Förändrad organisationskultur

Linnéuniversitetet4LO45URektorsprogrammetSjälvständigtarbete5hpKursgruppRP-VT2012BVT2015

Förändradorganisationskultururettskollednings-ochpersonalperspektiv

OmettförändringsarbeteFörfattareRolandP.SchoultzeHandledare:JanAndersson

RolandP.Schoultze ”Förändradorganisationskultur…”Linnéuniversitetet.RP2012B

2

Linnéuniversitetet4LO45URektorsprogrammetSjälvständigtarbete5hpKursgruppRP-VT2012BVT2015Författare:RolandP.Schoultze Handledare:JanAndersson

SammanfattningI arbetet beskrivs en förändring av organisationskulturen påNTI Gymnasiet iMalmö.Grundtanken var att få personalen att bli mer motiverade och att bryta upp gamlamönster. De genomförda förändringarna har varit från ett top-down perspektiv, dvs.medarbetarnaharintehaftnågotinflytandeöverdeförändringarsomgenomförts.Denårliga NMI, Nöjd Medarbetar undersökningen, visar på en markant ökning av NMIindexet.Detintressantaärdåhurpersonalenuppfattatdegenomfördaförändringarna?Vilkenavdegenomfördaåtgärdernahargettstörsteffekt?Ellerfinnsdetandraaspekterpå av skolledningen inte prioriterade eller kända åtgärder som haft en högpåverkansgrad.Det grundläggande syftet med studien är framförallt att visa hur ett systematisktorganisationsförändrings arbete kan genomföras och hur personalen uppfattarförändringarna.Jagharvaltattgenomföraenkvalitativundersökning i formavenenkätundersökningmedöppna frågor.Personalenharblivitombeddattreflekteraöverresultatet.Urvaletbestår av samtliga anställda på NTI gymnasiet i Malmö. I studien redovisats dels degenomförda förändringarna, dels den kvantitativa NMI undersökningen samt denkvalitativa enkätundersökningen. Resultatet i den kvalitativa undersökningenanalyseratsutifrånteoretiskaaspekter.Detsomtydligtkommitframärattpersonalenuppfattatochförståttdegenomfördaförändringarnaochdessutomtolkatdemsomominteorsaksomåtminstonestarktbidragandetilldenförändradeorganisationskulturen.Tydlighet,kommunikation,struktur,personalförändringarochdenförändradearbetslagstrukturenframhållssomsärskiltviktiga.Sökord:organisationskultur,skolkultur,arbetslag,gymnasiet,


3

FörordJagvillkorttackadesomvaritmedpåresanochvaritdelaktigaiförändringsarbetetochiminvånda.Tacktill,RektorsgruppenpåNTI,Malmöcrew,Jasmina,Perm.fl.,ThomasKarlsson,coachandef.d.verksamhetschef,minhandledareJanAnderssonsamtminförståendeochstöttandehustru,TackChristell!


4

InnehållsförteckningSammanfattning..................................................................................................................................................2Förord......................................................................................................................................................................3Innehållsförteckning.........................................................................................................................................4Kapitel1Introduktion......................................................................................................................................51.1Inledning....................................................................................................................................................51.2Problemformuleringochsyfte.........................................................................................................61.3Dispositionomfortsättningen.........................................................................................................6

Kapitel2Genomfördaförändringar–enpreciseradbakgrund....................................................62.1Ombyggnadsamtettlärarrum.........................................................................................................72.2Nyaorganisationsstrukturer...........................................................................................................72.3Plattareorganisation/effektivareskolledning..........................................................................72.4EWS,EarlyWarningSystem..............................................................................................................72.5Medarbetarkontrakt.............................................................................................................................7

Kapitel3Litteraturochteori........................................................................................................................83.1Organisationsteori.................................................................................................................................83.3Strukturiorganisationer....................................................................................................................83.2Kulturiorganisationer........................................................................................................................9

Kapitel4Tillvägagångssättellermetod.................................................................................................114.1Hurkanochbörproblemetundersökas?..................................................................................124.2Urvalsdiskussion..................................................................................................................................124.3Undersökningsmetodik.....................................................................................................................124.4Etik.............................................................................................................................................................134.5Kritiskdiskussion................................................................................................................................13

Kapitel5Resultatochanalys......................................................................................................................135.1NMI2015.................................................................................................................................................145.2Enkvalitativenkätundersökning..................................................................................................155.2.1Organisation..................................................................................................................................155.2.2Sammanslagningavarbetslagen,ettarbetsrumochårskursteam........................165.2.3Personalförändringar................................................................................................................175.2.4Personalfrämjandeåtgärder..................................................................................................185.2.5Övrigt................................................................................................................................................185.2.6Egenreflektion.............................................................................................................................19

5,3Sammanfattandeanalys....................................................................................................................19Kapitel6Slutdiskussion................................................................................................................................20Litteraturförteckning......................................................................................................................................22Bilaga1.................................................................................................................................................................24Bilaga2.................................................................................................................................................................25Bilaga3.................................................................................................................................................................28Bilaga4.................................................................................................................................................................29


5

Kapitel1Introduktion

1.1InledningI följande arbete beskrivs en förändring av organisationskulturen påNTI Gymnasiet iMalmö.Samtliga beslutade förändringar har varit från ett top-down perspektiv, dvs.medarbetarna har inte haft något inflytande över de förändringar som genomförts.Eftersom detta inte ger hela bilden av en organisationsförändring är det viktigt attundersöka hur personalen uppfattat förändringsarbetet. Vilken av de genomfördaåtgärdernahargettstörsteffekt?Ellerfinnsdetandraaspekterpåavskolledningeninteprioriteradeellerkändaåtgärdersomhaftenhögpåverkansgrad.Undermitt förstaår somrektorbeslutadesatt en systerskola,MikaelEliasTeoretiskagymnasium MEG, skulle fasas ut p.g.a. låga söksiffror. Detta inträffade i maj 2012.Personalen var bekymrade över sina anställningar då det förelåg en gemensam LAS-lista.. Detta skapade en stor turbulens bland personal och även bland elever som varmissnöjdamedattskolornaslogsihop.Två olika skolor, NTI och MEG, med olika syn på undervisning, med olika kulturer,elever, strukturer och rutiner slogs ihop. På NTI fanns tre starka grupperingar; tvåprograminriktadearbetslagochettEHT-team,Elevhälsoteamet. DetvåarbetslagenpåNTIhadeskapategnasubkulturerutifråndegymnasieprogramsomfanns,ettteoretisktoch ett yrkesinriktat program. EHT teamet arbetade utifrån ett eget perspektiv påskolans utveckling Samsynmellan arbetslagen och EHT saknades på värdegrund ochelevsyn.SammantagetbestodorganisationeninförHT12avfyraolikasubkulturer.Samtligaenheter inomAcademediagenomförenårligmedarbetarundersökning(NMI)och en elevundersökning (NKI) som ett led i det systematiska kvalitetsarbetet. NTIgymnasietiMalmöharhistorisktsettsedanmätningarnagenomfördes2008aldrighafthögavärdenpåNMI.NMIärettindexsombaseraspåettantalfrågordärsvarangespåen tiogradig skala. Värdena indexeras därefter 0-100. Värden under 60 är integodtagbara och förutsätter att enheten skapar en åtgärdsplan. De organisations-förändringar som genomfördes läsåren 12/13 och 13/14 gav ingenmätbar effekt påNMI. UnderHT13upplevdesenviss förbättring iarbetsmiljöoch inställningmenvidmättillfälletifebruari2014varresultatenåterigenkraftigtförsämrade.


6

1.2ProblemformuleringochsyfteHur uppfattar personalen de genomförda organisationsförändringarna och vilka avåtgärderna upplever personalen som de mest betydelsefulla. Under hösten 2014genomfördes en rad organisationsförändringar med syfte att skapa en tydligare,struktureradocheffektivareorganisation.Grundtankenvarattfåpersonalenattblimermotiveradeochattbrytauppgamlamönster.Vadupplevdepersonalenavdetta? Hurkanmantolkainförändringsarbeteimedarbetarundersökningen.?Hardegenomfördaåtgärdernahaftnågonpåverkanellerhadedetinträffatändåavandraskäl.Vilkaärisåfalldessaandraskäl?Det grundläggande syftet med studien är framförallt att visa hur ett systematisktorganisationsförändrings arbete kan genomföras och hur personalen uppfattarförändringarna.

1.3DispositionomfortsättningenI kapitel 2 kommer de genomförda förändringarna att i detalj preciseras. I kapitel 3kommer litteratur och teorier som använts att diskuteras och redovisas. I kapitel 4kommer tillvägagångsätt ochmetodval att belysas. I kapitel 5 redovisas resultat och iKapitel6görsenslutanalysochdiskussionkringvadsomframkommit.

Kapitel2Genomfördaförändringar–enpreciseradbakgrundIapril2014påbörjadesprocessenmedattigrundenförändraskolansorganisations-kultur.Genomsamtalmedkollegerbådeinomochutomorganisationen,litteratur-studiermmutkristalliseradesenplanibörjanavjuni.Handlingsplanenbestodavettantalolikaåtgärder.

1. Ombyggnad/omflyttning/renovering2. Ettlärarrum3. Ingaarbetslag4. Årskurs-team,4förstelärare5. Biträdanderektor,100%6. EWS-mötenvarjevecka7. Personalmöte/lärandeteamvarjevecka8. Läsårskontrakt

Handlingsplanengenomfördesundersommaren2014ochimplementeradesvidstartenavHT14.


