Filosofi A

34
Innehåll Artiklar Filosofi 1 Sokrates 5 Platon 8 Aristoteles 16 Logik 22 Semantik 24 Analytisk filosofi 25 Ludwig Wittgenstein 27 Referenser Artikelkällor och författare 31 Bildkällor, -licenser och -bidragsgivare 32 Artikellicenser Licens 33

Transcript of Filosofi A

Page 1: Filosofi A

InnehållArtiklar

Filosofi 1Sokrates 5Platon 8Aristoteles 16Logik 22Semantik 24Analytisk filosofi 25Ludwig Wittgenstein 27

ReferenserArtikelkällor och författare 31Bildkällor, -licenser och -bidragsgivare 32

ArtikellicenserLicens 33

Page 2: Filosofi A

Filosofi 1

Filosofi

Tänkaren av Auguste Rodin.

Filosofi, från grekiskans philosophia (φιλοσοφία), "kärlek tillvisdom", är en intellektuell disciplin som kritiskt studerar de mestgrundläggande frågorna. "Finns det någon verklighet utanför minatankar?", "Vad är kunskap?", "Vad är sanning?", "Vad gör enhandling värdefull?", "Har människor och djur värde och är de i såfall lika eller olika?", "Vad är tid?" är frågor som ställs inomfilosofin.

Ordet kan också, i sammansättningar som "en filosofi"/"flerafilosofier" syfta på ett sammanhängde tankesystem, en ideologieller en filosofisk skola.

I det antika Grekland, där västerlandets filosofi uppstod, omfattadefilosofi studiet av all dåtida kunskap och vetande, detta har fåttmånga att kalla den för "vetenskapens moder". Efterhand komolika specialvetenskaper, som fysik, psykologi och sociologi attförgrena sig ifrån filosofin och bli sina egna kunskapsfält medegna arbetsmetoder. Som en konsekvens av detta brukar man idagsäga att filosofin främst studerar sådana problem och begrepp sominte kan behandlas av de andra vetenskaperna, även om dengränsar till dem och ibland ligger till grund för dem.

Filosofin kan grovt indelas i logik, kunskapsteori, metafysik eller ontologi, vetenskapsteori, språkfilosofi, värdeteori,etik, estetik och religionsfilosofi. Logiken behandlar de formella förutsättningarna för att slutledningar ska varakorrekta men uttalar sig inte om världens beskaffenhet. Kunskapsteorin däremot studerar hur vi kan få kunskap omvärlden. Medan kunskapsteorin behandlar den frågan rent allmänt, och därför också intresserar sig förvardagskunskapen, ägnar sig vetenskapsteorin åt den specialiserade form av kunskapsbildning som sker ivetenskaperna. Metafysiken eller ontologin behandlar våra obevisbara föreställningar om vad för slags ting ochfenomen som finns och kan finnas i världen, sådana föreställningar som tillsammans med logiken behövs som engrund för att vi ska kunna skapa oss en konkret uppfattning om hur världen är beskaffad. Värdeteorin behandlarfrågan vad värde rent allmänt är, medan etiken undersöker vad som gör handlingar värdefulla, det vill säga varför vibör handla på vissa sätt och inte på andra, och estetiken vad det innebär att ting och handlingar är upplevelsemässigtvärdefulla. Religionsfilosofin behandlar de religiösa föreställningarnas innehåll och struktur men bekänner sig intetill eller från någon religion.

Page 3: Filosofi A

Filosofi 2

Historia

Platon och Aristoteles i en målning av Rafael.

Se huvudartikel: Filosofins historia

Filosofins historia förklarar både hur olika problem ochfrågeställningar uppstått och hur de besvarats genom historien.Genom denna katalog av frågor och svar är en filosof bättre rustadför att hantera både tidlösa och nya frågeställningar. Historia ärdärför betydligt viktigare i filosofi än de flesta andra ämnen.Västerländsk filosofihistoria antas börja med försokratikerna. Devar de första, i antika Grekland, att ställa frågor om världen utanatt blanda in religion i svaren. Platon och Aristoteles ställde redanunder antiken de flesta grundläggande frågor filosofin ställer idag.Muslimsk filosofi utvecklar arvet från antikens filosofi. Skolastikvar under medeltiden en filosofi som genom kompliceradeargument försökte klarlägga frågor om både Gud och världen (seGudsbevis). Descartes och andra försökte visa att skolastikernahade fel. Empirismen menade att all kunskap kom från sinnena,medan rationalismen såg förnuftet som källan till all kunskap. Ibörjan av 1900-talet menar en del av analytisk filosofi,Wienkretsen, att deras filosofi är vetenskaplig. I kontinentalfilosofi kritiserar man den analytiska filosofin och feministisk filosofi och postmodernism visar att mycket det mantidigare tagit för givet går att ifrågasätta. Så har under filosofins historia argument brutits mot argument ochdärigenom givet en skatt av uppslag för att lösa filosofiska problem. Även för ett nytt ämne som bioetik kan det varameningsfullt att se vad filosofer genom historien skrivit i liknande frågor, vilken betydelse har till exempel JeremyBenthams skrifter för en given fråga i etik, eller kan Konfucianism eller någon gestalt i indisk filosofi ge ett bidrag?

DelområdenFilosofin har flera delområden som vart och ett har olika frågor i fokus. På svenska institutioner görs en skillnadmellan praktisk filosofi och teoretisk filosofi förutom dem vid Södertörns högskola och Umeå universitet som haråtergått till en så kallad kombinerad filosofiundervisning. Nedan ges delområdena grupperade enligt dessa tvåhuvudgrupperingar. Uppdelningen mellan teoretisk och praktisk filosofi är inte vanligt förekommande i världen somhelhet.Praktisk filosofi omfattar till exempel• etik, moralfilosofi som studerar moraliska begrepp som det goda och rättvisa och om dessa bergrepp är

universella eller beroende av olika faktorer.• estetik ägnar sig åt konstens och det skönas väsen och natur.• politisk filosofi och samhällsfilosofi, studerar fenomen i samhället, olika ideologier och teorier om samhällets

uppbyggnad och funktion.• religionsfilosofi som bland annat studerar gudsbegreppet, möjligheten att bevisa guds existens och religiösa

upplevelsers förhållande till vetenskap och vetande.• värdeteori som studerar värdens natur, vad vi uttrycker med värdeomdömen och huruvida dessa värden är

objektiva eller subjektiva, m.m.• Rättsfilosofi• HandlingsteoriTeoretisk filosofi omfattar till exempel

Page 4: Filosofi A

Filosofi 3

• kunskapsteori (epistemologi), vetenskapsteori. Sysslar med frågor som "Vad är kunskap?", "Hur får vi kunskap?"och hur vet man att något är sant. Vad är ett riktigt sätt att forska och utföra vetenskapliga undersökningar på?.

• logik, argumentation. Vad är ett riktigt sätt att härleda fakta från andra fakta? Formalism kring hur man tydligtbeskriver ett logiskt resonemang.

• språkfilosofi ställer frågor om språkets natur. Vad innebär det att ett ord betyder någonting? Hur förhåller sigspråket till medvetandet och till verkligheten?

• matematikfilosofi undersöker de matematiska begreppens natur.• medvetande-, kognitionsfilosofi undersöker medvetandets, jagets och själens natur.• filosofins historia De olika filosoferna och deras tänkande.• metafysik. Övergripande filosofiska teorier kring världens, tillvarons och verklighetens innersta väsen.Ett annat sätt att ge filosofin ämnesområden är att utgå från ett särskilt sätt att angripa problem ur en viss synvinkeleller genom att hänvisa till en viss historisk eller geografisk tradition. Feministisk filosofi går att läsa som särskiltämne på universitet, men det hindrar inte att det också finns feministisk vetenskapsteori. På samma sätt är muslimskfilosofi ett delområde i filosofin på samma gång som filosofins historia ur muslimskt perspektiv är en del avdelområdet filosofins historia och naturligtvis är det så att en tänkare i indisk tradition som filosoferar om matematikär en del av matematikfilosofi. Bland sådana angreppsätt och traditioner finns:• Afrikansk filosofi• Buddistisk filosofi• Feministisk filosofi• Indisk filosofi• Kinesisk filosofi• Muslimsk filosofi• Analytisk filosofi• Kontinental filosofi• Marxism• Thomism

TraditionerMan kan även dela in filosofin efter olika traditioner eller skolbildningar. Olika traditioner har dominerat i olikaländer under olika tidsperioder, och de har delvis olika uppfattning om vad filosofi är. En populär indelning under1900-talet var den mellan analytisk och kontinental filosofi.• Analytisk filosofi har under 1900-talet dominerat i den anglosaxiska världen, samt i Skandinavien. I Sverige idag

är de flesta filosofiinstitutioner analytiskt inriktade, med den på Södertörns högskola som främsta undantag. Somnamnet antyder har den sin grund i synen att man genom analys av språk och satser kan klargöra filosofiskaproblem. Analytiska filosofer sätter ett högt värde på klarhet och tydlighet, medan de i mindre grad värdesätterassociativt tänkande. Den analytiska filosofin är vidare mer vänd mot naturvetenskaperna och matematiken änmot de övriga humanistiska ämnena. Den har sina främsta rötter hos Bertrand Russell och hans vän G.E. Moore.Den rymmer inom sig olika riktningar, exempelvis Logisk positivism och Vardagsspråksfilosofi.

• Kontinental filosofi är en samlingsbeteckning för ett antal olika riktningar som haft en stark ställning i framför alltTyskland och Frankrike under 1900-talet. Den framkom främst genom Edmund Husserl men många filosofer urdenna traditionen vill peka på sina rötter hos Friedrich Hegel och Sören Kierkegaard. Några exempel påtraditioner inom den kontinentala filosofin är fenomenologi, existentialism och dekonstruktivism. Det skall ävennämnas att feministisk filosofi har många av sina filosofiska rötter i denna tradition, framförallt genom Simone deBeauvoir.

Page 5: Filosofi A

Filosofi 4

Filosofer

Bertrand Russell

Filosof, person som ägnar sig åt filosofi. Av grekiskans philos ochsofia, det vill säga kärlek till visdom (jmf Filantrop).

Ända sedan antiken har det funnits människor som kallat sig filosofer,från början gällde det huvuddelen av vetenskapsmän och tänkare, menallt eftersom filosofin kom att avsöndra specialvetenskaper, tillexempel fysik, biologi och sociologi, kom specialvetenskapensföreträdare allt mer sällan se sig som filosofer och i stället kalla sig förtill exempel fysiker, biologer och sociologer. Den akademiska filosofinhar naturligtvis haft sin kader filosofer genom åren, men något särskiltintressant med filosofin som ämne är den stora andel nyskapande ochför ämnet betydelsefulla personer som funnits utanför, eller i utkantenav, den akademiska världen. Kant och Hegel är visserligenframgångsrika, berömda och firade akademiker, men de uppvägs av tillexempel David Hume, Nietzsche och Gottlob Frege.

Litteratur

• Gaarder, Jostein, Sofies värld (1993), ISBN 91-29-62196-8

Introduktioner• Magee, Bryan, Bonniers stora bok om filosofi - från antikens naturfilosofer till dagens moderna tänkare (1998)• Russell, Bertrand, Den västerländska filosofins historia (1946)• Russell, Bertrand, Filosofins problem (1912)

Antologier och lexikon• Marc-Wogau, Konrad, Filosofin genom tiderna• Filosofilexikonet, översättning av Jan Hartman (1988)

Externa länkar• Wikisource har originalverk relaterade till Filosofi• Kritiskt filosofilexikon på Wikibooks• Internet Encyclopaedia of Philosophy [1]

• Stanford Encyclopedia of Philosophy (länk [2])• Philosophypages.com [3]

• Filosofiska Texter i Urval [4]

Page 6: Filosofi A

Filosofi 5

Diskussionsforum• Filosofiforum.com - Ett svenskt forum för filosofi [5]

• Cognito.se - För människor som gillar tankar [6]

Filosofiportalen — portalen för filosofi på svenskspråkiga Wikipedia.

Referenser[1] http:/ / www. iep. utm. edu/[2] http:/ / plato. stanford. edu/[3] http:/ / www. philosophypages. com/[4] http:/ / www. marxists. org/ reference/ subject/ philosophy/ index. htm[5] http:/ / www. filosofiforum. com[6] http:/ / www. cognito. se

SokratesEj att förväxla med Sócrates.

