göteborg,
Elisabeth Andersson, Ambjörnarp, Aina Brolin, Stenum, Skara,
Kjell Alfredsson, Lindome.
Lösning till kryss i RM 4-06
Vinnare Regionmagasinet nr 4-06
Tävla och vinn!Tävla och vinn!
�
visst småargvanligt
pålägg
gammal
kultur-
mjölk
något
längre
ut
det ska
vara
klara
konst-
närs-
alster
kan seunderli-ga väsen
förälskad
omodern
byggerhus påpapper
spelasroll på
inne-musik
balja
maskin-
lära
lyser
upp i
natten
kan viresa
till må-nen i
är
kvar
enan in gför f ina
i ut-kanten
matchigen
klarar
pärsen
.... gal-lery i
london
snott
tänker
sede-
sam på
han sombarjesukors
fl it
väsenkringevene-mang
grishud
kan varasvårt
attstå på
kan
föla
har ska
vi ta i
samlas
publik
på
besökersevärt
liggerkon på
vårdat
väl
gillarläget
fälls vidaktslut
var detså?!
på sammalinje
liter
kort
harpliktgammalt
strängin-trument
bildar
vänt-
ande
bör ej
fånge
vara
i
denna
stund
brukar
synen
går om
konst
drog en
vals
kan vi
bok på
bibblan
hörsmyggsom
flyga
de ska
dra
ange-
näm
rum för
många
blir
skämd© svenska korsord ab
Ç
Ç Ç
Ç Ç
Ç
÷
÷ ‹
‹
‹
Ç
›
ççÇ
⁄
⁄
⁄
⁄
f
v
t
u
r
i
s
m
r
o
d
e
o
s
a
g
g
a
t
a
t
t
r
e
n
t
j
i
v
e
g
a
t
a
n
e
d
i
t
m
u
t
r
e
t
t
s
l
e
v
a
n
d
e
s
t
e
k
y
t
a
i
d
o
l
u
n
o
s
o
l
i
d
l
i
s
t
l
s
e
d
e
n
k
o
v
a
s
k
r
i
n
g
v
ä
g
m
e
k
a
s
å
a
r
ä
l
t
a
r
s
k
u
r
t
r
a
s
a
r
l
o
t
s
t
a
n
k
o
p
p
f
e
k
e
g
a
l
l
e
r
t
a
l
a
n
g
e
r
e
n
e
vill vi att vårasjöar och
vattendragska vara
fältpålit-
lig
den tarman dit
mankommer
stråksom led-er runt
city
vridsur för
ren-görning
leder
rätta
vägen
för-
mågor
gör
lycklig-
as ögon
mjuk
hårt
virke
att gåprakt-
iskt tillväga
genom-
kass
flöden
domnad
av
köld
är med
hyllasav
fans
kortkyrka
fylls påbilen
skymf
har enfråga somgett svar
penning
till
vardags
kisensbil
brukarsmarta
skakar
fången
gammal
ledare
viktig näring somgynnas av att vi
har friskt vatten
vild hästtävling
tjata
ärviktigtför vår
hälsa
firas
31 ok-
tober
har enbra vits
kyrkansman
meddela
tar omoch om
igen
avenyn
vanlig
söndags-
mat
begär
fixamed
bilen
brukar
skämt
blevtilltalad
börjarbisats
skrapaihop
kort-kille
upp i
toppen
ger
rök-
virke
kurra-gömma-
lek
ackord
rymd-figur
användekniven
börjardoff-ramsa
typ
gjortstörre
lång-randigt
säger
ilsken
till på
ena
vännen
i paret
hopparöver
lektio-ner
för-
ord© svenska korsord ab
ç
ç
ç
⁄
⁄
⁄
‹
‹
Ç
⁄
ç
ç
ç
‹ Ç
÷
÷
REGIONMAGASINET 1 .2007 31
Viktiga adresser och telefonnummer
Sjukvårdsrådgivningen:Har du frågor eller behöver råd omsjukdom och hälsa?
Vill du veta vart du skall sökahjälp för en viss sjukdom?
