Finska

Det känns lättareatt förlora en tandän ett språk;

Säger Susanna Alakoski.

Hon föddes i Vasa iFinland…

…men kom till Sverige på 1960-talet• Med sina föräldrar. Hennes första språk var finska,

men i takt med att finskan blev sämre, förbättrades hennes svenska – det språk som hon idag behärskar bäst. I det mångspråkiga land som Sverige har blivit är Alakoski inte ensam om att förlora ett språk – och vinna ett annat.

Det talas ungefär 150 olika språk i Sverige idag, exempelvis teckenspråk, kurdiska, arabiska, spanska, engelska, sydsamiska och wolof (talas i Västafrika).

Dessutom finns i Sverige fem nationellaminoritetsspråk: jiddisch, romani chib, samiska,finska ochmeänkieli

Just minoritetsspråken har en lång historia I Sverige och har därför givits särskilda rättigheter

Ur-folk har varit här längst.

• Att samerna är vårt urfolk slog riksdagen fast 1977 och de har precis som tornedalingarna varit här längst. Finska talades i norra Sverige långt innan svenskan bredde ut sig.

Finnar bott i Sverige sedan medeltiden(1050-1520)

• I Mellansverige har finsktalande bott sedan medeltiden, medan romer och judar har funnits här lika länge som den svenska staten har existerat, det vill säga sedan 1500-talet.

”språket är kopplat till våra minnen och vår kultur”

• ”Det skapar samhörighet med andra som talar samma språk. Får vi tala det språk som vi kan bäst blir vi starka och kan lättare ta ansvar för våra egna liv”; säger Erik Ullenhag f.d integrationsminister i Sverige 2012. Den svenska riksdagens minoritetspolitiska strategi handlar just om det, att ge skydd åt Sveriges nationella minoriteter – judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar – och hålla deras språk levande. Så att ett språk inte ska gå förlorat som en tand.

Finska

Författaren Susanna Alakoski är typisk för dagens sverigefinnar. Hemma pratade familjen Alakoski finska och eftersom de bodde nära många landsmän var finska det dominerande språket i umgängeskretsen.

Flytande svenska!!!

Att lära sig svenska var för Susanna Alakoski en långsam process. Hon lyssnade på rytmen och klangen i det nya språket, men förblev länge tyst. När hon började i första klass upptäckte hon att hon kunde prata flytande svenska.

Tro hopp drömmar….

Det erbjöds ingen hemspråksundervisning, vilket Susanna Alakoski kan tycka är tur i oturen, eftersom hon då tvingades pata svenska, men hon kan ändå känna en förlust eftersom hennes kunskaper i finska blev sämre med åren.

Susanna Alakoski (f.1962): Ur Svinalängorna (2006)

Det satt en flicka i sandlådan. Jag stod och tittade på henne genom trappfönstret men vågade inte gå ut. Jag sprang till mamma i köket. - Hur säger man att jag vill leka med dig på svenska?Mamma bokstaverade högt och jag övade i farten medan jag sprang tillbaka ut. - Hei, jak vill leeka met dik. Åse svarade inte utan kisade mot mig i solen. Hon flyttade på sig och jag klev ner bredvid henne i sandlådan. Vi grävde till Kina under tystnad.

Hon med spaden och jag med hinken. Sanden skavde mot knäna när vi nådde det fuktiga och kalla. När vi nästan var framme ropade

hennes mamma på henne. - Ååse, maten är färdig!Åse släppte spaden och ställde sig upp. Hon tittade på mig och gned bort sanden från händerna.

- Vi kan leka mer sen.

Sedan sprang hon iväg. På väg mot dörren borstade hon av sanden från knäna.

Åse bode I trappenbredvid oss

På första våningen och vägg i vägg med mig. Våra balkonger satt ihop som siamesiska tvillingar.

Jag satt ensam kvar isandlådan och tittadepå hennes fönster.

Hennes mamma hade jättesnygga blommiga gardiner. Och de hade likadana fina krukor till alla sina blommor, vi hade inga sådana krukor, bara kaffe-kopps-tallrikar under blommorna.

Vi kan leka mer sen!!!

Jag jämförde våra fönster en stund. Åses var mycket snyggare. De hade prydnadssaker –också i fönstret, vi hade ingenting, förutom blommorna och en ljusstake. Åse hade nog det fint inne också. Undrar om hon hade ett eget rum?Vi kan leka mer sen. Jag sprang hem till mamma.

- Mamma, Åse och jag ska leka mer sen.

- Det var värst, sa mamma, var har du lärt dig sådan

perfekt Svenska?

Uppgift: Fundera på…

• Varför tror du att flickans mamma är förvånad över att flickan lärt sig så bra svenska så fort?

Varför tror du att barn har lättare att lära sig främmande språk än vuxna?

Vad tror du Susanna Alakoski menar med att det är lättare att förlora en tand än att förlora ett språk?

Varför tror du att flickan jämför de båda fönstren?

Vad tror du händer med flickan och Åsa?

Vad tror du händer med den finska flickans familj i Sverige?

Svinalängorna är en succeroman

• Skriven av Susanna Alakoski. Den är självbiografisk. Susanna skriver om hur det är att komma till Sverige och hamna i utanförskap.Hon skriver om utanförskap (klass) hur det är att vara kvinna (kön), sorg och skam. Romanen/boken har även gjorts som film. Filmen nominerades till en Oscar

• https://www.youtube.com/watch?v=wmYDMxyzCjY

Om du har möjlighet, titta på Jakten på språket/finska

https://urplay.se/program/155353-jakten-pa-spraket-finska

Skriv ned något du finner intressant. Vi talar om det senare.

Till nästa lektion – välj ett av alternativen

• Alternativ 1. Läs textavsnittet ur Svinalängorna och svara på ”fundera på” frågorna

Alternativ 2. ”se på UR Jakten på språket / Finska och kom med en reflektion ”