Sokrates (grekiska Σωκράτης, Sōkrátēs), född cirka 470 f.Kr., död399 f.Kr.,[1] var en klassisk grekisk filosof från Aten. Sokrates erkännssom en av grundarna till västerländsk filosofi; han är en gåtfull figursom endast är känd genom sina studenters redogörelser. Platonsdialoger är de mest innehållsrika källorna, som överlevt sedan antiken,för Sokrates.[2] Genom porträtteringen i Platons dialoger har Sokratesblivit ryktbar för sina bidrag inom etikens område. Det är genomPlatons beskrivningar bilden av Sokrates gärningar inom områdenakunskapsteori och logik visades och de influerade Platons idéer ochangreppssätt och har fortsatt att stå som grund för en stor del av denvästerländska filosofin.

Sokrates dömdes till döden av Atens folkförsamling, anklagad för attha förlett ungdomen och förnekat gudarna, och avrättades för dettapåstådda brott.

Page 7: Filosofi A

Sokrates 6

Sokrates död av Jacques-Louis David

Sokrates liv och meningar

De huvudsakliga källorna till vår kunskapom Sokrates person och filosofi är vad somberättas om honom av filosoferna Platon ochAristoteles, militären och skriftställarenXenofon samt i viss mån dramatikernAristofanes.

Platon och Xenofon var båda elever tillSokrates, men de tecknar rätt olika porträttav honom.Sokrates är huvudpersonen i de flesta avPlatons filosofiska dialoger, och man antaratt den litterära figuren Sokrates i dessadialoger vanligen är språkrör för Platons tankar, snarare än för den verklige Sokrates egen filosofi. Samtidigt är detytterst vanligt att även tänka sig att Platons tidiga verk (Mindre Hippias, Alkibiades 1, Försvarstalet, Eutyfron,Kriton, Större Hippias, Charmides, Laches, Lysis, Protagoras och Gorgias) ger en träffande bild av Sokratessärpräglade filosofiska metod och i viss mån av hans filosofiska ståndpunkter. Den allmänna bilden av Sokrates ochhans filosofi i dessa tidiga dialoger stämmer nämligen väl överens med den bild som de tre andra källorna ger avhonom.

Flera av Xenofons skrifter handlar om Sokrates: bland annat Sokratesbiografin Memorabilia (Sokratesminnen) samtGästabudet och Försvarstalet, som väl är skrivna i medveten motsättning till Platons dialoger med samma namn.(Sokratesminnen samt både Platons och Xenofons Gästabudet finns översatta av Ebbe Linde i samlingsvolymenSokrates på fest och i vardagslag, Natur och kultur, 1985.)Platons och Xenofons porträtt av Sokrates tecknades efter hans död, men redan under sin livstid figurerar Sokrates ikomediförfattaren Aristofanes skådespel Molnen från 423 f.Kr. Detta anses allmänt vara en parodisk nidbild avSokrates, som inte gör honom rättvisa, men som däremot kan ge en god bild av hur han uppfattades av mångaatenare. (Det kan dock anmärkas att Søren Kierkegaard i sin tidiga bok Om Begrebet Ironi med stadigt Hensyn tilSocrates (1841) argumenterar för att Aristofanes är den som ger oss det mest verklighetstrogna porträttet av denhistoriske Sokrates.)Aristoteles var Platons främste och mest självständige elev. I sina skrifter lämnar han uppgifter om många tidigarefilosofer och deras filosofi, bland andra Sokrates. Exempelvis skriver han i boken Metafysiken att Sokrates inteintresserade sig för naturfilosofi utan för etiken och i första hand karaktärsdygderna, att han var den förste somfrågade efter allmängiltiga definitioner av karaktärsdygderna, det vill säga efter dygdernas sanna innerstabeskaffenhet, för att utifrån denna kunskap sedan kunna dra säkra slutsatser i etiska frågor, men att han samtidigttrodde att man kunde ledas till insikt i dygdernas sanna natur genom att studera konkreta exempel på dem samt attdet inte var han som var upphovsman till idéläran (vilket Platons dialoger annars kunde ge sken av).Sokrates besökte också oraklet i Delfi och fick där veta att han var den visaste mannen. Det trodde han inte på ochpratade därför med den tidens vise. Han förstod att de ansåg sig ha kunskap om saker de inte visste något om, och dågick det upp för honom att han var visast eftersom han inget visste. Därifrån kommer talesättet: Klokast är den somvet vad han inte vet.Sokrates undervisade på sitt speciella sätt. Han gav inga svar utan ställde ledande frågor till sina elever vilket gjordeatt de själva kunde resonera fram sina egna svar. Sokrates är enligt vissa källor den förste som kallat sig filosof(älskare av visdom). Sokrates undervisade gratis till skillnad från sofisterna, de grekiska vishetslärarna.

Page 8: Filosofi A

Sokrates 7

Det finns massor med rykten och påståenden om Sokrates. Bland annat sägs han ha varit liten, tjock och ovanligt ful.Enligt vissa källor var Sokrates ogift hela livet, enligt andra var han gift med Xantippa, som lär ha varit en riktigragata. Han påstås även ha varit i det närmaste okänslig för kyla och fysisk ansträngning, och det sägs att han kundebli stående i timtal och bara grubbla, helt omedveten om omvärlden. Ofta talade Sokrates till sin inre röst, sindaimonion, när han tvivlade på att ett sätt att handla verkligen var riktigt.Sokrates dömdes till döden för att ha, som det hette, "förlett ungdomen och försakat gudarna". Troligen var detegentligen ett straff för att han hade ifrågasatt den politiska ledningen. Vid detta tillfälle höll han ett berömtförsvarstal (nedskrivet av Platon). Han fick chansen att få gå fri om han tog tillbaka allt han hade sagt sig stå för,men valde att hålla fast vid det han sagt och ta straffet. Han påstås själv ha druckit ur giftbägaren, en blandning medbland annat odört.

Betydelse för filosofinTrots att så lite är känt om Sokrates tillmäts han så stor betydelse att många anser att filosofin tog en helt nyvändning med honom. Därför kallas de antika grekiska filosoferna före honom (Thales från Miletos, Pythagoras,Herakleitos med flera) vanligen "försokratikerna". Termen användes, såvitt känt, första gången av den brittiskehistorikern George Grote i hans verk Plato and the other companions af Socrates.

Noter[1] ”Socrates” (http:/ / www. 1911encyclopedia. org/ Socrates_(philosopher)). Encyclopaedia Britannica. 1911. . Läst 2007-11-14. (engelska)[2] Kofman, Sarah (1998). Socrates: fictions of a philosopher. Ithaca, NY: Cornell University Press. Libris 5672235 (http:/ / libris. kb. se/ bib/

5672235). ISBN 0-8014-8138-4 (engelska)

Fortsatt läsning• Brickhouse, T.C. & Smith, N.D. (eds.) (2002). The Trial and Execution of Socrates: Sources and Controversies.

Oxford University Press; Oxford, New York.• Bruell, C. (1994). “On Plato’s Political Philosophy,” Review of Politics, 56: 261-82.• Bruell, C. (1999). On the Socratic Education: An Introduction to the Shorter Platonic Dialogues, Lanham, MD:

Rowman and Littlefield.• for review of socratic irony see Kieran Egan The educated mind : how cognitive tools shape our understanding.

(1997) University of Chicago Press, Chicago. ISBN 0-226-19036-6 p. 137-144• Hanson, V.D. (2001). "Socrates Dies at Delium, 424 B.C.," What If? 2, Robert Cowley, editor, G.P. Putnam's

Sons, NY.• Luce, J.V. (1992). An Introduction to Greek Philosophy, Thames & Hudson, NY.• Maritain, J. (1930, 1991). Introduction to Philosophy, Christian Classics, Inc., Westminster, MD.• Robinson, R. (1953). Ch. 2: "Elenchus", Plato's Earlier Dialectic, 2nd edition (Clarendon Press, Oxford).• Robinson, R. (1953). Ch. 3: "Elenchus: Direct and Indirect," Plato's Earlier Dialectic, 2nd edition (Clarendon

Press, Oxford).• Taylor, C.C.W., Hare, R.M. & Barnes, J. (1998). Greek Philosophers — Socrates, Plato, and Aristotle, Oxford

University Press, NY.• Taylor, C.C.W. (2001). Socrates: A very short introduction. Oxford: Oxford University Press.• G.M.A Grube,(2002). " Plato, Five Dialogues". Hackett Publishing Company, Inc.

Page 9: Filosofi A

Sokrates 8

Externa länkar• Wikiquote har citat av eller om q:• Sokrates (http:/ / libris. kb. se/ hitlist. jsp?q=förf:(Sokrates,+ ca+ 470-399+ f. Kr. )) i Libris

PlatonSe även Platon (månkrater).

Platon som han framställs av Rafael i freskenSkolan i Aten.

Platon i sin akademi, teckning efter målning avCarl Johan Wahlbom (ur Svenska

Familj-Journalen).

Platon (grekiska: Πλάτων, Plátōn), född 427 f.Kr. i Aten eller Egina,död 347 f.Kr. i Aten, var grekisk filosof, matematiker och författare.Platon grundade skolan Platons akademi (akademeian) somtillsammans med Aristoteles Lyceum fick ett dominerande inflytandeinom tidens vetenskap och filosofi. Han är upphovsman tillplatonismen som är en av den västerländska filosofins huvudriktningar.Platon tillhörde i sin ungdom kretsen runt Sokrates och var runt 27 årnär denne avrättades.

Gärning

I de dialoger av Platon som brukat räknas som tidiga, som Charmides,uppträder Sokrates som samtalsledare men också som en person somtillkallas som rådgivare i livsfrågor (han har en liknande roll iXenofons Minnen av Sokrates (Memorabilia)). Senare blir Sokrates (idialogerna) mer och mer den som talar med enstaka inpass fråndeltagarna, som ofta säger mest "Ja, Sokrates" eller "Förvisso,Sokrates" och det har därför av de flesta antagits att Sokrates i Platonsdialoger alltmer blir ett språkrör för Platon, i takt med att han utvecklarsina egna idéer – utifrån en allmän grund han övertagit från sin gamlemästare, men ändå självständigt. Det finns dock en uppfattning enligtvilken Platons samtliga idéer övertogs från Sokrates, bland annatframförd av amerikanen Paul Shorey. Enligt den vanligasteuppfattningen kan Platons skrifter arrangeras i en tidsföljd som ocksåspeglar hans intellektuella utveckling bort från Sokrates i en alltmerpythagoreisk riktning, medan Shorey hävdat tesen om "the unity ofPlato's thought". Således är grundfrågan om Platons så kallade idéläraövertogs från Sokrates eller var Platons egen utveckling av Sokratestanke att det goda är något absolut.

Platons skrifter räknas till världslitteraturens klassiker. De har också åberopats flitigt av såväl progressiva somreaktionärer. Platon var politiskt intresserad samtidigt som han föraktade politikens avarter. Han var vetenskapsman,matematiker men också poet. Hans dialoger är ibland bländande logiska, ibland burleska, ibland präglade av ensubtil ironi. De kan läsas på många sätt, så hur man läser Platon säger rätt mycket om vem man är själv. Ett braexempel på Platons förmåga att pendla mellan det burleska (fast ändå meningsfulla) och det högtidligt sublima finnsi Symposion (Symposium, Gästabudet) där man kan jämföra Aristofanes tal om Eros med Diotimas avslutande.Enligt Aristofanes beror kärleken på att urmänniskan hade fyra armar och ben, men gudarna klöv henne på mitten

varför vi alltsedan dess söker vår så kallade äkta hälft (ett länge använt uttryck). Diotimas tal är i stället en poetisk skildring av hur vi intellektuellt genom en abstraktionsprocess som går från det konkreta och individuella till det

Page 10: Filosofi A

Platon 9

abstrakta och allmänna kan varsebli idéerna – vägen uppåt.Verken tillkom troligen dels som populärfilosofiska arbeten, avsedda för en bredare publik, men ser också ut att haanvänts vid seminariediskussionerna inom den akademi Platon startade. Somliga är mer publika, andra somParmenides och många senare dialoger eller traktater kompakta och svåra.Texterna åberopas med framgång av såväl politiska historiker som vetenskapshistoriker och litteraturhistoriker. Ettvetenskapshistoriskt exempel är Johannes Kepler vars arbete med sin första kosmologiska modell i Mysteriumcosmographicum (Tübingen, 1596) var tydligt inspirerat av tankegångarna i Platons Timaios, dennes troligen nästsista verk som på ett intressant sätt beskriver huvuddragen i tidens astronomiska modellbyggande, där hansAkademeia intog en viktig roll. En helt annan aspekt ligger i platonismens betydelse för den svenska poetenStagnelius, då i en nyplatonistisk, kristet färgad tappning. Över huvud taget betydde platonismen i omtolkad formmycket för romantiken, även om greken Platon säkert skulle haft svårt att känna igen sig i det tidigaartonhundratalet. Men texternas livskraft har legat inte bara i deras filosofiska genialitet och pionjärinsatseruppskattade även av moderna logiker, men också deras visionära kraft.