Ring till sjukvårdsrådgivningenså får du tala med kunnig vård-personal som kan hjälpa digvidare.
Göteborg(betjänar även Bohuslän utanförFyrbodalsområdet)Tel: 031-703 15 00. Öppet dygnet runt.
SkaraborgVardagar kl 08.00–17.00: ring din vårdcentral. Övriga tider: ring sjukvårdsrådgivningen. Tel: 0774-40 20 20.
Södra ÄlvsborgTel: 0771-801 801.Öppet dygnet runt.
FyrbodalTel: 0771-117 117.Öppet dygnet runt
Vill du veta mer om regionenshälso- och sjukvård, gå in påwww.vgregion.se (klicka på hälsaoch sjukvård).
Patientnämnden:Borås, tel: 033-17 48 50.Göteborg, tel: 031-63 70 10.Mariestad, tel: 0501-621 80.Uddevalla, tel: 0522-67 08 60.
Vårdgaranti och Valfrihet i vårdenHar du frågor om vårdgarantin skadu i första hand vända dig till dinläkare/mottagning. Allmän infor-mation om vårdgarantin och omvalfrihet i vården finns påwww.vgregion.se/vardgarantioch hos Vårdslussen på tel: 020-44 55 55, e-post: [email protected]
Regionens HusGöteborg, tel: 031-63 05 00.Vänersborg, tel: 0521-27 57 00.Mariestad, tel: 0501-620 00.Uddevalla, tel: 0522-67 08 00.Borås, tel: 033-17 48 00.Skövde, tel: 0500-49 56 00.
Tillväxt och utvecklingVästra Götalandsregionen. Tel:031-63 05 00. www.vgregion.se(klicka på Tillväxt & Utveckling)
Kontakta din politikerVästra Götalandsregionen.Tel: 0521-27 57 00. www.vgregion.se(klicka på Politik och beslut)
Allmänna handlingarHos Västra Götalandsregionen kandu hitta handlingar på:www.vgregion.se (klicka på Diariet)Eller kontakta något av regionensdiarier:
Diariet Regionens Hus i Borås, tel: 033-17 48 04.
Diariet Regionens Hus i Göteborg, tel: 031-63 09 03,031-63 06 38.
Diariet Regionens Hus i Mariestad, tel: 0501-620 88,0501-620 89, 0501-620 91.
Diariet Regionens Hus i Skövde,tel: 0500-49 56 12,0500-49 56 13.
Diariet Regionens Hus i Uddevalla, tel: 0522-67 08 58.
Diariet Regionens Hus i Vänersborg, tel: 0521-27 51 09,0521-27 51 10.
Regionfullmäktige via radionLyssna via www.vgn.nu eller se i lokaltidningen för rätt frekvens i ditt område.
Regionfakta
Västra Götaland,länet, regionen och länsstyrelsen
Vad är egentli-
gen skillnaden
mellan Västra
Götalands-
regionen, Västra
Götaland, landsting och läns-
styrelsen? Att hålla isär begrep-
pen är inte helt lätt. Här är en
lathund:
Västra Götalands länDet geografiska området, länet,
Västra Götaland bildades 1998
då Göteborgs och Bohus län,
Älvsborgs län samt Skaraborgs
län slogs ihop.
Västra Götalandsregionen(Västra Götalands läns
landsting)
Regionen är vårt lokala
självstyre. De tre landstingen i
Bohuslän, Älvsborg och Skara-
borg slogs ihop med sjukvården
i Göteborg 1999 och bildar idag
Västra Götalandsregionen.
Förutom hälso- och sjukvården
har Västra Götalandsregionen
numera, liksom Region Skåne i
söder, övertagit ansvaret även
för de regionala tillväxt- och ut-
vecklingsfrågorna (till exempel
utbyggnad av vägar och järn-
vägar), från länsstyrelserna
för att flytta besluten närmare
invånarna.
