Fälthäfte i T, U Bonitering - Skogsstyrelsen
Transcript of Fälthäfte i T, U Bonitering - Skogsstyrelsen
Innehåll
Användningsområde 2Bonitering med höjdutvecklingskurvor och interceptmetoden 3 Diagram, Höjdutvecklingskurvor 4 Diagram, Interceptmetoden 8Bonitering med ståndortsegenskaper 11 Markfuktighetsklass 11 Rörligt markvatten 11 Jordartens textur 12 Jorddjup 12 Markslag 13 Typarter för högörttyp (HÖ) och lågörttyp (LÖ) 14 Typarter för starr-fräkentyp (STA-FRÄ) 14 Avvikande ståndorter 15 Flödesschema 16 Tabeller, Tall, Fastmark 18 Tabeller, Gran, Fastmark 27 Tabeller, Tall och Gran, Torvmark 31
Boniteringshäftet förT, U-länkan även användasinom det ljust färgade området
Fälthäfte i bonitering används vid praktisk bonitering i fält. Häftet är ett komplement till Handledning i bonitering med Skogshögskolans bonite-ringssystem, författad av Björn Hägglund och Jan-Erik Lundmark. I denna finns utförligare definitioner och anvisningar om hur man ska bonitera.2
Sundsvall
Gävle
Mora
Uppsala
StockholmKarlstad
GöteborgJönköping
MalmöLänsgräns
60°
59°Användnings- område
Bonitering med höjdutvecklingskurvor
Används i medelålders och äldre bestånd om beståndet är i gott skick och höjdutvecklingen är ostörd. Samtliga nedanstående krav måste vara upp-fyllda.
Beståndet på provytan...K1: domineras av det bonitetsvisande trädslagetK2: är likåldrigt och skillnaden mellan öh-trädens åldrar i brösthöjd är högst 15 årK3: är ej hugget uppifrånK4: har massaslutenhet 0.5 eller högre. Granbestånd skall dock hålla minst slutenet 0.7 – om de inte nyligen låggallratsK5: ligger inom kurvornas tillämpningsområden vad gäller ålder och ståndortsindexK6: har inte hammats i sin ungdomsutvecklingK7: har inte godslats eller dikats. Engångsgödsling i äldre skog är dock tillåten
Övrehöjdsträden skall...K8: vara oskadadeK9: båda tillhöra det bonitetsvisande trädslaget
Härutvöver skall...K10: det lösa jordlagret vara mäktigt på provytor i yngre bestånd
Övre höjd är den aritmetiska medelhöjden för de två grövsta träden (öh-träden) på en provyta med 10 m radie.
Bonitering med interceptmetoden
Kan användas i tall- och granbestånd som är yngre än 30 år i brösthöjd och i tillämpliga delar uppfyller kraven K1-K10. Särskilt gäller att
– det bonitetsvisande trädslaget skall uppta minst 75 % av grundytan
– kraven K7 och K8 gäller utvecklingen endast tills dess att de årsskott som utgör interceptet utbildats
– jordlagret måste vara mäktigt, dvs. mer än 70 cm.
Interceptet är längden av de 5 årsskott som följer omedelbart över 2.5 meters höjd.
3
4
Höjdutvecklingskurvor – Tall
20 40 60 80
Brösthöjdsålder, år
4
6
8
10
12
14
16
18
20
22
24
26
28
30
32
34
Övre höjd, m
2
STÅNDORTSINDEX
H100, m
TALLhela Sverige
100 120 140
T 30
T 28
T 26
T 24
T 22
T 20
T 18
T 16
T 14
T 12
T 10
Ståndortsindex
År till brösthöjd
T14 T16 T18 T20 T22 T26 T28T24
14 12 10 88899
5
Höjdutvecklingskurvor – Gran
4
6
8
10
12
14
16
18
20
22
24
26
28
30
32
34
Övre höjd, m
2
STÅNDORTSINDEX
H100, m
GRANsödra Sverige
G 32
G 30
G 28
G 26
G 22
G 20
G 18
G 34
G 36
År till brösthöjd
20 40 60 80
Brösthöjdsålder, år
100
Ståndortsindex G 18 G 20 G 22 G 24 G 26 G 30 G 32G 28
12 10 9 77889
90705030100
G 38
G 24
G 34 G 36
7 7
6
Höjdutvecklingskurvor – Vårtbjök
20 40 60 80Brösthöjdsålder, år
4
6
8
10
12
14
16
18
20
22
24
26
28
30
32
34
Övre höjdm
B 28
B 26
B 24
B 22
B 20
B 18
B 16
2
STÅNDORTSINDEXH50, m
VÅRTBJÖRKSvealand och södra Norrland
7
Höjdutvecklingskurvor – Ek, Contortatall
2040
6080
Tota
l åld
er, å
r
468101214161820222426283032Övr
e hö
jdm 2
ST
ÅN
DO
RT
SIN
DE
XH
100,
m
EK
100
120
Ant
al å
r til
l brö
sthö
jd fö
r öv
rehö
jdst
räde
nTr
ädsl
ag20St
åndo
rtsi
ndex
2428
32H 1
00 m
Bok
Ek12 10
11 10
10 109
EK
30
EK
28
EK
26
EK
24
EK
22
EK
20
EK
18
2040
60B
röst
höjd
såld
er, å
r
4810121416182022242628303234Övr
e hö
jdm
C 2
8
C 2
6
C 2
4
C 2
2
C 2
0
C 1
8
C 1
6
2
ST
ÅN
DO
RT
SIN
DE
XH
50, m
CO
NT
OR
TA
TA
LL
norr
a S
veri
ge
C 1
4
Nor
ra S
veri
ge: N
orrl
and
och
Kop
parb
ergs
län
6
8
Interceptmetoden – Tall
16
18
20
22
24
26
28
30
Höjd över havetSTÅNDORTSINDEXH100, m
TALL
6 8 10 12 14 16 18 20 22 24 26 28 30 32 34 36
– Örttyper, Mark utan fältskikt och Grästyper oberoende av klass för rörligt markvatten– Övriga markvegetationstyper med rörligt markvatten (klass K eller L)
Intercept, dm
12
14
16
18
20
22
24
26
Höjd över havetSTÅNDORTSINDEXH100, m
TALL – Ristyper, Starr-fräkentyp och Lavmarkstyper då rörligt markvatten saknas (klass S)
Intercept, dm
6 8 10 12 14 16 18 20 22 24 26 28 30 32 34 36
100 m500 m
100 m500 m
28
9
Interceptmetoden – Gran
Höjd över havetSTÅNDORTSINDEXH100, m
GRAN 58° N – Örttyper, Mark utan fältskikt och Grästyper oberoende av klass för rörligt markvatten– Övriga markvegetationstyper med rörligt markvatten (klass K eller L)
20
22
24
26
28
30
32
34
10 12 14 16 18 20 22 24 26 28 30 32 34 36 38 42
Intercept, dm
0-200 m
36
300 m
20
22
24
26
28
30
32
34Höjd över havet
STÅNDORTSINDEXH100, m
GRAN 58° N – Ristyper, Starr-fräkentyp och Lavmarkstyper då rörligt markvatten saknas (klass S)
Intercept, dm10 12 14 16 18 20 22 24 26 28 30 32 34 36 38 40
300 m
0-200 m
40
42
18
20
22
24
26
28
30
32Höjd över havet
STÅNDORTSINDEXH100, m
GRAN 62° N
10 12 14 16 18 20 22 24 26 28 30 32 34 36 38
– Örttyper, Mark utan fältskikt och Grästyper oberoende av klass för rörligt markvatten– Övriga markvegetationstyper med rörligt markvatten (klass K eller L)
Intercept, dm
16
18
20
22
24
26
28
30Höjd över havet
STÅNDORTSINDEXH100, m
GRAN 62° N – Ristyper, Starr-fräkentyp och Lavmarkstyper då rörligt markvatten saknas (klass S)
Intercept, dm
10 12 14 16 18 20 22 24 26 28 30 32 34 36 38
0-200 m
500 m
300 m
400 m
0-200 m
500 m
300 m
400 m
10
Interceptmetoden – Gran
11
Bonitering med ståndortsegenskaperAnvänds på kalmark och i bestånd där övrehöjdsträden inte svarar mot växtplatsens bördighet – dvs. där de andra metoderna inte kan användas.
