Forskning Framsteg Special Nr.1 - Nobel 2015

7/25/2019 Forskning Framsteg Special Nr.1 - Nobel 2015

1/40

NOBEL 2015

F&F:s pocketguide till rets priserMEDIC IN:

Jag testade substanserna p min egen kroppMt svenskapristagaren

EN TIDNING FRN

FYSIK:

S avsljades

partiklarnastrippelnaturKEMI:CELLERNASNDVERKTYG

FRED: KVARTETTENSOM RDDADETUNISIEN

EKONOMI:OJMLIKAKPMNSTER

PRIS 35 kr[ 3.8. NOK 45]

Plus:S pverkadeAlbert Einsteinvilka som ickNobelpris


2/40

M

E

I

N

IN

NEH

LL

NOB

EL

4

K

E

M

I

FY

S

K

10 18

TU YOUYOU

WI L L I AM C. CAM P B E L L& S ATO S H I M U R A

Fr upptckter

rrande en ny terapi

mot malaria.

Fr upptckter rr-

ande en ny terapi mot

infektioner orsakade

av parasitmaskar.

Fr upptckten

av neutrino-

oscillationer, som

visar att neutriner

har massa.

Fr mekanistiska

studier av

dna-reparation.

TAKAAKI KAJITA& AR TH U R B . M CD O N AL D

TO M AS L I N D AH L ,AZIZ SANCAR& PAUL MODRICH

2 Nob el Special 2015

CHINASTRINGERNETWORKREUTERS,MARYSCHWALMAP,

TAKESHIOGURAJIJIPRESS,AATT,LARSH

AGBERGREUTERS,FACUNDO

ARRIZABALAG

AEPA,CHRISTINET.NGUYENAP,MARYSCHWALMAPTT


3/40

F

R

LI

TTERA

T

U

R

EK

O

N

O

M

I

Postadress:Box 1191,

111 91 Stockholm

Chefredaktr och

ansvarig utgivare:

Patrik Hadenius

Redaktion:Jrn

Spolander,

Henrik Hjer,

Joanna Rose,

Per Snaprud

Medarbetare:

Johan Jarnestad,

Gustav Kllstrand

Form: Anna Lundin

Omslag:

Tomasz Barszczak

/Super-kamiokandecollaboration/SPL

Tryck:Norra Skne

Offset AB

ISSN 00157937

NOBEL 2015 GES UT AV

FORSKNING & FRAMSTEG

26 30 32

34

Plus:Ett grvi arkivenavsljarspeletbakomkulisserna

Fr dess avgrande

bidrag till skapandet

av en pluralistisk

demokrati i Tunisien,

efter Jasminrevolu-tionen 2011.

Fr hans analys

av konsumtion,

fattigdom och

vlfrd.

Fr hennes

mngstmmiga

verk, ett monument

ver lidande och

mod i vr tid.

A N G U S D E ATO N SV ET L A N A A L E KS I J E V I TJ KVA RT ET T E N F R

N A T I O N E L L D I A L O G

3Nobel Special 2015

MELEVANSAP,CHRISTINE

OLSSONTT,KENZOTRIBOUILLARDAFPTT


4/40

MEDICIN

VGR N E

VAPEN

MOT

ARASIT4 Nobel Special 2015

Av P E R S NA P RU D

Foto S COT T B AU E R

/ U S DE PA RTM E NT O F

AG R I C U LT U R E/ S P L


5/40Nobel Special 2015 5

rets medicinpris grtill upptckter av lkemedelsom har hjlpt hundratals

miljoner av vrldens fattigasteatt repa sig frn malaria,

lodblindhet och lymfatiskilariasis. Ett av preparatenhar sina rtter i traditionell

kinesisk medicin.

sitt testamente skrev Alfred Nobel atthans pris skulle g till dem som under detgngna ret gjort strst nytta fr mnsk-ligheten. Det dr med att belna frskaupptckter fick aldrig fste i priskommit-terna. Men p den andra punkten nyt-tan fr mnskligheten r rets Nobelprisi fysiologi eller medicin en fulltrff. De be-

lnade forskarna har hittat botemedel motparasiter som slr hrdast mot den allrafattigaste delen av mnskligheten.

Halva priset gr till kinesiskan TuYouyou fr upptckten av en ny typ av

malariamedicin. Den andra halvan delar japa-nen Satoshi Omura med irlndaren WilliamCampbell fr forskning som lett till mycket ef-fektiva behandlingar mot parasitmaskar, som

orsakar bland annat flodblindhet och lymfa-

tisk filariasis.Flodblindhet sprids med knott som lever

nra floder i tropikerna. Parasitmaskenslarver angriper gonen, vilket kan leda tillblindhet. Lymfatisk filariasis orsakar alltfrn obetydlig allergi och inflammation

till groteska svullnader, elefantiasis.

ITU YOUYOU

Fddes i Zhejiang Ningpo i Kina r 1930och r kinesisk medborgare. Sedan 1965r hon verksam vid China academy oftraditional chinese medicine.CH

INASTRINGE

RNETWORKREUTERSTT

V X T E N S O M R D D A R L I V

Malariamedicinen

artemisinin utvinns

ur vxten sommarmalrt,

som Carl von Linn

r 1753 dpte till

Artemisia annua.


6/40Nobel Special 20156

Mediciner mot parasitsjukdomar inne-br inte bara bot fr individer. Genom att barn

kan g till skolan och vuxna kan arbeta hjlperbehandlingen mnniskor att ta sig ur fattigdom.Det strker ekonomin i hela samhllet, sgerHans Forssberg, professor vid Institutionen frkvinnors och barns hlsa, Karolinska institutet.

Vgen till Tu Youyous framgngar brjadeunder den kinesiska kulturrevolutionen. Den23 maj 1967 startade Mao Zedong i all hemlig-het projekt 523 (dpt efter startdatumet) fratt bekmpa malaria. Parasiten brjade bli re-

sistent mot en ldre medicin, klorokin, och ma-laria skrdade mnga offer bland soldater somstred fr Kinas allierade, Nordvietnam, motSydvietnam och USA.

u Youyou ick uppdraget att leta efterett botemedel i Kinas traditionella

lkekonst. Hon gick igenom urld-riga bcker p jakt efter lkande vx-ter som anvnts mot feber i sdraKina, eller specifikt mot malaria.Dessutom reste hon runt och inter-vjuade ldre personer som var kun-niga i traditionell kinesisk medicin.

I en handbok med recept fr akut-medicin frn r 340 lste hon om ettextrakt frn sommarmalrt,Artemi-

sia annua, en slkting till grbo ochmalrt. Extraktet hade anvnts mot malaria.

Tu Youyou testade att ge extraktet till mssmed en malarialiknande parasit. Hon sg en viss

MEDICIN Genom att inkamma skrifter om traditionellkinesisk medicin lyckades Tu Youyou till slut utvinnaden verksamma substansen ur sommarmalrt.

S M ITTAT B L OD

Inuti de rda blodkropparna p

elektronmikroskopbilden syns malaria-

parasiter, Plasmodium falciparum.

De har en invecklad livscykel med

bde sexuell och asexuell frkning.

TDR

GOPALMURT

ISPL,ISTOCK


7/40

effekt, men den var svag och ojmn. I stllet fratt ge upp gick hon tillbaka till kllorna. Inom

kinesisk medicin r det vanligt att bereda med-icinalvxter genom att extrahera dem i kokhettvatten. Men traditionella recept rekommende-rade att sommarmalrt i stllet skulle behand-las med kallvatten.

Tu Youyou testade att extrahera blad frnplantan med eter vid lg temperatur. I oktober1971 visade hon att den typen av extrakt ddarsamtliga parasiter hos bde mss och apor medinfektioner som liknar mnsklig malaria.