LänsstyrelsenLänsstyrelsen är en tillsynsmyn-
dighet som svarar för den statli-
ga förvaltningen i länet. Den är
statens ”lokalkontor” och kon-
taktyta i länet. Länsstyrelsen
ansvarar bland annat för tillsy-
nen inom naturvård, miljöskydd
och social omvårdnad med
mera. Chefen för länsstyrelsen
är landshövdingen.
KommunernaKommunen har hand om det
kommunala, lokala politiska
styret och förvaltningen.
I Västra Götaland finns 49
kommuner.
Returadress: Regionens Hus 462 80 Vänersborg
Nu kan du lyssna på Regionmagasinet via internet. Gå in på www.regionmagasinet.se. Klicka på Lättläst och taltidning.
Nästa nummer av Regionmagasinet kommer i juni
Lyssna på RM via internet!
Klockan 09.13, Studentkliniken, Odontologen. Käkkirurg Lennart Göransson desinficerar sina händer. Han ska strax operera bort en visdomstand på Marie Holmkvist.Käkkirurgen är inhyst hos studentkliniken i några månader då deras egen avdelning byggs om. Foto: Anna Rehnberg
EN DAG PÅ JOBBET…
Klimatfrågan och möjligheten att söka vård i valfritt EU-land är andra huvudfrågor som hon och den nya regeringen satsar på.
Cecilia Malmström tar emot i sitt rum på Re-geringskansliet i Rosenbad mitt i Stockholm. Hon har ett pressat schema och spiller ingen tid. En kort hälsning och intervjun har börjat.
På EU-dagen den 9 maj ska hon tala på ett semi-narium i Göteborg, som är hennes hemstad, men när vi träffas i ett vintrigt Stockholm har hon inte bestämt om vad. Hon vill under sin tid som minis-ter ha bidragit till att EU känns öppnare, mindre krångligt och närmare för var och en.
– Det är fortfarande för mycket krångel i onödan för till exempel tjänsteföretag som vill konkurrera om jobb på EUs inre marknad. En arkitektfirma i Västsverige ska kunna lämna anbud på tex en arena i Spanien. Idag är det visserligen tillåtet men i prak-tiken nästan omöjligt på grund av att varje land har sina egna krav och regler, säger hon.
Cecilia tror att svenska tjänsteföretag har allt att tjäna på en öppnare inre marknad, även om det också innebär att exempelvis alla arkitektfirmor i EU-länderna kan konkurrera om uppdrag i Sverige. Sjukvården tror hon också har allt att vinna på en
Cecilia vill ha minskat krångel i EUCecilia Malmström i Vänersborg tillsammans med Regionstyrelsens ordförande Roland Andersson.
EU-minister Cecilia Malmström (fp) vill arbeta för att få bort
”onödigt krångel” inom EU. Till exempel vill hon göra det
enklare för svenska tjänsteföretag att konkurrera om jobb.
större samverkan. Hon tror att vårdköerna kan mins-kas om EU-medborgare får möjlighet att söka vård i vilket land de vill inom unionen. Frågan är vem som ska betala och vilken typ av vård det ska gälla.
Vad har en region som Västra Götaland för nytta av EU?
Cecilia räknar raskt upp flera exempel. – Muséet med hällristningarna i Tanum, Film
i Väst och Trollywood. Uddevallabron, E6. Inget av de skulle vara vad de är idag utan stöd från EU, säger hon.
– Ett annat exempel är EU:s kemikaliedirektiv som direkt kommer att påverka kemiindustrin i Stenungsund, säger hon.
En av de största utmaningarna för henne som EU-minister och alla andra som arbetar med EU-frågor är att människor ska se EU i sin vardag, menar hon.
– Mer än hälften, 60 procent, av alla ärenden som behandlas i kommunfullmäktige och i lands-ting i Sverige har kopplingar till EU, säger hon.
För att göra regeringens EU-politik mer lokalt och regionalt förankrad och samtidigt fånga upp vad som är viktiga frågor ute i landet har hon star-tat en turné. Under ett par år ska hon resa runt till
Bilaga med information om
Europaveckan i Västsverige
Foto
: Cu
rt W
arås
alla landsting och regioner och träffa politiker och besöka skolor. Turnén startade i Västra Götaland.