7

2.1OmbyggnadsamtettlärarrumUnder sommarenbyggdesdelar av skolanomoch fräschadesupp. Skolanhadeundertvåårdisponeratplan3och4ibyggnaden.Undersommarenhyrdeshelaplan4utochplan 3 anpassades efter den nya storleken på skolan. I sambandmed detta beslutaderektorattsamtligalärareskullesitt iettgemensamtrum.Idirektanslutningskapadesetttystarbetsrum.Lärarrummetärdimensioneratförca22lärare.Personalen informerades i juni om att dels arbetslagen skulle försvinna samt om detgemensammaarbetsrummet.

2.2NyaorganisationsstrukturerSkolan bestod som beskrivits ovan av tre arbetslag samt ett EHT-team. I arbetslagenfannstrearbetslagsledareochiEHT-teametenledare. Deolikasubkulturernaoavsettom de var positiva eller negativa gjorde så att organisationens d.v.s. skolans kulturförsvann.Allahadesinegenverklighetsuppfattning,tillhörighetochspråk.Grunden i organisationsförändringen bestod i att i grunden förändra grupperingar.Arbetslagen bröts upp och nya grupper baserade på årskurser och inte programskapades.Förstelärareutsågstillledareförårskursteamen.

2.3Plattareorganisation/effektivareskolledningLedarskapet förändrades med nya nyckelpersoner i ledningsgruppen. Biträdanderektors tjänst utökade till en heltidstjänst. Organisationen blev plattare dåarbetslagsledare och arbetslagsmöten försvann. Istället infördes veckovisapersonalmöten. Detta innebar en tydligare kommunikation och mindre risk förmissförstånddåskolledningochpersonalkommuniceradedirektvarjevecka.

2.4EWS,EarlyWarningSystemEWSärettsystemföratt tidigtsevilkaeleversomriskeraratt intenåmålensamtattockså få en bild av om lärare har problem i någon undervisningsgrupp. Se bilaga 3Mötesstrukturen ligger fast. Lärarna redovisar hur det går för respektiveundervisningsgrupp och redogör hur de tänker förändra sin undervisning för att flereleverskanåmålen.Mentorernagårigenomsinamentorseleverochdelgerinformationtillundervisandelärare.EHT-teametärocksåpåplatsochkanbidramedsinkompetens.Eleverna är färgkodade, grönt., gult och rött beroende på var de befinner sig ur ettresultatochmålperspektiv.Varjeveckabehandlasenårskurs.EWSmötenaärettslagsrullandeklasskonferenser.

2.5MedarbetarkontraktEtt viktigt redskap för nystarten på NTI var att ge alla medarbetare ett kontrakt förläsåret.Kontrakten innehållervaddet innebärattvaraanställdpåNTI.Kontraktetgeråterkopplingtilluppnåddaresultatunderföregåendeårochenprognospåinnevarande.Vidaregerdetenåterkopplingpådenegnaverksamhetsrapportensamtavslutasmedelevernasenkätpådenenskildalärarensprestationer.Sebil2.


8

Kapitel3LitteraturochteoriIdettakapitelkommerjagattredovisaochdefinieraorganisationsteoriiallmänhetochstrukturochkulturiorganisationer.Samtomkulturiskolorganisationer.

3.1OrganisationsteoriOrganisationsteorierutveckladesibörjanpå1900-taletsomenföljdavattlösaproblemav strukturell karaktär i samhället. ”Det fannsmånga problem inom industri, stat ochsamhälle som väntade på att reformeras och reformsträvanden går som en röd trådgenomorganisationsteorinsutvecklingframtillidag”(Lindkvistm.fl.,s25).Ihuvudsak4huvudskolor inomorganisationsteorinutvecklades. Skolor sompåverkatpåolikasätt.Jagkommerkortattbeskrivadeolikaskolornanedan.

1. ScientificManagementskapadavdenamerikanskeingenjörenF.W.Taylorvidsekelskiftet1800-1900.Taylorismenbyggdepåeffektiviseringgenomplanering,arbetsstudierochmassproduktionpålöpandeband.

2. EnprotestvågväxteframochHumanRelationskolanföreträddavEltonMayoskapades. Motivation, medbestämmande och demokratisk arbetsledning varhuvudteman.

3. Ovanstående organisationskolor hanterade produktion och arbetsförhållande.Adminstrationsteorin, Henri Fayol, definierar administration som en process,enkedjaavaktiviteterdärledningenplanerar,organiserar,beslutar,koordinerarochkontrollerar.

4. Enligt den Sociologiska byråkratiteorin, MaxWeber, är stora organisationerprägladeavrationellauktoritet,dvs.enauktoritetsomdjupastsettvilarpålagar,kontrakt och avtal. Webers uppfattning utgör grunden för den institutionellainriktningen(Lindkvistm.fl.,s26-28).

3.3StrukturiorganisationerEnligt Lindkvist m.fl. (2014 s. 48), kan struktur generellt definieras som en stabilordning av komponenter inom en helhet. Författarna fortsättermed att beskriva attsynliga strukturella komponenter som avdelningar, befattningar och beslutsreglerdiskuteras. Strukturerna behöver inte vara synliga utan man kan också stå inför ettproblemområde eller en process som kan förefalla kaotisk och som kan innehålla enunderliggandedoldstruktur.Enligt författarna uppfattas organisationsstrukturer bland forskare och praktiker somenviktigfaktorförattbestämmabeteendeiorganisationer.Formell och informell struktur beskriver två olika samexisterande organisations-strukturer. Den formella strukturen avser enligt Lindkvist m.fl. (2014 s.49), tydligastrukturer med ett detaljerat regelverk, långsiktiga kontrakt och tydlig ekonomiskstyrning.Deninformellastrukturenellerdeninformellaorganisationenharbetoningpågemenskap,relationerochkreativtsamarbete.


9

Författarna fortsätter med att beskriva den informella organisationens betydelse förorganisationenochdeolikauppfattningarnaitesform:

• Tesenomsocialbehovstäckning.Deninformellastrukturentäckersocialabehov.• Kompletteringstesen. Oskrivna regler och det sociala nätverket utgör en viktig

förutsättningförattarbeteskafungera,Denreducerarosäkerhet.• Förvrängningstesen.Denutgår ifrånattdiversekringgåendeavreglergodkänns

inomramenfördeninformellastrukturen• Motsättningstesen.De informella strukturernautgör grogrund förutveckling av

fientliginställningtillorganisationenochledningen.Arbetsgrupperienorganisationäroftastformelltorganiseradesomt.ex.arbetslagenpåenskola.EnligtLindkvistm.fl.(2014s103)ärkunskapomgruppfenomenennödvändigbakgrundförattförstådetsomskeriorganisationernasdagligaliv(Svedberg2012).Gruppernakangöramedarbetaretillmotarbetareenligt författarna.Forskningenvisarattgruppförhållandenspelarinideflestaorganisationsprocesser.

• Grupper påverkar kulturen i organisationer, både vad gäller normbildning ochlöpandetolkningavdetsomskeriorganisationen.

• Grupper fungerar som kommunikationskanaler vid sidan av de informellakanalerna.

• Grupperna har mycket stor betydelse för arbetsmotivation och produktiviteteftersomgruppernaskaparproduktionsnormerochreglerförsamarbete.

• Grupperärcentralaiallaförändringsprocesserochmångaförändringsprocesserharmisslyckatstillföljdavgruppmotstånd(Lindkvistm.fl.2014s103).

3.2KulturiorganisationerI Heide/Johansson/Simonsson, ”Kommunikation i organisationer” definierasorganisationskultur som ”den uppsättning gemensamma normer, värderingar ochverklighetsuppfattningar som utvecklas i en organisation närmedlemmarna samverkarmedvarandraochomvärlden”(Bang1999s24).Heide/Johansson/Simonsson(2013)”Kommunikationiorganisationer”beskriverikap2olikaorganisationskulturer,derasuttryckochkännetecken.”Oftahindrasintegration,koordinationochlärandeiorganisationenavskillnadihierarkiskasubkulturerberoendepåmytenattallachefertalarsammaspråk.”Vad är då kultur ur ett organisationsperspektiv. Blossing (2008 s 61), skriver att”Centralt när den inre styrningen av skolor behandlas är skolkulturen. Kulturbegreppetfokuserararbetsumgängetpåenskolaochhurdenordnarsigiskildastrukturer”.Blossing (2008) fortsätter på s.62 med att diskutera den samarbetande skolan som”karaktäriserats av ett utvecklingsinriktat ledarskap med uppgift att utvecklaprofessionalismblandlärarna”.


10

Blossingskrivervidareomdensystematiskamål-ochresultatförbättrandekulturendärdetfinns

• Tydligtochmålinriktatledarskap• Tvingandeomstruktureringaskolor• Förbättringsarbete som fokuserar innehåll på exempelvis lärande organisation

ochlärandesamtal.Lindkvistm.fl.(2014)beskriverpås38ff.,hurstruktur,processochkulturhängerihop.Defortsättermedattbeskrivadedirektaprocesserna,arbetetochinteraktionenmellanmedarbetarna som den egentliga livsfunktionen. Struktur och kultur är centralaanalysperspektivsomhjälperossatt förstådeolikaprocesserna iorganisationen.Hurfolkarbetar,samarbetarochmotarbetarvarandra,hursystembyggsuppochbrytsner,hurrutinerochförnyelsebrytsiolikamönster.Organisationskultur enligt Schultz (1990) ochMartin (1993) se Lindkvist m.fl. (2014s.127), kan sesutifrån tre olikaperspektiv, rationalism, funktionalismoch symbolism.Rationalismen ser kulturen som ett medel eller redskap för att nå givna mål.Funktionalismen (Schein) ser kulturen som konsensuskapade och bidragande tillorganisationensöverlevnad.Isymbolismengårkulturenattavläsaidesymboler(språk,bilderochartefakter)somanvänds.Schein(1985/2010)definierarorganisationskulturpåföljandesätt:

“Ettmönsteravgrundläggandeantaganden–skapat,upptäcktellerutvecklatavengivengrupp,efterhandsomdenlärsigbemästrasinaproblemmedexternanpassning och intern integration – som har fungerat tillräckligt bra för attbetraktas som riktigt och föratt kunna lärasut till nyamedlemmar somdeträtta sättet att uppfatta, tänka och känna på i förhållande till föreliggandeproblem”(Schein1985,s7).

