1www.svenskakyrkan.se/karlshamn

2 2012

– Vi ville ge vår dotter något fint!

2

JOHAN TYRBERGkyrkoherde/kontraktsprost

Röster om dopet

Doptraditioner

Kyrkligt ABC - Dopet

Två förtroendevalda

Rapport från Pakistan

Kärlekens mysterium

Kändisar på kyrkogårdarna

Carl Gustafs skattkammare

Anslagstavla

Påskkalendarium

3456789

101112

Innehåll:

Utgivare: Svenska kyrkan Karlshamn

Ansvarig utgivare: Johan Tyrberg, 0454-30 21 01johan.tyrberg@svenskakyrkan.se

Redaktion: Britt Kilsäter, Camilla Lindskog och Johan Tyrberg

Redaktör: Camilla Lindskog, 0454-30 21 11camilla.lindskog@svenskakyrkan.se(text och bild om inget annat anges)

Församlingsexpedition och Kyrkogårdsexpedition:Vardagar 09.30-12 och 13-14.30Telefon: 0454-30 21 00

E-post: karlshamn.pastorat@svenskakyrkan.se

Hemsida: www.svenskakyrkan.se/karlshamn

Facebook: www.facebook.com/SvenskakyrkanKarlshamn

Omslagsbild: Henning, Marina och Smilla Holmbergfotograf: Camilla Lindskog

Tryck: BS-tryck AB, Karlshamn

Dopet + påsken = santVissa handlingar får större konsekvenser än andra. Att skri-va sitt namn på ett kontrakt be-tyder till exempel mer än att skriva det i ett autografblock. Att gifta sig får juridiska kon-sekvenser som ett födelsedags-firande inte får. Dopet är en sådan händelse som är större än många andra. Rent juridiskt betyder dopet att man blir med-lem i Svenska kyrkan. Men det är egentligen det lilla i samman-hanget.

Dopet innebär att vi låter Gud agera med oss, eller våra barn. Kanske en och annan inte riktigt vet vad man ska tro om Gud. Då innebär det ju rent faktiskt att man respekterar att man själv inte kan veta allt, men att man vill vara ödmjuk inför Livet, och ta emot, eller ge sitt barn, det allra största och bästa. ”Det dyrbaraste vi har, lägger vi i den Störstes skyddande händer”.

Detta nummer handlar en del om dopet. Det passar bra att det kommer nu vid påsk. Från början var nämligen påsken den tid då man samlade dopen. Dop och påsk hör intimt samman.Dopet är stort och kan ske när som helst i livet.

Påsken är en speciell tid på många sätt. En speciell sak är att gudstjänsterna innehåller lite mer dramatik. En annan att gudstjänsterna från Palmsöndag till Annandag påsk hör ihop i en serie.

Jag hoppas att du får en glad påsk och en skön vår!

3

Marina och Henning Holmberg blev föräldrar till dottern Smilla i höstas. Från början var de inne på att ha en namngivningsceremoni, men eftersom de själva är både döpta och vigda i Svenska kyrkan, tyckte de att det kändes mest naturligt att låta döpa Smilla.– Vi vill ge vår dotter något fint och vi vill presentera de kristna värder-ingarna tidigt för henne. Delar hon inte de värderingarna när hon blir äldre får hon själv välja att träda ur Svenska kyrkan i så fall, säger Marina.

Henning och Marina valde själv psalmerna till Smillas dop: ”Tryggare kan ingen vara”, ”Du vet väl om att du är värdefull” och ”Sov du lilla”. – Jag hörde psalmen ”Sov du lilla” när en kompis döpte sitt barn och jag tyckte den var jättefin. Jag tänkte direkt att om jag får ett barn en dag så ska vi sjunga den psalmen vid dopet, berättar Marina.

Det var inte svårt att välja faddrar till Smilla. Marina och Henning tyckte det var självklart att välja sina egna syskon.

Smilla döptes som bebis och Olof som 11-åring

– Våra förhoppningar är att Smillas faddrar ska finnas till för henne, speciellt när hon blir äldre. Hon ska ha några andra vuxna att prata med om sådant hon kanske inte vill prata med oss om. När hon ska konfirmeras kan det också kännas fint att hon kan få prata om sitt dop med faddrarna.

Olof Wilhelmsson döptes i sam-band med en veckomässa i Carl Gustafs kyrka en vecka innan han fyllde 11 år. Det var i februari 2010. – Kompisarna frågade varför jag inte var döpt så jag började fundera på det. Sen blev det bara så. Jag vet inte varför mina föräldrar inte döpte mig när jag var liten.