MarkfuktighetsklassTorr mark – Grundvattnet djupare än 2 m. Plan mark på mäktiga isälvs-avlagringar. Kullar, markerade krön och åsryggar. Platåer och flacka, högt belägna terrängavsnitt med hällar eller grov jordart. Rörlligt markvatten saknas.
Frisk mark – Grundvattenytan på ett djup av 1-2 m under markytan. Plan mark och sluttningar. Inga vattensamlingar i markytan.
Fuktig mark – Grundvattenytan närmare markytan än 1 m och i extrema fall synlig i markerade svackor. Plan mark i låg terräng. Nedersta delen av längre sluttningar och plan mark närmast intill dessa. Sommartid kan man gå torrskodd om man utnyttjar tuvor. Träden växer ofta på socklar. Ofta bevuxen med sumpmossor.
Blöt mark – Grundvattnet bildar vattensamlingar i markytan. Man kan inte gå torrskodd. Tall och gran kan endast undantagsvis uppträda beståndsbildande.
Rörligt markvatten
a) Stark lutning >3:20 (<15 %)Krön
0 30 m
100 mL
KS
b) Svag lutning 1-3:20 (5-15 %)
Krön SK
L0 40 m
150 m
K
L L Seller resp
K
–25 m–
c) Plan mark omedelbart nedanför sluttning med K eller L
S = SaknasK = Kortare perioderL = Längre perioder
11
Jordartens texturST: Sten Mineraljordspartier med kornstorlek mindre än 2 cm i diametersaknas på provytan (räk- nat ned till ca 0.5 m från markytan).
Morän SedimentGR: Grusig morän Rik på gruskorn Kornstorlek Grus (diam 2-20 mm) 2-20 mm. fattig på mindre partiklar än sand. Ofta stenrik.
SA: Sandig morän Kan ej formas eller Kornstorlek Grovsand rullas. 0.6-2 mm. Sandpartiklar do- minerar. Vanligen måttligt rik på sten och block.
SM: Sandig-moig Kan formas. Kornstorlek morän Finare fraktioner 0.06-0.6 mm. Mellansand-Grovmo av SM kan även Finare fraktioner rullas, dock ej av SM (grovmo tunnare än 4 mm. 0.06-0.02 mm) kan Måttligt – mycket formas, men ej sand kvar i handen rullas. vid blötning.
FM: Finjordrik morän Kan rullas till 4 mm Kornstorlek mindre Finmo-Mjäla-Lera eller tunnare. än 0.06 mm. Kan Obetydligt med sand rullas till 6 mm kvar i handen vid eller tunnare. blötning.
Jorddjup
Mäktigt jorddjup Mer än 70 cm. Inga synliga hällar.
Tämligen grunt Mellan 20 och 70 cm. Enstaka hällar. jorddjup Ståndorter på plan eller svagt sluttande mark med riklig förekomst av skenhälla.
Grunt jorddjup Mindre än 20 cm. Rikligt med hällar.
Mycket varierande Brottytor i berggrunden delvis synliga. jorddjup12
13
Täcker bottenskiktet (samtliga mossor och lavar) mer än 1 % av provytan?
Täcker bottenskiktet mer än 1/8 av provytan?
MarkslagFastmark Någonstans inom provytan finns mineraljord eller häll inom 30 cm:s djup från markytan.
Torvmark På provytan förekommer torvjord vars tjocklek inom hela ytan överstiger 30 cm.
MOSSOR + LAVAR
Täcker befintligt bottenskikt mer än 1 % av beaktad prov- yteareal?
Täcker sumpmossarna mer än 1/8 av provytan?
Sumpmoss- lokal
Ej sump- mosslokal
Sumpmoss- lokal
Ej sump- mosslokal
Utgör sumpmossorna mer än halva bottenskiktet?
Ja
Ja
NejJa NejJa
Nej
Nej
Täcker lavar mer än 1/2 av befintligt bottenskikt?
Täcker vitmossarter mer än 1/2 av befintligt bottenskikt?
Ja
Nej
Nej Ja
Nej
Ja
Flödessfhema för bestämning av SUMPMOSSLOKALsumpmossor = björnmossor + vitmossor
Flödesschema för bestämning av bottenskiktstyp på TORVMARK
Varken vitmosstyp eller lavtyp Vitmosstyp eller lavtyp
14
Typarter för högörttyp (HÖ) och lålgörttyp (LÖ)
Allmän – tämligen allmän Mindre allmän, enstaka eller saknas
HögörterBrudborste Smörbollar (T) Busk-stjärnblomma Skogsbingel Brännässla Stinksyska Gulplister Smörbollar (U) Kirskål Strätta Gulsippa Sårläka Kärrfibbla Trolldruva Lund-Stjärnblomma Tandrot Kärrtistel Älgört Myskmadra Tolta Midsommarblomster Ängssyra Nordisk stormhatt Tvåblad Ormbär Högvuxna ormbunkar Ramslök Skogssallat (utom örnbräken) Rödblära
LågörterBlåsippa Svalört (T) Lungört Ekbräken Vitsippa Nunneörter Harsyra Vårlök (T) Svalört (U) Humleblomster Vårlök (U) Hultbräken Vårärt
Lågörter om det finns minst en av ovanstående arterDaggkåpa Smultron1) Hönsbär Ekorrbär Smörblommor1) Violer (vissa)1) Stenbär Veronikor1) Gullviva1) Violer (vissa)1)
1) Arten räknas ej som lågört om stark kulturpåverkan föreligger eller om ståndorten bär tydliga spår av att tidigare under senaste 50-årsperioden ha nyttjats för jordbruk eller varit inhägnad betesmark. Härom vittnar bl.a. närliggande husgrunder, stenrösen, rester av stängsel m.m.