Släkt och levnadPlaton kom ur Atens aristokrati och föddes 427 eller 428 f.Kr. Fadern Ariston skall haft anor tillbaka till den sistebland Atens konungar, Kodros, medan modern Periktione räknade sin släkt från stadens lagstiftare och av antikenskända vise män, Solon. Det är emellertid svårt att beskylla Platon för vare sig en aristokratiskt hållen konservatismeller manschauvinism. I den omdiskuterade Staten ('Res Publica' på latin, 'Om rättvisa' på grekiska) låter hanSokrates plädera både för klassresor (begåvade barn från fattiga familjer ska ges utbildning) och kvinnansprincipiella jämlikhet såväl inom soldatliv som politik. Båda tankarna var för tiden oerhört radikala. I Theaitetoslåter han också Sokrates betona att vilken härkomst man har socialt inte betyder någonting, eftersom vi alla har såvälfattigt folk som kungar bland våra förfäder. Det viktiga är vad man har i huvudet och vad man gör av det, däravfilosofins betydelse i livet. Platon hade också goda skäl att vara skeptisk mot överklassen då han sett sina egna äldre,av honom beundrade släktingar (morbrodern Charmides och den äldre släktingen också på moderns sida Kritias)utöva en blodig terrorregim under en kort tid 404-3 innan ett uppror kastade bort dem från makten. Om detta berättarhan i det Sjunde brevet, en enda (fast historiskt omstridd) källa till hans egen biografi. Idag räknas det sjunde brevetdock som skrivet antingen av Platon själv eller av någon som var väl insatt i sakerna. Det finns i nedan uppräknadesamlade verk.Ingenting tyder på att Platon någonsin var gift. Det omnämns två yngre bröder, Adeimantos och Glaukon, vilkauppträder i dialogen Staten och där har en viktig funktion som problemställare (andra boken i synnerhet). Han hadeockså en syster, Potone, vars son Speusippos, en matematiker, efterträdde Platon som akademins föreståndare viddennes död.Om Platons barndom och ungdom är intet bestämt känt. Eftersom det Peloponnesiska kriget mellan Aten och Spartapågick när han föddes och växte upp torde han sannolikt ha deltagit i det, kanske i det berömda slaget vid Arginusae406 f.Kr.. I varje fall var han ingen världsfrånvänd akademiker. Namnet Platon sägs ha varit ett smeknamn han fickpå grund av sina breda axlar vilket gett upphov till det senare ryktet att han som ung sysslade med brottning. Detenda vi egentligen kan tillskriva Aristokles, som sägs ha varit hans verkliga namn, med bestämdhet är en atenskstandarduppfostran passande en ung man i de bättre kretsar, där även Sokrates umgicks flitigt. Således måste Platonha känt till Sokrates tidigt, även om han knappast blev medlem i kretsen av unga män kring denne förrän i senaretonåren. (Detta är en så kallad rimlig gissning, delad av de flesta kännare på området.)Enligt en tradition skall Platon i unga år själv ägnat sig åt diktning och dramatik (ett fåtal troligen autentiska epigram finns bevarade) och han stod just i beredskap att tävla med en tragedi då han under intryck av Sokrates slöt sig till filosofin. Det påstås att han då brände hela sin ungdomsdiktning. Allt detta är dock osäkra uppgifter, och senare sådana. De kan mycket väl vara gissningar grundade på att i synnerhet de tidiga dialogerna har en tydlig dramatisk, scenisk prägel. Men de är inte osannolika i sig. Det vi emellertid kan säga är att utan det sjunde brevet så vet vi i

Page 11: Filosofi A

Platon 10

stort sett ingenting om Platons senare liv heller. Hans elev och yngre kollega Aristoteles nämner Platon med respektoch ibland nästan värme, men mycket kortfattat. Han är också kritisk mot Platon på flera punkter, även om hansfilosofi kan ses som en utveckling av idéer hos den äldre Platon (i synnerhet Timaios).För en ung adelsman vid denne tid var en karriär som militär kombinerat med politiker i stort sett den enda. Platonsdesillusionering vad gäller politiken var emellertid djupgående, som det sjunde brevet berättar. För kunde han tro påde konservativa – de som blivit de trettio tyrannerna, inklusive hans egen älskade morbror? Eller kunde han tro pådemokratin – det var den demokratiska falangen som 399 f.Kr. ställde Sokrates inför rätta, den visaste man Platonkunde tänka sig, på falska anklagelser och lät honom tömma giftbägaren (skildrat i Faidon, som lämpligt ocksådiskuterar själens odödlighet och lägger en grund för läran om eidos (idéerna eller de eviga urformerna). Mer omdenna nedan.

I kretsen kring SokratesPlaton sägs ha tillhört kretsen kring Sokrates i ca. sju år. Utan tvekan gjorde detta ett djupgående intryck på honom.Han var närvarande vid processen mot Sokrates och Sokrates försvarstal brukar räknas som hans första verk.Innehållsligt är det en välvald introduktion, som kan förmodas brodera ut det tal Sokrates faktiskt höll till ettmagnifikt försvar för hela dennes verksamhet som kritisk röst i samtiden. Efter Sokrates död 399 f.Kr. skingradeshans lärjungar. Dels saknade den nu sin sammanhållande kraft, dels fanns det filosofiska motsättningar inomgruppen. Sokrates skrev som bekant ingenting, utan lämnade efter sig minnet av de diskussioner han startat om detGoda men olika personligheter inom gruppen hade tolkat – och kunde också tolka – det han sagt olika. En av demera kända andra lärjungarna var Antisthenes, som i exil bildade en egen skola (enligt senantika uppgifter denkyniska skolan) vars mest kände senare företrädare var Diogenes. Här betonades självkontrollens betydelse, ensokratisk inspiration som även dyker upp hos Platon och inom stoicismen. Livets värde låg absolut inte i lyx ochnjutningar. Den kyniska skolan drev dock detta längre än de flesta andra.Utöver bristen på en sammanhållande kraft efter Sokrates kan man också förmoda att lärjungarna fann markenosäker, då de inte kunde veta om även de skulle dras med i mästarens fall. Processer mot medborgare var ingetovanligt – tidigare hade filosofen Anaxagoras dömts till döden för kätteri (enligt vissa källor) liksom statsmannenPerikles gemål Aspasia, en av antikens få kända intellektuella kvinnor. Perikles lyckades som den store talare hanvar fria Aspasia, och enligt andra antika källor avrättades inte Anaxagoras utan dog rätt gammal i exil. I vilket fallsom helst var Aten en osäker plats att leva på. Aristoteles skulle senare också slutligen lämna staden för andragången med motiveringen att han inte ville låta atenarna än en gång förbryta sig mot filosofin.

Splittring och resorEfter Sokrates död sökte sig Platon tillsammans med andra i kretsen kring den förre till en av dem som stått honomnära, Euklides från Megara i Boiotien (grundläggaren av en av de sokratiska skolorna), för att fortsätta på Sokrateslivsverk. Sammanhållningen av kretsen blev inte långvarig då meningsskiljaktigheter och personlig rivalitet orsakadeen splittring. Platon och Antisthenes stred till exempel över en ledande ställning inom gruppen vilket senare övergicktill en förbittrad litterär fejd.I Megara tros dock Platon ha sammanställt en serie dialoger (Ion, Hippias, Protagoras, Försvarstalet, Kriton, Lakes,Karmides, Euthyfron samt några av tvivelaktig äkthet) vars syfte var att visa Sokrates innersta syfte med dennesverksamhet. Efter vistelsen tillbringade Platon följande år på vidsträckta resor. Han besökte Egypten, där han iKyrene fann bekantskap med matematikern Theodoros - omtalas i dialogen Theaitetos - och senare fortsatte resan tillSyditalien, där filosofen mottog bestående intryck av pythagoréerna. Dess förbund och dåvarande ledare Arkytasfrån Tarent tycks ha influerat Platons själavandringslära, och framförallt hans odödlighetstro, vilket man hörSokrates kritisera i de tidiga dialogerna, men senare i till exempel dialogen Faidon bestämt hävdas.I staden Syrakusa på Sicilien vistades Platon en tid vid tyrannen Dionysios den äldres hov. Det framkom senare en brytning mellan de båda beroende på att Platon utövat sitt inflytande på tyrannens svåger Dion, och vunnit honom

Page 12: Filosofi A

Platon 11

för sina meningar och filosofi. Så när Platon skulle återvända hem med ett sändebud från Sparta var denne beordradav Dionysios d.ä. att på något sätt oskadliggöra filosofen. Detta skedde genom att Platon blev ilandsatt på ön Aeginasom låg i krig med Aten. Han såldes sålunda som slav men blev friköpt av vännen Annikeris från Kyrene sombefann sig på ön, och återvände till Aten sommaren 388 f.Kr..

AkademinNu började Platon på allvar sin verksamhet som lärare. Ett stycke utanför Aten köpte han som nu 40-årig man ettlantställe med en trädgård, beläget vid ett gymnasium som benämndes Akademeia. Här hade således den platonskaakademien sitt säte i över nio sekler - tills den stängdes av kejsar Justinianus år 529 e.Kr. - och fostrade bland andraAristoteles. Platon undervisade och arbetade här på sina viktigaste verk i mer än tjugo år innan Syrakusa återigenblev aktuellt. Dionysios d.ä. hade avlidit och Dion, Platons vän, innehade det största inflytande vid hovet påSyrakusa och önskade nu filosofens hjälp för att influera tyrannens son Dionysios d.y. och potentiellt pröva Platonspolitiska filosofi. Resan misslyckades i det syftet, Dion drevs i landsflykt och Platon hamnade i ett slags custodiohonesta i kungaborgen och återvända inte förrän våren 365 f.Kr. till Aten.I filosofiskt avseende återknöt Platon kontakten med pythagoréerna och influerades av dem starkare vilket dialogersom Timaios och Lagarna vittnar om. Efter återkomsten tog Platon ånyo över ledningen av akademien och denlandsflyktige Dion anslöt sig senare till skolan.År 361 f.Kr. kom dock en enträgen begäran från Dionysios d.y. att filosofen skulle återvända till ön för råd ochvägledning i filosofiska frågor. Inbjudan visade sig dock vid anländande vara utan allvarligt uppsåt. Tyrannentycktes vilja ha Platon vid hovet mer som dekoration än rådgivare, och Platon lyckades nätt och jämnt fly ön medhjälp av pythagoréerna i Tarent. Våren 360 f.Kr. skedde återresan.De sista åren tillbringade Platon vid akademien, skrivande och undervisande. En tradition säger att han dog"skrivande", vilket förmodligen åsyftar att han arbetade in i det sista.

FilosofiPlatons filosofi är förmodligen den som utövat störst inflytande på den västerländska traditionen. Hans idélära harupphöjts av den kristna kyrkan (genom nyplatonismen), hans konstsyn ligger till grund för modern argumentationoch verk som Staten och Lagarna diskuteras ännu inom såväl statsvetenskapen som samhällsfilosofin.

Idéläran

En häst. Djuret på bilden gör, enligt Platon, att vi erinras omhästidén.

Ett centralt inslag i Platons filosofi går under det någotmissvisande namnet idéläran. Enligt idé-, eller bättreformläran, är det som vi med våra sinnen kan uppfatta somverkligheten inte den äkta verkligheten utan endast enskenbild, spegelbild eller skuggbild av denna; detta pågrund av att vår själ är fastlåst under vår levnad i en kroppmed de ofullkomliga kunskapsorgan som sinnena är.Tillvaron, eller den äkta verkligheten, är oföränderlig ochsann, och kallas av Platon för idévärlden. Det är en världsom icke existerar i tid och rum (ty då skulle den varaföränderlig). När vi således ser till exempel en häst får desinnliga intrycken oss att erinra oss om den ursprungligakunskapen – hästens idé. I ett slutgiltigt led menade Platon därtill att alla idéer leder tillbaka till en samlad uridé;(det

godas idé) som rymmer alla andra idéer och därmed ses som allra godast och allra mest sann. Den rörelse vi ser i sinnevärlden betraktades därmed som illusioner; eftersom idévärlden, det egentligt sanna, ligger bortom tid och rum,

Page 13: Filosofi A

Platon 12

och undgår att underkastas temporaliteten.