Olof valde psalmer tillsammans med dopprästen. En av psalmerna var ”Tryggare kan ingen vara”. – Den har alltid varit en favorit för mig. Jag gillar både texten och melodin.

Precis som Smilla har Olof sin moster som fadder.– Jag valde fadder tillsammans med mina föräldrar. Det känns bra att ha min moster.

Smilla Sofie Holmberg döptes den 18 februari 2012 i Carl Gustafs kyrka. –Vi hoppas att den kristna tron kommer att bli ett stöd för Smilla i framtiden, och att hon känner att vi gjorde ett bra val som lät döpa henne, säger föräldrarna Henning och Marina.

Genom hela kyrkans historia har dopet varit den synliga bekräftelsen på varje människas självklara samhörighet med Gud.

– Jag minns det mesta av mitt dop, speciellt själva akten när jag fick vatten på huvudet, säger Olof Wilhelmsson som döptes för två år sedan.

CAMILLA LINDSKOG

4

Våra doptraditioner

Vatten, klänning, ljus, korstecken, faddrar... Doptraditionerna är många, men vad betyder de?

ULF CM HERMFELTFoto: Magnus Aronson

De första dopen skedde i sjöar eller rinnande vattendrag. När man byggde kyrkor och började använda sig av dopfuntar var de till en början så dju-pa att hela personen kunde sänkas ned. Sedan ändrades traditionen till att man bara hällde vatten på huvudet. Ordet ”funt” kommer från latinet och betyder ”källa”. Eftersom dopet markerar invigningen till ett kristet liv och medlemskap i församlingen, stod dopfunten förr i vapenhuset där dopen också skedde innan kyrkdörr-arna slogs upp och den döpte som fullvärdig medlem fick träda in i kyrkan och gemenskapen.

Dopklänningen är ofta vit, och i kyrkans sammanhang står den vita färgen för glädje och renhet. Dop-klänningen är ”för lång” och detta symboliserar att dopet är något att växa in i och att Guds nåd är större än vad vi kan förstå. När man sedan konfirmeras tar man på sig dop-klänningen igen, nu i form av en konfirmandkåpa, och bekräftar sitt dop och att man vill leva ett kristet liv. Sista gången en människa kläs i den vita dopdräkten är vid svepningen när man är död.

Vid dopet får man ett dopljus. Ljus-et är en allmänmänsklig symbol för värme, gemenskap, trygghet och liv. I den kristna traditionen tolkas ljuset främst som en Kristussymbol och vid tändandet av ljuset i dopguds-tjänsten, läses alltid orden ur Johan-nesevangeliet där Jesus säger: ”Jag är världens ljus. Den som följer mig skall inte gå i mörker utan ha livets ljus”. Jesus vill vara ett ljus i våra liv och alla döpta får också uppmaningen att lysa för andra.

Den främsta kristna symbolen är korset. År 1811 togs korstecknandet bort och ersattes med ”saltning” där prästen strödde salt över dopkandi-daten i syfte att driva ut det onda. Korstecknandet återinfördes och finns

nu med i den så kallade befrielsebön-en där prästen tre gånger tecknar kors på pannan, munnen och hjärtat.

I en del församlingar får varje döpt en dopfisk i gåva och den traditionen har vi haft i vår församling sedan fle-ra år. Anledningen till dopfisken, med den döptes namn och dopdatum, är att fisken är en av de äldsta symboler-na för Kristus. På grekiska heter fisk ”Ichtys” och om man skriver begynn-elsebokstäverna för ”Jesus Kristus Guds Son, Frälsaren” på grekiska får man i-ch-th-y-s. Fisken var ett hemligt igenkänningstecken under förföljelsetiderna och fungerade som lösen när man ville tala om att man var kristen utan att avslöja sig. Då ritade man diskret en fisk i sanden eller på bordsskivan. Den andre förstod då att man var kristen.

I några församlingar förekommer att man istället för en fisk ger en ängel. Det finns inom den kyrkliga traditionen en tanke att varje döpt i dopet får sin speciella skyddsängel som vill följa och bevara den döpte under livets gång. Skyddsängelns sista uppgift är att föra sitt dopbarn hem till Gud.