Det fortsatta arbetet med att utveckla ett lke-medel gick trgt, bland annat p grund av att fors-karna anvnde en lokal variant av sommarmalrtfrn Beijing med lg halt av det aktiva mnet.

rst r kunde Tu Youyou beskrivaden kemiska strukturen hos artemi-

sinin. D var Vietnamkriget slut, kul-turrevolutionen ver och Mao dd.

Sedan dess har artemisinin botatmiljontals mnniskor frn malaria.Tu Youyou r den frsta kines verk-sam i Kina som ftt ett Nobelpris imedicin.

Men det r inte traditionell kine-sisk medicin vi belnar, sger UrbanLendahl, sekreterare i Nobelfrsam-

lingen vid Karolinska institutet ochprofessor i genetik.

Inspirationen kommer frn urldriga skrif-ter, men Urban Lendahl understryker att

Patienter p ett sjukhus i Vietnam kmpar mot malaria.Hg feber uppstr nr rda blodkroppar blivit s uppfylldaav parasiter att de brister.

7Nobel Special 2015

FSUE

FORDSPL



Tu Youyou och hennes medarbetare har

pvisat effekten av artemisinin med modernavetenskapliga metoder. Deras kartlggning avhur molekylen ser ut frklararocks varfr mnet ltt brytsner vid hga temperaturer.

Tyvrr brjar vissa ma-lariaparasiter utveckla re-sistens mot artemisinin.Problemet r vrst i grns-trakterna mellan Kambodja

och Thailand. I syfte attbromsa den utvecklingen re-kommenderar Vrldshlso-organisationen, WHO, att

medlet ges i kombination med andra malaria-

mediciner. Artemisinin har minskat fallen av malaria,

men kommer knappast att kunna utrota sjuk-domen p egen hand, sger Mats Wahlgren,malariaforskare vid Karolinska institutet.

Det beror bland annat p att malariaparasiterorsakar snabba infektioner som slr till i vgor,ungefr som influensa. Parasitmaskar, dremot,r lnglivade och drmed lttare att bekmpa.

Det r fullt mjligt att mediciner som bygger

p den andra halvan av rets medicinpris ut-rotar lymfatisk filariasis redan om fem r, ochflodblindhet om tio r. Den bedmningen grbland andra WHO.

EN POS I TIV

U T V E C K L I N G

Under ren20002015har antalet nya

fall av malariai hela vrldenminskat med37 procent.

JOHANJ

ARNESTAD

MEDICIN

L Y M F A T I S K F I L A R I A S I S

ver miljonerinfekterade.

Cirka miljonerr vanstllda avsjukdomen.

ddsfall.

Mer n har frlorat synen.

M A L A R I A

miljoner hadesmittan under detsenaste ret.

F L O D B L I N D H E T

miljonerinfekterade.

Parasitsjukdomarna inns i samma omrden


9/40

istorien om den mirakulsabehand-lingen mot parasitmaskar brjar iJapan p 1970-talet. Mikrobiolo-

gen Satoshi Omura reste runt ochsamlade jordprover fr att hitta nyastammar av bakterier inom slk-tetStreptomyces. Det var knt attstreptomyces-bakterier tillverkarbiologiskt potenta mnen, blandannat ett antibiotikum som heterstreptomycin.

Satoshi Omura var en mstarei den svra konsten att odla strep-

tomyces-bakterier. Han samlade tiotusentalsolika stammar i sitt laboratorium i hopp om attngon av dem skulle innehlla en medicinsktviktig substans. Ett emtiotal av sina mest lo-vande stammar skickade han till parasitologenWilliam Campbell i USA.

En bakteriestam som Omura grvt upp p engolfana i Ito p den japanska sydvstkustenvisade sig producera mnet avermectin som d-

dar parasitmaskar. En kemiskt frndrad vari-ant ivermectin r nnu effektivare, och blevgrunden r en hel klass av mediciner mot pa-rasitmaskar. Ivermectin pverkar jonkanaler i

parasitmaskarnas muskel- och nervceller s attde blir paralyserade.

rets tv Nobelbelnade lkemedel verkar

mot helt olika typer av parasiter. De har stor be-tydelse fr mnsklighetens hlsa och vilket rytterst ovanligt saknar patent. Lkemedelsbo-lagen har gjort undantag frn sin vanliga strvanatt skydda upphovsrtten till sina produkter.Drmed r medicinerna relativt billiga.l

WIL L IAM C .

C AM P B EL L

fddes 1930i Ramelton, Irland.

I dag r han researchfellow emeritusvid

Drew universityi Madison,

New Jersey, USA.

SATOSHI

M U R A

fddes i Yamanashiprefektur i Japan, r

1935. Sedan r 2007r han professor

emeritus vidjapanska Kitasato

university.

9Nobel Special 2015

H

Elefantiasis innebr att kroppsdelar blirdeformerade. Svullnaden kan uppst vidlngvarig lymfatisk ilariasis.

Parasitmasken Wuchereria bancroftir denvanligaste orsaken till lymfatisk ilariasis. Den hllertill i lymkrl och kan bli upp till en decimeter lng.

ANDYCRUMP,TD

R,WHOSPL,EYEOFSCIENCESPL,CJGUN

THEREPATT,REIRIKURIHARAAPTT


10/401 0 N ob el S pe ci al 2 01 5

FYSIK

Ljusdetektorernai Super-Kamiokandehar fngat ettringformat avtryckefter en atmosfriskmyon-neutrino.


11/40

DE LSTE

EN GTA

OCH PPNADE

PORTEN TILL

EN NY

FYSIK

Neutriner

Av J OA NNA R OS E

Fot o T O MA S Z BA R S Z CZ A K

/ S U P E R - K A MI O K A ND E

C O L L A B O R A T I O N/ S P L

FRVANDLINGSKONSTER

I PARTIKELVRLDEN

De gtfulla neutrinernatillhr universums minstaoch mest svrfngade partiklar.Forskarvrlden trodde lngeatt de varken kunde upptckaseller hade ngon massa.rets Nobelpristagare harlyckats visa att neutrinernakan byta identitet, vilket i sin

tur frutstter att de har enmassa. Det strider mot fysikensstandardmodell, vilket kankomma att i grunden frndravr bild av universum.

11Nobel Special 2015



FYSIK

arje sekund strmmar tusentals mil-jarder neutriner genom din kropp.Du ser dem inte, du knner inget.Neutriner rusar rakt igenom rym-

den med nra ljusets hastighet och

vxelverkar nstan aldrig med ma-teria. Varifrn kommer de?

En del skapades redan i big bang,andra bildas stndigt i allehandaprocesser i rymden och p jorden frn supernovaexplosionerna, somr massiva stjrnors ddsgonblick,till reaktionerna i krnkraftverk

och det naturligt frekommande radioaktivasnderfallet. Till och med inne i vra kroppar

frigrs i snitt 5 000 neutriner i sekunden vidsnderfall av en isotop av grundmnet kalium.De flesta neutriner som anlnder till jorden harsin klla i krnreaktionerna i solens inre. Nst

efter ljuspartiklarna, fotonerna, r neutrinernaflest till antalet i hela universum.

Lnge ansgs det inte ens skert att de fanns.Snarare tvrtom. Nr partikeln freslogs av st-errikaren Wolfgang Pauli var det mest som ett

desperat frsk att frklara hur energin kan be-varas i ett knt radioaktivt snderfall, ett s kallatbetasnderfall. I december1930 skrev Pauli ett brev tillsina fysikerkolleger som hantilltalade med Kra radio-aktiva damer och herrar.I brevet freslog han att endel av energin tas bort av enelektriskt neutral, svagt vx-

elverkande och mycket lttpartikel. Sjlv trodde Pauliknappast p partikelns exis-tens. Jag har gjort ngot fr-

V E TT O SY NL IGTBO MBA RDE MA NGF R N S O L E N60 miljoner

neutriner

kommer till

jorden frn

solen varje

sekund.