EnligtSchein(1992,s211)uppstårkulturfråntrekällor:

1. Värderingarhosorganisationersgrundare.2. Erfarenheterhosgruppmedlemmarnärderasorganisationutvecklas.3. Nyavärderingarochuppfattningarsomkommeringenomnyamedlemmaroch

ledare.Vadkandåorganisationskulturanvändastill?”Kulturenbidrarsåledestillattgöralivetien organisationmer överskådligt och stabilt.Detta har å andra sidanden följdenatt vimotsätter oss förändringar i kulturen eftersomdet stabila tillståndet då åter avlöses avosäkerhetochnyaspänningar(stressuppstår)”(Lindkvistm.fl.2014s.132).Kandå enorganisationskultur förändras?Lindkvistm.fl. (2014 s.133) skriveromdenitalienska organisationsforskaren Gagliardi. Gagliardi bygger vidare på Scheinskulturuppfattning om kulturens utveckling som en inlärningsprocess och att ledarnaspelarenväsentligrolliprocessen.Hantalarvidareomolikastrategierförattförändraorganisationskulturen(Gagliardi1986s128-131).Gagliardifortsätterattbeskrivadenondacirkelndärintelängreorganisationenkanläraavsinaerfarenheter.Misslyckanden


11

skyllspåyttreorsakerelleragerandethosvissapersonerellergrupper.Organisationenanvändersinenergiföratthittasyndabockarellerhittaursäkter.Manfortsättermedettbeteendesomintefungerarunderdenyaförändradeförutsättningarna.Detdestruktivabeteendet gör att spänningen ökar och samtidigt minskar organisationens självtillit,sammanhållningocheffektivitet.Gagliardifortsättermedattskrivaomattenutvägkanvaraenkulturellrevolution.Dengamla ideologin måste ersättas med en ny vilket får till följd att många kommer attlämna organisationen som byggt sin yrkesrelation på den gamla kulturen. Nyamedarbetar kommer att slussa in. Investering krävs av både finansiell och kulturellkaraktär,nyasymbolerskapas.Mindreförändringarsomgörattperspektivetvidgasochnyahandlingsalternativuppstårförorganisationenkandärförvaraattföredra.

”En ny värdering bör därför passas in i en redan existerande hierarki avvärderingar och sedan öppet konkurreramed de traditionella värderingarnaså att dessa får visa sitt berättigande i förhållande till firmans nuvarandesituation. Det kan skapa behov av försonande myter som gör osäkerhetenuthärdlig”(Gagliardi1986,s131).

Lindkvist m.fl. sammanfattar kulturförändringarna med följande. ”Beviset på de nyavärderingarnas genomslagskraft är framgång, att de visar sitt berättigande i praktiken,Detär ledarensuppgiftattskapasågodaförutsättningattdettablirmöjligt”(Lindkvistm.fl.2014s.134).GunnarBergskriveromskolkulturerisinbok”Attförståskolan”2003.Hanmenarattskolkulturer är en väsentlig styrkälla för det vardagsarbete som enskilda skolorbedriverochattdetutgörennyckelaktivitetattarbetamedienskolutvecklingsprocess.GunnarBergskrivervidareomhurskolkulturerkanvarierainomenochsammaskolaberoendepåutbildningochbakgrundhoslärareochblandövrigpersonal.”Skolkulturerkan sammantagna liknas vid ett sammelsurium av olika sociala fenomen, vilket gör detytterstsvårtattkommaåtpåettsammanhängandesätt”(Berg2003,s.184).Gunnar Berg menar vidare att givet den komplexitet som föreligger är det knappastmöjligtatt finnaenmetodsomharsådanräckviddattskolorskulturkan förstås ialladessdelar.

Kapitel4TillvägagångssättellermetodIresultatdelenkommerdenkvantitativaNMI,Nöjdmedarbetarindexundersökningen,att översiktligt redovisas. NMI undersökningen genomförs årligen och är enenkätundersökningdärsamtligamedarbetaredeltar.ÅretsNMIhadepåNTIGymnasietensvarsfrekvenspå93%,27av29medarbetaresvarade.Undersökningenbyggerpåattmedarbetarenangerettvärdemellan1-10påvarjefråga.Undersökningenbeståravca100frågorochpåståenden.


12

Idettakapitelkommer jagattdiskuteravilkenmetod jagvalt förundersökningen. Jagkommerocksåattvisapåfördelarochnackdelarmedvaldmetod.Hurjagkommitframtillvilkenundersökningsgruppjagvelatfrågaochvisapådefrågorsomställts.

4.1Hurkanochbörproblemetundersökas?Enligtvaldmetodlitteraturmenarförfattarnaattkvalitativforskninginteärenenhetligföreteelse.Författarnabeskrivernågraolikaskolor,denhermeneutiskasombyggerpåatt man närmar sig forskningsobjektet subjektivt utifrån sin egen förförståelse.Hermeneutikern har ett holistiskt synsätt och tolkar in sina egna känslor,Fenomenografin är ett vetenskapligt förhållningssätt som handlar om att studerauppfattningar. ”Syftetmeden fenomenografiskanalysriktasmothur fenomenuppfattasav människor” (Patel m.fl. 2011 s.32). Enligt författaren görs den fenomenografiskaanalysen i fyra steg: 1) bekanta sig med data och skapa ett helhetsintryck; 2)uppmärksamma likheter och skillnader i utsagorna; 3) kategorisera uppfattning ibeskrivningskategorier;4)studeradenunderliggandeuppfattningenikategorisystemet.Ianalysfasenhararbetsmetodokenvaritfenomenologisktillsinkaraktär.Jagharvaltattgenomföraenkvalitativundersökning i formavenenkätundersökningmed öppna frågor. Personalen har blivit ombedd att reflektera över resultatet.Intervjualternativetvaldesbortavtvåaspekter.Detförstaaspektenärattsvarenkanbliärligare och uppriktigare om de får svara via mail än om personalen är i enintervjusituationmedsinchef.Denandraaspektenärtid.Materialetär iskriftlig formfrån början och hela transkriberingsprocessen undviks. Sammanställningen blireffektivare.

4.2UrvalsdiskussionUrvaletbeståravanställdapåNTIgymnasietiMalmö.Detförstaalternativvarattväljautengruppurpersonalensomvaritanställdaunderminstettårochsomdessutomhaftolika arbetslagstillhörighet. Efter att ha fått in deras svar och gjort en första analysframkom att det skulle vara värdefullt för skolans utvecklingsarbete om samtligpersonalvarmediundersökningen.

4.3UndersökningsmetodikSyftetmedenkvalitativfrågeställningärattupptäckauppfattningaromnågotfenomen.Dettainnebärenligtförfattarnaattmanaldrigiförvägkanformulerasvarsalternativförrespondentenelleravgöravadsomärdetsannasvaretpåenfråga(Patelm.fl.2011s.82).Ett frågeformulär skapades med 3 öppna frågor. Frågorna handlar om personalensuppfattning omde förändringar som genomförts på skolan och den påverkan det harhaft på den positiva utvecklingen av NMI 2015. Personalen ombads även att göra enegenreflektionochanalys.Undersökningen har skickats ut per mail och personalen har fått 5 dagar på sig attbesvarafrågorna.Sebilaga1.


13

4.4EtikDen kvalitativa undersökningen följer de fyra forskningsetiska huvudkraven,informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet.enligt vetenskapsrådets etikregler. (Vetenskapsrådet 2002) Ett förtydligande följernedan.Informationskravet enligt regel 1 blev respondenterna informerade om syftet medundersökningenochattderassvarskulleanvändasdelsidethärarbetetsamtiskolanskvalitetsarbete.Deltagandetvarfrivilligt.Samtyckeskravet, enligt regel 4 föreligger ett beroendeförhållande mellanrespondenternaochfrågeställaren. Undersökningenhardärförlagtsupppåsåsättattsvarenmailadestillentredjepersonsomanonymiseradeochkategoriseradesvarensåattdetistortsettvaromöjligtförförfattarenattidentifieravemsomlämnatsvaren.Konfidentialitetskravet, se ovan under samtyckeskravet. För övrigt innehöll varkenfrågeställningarellersvarennågotsomkanuppfattassomkränkandeellerobehagligt.Nyttjandekravethandlar omatt uppgifter omenskilda personer endast får användas iforskningsändamål. Enligt regel 7 fårdet inte användas ellerutlånas för kommersielltbruk.Regel8handlaromattdetintefåranvändasförbeslutelleråtgärdersomdirektpåverkardenenskilde.Dessaregleransesintevaratillämpbarapåstudien.