Vid nästan varje dop förekommer det att den döpte får en eller flera faddrar. Fadderskap är en gammal tradition och förr kallades de gudfar och gudmor med uppgift att sörja ekonomiskt för barnet om föräldrarna skulle dö tidigt. Ser man efter i gamla kyrkböcker och dröjer vid gudför-äldrarna, så finner man att de var hämtade från de allra rikaste och mest välbesuttna. Idag har faddrarna en mera andlig uppgift – att leda den döpte in i den kristna tron och livet, att skapa förtroende och trygghet och visa på goda värderingar så att livet och världen blir ett stycke ljusare.

5

Alla samhällen har haft ceremoni-er för att uppta barn i gemenskapen, eller för att introduceras i en helig gemenskap. Dopet har rötter i båda dessa handlanden. Den första rot-tråden att ta fasta på är den judiska manliga omskärelsen. Genom att poj-karna omskars när de var åtta dagar visade man lydnad gentemot Gud, och samhörighet inom folket. När det skedde blev det ett välkomnande av den nyfödde in i samhällsgemen-skapen. Den tidiga kristna kyrkan menade dels att pojkar och flickor har samma värde och bör behandlas lika, och dels att dopet ersatte omskärelsen.

En annan rottråd är reningscere-monierna inom judendomen. För att få delta i den innersta gemen-skapen med Gud måste man symbol-iskt rena sig från det som smutsar ner livet, ytterst från döden. Det var detta Johannes Döparen tog fasta på i sitt döpande. För att omvända sig från ett liv bortvänt ifrån Livet, och därmed

vänt mot döden, döptes man för att renas och vände sig till Livet.

I Apostlagärningarna och i breven från Paulus läser vi sedan att ”Jesus-dopet” är något mer än ”Johannes-dopet”. Johannesdopet var en ren-ingsceremoni i enlighet med de jud-iska reglerna, Jesusdopet är att utöver renandet från dödens grepp också bli delaktig av Jesu uppståndelse. ”Del-aktig” betyder att jag får samma eff-ekt, det vill säga evigt liv!

Det senare dopet hör ihop med påsken. Påsken beskrivs för judarna som befrielsen ur slaveri till ett Liv i Guds gemenskap. Det som Mose ledde. Detta inleddes bland annat med att man räddades av vattnet som

Kyrkligt ABC – DopetDopet är en en fest då vi gläds över att en människa blir del av ett sammanhang. Vid dopet bekräftas att man ingår i en större gemenskap, församlingen, kyrkan i världen och Guds stora familj.

JOHAN TYRBERG

”Dopet ger delaktighet i det Liv som besegrat döden

dränkte den egyptiska krigsmakten. De kristna upplever detta som före-bild till den stora befrielsen, från död till Liv. Det som Jesus ledde. Vattnet i dopet påminner om Rödahavsepi-soden, befriar från döden och ger delaktighet i det Liv som besegrat döden.

Dopet kan ske när vi är vuxna. Svenska kyrkan är det samfund som döper flest vuxna i Sverige! Men det kan också ske när vi är barn. När Mose gick igenom Röda havet lät man ju inte barnen vänta. I dopet är det Gud själv som agerar. Vi kan ald-rig förstå vad som sker. Vi tar emot delaktigheten i Livet av Gud själv. Som förälder lägger man det mest värdefulla man har i Guds händer, även om man inte helt förstår. Vi markerar att vi vill ge barnen del i det Liv som inte ens dör när kroppen gör det. Vi vill ge våra barn det största och bästa, egentligen större än vi förstår. Vem vill inte det?

Vi behöver inte prestera något eller vara på något speciellt sätt för att få döpas. Dopet är en gåva.

6

Andreas Saleskog har varit aktiv i Svenska Kyrkans Unga sedan han konfirmerades. Han satt med i kyrko-rådet i Bräkne-Hoby tills han läm-nade Blekinge för studier. – När jag flyttade till Karlshamn efter pluggande blev det naturligt att fortsätta mitt engagemang i Svenska kyrkan. Detta är mitt sätt att vara en-gagerad i något jag brinner för och samtidigt visa att man kan vara ung (relativt ung) och intressera sig för kyrkopolitik.

Cecilia Holmberg har alltid varit intresserad av frågor som rör kyrkan så när hon blev tillfrågad om hon ville bli nominerad till kyrkofull-mäktige tackade hon ja.– Som förtroendevald har man skyldighet att efter bästa förmåga för-söka vara med och fatta beslut som gagnar kyrkans verksamhet. Som po-litiker skall man akta sig att ta över i "hur-frågorna". Vi måste lita på att personalen har kompetens och kun-skap om hur kyrkans verksamhet bäst ska bedrivas.