Tekniker lagar ngra avde ljusdetektorer somtcker hela insidan avtanken i japanskaSuper-Kamiokande.Nr detektorn r i driftfylls tanken med ultra-rent vatten. En neutrinosom krockar med en

atomkrna eller elek-tron ger d upphov tillen svag ljusblixt.



frligt. Jag har freslagit en partikel som inte kanupptckas, lr han ha sagt.

Ganska snart kunde italienaren Enrico Fermipresentera en elegant teori som omfattade venPaulis lilla neutrala partikel. Den dptes till

neutrino. Att denna oansenliga partikel skullebli omvlvande bde fr partikelfysiken ochfr kosmologin hade ingen kunnat frutse. Detdrjde ytterligare ett kvarts sekel innan neut-rinon faktiskt upptcktes.

Chansen dk upp i brjan av 1950-talet nrneutriner i stora mngder brjade strmma utfrn de d nybyggda krnkraftverken. I juni 1956snde ett par amerikanska fysiker, FrederickReines och Clyde Cowan, ett telegram till Wolf-

gang Pauli om att neutrinerna hade lmnat spri deras detektor. Experimentet visade att polter-geist, som den spklika neutrinon hade kallats,var en kta partikel.

rets Nobelprisbelnade upptcktlste den neutrinogta som frstuppenbarades p 1960-talet. Jm-frt med teoretiska berkningar frhur mnga neutriner som bildas i

de krnreaktioner som fr solen attlysa, fattades det upp till tv tredje-delar i mtningarna p jorden. Varttog neutrinerna vgen?

Det saknades inte frslag. Kan-ske var det fel p de teoretiska be-rkningarna av hur solen alstrarneutriner? Ett annat frslag fr att

lsa neutrinogtan var att neutrinerna vxlar

identitet. Enligt standardmodellen fr parti-

kelfysik finns det tre slags neutriner: elektron-,myon- och tauneutriner. Solen alstrar endastelektronneutriner, men om de nu omvandlastill myon- eller tau-neutriner p vgen till jor-den s kan underskottet av de infngade elek-tron-neutrinerna bli begripligt.

Spekulationerna om neutrinernas identitetsby-ten frblev just bara spekulationer nda tills

stora och sofistikerade anlggningar kom i gng.Super-Kamiokande startade sina mtningar1996 i en zinkgruva 25 mil nordvst om Tokyo.Det r en gigantisk detektor byggd 1 000 me-ter under jordytan, och den bestr av en tank,40 meter hg och lika bred, fylld med 50 000ton vanligt vatten. Runt om tanken sitter 11 000ljusdetektorer som ska upptcka, frstrka ochmta mycket svaga ljusblixtar i det rena vattnet.

De allra flesta neutriner passerar rakt igenom

tanken. Men d och d hnder det att en neut-rino kolliderar med en atomkrna eller en elek-tron i vattnet. D bildas laddade partiklar som

alstrar svaga bl ljusblixtar, s kallad tjerenkov-strlning. Den uppstr nr en partikel rr sigsnabbare n ljuset. Visserligen fr enligt Ein-steins relativitetsteori inget frdas snabbare nljus i vakuum. Men i vattnet bromsas ljuset tillbara 75 procent av sin maximala hastighet, ochkan d bli omsprunget av de laddade partik-

larna. Tjerenkovstrlningens form och intensi-tet avsljar vilken sorts neutrino som orsakadeden och varifrn den kom.

Super-Kamiokande mtte neutriner

Den runda domen vid Sudbury neutrinoobservatory (SNO) r nedsnkt i en gruva,tv kilometer under marken.

LAWRENCEBERK

ELEYNATIONALLABORATORYSPL


14/4014 N ob el S pe ci al 2 01 5

S hrupptcktesfrvandlingenDe tre knda typerna av neutriner tycks kunna bytaskepnad med varandra. Men en sdan frvandling krveratt neutrinerna har en massa vilket strider mot hur vi

beskriver universum enligt fysikens standardmodell.Upptckten har skakat om forskarvrlden och rubbarkosmologins bild av universum.

Av Johan Jarnestad & Joanna Rose

T J E R E N K O V S T R L N I N G

S U D B U R YK A N A D A

S U D B U R Y N E U T R I N O O B S E R V AT O R Y( S N O ) , K A N A D A

Hr fngades neutriner som kommer frn

solen. Tack vare att detektorn var fylld med

tungt vatten kunde alla tre typernas av

neutriner mtas. Summan av neutrinerna

stmde med den frvntade men andelen

elektron-neutriner var fr liten. De mste

ha frvandlats till en annan sorts neutrino.

FYSIK



T R E O L I K AM A S S T I L L S T N D

N E U T R I N E R N A S I D E N T I T E T S B Y T E N

Varje neutrino r en blandning en kvantsuperposition av tre

masstillstnd, , och . I kvantfysiken representeras de olika

neutrinerna av verlagrade vgor som motsvarar olika mass-

tillstnd. P vg genom rymden kommer vgorna ur fas och

verlagras med varandra. Sannolikheten fr vilken sorts neutrino

som r mest trolig att inna varierar frn plats till plats, den

oscillerar, och neutrinerna dyker upp i sina olika skepnader.

S U P E R K A M I O K A N D E , J A P A N

Hr mttes atmosfriska neutriner som

bildas nr kosmisk strlning kolliderar

med jordens atmosfr. Myon-neutrin-

erna som kom till detektorn ovanifrn

var ler n de som kom frn andra

sidan jordklotet. Slutsatsen var att

de myonneutriner som hade frdatstvrs igenom hela jordklotet hann byta

skepnad p vg till detektorn.

T J E R E N K O V S T R L N I N G

Vggarna i detektorn r tckta av

ljusdetektorer som mter tjerenkov-strlningen. Den alstras nr laddade

partiklar frdas snabbare n ljus i

vatten. Sdana partiklar bildas nr

en neutrino utifrn kolliderar med en

atomkrna eller en elektron i vattnet.

K A M I O K AJ A P A N

1 3

2



som producerats av den kosmiska strl-ningen. Partiklarna i den kosmiska strlningenkommer frn alla hll i rymden, och nr de i hg

fart kolliderar med molekyler i jordens atmos-fr uppstr reaktioner som producerar sku-rar av neutriner. Super-Kamiokande fngadebde de myonneutriner som kom direkt upp-ifrn atmosfren, och dem som kom nerifrn

och som hade frdats till detektorn tvrsige-nom hela jordklotet. Neutrinerna borde varalika mnga jordklotet utgr inget strre hin-der fr dem.

Men de myonneutriner som kom raka vgen

ner till detektorn var fler n de som hade pas-serat genom jorden. Det tydde p att de myon-neutriner som for den lngre strckan hade tidatt byta identitet, till skillnad frn dem som komdirekt uppifrn och bara hade frdats ngra tio-tal kilometer. Eftersom antalet elektronneut-riner som anlnde till detektorn stmde vl,oberoende av vilket hll de kom ifrn, tordemyonneutrinerna ha omvandlats till den tredjesorten tauneutriner. Deras passage kunde

dock inte upptckas av detektorn.En avgrande pusselbit fll p plats nr

Sudbury neutrino observatory, SNO, byggt ien nickelgruva i Ontario, USA, pbrjade ob-

servationerna 1999. SNO mtte neutriner frnsolen, dr krnprocesserna bara skickar i vgelektronneutriner. Tv kilometer under mar-

kytan bevakades elektronneutrinernas fram-fart av 9 500 ljusdetektorer i en tank fylld med1 000 ton tungt vatten. Det skiljer sig frn van-ligt vatten genom att varje vteatom i vatten-molekylen ocks har en neutron i sin krna ochbildar vteisotopen deuterium.

euteriumkrnan ger ler mjligheterfr neutrinerna att kollidera i de-tektorn. Vid vissa reaktioner mtte

forskarna antalet av alla tre slagsneutriner, utan att skilja dem t.Andra tillt endast mtning av an-talet elektronneutriner. I och medatt solen bara alstrar elektronneut-riner frvntades bda mtsttenge samma svar. Men mtningarna

visade att antalet elektronneutri-ner var lgre n summan av alla tresorter tillsammans. Det tydde p att

elektronneutrinerna mste ha ndrat identitetunder sin cirka 150 miljoner kilometer lngaresa frn solen.