Varför ska vi fira EU-dagen? - Det finns alla anledningar. EU är världens
största allians av demokratier. Det är en stark kraft för demokratiseringsreformer. Länderna på Balkan och Turkiet, som vill bli medlemmar, sporras till att göra förändringar. Att bli medlem är en sten-hård process. Och inte minst är EU en fredsbeva-rande kraft. I Europa har vi hittat andra sätt att lösa problem än i skyttegravarna. Och alltihop på bara drygt 50 år. Det är väl fantastiskt, säger hon.
Karin åström bengtsson
Hållbar tillväxt i Europa – Utopi eller verklighet?
Seminarium på Europadagen den 9:e maj med EU - minister Cecilia Malmström.
Med rubriken ”Hållbar tillväxt – Utopi el-
ler verklighet?” anordnas ett seminarium
på Europadagen den 9:e maj. Seminariet
syftar till att diskutera praktiskt arbete
och visioner kring dagens och framtidens
Europa. Tillsammans med EU-minister
Cecilia Malmström kommer regionala och
kommunala politiker samt representanter
från Göteborgs Universitet att diskutera
hållbar tillväxt i Göteborg, Västra Göta-
land och Europa. Seminariet kommer att
äga rum på Göteborgs Universitet, i nya
Pedagogens lokaler i centrala Göteborg.
För ytterligare information se Europa-
veckans hemsida www.europaveckan.nu.
faktaInnan Cecilia Malmström blev EU-minister i höstas
var hon EU-parlamentariker i sju år. Dessförinnan
hade hon uppdrag som lokal och regional politiker för
folkpartiet i Göteborg och Västra Götaland samtidigt
som hon forskade och undervisade i statsvetenskap
vid Göteborgs universitet. Hennes doktorsavhandling
heter Regionen, makten och härligheten.
På www.cecilia.nu kan du anmäla dig att bli
ministerns rådgivare i EU-frågor.
EU-projektsamordnare i Mölndal –ny utbildning med kompetens som efterfrågas
EU-projektsamordnare är en helt ny praktiskt inriktad kvalificerad yrkesutbildning som ger goda kunskaper och verktyg för att planera, skriva projektansökningar och driva EU-projekt. Utbildningen är ett samarbete mellan: Vuxenutbildning Mölndal, Göteborgs Univer-sitet, Göteborgsregionens kommunalförbund GR och Studieförbundet SENSUS.
Under Europaveckan kommer studenter från utbildning-en att erbjuda ett antal kommuner och organisationer i Västra Götalandsregionen kostnadsfri information om EU:s nya ungdomsprogram. Detta erbjudande vänder sig i första hand till ungdomsgrupper, föreningar, fritids-gårdar och personalgrupper som arbetar med ungdomar. För mer information kontakta [email protected]
samtliga ungdomsambassadörer hade i upp-drag att under hösten genomföra ett ungdomspro-jekt på hemmaplan efter sommarskolan. Maries projekt syftade till att informera ungdomar om vilka möjligheter som finns att åka ut i Europa och jobba/studera/leva/eller driva projekt efter studenten.
- När jag gick sista året i gymnasiet visste jag inte vilka alternativ eller möjligheter som fanns, förkla-rar Marie. Genom att vara medborgare i Europa har vi ju så många möjligheter! Vi ville också att det skulle vara ungdomar som stod för informationen; av ungdomar och för ungdomar var vårt mantra.
Maries sista uppdrag som ungdomsambas-sadör för Västra Götalandsregionen var att återkoppla ungdomarnas åsikter till Sveriges kommissionär Margot Wallström. Margot lanserade för drygt ett år sedan en Plan D för Demokrati, Dialog och Debatt där hon särskilt betonade vikten av att inkludera ungdomar i debatten om Europas framtid.
– Margot var jätteintresserad av vad vi hade åstadkommit! Men framförallt var det otroligt inspirerande att få träffa henne och att hon tog sig tid att lyssna på oss.