Lågörter som tillkommer på torvmarkBlodrot Björnbrodd Kärrfräken Dvärglummer Orkidéer (vissa) Orkidéer (vissa) Slåtterblomma
Typarter för starr-fräkentyp (STA-FRÄ)Halvgräs Hjortron (Räknas till starr-fräkentypen endast om skogsfräken eller vat- Skogsfräken tenklöver ingår i fältskiktet eller om det bland halvgräsen finns någon art, Vattenklöver vars blad fullt utvecklade och lodrätt upphållna når mer än 50 cm över markytan. Obs! gäller inte de blombärande strånas höjd. På försommaren bör man mäta på fjolårets bladverk).
15
Avvikande ståndorter
Olika typer av avvikande ståndorter på produktiv skogsmark klassificeras enligt nedan, varefter ståndortsindex skattas på vanligt sätt.
Avvikande ståndortstyp Klassificeras som
Lavmarkstyp med örtrikt fältskikt Lavmarkstyp
Torr mark med sumpmossfläckar Frisk mark
Torr mark med grandominerat Frisk mark bestånd
Fuktig mark med lavmarkstyp Sumpmosslokal med starrfräkentyp
Frisk mark med lavmarkstyp och Lingontyp och sämre ristyper grandominerat bestånd Minska SI med 20 %
Torv och häll på samma provyta Tall på torr mark med tämligen grunt jorddjup. Minska SI med 10 %
Grunt jorddjup eller mycket varie- Tall på torr mark med tämligen rande jorddjup och/eller jordar- grunt jorddjup. Minska SI med tens textur angiven som sten 10 % Undantag: Sluttningar med Jordart anges som grus och SI växtlig skog som uppenbarligen beräknas på vanligt sätt påverkas av rörligt markvatten
Blöt mark utan rörligt markvatten Sumpmosslokal på fuktig mark – klass S utan rörligt markvatten. Minska SI med 30 %
Blöt mark med rörligt markvatten Sumpmosslokal på fuktig mark under längre perioder – klass L utan rörligt markvatten – klass S
VAR SÄRSKILT KRITISK VID BONITERING AV AVVIKANDE STÅND-ORTER. ÄR ERHÅLLNA VÄRDEN RIMLIGA? JÄMFÖR MED NORMALA STÅNDORTER I OMGIVNINGEN!
BÖRJAHÄR LAVMARK
Ö R T T Y P E R
Örttyp utan risHÖUR resp.
LÖUR
Örttyp med blåbärsrisHÖMR/BLÅ resp.
LÖMR/BLÅ
Örttyp med ris utom blåbärHÖMR/EJ BLÅ resp.
LÖMR/EJ BLÅ
U N D E R O R D N A D E Ö R T T Y P E R
G R Ä S T Y P E R R I S T Y P E R
FlödesschemaFör bestämning avmarkvegetationstyp
på fastmark
Förkortningar Täckningsgrader
Täcker BB merän 1% av BPY?
LAVMARKSTYPER
Ackumulering av arternas täckning
Täcker lavar merän 1/4 av BB?
Finns 2 typarter för HÖsom tillsammans täcker
mer än 1/16 av BF?
Täcker en typart för HÖ minst 1/8 av BPY?
Täcker typarter för HÖ+LÖ mer än 1% av BPYoch är de spridda över mer än 1/4 av provytan?
Täcker stormhatt eller totaltmer än 1/16 av BPY?
Finns minst3 typarterför HÖ?
Finns typarter för HÖ eller LÖ?
Finns någon typartför HÖ?
MOSSMARK
Finns enstaka exemplarav typarter för HÖ el. LÖ
i luckor inom i övrigt slutetplanterat granbestånd?
Finns minst 2 typarter för LÖeller 1 för HÖ+1 för LÖ som
tillsammans täcker mer än1/16 av BF?
Täcker 1 typart för LÖ(blåsippa - vårärt) mer
än 1/8 av BPY?
Täcker BF merän 1/16 av BPY?
Lågörttyp LÖ
Högörttyp HÖ
Täcker ris mindre än 1/4 av BPY?
Är blåbär dominerande ris?
Mark utanfältskikt UF
Lavriktyp
LAVRIK
Lavtyp
LAV
Täcker lavar merän 1/2 av BB?
Täcker gräs+örnbräken + örtermer än 1/4 av BF?
Täcker starr-fräkentyparternamer än 1/4 av BF?
Är täckningenstörre för bred-
bladiga gräs+örnbräken + typ-arter för HÖ och
LÖ än försmalbladiga
gräs + övrigaörter?
Har blåbärs-riset störretäckning ände lågvuxnahalvgräsendå dessa
dominerarbland typ-arterna?
Täckerföljandetyparterminst 1/2
av BF?
örter + gräs+ orm-bunkar
+ lummer-växter
+ blåbär?
+ lingon+ mjölon?
+ kråkbär+ ljung?
+ odon+ skvatt-
ram+ rosling
+ tranbär?
Bredbladiggrästyp
+ örnbräkenBRGR
Smalbladiggrästyp
SMGR
Starr-fräken-
typSTA-FRÄ
Blåbärs-typ
BLÅ
Lingon-typ
LING
Kråkbär-ljung-typ
KRÅK-LJU
Fattig-ris-typ
FA-RIS
Ja
Nej
Gå vidare
BPYBFBB
HÖLÖ
Andel av hel provyta med10 m radie
1% 3 m 1/4 80 m1/16 20 1/2 1601/8 40 1/1 315
22
= Beaktad provyteareal= Befintligt fältskikt= Befintligt bottenskikt
= Högörttyp= Lågörttyp
1) Om ståndorten har ett slutet planterat granbestånd är enstaka förekomst av typarter för HÖ alt LÖ utslagsgivande, dvs. kravet på täckning åsidosätts i ett sådant fall.
16
17
BÖRJAHÄR LAVMARK
Ö R T T Y P E R
Örttyp utan risHÖUR resp.
LÖUR
Örttyp med blåbärsrisHÖMR/BLÅ resp.
LÖMR/BLÅ
Örttyp med ris utom blåbärHÖMR/EJ BLÅ resp.
LÖMR/EJ BLÅ
U N D E R O R D N A D E Ö R T T Y P E R
G R Ä S T Y P E R R I S T Y P E R
FlödesschemaFör bestämning avmarkvegetationstyp
på fastmark
Förkortningar Täckningsgrader
Täcker BB merän 1% av BPY?
LAVMARKSTYPER
Ackumulering av arternas täckning
Täcker lavar merän 1/4 av BB?
Finns 2 typarter för HÖsom tillsammans täcker
mer än 1/16 av BF?
Täcker en typart för HÖ minst 1/8 av BPY?
Täcker typarter för HÖ+LÖ mer än 1% av BPYoch är de spridda över mer än 1/4 av provytan?
Täcker stormhatt eller totaltmer än 1/16 av BPY?