Tillsammans ledde experimenten till en

FYSIK

Skandet efter neutriner pgr nu plera hll i vrlden. Hr r anlggningenIceCube, dr ljusdetektorer snkts neri den arktiska isen vid Sydpolen.

D



omvlvande slutsats: metamorfosen krveratt neutrinerna har massa. Annars kan de intefrvandlas. Hur gr d denna frndring till?

Det krvs kvantfysik fr att frklara neutri-nernas frvandlingsnummer. I kvantvrldenr partikel och vg olika aspekter av samma fy-sikaliska tillstnd. En partikel med viss energi

motsvaras av en vg med viss frekvens. Enligtkvantfysiken representeras elektron-, myon-och tauneutrinerna av verlagrade vgor sommotsvarar neutrinotillstnd med olika massa.

Nr vgorna r i fas gr det inte att skilja mel-lan de olika neutrinoidentiteterna. Men nr en

neutrino frdas genom rummet kommer v-gorna ur fas och lngs vgen verlagras de p ettskiftande stt med varandra. Hur det frhllersig p en given plats ger sannolikheten fr vil-

ken sorts neutrino som det r mest troligt attfinna dr. Sannolikheten varierar frn en platstill en annan, de oscillerar, och neutrinerna dy-ker upp i sina olika identiteter.

Detta besynnerliga beteende beror allts patt neutrinernas massa r olika. Experimen-

ten pekar mot att skillnaden r oerhrt liten.Neutrinernas massa uppskattas ocks vara vl-digt liten, utan att den hittills kunnat mtas di-rekt. Fast med den enorma mngden neutriner

i universum blir till och med en mycket litenmassa rtt betydelsefull. Sammanlagt uppskat-tas neutrinerna vga ungefr lika mycket som

rymdens alla lysande stjrnor tillsammans.

r partikelfysiken r upptckten avneutrinernas massa epokgrande.Dess standardmodell av materiensinnersta hade varit oerhrt fram-gngsrik och i drygt 20 r sttt emotalla experimentella utmaningar. Men

modellen frutstter att neutrinernasaknar massa. Nu har det blivit up-penbart att standardmodellen inte

kan utgra den kompletta teorin frhur universums fundamentala be-stndsdelar fungerar.

Den i r Nobelprisbelnade upp-tckten gav en avgrande inblick i den nstanhelt dolda neutrinovrlden. Nu fortstter expe-rimenten, och en febril verksamhet pgr vrl-den ver fr att fnga neutrinerna och nrmareutforska deras oknda egenskaper: Vilken massa

har neutrinerna? Varfr r de s ltta? Finns detfler varianter n de tre redan knda? r neutri-ner sina egna antipartiklar? Varfr r de s olikaandra knda elementarpartiklar? Nya avsl-

janden om neutrinernas djupaste hemligheter

frvntas ndra vra frestllningar om univer-sums historia, uppbyggnad och framtida de.l

ARTH UR B .

M C D O N A L D

Fdd r 1943i Kanada. Han ledde

forskargruppen vidSNO. I dag r han

professor vidQueens university

i Kingston, Kanada.

TAKAAKI

K AJITA

Fdd r 1959i Japan. Han ledde

experimentet vidSuper-Kamiokande.

I dag r hanprofessor vid

University of Tokyo.

Kra radioaktiva damer och herrar. S inleddefysikern Wolfgang Pauli det brev dr han lanseradeteorin om neutrinerna r 1930.

F

AA

TT,KELSEY

MCFARLANEQUEENS

UNIVERSITYEPA



DNA

Slagarlivet sin

K E M I

S K R A T R D18

ADEN IN

TYM IN CYTOS IN

GUAN IN


19/40


20/40

Aziz Sancar fddes i den turkiska bynSavur som nummer sju av tta syskon. Bdafrldrarna var analfabeter, men starkt enga-

gerade i barnens utbildning. Aziz Sancar tog sigtill Amerika fr att utforska ett mrkligt feno-men: bakterier som ftt en ddlig dos ultravi-olett strlning kan pltsligt piggna till igen omman lyser p dem med bltt ljus. Bakteriernainnehller fotolyas, ett enzym som med hjlpav energi frn ljus reparerar trasigt dna.

Aziz Sancar hittade genen fr bakteriernas

fotolyas, och kunde senare kartlgga ett lik-nande system som ven ungerar i mrker. Med-

dda el i motsvarande system hos mnniskorkar risken fr att f cancer av solstrlning.

Den tredje pristagaren, Paul Modrich, harvisat hur celler rttar fel som

uppstr nr arvsmassan kopieras infr en cell-delning. Brister i systemet kan bland annat ut-lsa en rftlig form av tarmcancer.

Nr ett system som ska laga arvsmassan slu-tar fungera, kar risken fr tumrer som lttfr nya genskador. Det kan leda till mutationersom hjlper tumren att motst cellgifter.

Men ven en tumr mste ha viss ordning iarvsmassan fr att verleva. S om det gick att

hmma ytterligare ett system som lagar dna-skador, r sannolikheten r stor att cancercel-ler skulle drabbas hrdare n friska celler.

Det r utgngspunkten r jakten p en ny typ

av cancermediciner. I fol godkndes lkemed-let Lynparza mot ggstockscancer. Medicinenhmmar en komponent i det reparationssys-tem som Tomas Lindahl upptckte fr ver 40r sedan. Tanken r att medicinen ska orsaka smycket dna-skador i tumrcellerna att de grunder, ungefr som vid en strlbehandling.l

20 Nobel Special 2015

KEMI

AZ IZ SAN CARS UPPT CK T:N UCL E OTIDE E X CISION RE PAIR

1Ultraviolett strlning ellergifter i bland annat cigarettrk

kan leda till att tv tymin-baserbredvid varandra felaktigtbinder ihop sig.

2Flera enzymer identiierarskadan och klipper bort

tolv byggstenar, inklusive defelaktigt ihopkopplade.

3Cellens biologiska maskinerifogar in en korrekt fljd av

byggstenar. Den intakta halvan avdna-molekylen fungerar som mall.

1

2

3


21/4021

TOMAS L IN DAH L

Fddes i Stockholm1938, men r

sedan brjan av1980-talet bosatti Storbritannien.

Har varit cheffr Clare Hall

laboratory norrom London.

A Z I Z S A N C A R

Fddes i Savur,Turkiet, 1946.

Amerikansk ochturkisk medborgare.Professor i biokemi

och biofysik vidUniversity of NorthCarolina school of

medicine i USA.

PAUL MODRICH

Fddes i Ratoni delstaten New

Mexico, USA, 1946.Amerikansk

medborgare.Professor i biokemivid Duke universityschool of medicine

i USA.

PAUL MOD RICH S UPPT CK T:MISMATCH R E PAIR

1Ibland rkar cellen stoppa in enfelaktig byggsten nr arvsmassankopieras infr en celldelning(hr cytosin i stllet fr tymin).

2Enzymer identiierar originaletoch klipper bort en bit av kopiansom innehller felet.

3Cellens biologiska maskineri fogarin en korrekt fljd av byggstenar.Originalet fungerar som mall.

FACUNDO

ARRIZABALAGAEPA,RAYWHITEHOUSEREUTERS,MARYSCHWALMAPTT

ORIG INAL

KOPIA1

2

3


22/4022 Nobel Special 2015

K E M I : F & F M T E R

ristaaren

so

ck streck

i kemi

Av P E R S NA P RU D

Fot o FA C U N DO

A R R I Z A BA LAG A

/ E PA / T T



et hr till traditionen att Nobelpris-tagare som kommer till Stock-holm fr att hmta sin medalj

besker ngon gymnasieskola.Hromdagen fick Tomas Lindahlfrgan om han ville trffa eleverp Kungsholmens gymnasium iStockholm, dr han sjlv har gtt. Jag tackade nej, fr jag har tyvrringet positivt att sga om den sko-lan, sger Tomas Lindahl.