Cecilia menar att Svenska kyrkans primära uppgifter: att fira gudstjänst bedriva undervisning, utöva diakoni

Det bästa med Svenska kyrkan är öppenheten och värmenDe förtroendevalda i kyrkorådet har del i uppdraget att förkunna det kristna budskapet. De har också ansvar för det demokratiska beslutsfattandet. Möt två av församlingens förtroendevalda: Andreas Saleskog och Cecilia Holmberg.

och utöva mission är de mest ange-lägna. Utöver dessa vill hon att karls-hamnsborna ska uppleva kyrkan och församlingen som allas angeläg-enhet och samlingspunkt. – Jag skulle önska att man kände mer gemenskap med kyrkan i vardagen och att man såg kyrkans möjligheter att finnas till för var och en i stunder av både glädje och sorg. Det är min övertygelse att var och en av oss vill bli sedd och har behov av att mötas med värme. Andreas håller med:– Jag vill att vi fortsätter med och utvecklar vårt diakonala arbete, vår barn- och ungdomsverksamhet och alla våra körer.

På frågan om vilka utmaningar Svenska kyrkan står inför, svarar Andreas såhär:– Vi måste hänga med i samhällsut-vecklingen, vi behövs mer än någon-sin! Men vi kan inte bara köra på som vi alltid har gjort. CAMILLA LINDSKOG

”Min förhoppning är att alla i Karlshamn vet att kyrkan är till

för alla och att alla är välkomna!

Cecilia fyller i:– Även om vi i Karlshamn inte i någon större utsträckning märkt att personer lämnar kyrkan så innebär färre medlemmar mindre intäkter och det kommer att kräva att man nog-samt tittar på vilka prioriteringar som måste göras.

Andreas och Cecilia hoppas att för-samlingsborna ser vilket viktigt jobb Svenska kyrkan gör. – Min förhoppning är att alla i Karlshamn vet och känner att kyrkan är till för alla och att alla är välkomna, säger Cecilia.– Ja, det bästa med Svenska kyrkan är öppenheten och värmen. Det finns alltid någon att dela både tro och tvivel med, avslutar Andreas.

7

Rapport från PakistanGunilla Kristiansson, barnmorska i Rosengård, Malmö, berättar om ett besök på Talitha Kumi Welfare Center, Lahore, Pakistan.

GUNILLA KRISTIANSSONFoto: Gunilla och Per Kristiansson

Gatan som vi går på är fylld av gatuförsäljare, lekande barn, bräk-ande getter och livligt diskuterande människor. Husen är gjorda av ce-ment med ett platt tak som bildar en veranda där man kan sitta på kvällarna och umgås, prata och vila.

Vi kommer fram till en byggnad med en turkosfärgad grind. Vid dörrposten finns en skylt med orden: Talitha Ku-mi Welfare Center. Talita Kumi är arameiska och betyder: ”Res dig upp lilla flicka” (Markusevangeliet 5:41).

Vi öppnar grinden och kikar in. I ett av rummen sitter kvinnor klädda i vita ”shalwar kameez”. De som inte får plats på stolarna sitter på golvet. En lärare står längst fram och under-visar från en bok med hög och ljudlig stämma medan studenterna antecknar flitigt.

Studenterna håller på att utbilda sig till barnmorskor. Det finns flera syften med kursen. Att vid en för-lossning ha en utbildad barnmorska bidrar till en säkrare förlossning. Kvinnorna som utbildas får ett yrke och ett arbe-te som innebär att de kan försörja sig och sin familj. Utbildning bidrar till ökad kunskap och bättre självkänsla.

I ett annat rum är några kvinnor samlade kring ett par symaskiner och ett strykjärn. Här pågår en sömnads-kurs. Tyger i underbara färger för-vandlas till sjalar som kantas med guld- och silverband. Syftet är även här att kvinnorna ska bli självför-sörjande och få ökad självkänsla.

Talitha Kumi hjälper också kvinnor som blivit utsatta för misshandel med både juridiskt och psykosocialt bi-stånd. På andra våningen sitter social-

Gunilla Kristiansson (till vänst-er) tillsammans med Shunila Ruth, grundare av och före-ståndare för Talitha Kumi. Shunila blev brutalt misshand-lad av fyra män den 25 januari i år. Mycket tyder på att miss-handeln berodde på det arbete för kvinnors rättigheter som utförs på Talitha Kumi.

arbetaren Sahra och talar med en kvinna som blivit misshandlad av sin make. Detta har hänt flera gånger och kvinnan står inte ut längre. Enligt pa-kistansk tradition flyttar sonen hem till sin familj tillsammans med sin fru när de har gift sig. Kvinnans svärmor är förfärlig och baktalar henne. Hon har rymt på bekostnad av att inte få träffa sina tre barn.