4.5Kritiskdiskussion90%avdetillfrågadeharsvarat.Idefallsomsvarenvaritkortfattadeharförtydligandebegärts.Endjupintervjumedpersonalgruppenhadekanskefåttframmermenskulleisåfallintehagenomförtsavförfattaren.Meddefrågeställningarsomställtsärresultatetanvändbartochgerenbildavpersonalgruppensuppfattningaromförändringsarbetet.I kvalitativa studier är ambitionen att upptäcka företeelser, att tolka och förståinnebörden av livsvärden, att beskriva uppfattningar eller en kultur. (Patelm.fl. 2011s.106). Författarna fortsätter med att beskriva validiteten till hur tolkningarna kankommunicerassåattmeningenhosdessaframträder,vilketställerkravpåentillgängligtext.“Varjekvalitativforskningsprocessärsålundaunikochdetgårinteattfixeranågrareglerellerprocedurerförattsäkerställavaliditeten.”

Kapitel5ResultatochanalysI kapitlet redovisas dels den kvantitativa NMI undersökningen dels den kvalitativaenkätundersökningen.Syftetmedatt tamedNMIundersökningenärattdenvisardenaktuella förändringen på ett mera statiskt sätt. Kompletterad med den kvalitativa


14

enkätundersökningen ger den ett djup i vadNMI: n visar. Enkätundersökningen visarocksåhurpersonalenpåNTIgymnasietuppfattatdengenomfördahandlingsplanen.

5.1NMI2015Under februari genomfördes NMI undersökningen för 2015. Resultatet visar på enmarkant skillnad. NMI ökade med 37 punkter från 37 till 74. Övriga värden somengagemang,attraktivitetochledarskapsindexökadeocksåkraftfullt

Fig.1.NMI2015ResultatenvisarpåenfördubblingavNMIindexjämförtmedföregåendeår.Denhögasvarsfrekvensen,93%,gerocksåenstatistisksäkerhetiresultatet.Resultatenovanvisasävenhäritabellformdåfigurenkanvarasvårläst. NTI Malmö

2015NTI Malmö2014

NTI Malmö2013

NTI Allaskolor2015

Academedia2015

NMI 74 37 41 71 71Ledarindex 75 51 44 78 78Engagemang 88 74 73 85 87Attraktivitet 79 47 42 76 78

Februari 2015 Medarbetare 2015 Enhetsrapport 9

NöjdMedarbetarIndex (NMI)

Ledarindex

Engagemang Attraktivitet

00

0

10

20

30

4050 60

70

80

90

100

Malmö 2015, NMI=74

Malmö 2014, NMI=37

Malmö 2013, NMI=41

NTI-gymnasiet 2015, NMI=71

AcadeMedia totalt 2015, NMI=71

00

0

10

20

30

4050 60

70

80

90

100

Malmö 2015, Ledarindex=75



NTI-gymnasiet 2015, Ledarindex=78AcadeMedia totalt 2015, Ledarindex=78

00

0

10

20

30

4050 60

70

80

90

100

Malmö 2015, Engagemang=88



NTI-gymnasiet 2015, Engagemang=86

AcadeMedia totalt 2015, Engagemang=87

00

0

10

20

30

4050 60

70

80

90

100

Malmö 2015, Attraktivitet=79



NTI-gymnasiet 2015, Attraktivitet=76

AcadeMedia totalt 2015, Attraktivitet=78


15

NTI Malmö har genomgått en anmärkningsvärd förändring och ligger över NTItotalvärde och Academedia i alla värden förutom Ledarindex där NTI Malmö liggernågotunder.Engagemangsindexethartrotsattallaandravärdenvarit lågaalltid legatrelativt högt. Förklaringen kan vara att Engagemangsindexet bygger på den enskildamedarbetarensuppfattningomdetegnaengagemanget.

5.2EnkvalitativenkätundersökningDenkvalitativaundersökningengenomfördesunderaprilmånad.Enkätenskickadestillsamtligpersonalochsvarsfrekvensenvar90%.Detreförstafrågeställningarnahariresultatredovisningennedanslagitssammantillen.Huruppfattar och tolkar dudegenomförda förändringarnaochdess påverkanpååretsNMI? Vid sammanställningen grupperades svaren i fem identifierade grupper, 1Organisation, 2 Sammanslagning av arbetslagen, 3 Personalförändringar, 4Personalfrämjandeaktiviteteroch5Övrigt.Denförstakategorin,Organisationbrötsnerisjuolikalunderkategorierdettaförattenklarekategoriserasvaren.SamtligautsagorärredovisadeiBilaga4.

5.2.1OrganisationAvdeolikautsagorna framgårattpersonalenuppfattat flertalet avdeorganisatoriskaförändringar somgenomfördes iHandlingsplanen (se sid8).Personalensbehovaventydlig ansvarsfördelningoch en tydlighet i organisationenbåde vad gäller rutiner ochstrukturersommötesstukturochordningframkommer.”Tidigarefannsenuppgivenhetdåärendenbaragickruntutanattnågothände,ingenvaransvarigsåalladuckade.Dentydlighetsomvibörjarfåivemsomäransvarigförvad och hur ärendegången är för olika ärenden har gett en tydlighet som saknadestidigare.Dettahargettenannantrygghetsominte fannstidigare,nuärdetbaraatttittaidokumentensomdockbörjarblifarligtmånga.Manserinteskogenförträden.””Viskapaderutinersomdokumenteradespåettsättsomskapadetydlighet”

SkolansarbetemedEWS(EarlyWarningSystem,sebilaga3)kommer framdärocksåstrukturen,överskådlighetenochnyttanlyftsfram.”EnEWSsomtydliggör förundervisande lärareochmentorerelevers framgångar(ochävenavsaknaddärav)”.

Biträdanderektorsrollochfunktionlyftsdäråterigenstrukturochrutinerframhävs.”Förraläsåretvarenaningturbulentpåfleraplan.Dettaläsårharfungeratbetydligtbättre.Jaguppfattarattenstarktbidragandeorsaktilldettaärdetarbetebitr.rektorutförochattrektordärmedkanläggamerenergipårektorsansvarsområden.

Enåtgärdsomlyftsärmedarbetarkontraktensombedömssomenbidragandeorsaktillattpersonalenvetatvadsomförväntatsochvilkaresultatochmålsomskaeftersträvas.


16

”KontraktmedmedarbetareangåendemålförläsåretBraatttydliggöravadjagsjälvvillmed läsåret ochden roll jaghar på skolan.Alltingblir tydligarenär det sätts påpapper.”

Dehärlistadesvarengerentydligbildavvadpersonalenuppfattatsomdetviktigasteiden organisatoriska förändringen. Man lyfter det som betytt mest för varje enskildmedarbetare.Avslutningsvisärdetenutsagasomärsammanfattandetillsinkaraktär.”De förändringar som troligtvis haft störst påverkan på NMI har alla att göra medtydlighetochstruktur.Detärsvårtattrangordnavilketsombetyttmest”

Slutsatserna i organisationsdelen ger en klar bild av att personalen uppfattat deförändringarsomgjortsochattmanuppfattatdemsomnödvändigaochtydliga.EnligtLindkvistm.fl.(2014s.54),ärdenformellastrukturenförstochfrämstenfrågaom att analysera systematisera och fördela arbetsuppgifter så att vi säkrar entillfredställande användning av de samlade resurserna i förhållande till de långsiktigastrategiskamålen.

5.2.2Sammanslagningavarbetslagen,ettarbetsrumochårskursteamDettaärdenstörstaförändringenförlärarnadådendirektpåverkarderasarbetsmiljöochderassättattarbetakollegialt.Samtligarespondenterharhaftmeddennapunktienellerannanform.Detärtydligtattdettaärdetsompersonalenuppfattarsomdenmestavgörande förändringen. Se Lindkvist m.fl. (2014 s.103). ”Grupper är centrala i allaförändringsprocesser och många förändringsprocesser har misslyckats till följd avgruppmotstånd”. Arbetslaget är en central gruppering inom skolans organisation.”Grupperpåverkarkulturen i organisationer, bådevadgällernormbildningoch löpandetolkningavdetsomskeriorganisationen”,fortsätterförfattarna.”Viblevettendastortarbetslagochdelarnurum.Dettyckerjagharfungeratbra.Jagharlärtkännafleravlärarnapåskolansedandessochdetfinnsflerattdiskuteramed.”

Samtliga har något positivt att säga. Såväl om den nya organisationen därprogramarbetslagen upplöstes som det nyamed årskursteam framhålls. Här kommeräven utsagor in som påpekar att det nu har blivit en skola och inte två. Utan attegentligennämnadetsåbörjamanhärbeskrivaenkulturförändring.”Jagtrorattallasitterihopochinteprogramvis,ärdenbästaförändringen.Påsåsättärdetenskolaochintetvå.”

En annan intressant utsaga är den om att ”vi” bröt upp arbetslagen och skapadeårskursteam istället. Det intressanta här är inte att det skedde utan att det uppfattassom ett gemensamt beslut fast att det genomfördes top-down utan någotpersonalinflytande.


17

5.2.3PersonalförändringarAv samtliga svar är detta den andra största gruppen som framhålls. Det intressanta isammanhanget är att inför det här läsåret så var det fyra lärare som slutade. Detrekryteradestvånyasamtentidigareanställdlärareåteranställdes.3nyalärareav20ikollegiet vilket är en ganska liten förändring även om personalen uppfattat den somväsentligtstörre.”Tolkningen av dagensNMI, handlar om attmånga negativa personer har slutat ochnyakollegorhartillkommit.Jagtroralltsåattifalldenegativahadestannatkvar,hadesiffrornaintevaritsåhöga.”