PolitikenPlaton tillhörde en av de aristokratiska atenska släkter som politiskt skjutits åt sidan i och med det demokratiskagenombrottet i mitten av 400-talet f.kr. Avskyn för demokratin och dragningen till olika slag av elitism ochauktoritärt styre, om än utövat av rättrådiga män (Väktarrådet, bestående av filosofer), är ett återkommande motiv iPlatons politiska dialoger, och har tolkats som Platons personliga ståndpunkt. I denna fråga kan man hävda att hanföljde i Sokrates spår, eftersom Sokrates enligt nästan samtliga källor sägs ha hävdat att politik och juridik bordeskötas endast av filosoferna.Bland de idéer om staten som kommer till uttryck i Platons dialoger finns mycket som i modern tid betraktats sominhumant och totalitärt. Bland annat skulle barn skiljas från sina föräldrar så snart det var möjligt efter födelsen, föratt sedan växa upp utan kunskap om vilka deras föräldrar och syskon egentligen var. De skulle istället betrakta alla iungefär samma ålder som sina syskon, alla i sådan ålder att de kunde vara deras föräldrar som sina föräldrar etc.Endast barn till föräldrar med gynnsamma anlag skulle tillåtas växa upp. Känslomässiga relationer mellanmänniskorna uppmuntrades inte. Människorna skulle delas in i tre klasser(filosoferna, soldaterna och de vanliga) ochmöjligheten att flyttas mellan klasserna var mycket begränsad. Den styrande klassen skulle bland annat ha privilegietatt få ljuga för de övriga om det som låg i statens intresse. Hela idén med Platons stat var i stora drag att få fram ettfolk som skulle klara sig bra i krig, inspiration hämtade han bland annat från det grekiska krigarfolket spartanerna.

KonstenPlatons konstsyn representerar en argumentation som än i dag förekommer. För honom var konstverket endastimitation av ett objekt i sinnevärlden som i sin tur var en imitation av idévärlden, vilket gjorde att konstverkethamnade lägre i rang. Tillika ansåg Platon att konsten hade en skadlig inverkan på dess åhörare, och om till exempelen publik bejakade en pjäs som innehöll ett lustmord fanns det således risk att publiken fördärvades moraliskt.

Idealstaten

Papirus Oxyrhynchus, med fragment från PlatonsStaten.

Platon hade många filosofiska åsikter som handlade om samhället,särskilt tanken om idealstaten. Det finns vissa skillnader i hans tidigaoch senare åsikter. Några av de mest kända doktrinerna finns i Statenunder hans mellersta period. Platon, genom Sokrates ord, anser attsamhället har en tredelad struktur som sammanfaller med själensstruktur. De tre delarna i kroppen representerar de tre delarna isamhället.[1]

• Produktion, vilket representerar magen. Arbetare, snickare, murare,handelsmän, bönder, etc.

• Skydd, vilket representerar bröstet. Krigare eller vakter, de som äräventyrslystna, starka och modiga; soldater i armén.

• Styre, vilket representerar huvudet. Härskare eller filosof-kungar, desom är intelligenta, rationella, självkontrollerande, förälskade ivisdomen, väl passande för att fatta beslut för samhället.

Enligt denna modell avfärdas principerna av den atenska demokratin (såsom den var under denna tid) eftersomendast ett fåtal är kompetenta nog att styra. Istället för retorik och övertalning säger Platon att rationalitet och visdomskall styra. Platon säger:

Page 14: Filosofi A

Platon 13

"Tills filosofer styr som kungar eller de som nu kallas kungar och styrande män genuint och adekvatfilosoferar, alltså, tills politisk makt och filosofi helt sammansmälts, medan de många typerna som förnärvarande söker att genomföra en av dessa enbart stoppas med våld, kommer städer inte få någon vila frånondska,... inte heller, tror jag, att den mänskliga rasen kommer få det. (Staten 473c-d)

Platon beskriver dessa "filosofkungar" som "de som älskar synen av sanning" (Staten 475c) och stöder idén medanalogin av en kapten och hans skepp eller en doktor och hans medicin. Segling och medicin är inte saker som alla ärkvalificerade att praktisera av naturen. En stor del av Staten tar sedan upp hur utbildningssystemet skulle sättas uppför att producera dessa filosofkungar.

KosmologiPlaton hade som matematiker intresse för astronomi, men odlade detta främst för att han menade att studier avhimlafenomen var nyttiga både för samhällets ledare och folk i gemen. Dessa studier fäste uppmärksamhet vid denkosmiska ordning och fulländning som Platon såg i astronomiska företeelser och därför kunde tjäna som förebild föralla och envar. Sina tankar om universum utvecklar Platon, som nämnts ovan, i dialogen Timaios, vars huvuddragfanns tidigt i latinsk översättning. Trots att den är svårtolkad, kom Timaios genom Platons auktoritet att få ettavgörande inflytande på medeltidens lärda. Den starkt konfessionellt färgade nyplatonismen vid antikens slut kom attföra Platons grundläggande idéer vidare och påverka även de stora astronomiska reformatorerna under nya tidensbörjan.Här drabbar för första gången den hämsko, som skulle gå igenom hela filosofi- och vetenskapshistorien - spänningenmellan konservatism och revolution, mellan vad man anser sig veta säkert och vad man inte kan veta - en diskussionsom inom modern vetenskapsteori har förts av bland andra Thomas Kuhn, Karl Popper, Imre Lakatos, PaulFeyerabend och på senare tid även av svenske filosofen Sören Halldén.

RetorikPlaton har under många århundraden betraktats som en av retorikens största fiender, trots att det finns vissa bevissom pekar på att just Platon skulle ha myntat termen retorik.[2] På grund av det inflytande på modern vetenskap ochfilosofi Platon haft har också hans uppgörelse med retoriken varit en stående kontrovers genom hela denvästerländska retorikens historia. Platon är kritisk mot retoriken i flera verk. Platons och filosofins främsta kritikformuleras tydligast i dialogen Gorgias, och verket räknas därför än idag som den filosofiska uppgörelsen medretoriken. Verket skrevs omkring 390 f.Kr.Kritiken som Platon låter formulera via Sokrates riktas främst mot sofismen och den verksamhet som bedrevs avsofisterna. Eftersom Platon tror på en essentiell sanning (grekiska: επιστήμη, episteme) föraktar han sofisterna ochdet relativa förhållningssätt de har till den. Detta gör deras ord tomma och intetsägande och Platon tar tydligt avståndfrån deras verksamhet, vilken han menar får det sannolika att verka mer värdefullt än sanning. Platon avvisarretoriken som ett slags suggestionskonst som inte behandlar sanning, utan endast det sannolika, och menar attsofisterna, genom att använda sig av en blandning av smicker och skickliga formuleringar, lyckas trollbinda sinpublik så till den grad att de får smått att verka stort och stort att verka litet. Retorik är, enligt Gorgiashuvudrollsinnehavare, Sokrates, endast baserat på erfarenheter i hur man framkallar en form av behag ochlustfylldhet hos sina åhörare.Platon definierar två sorters övertalning (grekiska: Πειθούς, peitho).1. Tro utan vetande, såsom retoriken doxa2. den sanna kunskapen som kan uppnås via studier. epistemeEndast den sistnämnda formen leder till idévärldens sanna kunskap. Platon ställer upp demagogiska dikotomier ochlåter Sokrates argumentera för att det inte finns något mellanläge mellan experter som inte kan tala och talare sominte kan något annat.[3]

Page 15: Filosofi A

Platon 14

Den kritik mot retoriken som presenterats i Gorgias kompliceras dock en aning på grund av flera olika faktorer.Eftersom Isokrates, som tidigare varit elev hos sofisten Gorgias, samtidigt upprättat sin retorikskola där han kom attinstitutionalisera retoriken är det möjligt att betrakta dialogen Gorgias som Platons angrepp mot Isokrates och motretorik som skolämne. I och med att Isokrates skola upprättades vid ungefär samma tid som verket skrevs menarvissa forskare att Platon kan ha haft ekonomiska motiv bakom delar av den kritik som presenteras. Att verket skrevsnära inpå Sokrates död 399 f.Kr. gör också att forskare ser ett samband mellan det agg som Platon hyste mot deatenska folkförsamlingarna och att verket således kan sägas vara varken opartiskt eller distanserat.[4]

I Faidros, som skrevs omkring 370 f.Kr., intar Platon en annan ställning till retoriken. Den äkta retoriken får verketsprotagonist, Sokrates, här definiera som en form av ”andlig vägledare” (grekiska: psykhagogia) och Platon utesluterinte att retorik kan vara ett användbart medel att övertyga massorna med. Den äkta retoriken ser han som enkonstform som är lika i smått som i stort och som är lika mycket värd i både väsentliga som oväsentligasammanhang. Den äkta retorikens förutsättningar är enligt Platon erkännandet av det goda och vägen till den sannauppfattningen går genom filosofernas dialektiska sanningssökande. För att bli en god talare kräver Platon attretorikern är en god filosof. Platon menar att talaren bör ha kännedom om ämnet han talar om och kräver att lärarenutöver retorik känner till sanningen och har kunskap om åhörarnas själar. Talaren måste även vara en godmänniskokännare för att retoriken ska kunna uppnå sin fulla kraft.Platons kritik har trots sina överdrifter till viss del gagnat retoriken som ämne. Eftersom retoriken därmed tvingatsatt cementera sina grundideal har efterföljare som Aristoteles därigenom format retoriken till att vara konsten attövertyga och inte låtit den vara ett redskap för att manipulera människor för egen vinnings skull.[5]

Mest kända verk (urval)• Faidon• Faidros• Gorgias• Politeia (Staten)• Sokrates försvarstal• Symposion (Gästabudet)• Theaitetos• Timaios

Se även• Lista över personer i Platons dialoger

Samlade verk (urval)• Plato, Complete Works. edited by John M. Cooper. Hacket Publishing Company 1997. (Innehåller allt som

någonsin tillskrivits Platon i nya översättningar.)• The Collected Dialogues of Plato, including the letters. Edited by Edith Hamilton and Huntington Cairns.

Bollingen Series LXXI. Princeton University Press 1963 (1961). (Utelämnar vissa säkert falska men ändåintressanta texter. Äldre översättningar, men bra.)

• Platon Skrifter i svensk tolkning av Claes Lindskog I–V. Nya Doxa 1984. (Alla klassiska texter i äldre svensköversättning med kommentar av Holger Thesleff.)

• Platon : Skrifter, översättning, förord och noter av Jan Stolpe (vol. 1–6) . Bokförlaget Atlantis, Stockholm2000–2009. (nyöversättning av Jan Stolpe)

Page 16: Filosofi A

Platon 15

Andra översättningar (urval)• Platon dialoger: Sokrates försvarstal, Faidon, Faidros, övers. av Ellen Wester, Forumbiblioteket nr 52, 1955.• Platon Om kärleken och döden: Gästabudet, Försvarstalet, Faidon. Övers. av Jan Stolpe, Helikonbiblioteket,

Studentlitteratur 1993.• Xenofon–Platon: Sokrates på fest och i vardagslag. (Xenofon: En fest hos Kallias (Symposion), Minnen av

Sokrates (Memorabilia), Platon: Gästabudet (Symposion). Övers. Ebbe Linde. Natur och Kultur 1985.

Referenser (urval av några standardverk och speciella studier)• John Burnet: Greek Philosophy, Thales to Plato. The MacMillan Press 1981 (1914).• Miles Burnyeat: The Theaetetus of Plato with a translation by M. J. Levett. Hackett Publ. Co. 1990.• Francis M. Cornford: Plato's Cosmology. (Övers. och kommentar till Timaios.) The Liberal Arts Press, N. Y.

1957.• Paul Friedländer: Plato and Introduction. Bollingen series, Princeton, 2nd ed. 1969.• W.K.C. Guthrie: Socrates, Cambridge University Press 1971.• W.K.C. Guthrie: History of Greek Philosophy: Plato, The Man and His Dialogues: Earlier Period. Cambridge

University Press 1974.• W.K.C. Guthrie: History of Greek Philosophy V: Later Plato and the Academy. Cambridge University Press

1978.• Sven Lönborg: Dike och Eros I-III. Svenska Andelsförlaget/Almqvist & Wiksell 1920-1937.• Terence Irwin: Plato's Moral Theory. The Early and Middle Dialogues. Clarendon Press 1977.• Nickolas Pappas: Plato and the Republic. Routledge Philosophy Guidebook 1995.• Paul Shorey: What Plato Said, The University of Chicago Press, Chicago Illinois 1933.• Holger Thesleff: Platon. Pegas, Lund 1990.