På bottenvåningen finns ett rum som fungerar som klinik. En sjuk-sköterska tar hand om de kvinnor och barn som söker hjälp vid sjukdom. Blodtryckskontroller, blod- och urin-prover och temperaturtagning kan ut-föras här. Tillgång till en del medi-ciner finns och av och till finns även en läkare på plats.

Talitha Kumi stöttas bland annat av den lutherska kyrkan i Pakistan och av Svenska kyrkan. Organisationen behöver verkligen vårt stöd och våra förböner!

”Utbildning bidrar till ökad kunskap och bättre självkänsla.

8

När jag som ung studerade arkeo-logi i Lund såg jag några mynt som på frånsidan avbildade veteax. I den gamla grekiska kolonin Metapontion i Syditalien har man i jorden påträffat sådana mynt. De bär till oss budskap om det liv som övervinner döden samtidigt som de talar om för oss vad det var som var målet för dessa människors längtan och drömmar: vajande sädesfält, rikedom, välfyllda sädesmagasin.

När några greker kommer till Filippos (Johannesevangeliet, kapitel 12 från vers 20) med önskan: ”Herre,

Kärlekens mysterium

CHRISTER SJÖGRENFoto: Darryl Smith

Diktförfattare: Okänd

Men en liknelse från naturens värld förklarar Jesus påskens hemlighet: bilden av vetekornet som offras i jorden och dör för att ge liv åt de andra.

vi skulle vilja se Jesus” får de av Jesus svaret: en liknelse. Han talar om vetekornet som måste falla i jord-en och dö för att bära frukt. Vetekor-net i Jesu liknelse är inte en symbol för välfyllda lador och välstånd. Nej, det är om honom själv det handlar. Veteaxet blir en symbolbild för hän-delserna kring påskhögtiden. Det är om sin egen död och om sin uppstån-delse Jesus talar i liknelsen om vete-kornet.

Också vi har liksom grekerna fått svar på vår begäran. Vi har fått se Jesus. Vi har fått se att han är kärlek-

Angelica Algdal är en 20-åring från Mölndal som utbildar sig till ljudtekniker vid BTH (Blekinge Tekniska Högskola) i Karlshamn. Dessutom vikarierar hon sedan i januari som kyrkvaktmästare i Carl Gustafs kyrka. Angelica har några års erfarenhet från liknande arbete i sin hemförsamling.– Efter konfirmationen fortsatte jag som konfirmandledare i några år. Jag fick då också en kyrkvaktmästarutbildning och vikarierade som vaktmästare när det behövdes.

Efter att ha bott i Ronneby bor Angelica nu i Karlshamn. – Jag blev kär i Karlshamn första gången jag kom hit! Jag tänkte att ”här måste jag bo”. Det är så fint, speciellt på Drottninggatan och vid ån. Och så är alla människor här så trevliga också!

Välkommen Angelica!

en som har offrat sig för vår skull – för att vi skulle få leva. Och vi ska i hans efterföljd bära frukt.

En liten dikt kommer osökt fram i mitt minne:Det goda förbliver då annat förgår, det goda du giver för evigt består. Så gör då det goda i stort och i smått, och riklig blir skörden om rikligt du sått.

9

En vandring på en kyrkogård ger väldigt många intryck. Lugnet och friden, konstnärliga utsmyckningar och vackra gravvårdar. En del gravar är exemplariskt skötta, andra har inte blivit ompysslade på långa tider. Gravstenar som är så överbeväxta av lav och mossa att det inte går att läsa vilka som är gravsatta i graven. Samtidigt som dessa gravstenar känns som ett naturligt och anonymt inslag på kyrkogården så kan man inte låta bli att fråga sig vilken eller vilka historier dessa gravstenar döljer. Vilka livsöden döljer sig bakom mossan och laven?

Ibland uppenbarar sig dessa histo-rier och personer av små tillfällig-heter. Ett samtal med någon grav-

rättsinnehavare som kan berätta några episoder ur någon sedan länge avliden persons liv. Friherre Ivar Fock är en sådan person. Han finns gravsatt på gravplats nr. 77 i kvarteret Abraham. Gravstenen är kraftigt överbevuxen med mossa så det är med stor svårighet man kan utläsa hans namn på gravstenen. Vem var då friherre Ivar Fock? Gravstenen ger inte mycket information, inte heller gravboken. En släkting, Kerstin Kärnekull, kan berätta en del.