Detta beror säkert på de nyanställdas positiva inställning och påverkan på övriga ikollegiet. Den stora förändringen var inom EHT där tre av fyra rekryterades ochnyanställdes.EHTfickenvälbehövligomstart.”Detfinnsnaturligtvisenmängdolikaskältillvarfördetblevsomdetblev.Ettjagskulleviljalyftaframärdemycketlyckaderekryteringarnaavlärareochannanpersonal.Nuharvienarbetsstyrkasomverkligenvillföraverksamhetenframåt.””Underskatta inte betydelsen av att enskilda, negativa, medarbetare försvunnit urorganisationen.””Även att personalsammansättningen ändrades påverkade. Vi fick ett EHT-team som(äntligen)togtagisittjobb.”

Ovanståendecitatvisarpåhurviktigtmanuppfattaratträttpersonalblivitrekryterad.De som tillkom förutom de 3 nya lärarna var skolans administratör, kurator ochskolsköterska.Enlärarerekryteradesochanställdessentpåvårterminen14.En viktig tanke är att såmånga framhåller fakta som inte stämmermed verklighetenmendäruppfattningenomverklighetenslårigenom.Deflestamedarbetarnaca75%ärdesammasomföregåendeår.DesvaradepåettheltannatsättiåretsNMIundersökningänföregåendeår.Deäralltsåmerdelaktigaidetnegativautfalletänvaddehärpåstår.Gagliardiskriveromdenondacirkelndärorganisationer inteär iståndatt lärasigavsinaerfarenheter.Författarenfortsättermedattdetdåmåstetillenkulturellrevolutionsom får till följd att de som byggt sin yrkesrelation på den gamla kulturen lämnarorganisationenochattnyamedarbetareslussasin(Gagliardi1986,s131).Kandetvarasåattmanharväldigtkortminnenärdetgäller stämningarochuttryck.Kan det vara så att när negativa förhållningssätt dominerar så speglar det den egnaverklighetsuppfattningen?


18

5.2.4PersonalfrämjandeåtgärderOvanståendepunkt fanns intemed i handlingsplanen. Fester, afterwork etc. är sådantsomalltid skermen somnuuppfattas somännumer positivt än tidigare. LUG, lärareutangränser,ärettpersonalinitiativsomspontantuppstodtidigtpåHT14ochsomnyblivitenviktigdel idenpositivaarbetsmiljön.LUGbyggerpåattenipersonalenvarjevecka utmanar övriga i personalgruppen att göra något tematiskt under fredagen.Utmaning ställs strax innan personalmötet avslutats på torsdagarna och den somutmanar utser sin efterträdare. Samtliga i personalen inklusive skolledning har ställtuppdessautmaningar.Dettaärett lekfulltgreppsomhaftenmycketstor inverkanpådenförändradearbetsmiljönochkulturenpåskolan.”Vi har börjat med LUG, utmaningarna har varit roliga, givit oss en störresammanhållning och eleverna har uppskattat det.LUG tycker jag också har gjortfredagarnaroligare,ochdetärjagnoginteensamomatttycka.”

”LUGkanocksåhaftenpåverkanpåhurkollegietserpåvarandraochattdethändernågotkulpåarbetsplatsensombryterav.”

Att det överhuvudtaget har uppstått den här typen av initiativ från personalenvidimerar också den förändrade kulturen inom personalgruppen. En ytterligareintressant aspekt är att uppslutningen såväl på LUG som på övrigapersonalarrangemang har varit hög. De enda som uteblivit har haft legitima skäl ochvaritgenuintbesviknaöverattintekunnadeltaga.

5.2.5ÖvrigtEndelavutsagornaovannämnerattdetpratasomattskolanskabytalokalersomenavanledningarna till positivaremiljö. Det vill säga att personalen sermöjligheter till ennystartavskolan.Detnämnsävenattskolanvaritenlugnaremiljödåbyggarbetenintillskolan färdigställts. Detta påverkade arbetsmiljön, sjukskrivningar och det allmännamåendetblandpersonalen.Härkommerocksåenutsagaombättrestudiedagarochomenbättrelöneprocessenin.”Eftersom jag inte sett resultatet innan så trodde jag att det var en arbetsplats somhadeenhögNMIsåattfåredapåattdettavarenrejälökningöverraskademig.””Att lärare, som t.ex. KA, dessutom valt att komma tillbaka till skolan efter ett år påannanarbetsplatstalarmycketomattvårskolakanskeinteärsåuseltrotsallt.””Alltpratomeneventuellflyttharocksågjortossmerhoppfylldaochviharverkligennågot spännande och roligt att se fram emot. Vi känner oss sedda uppifrån, vilketkanskeintealltidharvaritfallet.”

Ingenavdessautsagorharhaftnågonanknytningtilldenhandlingsplansomskapades.Det intressantaär,attdet framhållsenmängdolikaorsakertillattskolanärenbättrearbetsplats.


19

5.2.6EgenreflektionVadpersonalensägerisinautsagoräriprincipenupprepningavvadmansagttidigare.Detgrundläggandeärdetpositivaiallasreflektioner.Jagharvaltatttamedetturvalavde reflektioner som skrevs. Samtliga visar på ett konstruktivt synsätt och enframåtsträvandetanke.”Jag tolkaråretsNMIsomettväldigtpositivt framsteg.Redan ihöstaspratadeviomattatmosfären på skolan var betydligtmycket trevligare än förra våren, och att det är enmycketmerpositivinställningblandskolanspersonal.Resultatenkomdärmedintesomenchock-detkännssomattskolanspersonaltrivsbättreiårochattfolkuppleverattdetärroligtattkommatillsinarbetsplats.”

5,3SammanfattandeanalysAv ovanstående utsagor framgår att personalen uppfattat samtliga genomfördaförändringihandlingsplanen(Sekap2).Det intressanta ur ett ledningsperspektiv är att samtliga förändringar uppfattats sompositiva. Kan det vara så att personalen efterfrågade en mer uppstyrd verksamheteftersom rutiner, policys framhålls som ett tungt vägande skäl till den positivautvecklingen. Tydligt är även att sammanslagningen av arbetslagen, att personalenplaceradesiettarbetsrumsamtdennyaårskursindelningenharvaritdenandratyngstaanledningen till en förändradkultur.Det sägsblandannat att ” ”Jagtrorattallasitterihopoch inteprogramvis,ärdenbästa förändringen.På så sättärdeten skolaoch intetvå.”Detsomintefannsmedihandlingsplanenmensombedömtssomtungtvägandefördenförändradekulturenärpersonalförändringar.Härharpersonalentydligtmarkeratienradutsagorhurviktigtdetvarit att rättpersoner rekryterats.Hurviktigtdetvarit attnegativapersonervaltattsluta.HurviktigtdetvaritattfårättpersonalsammansättningsamtviktenavettfungerandeEHT.Ikapitel4.3hänvisarjagtillBlossing(2008)sompås61skriveratt”Centraltnärdeninre styrningen av skolor behandlas är skolkulturen. Kulturbegreppet fokuserararbetsumgängetpåenskolaochhurdenordnarsigiskildastrukturer”.Vaddenhärstudienvisarärjustvadskolkulturärochhurdenharförändratsgenomdeåtgärdersomvidtagits.ArbetsumgängetenligtBlossingharförändratsochstrukturernaärtydliga.Blossingskrivervidareomdensystematiskamål-ochresultatförbättrandekulturendärdetfinns

• Tydligtochmålinriktatledarskap• Tvingandeomstruktureringavskolor• Förbättringsarbete som fokuserar innehåll på exempelvis lärande organisation

ochlärandesamtal.


20

Ifallstudienovankanutläsasattpersonalentydliguppfattatetttydligtochmålinriktatledarskap. Den tvingande omstruktureringen av skolan har uppfattats som positiv.Förbättringsarbetetharfokuseratpålärandeorganisationochlärandesamtal.NTIGymnasiet iMalmöharskapatensystematiskmålochresultatförbättrandekulturbaseratpågenomfördaåtgärdervilketistoruträckningbekräftatsavpersonalen.Lindkvistm.fl.(2014s.134)skriveratt”Bevisetpådenyavärderingarnagenomslagskraftärframgång….Detärledarensuppgiftattskapasågodaförutsättningarsommöjligt.”Jagvågar påstå att detta har varit en framgångsrik väg vilket bekräftats av utsagorna.Förutsättningar skapades för att enny kultur skulle skapas. Idag är slutsatsen att detlyckades.Kanskolannuslåsigtillroochutgåifrånattdenpositivautvecklingenfortsätter?Svaretärsjälvklartnej.Skolanärenständigtföränderligvärldochskolledningenmåsteständigt vara beredd att tydliggöra, korrigera och förändra sitt handlande. Den storaskillnaden på NTIMalmö jämförtmed tidigare är att huvuddelen av personalen somvarit med om det destruktiva förhållningssättet och den negativa kulturen inte villåtervändadit.Mensamtidigtsåkandetvaraganskasmåförändringarsomfårigångennegativutveckling.ÅterigensåskapasnyastruktureridenyagrupperingarnaochenligtLindkvistm.fl. (2014s.103)kan ”Gruppernagöramedarbetaretillmotarbetare”. Trotsalla strukturer och rutiner i den formella organisationen kan den informellaorganisationenbliennegativlikvälsomenpositivkraftiorganisationen.Inom skolan pratade vi mycket om att vi är varandras arbetsmiljö. Det är en viktigståndpunktattförståattvitillsammansskaparkulturgenomvårtagerande.