Allmänna tillförlitliga översiktsverk• Filosofilexikonet. När Var Hur-serien Forum. Övers. Jan Hartman. Forum 1988.• The Encyclopedia of Philosophy 1-8. Paul Edwards (ed). MacMillan Publ. Co New York och London 1967.• Frederick Copleston: A History of Philosophy (9 vols). Image Edition (samlat i tre paperbackvolymer).

Noter[1] Gaarder, Jostein (1996). Sophie's World. New York City: Berkley. ss. 91.[2] Bizzel & Herzberg, Rhetorical Tradition: Readings from Classical Times to the Present,, "Plato's importance to rhetoric s.80", Boston:

Bedford Books of St. Martin's , 2001.[3] Andersen, Øivind, I retorikkens hage, "Platons Gorgias s.172f", Oslo: Universitetsförlaget AS , 1995.[4] Andersen, Øivind, I retorikkens hage, "Platons Gorgias s.168f", Oslo: Universitetsförlaget AS , 1995.[5] Fafner, Jørgen, Tanke og tale – Den retoriske tradition i Vesteuropa, "Filosof og retor Platon' s.44", København: C.A Reitzels Forlag A/S ,

1995.

Externa länkar• Platon (http:/ / libris. kb. se/ hitlist. jsp?q=förf:(Platon,+ ,+ 427-347+ f. Kr. )) i Librisxmf:პლატონ

Page 17: Filosofi A

Aristoteles 16

Aristoteles

Byst föreställande Aristoteles

Aristoteles (grekiska: Ἀριστοτέλης, Aristotélēs), född 384 f.Kr. iStageira på halvön Chalkidike, Grekland, död 322 f.Kr. i Chalkis,var en grekisk filosof, student hos Platon och lärare till Alexanderden store. Han myntade många ämnen, inklusive fysik, metafysik,poesi, teater, musik, logik, retorik, politik, etik, biologi ochzoologi.

Tillsammans med Platon och Sokrates (Platons lärare) ärAristoteles en av de viktigaste figurerna inom västerländskfilosofi. Aristoteles syn på fysik sträckte sig långt in pårenässansen och övergavs först på 1600-talet. Inom biologinrättades hans observationer först på 1800-talet. Hans verkinnehåller den tidigast kända formella studien av logik, vilketinkorporerades under sent 1800-tal inom formell logik. Inommetafysik har aristotelism haft ett stort inflytande på filosofi inomislam och judendom under medeltiden, och fortsätter att påverkakristen teologi, särskilt östortodox teologi och den skolastiskatraditionen inom Katolska kyrkan. Alla aspekter av Aristotelesfilosofi fortsätter att studeras i den akademiska världen än idag.

Även om Aristoteles skrev många eleganta dialoger och annat (Cicero beskrev hans litterära stil som en "flod avguld"[1] ), tros majoriteten av hans verk vara förlorade och bara ungefär en tredjedel av de ursprungliga verken haröverlevt.[2] Dessa var avsedda att användas i undervisningen vid Aristoteles akademi Lyceum, varför de också ansessakna den eleganta stil som utmärkte hans övriga produktion.

Page 18: Filosofi A

Aristoteles 17

Biografi

”Platon är mig kär men sanningen är mig kärare. „— Aristoteles

Platon och Aristoteles.

Aristoteles föddes i Stageira på halvön Chalkidike år 384 f.Kr., cirka55 km öster om dagens Thessaloniki.[3] Hans far, Nikomachos varlivläkare till Amyntas III av Makedonien. Aristoteles tränades ochutbildades som en medlem av aristokratin. Runt arton års ålder restehan till Aten för att fortsätta sin utbildning vid Platons akademi.Aristoteles blev kvar vid akademin i nästan tjugo år, och lämnade deninte förrän vid Platons död år 347 f.Kr.. Han reste då med Xenokratestill sin vän Hermias av Atarneus i Mindre Asien. Under sin tid i Asienreste Aristoteles med sin vän Teofrastos till ön Lesbos där detillsammans forskade i botanik och zoologi på ön. Aristoteles gifte sigmed Hermias adoptivdotter Pythias, som gav honom en dotter, vilkende döpte till Pythias. Strax efter Hermias död bjöds Aristoteles in avFilip II av Makedonien för att bli lärare till Alexander den store.

Efter att ha ägnat flera år åt att vara lärare åt den unge Alexanderåtervände Aristoteles till Aten. År 335 f.Kr. etablerade han sin egenskola där, känd som Lyceum, där han undervisade i tjugo år. Medanhan var i Aten dog hans fru Pythias, och Aristoteles blev involverad med Herpyllis från Stageira, som gav honom enson som han döpte efter sin far, till Nikomachos. Enligt Suda hade han också en eromenos, Palaefatos frånAbydus.[4]

Det är under sin period i Aten som Aristoteles tros ha skrivit många av sina verk. Aristoteles skrev många dialoger,av vilka bara fragment finns kvar. Verken som har överlevt var oftast i avhandlings-format och var inte, till denstörsta delen, tänkta för spridning men som hjälp till hans studenter.Aristoteles studerade inte bara nästan varje möjligt ämne under denna tid, utan gjorde också stora bidrag till deflesta. Inom de fysiska vetenskaperna studerade Aristoteles anatomi, astronomi, ekonomi, embryologi, geografi,geologi, meteorologi, fysik och zoologi. Inom filosofin skrev han om estetik, etik, metafysik, politik, psykologi,retorik och teologi. Han studerade också utbildning, främmande seder, litteratur och poesi. Hans kombinerade verkuppvisar en hel encyklopedi av grekiskt vetande. Det har sagts att Aristoteles antagligen var den sista personen attveta allt som kunde vetas i sin egen tid.[5] Efter Alexanders död flammade anti-makedonska rörelser upp än en gång iAten. Eurymedon avvisade Aristoteles för att inte ära gudarna. Aristoteles flydde till sin mors familjebostad iChalkidike, förklarande: "Jag tänker inte låta atenarna synda två gånger mot filosofin". Detta uttalandet syftar Atenstidigare avrättning av Sokrates, läraren till Platon.[6] Han dog dock av naturliga orsaker inom ett år (322 f.Kr.).Aristoteles lämnade ett testamente till sin student Antipater, i vilket han bad om att bli begravd bredvid sin fru. Dethar också föreslagits att Aristoteles bannlysning och död resulterade från möjligheten att han var involverad iAlexanders död.[7]

Page 19: Filosofi A

Aristoteles 18

Aristoteles idéer

LogikAristoteles studium av korrekta respektive inkorrekta slutledningar brukar ses som logikens ursprung, som vetenskapbetraktat. Se syllogismer. Aristoteles tankar kom i hög grad att påverka den lärda medeltida världen.

FilosofiAristoteles ansåg att människor av naturen är politiska varelser, av ordet "polis", stad. Det betydde att människor ärsociala varelser och att varje förståelse av mänskligt beteende och behov måste inkludera sociala överväganden. Hananalyserade också värdet av olika politiska system, beskrev deras för- och nackdelar och klassificerade dem sommonarki, oligarki, tyranni, demokrati och republik. Aristoteles tankar ligger till grunden för maktfördelningsläran.[8]

som finns en central betydelse på 1700-talet med Montesquieus klassiska verk "Om lagarnas anda" från 1748 somvar en viktig källa till inspiration för de amerikanska grundlagsfäderna.

NaturvetenskapAristoteles fysik var för sin tid mycket nyskapande och är ett vidare begrepp än det vi idag kallar fysik. Aristotelesdefinition av rörelse innefattar till exempel nästan alla former av förändring, alltså även tillväxt, åldrande m.m.Världsalltet sades bestå av fem element och var indelat i åtta sfärer. Fyra av elementen finns i den innersta sfären, detvill säga på, runt och i jorden. Dessa element är jord, luft, eld och vatten. Längst ut låg fixstjärnesfären följt avtomrummet, primum mobile (visas ej i bild).

Senantikens geocentriska världsbild

Jorden är tyngst och har en naturlig rörelse som strävar nedåt. Elden ärlätt och har en naturlig rörelse som strävar uppåt. Vatten är "ganskatungt" och luft är "ganska lätt". Dessa båda rör sig normalt i sidled(som floder, havsvågor och vindar), utom i förhållande till varandra.Den innersta sfären är uppbyggd av de fyra elementen, enligtEmpedokles lära. De fyra elementen i den inre sfären sades ha ennaturligt rätlinjig rörelse. Samtliga dessa element strävar efter attuppnå ett viloläge efter att de satts i rörelse. Vila är alltså enligtAristoteles det naturliga tillståndet för all materia på jorden - en åsiktsom hölls för sann i nästan 2000 år, tills Galilei, Descartes och Newtonformulerade den moderna teorin om trögheten.

Himlakropparna antogs bestå av ett femte element, vars rörelse avnaturen är cirkulär och som inte strävar efter att uppnå viloläge.Himlasfärerna är de skikt i vilka himlakropparna rör sig. I den innersta ligger månen, sedan följer solen och de påden tiden kända planeterna. I den yttersta sfären finns stjärnorna. Aristoteles trodde att jorden var ett klot, detta komhan fram till genom att han visste att månförmörkelser berodde på att jorden skymde månen för solljuset. Oavsett ivilken vinkel månen stod på himlen var skuggan av jorden alltid rund. Hade jorden varit en platt skiva eller haftnågon annan form skulle denna form ha påverkat skuggans form vid vissa vinklar.

För att förklara oregelbundenheterna i planeternas synbara rörelser vidareutvecklade Aristoteles Eudoxos modellmed 27 koncentriska fiktiva sfärer. Aristoteles kunde inte godta sfärerna enbart som matematiska konstruktioner. Förhonom måste de vara verkliga och då kom pythagoréernas genomskinliga kristallsfärer väl till pass. Påtagliga sfärerkomplicerade dock modellen, som redan förfinats av Kallippos till 33 sfärer. Sfärerna var innästlade i varandra medinre sfärers axlar lagrade på yttre i olika vinklar. För att kompensera för de yttre sfärernas rörelser blev Aristotelestvungen att arbeta med totalt 55 sfärer. Otympligt och komplicerat menade Hipparchos som skulle ta nästa steg idenna kedja med sin epicykelteori.

Page 20: Filosofi A

Aristoteles 19

I ett berömt experiment lät Aristoteles 20 ägg ruvas av hönor. Sedan öppnade han ett ägg varje dag och följdeutvecklingen från blodfläck i äggulan till färdig kyckling.

Teaterkonstens poesiAristoteles poetik "Om diktkonsten" har varit av mycket stor betydelse för litteraturvetenskapen och för förståelsenför den dramatiska tragedins funktion. Begreppet katarsis, en sorts själslig eller känslomässig rening genom gråt ochsorg, härstammar från hans tankar kring den offentliga teaterkonstens gestaltning av människors hybris i förhållandetill gudar.

EtikDen nikomachiska etiken (eller Ta Ethika) är ett känt verk om dygd och etisk karaktär. Boken har en prominent roll idefinitionen av aristotelisk etik och ses som ett av de viktigaste och mest inflytelserika filosofiska verken somnågonsin skrivits.