Finns minst3 typarterför HÖ?
Finns typarter för HÖ eller LÖ?
Finns någon typartför HÖ?
MOSSMARK
Finns enstaka exemplarav typarter för HÖ el. LÖ
i luckor inom i övrigt slutetplanterat granbestånd?
Finns minst 2 typarter för LÖeller 1 för HÖ+1 för LÖ som
tillsammans täcker mer än1/16 av BF?
Täcker 1 typart för LÖ(blåsippa - vårärt) mer
än 1/8 av BPY?
Täcker BF merän 1/16 av BPY?
Lågörttyp LÖ
Högörttyp HÖ
Täcker ris mindre än 1/4 av BPY?
Är blåbär dominerande ris?
Mark utanfältskikt UF
Lavriktyp
LAVRIK
Lavtyp
LAV
Täcker lavar merän 1/2 av BB?
Täcker gräs+örnbräken + örtermer än 1/4 av BF?
Täcker starr-fräkentyparternamer än 1/4 av BF?
Är täckningenstörre för bred-
bladiga gräs+örnbräken + typ-arter för HÖ och
LÖ än försmalbladiga
gräs + övrigaörter?
Har blåbärs-riset störretäckning ände lågvuxnahalvgräsendå dessa
dominerarbland typ-arterna?
Täckerföljandetyparterminst 1/2
av BF?
örter + gräs+ orm-bunkar
+ lummer-växter
+ blåbär?
+ lingon+ mjölon?
+ kråkbär+ ljung?
+ odon+ skvatt-
ram+ rosling
+ tranbär?
Bredbladiggrästyp
+ örnbräkenBRGR
Smalbladiggrästyp
SMGR
Starr-fräken-
typSTA-FRÄ
Blåbärs-typ
BLÅ
Lingon-typ
LING
Kråkbär-ljung-typ
KRÅK-LJU
Fattig-ris-typ
FA-RIS
Ja
Nej
Gå vidare
BPYBFBB
HÖLÖ
Andel av hel provyta med10 m radie
1% 3 m 1/4 80 m1/16 20 1/2 1601/8 40 1/1 315
22
= Beaktad provyteareal= Befintligt fältskikt= Befintligt bottenskikt
= Högörttyp= Lågörttyp
Tall på torr mark
Tall
på
torr
mar
kS
tån
do
rtsi
nd
ex H
100,
M
T, U
-län
Mar
kveg
etat
ions
typ
Mäk
tigt
jord
djup
Täm
l. gr
unt
jord
djup
Text
urkl
ass
SM
SA
GR
SM
SA
GR
Hö
jd ö
ver
have
t, m
Ört
type
r el
ler
Bred
blad
ig g
räst
yp
Mar
k ut
an fä
ltski
kt,
Smal
blad
ig g
räst
ypel
ler
Blåb
ärst
yp
Ling
onty
p,K
råkb
är-L
jung
typ
elle
r Fa
ttig
rist
yp
Lavr
ik t
yp
Lavt
yp
010
0
2727
26
2626
25
2323
22
2020
20
1919
18200
010
0
2626
25
2525
24
2323
22
2020
19
1918
18200
010
0
2525
24
2424
23
2222
21
1919
18
1818
17200
010
0
2524
24
2423
23
2121
21
1918
18
1817
17200
010
0
2424
23
2323
22
2121
20
1818
17
1717
16200
010
0
2323
22
2222
21
2020
19
1717
17
1616
16200
– 0-
200
met
er ö
ver
hav
et
18
Tall
på
torr
mar
kS
tån
do
rtsi
nd
ex H
100,
MT,
U-l
än
Mar
kveg
etat
ions
typ
Mäk
tigt
jord
djup
Täm
l. gr
unt
jord
djup
Text
urkl
ass
SM
SA
GR
SM
SA
GR
Hö
jd ö
ver
have
t, m
Ört
type
r el
ler
Bred
blad
ig g
räst
yp
Mar
k ut
an fä
ltski
kt, S
mal
blad
iggr
ästy
p el
ler
Blåb
ärst
yp
Ling
onty
p, K
råkb
är-L
jung
typ
elle
r Fa
ttig
rist
yp
Lavr
ik t
yp
Lavt
yp
23 22 20 17 16400
300 25 24 21 19 18
22 21 19 17 16400
300 24 23 21 18 17
22 21 19 16 15400
300 23 22 20 17 16
21 20 18 16 15400
300 23 21 19 17 16
20 19 18 15 14400
300 22 21 19 16 16
20 19 17 15 14400
300 21 20 18 16 15
– 30
0-40
0 m
eter
öve
r h
avet
19
Tall på torr mark
Tall
på
fris
k m
ark
Stå
nd
ort
sin
dex
H10
0, M
T, U
-län
20
– Ö
rtty
per
, Mar
k u
tan
fäl
tski
kt o
ch G
räst
yper
Mar
kveg
etat
ions
typ
Mäk
tigt
jord
djup
Täm
l. gr
unt
jord
djup
Hö
jd ö
ver
have
t, m
Hög
örtt
yp u
tan
ris
elle
r H
ögör
ttyp
med
blå
bär
Lågö
rtty
p ut
an r
is, L
ågör
ttyp
med
blå
bär
elle
r G
räst
yper
Ört
typ
med
ris
uto
m b
låbä
r el
ler
Mar
k ut
an fä
ltski
kt
28 27 250
28 26 24200
100 28 27 25
26 25 23400
300 27 26 24
25 24 220
25 24 22200
100 25 24 22
23 22 20400
300 24 23 21
Tall på frisk mark
Tall
på
fris
k m
ark
Stå
nd
ort
sin
dex
H10
0, M
T, U
-län
– R
isty
per
– 0-
200
met
er ö
ver
hav
et
Mar
kveg
eta-
tio
nsty
p
Breddgrad
Mäk
tigt
jord
djup
Täm
l. gr
unt
jord
djup
Text
urkl
ass
FM
SM
SA
GR
SM
GR
Hö
jd ö
ver
have
t, m
Blåb
ärst
yp
Ling
onty
p
Krå
kbär
-Lju
ngty
p
Fatt
igri
styp
Rörligt markvatten
S, K
SA
59 60 59 60 59 60 59 60 59 60 59 60 59 60 59 60Fa
ttig
rist
yp
Krå
kbär
-Lju
ngty
p
Ling
onty
p
Blåb
ärst
yp
L
010
0
26 26 25 25 22 22 21 21 27 27 26 26 24 23 22 22
26 26 25 25 22 22 21 20 27 27 26 26 23 23 22 22
25 25 24 24 22 22 20 20 27 26 26 25 23 23 21 21