Kapitel6SlutdiskussionDet viktigaste som kommit fram är att personalen uppfattat de förändringar somgenomförtssompositivatrotsattdevarpåtvingade.Författarentolkarsituationensomsådan att personalen efterfrågade ett åtgärdsprogram som syftade till att skapa enpositivkulturocharbetsmiljö.Samtliga genomförda åtgärder med en plattare organisation, slopade arbetslag ochtydligarerutinerochstrukturerhartillsammansmedendelnyanställdaskapatdetta.En ny berättelse har skapats och nya ledare i organisationen har framträtt.Skolledningen har på ett tydligare sätt manifesterats och accepterats av helapersonalgruppen.JämförmedSchein(1992s.211)omhurkulturskapas

1. Värderingarhosorganisationersgrundare.2. Erfarenheterhosgruppmedlemmarnärderasorganisationutvecklas.3. Nyavärderingarochuppfattningarsomkommeringenomnyamedlemmaroch

ledare


21

Punk1 1, värderingar hos organisationens grundare i det här fallet skolledningen harinte förändrats men förtydligats och på ett effektivare sätt kommunicerats ochtydliggjortsförpersonalen.Punkt2och3ovankanocksåtydligtsessomdelarihurnykulturskapas.Jagkanalltsåmed stöd i den kvalitativa undersökningen se att ny kultur skapats som förändratorganisationenigrunden.Problemformuleringen var; Hur uppfattar personalen de genomförda organisations-förändringarnaochvilkaavåtgärdernauppleverpersonalensomdemestbetydelsefulla.Personalen har svarat på ett sätt som även om frågeställningarna i den kvalitativaundersökningenintefrågarefterkulturförändringarändåianalysenvisardetta.Syftetmedstudienvarattvisahurettsystematisktorganisationsförändringsarbetekangenomförasochhurpersonalenuppfattarförändringarna.Istudienharredovisatsdels de genomförda förändringarna, dels den kvantitativa NMI undersökningen samtdenkvalitativafallstudien.Det som tydligt kommit fram är att personalen uppfattat och förstått de genomfördaförändringarna och dessutom tolkat dem som om inte orsak som åtminstone starktbidragande till den förändrade organisationskulturen. Personalen framhållernyrekryteringarsomenstarktbidragandefaktor.VilketliksomScheinovananserärenviktigdeliattskapanyakulturer.JagciterarLindkvistm.fl.igen”Kulturenbidrarsåledestillattgöralivetienorganisationmer överskådligt och stabilt. Detta har å andra sidan den följden att vi motsätter ossförändringar i kultureneftersomdet stabila tillståndetdååteravlösesavosäkerhetochnyaspänningar(stressuppstår)”(Lindkvistm.fl.2014s.132).Ärenförändradorganisationskulturreceptetpåattblienframgångsrikskolaelleriallafallendelavdet?”Skolkulturer kan sammantagna liknas vid ett sammelsurium av olika sociala fenomen,vilket gör det ytterst svårt att komma åt på ett sammanhängande sätt”. (Berg 2003s.184). Jag använde det här citatet av Gunnar Berg i kap 2. Att förstå olika socialafenomenochattförståvadsompåverkarolikaskeendenienorganisationärnågotsomallaledareharbehovavattutökasinförståelseav.Attvararektorställerheltandrakravpåledarskapänattvarachefienorganisationutanförskolan.När man går in som rektor för första gången är det viktigt att förstå vad skolkulturinnebär.Attfåenfördjupadförståelsefördetsocialasamspeletiettarbetslag.Skapasigen förmåga att förhålla sig till olika typer av subkulturer samt framförallt att kunnaidentifieradessa.Samtidigtärdetviktigattsesinegenrollochpersonlighetibilden.Enviktigaspektattförhållasigtillkulturiorganisationeräratttaettstegutursinegenverklighetochsättasigpå”läktaren”förattobserveradeskeendensomföreligger.


22

Jagvilldärförframhålladetviktigaiattstuderadenegnakulturensåväliframgångsomimotgångförattidentifieradetsomkanåstadkommaenpositivochhållbarförändring.

”It issaidthatthemost importantthingstoknowaboutagroupofpeoplearethethings they themselves take for granted. Yet it is precisely those things that thepeoplefindmostdifficulttodiscuss”(Whyte,1961s.57).

Litteraturförteckning


23

Augustinsson,S&Brynolf,M,(2012)(2:draupplagan)RektorsLedarskapBerg,G(2003)AttförståskolanBlossing,U.(2008)KompetensförsamspelandeskolorGagliardi,P(1986)ThecreationandchangeoforganizationalcultureHaaland,F&DaleF.(2005)Pårandenavledelse.Oslo:GyldendalHallerströmH,2010.Mångahinderivägenförrektorsarbetemedskolutveckling.Lindkvist,L&Bakka,J,F&Fivelsdal,E(2014)(6:eupplagan)Organisationsteori,StrukturKulturProcesserHargreaves,A&Fink,D,(2006)HållbartledarskapiskolanPatel,R&Davidssson,B(1991,2011)(4:6upplaga)ForskningsmetodikensgrunderSchein,EH,(1985)(4:deupplagan2010)OrganizationalcultureandleadershipVetenskapsrådet(2002)Forskningsetiskaprinciperinomhumanistisk-samhällsvetenskapligforskningWhyte,W.F.1961.Men at Work.


24

Bilaga1OrsakertillförbättradNMIViharsomduvetiårhaftenmycketpositivutvecklingavNMIfrån37till74,all-time-highiMalmö!Jagskulleuppskattaomduvillbidrameddinanalysavorsakernatilldetta.Dinanalyskommerattanvändas,anonymiserad,imittslutarbetepårektorsprogrammetsamtivårtfortsattaförbättringsarbetepåskolan.Nedanföljernågrafrågeställningarsomjagvillbedigreflekteraöver.Dufårävenmöjlighetattgöraenegenanalys.Omfattningbestämmerdusjälv.Tackpåförhand!Frågeställningar1.Underhösten2014genomfördesenradförändringar.Listanerdeförändringarsomduuppfattargenomfördes.Hurupplevdedudessaförändringar?2.HardessaförändringarenligtdighaftenpåverkanpååretsNMI?Isåfallpåvilketsätt?Kandurangordnadeförändringarsomhaftstörstpåverkan?3.HurtolkarduåretsNMI?Utifrångenomfördaförändringar(enligtdinlistaovan)enbart,andraorsakerellerenkombinationavförändringarochandraorsaker?4.Dinegenreflektion.


25

Bilaga2

Medarbetarkontraktläsåret14/15Medarbetare:ExempelMedarbetaren

SyfteMedarbetarkontraktetssyfteäratttydliggöravadsomförväntasavdigsommedarbetarepåNTIGymnasietiMalmö.Kontraktetbeståravbådemätbaraochickemätbararesultatochmålsomgemensamtöverenskommits.

AttvaraanställdpåNTIGymnasietVärdegrundEngagemangförverksamhetenMedarbetarenarbetaraktivtförenpositivutvecklingavhelaverksamheten.Medarbetarenharenpositivinställningochställeruppochvisarintressevidgemensammaträffarutbildningarochannat.Medarbetarenserverksamhetenisigsomdetviktigasteutanhänsyntillsinegenrollocharbetaraktivtförattutvecklaverksamheten.AnsvarMedarbetarentaransvarbådeförsigsjälvochandra.Arbetstidernaskarespekterasochfrånvaroskaalltidomedelbartrapporterastillrektor.Mantarsjälvbeslutsomärviktigaförverksamhetenochärbereddattståfördem.Medarbetarentartagiproblemochlöserdemmedverksamhetensbästaförögonen.RespektförandraDensjälvklarautgångspunktenärattmedarbetarenskabehandlasinakollegerpådetsättsommansjälvvillblibehandlad.ResultatKvalitetVarjemedarbetarepåNTIharsitttydligaansvarsområdeochettarbetesomskallutföras.Genomförandetskapräglasavprofessionalitet.Ettprofessionelltarbetssättkännetecknasavsaklighetochobjektivitetiutförandetavarbetesolikafaser,högochaktuellkunskapsnivåinomsitt/sinaämnesområden,helhetsperspektivochintegritetsamtinlevelseförmågaiandrassituation.


26

MåluppfyllelseDegemensammamålenförverksamhetenärdefinieradeikvalitetsrapportenochdenlokalaarbetsplanen.Dinapersonligamålärnedanståendegemensamtöverenskomnamål:Resultat13/14 Mål14/15 Reviderad6/2-15

Ursprungligprognosinomparentes.

ENG6,EE,33st 91% ENGENG05EE1A (95%)95%ENG7,SE,33st 97% ENGENG05EE1B (95%)100%ENG7,NT,20st 100% ENG_Grund 100%ENG7,i-val,16st 75% MODFRA03I-val (100%)100%FRA3-4,7st 71% ENGENG07I-val (90%)89%F-skuld (3)0 F-skuld 1Antalmentorselever

14 Antalmentorselever

11

Idinverksamhetsuppföljningharduangettvilkaförändringardutänkergöraförattnåenbättremåluppfyllelse;

• Flerochtydligarediskussionerkringbedömningsbegreppen.• Arbetamedkonkretaexempelförökadförståelseavkriterier.• Skapaentydligarerödtrådiundervisningen.• MerochtydligareinriktningmotexamensmålenpåXX-programmet.

EgenkompetensutvecklingMedarbetarenengagerarsigidenegnapersonligakompetensutvecklingen.Medarbetarenansvararförsinegenutvecklingocharbetarständigtmedden.Dettaförattökaförutsättningarnaföruppfyllelseavverksamhetsmålen.SamarbetsförmågaochsocialkompetensSomanställdförutsättsduhaförmågaochintresseavattsamarbetamedkolleger,bemötaelever,föräldrarochallmänhetsamtbidratillattvidareutveckladengodaarbetsplatsen.Duförutsättsocksåhaenviljaochförmågaatthanteraproblemochlösadempåettsättsomgagnarverksamheten.