Ivar Fock föddes i januari 1856 och avled 1926. I tidningsurklipp från 1883 års Tidningen för Wenersborgs stad och län, kan vi läsa att Ivar Fock var biträdande ingenjör till ”chief engeneer” Sigge Storckenfeldt vid byggandet av järnvägen mellan Victoria och Corpus Christi i Texas, USA. Tidningsartikeln målar upp en bild av ett arbete under svåra förhåll-anden genom prärier och ödemark där jättekaktusar och taggiga buskar bjöd på stora svårigheter. De båda unga svenska ingenjörerna levde under långa tider rent lägerliv.

Tidningen skriver: ”Inga svenske arbetare hafva funnits vid jernvägs-arbetena i Texas och nästan inga andra européer med undantag af italienare. Klimatet är för svårt dertill, i anseende till hettan, som förlidet års sommar varierade mellan 34 och 42 gr. Celsius”.

Ivar Fock var bror med överste CA Fock som var chef för Hälsinge rege-mente. CA Fock hade fyra döttrar varav två av dem har en spännande historia. Mary Fock gifte sig med greve Eric von Rosen, herre till Rockelsta slott i Södermanland. Mary von Rosen är utan tvivel en av de kvinnor som betytt mest för SSB (Societas Sanctae Birgittae), en sammanslutning av män och kvinnor inom Svenska kyrkan, som i vördnad för den heliga Birgitta och i likhet med henne vill tjäna den heliga, all-männeliga och apostoliska kyrkan i Sverige. Mary von Rosen kom att räknas till en av stiftarna till SSB och var första moder Superior.

Marys syster Carin von Kantzow var redan gift då hon en februaridag 1920 träffade, och förälskade sig i, en på Svensk Lufttrafik AB då ny-anställd före detta tysk stridspilot. Pilotens namn var Herman Göring. Deras förälskelse orsakade stor skan-dal i societeten och Carin och Her-man flyttade redan efter ett par mån-ader till Tyskaland och bosatte sig i München. Den i hela Tyskland kände krigshjälten deltog redan 1922 i ett Nazi-möte och blev snabbt ett av nazismens stora affischnamn. Goebbels massiva propagandaapparat exploaterade paret som for riket runt och värvade medlemmar. Carin blev mycket snart Nazi-Tysklands ”first lady”. Hon slapp dock uppleva trettiotalets förföljelser då hon 1931 avled i hjärtsvikt.

Historiens vingslag och spännande personer och händelser kommer helt plötsligt väldigt nära. Gravstenen som jag passerat förbi hur många gånger som helst fick helt plötsligt liv. På Hvilans kyrkogård finns flera tusen gravstenar. Tanken svindlar.

Friherre Ivar FockIvar Focks grav är mycket oansenlig. Efter ett möte med en av hans släktingar får vi veta att hans och hans brorsdöttras liv var långt ifrån oansenligt.

SVEN-ERIK ASPEKLEVFoto: Sven-Erik Aspeklev

Källor: Kerstin Kärnekull www.rockelsta.se Tidningen Kalmar, 1894 Tidningen för Wenersborgs

stad och län, 1883

Friherre Ivar Focks gravsten är lätt att gå förbi utan att lägga märke till. Ingen kan ana vilket spännande liv Ivar levt.

10

Karlshamns forne borgmästare Christopher Schröder har haft stor, för att inte säga avgörande, betydelse för att Carl Gustafs kyrka byggdes. Det var ju han som i råd-husrätten den 13 december 1680 krävde att en större kyrka skulle byggas. Tyvärr fick Schröder aldrig se vår kyrka färdigbyggd eftersom han dog 1699, tre år innan den invigdes.

Christopher Schröder är ändå i allra högsta grad närvarande i Carl Gustafs kyrka. Dels finns han begravd längst fram i koret och dels finns ett så kallat epita-fium, en minnestavla, på korets södra vägg. Tavlan är skulpterad av Schröders son, hovbildhuggare Caspar Schröder. På epitafiets övre del finns borgmästarens porträttrelief och mellan två änglar en inskrift på latin som översatt till svenska blir ”Om du gör det rätta, må du inte frukta någon. Gud allena äran”.