Vi trffas i hans nstan tre-

hundra r gamla tegelhus i vlbr-gade Highgate utanfr London. Hr bor hantillsammans med katten Fujo. Den bruna bur-mesen ligger i hans kn och spinner.

Tomas Lindahl, 77, vxte upp i Bromma vs-ter om Stockholm. Nr han var sjutton kptefamiljen en lgenhet p Kungsholmen, och To-mas brjade p det som d hette Kungsholmenslroverk. Han blev isolerad och vantrivdes frnfrsta stund.

Jag hade en kemilrare som kallades dlan.Han gillade inte mig, s jag blev underknd. Jagr vl den enda kemipristagaren som har blivitunderknd i kemi, sger Tomas Lindahl.

Till slut lyckades hans mor vertala rektornvid Bromma lroverk att lta Tomas komma till-baka till sin gamla skola. I stllet fr dlan fickhan en kemilrare som hette Karin Brandt.

Hon var duktig. Oerhrt inspirerande. Utanhenne hade jag inte kommit in p Karolinska

institutet, och d hade det inte blivit ngot No-belpris heller.

Om han ska trffa elever under Nobelveckans vill han gra det i Bromma. Han talar lnge om

den fina intellektuella atmosfren p Brommalroverk. Lrarna var engagerade, och det fannsplats fr serisa diskussioner om allting.

Mnga elever delade Tomas Lindahls kultu-rella intressen. Abstrakt konst och proppfullabokhyllor tcker alla vggar i hans hus. Till ochmed i badrummet trngs sex tavlor, och i var-dagsrummet str en Bechsteinflygel.

Nr jag satte upp labbet i Clare Hall s fr-skte jag terskapa atmosfren i Bromma lro-verk, sger Tomas Lindahl.

Clare Hall r ett av hans livsprojekt. I brjanav 1980-talet fick han uppdraget att starta ettnytt laboratorium fr grundforskning om can-cer i ett parkomrde norr om London.

r 2001 fick en av medarbetarna, Tim Hunt,ett Nobelpris i medicin fr sina studier av hur cel-

ler delar sig under ordnade former. Nu kan insti-tutet med en personalstyrka p drygt hundraforskare allts skryta med tv Nobelmedaljer,liksom en lng rad andra priser och utmrkelser.

i tar en taxi

norrut mot Clare Hall och fastnar omedelbart i ett gytterav grnder med vgbyggen och ker.

Tomas Lindahl talar om intellek-tuella miljer. Han fredrar bygg-nader dr det rcker att g en bitgenom korridorer fr att trffas. Om

man mste ka hiss eller springa itrappor r risken stor fr att kre-ativa mten uteblir, enligt Tomas

Lindahl. Jag har sett samma mnster

verallt dr jag har arbetat. Folkfungerar bttre horisontellt n vertikalt.

Tomas Lindahl brjade sin bana som sjlv-stndig forskare p Karolinska institutet iSolna. Dr visade han att dna-molekyler r ke-miskt instabila. Andra forskare, inklusive Fran-cis Crick och James Watson som frst beskrevhur dna-spiralen ser ut, hade tagit fr givet att

molekylen r ytterst stabil. I sjlva verket r denskr och mste stndigt repareras. Tomas Lin-dahl har gjort banbrytande forskning om hurdet gr till i levande celler.

Tomas Lindahl minns sinskolgng med blandade knslor.

Senare skapade han en kreativmilj fr forskare i ett grn-omrde norr om London. Nu skaallt lytta till ett betongkomplex

DV



Frn Karolinska flyttade han till Gteborgsuniversitet. I drygt tre r var han professor i med-icinsk och fysiologisk kemi dr. Det var en omvl-

vande tid. P en konferens trffade han virologenBeverly Griffin, och tycke uppstod. Situationen

komplicerades av att bda var gifta.

et hela slutade med att Tomas ochBeverly flyttade till London. Hrhar de levt tillsammans nda tillsfr ett halvr sedan, d Beverlyshlsa blev s frsmrad av en neu-rodegenerativ sjukdom att hontvingades flytta till ett vrdhem.

Trafikkaoset lttar en aning och

taxin kar farten. Pltsligt ppnarsig landskapet. Flt med dungar avtrd breder ut sig p bda sidor omvgen. Vi har kommit in i the greenbelt, en fredad zon runt hela Lon-

don dr det i princip r frbjudet att bygga nyahus och vgar.

Ngra minuter senare r vi framme i ClareHall, ursprungligen ett privat gods uppfrt aven textilhandlare i mitten av 1700-talet. Senare

har byggnaderna fungerat som nunnekloster,isoleringsenhet fr mnniskor med smittkop-por samt sanatorium.

Tomas Lindahl kliver in och blir lite verrum-

plad av en kram frn receptionisten, som varitp semester och drfr inte har haft tillflle attgratulera honom till Nobelpriset. P vggen tillhger hnger en stor tavla av Martyn Brewster,en av Tomas Lindahls favoritkonstnrer.

Institutet bestr av en klunga tegelhus meden eller tv vningar runt en innergrd. Mellanhusen lper korridorer med olika lutning ochvinklar. Det mesta r byggt p 1980-talet, menp grund av det grna bltets speciella byggreg-ler har husen samma dimensioner som de tidi-gare sanatoriebyggnaderna.

Tomas Lindahl lmnade jobbet som chef frClare Hall fr tio r sedan. Trots det har han kvar

ett arbetsrum med utsikt i tv riktningar ovan-

fr huvudingngen. Men inte s lnge till.Under nsta r ska all verksamhet flytta till

centrala London. Dr ppnar snart The Fran-cis Crick institute, en byggnad strre n Buck-ingham palace. Med en personalstyrka p 1 600personer blir det Europas strsta biomedicin-ska forskningscentrum.

Jag tror inte p sna dr elefant-institutio-ner, sger Tomas Lindahl.

Visserligen anser han att mnga svenska uni-

versitetsinstitutioner r fr sm fr att fungeraoptimalt. Men samarbetet blir bst om alla haren rimlig chans att lra knna sina kolleger, en-ligt Tomas Lindahl.

D

KEMI

Snart lyttar hela den forskningsverksamhet som Tomas Lindahlbyggde upp i Clare Hall frn idyllen i The green belt (ovan),tilldet nybyggda jttekomplexet The Francis Crick institute (t.h.)



Vi promenerar genom ngra korridorer ochkommer till det som tidigare var Tomas Lin-dahls eget laboratorium. En spnnande intel-

lektuell milj, konkurrenskraftiga lner ochgoda tekniska frutsttningar fr forskning

lockade hit vetenskapliga vrldsstjrnor.Hit till elitinstitutet har ocks hans tidigarelaboratorieassistent frn Gteborg, Monica Ols-son, kommit fr att arbeta under flera perioder.Det vckte viss frvning, eftersom laborato-rieassistenter befinner sig lngst ner i den bio-medicinska forskningens traditionella hierarki.

omas Lindahl bryr sig inte om sdant.Tvrtom sg han till att Monica Ols-

son blev frstefrfattare till ett vik-tigt vetenskapligt arbete.

Monica r extremt skicklig, ochdet r det som betyder ngot.

Nu r det nstan folktomt i loka-lerna. Runt omkring oss str flytt-kartonger med utrustning p vg tillelefant-institutionen inne i London.

nnu finns inga beslut om vad ClareHall ska anvndas till i framtiden. Jagfrgar om det knns bittert.

Det r blandade knslor. Vi fr vl se om delyckas gra lika bra forskning dr som p ClareHall.

