Från bondeland till gräddhylla: Konsten att bo i Lundby, Del II
-
Upload
jeanette-johansson -
Category
Documents
-
view
247 -
download
7
description
Transcript of Från bondeland till gräddhylla: Konsten att bo i Lundby, Del II
Text o bild : Jeanette Johansson
FRÅN BONDELAND TILL GRÄDDHYLLA : KONSTEN ATT BO I LUNDBY 1850-2010
1DEL 2 : ca 1940 - 2010
DEL 2 : ca 1940 - 2010
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. Förord -- s.1
2. Inledning -- s. 3
3. I början – Lundby runt 1850 -- s.
4. Det börjar röra på sig – Varven gör sitt intåg -- s.
2
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. Inledning -- s.3
2. Lundby hamnar i folkhemmets grepp -- s. 4
3. Den storskaliga allmännyttan … -- s.8
4. Vägen mot gräddhyllan -- s. 14
5. Summering -- s.18
6. Fakta / Karta Lundby – s. 19
7. Bibliografi -- s. 20
3
På grund av andra världskriget infördes folkhems-
politiken med trevande steg först i början på 40-talet.
De bostäder som byggdes under själva kriget
präglades av bristen på virke.
När kriget väl var slut blev det dock andra toner. För
Lundbys del hade det beslutats om stadsbygg-
nadsplaner innan nya statliga bostadsfinansiella medel
var fastslagna.
Vilket betydde att även om det påbörjades ett intensivt
byggande vid krigslutet var det fortfarande med ett
steg i det gamla tänkandet.
Men från och med tidigt1950-talet är inträdet av den
nya bostadspolitiska tiden högst synlig . Den svenska
versionen av modernism, också känd som
funktionalism, var född. Och här för att stanna.
INLEDNING
Den här presentationen om bostadsutvecklingen i
Lundby är inte tänkt att vara en djuplodande bostads-
politisk studie. Men jag kan inte låta bli att fascineras av
kontrasterna mellan hur man en gång bodde i ”Fattig-
sverige” generellt - Lundby specifikt - och hur vi bor här
idag. Och de politiska beslut som skulle till för att vi
skulle komma att få det som vi har det.
Vägen mot en bättre bostadsstandard kunde anas i
anammandet av folkhemsbegreppet. Detta nämndes i
större sammanhang första gången av Per Albin
Hansson 1928 och gick ut på att alla skiljande sociala
och ekonomiska skrankor skulle brytas ned och det
moderna välfärdssamhället byggas upp.
Bostaden stod i centrum för den nya epoken. Som skulle
byggas på funktionalismens villkor där ”skillnaden
mellan yta och innehåll upphävdes, förljugenheten
rensas bort och saklighet tillsammans med ärlighet
poängteras. I den nya världen skulle sanning och förnuft
råda och den materiella verkligheten borde spegla
detta”.
Att bygga upp det nya hände inte över en natt. Först
skulle depressionen, arbetsmarknadskonflikter, jord-
brukskriser och inte minst andra världskriget tacklas.
Inte förrän detta var gjort kunde man ta itu med det som
ansågs vara den mest akuta frågan – trångboddhet.
4
Lundby hamnar i folkhemmets grepp.
Som jag tidigare nämnt var det vanliga att en hel familj
med två vuxna och ett flertal barn på t ex Lindholmen
bodde i en enrumslägenhet på ca 25 kvm med kök.
Normen för trångboddhet definierades som fler än två
personer per rum, inklusive köket. En familj med två
vuxna och två barn i ett rum med kök räknades med
andra ord inte som trångbodd. Ändå visade det sig att
30 procent av alla barn under femton år i början av
1930-talet tillhörde trångbodda hushåll.
Barnrikehus blev det första trevande steget i vilket som
senare kom att betraktas som begynnelsen till en tid av
social ingenjörskonst. Med byggstart i mitten av 30-talet
var den aspirerande byggnormen generös – nya
lägenheter för barnfamiljer skulle byggas med minst två
rum och kök. Finansieringen av husen bestod av två
delar: fördelaktiga lån till de som uppförde dem dels
bidrag till de som fick möjlighet att flytta in. Barnrike-
husen kom också att benämnas Solgårdar – i Lundby
typifierade av de gröna parallella huslängorna på
Jägaregatan i Brämaregården.