RetorikAristoteles anses vara den viktigaste tänkaren inom den retoriska traditionen[9] och ville göra retoriken till envetenskap. Han menade att retoriken är en konst, techne, i betydelsen hantverksmässigt/konstnärligt kunnande[10]

och att dess principer kunde studeras och läras ut. Begreppet konst skall dock inte blandas ihop med det filosofiskabegreppet av ordet där man avser målningar, skulpturer etc.[11] Aristoteles funderade mycket över vad det är som göratt människor övertygas och började hålla föreläsningar i ämnet. Han kritiserade sofisterna som han ansåg använderetoriken till att övertala och manipulera andra genom att använda känslor och osakliga argument. Retorik förAristoteles var istället konsten att vad det än gäller finna det som är bäst ägnat att övertyga.[11] Han ansåg attpubliken själva ville ha ett ansvar för vad som sker i mötet med en annans ord,[12] att talaren måste vara lyhörd förpublikens känslor och att man måste rätta sitt tal efter dem. På så sätt arbetar talaren med sin publik istället för motdem.[13]

Aristoteles började systematisera retoriken och kom fram till att människor fattar beslut utifrån tre grunder: ethos,pathos och logos. Dessa brukar kallas för retoriska bevismedel (pisteis entechnoi) och spelar en central roll i denklassiska retoriken.[14] Ethos är talarens karaktär vilken ska övertyga genom att skapa förtroende, pathos är dekänslor talet väcker hos lyssnarna och logos är orden, de sakskäl talaren framhåller.[15] Aristoteles skiljer mellanretoriska och icke-retoriska bevismedel. De icke-retoriska bevismedlen (pisteis atechnoi) är vittnen, bevismedel,lagar, kontrakt och tortyr, alltså sådana pisteis som talaren inte finner med hjälp av retoriken.[16] [17]

En annan viktig del i Aristoteles retorik är topikläran. Ordet topik, som kommer av det grekiska ordet topos (pluraltopoi), betyder plats eller sökställen och syftar på de ställen, synpunkter och intellektuella utsiktsplatser man kansöka upp för att finna stoff till sitt tal.[18]

Aristoteles delade in talen i tre olika genrer. Den första genren är genus judiciale, det juridiska talet. Det är tal somframförs i domstol, alltså anklagelsetal eller försvarstal, och handlar om vad som skett i det förflutna. Den andragenren kallas genus deliberativum, det politiska talet, vilken innebär tal om t ex vilka lagar som borde stiftas. Depolitiska talen handlar om framtiden, om sådant som bör eller inte bör göras, och det huvudsakliga syftet är attavråda eller tillråda. Den tredje genren är genus demonstrativum och där hör det hyllande eller klandrande talethemma. Oftast innebär det ceremoniella tal till t ex bröllop eller begravning men det kan också vara renasmädelsetal. Dessa tal handlar i regel om nuet men tidsaspekten är inte lika framträdande som hos de andra tvågenrerna.[19]

Enligt Aristoteles kan retoriska argumentationer se ut på två olika sätt. Antingen är de entymemiska och utgår frångenerella påståenden eller paradigmatiska vilka utgår från enskilda exempel.[20] Paradigmatiska resonemang kanvara svaga i sin logik men har stark känslomässig effekt. Entymemiska är istället starkt logiska men svagarekänslomässigt.[21] Det mest effektiva är att kombinera de båda argumentationssorterna.

Page 21: Filosofi A

Aristoteles 20

Aristoteles främsta verk inom retoriken är boken Retorik. Boken är dock inte skriven med Aristoteles egna ord, utanbestår av nedtecknade skrifter från hans lärjungar. Första delen utvecklades mellan 376 f Kr och 347 f Kr när han varelev hos Platon och den andra mellan 335 f Kr och 322 f Kr när han drev sin egen skola, Lyceum.[22]

Aristoteles inflytande

Historiskt inflytandeDelar av Aristoteles skrifter, bland annat Metafysiken, översattes till arabiska vid Al Mansurs hov i Bagdad. I detspanska kalifatet Cordoba stod dessa översättningar i centrum för framstående judiska och arabiska lärdes arbete,bland dem Maimonides, Avicenna och Averroës. Den ökande kunskapen om Aristoteles ledde till att ledandeskolastiker under 1100- och 1200-talet förband hans spekulativa etik och logik med den kristna teologin. Thomas avAquino, Albertus Magnus och Johannes Duns Scotus utnyttjade alla Aristoteles filosofi men omvandlade den ibland,delvis under platonskt inflytande. Även Ayn Rand inspirerades av Aristoteles.

Aristoteles aktualitet idagHela det moderna tänkandet bygger i hög grad på den aristoteliska indelningen av vetandet (fysik, metafysik, logikoch etik) och de frågeställningar och sätt att närma sig verkligheten som ligger i denna. Lika grundläggande för vårtsätt att tänka är den aristoteliska logiken. I språken fortlever de aristoteliska begreppen, uttryck som primus motor,kvintessens, sjunde himlen, eter, substans och energi kan liksom aktualitet och potentialitet härledas till Aristoteles.Aristoteles naturvetenskapliga syn får regelbundet en renässans och hans etik är aktuellare än någonsin i den samtidapolitiska, filosofiska debatten.

Se även• Den nikomachiska etiken• Aristoteles fysik• Aeropagrådet

Noter[1] The Internet Classics Archive: Cicero (http:/ / classics. mit. edu/ Plutarch/ cicero. html)[2] Jonathan Barnes, "Life and Work" in The Cambridge Companion to Aristotle (1995), p. 9.[3] McLeish, Kenneth (1999). Aristotle: The Great Philosophers. Routledge. sid. 5. ISBN 0-415-92392-1[4] William George Smith,Dictionary of Greek and Roman Biography and Mythology, vol. 3, p. 88 (http:/ / www. ancientlibrary. com/ smith-bio/

2421. html)[5] Neill, Alex; Aaron Ridley (1995). The Philosophy of Art: Readings Ancient and Modern (http:/ / www. amazon. com/ dp/ 0070461929/ ).

McGraw Hill. sid. 488.[6] Jones, W.T. (1980). The Classical Mind: A History of Western Philosophy (http:/ / www. amazon. com/ dp/ 0155383124/ ). Harcourt Brace

Jovanovich. sid. 216.[7] Aufstieg und Niedergang der römischen Welt by Hildegard Temporini, Wolfgang Haase Aristotle's Will (http:/ / books. google. com/

books?id=ifqGuiHo6eQC& pg=PA3862& dq=Antipater+ Aristotle+ will& sig=sQzQVBdRmk-spNdZnyd1MwzAPTc)[8] Uppsala universitet: Antikens konstitutionella teorier (http:/ / www. idehist. uu. se/ distans/ ilmh/ Ren/ idehist-konstit01. htm)[9] Lindqvist Grinde, 2008, s.30[10] Lindqvist Grinde, 2008, s. 31[11] Lindqvist Grinde, 2008, s. 30[12] Hellspong, (2004), s. 46[13] Hellspong, (2004), s. 85[14] Lindqvist Grinde, (2008), s. 55[15] Hellspong, (2004), s. 50-51)[16] Andersen, (2007), s. 33[17] Lindqvist Grinde, (2008), s. 77-78[18] Hellspong, (2004), s. 93

Page 22: Filosofi A

Aristoteles 21

[19] Lindqvist Grinde, (2008), s. 50-51[20] Lindqvist Grinde, (2008), s. 98[21] Lindqvist Grinde, (2008), s. 99[22] http:/ / en. wikipedia. org/ wiki/ Rhetoric_(Aristotle)

Käll- och litteraturförteckning• Andersen, Öivind, (2009): I retorikkens hage. Oslo: Universitetsforlaget.• Hellspong, Lennart, 2004: Konsten att tala. Lund: Studentlitteratur.• Lindqvist Grinde, Janne (2008). Klassisk retorik för vår tid. Lund: Studentlitteratur. ISBN 9144047886

Externa länkar• Wikimedia Commons har media som rör Commons:Aristotle• Wikiquote har citat av eller om q:• Aristoteles (http:/ / libris. kb. se/ hitlist. jsp?q=förf:(Aristoteles,+ 384-322+ f. Kr. )) i Librisxmf:არისტოტელე

Page 23: Filosofi A

Logik 22

Logik

Logik, Formellt system

• Bivalent logik• Flervärd logik• Modallogik• Deontisk logik• Temporal logik• Matematisk logik• Filosofisk logik• Metalogik• Boolesk algebra

Logiska system

• Syllogistisk logik• Klassisk logik, Satslogik• Predikatlogik• Första ordningens logik• Andra ordningens logik• Intuitionistisk logik• Parakonsistent logik• Substrukturell logik• Relevanslogik• Linjär logik• Suddig logik (Fuzzy logic)• Sannolikhetslogik• Relationell logik• Deontisk logik

Denna artikel behandlar vetenskapgrenen logik. För logik i betydelsen formellt system, se Formellt system.

Logik är en av våra äldsta vetenskaper. Människan har förmodligen sedan "urminnes tider" haft förmågan attomedvetet dra korrekta slutsatser från givna påståenden, abstrahera gemensam information från flera idéer etc. Mendet skulle dröja ända till antikens Grekland innan någon på allvar började studera hur dessa resonemang verkligenhänger ihop. Logikens ursprung brukar anges som Aristoteles första systematiseringar av korrekta respektiveinkorrekta slutledningar. (Se syllogismer).Modern logik (såsom formell logik, symbolisk logik och matematisk logik) är en abstrakt vetenskap som ligger igränslandet mellan filosofi och matematik som även har kopplingar till datalogi, lingvistik och kognitionsforskning.Matematikens olika delar är dock det som ligger allra närmast till hands som studieområde för logiken. Den närakopplingen kan delvis bero på likheter i arbetsmetoder: exakta definitioner, bevis, abstrahering och formalism m.m.är självklarheter för båda vetenskaperna.Till en början handlade den moderna logiken helt enkelt om den moderna motsvarigheten till Aristoteles idéer:Deduktion i formella system med hjälp av formella språk. Språk som då tidigt studerades var framför allt satslogikenoch predikatlogiken. Inom ramen för dessa kunde man ge precisa definitioner för begrepp som sats, bevis och logiskkonsekvens. Senare fick logiker mer och mer kunskaper om själva språken, dess möjligheter och begränsningar.Detta logiska studium av metoder och system som redan används inom logiken har gett upphov till många nya grenarav logiken och viktiga begrepp som avgörbarhet och fullständighet.

Page 24: Filosofi A

Logik 23

Ämnesområden inom logik• Studiet av olika formella system, deras olika tillämpningar samt härledningar inom dessa.• Rekursionsteori handlar om algoritmer och besläktade begrepp. Vilka typer av problem kan lösas "mekaniskt"?

Finns det olika grader av lösbarhet/olösbarhet?• Bevisteori handlar om olika härledningssystem och bevis inom dessa.• I Modellteori studeras olika s.k. strukturer och begrepp sanning och logisk konsekvens. Särskild uppmärksamhet

ges åt Finit modellteori.• Abstrakt logik är det generella studiet av logiska system, varav den traditionella första ordningens logik är ett

specialfall. Inom abstrakt logik kan man förändra systemens uttryckskraft genom att laborera med de olikaspråkens syntax och semantik, för att sedan studera vad det leder till. (Abstrakt logik kan ses som en generaliseradmodellteori. Den vanliga modellteorin får då heta Första ordningens modellteori eller klassisk modellteori. Iblandanvänds det något luddiga begreppet metalogik för alla dessa områden.)

• Mängdteori är studiet av mängder, som i sin tur är absolut nödvändiga verktyg för att kunna formulera mångaviktiga logiska begrepp inom andra grenar av logiken. Mängdteorin är samtidigt en gren av den renamatematiken.

Det finns också andra skolor som utvecklar logik enligt andra grundidéer som skiljer sig från den förhärskandeklassiska logiken, exempelvis flervärd logik, suddig logik (fuzzy logic), parakonsistent logik och intuitionistisklogik.

Kända logiker• Aristoteles• George Cantor• Alonzo Church• Gottlob Frege• Kurt Gödel• Douglas Hofstadter• Willard van Orman Quine• Bertrand Russell• Alfred Tarski• Alan Turing• Ludwig Wittgenstein

Se även• Filosofisk logik• Matematikfilosofi

Filosofiportalen — portalen för filosofi på svenskspråkiga Wikipedia.

Page 25: Filosofi A

Semantik 24

Semantik

Språkvetenskapliga discipliner

Dialektologi

Fonetik

Fonologi

Grammatik

Historisk lingvistik

Lexikologi

Morfologi

Ortografi

Pragmatik

Semantik

Semiotik

Språkfilosofi

Språksociologi

Språktypologi

Retorik

Onomastik

Semantik (av grekiska sema, "tecken") avser det vetenskapliga studiet av språklig betydelse eller studiet avteckensystems innebörd och tolkning.Semantik som begrepp infördes 1897 av den franske lingvisten Michel Bréal (då som betecknande av språkligbetydelseförändring), men får sin slutliga betydelse (via den amerikanske filosofen Charles Peirce resonemang kringsemiotik) genom spridningen av den amerikanske filosofen Charles Morris verk (1930-tal). Morris föreslog attbeskrivningen av ett teckensystem skulle omfatta de tre aspekterna: syntax, semantik och pragmatik.Semantik sorterar under lingvistiken, men ses också som en viktig del inom filosofi, logik och i förlängningendärmed inom matematik och datavetenskap, för att beskriva och hantera strukturen hos ett system.