Foto
: Li
sa B
elfr
age
Marie träffade Margot Wallström i Bryssel
Efter ett år som EVS-volontär (European Volontary Service)
i Polen blev Marie Munther uttagen till European Youth
Ambassador för Västra Götalandsregionen och deltog vid
en sommarskola i Baia Mare i norra Rumänien.
www.europaveckan.nu
notiser
Johanna Salonen och Sofie Helsing från Hvitfeldtska gymnasiets samhällsprogram skriver ett projektarbete om EU:s nya ungdomsprogram och framförallt den del som handlar om ungdomsutbyten.
Varför har ni valt att skriva om EU-programmet Ung och
aktiv i Europa?
Vi deltog själva i ett ungdomsutbyte i Italien sommaren
2006 som delfinansierades av EU. Där träffade vi
ungdomar från olika delar av Europa, bland annat från
Turkiet och Bulgarien. Vi lärde mycket av varandra och
om oss själva. Vi fick utbyta idéer och erfarenheter som
har gett oss ökad förståelse för människor från olika
kulturer. Det var verkligen lärorikt! Nu vill vi inspirera fler
ungdomar att genomföra ungdomsutbyten.
Vad är det som gäller för att en grupp ungdomar ska
kunna genomföra ett ungdomsutbyte?
Målgruppen för programmet är ungdomar i åldern 13-
25 år och för att man ska kunna söka bidrag måste det
finnas en mottagande och en sändande ungdomsgrupp.
Utbytet ska pågå 6-21 dagar med minst 16 och mest 60
deltagare. Om man vill veta mer om EU-programmet Ung
och Aktiv i Europa, föreslår vi att man tar kontakt med
Ungdomsstyrelsen som ansvarar för programmet.
Vad gör ni under Europaveckan?
Vi kommer bland annat att finnas i Slottsskogen under
Lilla Göteborgsvarvet den 13 maj för att informera om
ungdomsutbyten.
Nya EU-pengar till ungdomarUng och aktiv under Europaveckan
Assembly of European Regions (AER) arrangerar årligen
en Youth Summer School dit Västra Götalandsregionen
vill skicka två ungdomar mellan 18-24 år för att delta
i sommarskolans workshops och debatter men också
för att utbyta erfarenheter . Deltagarna utnämns till
European Youth Ambassadors och ska genomföra ett
projekt på hemmaplan efter sommarskolan.
Den 26-31 augusti arrangeras årets sommarskola i Exeter
i Storbritannien. Miljö och hållbar utveckling kommer att
vara temat för skolan. Västra Götalandsregionen betalar
deltagaravgiften, vilket inkluderar boende och måltider,
samt resan till och från Exeter.
I din ansökan vill vi ha:• En presentation av dig
• Dina tankar kring Europafrågor
– gärna med kopplingen till årets tema Miljö och
Hållbar utveckling.
• Förslag på projektidéer eller aktiviteter som du
skulle vilja genomföra i Västra Götaland under
hösten 2007 och som återkopplar till Europa,
ungdomar och miljö.
Sista ansökningsdag är 16 maj!
vid frågor kontakta lisa belfrage på tel 0521-275859 eller via [email protected] dit du också skickar din ansökan.
Vill du bli European Youth Ambassador för Västra Götaland?
Margot Wallström och Marie Munther på plats i Bryssel
Bilaga med information om Europaveckan i Västsverige
Ungdomskonferens i Åmål EYE – Engage Young Europe
Ett sextiotal ungdomar från Portugal, Polen, Skottland
och Sverige kommer att träffas i Åmål 13-20 maj för
att diskutera hur man kan engagera ungdomar i
samhällsfrågor. Konferensen är tänkt att ge ungdomarna
ökad kunskap om varandra och dess kulturer och på så
sätt öka förståelsen mellan ungdomar i olika länder.
Ungdomarna kommer att jämföra vilka möjligheter
de har i respektive land att som ung kunna påverka
samhällsutvecklingen. Tanken är också att försöka
utveckla förslag på hur ungdomar mer effektivt kan
påverka det som sker i kommunen.