Ett epitafium är en minnestavla, oftast från 1500- eller 1600-talet, på vilken det finns en gravskrift över en avliden person. Epitafierna är gjorda av trä, sten eller metall och placerades inne i eller utanpå den kyrka man tillhörde.

Ibland är livet tufft. Att få sam-tala med någon gör ofta skillnad, oavsett om du är i akut kris, mitt i en sorg eller av annan anledning behöver någon att prata med. Präster och diakoner har tystnads-plikt och de för inga journaler. Samtalen kostar ingenting.

Präster:Ulf CM Hermfelt 0454-30 21 02Johan Tyrberg 0454-30 21 01Carina Wallace 0454-30 21 05

Diakoner:Sven-Erik Arpåker 0454-30 21 06Annica Ganestedt 0454-30 21 04

Behöver du någon att

prata med?

CAMILLA LINDSKOG

Schröders epitafium

11

VårmarknadLördag 31 mars klockan 10-14 har församlingssyföreningen sin årliga vårmarknad i Församlingsgården.Det blir kaffeservering, lotterier, loppmarknad, försäljning av hembakat, hemlagat, handarbeten, påskris och påskgodis. Intäkterna skänks till hjälporganisationer.

Inbjudan till dig som är född 1998

Under våren får du som är född 1998 ett brev från oss där vi erbjuder dig att bli konfirmand hos oss. Konfir-mandtiden handlar om dig och ditt liv. Du får möjlighet att ställa frågor, så försöker vi tillsammans hitta svar-en. Vi erbjuder en mötesplats där funderingar, tankar och erfarenheter delas.

Du och dina föräldrar hälsas välkom-na till en informationsträff i Försam-lingsgårdens tegelhus tisdag 29 maj klockan 18.

För mer information:Kerstin Centerdal, 0454-30 21 16kerstin.centerdal@svenskakyrkan.se

QR-koderVi har börjat använda oss av QR-koder på en del av vårt material, till exempel affischer och foldrar. QR står för Quick Response vilket betyder ”snabbt svar”. En QR-kod är en tvådimensionell streckkod som kan läsas av med hjälp av en applikation i en smartphone. Koden kan innehålla kontaktuppgifter, som ett visitkort, eller så öppnar den någon flik på vår hemsida. Här bredvid finns en QR-kod som öppnar startsidan på: www.svenskakyrkan.se/karlshamn.

För mer information:Camilla Lindskog, 0454-30 21 11camilla.lindskog@svenskakyrkan.se

Jag – kristen? Det måste jag fundera på…

Blev du aldrig döpt eller konfirmerad som barn/ung? Kanske funderar du på att bli det som vuxen? Eller vill du ”bara” veta lite mer om kristen tro?

Vi erbjuder samtal i grupp eller enskilda samtal. Samtalen utgår från deltagarnas egna frågor och erfarenheter. Tillsammans möter vi Bibelns berättelser, kristen tro/tradition och kyrkans liv. Längs vägen finns undervisning och gudstjänster som milstolpar. Väl framme kan du döpas, konfirmeras eller få en påminnelse om ditt dop!

För mer information: Carina Wallace, 0454-30 21 05 carina.wallace@svenaskakyrkan.se

Vill du läsa mer om detta?www.svenskakyrkan.se/lundsstift under fliken ”Vuxen väg till tro”.Gospeltrippel

FoGoMo-gospelkören från Kiel, Heliga Kors Gospel från Ronneby och Carl Gustafs Gospel möts i en sprakande gospelkonsert på Kristi Himmelsfärds dag, torsdag 17 maj, klockan 16 i Carl Gustafs kyrka.

ÄldredagenOnsdag 23 maj bjuder vi in dig som är över 65 år till ”Äldredagen”. Klockan 11 firar vi gudstjänst i Carl Gustafs kyrka, därefter äter vi lunch i Församlingsgården. På eftermiddagen blir det underhållning och kaffe. Vi slutar omkring klockan 15. Köp biljett för 50 kronor i Församlings-gården 10/5, 14/5, 15/5 klockan 13-14.30.

För mer information:Församlingsexpeditionen 0454-30 21 00

Drop-in-fika Varje fredag har vi drop-in-fika i Carl Gustafs kyrka klockan 13-15.30. Det är en mötesplats för gemenskap och samtal där vi serverar kaffe och kaka till självkostnadspris.