Litteratur• Arne Naess; Empirisk semantik, Esselte studium, Uppsala (1981). ISBN 91-24-20016-6

Se även• Filosofi• Lingvistik• Pragmatik• Retorik• Språk• Semiotik• Argumentationsanalys• Konnotation• Denotation

Page 26: Filosofi A

Analytisk filosofi 25

Analytisk filosofiAnalytisk filosofi är ett samlingsnamn på en av huvudströmningarna i 1900-talets filosofi som karaktäriseras av denvikt som läggs vid begreppsanalys och undersökningar av språket. Grundandet av denna riktning brukar tillskrivasBertrand Russell och G.E. Moore. Andra viktiga namn är Gottlob Frege som var en föregångare till Russell i logikenoch semantiken, och Russells elev Ludwig Wittgenstein. Källan till att den analytiska filosofin inte är en enhetligskolbildning sökes lämpligen hos de två grundarna och deras olika syn på hur filosofi bör bedrivas. Russell söktefrämst att med hjälp av den moderna formallogiken upptäcka språkliga satsers logiska form, som ibland fördunklasav deras grammatiska form. Moore hade å andra sidan hela tiden det så kallade sunda förnuftet som ledstjärna i sittarbete, vilket tog sig uttryck i att han såg filosofins uppgift som att kunna förklara common sense-sanningarsbetydelse, snarare än att ifrågasätta dessa. Båda betecknade dock sin metod som logisk-analytisk (se logisk analys).Den analytiska filosofin uppstod först i Europa och spred sig sedan vidare till stora delar av den övrigaengelskspråkiga världen. I Wien hade Moritz Schlick samlat en grupp filosofiintresserade antimetafysiker, den s.k.wienkretsen. Den andra mannen i kretsen var Rudolf Carnap. Schlicks primära analytisk-filosofiska influens komfrån Moore; Carnaps kom från Russell. Schlick menade att filosofin skulle klargöra satser (vad de betyder) ochvetenskapen skulle verifiera (eller falsifiera) dem. Carnap menade att filosofin var den logiska syntaxen förvetenskapens språk.Wittgensteins tidiga tänkande hade legat nära Russell; Wittgensteins sena tänkande var nästan antirussellskt (seLudwig Wittgenstein). Tillsammans med J.L. Austin gav Wittgenstein upphov till en vardagsspråksfilosofi (sesärskilt Gilbert Ryle, J.L. Austin och A.J. Ayer). Som namnet antyder ligger fokus på klargörandet av innebörden ivardagsspråkets uttryck och vardagspråkets funktion i mänskligt liv och tänkande. (Vissa skulle hellre kallavardagsspråksfilosofin lingvistik.)En "vetenskapsspråksfilosofi" (vetenskapsteori) har också vuxit upp kring den analytiska filosofin. Karaktäristisktför denna är strävan att beskriva den vetenskapliga praktiken samt sökandet efter djupstrukturer vilka kan förklaraytstrukturerna. Även sådana traditioner som marxismen har på vissa håll smälts samman med den analytiskafilosofin. Denna kallas då analytisk marxism. Ytterligare en del av den analytiska filosofin är pragmatismen, främstföreträdd av Willard van Orman Quine. Analysen är holistisk och gränser blir suddigare.Etik och moralfilosofi var från början inte en särskilt viktig gren av den analytiska filosofin. Med John Rawls ATheory of Justice (1971) har dock även dessa frågor angripits med den analytiska filosofins verktyg, vilket har letttill en stor och växande litteratur.

Gemensamma känneteckenDå den analytiska filosofin förgrenat sig i en rad olika riktningar, är det svårt att finna gemensamma teser för alladessa. Man ska kanske snarare finna den analytiska filosofins kännetecken en viss metod eller i ett visst arbetssätt.Analytisk filosofi strävar efter precision, och för detta sätter man stor tilltro till formella metoder som logik ochsannolikhetresonemang. Man vänder sig ofta emot "helhetsteorier" eller "världsförklaringar"; målsättningen är attsäga saker och ting tydligt, även om det innebär att man bortser från vissa aspekter av verkligheten.Analytisk filosofi kan på detta sätt sägas inta en gemensam attityd med naturvetenskap och matematik, till skillnadfrån de mer humanvetenskapligt orienterade strömningarna som ofta sorterar under samlingsbeteckningenkontinental filosofi.

Page 27: Filosofi A

Analytisk filosofi 26

Referenser• Uppslagsordet "Analytisk filosofi" från Filosofilexikonet (1988), Bokförlaget Forum AB, Uppsala 2004, ISBN

91-37-11151-5• Uppslagsordet analytisk filosofi från Nationalencyklopedins internettjänst. Hämtat 28 juli 2008.

Se även• Kontinental filosofi• Filosofisk logik

Filosofiportalen — portalen för filosofi på svenskspråkiga Wikipedia.

Page 28: Filosofi A

Ludwig Wittgenstein 27

Ludwig Wittgenstein

Ludwig Wittgenstein

Ludwig Wittgenstein som ung 1910.

Född Ludwig Josef Johann Wittgenstein26 april 1889Wien, Österrike-Ungern

Död [[ ]] 1951 ( år)Cambridge, Storbritannien

Nationalitet Österrike

Utbildning Filosofie doktor, University of Cambridge

Yrke/uppdrag Filosof, lärare, soldat, trädgårdsmästare

Föräldrar Karl Wittgenstein och Leopoldine Kalmus

Webbplats

The Cambridge Wittgenstein archive [1]

Ludwig Josef Johann Wittgenstein (uttal ˈluːtvɪk ˈjoːzɛf ˈjoːhan ˈvɪtgənʃtaɪn), född 26 april 1889 i Wien,dåvarande Österrike-Ungern, död 29 april 1951 i Cambridge, Storbritannien var en österrikisk-brittisk filosof ochprofessor vid Universitetet i Cambridge. (Han efterträddes av Georg Henrik von Wright 1939-1947).[2] Wittgensteinvar en av 1900-talets mest inflytelserika filosofer.[3]

Wittgenstein inspirerade två av århundradets huvudsakliga filosofiska rörelser: den logiska positivismen ochvardagsspråksfilosofin. Han publicerade bara en bokrecension, en artikel (Anmärkningar om logisk form 1929), enordbok för barn samt den sjuttiofem sidor långa Tractatus logico-philosophicus (1921) med 25 000 ord om filosofi.Boken publicerades när han fortfarande levde. Tre miljoner skrivna ord publicerades inte. Filosofiexperter har angetthans postumt utgivna Filosofiska undersökningar (1953) som 1900-talets viktigaste filosofiska bok.[4] Wittgensteinsämnesområden var framför allt analytisk filosofi, till exempel logik, matematikfilosofi och språkfilosofi.[2] BertrandRussell beskrev honom som "det mest fulländade exempel jag känner till på vad man traditionellt uppfattar som ettgeni, passionerad, djupsinnig, intensiv och dominerande".[5]

Wittgenstein befattade sig tidigt med relationen mellan problem och världen. Målet med filosofin var att genomlogisk abstraktion rätta missförstånd om språk. Den senare Wittgenstein gav en detaljerad redogörelse över de mångamöjligheter som finns i det vanliga språket, som han kallar en serie av utbytbara språkspel där ordens betydelsekommer från deras allmänna användning. Trots dessa skillnader ser han i båda perioderna filosofi som en sorts terapioch en oro för etiska och religiösa problem. Terry Eagleton kallade honom för poeters, kompositörers, dramatikersoch romanförfattares filosof.[6]

Page 29: Filosofi A

Ludwig Wittgenstein 28

BiografiWittgensteins familj var under 1800-talets sista år en av Österrike-Ungerns mest välbärgade familjer i Wien. FadernKarl var en stålindustrimagnat. Båda föräldrarna var av judisk härkomst. Wittgenstein intresserade sig tidigt förteknik. Han läste till ingenjör och senare, studier av matematikens grundvalar. Steget var inte långt till logiken vilkenhan studerade under Gottlob Frege och senare Bertrand Russell. Ludwig Wittgenstein var generös som skänkte bortmycket av vad han ärvde och levde ett tämligen asketiskt liv. Han arbetade som lärare och trädgårdsmästare. Hantjänade i de främsta linjerna under första världskriget. Han berömdes av den österrikiska armén för sitt mod ochkallblodighet. Ludwig Wittgenstien var homosexuell. Tre av fyra bröder begick självmord, vilket även LudwigWittgenstein och den återstående brodern övervägde. De som kände honom beskrev honom som plågad ochdominerande. Richard Rorty skrev att han tog ut sitt intensiva självhat på alla han mötte. Han blev arg när någon avhans studenter ville gå vidare med filosofin, och är känd för att ha kramat om filosofen G.E. Moores fru när han fickreda på att hon arbetade i en syltfabrik, där hon i Wittgensteins ögon, gjorde något användbart.[7] LudwigWittgenstein dog av cancer.

FilosofiWittgenstein anses vara en av de största filosoferna under 1900-talet.[3] Han var en viktig inspirationskälla för två avdet seklets främsta filosofiska rörelser: Wienkretsen och vardagsspråksfilosofin. Vid en omröstning som gjordesbland professionella filosofer i Kanada och USA vid slutet av seklet rankades både hans TractatusLogico-Philosophicus och Filosofiska undersökningar bland de fem viktigaste filosofiska böckerna från 1900-talet.Han har influerat i stort sett alla humanistiska och samhällsvetenskapliga forskningsfält. Dock finns vitt skildatolkningar av hans tankar. Trots dessa skillnader liknar båda perioderna varandra genom att se filosofi som en sortsterapi, en oro för etiska och religiösa problem, och en litterär stil som ofta beskrivs som poetisk.[6]

Den tidige Wittgenstein

”Språkets gränser är världens gränser. „— Ludwig Wittgenstein

Ludwig Wittgensteins verk delas ofta upp mellan hans tidiga period, som exemplifieras av Tractatus, och hanssenare period, som förenas i Filosofins undersökningar. Den tidiga delen med boken Tractatus Logico-philosophicus(1922) består av sju aforismer och kommentarer till dessa och kommentarer till kommentarerna och så vidare. Iyttersta korthet rör sig aforismerna från världen till världens beståndsdelar till medvetandet till språket till språketsdelar till språkets form och slutligen till vad vi inte kan tala om. Centralt i Tractatus är dess bildteori somWittgenstein senare kom att ta avstånd från. I korthet handlar teorin om att satser och bilder är analoga; satsen är enbild av verkligheten (4.01, paragrafnummer i Tractatus). Faktas logiska bild är tanken (3), där tanken ska förstås sominnehåll eller mening. Bilden är ett faktum (2.141) i sig själv men är också en modell av verkligheten (2.12). I bildenfinns element svarande mot föremål (2.13) analogt med hur det i satsen finns namn svarande mot ting (4.0311). Ochanalogt med hur en bild (tänk tavla) inte bara består av färgklickar utan inbördes struktur består inte heller satsen avnamn utan inbördes struktur; satsen är alltså artikulerad (3.141). Detta innebär bland annat att satsen visar sinmening (4.022); man måste förstå en sats innan man kan avgöra dess sanningsvärde. Vad Wittgenstein söker uppnåär att dra en gräns för tankarnas uttryck, en språklig demarkationslinje mellan det meningsfulla och det ickemeningsfulla; att visa att de filosofiska problemen är skenproblem vilka inte kan lösas, men väl upplösas ("Vad manicke kan tala om, därom måste man tiga.", som han avslutar Tractatus). Han finner läsare och medhåll hosWienkretsen. Efter ett flerårigt uppehåll från filosofin är det också en medlem av Wienkretsen som återuppväckerfilosofilusten hos Wittgenstein.

Page 30: Filosofi A

Ludwig Wittgenstein 29

Den sene WittgensteinI Tractatus kunde man finna influenser från Russell och Frege, i den sene Wittgensteins verk (främst PhilosophischeUntersuchungen, Filosofiska undersökningar) distanserar han sig från dessa (och Tractatus). Vad som skrevs underdenna tid publicerades inte under hans levnadstid (vilket dock inte innebar att verken inte lästes; vad som idag ärkänt som "Blå boken" och "Bruna boken" cirkulerade bland studenter).Om den tidige Wittgenstein avhandladevetenskapliga och logiska frågor ligger vardagsspråkliga frågor den sene Wittgenstein närmare hjärtat; den tidigeWittgenstein hade varit russellsk, den sene var mooresk. Utgångspunkten är nu inte en ideal logik utan en fallerandemänniska. Centrala begrepp är nu språkspel och familjelikhet och dessa används för att förklara hur missförståndkring dessas logik leder och har lett till filosofiska problem. För den sene Wittgenstein var äkta filosofi inte enupptagenhet med att skapa teorier och argumentera för dessas giltighet, utan ett terapeutiskt och klargörande arbetedär fokus bör ligga på att undanröja missförstånd och undersöka språkets faktiska "grammatik".[8]

Wittgensteins gravsten i Cambridge,Storbritannien

Om Wittgenstein

• Den österrikiske filmaren Ferry Radax har gjort en film i två delarom filosofen: Ludwig Wittgenstein (1974-76). 2x60 minuter.Dokumentär/fiktion.