Viktigt att sprida kunskap om internationellt arbete
I Lidköping uppmärksammas
kommunens internationella arbete
under Europaveckan. Dels arrangeras
en utställning för att visa den mångfald
av projekt som finns i kommunen.
Dels anordnar ett av kommunens
projekt, SustAccess, ett seminarium
på Europadagen den 9 maj. Temat är
Regionförstoring och EU. Seminariet
ska behandla hur förbindelserna kan
förbättras och hur man kan öka resandet
med kollektivtrafiken.
SustAccess är ett EU-finansierat
projekt inom North Sea programmet.
SustAccess står för ”Sustainable
Accessability” eller hållbar tillgänglighet
och projektet har som mål att stötta och
öka miljövänliga transporter. Projektet
1Vad har ni på gång i Lidköping under Europaveckan?Förutom att vi flaggar med de
europeiska flaggorna runt
Lidan och har europeisk
mat i skolorna som vi
brukar så har vi en
projektutställning
i stadshuset och
tipspromenad på
biblioteket och i
stadshuset. På
Europadagen
har ett av
kommunens
projekt planerat in ett seminarium på
temat regionförstoring och EU.
2 Tycker du att kunskapen om Europadagen och Europaveckan växer från år till år?
Ja, lite för varje år.
3Varför ska vi ha en särskild vecka för Europafrågor här i Västra Götaland?
Det är mycket internationell aktivitet
i kommunerna och det är bra att det
finns ett särskilt tillfälle då detta kan
uppmärksammas.
”Europaveckan en hävstång för vår kommun”
Idéerna flödar och kreativiteten är stor hos Jonas och Eva i Svenljunga
Västra Götalands yttersta utpost mot Bryssel heter
Svenljunga. Det är en av anledningarna till att
engagemanget är stort i kommunen när firandet av
Europaveckan sätter igång.
har arbetet med att ta fram ett förslag
på ett nytt resecentrum i Lidköping.
I projektet har det framkommit att
invånarna i Lidköping vill att deras
resecentrum ska kännas välkomnande
och ha kontakt med vattnet i staden.
EU:s jordbrukspolitik – En global utvecklingsfråga
En stabil politik för jordbruk är en
nödvändighet för EU-länderna, för en
fungerande expansion av EU och för
omvärlden. EU:s sätt att tillgodose de
europeiska böndernas behov har blivit
djupt kritiserat. Överkonsumtion,
dumping och importkvoter befaras vara
ett hårt slag mot världens fattiga.
Utrikespolitiska föreningen anordnar
10:e maj en debatt om EU och jordbruket,
för mer information se www.uf.ffs.gu.se.
Tre frågor till:
Lisbeth Nyströminternationell koordinator i Lidköping
när jag träffar jonas Widerström, ansvarig för internationella frågor, och kommunalrådet Eva Johansson är planeringen av Europaveckan 2007 i full gång. Idéerna flödar och kreativiteten är stor. Ett viktigt mål, som de båda ser, är att få så stor spridning på aktiviteterna som möjligt och att nå ut med budskapet om att vi alla är en del av EU.
En satsning under årets vecka är EU information för äldre. Vid två tillfällen kommer boende på ser-vicehemmen Klockaregården och Furubergsgården att få besök av Jonas och Eva.
– De äldre är en viktig målgrupp för oss. Vi har valt att satsa på dem i år. Det blir generell EU infor-mation med lite historia och uppdatering om vad EU är och gör. Vi kommer också att berätta om hur kom-munen arbetar med olika EU projekt säger Jonas.
– Ja, fyller Eva in, Europaveckan fungerar lite som en hävstång för vår kommun. Vi når ut med information om hur vi aktivt arbetar med EU och med EU-projekt till våra kommuninvånare men även på ett regionalt och nationellt plan.