Under Diakonins månad, i september 2011, arrangerade vi Drop-in-fika i kyrkan. Vi lade märke till att många sökte sig till kyrkan på vardagstid, inte bara i samband med gudstjänst eller konserter. Det kändes gott att finnas där om man ville sitta ner och samtala en stund, träffa bekanta eller stifta nya bekantskaper.

Många tycker om att gå in en stund i den lugna, vackra kyrkan, sitta ner och vila, be, tända ett ljus. Från och med januari i år har vi öppet varje fredag fram tills att Sommarkyrkan öppnar. Man kan säga att Drop-in-fikat är en förlängning av Sommar-kyrkan i en mindre variant.

För mer information: Diakon Annica Ganestedt, 30 21 04 annica.ganestedt@svenskakyrkan.se

Sven-Erik Arpåker, 0454-30 21 06sven-erik.arpaker@svenskakyrkan.se

Döpta Liam Kim Johannes JönssonHenry Tiger HarrsjöAlva Maria Matilda PetterssonElsa Lina Majken Ottosson BergmanWilma Bente Saga PaulssonNovali Maj Fanny JohanssonPer Tage Elliot RosenqvistPeter Oliver OlssonAgnes Majken Sofia Ekberg Thelma Alice Elin JönssonMåns Oliver HenrikssonEbba Nova Johanna HaraldssonInez Marie MagnussonIvan Eric Neander RobértSmilla Sofie HolmbergMy Nellie Persson

12

Palmsöndagen, 1 april 10.00 Gudstjänst”Hosianna Davids Son! Välsignad är han som kommer i Herrens namn!” ropar folkmassan när Jesus rider på åsnan in i Jerusalem.(Ulf CM Hermfelt, Eva Skåre, Singstars.)

Måndag 2 april 18.30 PassionsandaktOsäkerheten sprider sig hos Jesu lärjungar när han säger: ”Sannerligen, en av er skall förråda mig.” ”Det är väl inte jag?”, frågar de en efter en...(Johan Tyrberg, Eva Skåre)

Tisdag 3 april 18.30 PassionsandaktI vetskapen om att han snart ska till-fångatas ber Jesus sina lärjungar att vaka och be tillsammans med honom vid Olivberget.(Carina Wallace, Mari Sundås, Carl Gustafs Motettkör)

Onsdag 4 april 18.30 PassionsandaktPetrus följer efter Jesus till överste-prästen Kajafas och innan tuppen har hunnit gala så har Petrus förnekat Jesus tre gånger.(Carina Wallace, Helena Wilhelmsson)

Påsken i Carl Gustafs kyrka

Skärtorsdagen, 5 april 18.30 Skärtorsdagsmässa”Tag och ät, detta är min kropp.” Jesus instiftar det nya förbundets måltid – nattvarden, och ger oss i uppdrag att fira denna måltid till minne av honom.(Johan Tyrberg, Eva Skåre, Kerstin Centerdal, konfirmander, ungdomar)

Långfredagen, 6 april10.00 GudstjänstVägen till korset, Simon från Kyrene, hammarslagen, Jesu sista ord, sol-daternas konstaterande: ”Den mannen måste ha varit Guds son.”(Johan Tyrberg, Mari Sundås Carl Gustafs Motettkör)

Påskafton, 7 april 23.30 PåsknattsmässaFrån sorg till glädje, genom död till liv. Kvinnorna möter ängeln vid den tomma graven: ”Var inte rädda. Han är inte här, han har uppstått!”(Carina Wallace, Mari Sundås, Kerstin Centerdal, konfirmander, ungdomar, Carl Gustafs Gospel med band)

Under stilla veckan följer vi evangelisten Matteus genom påskens händelser. Liksom i fjol använder vi oss av en digital altartavla med en ny bild för varje dag.

Påskdagen, 8 april 10.00 PåskdagsgudstjänstKristus är uppstånden! ”Han har upp-stått från de döda, och nu går han före er till Galileen. Där skall ni få se honom.” Fyllda av bävan och glädje sprang de två Mariorna för att berätta detta för Jesu lärjungar. (Ulf CM Hermfelt, Eva Skåre, Helena Wilhelmsson, Eftiskören, Bodekullkören och blåsare)

Annandag påsk, 9 april 10.00 EmmausmässaTvå ledsna lärjungar på vägen till Emmaus, samtalande om allt som hänt, får följe av Jesus. Men deras ögon är förblindade och de känner inte igen honom...(Ulf CM Hermfelt, Susanne Persson, Annika Wall, Helena Wilhelmsson och Crescendokören)