I takt med att folkhemskonceptet började förankra sig i
Sverige ändrades karaktären på byggherrarna. Fram till
1930-talet hade större delen av allt bostadsbyggande
gjorts av privata intressenter. Och faktum var att när
andra världskriget bröt ut hade de faktiskt lyckas bygga
landet ur bostadskrisen.
5
Under själva kriget låg bostadsbyggandet mer eller
mindre på is. Det som byggdes i Lundby är lätt att
identifiera då man på grund av bristen på byggmaterial
var tvungen att begränsa skalan. Följden blev de två-
vånings trähus i rätvinkliga kvarter som finns bland annat
längs med Björlandavägen samt öster om Åbogårds-
gatan.
Trots att byggandet ökade under 1930-talets senare del
betydde inte det att bostadsmarknaden kunde beskrivas
som harmonisk. Eller att framsteg gjordes när det gäller
bostadsstandarden.
Ett alternativ till den rent privata bostadsmarknaden som
började utforskas var bostadsrätten. 1923 bildades
Hyresgästernas sparkasse- och byggnadsförening, HSB,
som kom att ha stor inverkan på den nationella bostads-
politikens utformning och genomförande. Redan från
början hade man moderna idéer om badrum i varje
lägenhet, sopnedkast i trapphusen och gemensamma
tvättstugor med modern utrustning.
1940 hade HSB uppfört ca 20 000 lägenheter runt om i
Sverige. Samma år bildades Riksbyggen som hade en
liknande kooperativ grundtanke.
6
7
Kommunernas lyckade inblandning i byggandet av
bland annat Solgårdarna lade grunden till framväxten av
allmännyttan. Referensramarna för allmännyttiga
bostadsföretag fastställdes under efterkrigsperioden och
innebar att de ”skulle erbjuda bostäder åt alla kategorier
av hushåll och därmed bidra till stabilitet på hyresmark-
naden och motverka spekulation”. Allmännyttig bostads-
utveckling sker, fortfarande, utan enskilt vinstsyfte.
Ett av de första områdena i Lundby där privata och
allmännyttiga hyresvärdar och bostadsrätter finns
representerade sida vid sida är Kvillebäcken. Beläget
nära varvsområdena och med flack och lättbyggd mark
omringad av Hjalmar Brantingsgatan i söder, Gustaf
Dahlénsgatan i öster, Flunsåsbergen i väster och Nya
Björlandavägen i norr började det bebyggas nästan
omedelbart efter andra världskriget.
I den nya bostadspolitikens gryningsland var stads-
planeringen av området påverkad av både gammalt och
nytt. Å ena sidan var det självklart att de nya husen
skulle byggas i en funktionalistisk anda med ljusa, luftiga
och praktiska lägenheter.
Å den andra sidan hade ett generalplaneförslag för
trakten gjorts redan 1936. Och stadsplanerna för
huvuddelen av bostäderna gjordes redan 1941-43.
Vilket var innan den nya sociala bostadspolitiken
styrmedel och finansieringsmöjligheter fanns.
8
Den storskaliga allmännyttan blir boendets ledstjärna.
Resultat blev ett bostadsbyggande av små enheter -
enstaka hus eller små grupper av hus - uppförda av
olika byggmästare (som hade inmutat tomterna långt
innan).
Det var dock först på 1950-talet som det riktigt stor-
skaliga allmännyttiga bostadsbyggandet tog fart. I snabb
takt började områden runt Kyrkbyn och Bjurslätt upp-
föras.
Personligen tycker jag att bebyggelsen speciellt runt
Kyrkbytorget representerar folkhemmet i ett nötskal.
Precis som Bullerbyn-känslan i det angränsande Lundby
Kyrkby vittnar om det svunna sockensamhället.