Det är inte bara de äldre som får ta del av Eu-ropaveckan i Svenljunga. Under hela veckan sker det mängder med aktiviteter med koppling till EU. Det är föreläsning om språkets betydelse i Europa, ungdomsutbyte mellan Svenljunga, Danmark och Tyskland med musik som tema, tipspromenad och inte minst flaggning med europaflaggan på kommunens alla flaggstänger. Ansvaret att fira Eu-ropaveckan vilar lätt på Västra Götalandsregionens yttersta utpost mot Bryssel.
notiser
Foto
: Ke
rsti
n J
ohan
sson
www.europaveckan.nu Europaveckan i Västsverige
Här är ett axplock av de aktiviteter som sker i Västsverige under Euro-paveckan. Mer detaljerad information finner du under respektive kom-muns hemsida www.kommunnamn.se
AlingsåsJournalisten och skribenten
Annika Ström Melin före-
läser i Alingsås Konsthall
tisdagen den 8 maj kl.
18.30 under rubriken
Europa igår, idag, imorgon.
BoråsVad innebär det att arbeta
utanför gränserna, inom
Europa? I Borås kommer
en buss att turnera med
information om hur det
fungerar och vad som krävs
för att söka jobb i Europa.
HerrljungaBesök Herrljunga och ut-
ställningen om EU:s nyligen
antagna alkoholstrategi,
som visar bakgrunden till
strategin, hur ungdoms-
situationen ser ut och hur
alkoholpolitiken har ut-
vecklats i olika EU-länder.
SkaraPå Stifts- och landsbibliote-
ket visas utställningen ”Den
europeiska grannskaps-
politiken”, arrangerad av
Europa Direkt. På biblioteket
finns även böcker och aktu-
ellt material om EU.
Den 8:e maj arrangerar Europa
Direkt i Skara ett seminarium
på temat “Nya regeringen
och EU i kommunerna”.
SkövdePå kulturhuset i Skövde vi-
sas en utställning på temat
EU:s 50-åriga historia, där
1957 och 2007 jämförs med
hjälp av böcker, tidningar,
film, teater och konst.
TibroHär anordnas tipsprome-
nader och biblioteket har
Europatema med inriktning
på europeiska författare.
UlricehamnI Ulricehamn erbjuds en
möjlighet att lyssna på
föreläsaren och entrepre-
nören Ivan Daza, grundare
av Blatteförmedlingen, och
hans tankar kring en mång-
kulturell arbetsmarknad.
VårgårdaMissa inte fotoutställ-
ningen med Europatema i
Vårgårda!
ÅmålPå Hamncompagniet i Åmål
arrangeras en After Work-
debatt den 10 maj. Aktuella
Europafrågor debatteras
med politiker från Riksda-
gen och Europaparlamentet.
På gång under Europaveckan i Västsverige
EU-information för dig i Västra GötalandEtt bra sätt att skapa sig en bild av Europeiska Unionen
är att besöka EU:s webbportal på www.europa.eu. Där
kan du hitta all upptänklig information om Europeiska
Unionen. Om du har en specifik fråga som du vill ha svar
på, finns ett flertal möjligheter att få svar på just din
fråga. Både Europeiska kommissionens representation
i Sverige och Europaparlamentets informationskontor
i Sverige har informationsenheter som svarar på
allmänhetens frågor om verksamheten inom de båda
institutionerna.
EU-upplysningen i Stockholm ger partipolitiskt
neutral information till allmänheten om EU, Sveriges
medlemskap i EU och EU-arbetet i riksdagen. EU-
upplysningen når du på tel: 020-250 000 eller www.
eu-upplysningen.se
Europa Direkt är Europeiska kommissionens nätverk
av informationskontor. I Sverige finns ett tjugotal
Europa Direkt-kontor, och tre av dem ligger i Västra
Götaland. Europa Direkt-kontoren kan kostnadsfritt
hjälpa dig med svar på alla typer av allmänna EU-
frågor. Man erbjuder också föreläsningar och arrangerar
informationsevenemang. För mer information se www.
europadirekt.org.