Starka knslouttryck ligger inte fr TomasLindahl. Hans fru brukar sga att han r merbrittisk n britterna. Men han ser lite sorgsen

ut nr vi stannar till p innergrden innan vi geross av. Gula lv skiner i hstsolen p den vlan-

sade grsmattan.Nobelpristagaren fredrar att ka hem i stl-let fr att flja med till The Francis Crick in-stitute. Han kommer att delta vid den officiellainvigningen nsta r, men just nu har han fulltupp med frberedelserna infr sin resa tillStockholm i december.

Klockan r strax fre fem nr jag kommerfram. Solens sista strlar gnistrar i glasrutorna psidan av den vldiga huskroppen. Fortfarande rr

sig ett par dussin arbetare i vit hjlm och knall-gul vst innanfr byggplatsens gallerstaket. Detylar frn en sg som kapar granitblock till sten-lggningen. Lngt dr uppe vlver sig ett nstanfrdigbyggt tak ver den stra ingngen.

Kostnaden fr hela bygget berknas bli drygtnio miljarder kronor. Golvytan motsvarar tret-ton fotbollsplaner. P ett plank finns en affischmed bilder av en interir som snarare liknar enshoppinggalleria n ett vetenskapligt institut.

Med ett brittiskt understatement kan mankonstatera att en person som gillade atmosf-ren i Bromma lroverk i mitten av 1950-taletinte omedelbart skulle knna sig hemma hr.l

T


26/40

EKONOMI

Av H E NR I K H J ERFo to J EWE L S A M A D

/A F P/ T T

Den skotske ekonomen

Angus Deaton har utgtt frnkpvanor och vardagsvanor fr

att analysera samhllet.

Framstegskaparojmlikhet




ME D KRITISK SY NP GLO BA L R TTVSA

rets Nobelpristagarevarnar fr vissa formerav bistnd till u-lnder.De riskerar att strasamspelet mellan

medborgare och stat,menar han.


28/4028 Nobel Special 2015

ngus Deatons forskning har blandannat berrt hur konsumenter fr-delar sina utgifter, men ven hur re-

lationen mellan konsumtion ochsparande ser ut p svl individ-som samhllsniv. P senare r harhan forskat allt mer om vlfrd ochfattigdom, dr han anvnt sig avhushllsdata frn utvecklingsln-der fr att analysera allt frn kalori-intag till knsdiskriminering. Justkonsumtionsdata r ofta mer till-frlitliga n inkomstdata i utveck-

lingslnder, och drfr givande fr att frstfattigdom.

Angus Deaton har underskt om den kns-diskriminering som r tydlig i utvecklingsln-der som i sin extremaste form visar sig i vadsom kallas de frsvunna flickorna, dr flickfos-ter aborteras eller spda flickor vanvrdas tilldds ocks kan avlsas i konsumtionsmnster.Genom att analysera hushllsenkter frn olika

utvecklingslnder har han bland annat under-skt i vilken utstrckning som frldrarnas kon-sumtion av vuxenvaror, som klder, tobak ochalkohol, minskar beroende p om de fr en pojkeeller en flicka. Under normala omstndigheter

fann han inga skillnader.Men under svra tider p-

verkades vuxenkonsum-tionen starkare hos demsom ftt en pojke n hos

dem som ftt en flicka, vil-ket tyder p att pojkarnaprioriterades.

rets pristagare harven kritiserat ekono-miskt bistnd till fattigalnder, d detta riskerar att

stta samhllskontraktetur spel. En av de stora or-sakerna till svlt och fat-

tigdom i dagens vrld rstatsapparater som intefungerar. I utvecklings-vrlden dr barn fr att de

fds p fel plats inte av exotiska, obotliga sjuk-domar, utan p grund av vanliga sjukdomar som

vi har kunnat bota i nstan hundra r. Utan en

stat som r kapabel att leverera basal barnhlso-vrd kommer dessa barn att fortstta d, skrevhan i en artikel iProject Syndicate 2013. AngusDeaton menar drfr att bistnd kan ha frde-lar, srskilt om det inriktas p folkhlsa, men att

bistnd ocks kan underminera statens utveck-ling, genom att rubba det msesidiga kontrak-tet mellan medborgare och stat: den ena partenbetalar skatt den andra tillhandahller sjuk-

vrd, skolor och trygghet. Av den anledningenr bistnd ingen lngsiktig lsning, enligt AngusDeaton: Bistnd underminerar det som fattigamnniskor behver mest: en fungerande stats-apparat. Drfr br vi i stllet hjlpa genomatt minska vapenexporten, bedriva handel, bi-st med teknisk rdgivning och ta fram bttremediciner mot de sjukdomar som framfr alltdrabbar fattiga lnder, menar han.

romret utkom Angus Deaton meden synnerligen lsvrd bok, Thegreat escape: health, wealth, and

the origins of inequality(Princetonuniversity press 2013). Berttelsenom framsteg r ocks berttelsenom ojmlikhet, skriver han i vadsom r en Hans Rosling-liknandebeskrivning av en vrld som framfr

allt prglas av minskad fattigdom

och kad medellivslngd. Nr detskett framsteg i vrlden s har detdock sllan skett lika snabbt ver-

allt ngra brjar leva lngre, tjna mer ellerse allt frre av sina barn d. Till exempel: vet-skapen om att tobak ddar r en folkhlsotri-umf av stora mtt som rddat miljoner liv. Menalla slutade inte rka samtidigt. De frsta somfimpade fr gott var de vlutbildade och rika,vilket har skapat en folkhlsoklyfta mellan fat-

tiga och rika. Drfr r berttelsen om framstegofta ocks en berttelse om vxande klyftor ochojmlikhet.

Mnskligheten brjade fr 250 r sedan

EKONOMI

ETT BOKTIPS

I The great escape(Princeton univer-

sity press 2013)beskriver Angus

Deaton mnsk-lighetens nu 250 rlnga lykt undan

fattigdom ochohlsa.

A

H


29/40

lmna det elndiga, fattiga och korta liv vi levtsedan stenldern. Denna resa den stora flyk-ten undan fattigdom som titeln anspelar p p-gr fortfarande och har till och med accelereratunder de senaste 50 ren.

Den stora lykten brjade med den industriellarevolutionen och skapade d enorma skillna-der klyftor svl inom Nordvsteuropa sommellan Nordvsteuropa och resten av vrlden.Dessfrinnan var vrlden jmlik s till vida attde flesta var lika fattiga och alla var lika utsattafr sjukdomar och krig. Frst under andra hlf-ten av 1700-talet brjade de vlbrgade uppnlngre medellivslngd n befolkningsgenom-

snittet.Angus Deaton skriver personligt och fakta-

spckat, och den hr boken r delvis en sam-manfattning av hans forskning. Han gillar

statistik, men r medveten om felkllor ocholika tolkningsstt.

The great escape r en omistlig bok fr allasom r intresserade av folkhlsa, historia, eko-nomi och globalisering. Nr fr vi en svensk

versttning?l

AN G US D EATON

Fdd 1945. Professor i ekonomivid Princeton university

i New Jersey, USA.


Staten tillhanda-hller skolor,medborgarna betalarskatt. Det kontraktetkan stras av bistnd,enligt Angus Deaton.

ISTOCK

JEWELSAMADA

FPTT


30/40


32/40

FREDSPRISET


Protester i Tunis 2012 mot den islamistledda

regeringens frslag att infra en skrivelse

i konstitutionen om att kvinnan skulle ses som

ett komplement till mannen. Frslaget fll,

och den frfattning som landet har i dagbetraktas som den mest progressiva

i arabvrlden.



ag tror att man kan se detta pris somen kommentar till hur det gick i Egyp-ten, sger Leif Stenberg, som r

frestndare fr Centrum fr Mel-lansternstudier vid Lunds univer-sitet och r professor i islamologi.

I Egypten avsattes islamisternagenom en militrkupp sommaren2013, men i Tunisien avgick den isla-mistledda regeringen fredligt senaresamma r p eget bevg, och i dennaprocess var dialogkvartetten viktig.

rets pris r mycket viktigt, fr

det handlar om att visa hur centralt civilsam-hllet r i ett samhllsbygge, sger Leif Sten-berg. Det tar tid att bygga en demokrati, och jagtror att detta fredspris r tnkt som en inspira-

tion fr andra det handlar om att bygga sta-bila institutioner.