Kontrasten är slående.
Men kanske ändå inte. I båda fallen talar arkitekturen ett
eget språk – den ger inte bara uttryck för en bestämd
estetik, utan också för en samhällssyn, en världsbild.
Punkthusen omgivna av stora grönområden med
putsfasadklädda trevånings lamellhus i en cirkel runt om
tycker jag andas en nästan utopisk framtidsoptimism.
Sett från dåtidens synvinkel. Med tanke på hur bostads-
situationen hade tagit sig ut för flertalet människor
tidigare måste det ha varit en fantastisk upplevelse att
flytta in i dessa lägenheter med modern standard.
Trångboddhet och undermålig standard var ju just de två
aspekter som folkhemmets bostadspolitik ville åtgärda.
9
Och det lyckades man ganska bra med. Den först-
nämnda problematiken hade i Sverige reducerats från
21 % trångbodda hushåll 1945 till 8 % 1960. Lägen-
heterna blev dessutom rymligare och bättre utrustade,
framförallt när det gällde värme och hygien.
På 1950-talen gjorde som sagt höghusen sin inmarsch i
Lundby. Det som byggdes på Bjurslättstorg var ett av
Göteborgs tidigaste höghus och markerade områdets
modernitet. Och fler skulle det bli, speciellt runt
Ramberget.
1959 skedde första inflyttningen i HSB-föreningen
Ekemarken. Tydligen var detta HSB Göteborgs första
saneringsprojekt – för att ge plats för de nya
byggnaderna offrades fyra landshövdingehus och tre
mindre fastigheter om sammanlagt 68 lägenheter. Brf
Ekemarken består av sex punkthus med tio och elva
våningar med sammanlagt 377 lägenheter. I linje med
HSBs bostadsstandard fanns redan från början hiss och
sopnedkast.
På Rambergets norra sida höjer sig mot skyarna
Riksbyggens Brf Göteborgshus 22 som byggdes 1958-
60 och består av 356 lägenheter. Och däremellan ett
område med blandade flerbostadshus i 6-12 våningar.
På andra sidan gatan vid Wieselgrensplatsen finns
åttavåningshus. Ett annat höghusområde är det s k
Bostadshotellet längs med Gropegårdsgatan, vars
uppgift var att husera tillfälliga Volvo-anställda.
I slutet av 1950-talet byggdes även det stora bostads-
området vid Fyrklöversgatan. Då marken under till
10
åtminstone 37 meters djup består av blålera blev det för
dyrt att påla marken. De symmetriskt utspridda fyra-
vånings lamellhusen byggdes därför utan källare. Allt som
allt finns det 466 likadana fyrarumslägenheter i området.
Trots att området var tänkt som en temporär bostadskris-
lösning med en planerad livslängd på 20 år spenderade
den nuvarande ägaren Stena Fastigheter 240 miljoner
kronor mellan 2004-2006 på att rusta upp husen.
För att tackla bostadskrisen intensifierades bostads-
byggandet under 1960-talet och 70-talen i hela Göteborg.
Kände som miljonprogrammet var det på Hisingen
framförallt Biskopsgården och Länsmansgården som
exploaterades eftersom där fanns utrymme för
massbyggnation.
Redan 1968 stod det dock klart att det fanns problem
med uthyrning av nyproducerade lägenheter. Under
1970-talets första år accelererade svårigheterna då flera
bostadsföretag även fick likviditetsproblem. Det var
kanske därför inte förvånansvärt att bostadsproduktionen
under ett antal år sjönk som en sten. En återhämtning
skulle inte märkas förrän i mitten av 1980-talet.
Ungefär samtidigt med bostadsföretagens problem
började orosmoln dyka upp inom varvindustrin.
Lindholmens varv levererade sitt sista fartyg 1976.
Eriksberg avvecklades 1978-79. Götaverkens
nybyggnation upphörde 1989.
Den Stora Krisen var ett faktum. Men som det med tiden
visade sig också var en början på något nytt. För
Lundbys del på alla sätt och vis.