Europa Direkt Västra GötalandTel: 0511-248 70Webb: www.hush.se/r/
Europa Direkt VästsverigeTel: 031-701 88 20Webb: www.europadirekt.nu
Europa Direkt ÅmålTel: 0532-170 20Webb: www.amal.se
Utges av Arbetsgruppen för Europaveckan • Kontakt Europa Direkt Västsverige • Telefon 031-701 88 20E-post [email protected] • Grafisk form ETC
Bilaga med information om Europaveckan i Västsverige
tävling
Frågesport
www.europaveckan.nu
notiser
I vecka 19 är det europavecka i Västsverige. Men i Västsverige är egentligen varje vecka en Eu-ropavecka. För att Västsverige ligger i Europa – och inte i Asien eller Antarktis. För att Västsverige ligger i EU och vår vardag därför påverkas av rader av beslut som EU-länderna fattat tillsammans. För att vi lever, reser, jobbar, studerar, handlar och delar kulturella upplevelser i Europa och med människor i andra europeiska länder.
När nu regioner och kommuner i Västsverige under en vecka i maj ordnar olika programpunkter med fokus på Europa betyder inte det att Europa är mindre viktigt resten av året. Exporten håller igång den västsvenska industrin varje dag året runt – och det är i stor utsträckning våra europeiska grannar vi handlar med. Flyg och färjor fraktar varje dag tusentals människor mellan Västsverige och övriga Europa på semestrar och jobbresor.
EU-samarbetet som omfattar alltfler europeiska länder är inget som äger rum långt borta över våra huvuden. För regioner och kommuner betyder ett aktivt EU-arbete nya möjligheter att lära och sam-arbeta för att förbättra sin verksamhet. Det inne-bär nya vägar för att hantera sådana utmaningar som vi delar med regioner och kommuner i andra länder. Västra Götalandsregionen är aktiv i en rad
europeiska regionorganisationer för att påverka EU-politiken på områden som livslångt lärande, innovationer, miljö, folkhälsa, havsfrågor, etc.
Allt detta och mycket mer vill Europaveckan uppmärksamma. Besök gärna något evenemang under veckan – och tänk en tanke på vad Eu-ropa betyder för dig. Hissa gärna flaggan på EU:s ”födelsedag” 9 maj. Vi önskar en glad och god Europavecka!
Magnus EngelbrektssonChef för internationella enheten
Västra Götalandsregionen
För att delta, skicka ditt svar med kontaktuppgifter via e-post till: [email protected] eller med ett vykort till:
Europa Direkt Västsverige, Viktoriagatan 15B, 411 25 Göteborg. Svaren måste vara oss tillhanda senast fredagen den 11:e maj 2007.
Märk svaret ”Frågesport Europaveckan”. Fem vinnare får två biobiljetter var.
Pröva dina kunskaper om EU genom att svara på följande fem frågor. Du kan vinna två biobiljetter! 1. Cecilia Malmström är numera Sveriges EU-minister. Vad var hon innan?
1. Ledamot i Europeiska kommissionen
X. Ledamot i Europaparlamentet
2. Ledamot i Europeiska rådet
2. Vid årsskiftet fick EU två nya medlemsstater. Vad heter deras huvudstäder?
1. Sofia och Bukarest.
X. Ljubljana och Budapest
2. Valletta och Bratislava
3. EU har nu 27 medlemsländer. Hur många invånare har EU 2007?
1. C:a 247 miljoner
X. C:a 375 miljoner
2. C:a 493 miljoner
4. Hur många Europa Direkt-kontor finns det i Västra Götaland?
1. Ett, i Göteborg
X. Två, i Göteborg och Skara
2. Tre, i Göteborg, Skara och Åmål
5. Vid årsskiftet införde ytterligare ett land euron som valuta. Antalet euroländer är nu 13, men vilka av följande hör dit?
1. Danmark, Tyskland och Spanien
X. Belgien, Frankrike och Slovenien
2. Finland, Italien och Slovakien
Varje vecka är en Europavecka”Exporten håller igång den västsvenska industrin
varje dag året runt – och det är i stor utsträckning
våra europeiska grannar vi handlar med.”