200
010
0
25 25 24 24 22 22 20 20 26 26 26 25 23 23 21 21
25 25 24 24 22 21 20 20 26 26 25 25 23 23 21 21
24 24 24 23 21 21 20 19 26 25 25 25 22 22 21 20
200
010
0
24 24 23 23 21 21 19 19 25 25 25 24 22 22 20 20
24 24 23 23 21 21 19 19 25 25 24 24 22 22 20 20
23 23 23 23 20 20 19 19 25 24 24 24 21 21 20 20
200
010
0
23 22 22 22 20 19 18 18 24 24 23 23 21 20 19 19
23 22 22 22 20 19 18 18 24 23 23 23 20 20 19 19
22 22 21 21 19 19 18 18 23 23 22 22 20 20 19 18
200
010
0
22 22 22 21 19 19 18 18 23 23 23 23 20 20 19 19
22 22 22 21 19 19 18 18 23 23 23 22 20 20 19 19
22 22 21 21 19 19 17 17 23 23 22 22 20 20 18 18
200
010
0
21 21 21 21 19 18 17 17 23 22 22 22 20 19 18 18
21 21 21 20 18 18 17 17 22 22 22 22 19 19 18 18
21 21 20 20 18 18 17 17 22 22 21 21 19 19 18 17
200
010
0
20 20 20 19 18 17 16 16 21 21 21 20 18 18 17 17
20 20 19 19 17 17 16 16 21 21 20 20 18 18 17 17
20 20 19 19 17 17 16 16 21 20 20 20 18 18 17 16
200
21
Tall på frisk mark
22
Tall på frisk mark
Mar
kveg
eta-
tio
nsty
p
Breddgrad
Mäk
tigt
jord
djup
Täm
l. gr
unt
jord
djup
Text
urkl
ass
FM
SM
SA
GR
SM
GR
Hö
jd ö
ver
have
t, m
Blåb
ärst
yp
Ling
onty
p
Krå
kbär
-Lju
ngty
p
Fatt
igri
styp
Rörligt markvatten
S, K
SA
59 60 59 60 59 60 59 60 59 60 59 60 59 60 59 60Fa
ttig
rist
yp
Krå
kbär
-Lju
ngty
p
Ling
onty
p
Blåb
ärst
yp
L
300 24 24 24 23 21 21 20 19 26 25 25 25 22 22 21 20
400 – 23 – 22 – 20 – 19 – 24 – 23 – 21 – 19
300 24 23 23 23 20 20 19 19 25 25 24 24 22 21 20 20
400 – 22 – 22 – 19 – 18 – 23 – 23 – 20 – 19
300 23 23 22 22 20 20 18 18 24 24 23 23 21 20 19 19
400 – 21 – 21 – 19 – 17 – 23 – 22 – 20 – 18
300 21 21 21 20 18 18 17 17 22 22 22 22 19 19 18 18
400 – 20 – 20 – 17 – 16 – 21 – 21 – 18 – 17
300 21 21 20 20 18 18 17 17 22 22 21 21 19 19 18 18
400 – 20 – 19 – 17 – 16 – 21 – 20 – 18 – 17
300 20 20 20 19 18 17 16 16 21 21 21 20 18 18 17 17
400 – 19 – 19 – 17 – 15 – 20 – 19 – 17 – 16
300 19 19 18 18 16 16 15 15 20 20 19 19 17 17 16 16
400 – 18 – 17 – 16 – 14 – 19 – 18 – 16 – 15
Tall
på
fris
k m
ark
Stå
nd
ort
sin
dex
H10
0, M
T, U
-län
– R
isty
per
– 30
0-40
0 m
eter
öve
r h
avet
Tall
på
fris
k m
ark
Stå
nd
ort
sin
dex
H10
0, M
T, U
-län
Mar
kveg
etat
ions
typ
Mäk
tigt
jord
djup
Täm
l. gr
unt
jord
djup
Pla
n m
ark
Kla
ss S
Hö
jd ö
ver
have
t, m
Lavr
ik t
yp
Lavt
yp
Rörligt markvatten
S, K
Lavt
yp
Lavr
ik t
ypL
Övr
igm
ark
Pla
n m
ark
Kla
ss S
Övr
igm
ark
100 19 18 – –
200 19 18 – –
0 19 18 – –
100 21 19 21 19
200 20 19 21 19
0 21 20 21 20
100 17 16 – –
200 17 16 – –
0 17 16 – –
100 18 17 18 17
200 18 17 18 17
0 18 17 18 17
23
– L
avm
arks
typ
er–
0-20
0 m
eter
öve
r h
avet
Tall på frisk mark
24
Tall
på
fris
k m
ark
Stå
nd
ort
sin
dex
H10
0, M
T, U
-län
Mar
kveg
etat
ions
typ
Mäk
tigt
jord
djup
Täm
l. gr
unt
jord
djup
Pla
n m
ark
Kla
ss S
Hö
jd ö
ver
have
t, m
Lavr
ik t
yp
Lavt
yp
Rörligtmarkvatten
S, K
Lavt
yp
Lavr
ik t
ypL
NO
-slu
tt-
ning
Pla
n m
ark
Kla
ss S
Övr
igm
ark
Övr
igm
ark
NO
-slu
tt-
ning
300 18 17 – –
400 18 17 – –
300 16 15 – –
400 16 15 – –
300 20 19 20 19
400 19 18 20 18
400 18 17 19 17
300 17 16 18 17
400 17 16 17 16
400 16 15 16 15
– L
avm
arks
typ
er
– 30
0-40
0 m
eter
öve
r h
avet
Tall på frisk mark
Tall
på
fukt
ig m
ark
Stå
nd
ort
sin
dex
H10
0, M
T, U
-län
Mar
kveg
eta-
tio
nsty
pE
j sum
pmo
sslo
kal
Sum
pmo
sslo
kal
Text
urkl
ass
FM
SM
SA
GR
SM
GR
Hö
jd ö
ver
have
t, m
Ört
type
r
Mar
k ut
an fä
ltski
kt,
Grä
styp
er, B
låbä
rsty
pel
ler
Ling
onty
p
Krå
kbär
-Lju
ngty
pel
ler
Fatt
igri
styp
Star
r-Fr
äken
typ
Rörligt markvatten
S, K
SA
FM
Ört
type
r
Mar
k ut
an fä
ltski
kt,
Grä
styp
er, B
låbä
rsty
pel
ler
Ling
onty
p
Krå
kbär
-Lju
ngty
pel
ler
Fatt
igri
styp
Star
r-Fr
äken
typ
L
0 28 26 22 19
100 27 26 21 18
200 26 25 20 18
28 26 22 19
27 26 22 19
27 26 21 18
0 27 26 21 18
100 26 25 21 18
200 25 24 20 17
27 26 21 18
27 26 21 18
26 25 20 18
0 26 25 20 18
100 25 24 20 17
200 24 23 19 16