27

Elevutvärdering2014

1.Lärarenharinformeratmigombetygkravenförolikasteg,(B)2.Lärarenharkontinuerligtföljtuppminaresultat,(B)3.Jagärnöjdmedminegeninsatspåkursen,(C)4.Lärarenharlyssnatpåminasynpunkterochgettfeedback,(B)5.Jaguppleverattjaglärtmignyasakerfrånkursen,(B)6.Jagförstårhurkursenhörihopmedprogrammetjaggårpå,(B)GenomsnittBielevvärdering.Förbättringsområdeenligteleverna;Motivationshöjandepedagogik.Malmö20/8-2014Medarbetaren RolandP.Schoultze,rektor

0,00 1,00 2,00 3,00 4,00 5,00 6,00

1

2

3

4

5

6

Betyg0-1=F,2=E,3=D,4=C,5=B,6+=A

Fråga1-6

Sni_totalt

Sni.totalt


28

Bilaga3EWS


29

Bilaga41.Tydligareansvarsfördelningsynliggjord

Ø Detärheltklartviktigtmedklarabesked,såenlistaöveransvarsområdenärenpunktsomsäkerthjälpttill.

Ø Förraåretvardetsvårtattvetavarmanskullevändasigmedsinafrågorochfåfullgodasvargavsnärmanvälställdefrågan.

Ø Dessahuvudsakligaförändringar(flerfinnsattlistamenärintelikabetydande),uppleverjagskapadeentydlighetsombleventrygghetfördesomarbetar.

Ø Detkännsocksåsomattdetharvarittydligaremedvemsomharvilketarbetsområde.

Ø Attvetavemsomansvararförvadgörattkollegietblirpåbättrehumör.Detfinnsfortfarandearbetsuppgiftersomliggerkvar”traditionellt”påindivider,mendetmestaärnumotiveratavdennyaorganisationen.

Ø Tydligareansvarsfördelning-allavetvadsomgälleridiversefrågorpåettheltannatsättänförettårsedan.

Ø Tidigarefannsenuppgivenhetdåärendenbaragickruntutanattnågothände,ingenvaransvarigsåalladuckade.Dentydlighetsomvibörjarfåivemsomäransvarigförvadochhurärendegångenärförolikaärendenhargettentydlighetsomsaknadestidigare.Dettahargettenannantrygghetsomintefannstidigare,nuärdetbaraatttittaidokumentensomdockbörjarblifarligtmånga.-Manserinteskogenförträden.

2.Mötesstrukturochledning

Ø ViinfördegemensammapersonalmöteniställetförarbetslagsmötenØ Gemensammamötenstruktureradessåattpersonalintegesförmyckettidatt

"diskuterasönder"förslag.Ø EnmedarbetaresomansvararförvemsomtäckeruppvidsjukdomØ ViskapaderutinersomdokumenteradespåettsättsomskapadetydlighetØ Jagkännermigjättenöjdmedledningen,detkännssomattvilärareharstödav

ledningenochävenfrihetattformavåregenundervisningutefterlgr11.Ø Bättregemenskapochsamarbete,ledning-personalØ Bättrehandlingskraftfrånledningenssida.

3.EWSStruktur

Ø EWSblirbättreöverskådligt,närmanprataromårskurs.Ø EWStydligarevadochnärmanskaageraØ TydligarestrukturavEWS-möten,vilkanuledsavspecialpedagogenØ UtvidgatEWS-braattmantvingastänkatillkringdenegnaundervisningen,men

manfåriblandkänslanavatt:"enbralärare=enläraresomintesätternågraF".Ø EnEWSsomtydliggörförundervisandelärareochmentorerelevers

framgångar(ochävenavsaknaddärav)

4.Rutiner,målochstrukturer

Ø Viskapaderutinersomdokumenteradespåettsättsomskapadetydlighet


30

Ø MedarbetarkontraktmedarbetsbeskrivningØ KontraktmedmedarbetareangåendemålförläsåretBraatttydliggöravadjag

självvillmedläsåretochdenrolljagharpåskolan.Alltingblirtydligarenärdetsättspåpapper

Ø DeförändringarsomtroligtvishaftstörstpåverkanpåNMIharallaattgöramedtydlighetochstruktur.Detärsvårtattrangordnavilketsombetyttmest.

Ø FörattreflekteraöververksamheteniegenskapavnyanställdanserjagattNTIiMalmöharenvälfungerandeorganisationnärdetkommertillinformationochkalendarium,detärsällanmanbehöverfunderalängeöverdiverseaspekterochmanvetvartmanskavändasignärfrågoruppstår.

5.Kollegialtochförstelärare

Ø Skolananställdeflerförstelärare(vilketharinneburitentydligarestrukturpåmötenochendeladarbetsbördafördeinvolverade).

Ø Specifikaarbetsuppgifterharlagtsutpåskolansfyraförstelärare.Tydligareansvarsfördelning.

Ø Viplaneradeinmergemensamtidföralignmentsamtandraolikaarbetsgrupper(förstelärare,APLetc.)

Ø Lärandeteampåschemat-braattvifåttmeraavdenhärvaran.Mattelyftetharvaritinnehållsmässigtbraochattauskulterapåvarandraharvaritgivande.

6.Biträdanderektor

Ø Förraläsåretvarenaningturbulentpåfleraplan.Dettaläsårharfungeratbetydligtbättre.Jaguppfattarattenstarktbidragandeorsaktilldettaärdetarbetebitr.rektorutförochattrektordärmedkanläggamerenergipårektorsansvarsområden.

Ø Entredjeviktigaspektärattbiträdanderektorharfåttmertidattoperativtlösaexempelviselevkonflikterdirektpåplatsnärrektorinteärhärosv.

Ø Biträdanderektorpåheltidiställetförhalvtid(ökaderesurserförelevsituationer)Ø Bitr.rektorsuppstyrandeavpolicies,dokument,lagarochansvarsområdenetc.har

inneburitenvälbehövliguppstyrningavverksamheten

7.EHT

Ø EHTarbetartillsammansochharEHT-panelsådeintedubbelarbetarØ EHT-teametinleddeetttydligaresamarbeteochbörjadebjudaövrigpersonaltill

EHT-träffarØ

Sammanslagningavarbetslagen,ettarbetsrumochårskursteam

Ø SamarbetetmedMEGupphördeochhelaskolanflyttadenertillvåning3Ø Allalärareblevplaceradeiettochsammalärarrum(vilketjaganserharbidragit

tillenpositivatmosfär).Ø Jagtrorattallasitterihopochinteprogramvis,ärdenbästaförändringen.Påså

sättärdetenskolaochintetvå.Ø Allpersonalsitterisammarum.


31

Ø Viblevettendastortarbetslagochdelarnurum.Dettyckerjagharfungeratbra.Jagharlärtkännafleravlärarnapåskolansedandessochdetfinnsflerattdiskuteramed.

Ø Senharflerapositivapersonerkanskesmittatandragenomattmansitterisammarum.

Ø Gemensamarb.rumförallaläraresomskaparbättregemenskapØ SamarbetetmedMEGupphörde,helaskolanflyttadenertillvåning3.Ø Allalärareblevplaceradeiettochsammalärarrum(vilketjaganserharbidragit

tillenpositivatmosfär).Ø Allasitterisammarum,blevlyckat.Årskursansvaretgerbättreförståelseför

årskursensbehov.Ø Jagtrorattallasitterihopochinteprogramvis,ärdenbästaförändringen.Påså

sättärdetenskolaochintetvå.Ø Viblevettendastortarbetslagochdelarnurum.Dettyckerjagharfungeratbra.

Jagharlärtkännafleravlärarnapåskolansedandessochdetfinnsflerattdiskuteramed.

Ø Årskursansvaretgerbättreförståelseförårskursensbehov.Ø Ingaprogramarbetslag.Utanårskurssomtogbortkonkurrenskänslanattviären

skolaØ Omorganisationavarbetslagentillårsgrupperochettgemensamtarbetsrumhar

Inneburitenpositivboostfördetkollegialaarbetet.Ø Attarbetamedårskurseriställetförmedprogramharbådefördelarochnackdelar.

DeprogramövergripandemålenblirtyvärrlidandeavenårskursorganisationØ Jagtrorattdetvåpunkternasomhandlarom*ettarbetslagoch

*ansvarsfördelningenovanbidragitmesttillNMI.Ø Viblevettendaarbetslag-harletttillattmanlärtkännahelapersonalstyrkanpå

ettannatsätt.Dockharfrågorsomhandlaromattgöradeenskildaprogrammenbättrehamnatiskymundan.

Ø Vibrötupparbetslagenochskapadeårsarbetslagistället.Ø Atttabortarbetslagenhadeenpositiveffekt.Samlokaliseringenavdenmesta

personaleniETTarbetsrumhadevälocksåandraorsakersomattvinuvarsåfåattdetblevmöjligt.MendetökadekänslanavattvivarENarbetsplats.

Personalförändringar

Ø Alladessaförändringarärtungaochdettartidattdeskasättasig.Eftersomjagvaritmediplaneringen/stöttningenfördettaförändringsarbete,kännerjagtillattdetskullevaratungt,menförsöktevaraenpositivkollegaochförebildförpersonal,alltförattstöttaledningen.

Ø Förövrigtskamaninteunderskattadekollegorsomarbetatnärarektornattvarapositivochförebild.Dessaharaktivtgjortalltföratthöjarektorn.

Ø TolkningenavdagensNMI,handlaromattmånganegativapersonerharslutatochnyakollegorhartillkommit.Jagtroralltsåattifalldenegativahadestannatkvar,hadesiffrornaintevaritsåhöga.

Ø Nyaanställda-Personersomvaritmissnöjdaharantingenslutatellerändratinställning.