Dialogkvartetten bestr av fyra nyckelorga-nisationer i Tunisien: den ledande fackfren-ingen, den ledande arbetsgivarorganisationen,den tunisiska mnniskorttsorganisationenoch det tunisiska advokatsamfundet. Kvartet-ten representerar allts svl arbetstagare och

arbetsgivare som jurister och fretrdare frmnskliga rttigheter i landet. Dessa organisationer bygger p breda na-

tionella, inkluderande organisationer, och intep identitetspolitiska markrer som etniciteteller religion, sger Leif Stenberg, som ven p-pekar att detta r det andra fredspriset som grtill aktrer under den arabiska vren. r 2011gick priset till bland annat kampen fr kvinnorsrttigheter i Yemen.l

Nobels fredspris gr i rtill Tunisian national dialoguequartet, en nationell dialog-kvartett, fr insatsen under rs Jasminrevolution. Denhar bidragit till bygget av en

pluralistisk demokrati i Tunisien.

J

Av H EN R I K H J ERFo to F ET H I B EL A I D/A F P/ T T

E N M NGFA CE TTE RA D KVA RTE TT

Dialogkvartetten bestr av fyra nyckelorgani-sationer i Tunisien som representerar arbets-tagare och arbetsgivare samt jurister ochfretrdare fr mnskliga rttigheter.

Ett pris tillcivilsamhllet

T I DI G V RDen arabiska vrenbrjade i Tunisien

vintern 2010/2011 den mest hoppfullautvecklingen i hela

arabvrlden.


34/40

NOBELHISTORIA

DOLDA

NOBELPRISET

DEN

MAKTENVER


BLICK FRAR K IV EN S

H E M L I G H E T E R

Artikelfrfattaren

Gustav Kllstrand

r idhistoriker

och intendent

vid Nobelmuseet

dr han ven r

arkivansvarig.Av

GUSTAV

KLLSTRAND


35/40

nnehllet i Alfred Nobels testamente blev

knt i januari 1897, och vckte stor upp-mrksamhet i svl svensk som interna-tionell press.New York Timesskrev i enartikel frn 1897 att ett antal framst-ende mn i Norge och Sverige har en upp-gift framfr sig som otvivelaktigt kommeratt sknka dem mer besvr n ra. Pre-sen p de prisutdelande institutionerna Kungliga Vetenskapsakademien, Karo-

linska institutet, Svenska Akademien ochden norska Nobelkommittn fr att hittartt pristagare, var stor.

Det fanns ett par stora frgor att ta stllningtill innan man kunde brja dela ut prisen. Frdet frsta: Hur skulle man vara sker p att manhittade de mest vrdiga pristagarna bland allaforskare, frfattare och fredskmpar som fanns i

vrlden? Och fr det andra: Hur skulle man han-

tera den stora mngd anskningar om att f pri-

set som redan hade brjat strmma in? Riskenvar att man skulle drunkna i arbeteutan att nd hitta rtt.

Bda problemen fick en elegantlsning nr man kom p tanken attanvnda ett nomineringssystem. Istllet fr att ta emot anskningar,lt man experter inom de olika fl-ten fresl pristagare och man till-lt inte att de freslog sig sjlva. P

s stt behvde man inte lsa ige-nom alla mer eller mindre seri-sa anskningar, och framfr alltgav nomineringarna en god ver-

Vad hnder egentligen bakomkulisserna nr Nobelpristagarna

ska vljas ut? Handlingarna rhemliga i femtio r, men sedan lttarsekretessen. Genom att studeranomineringarna gr det attupptcka intressanta mnster.

I

blick av situationen i de olika pris-kategorierna.

Bde nomineringar och diskus-

sioner om pristagare var hemliga.Det enda som skulle synas utt avNobelkommitternas arbete vardet frdiga beslutet. Valet av pris-tagare kunde sedan motiverasnrmare men man kommente-rade inte dem som inte ftt priset.Detta berodde p att det fr bdefrslagsstllare och prisutdelare

var en grannlaga uppgift att vlja ut enskilda

personer att belna. Kommittns ledamter varofta personligen bekanta med de nominerade.Hemligstmpeln skapades dels fr att kommit-tns ledamter skulle kunna diskutera fritt, delsfr att det skulle vara svrt att f folk att nomi-nera om systemet var offentligt.

Samtidigt har det hela tiden funnits ett stortintresse fr hur Nobelpristagarna vljs ut, ochgenom en stadgendring 1974 kom arkiven att

ppnas fr historisk forskning med en fr-drjning p femtio r. Drigenom har vi ftten inblick i hur nomineringssystemet faktisktfungerade under prisets frsta decennier. Ge-nom att studera hur nomineringarna frdela-des har historiker kunnat iaktta vissa trender.

Under prisets frsta decenniervar det vldigttydligt att de som hade rtt att nominera f-reslog kandidater frn det egna landet. Av de

nomineringar som inkom frn Frankrike


Betrffande nmnda toffentliga institutionerlemnade uppdrag skalldetsamma, derest testamentetvinner laga kraft, utan tvifvel

komma att medfra myckenmda och stort ansvar [...].Justitiekansler J.E. Elliot, 1897



och Storbritannien under ren fre fr-sta vrldskriget gllde ver 80 procent lands-mn. Dessa tendenser frstrktes sedan under

och omedelbart efter frsta vrldskriget. Men islutet av 1920-talet kan man se hur ett par kan-didater brt nationsbarrirerna: Erwin Schr-dinger och Werner Heisenberg. Deras insatser

var s viktiga att deras nationalitet inte lngre

spelade ngon roll fr frslagsstllarna i Frank-rike och Storbritannien.

v detta gr att utlsa att de generellatrenderna i nomineringsstatistiken

kan vara beroende av enskilda in-divider. Det syns frsts nnu merp prisutdelarnas niv. Det fr-modligen tydligaste exemplet pen enskild persons inflytande verNobelpriset r Svante Arrhenius,som under ren frn prisets instif-tande 1900 till sin dd 1926 speladeen viktig roll fr prisen i fysik och

kemi. Han var under denna periodden svenska vetenskapens klarastlysande stjrna, en internationellt erknd fors-kare, kemist, och dessutom uppskattad frel-sare och frfattare av populrvetenskap. Han

var djupt involverad i Nobelpriset frn frstabrjan, och faktiskt en av arkitekterna bakomhela Nobelprissystemet.

Arrhenius var fysikalisk kemist, med kom-

petens inom svl fysik som kemi. Formellt varhan ledamot av fysikkommittn, men i prakti-

ken var han ven en informell ledamot av ke-mikommittn. Detta innebar att han kundepverka vilka som fick priset och vilka sominte fick det. Ett exempel r Arrhenius mentor

Wilhelm Ostwald, som fick vnta till 1909 innanhan fick ett pris. Innan dess hade han vgrat attoffentligt stdja atomteorin, det vill sga tan-ken att atomer faktiskt finns i sinnevrlden ochinte bara som vetenskapliga hypoteser. S lngeOstwald motsatte sig atomteorin var Arrheniusutltanden till kemikommittn negativa. Mennr Ostwald r 1909 ndrade sig, omvrderadeshan av Arrhenius och fick kemipriset.

Men inte ens Arrhenius

lyckades varje gng. Nr han1903 frskte driva igenomatt han sjlv skulle f halvapriset i fysik och halva i kemisttte han p patrull. I stl-let fick han nja sig med ke-mipriset och blev drmedSveriges frste Nobelpris-tagare.

Att enskilda personer kan

f ett s stort inflytande rkanske inte s frvnandenr det handlar om leda-mter. Men p grund av no-

SVANTE

AR R H EN IUS . . .