26 25 20 18
26 25 20 17
25 24 20 17
0 24 24 19 17
100 24 23 19 16
200 23 22 18 16
24 24 19 17
24 23 19 16
24 23 19 16
0 26 25 20 17
100 25 24 20 17
200 24 23 19 16
26 25 20 17
25 24 20 17
25 24 20 17
0 25 24 20 17
100 25 24 19 17
200 23 23 18 16
25 24 20 17
25 24 19 17
24 23 19 16
0 24 23 19 16
100 24 23 19 16
200 23 22 18 15
24 23 19 16
24 23 19 16
23 22 18 16
0 23 22 18 15
100 22 22 18 15
200 21 21 17 15
23 22 18 15
23 22 18 15
22 21 17 15
– 0-
200
met
er ö
ver
hav
et
25
Tall på fuktig mark
26
Tall på fuktig mark
Tall
på
fukt
ig m
ark
Stå
nd
ort
sin
dex
H10
0, M
T, U
-län
Mar
kveg
eta-
tio
nsty
pE
j sum
pmo
sslo
kal
Sum
pmo
sslo
kal
Text
urkl
ass
FM
SM
SA
GR
SM
GR
Hö
jd ö
ver
have
t, m
Ört
type
r
Mar
k ut
an fä
ltski
kt,
Grä
styp
er, B
låbä
rsty
pel
ler
Ling
onty
p
Krå
kbär
-Lju
ngty
pel
ler
Fatt
igri
styp
Star
r-Fr
äken
typ
Rörligt markvatten
S, K
SA
FM
Ört
type
r
Mar
k ut
an fä
ltski
kt,
Grä
styp
er, B
låbä
rsty
pel
ler
Ling
onty
p
Krå
kbär
-Lju
ngty
pel
ler
Fatt
igri
styp
Star
r-Fr
äken
typ
L
300 24 23 19 16 26 25 20 17
400 22 21 17 15 24 23 19 17
300 23 22 18 16 25 24 20 17
400 21 20 17 14 24 23 19 16
300 23 22 18 15 24 23 19 16
400 20 19 16 14 23 22 18 16
300 21 21 17 14 23 22 18 16
400 19 18 15 13 22 21 17 15
300 22 21 18 15 24 23 19 16
400 20 19 16 14 23 22 18 15
300 22 21 17 15 23 22 18 16
400 20 19 15 13 22 21 17 15
300 21 20 17 14 22 22 18 15
400 19 18 15 13 21 20 17 14
300 20 19 16 13 21 20 17 14
400 18 17 14 12 20 19 16 14
– 30
0-40
0 m
eter
öve
r h
avet
Gra
n p
å fr
isk
mar
k1)
Stå
nd
ort
sin
dex
H10
0, M
T, U
-län
– 0-
200
met
er ö
ver
hav
et
Gran på frisk mark
Mar
kveg
eta-
tio
nsty
p
Breddgrad
Ej s
umpm
oss
loka
lS
umpm
oss
loka
l
Rö
rlig
t m
arkv
atte
n –
klas
sS
KL
SL
Hö
jd ö
ver
have
t, m
Hög
örtt
yp u
tan
ris
Lågö
rtty
p ut
an r
is
Ört
type
r m
ed r
is e
ller
Mar
k ut
an fä
ltski
kt
Grä
styp
er
K
59 60 59 60 59 60 59 60 59 60 59 60Li
ngon
typ
och
Säm
re r
isty
per
Blåb
ärst
yp
0 32 31 31 29 30 28 29 27 28 27 26 25
100 32 30 30 29 30 28 28 27 28 27 26 25
200 31 30 30 29 29 28 28 27 27 26 25 24
0 33 32 32 30 31 29 30 28 29 28 27 26
100 33 31 31 30 30 29 29 28 29 28 26 26
200 32 31 31 29 30 29 29 28 28 27 26 25
0 34 32 32 31 31 30 30 29 29 28 27 26
100 33 32 32 31 31 30 30 29 29 28 27 26
200 33 31 31 30 30 29 29 28 28 27 26 25
0 30 28 28 27 28 26 27 25 26 25 24 23
100 29 28 28 27 27 26 26 25 26 25 24 23
200 29 28 28 27 27 26 26 25 25 24 23 22
0 31 29 29 28 29 27 27 26 27 26 25 24
100 30 29 29 28 28 27 27 26 27 26 25 24
200 30 29 29 27 28 27 27 26 26 25 24 23
0 31 30 30 29 29 28 28 27 27 26 25 24
100 31 30 30 29 29 28 28 27 27 26 25 24
200 30 29 29 28 28 27 27 26 26 26 24 24
27
1) T
abel
lvär
den
sänk
s m
ed 5
% p
å to
rr/m
äktig
mar
k.
med
10
% p
å fr
isk/
täm
ligen
gru
nd m
ark.
m
ed 1
5 %
på
torr
/täm
ligen
gru
nd m
ark.
Gran på frisk mark
Gra
n p
å fr
isk
mar
k1)
Stå
nd
ort
sin
dex
H10
0, M
T, U
-län
– 30
0-40
0 m
eter
öve
r h
avet
Mar
kveg
eta-
tio
nsty
p
Breddgrad
Ej s
umpm
oss
loka
lS
umpm
oss
loka
l
Rö
rlig
t m
arkv
atte
n –
klas
sS
KL
SL
Hö
jd ö
ver
have
t, m
Hög
örtt
yp u
tan
ris
Lågö
rtty
p ut
an r
is
Ört
type
r m
ed r
is e
ller
Mar
k ut
an fä
ltski
kt
Grä
styp
er
K
59 60 59 60 59 60 59 60 59 60 59 60Li
ngon
typ
och
Säm
re r
isty
per
Blåb
ärst
yp
300 30 29 29 28 28 27 27 26 25 24 23 23
400 – 27 – 26 – 26 – 25 – 23 – 21
300 31 28 30 28 29 28 28 27 26 25 24 23
400 – 28 – 27 – 26 – 25 – 23 – 22
300 31 30 30 29 29 28 28 27 27 26 25 24
400 – 29 – 28 – 27 – 26 – 25 – 23
300 28 27 27 26 26 25 25 24 24 23 22 21
400 – 25 – 24 – 24 – 23 – 21 – 19
300 29 28 28 26 27 26 26 25 24 23 23 22
400 – 26 – 25 – 24 – 24 – 22 – 20
300 29 28 28 27 27 26 26 25 26 25 24 23
400 – 27 – 26 – 25 – 24 – 23 – 22
28
1) T
abel
lvär
den
sänk
s m
ed 5
% p
å to
rr/m
äktig
mar
k.
med
10
% p
å fr
isk/
täm
ligen
gru
nd m
ark.
m
ed 1
5 %
på
torr
/täm
ligen
gru
nd m
ark.