Ø Attdettillkommitnyamedarbetaresominteupplevtdennegativatrendsomfanns.


32

Ø Detfinnsnaturligtvisenmängdolikaskältillvarfördetblevsomdetblev.Ettjagskulleviljalyftaframärdemycketlyckaderekryteringarnaavlärareochannanpersonal.Nuharvienarbetsstyrkasomverkligenvillföraverksamhetenframåt.

Ø DetvarettgenidragattanställaGunillaireceptionen.Helahennesväsenharlyfthelaskolan!Elevernakännersigseddaochomtyckta.

Ø Detblevävenenny,merpositivtonblandpersonalendågamlamönsterochgrupperingarförsvann.Envissnegativjargongsomfunnitsförsvann.

Ø JagvarpersonligenintemedochsvaradepåförraåretsNMIochkaninteståförderesultatsomkomframdå.Dockinsågjagnärjagbörjademinanställningijanuari2014attdetfannsmycketnegativitetpåskolan,vilketresulteradeimångauppsägningarochlågavärdenpåNMI:n.JaganserdärförattåretsmerpositivaNMIfrämstharattgörameddetstorautbytetavpersonal.Vinyanställdaharinteblivitpåverkadeavalltsomhänttidigareochharkunnatvaramedattskapaenpositivatmosfär(set.ex.Gunilla).

Ø Underskattaintebetydelsenavattenskilda,negativa,medarbetareförsvunniturorganisationen.

Ø Viharenpersonalgruppsomfungerarbratillsammans.Ø Gunilla,skolansnyaadministratör.Ø Bådepersonalförändringarnaochlokalförändringarnaharjagupplevtsom

turbulentanärdeskeddemenmedmycketgottresultat.Ø DeharsäkerligenpåverkatåretsNMIenheldel.Attrangordnadetkännssvårt,

menpersonalförändringarnahargjortpersonalenmerhomogen,liksomatthasamtligalärareiettlärarrum.

Ø Ävenattpersonalsammansättningenändradespåverkade.VifickettEHT-teamsom(äntligen)togtagisittjobb,

Personalfrämjandeåtgärder

Ø Viinförde"Lärareutangränser"LUG(vilketindirektharpåverkatgemenskapenblandpersonalen)

Ø Trordockattdetärviktigtmeddetlillaivardagenförattmanskakännasiguppskattadochduktig.Sågemensammaaktiviteter,uppmuntransordochbjudandeavnågotökararbetsmoralen.T.ex.AW,ettuppmuntrandeordikorridorenellerbjudapånågotnärdetgestillfälle.Detärdetlillasomräknas.:D

Ø Attvigöra"tokiga"sakertillsammans,somLUG,harnogocksåbidragittillentajtaregemenskap.

Ø ViharbörjatmedLUG,utmaningarnaharvaritroliga,givitossenstörresammanhållningochelevernaharuppskattatdet.LUGtyckerjagocksåhargjortfredagarnaroligare,ochdetärjagnoginteensamomatttycka.

Ø MångakulinitiativsomexempelvisLUGharhöjtstämningen.Ø LUGkanocksåhaftenpåverkanpåhurkollegietserpåvarandraochattdet

händernågotkulpåarbetsplatsensombryterav.Ø Gemensammaaktiviteterförpersonalen(festerochLUG!)

Övrigt

Ø Tankarnapåattbytalokalerharsäkertävenhjälptattlyftaandan.


33

Ø Jagtrorattmeddeförändringarsomgjortharhjälpttillmeninteendastdetutandetkanävenvaraeleversomärmerpositivaochfamiljeförhållandesomändratssåattpersonerkännersiggenerelltmerglada.

Ø EftersomjagintesettresultatetinnansåtroddejagattdetvarenarbetsplatssomhadeenhögNMIsåattfåredapåattdettavarenrejälökningöverraskademig.

Ø Attlärare,somtexKA,dessutomvaltattkommatillbakatillskolanefterettårpåannanarbetsplatstalarmycketomattvårskolakanskeinteärsåuseltrotsallt.

Ø Alltpratomeneventuellflyttharocksågjortossmerhoppfylldaochviharverkligennågotspännandeochroligtattseframemot.Vikännerossseddauppifrån,vilketkanskeintealltidharvaritfallet.

Ø Enlöneprocesssomfortfarandeintevarenprocess,mensomiallafalllandadeiett(iminaögon)merrättvistresultat

Ø Jagtrorattpersonalentrivs,mårbraochkännerhoppförframtiden.Ø Jagfåruppfattningenavattpersonalenpåskolangenerelltsettmårbättreiår.Ø Detärheltklartenkombinationavdeförändringarsomskettsamtattviinte

jobbarienbyggarbetsplatslängre.Dettrorjagharstörreundermedvetenpåverkanänmantror.

Ø Dessutomtrorjagattförhoppningenomenflyttbidrogtill"positivavindar"(ochdetärjufortfarandeenförhoppning).

Ø Jagkanäventänkamigattdenavsevärdaförbättringsomskettkringstudiedagarnaharpåverkatkollegietsinställningipositivriktning.

Ø Medtankepåderådandeframtidsplanernaavseendeeventuellflyttsåärdetbaraatthoppasattdetkommertillstånd,dådetgerytterligareettlyft.

Ø Jagtrorävenattbyggnationenianslutningtillvåralokalerärfärdighargettenbättrearbetsmiljöänvihaftdesenasteläsåretmedtankepåbuller,dammochsåvidare

Ø Skolanbörjadesatsapåenmertydligochstruktureradmarknadsföring(kandockintejämföramedhösten2013,eftersomjagintearbetadehärdå).ochdettaharävenpåverkatNMIipositivriktning.

Egenreflektion

Ø Förminegenpersonligadelharjagalltidtrivtshärochtyckerattdethärabsolutinteärenfattigskola,utansnarareenskolasomverkligenkännerelevernaocharbetarförderasbästahelatiden.Jagkännermigsomendeliettteamdärviallasträvar(merellermindreibland)åtsammahåll.Dettagörattjagkännermigväldigttryggiminrollochattjagharensjälvklarplatspådenhärskolanochdåkanjagocksåarbetabättre.

Ø StämningenhärpåNTIharförändratsdrastisktsedanjagbörjadehärförettochetthalvtårsedan.Vikollegortrivsväldigtbratillsammansochharoftakulochskrattartillsammans.Vihjälperocksåvarandranuänvigjordetidigare.MinefterfråganfrånBerlinattblienskolaiställetförtvå(somdetkändessomdå)harverkligenuppfylltsnu.

Ø JagtolkaråretsNMIsomettväldigtpositivtframsteg.Redanihöstaspratadeviomattatmosfärenpåskolanvarbetydligtmyckettrevligareänförravåren,ochattdetärenmycketmerpositivinställningblandskolanspersonal.Resultatenkomdärmedintesomenchock-detkännssomattskolanspersonaltrivsbättreiårochattfolkuppleverattdetärroligtattkommatillsinarbetsplats.


34

Ø SåsomjagtolkaråretsNMItrorjagattvifåttenmerpositivandamellanossipersonalen.Jagharintearbetathärsålängesåjagkaninteriktigtjämföramedhurdetvarförrahöstenmendettahariallafallvaritettroligtläsår.Förutomdeförändringarnajagnämntovansåtrorjagattdetberorpåattviharenbramixavmänniskormedolikapersonligheter,bakgrundocherfarenheter.Vibidrarallamednågontingbraförskolanocheleverna.Jaguppskattarävenledningenpresentationibörjanavåret("-Såhärhardetvarit,nulämnarvidetochsåhärvillvihadetistället")ochattåterståendetillsammansnyanställdpersonalhadeviljaattgöraenförändring

Ø Minskat"höftande"avpersonaliuppståndnasituationer.Mindresnackochillviljamot"detandra"laget.Detharblivitenlugnareskola,dåpersonalenvetvadochhurdeskautförasittarbeteochinteägnarsiglikamyckettillillvilligtsladder.Personalenharuppvisatenviljaattgåframåtochbyggauppenfungerandeorganisationiställetförattältadetsomharvaritochpåsåvisblivitenmycketmerfunktionellochmerhomogengrupp.Ävenomjagsjälvuppfattardettaläsåretsombetungandepsykisktserjagattpersonalenistorttrivsbättrepåskolandettaläsår.AttEHT-teametharbörjatfungeraochförklararförberördalärarehurdeskahanteraelevermeddiversesvårigheteräruppskattat.

Ø Kanmanfortsättaarbetautifråndetsomviharnukommerviatthaenfortsatttrevligarbetsplatsdärallakännerattmankankommatilltals,påverkaochstöttavarandra,oavsettsituation.Medtankepåderådandeframtidsplanernaavseendeeventuellflyttsåärdetbaraatthoppasattdetkommertillstånd,dådetgerytterligareettlyft.

Ø Trendenharväntvilketärjättepositivochjagtror,ärsäker,attvikannåbetydligthögre.

Ø Detfinnsalltsåingenallenarådandeorsaktillhöjningenutanskulletroattdetärensynergieffektavolikaorsakerochkanskenågratillsomjagmissatatttaupp.

Ø JagtrorpersonligenattNMI-mätningentarpulsenpåosslärareprecisjustdärvistårnärundersökningengörs,ochibörjanochslutetavterminenärstressnivånlitehögre.Alltsåärjanuarienbramånadattgöraundersökningenpå.Ensaksomspelarinsomintefinnsmedpålistanovanärattviharfärresjukakollegoriår(minupplevelse?)Dettaavlastaralla...

Förändrad organisationskultur

Documents

Transcript of Förändrad organisationskultur