11
12
Brf Ekemarken
13
Fyrklöversgatan
Vägen mot gräddhyllan.
Varvskrisen utlöste en viljornas dragkramp mellan
Staten och Göteborgs kommun om vad man skulle göra
med de nu överflödiga industriområdena.
Staten var ägare av marken medans kommunen
belastades med det praktiska arbetet att hitta nya jobb
till de ca 15-20 000 personer som blivit arbetslösa i
samband med krisen.
För att delvis lösa detta problem ville kommunen bland
annat förlägga institut eller annan statlig verksamhet till
regionen. Ett annat initiativ var att påbörja utbildning och
forskning med inslag av produktion på Lindholmens
gamla varvsområde.
Staten å sin sida hävdade att det bästa var att bygga
bostäder på den attraktiva marken precis vid vattnet. Ett
huvudargument för denna ståndpunkt var alla de bygg-
arbetarjobb som skulle skapas.
Med tanke på alla de lediga lägenheter som fanns i
Göteborg vid denna tiden tyckte kommunen inte alls att
detta var ett bra förslag. Och sa därmed nej till planerna.
Men även om kommunen hade varit positiv inställd hade
den dåvarande stadsplanen för de berörda områdena
varit ett problem – den medgav endast att området
kunde användas för industrändamål.
14
Samtidigt som det bollades med Norra Älvstrandens
framtid började ett näringspolitiskt program utarbetas för
hela kommunen. I detta påpekades det att tjänste-
sektorn började bli allt viktigare.
För att främja denna utveckling hade man runt 1985
kommit fram till att de inre kajområdena på båda sidor
om älven måste knytas ihop. Ett första steg mot att
åstadkomma detta var att göra en ny översiktsplan för
Norra Älvstranden. Klar 1989 antogs den av kommun-
fullmäktige 1990. Året därpå blev den första detaljplanen
för Eriksberg godkänd.
Byggandet av det största sammanhängande stadsför-
nyelseprojektet i Sverige satte i gång inte långt efter.
Tjugo år senare fortsätter det fortfarande även om
fullbordandet av nybyggnationen på Västra Eriksberg
signalerar att slutet är i sikte.
Intressant i sammanhanget är att Lundbys äldsta och
nyaste bostadsområden ligger inom ett stenkast från
varandra.
Jag avslutar denna presentation med ett citat från Evert
Torkelsson, 80 år, i Göteborgs-Posten i november, 2009
boendes i en modern bostadsrättslägenhet precis vid
vattnet på Lindholmen.
” Jag växte upp i ett trähus på Slottsberget utan
rinnande vatten och toalett. Nu fick jag chansen att
komma tillbaka, men till en modern bostad med bra
standard, säger han.”
15
16
Sannegårdshamnen
17
Sannegårdshamnen
18
SUMMERING – DEL 2
År 2010 betalas det av vissa över 3 miljoner
kronor för att köpa sig en toppmodern lägenhet
på Norra Älvstranden. I vilken det kanske
kommer att bo två personer på ca 100 kvm.
En utveckling som för en människa som gjorde
en tidsresa från 1850-talet måste te sig smått
otrolig.
Bostadsstandarden förbättrades tack vare en
partiöverskridande bostadspolitik drastiskt i
Lundby, liksom i övriga Sverige, från tidigt 1950-
tal. Storskalighet och modernism blev nyckelord.
Termer som bostadsnorm introducerades.
Personligen tycker jag att det ibland känns som
att stadsbyggnadsprocesser är evighetslånga
och att inte mycket händer. Men allt man
behöver göra är att titta sig omkring för att få
bevis på att så inte är fallet. Lundby är ett
mycket gott exempel i sammanhanget.
19
Karta över Lundby.
Källa: eniro.se
FAKTA OM LUNDBY I DAG
39 878 invånare. Invånarantalet beräknas öka till cirka 46 000 fram till år 2015.Lundbys invånare har något lägre medelinkomst än medelgöteborgaren.