29
Höjdutvecklingskurvor – Gran
29
Gran på fuktig mark
Gra
n p
å fu
ktig
mar
kS
tån
do
rtsi
nd
ex H
100,
MT,
U-l
än–
0-20
0 m
eter
öve
r h
avet
– O
dik
at. (
På
dik
ad y
ta h
öj s
tån
do
rtsi
nd
ex m
ed 1
met
er)
Mar
kveg
eta-
tio
nsty
p
Breddgrad
Ej s
umpm
oss
loka
lS
umpm
oss
loka
l
Rö
rlig
t m
arkv
atte
n –
klas
sS
KL
SL
Hö
jd ö
ver
have
t, m
Hög
örtt
yp u
tan
ris
Mar
k ut
an fä
ltski
kt
Lågö
rtty
p ut
an r
is
Ört
type
r m
ed r
is e
ller
Grä
styp
er
K
59 60 59 60 59 60 59 60 59 60 59 60Sä
mre
ris
type
r el
ler
Star
r–Fr
äken
typ
Blåb
ärst
yp e
ller
Ling
onty
p
0 32 30 31 29 30 28 28 27 27 25 24 22
100 32 30 30 29 30 28 28 27 26 25 23 22
200 31 29 29 28 29 27 27 26 26 24 23 22
0 34 32 32 31 31 30 30 28 28 27 25 24
100 33 32 32 30 31 30 29 28 28 26 25 23
200 32 30 31 29 30 28 28 27 27 25 24 22
0 34 32 33 31 32 30 30 29 28 27 25 24
100 34 32 32 31 31 30 30 28 28 27 25 24
200 33 31 31 30 31 29 29 28 27 26 24 23
0 30 28 29 27 28 26 26 25 25 24 22 22
100 29 28 28 27 28 26 26 25 25 23 22 21
200 28 27 27 26 27 25 25 24 24 23 22 21
0 31 30 30 29 29 28 28 26 26 25 23 22
100 31 29 30 28 29 27 27 26 26 25 23 22
200 30 28 29 27 28 26 26 25 25 24 22 22
0 32 30 30 29 30 28 28 27 26 25 23 22
100 31 30 30 29 29 28 28 26 26 25 23 22
200 30 29 29 28 28 27 27 26 25 24 22 22
Gran på fuktig mark
Gra
n p
å fu
ktig
mar
kS
tån
do
rtsi
nd
ex H
100,
MT,
U-l
än–
300-
400
met
er ö
ver
hav
et–
Od
ikat
. (P
å d
ikad
yta
hö
j stå
nd
ort
sin
dex
med
1 m
eter
för
värd
en p
å H
100
20 m
eter
elle
r b
ättr
e, a
nn
ars
inge
n h
öjn
ing)
Mar
kveg
eta-
tio
nsty
pBreddgrad
Ej s
umpm
oss
loka
lS
umpm
oss
loka
l
Rö
rlig
t m
arkv
atte
n –
klas
sS
KL
SL
Hö
jd ö
ver
have
t, m
Hög
örtt
yp u
tan
ris
Mar
k ut
an fä
ltski
kt
Lågö
rtty
p ut
an r
is
Ört
type
r m
ed r
is e
ller
Grä
styp
er
K
59 60 59 60 59 60 59 60 59 60 59 60Sä
mre
ris
type
r el
ler
Star
r–Fr
äken
typ
Blåb
ärst
yp e
ller
Ling
onty
p
300 29 27 28 26 27 26 25 24 24 23 22 21
400 – 25 – 24 – 23 – 22 – 21 – 19
300 30 29 29 28 28 27 27 25 25 24 22 22
400 – 26 – 25 – 25 – 23 – 22 – 20
300 31 30 30 29 29 28 28 26 26 25 23 22
400 – 28 – 27 – 26 – 25 – 23 – 21
300 27 25 26 24 25 24 24 23 22 21 20 19
400 – 23 – 22 – 22 – 21 – 20 – 18
300 28 27 27 26 26 25 25 24 23 22 21 20
400 – 24 – 24 – 23 – 22 – 20 – 18
300 29 28 28 27 27 26 26 24 24 23 22 21
400 – 26 – 25 – 24 – 23 – 22 – 20
30
31
Höjdutvecklingskurvor – Gran
Tall
på
torv
mar
kS
tån
do
rtsi
nd
ex H
100,
MT,
U-l
än
Fäl
tski
ktst
ypB
ott
ensk
ikt
Var
ken
vitm
oss
typ
elle
r la
vtyp
Bo
tten
skik
tV
itm
oss
typ
elle
r la
vtyp
Rö
rlig
t m
arkv
atte
n –
klas
s
S, K
LS
, KL
Hö
jd ö
ver
have
t, m
Ört
type
r
Mar
k ut
an fä
ltski
kt,
Grä
styp
er, B
låbä
rsty
pel
ler
Ling
onty
p
Säm
re r
isty
per
elle
rSt
arr–
Fräk
enty
p
Dikningsingrepp
Dik
at
Odi
kat
Breddgrad
Ört
type
r
Mar
k ut
an fä
ltski
kt,
Grä
styp
er, B
låbä
rsty
pel
ler
Ling
onty
p
Säm
re r
isty
per
elle
rSt
arr–
Fräk
enty
p
59 60 59 60 59 60 59 60 59 60 59 60
0 23 22 21 18
100 23 22 21 17
200 22 21 20 17
300 21 20 19 16
400 – 19 – 15
2020
1918
17
1818
1817
–
20 19 18 15
20 19 18 15
19 18 17 15
18 18 17 14
– 17 – 13
1717
1716
15
1616
1515
–
0 25 24 23 19
100 25 24 23 19
200 24 23 22 19
300 23 22 21 18
400 – 21 – 17
2222
2120
19
2020
1918
–
22 21 20 17
22 21 20 17
21 20 19 16
20 19 18 15
– 18 – 15
1919
1918
17
1717
1716
–
0 20 19 18 15
100 19 19 18 15
200 19 18 17 15
300 18 17 17 14
400 – 16 – 13
1717
1716
15
1616
1514
–
17 16 16 13
17 16 15 13
16 16 15 13
16 15 14 12
– 14 – 11
1515
1514
13
1414
1313
–
0 21 21 20 17
100 21 20 19 16
200 21 20 19 16
300 20 19 18 15
400 – 18 – 14
1919
1817
16
1717
1716
–
19 18 17 14
19 18 17 14
18 17 17 14
17 17 16 13
– 16 – 13
1716
1615
14
1515
1414
–
31
Tall på torvmark
OBS
! Vär
dena
är
svag
t un
derb
yggd
a oc
h en
dast
till
ämpb
ara
på t
rädb
evux
en t
orvm
ark
som
är
prod
uktiv
sko
gsm
ark.
Gra
n p
å to
rvm
ark
Stå
nd
ort
sin
dex
H10
0, M
T, U
-län
– 0-
200
met
er ö
ver
hav
et–
Od
ikat
(P
å d
ikad
yta
hö
j stå
nd
ort
sin
dex
med
2 m
eter
för
värd
en p
å H
100
30 m
eter
elle
r b
ättr
e, a
nn
ars
1 m
eter
).