... var Sverigesfrste Nobel-pristagare.I dag r hanfrmst knd fratt ha pvisat

sambandetmellan haltenav koldioxid iatmosfren och

jordens klimat.

NOBELHISTORIA

Ja, nu drar Nobelstestamente blickarna

p vrt land. Det rstorslaget ochbesynnerligt som hansjelf var. Nog kunde mannska en mer praktiskanvndning af dessa

enorma summor.Nathan Sderblom, 1897

A

ANNR

ONANP

IC

TURESHERITAGETT



mineringssystemet kan ven personer utanfrNobelkommitterna f extra stor mjlighet attpverka valet av pristagare. Detta gller inteminst tidigare Nobelpristagare, eftersom densom fr priset drefter har rtt att varje r f-resl nya pristagare inom samma kategori. En

pristagare som blev vldigt lyckosam i sina fr-slag var Albert Einstein, som fick 1921 rs fysik-pris. Nstan samtliga personer som han freslogfick Nobelpris. Redan 1918, innan han sjlv bli-vit Nobelpristagare, hade han ombetts att fre-sl kandidater. Han nominerade d Max Planck,som fick priset samma r.

r knde han att det var svrt att vlja blandalla framstende fysiker, s han gjorde en stor

nominering av tio personer. Sex av dessa ficks smningom priset, och bland dem som intebelnades fanns till exempel Arnold Sommer-feld, som var en vldigt stark kandidat, men somsaknade en enskilt viktig upptckt som kundebelnas. ven nr Einstein fick fel s hade hanallts nstan rtt.

Under ren fre andra vrldskriget fresloghan sedan Arthur Compton, Louis de Broglie,

Werner Heisenberg och Erwin Schrdinger

och fick gehr.Under de sista decennierna fre sin dd 1955

betraktades Einstein, om n vrdnadsfullt,som ngot av en fredetting. Hans motstnd

mot kvantfysiken hade under 1920-talet inne-burit en stimulerande intellektuell utmaning

fr Niels Bohr och Werner Heisenberg, men nukndes det snarare baktstrvande. Drfr rdet n mer slende att Einsteins nomineringarfortsatte att resultera i priser. r 1940 fresloghan Otto Stern och I.I. Rabi, forskare som fickpriset 1943 och 1944. Under ren dremellan de-lades inga priser ut. r 1945 freslog han Wolf-gang Pauli, som fick priset samma r och 1951gjorde han sin sista nominering, till WaltherBothe, som ocks belnades med Nobelpris.

Detta kan tolkas som en enastende fingertopps-knsla fr viktig vetenskap. Eller vittnar det isjlva verket om att Nobelkommittn fr

HITLE R SO M FRE DSPRISTA GA RE

Socialdemokraten Erik Brandt nominerader 1939 Adolf Hitler till Nobels fredspris.Det var en ironisk markering mot att tolv

andra riksdagsledamter nominerat denbrittiske premirministern Neville Chamber-lain, sedan denne undertecknat Mnchen-verenskommelsen ngot som Erik Brandtansg vara undfallenhet infr Hitler. Ytterstf uppfattade dock ironin. Fem dagar senaretog han tillbaka sin nominering.

Alfred Nobel skrevuttryckligen attpristagarna kundeha vilken nationalitetsom helst.

JESSICAGOWTT,TTNTBSCANPIX



fysik lyssnade extra mycket p Einstein?Frmodligen ska hans betydelse inte verdri-

vas. Den viktigaste faktorn fr att en person skaf priset r Nobelkommittns utvrdering, ochsdana grs av alla kandidater, oavsett vem somfreslagit dem. Allt annat r underordnat mendet betyder inte att det helt saknar betydelse va-

rifrn frslaget har kommit.Inte minst kan det glla nrett pris ska delas ut. Om enperson r efter r fr mnganomineringar s kan det fr-sts pverka kommittn, detr Einsteins eget Nobelprisett bra exempel p. Inte satt de mnga nomineringarsom han fick gav honom en

grddfil, men hans stllningsom vrldens mest bermdefysiker fick Nobelkommittni fysik att anstrnga sig extra

fr att hitta ett stt att belna honom, trots attden fortfarande ansg att hans teorier var kon-troversiella.

P det stora hela kan man sga att de som nomi-nerar spelar en vldigt viktig roll, men mer somgrupp n som enskilda personer. Deras frslag

ger Nobelkommitterna en unik verblick vervilka insatser som de mest framstende fors-karna betraktar som inflytelserika. Och i sistahand r det nd de prisutdelande institutioner-nas uppgift att vlja pristagare. De ska frst ochfrmst ta hnsyn till vilka av de nominerade somgjort de mest framstende vetenskapliga upp-tckterna, och dessutom mste de skerstllaatt det r rtt personer som belnas. Ibland kandet finnas personer som har gjort banbrytande

insatser men som har verkat i skymundan, per-soner som r mindre knda och drfr ftt frrenomineringar men som har gjort sig minst likafrtjnta av ett Nobelpris.l

EN STRTSKURAV FRSLAG

r 1901 togVetenskaps-akademienemot 29nomineringar

i fysik. Desenaste renhar antaletvarit nrmare400.

NOBELHISTORIA

Nobelpriset sominstitution mtte utfvaen sllsam och specielldragningskraft inte barafr de verkliga geniernautan ocks fr alla debisarra individer, som trorsig jmfrliga med democh drfr icke tvekar attfresl sig sjlva.Anders sterling, Minnets vgar(1967)

Albert Einstein ick stortgehr fr sina nomineringar.Nstan alla hans freslagnakandidater belnades frr

eller senare ett Nobelpris.

SPLIBL

BILDBYR


39/40

Stortorget , Stockholm

www.nobelmuseum.se

Studenter frn Beckmans Design-

hgskola och Kungliga Musikhg-

skolan tolkar rets Nobelpris med

mode, musik och design. Resultaten

r en inspirerande ingng till det som

frenar Nobelpristagare, kreatrer

och konstnrer: kreativitet. Nobelpris-

tagarna bidrar till utstllningen genom

att sknka ett freml som berttar

en historia om deras egen kreativitet.

Utstllningen visas

december mars .

ANNONS


40/40

MEJLAdin bestllning till: [email protected] och ange koden Nob15 fr att f del av erbjudandet.

Vi behver ditt namn, adress och telefonnummer. Faktura 30 dagar.

Moms ingr men frakt tillkommer. Erbjudandet gller t.o.m. den 30 december 2015.

Nr Tomas Lindahl i r frrades kemipriset var han den nionde svensk som ftt Nobelpriset i fysik

eller kemi. Han r den frste kemipristagaren sedan Arne Tiselius 1948. Hr berttas om de frsta

tta, deras forskningsinsatser och den tid de verkade i. Susanne Holmlund lter dig mta dessa

giganter s att du frstr deras upptckter och betydelse samtidigt som du lr knna dem. Bakom

varje forskargrning finns ju ett mnniskode, en unik person och en livsresa med sina srskilda

framgngar och bakslag. 416 s, inb, illustr.

jag r mycket imponerad

ver Dina portrtt, som ju inte baraendimensionellt fljer pristagarnas

liv och leverne utan flerdimensionellt

anknyter till omvrlden p ett stt

som jag tycker r bra och som gr

boken mycket intressantare att lsa.

Dessutom tycker jag att Du tagit med

precis lagom mycket av pristagarnas

forskning och den tekniska utveck-

lingen utver de prisbelnta arbetena.

Det r verkligen portrtt Du mlar

upp, inte bara nobeliana!

Ur ett brev till frfattaren frn Anders Brny,

sekreterare fr Nobelkommittn fr fysik 19892003,fd vice museichef och seniorrdgivare vid Nobelmuseet.

Extrapris fr dig som vill veta mer 199:-

N o b e l s p e c i a l !

ANNONS

Forskning Framsteg Special Nr.1 - Nobel 2015

Documents

Transcript of Forskning Framsteg Special Nr.1 - Nobel 2015