Boendet: Bostadsbeståndet i Lundby är
varierat. Fler bostäder är byggda efter 1990 än
före 1940. Här finns 22 400 bostäder varav
drygt 18 500 i flerbostadshus.
Källa: http://tiny.cc/hpr48
20
Andersson, Stina m fl. Lundby: Från Bondby till Industristadsdel,
1982, ISBN 91-85488-38-0
Bebyggelsehistoriska undersökningar i Västsverige 1973,
Rapport 2, Lindholmen i Göteborg
Bengtsson, Birgitta, Kvillebäcken, Lundby Hembygdsförenings
Skriftelse Nr 5. 1998. ISSN 1102-366X
Bengtsson, Birgitta. Rambergskvarteret: En försvunnen stadsdel,
1994, Lundby Hembygdsförenings Skriftelse, Nr 3. ISSN 1102-
366X
Caldenby, Claes (red), Att bygga ett land – 1900-talets svenska
arkitektur, 1998, Arkitekturmuseet och Byggforskningsrådet,
ISBN 91-540-5813-9
Eriksson, Folke, Lundby på Hisingen, 1994, Tre Böcker, ISBN
91-7029-161-6
Hansén, Stig. Lindholmen berättar (Intervjubok): Lindelöws
bokförlag, 2002, ISBN 91-88144-56-9.
Gårdar, Hus och Folk i Lundby By, Del 1, 2001, Lundby
Hembygdsförenings Skriftelse – Nr 6.
Göteborgs-Posten,
Göteborgs Stadsbyggnadskontor: Norra Älvstrandsprocessen,
2001.
Lönnroth, Gudrun (Red). Kulturhistorisk värdefull bebyggelse, Ett
program för bevarande, Göteborg, Stadsbyggnadskontoret,
2000. ISBN 91-89088-05-0
Ramberg, Klas. Allmännyttan. Välfärdsbygge 1850-
2000.,Byggförlaget, ISBN 91-7988-177-7.
Trossholmen, Ninni. Norra Älvstranden: En vandring från dåtid
till nutid. Arkipelag, 2009
Underlag för områdesprogram och stadsförnyelse i Kvillebäcken.
Februari 1985, Göteborg
Upptäck Hisingen, Det moderna Göteborg, Göteborgs
Stadsmuseum, 2008, ISBN 978-91-85488-97-1
Nationalencyklopedin – ne.se.
Åberg, Alf. När Byarna Sprängdes, Natur och Kultur, 1953, ISBN
91-27-00362-0
Norra Älvstranden: Översiktsplan för del av Hisingen,
Stadsbyggnadskontoret för Göteborg, 1989
http://postvagnen.com/forum/index.php?mode=thread&id=90505
- Svenska Järnvägsklubben Postvagnen.
http://www.alingsasslaktforskarforening.se/tidning/medlemsblad/ja
g%20minns/1996-2.pdf
Jag minns – Alingsås Släktforskarförening.
http://mitthisingen.se/index.php?id=8
- Mitt Hisingen
http://www.mariamagdalenas.se/index.php?option=com_content&
view=article&id=124:bakgrund&catid=132:om-oss&Itemid=125
S:ta Maria Magdalenas Katolska församling
http://www.gbghus22.se/
Riksbyggen – Brf Göteborgshus 22
http://hsb.se/goteborg/ekemarken/ekemarkens-brf/valkommen-till-
brf-ekemarken?select=1.107579
HSB – Brf Ekemarken
http://www.alvstranden.com/default.aspx?id=38&navId=40
Älvstranden Utveckling
http://www.varvshistoriska.o.se/ - Varvshistoriska föreningen
http://www.vastraeriksberg.se/norra-alvstranden-har-utvecklats-
fran-tomma-varvsomraden-till-modern-stadsbebyggelse-den-
goda-staden
Insikter om utsikter – Västra Eriksberg
http://tiny.cc/x7p9w Fastighetstidningen, Nr 2 Mars 2010
http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.247087-visionen-kom-av-sig
- Göteborgs-Posten, Visionen kom av sig
BIB
LIO
GR
AF
I