Fäl
tski
ktst
ypB
ott
ensk
ikt
Ej v
itm
oss
typ
Bo
tten
skik
tV
itm
oss
typ
Rö
rlig
t m
arkv
atte
n –
klas
s
SK
SL
Hö
jd ö
ver
have
t, m
Breddgrad
Ört
type
r ut
an r
is e
ller
Mar
k ut
an fä
ltski
kt
Grä
styp
er
Ört
type
r m
ed r
is,
Blåb
ärst
yp e
ller
Ling
onty
p
59 60 59 60 59 60 59 60Sä
mre
ris
type
r el
ler
Star
r-Fr
äken
typ
200 27 26 25 2324 24 22 21
100 28 27 26 2325 25 23 22
0 29 27 26 2425 25 23 22
200 29 27 26 2425 25 23 22
100 30 28 27 2526 26 24 23
0 30 29 27 2526 26 24 23
200 30 28 27 2426 26 24 23
100 30 29 28 2526 26 24 23
0 31 29 28 2527 27 25 23
200 24 23 22 2021 21 19 18
100 25 23 22 2021 21 20 19
0 25 24 23 2022 22 20 19
200 23 22 21 1920 20 19 18
100 24 23 22 2021 21 19 18
0 24 23 22 2021 21 20 19
LK
200 22 21 20 1819 19 18 17
100 23 22 21 1920 20 18 18
0 23 22 21 1920 20 19 18
32
OBS
! Vär
dena
är
svag
t un
derb
yggd
a oc
h en
dast
till
ämpb
ara
på t
rädb
evux
en t
orvm
ark
som
är
prod
uktiv
sko
gsm
ark.
Gran på torvmark
33
Höjdutvecklingskurvor – Gran
33
Gran på torvmark
Gra
n p
å to
rvm
ark
Stå
nd
ort
sin
dex
H10
0, M
T, U
-län
– 30
0-40
0 m
eter
öve
r h
avet
– O
dik
at. (
På
dik
ad y
ta h
öj s
tån
do
rtsi
nd
ex m
ed 2
met
er
fö
r vä
rden
på
H10
0 30
met
er e
ller
bät
tre,
an
nar
s 1
met
er)
Fäl
tski
ktst
yp
Breddgrad
Bo
tten
skik
tE
j vit
mo
ssty
p
Rö
rlig
t m
arkv
atte
n –
klas
sS
KL
SL
Hö
jd ö
ver
have
t, m
Ört
type
r ut
an r
is e
ller
Mar
k ut
an fä
ltski
kt
Grä
styp
er
Ört
type
r m
ed r
is,
Blåb
ärst
yp e
ller
Ling
onty
p
K
59 60 59 60 59 60 59 60Sä
mre
ris
type
r el
ler
Star
r-Fr
äken
typ
300
400
300
400
300
400
300
400
300
400
300
400
26 25 24 22 22 21 21 20
– 23 – 21 – 20 – 18
27 26 25 23 23 22 22 21
– 24 – 22 – 21 – 19
28 27 26 24 24 23 23 22
– 25 – 23 – 22 – 20
21 20 19 18 18 17 17 16
– 18 – 17 – 16 – 15
22 21 20 19 19 18 18 17
– 19 – 18 – 17 – 15
23 22 21 20 20 19 18 17
– 20 – 19 – 18 – 16
Bo
tten
skik
tE
j vit
mo
ssty
p
OBS
! Vär
dena
är
svag
t un
derb
yggd
a oc
h en
dast
till
ämpb
ara
på t
rädb
evux
en t
orvm
ark
som
är
prod
uktiv
sko
gsm
ark.
Byte av bonitetsvisande trädslag
Breddgrad°N Ståndortstyp
Höjd över havet
14 16 18 20 22 24 26 28 30 32 34 36
1416
182022
24262830
12
H100, m
Ståndortsindex GRAN
Stånd-ortsindex
TALL
ACE
BDF
56-60°
0-200400
Nomogram
GRAN TALL
H100, m
Breddgrad°N Ståndortstyp
Höjd över havet
14 16 18 20 22 24 26 28 30 32 34 36
14
1618202224
2628
30
12
H100, m
Ståndortsindex GRAN
Stånd-ortsindex
TALL
ACE
BDF
56-60°
0-200400
Nomogram
GRAN TALL
H100, m
34
Ståndortstyp
Klimatområde – markfuktighetsklass
Lokalkontinentala områden – torr mark A C – frisk, fuktig och blöt mark B E
Övriga områden – torr mark B E – frisk, fuktig och blöt mark D F
Markvegetationstyp Örttyper Övriga typer
35
Byte av bonitetsvisande trädslagTALL GRANNomogram
Ståndortstyp
Höjd över havet
H100, m
Ståndortsindex TALL
Stånd-ortsindex
GRAN
H100, m
14
1618
2022
2426
28
3032
14 16 18 20 22 24 26 28 30
3436
5658 I
G
H
400200
0
BreddgradºN
TALL GRANNomogram
Breddgrad°N Ståndortstyp
Höjd över havet
H100, m
Ståndortsindex TALL
Stånd-ortsindex
GRAN
H100, m
14
16182022
242628
3032
14 16 18 20 22 24 26 28 30
3436
60 62
58 I
G
H
400200
0
Ståndortstyp
Klimatområde
Lokalkontinentala områden G H Övriga områden H I
Markfuktighetsklass Torr mark Frisk, fuktig och blöt mark
36
ST
ÅN
DO
RT
SIN
DE
X H
100,
MT
RÄ
D-
MA
RK
VEG
ETAT
ION
S-
SLA
G
TY
P M
.M.
10
12
14
16
18
20
22
24
26
28
30
32
34
36
BO
NIT
ET
M3 S
K/H
A O
CH
ÅR
TA
LL
Krå
kbär
-Lju
ngty
p 1.
1 1.
6 1.
9 2.
5 3.
1 3.
7 4.
4 5.
2 6.
0 7.
1 –
– –
–
oc
h sä
mre
Ling
onty
p oc
h bä
ttre
1.
4 1.
9 2.
4 2.
9 3.
6 4.
3 5.
1 5.
9 6.
8 7.
7 8.
8 –
– –
GR
AN
– –
– 3.
6 4.
4 5.
2 6.
0 6.
9 7.
9 9.
0 10
.1
11.3
12
.6
13.9
Frå
n s
tån
do
rtsi
nd
ex t
ill b
on
itet
Handledning i BoniteringBoniteringssystemet
Ståndortsindex H100 eller H50 m
Bonitet m sk /ha och år3
HöjdutvecklingskurvorÖvre höjd
Brösthöjdsålder, år
Interceptmetoden Ståndortsegenskaper
© Skogsstyrelsen 1985
Omslagsbild: Michael Ekstrand Förlag: Skogsstryelsen 551 83 Jönköping Tel: 036-35 93 40 (dir) 036-35 93 00 (vx)
Handledning i bonitering och de länsvisa fälthäfterna kan beställas hos Skogsstyrelsen, Jönköping
Del 1 Definitioner och anvisningarPresenterar grunderna för skogshögskolans boniteringssystem.
Del 2 Diagram och tabellerAnvänds för att bestämma ståndortsindex och bonitet.
Del 3 Markvegetationstyper - SkogsmarksfloraAnvänds för att bestämma markvegetationstypen vid bonitering med ståndortsegenskaper eller för andra syften.
Del 4 TorvmarkPraktiska anvisningar för att bestämma dikningsbonitet.