• Ray Monk har skrivit biografin Wittgenstein - Geniets Plikt.• Bruce Daffy har återberättat Wittgensteins liv i romanen The World

as I found it (1997).• Den brittiske avantgardefilmaren Derek Jarman har gjort en film

med namnet Wittgenstein (1993).

• Gunnar Fredriksson, Wittgenstein. En biografi (Stockholm 1993).

Källor[1] http:/ / www. wittgen-cam. ac. uk/ cgi-bin/ forms/ home. cgi[2] Dennett, Daniel. "Ludwig Wittgenstein: Philosopher" (http:/ / www. time. com/ time/ magazine/ article/ 0,9171,990616,00. html), Time

magazine, 29 March 1999.[3] ”Stanford Encylopaedia of Philosophy entry on Wittgenstein” (http:/ / plato. stanford. edu/ entries/ wittgenstein/ ). . Läst 22 april 2009.[4] För Russels citat, se: McGuinness, Brian. Wittgenstein: A Life : Young Ludwig 1889-1921. University of California Press, 1988, s. 118.

• För hans publikationer från hans livstid, se: Monk, Ray. How to read Wittgenstein. W.W. Norton & Company. 2005, s. 5.• För antalet ord, se: Stern, David. "The Bergen Electronic Edition of Wittgenstein's Nachlass" (http:/ / onlinelibrary. wiley. com/ doi/ 10.

1111/ j. 1468-0378. 2010. 00425. x/ full), The European Journal of Philosophy. volym 18, nummer 3, september 2010.• För hans verks rankningar, se: Lackey, Douglas. "What Are the Modern Classics? The Baruch Poll of Great Philosophy in the Twentieth

Century" (http:/ / onlinelibrary. wiley. com/ doi/ 10. 1111/ 0031-806X. 00022/ abstract?systemMessage=Due+ to+ scheduled+maintenance+ access+ to+ the+ Wiley+ Online+ Library+ may+ be+ disrupted+ as+ follows:+ Monday,+ 6+ September+ -+ New+ York+0400+ EDT+ to+ 0500+ EDT;+ London+ 0900+ BST+ to+ 1000+ BST;+ Singapore+ 1600+ to+ 1700), Philosophical Forum. 30 (4),december 1999, ss. 329–346. För en summering, se här (http:/ / lindenbranch. weblogs. us/ archives/ 878), hämtat 3 september 2010.

[5] Översatt från engelska: "the most perfect example I have known of genius as traditionally conceived, passionate, profound, intense, anddominating,"

[6] För etiska och religiösa teman, se:Barrett, Cyril. Wittgenstein on Ethics and Religious Belief. Blackwell, 1991, s. 138.

• För Wittgensteins filosofi som terapi, se: Peterman, James F. Philosophy as Therapy. SUNY Press, 1992, s. 13ff.• För den poetiska och litterära kvaliteten på hans verk, se: Perloff, Marjorie. Wittgenstein's Ladder: Poetic Language and the Strangeness

of the Ordinary. University of Chicago Press, 1999; och Gibson, John and Wolfgang Huemer (eds.). The Literary Wittgenstein.Psychology Press, 2004, s 2.

• För Eagleton, se: Eagleton, Terry. "My Wittgenstein" in Stephen Regan (ed.). The Eagleton Reader. Wiley-Blackwell, 1997, ss. 337–338.[7] För listan med andra i Wien vid samma tid, se: Duffy, Bruce. "The do-it-yourself life of Ludwig Wittgenstein" (http:/ / www. nytimes. com/

1988/ 11/ 13/ books/ the-do-it-yourself-life-of-ludwig-wittgenstein. html?sec=& spon=& pagewanted=1), The New York Times, 13 november1988, s. 2.

Page 31: Filosofi A

Ludwig Wittgenstein 30

• För möbelförsäljningen, se "Ludwig Wittgenstein: Tractatus and Teaching" (http:/ / www. wittgen-cam. ac. uk/ biogre6. html), CambridgeWittgenstein archive], hämtat 4 september 2010.

• För hans berömmelse, se Waugh, Alexander. The House of Wittgenstein: a Family at War. Random House of Canada, 2009, s. 114.• För brödernas självmord, se Waugh, Alexander. "The Wittgensteins: Viennese whirl" (http:/ / www. telegraph. co. uk/ culture/ 3559463/

The-Wittgensteins-Viennese-whirl. html), The Daily Telegraph, 30 augusti 2008, och Gottlieb, Anthony. "A Nervous Splendor" (http:/ /www. newyorker. com/ arts/ critics/ books/ 2009/ 04/ 06/ 090406crbo_books_gottlieb), The New Yorker, 9 april 2009.

• För Rortys åsikt,se Rorty, Richard. 'The Education of John Dewey': The Invisible Philosopher" (http:/ / www. nytimes. com/ 2003/ 03/ 09/books/ review/ 009RORTYT. html), The New York Times, 9 mars 2003.

• För hans vilja att hans studenter inte skulle fortsätta med filosofin, se Malcolm, Norman. Ludwig Wittgenstein: A Memoir. OxfordUniversity Press, 1958, s. 28.

• För att läsa om när han slog skolbarn och hans arbete i Guy's, se Monk, Ray. Ludwig Wittgenstein: The Duty of Genius. Free Press, 1990,ss. 232–233, 431.

• För incidenten med Dorothy Moore, se Donagan Alan och Malpas, J.E. The Philosophical Papers of Alan Donagan. University of ChicagoPress, 1994, s. x.

[8] Lübke, Poul (red.), Filosofilexikonet (Stockholm 2003) s. 585.

Se även• Wikimedia Commons har media som rör Ludwig Wittgenstein• Wikiquote har citat av eller om q:• Elementarsats

Externa länkar• Ludwig Wittgenstein (http:/ / libris. kb. se/ hitlist. jsp?q=förf:(Wittgenstein,+ Ludwig,+ 1889-1951)) i Libris

Page 32: Filosofi A

Artikelkällor och författare 31

Artikelkällor och författareFilosofi  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14638514  Bidragsgivare: -nothingman-, 1700-talet, Ace90, Anonymstuderande, Arnef, BjörnF, Bruno Rosta, Caesar, Calandrella,E23, EnDumEn, Exostor, Felse, Fluff, FöredettaMH, Hannibal, Hante811, Hashar, Hib123, Huesos, Hylas, IP, Icaros, Imperto, J b, Jlandin, Johngreen, LX, Lamré, Lavallen, Liftarn, Lumor,Malmhester, Marcustisk, Marsve, Mkh, Mux, Popperipopp, Ptunen, RE, Saracornelia, Sjö, Skulleviljaveta, Sophialeona, Sten André, Strangnet, Suisui, Tegel, Thuresson, Thurs, Torvindus,Tournesol, Travpeter, Twincinema, Ulf Abrahamsson, Urbourbo, Vilhelm J, Winterus, Yenx, Yger, Yvwv, as6-2-8.hn.g.bonet.se, conversion script, 93 anonyma redigeringar

Sokrates  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14734275  Bidragsgivare: AFP, Alex2010, Daniel Karlsson, Darth Vader, David ekstrand, Dcastor, Den fjättrade ankan, Dh8b,Elfsborgarn, Elinnea, Entheta, Ettrig, Felse, Fenix, Fluff, FredrikT, Grillo, Hashar, Hejkompis, Historiker, Impromptu, JonasJH, Jopparn, LA2, Lamré, Lord Pelle, Ludde23, M.M.S., Misjaa, MrBullitt, NERIUM, NH, Nicke L, Popoff, Popperipopp, Putzmeister, ReDefiner, Redux, Robin Hood, Rudolf 1922, ShineB, Sten André, Syna, TJ, Testbeta, Thoasp, Thuresson, Torvindus,Travpeter, Tzench, Urbourbo, Xenus, Yvwv, Zeck, c-1c1570d5.018-44-6f72653.cust.bredbandsbolaget.se, conversion script, d3o972.telia.com, 66 anonyma redigeringar

Platon  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14569852  Bidragsgivare: AFP, Ace90, Alex2010, Aryllia, Atterdag, Barr, BjörnF, Bossarn123, Bruno Rosta, Christian47, Chrizz,David ekstrand, Den fjättrade ankan, Doppler, EnDumEn, Ettrig, Farejobaldo, Fenix, Gubbubu, Hallabro, Hejkompis, Hkan, Huggorm, IP, Jaken, Jalla, Jorunn, Jsdo1980, Jukrat, Kurtan, LA2,Lamré, Liftarn, Litteraturvetare, Luca Masters, Marcustisk, Milkbartoilet, Mux, NERIUM, Nanaca, Nicke Lilltroll, Nomer, Notwist, PJ, Pieter Kuiper, Popperipopp, Qwerty 42, ReDefiner, RobinHood, Rosp, Rotsee, Rudolf 1922, Skunken, Sten André, Thuresson, Torvindus, Ulner, Webkid, Wysinwygaa, Xenus, Yvwv, Ztaffanb, 78 anonyma redigeringar

Aristoteles  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14702205  Bidragsgivare: AFP, Ace90, Albanau, Aleph, Alex2010, BanWisco, CalleC, Cege Z, Chrizz, Dan Koehl, DanielKarlsson, Diupwijk, E70, Elfsborgarn, Erikwincent, Fenix, Flinga, Fluff, Hallabro, Hashar, Hib123, Hoggert1337, Huesos, Höstblomma, Idunius, Imperto, Indigo, Jacob Lundberg, Jlundqvi,Johna, Jonils, Jorunn, Josve05a, Jsdo1980, Kajoma, Kruosio, Kurtan, LA2, Lamré, Lavallen, Lelle1987, Luca Masters, Macaroni, Marsve, MickeLundin, Motståndsmannen, Mux, NERIUM,Nadasurf, Nicke L, Nomer, Notwist, Obelix, Palica, Philippos, Pieter Kuiper, Plaudite, Popperipopp, Primus motor, Prinsmorsan, Ranveig, Riggwelter, Robin Hood, Rockville, Rudolf 1922,ShineB, Softssa, Sven, SweJohan, TJ, Tegel, Tetraedycal, Thuresson, Tomisti, Torvindus, Tournesol, Tubaist, Twincinema, Tysen, Vatten, Wayfinder6, Webkid, Whaaow, William339, Xenus,Yvwv, conversion script, 176 anonyma redigeringar

Logik  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14592717  Bidragsgivare: BjörnF, Caspiax, Eliashedberg, Essin, IP, J b, Jesper Carlström, Mankash, Mats Kindahl, Plaudite, RaSten,Robin Hood, Sten André, Tobias Rydén, Wellparp, Åke Persson, 5 anonyma redigeringar

Semantik  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14640239  Bidragsgivare: Caesar, Fenix, FöredettaMH, Hejkompis, Kurtan, Mitsh, NisseSthlm, Ojan, Sannab, 6 anonymaredigeringar

Analytisk filosofi  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14121661  Bidragsgivare: 1700-talet, BjörnF, CalleC, David ekstrand, Doldis, Ettrig, Popperipopp, ShineB, Thuresson, ÅkePersson, 3 anonyma redigeringar

Ludwig Wittgenstein  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14564885  Bidragsgivare: Ace90, Aka, BanWisco, Belairroad, Bogserbat, CommonsDelinker, Den fjättrade ankan,Doldis, Ettrig, Fred J, Hedning, Huesos, Imperto, Jenjov, Jopparn, Josve05a, Julle, LA2, Mellelaban, Mercurial, Mux, Nicke L, Rex Sueciæ, Rudolf 1922, Salvaranto, Sintram, Siorse, Spakoj,Tanzania, Thoasp, Thuresson, Torvindus, Urbourbo, Wigulf, Ztaffanb, 18 anonyma redigeringar

Page 33: Filosofi A

Bildkällor, -licenser och -bidragsgivare 32

Bildkällor, -licenser och -bidragsgivareFil:Auguste Rodin - Grubleren 2005-03.jpg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Auguste_Rodin_-_Grubleren_2005-03.jpg  Licens: GNU Free Documentation License Bidragsgivare: User:HansjornFil:Sanzio 01 Plato Aristotle.jpg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Sanzio_01_Plato_Aristotle.jpg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: Beria, Bibi Saint-Pol, G.dallorto,Jacobolus, Kentin, Mattes, MonteChristof, Sailko, Tomisti, Wutsje, 5 anonyma redigeringarFil:Russell1907-2.jpg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Russell1907-2.jpg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:NyksBild:Socrates blue version2.png  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Socrates_blue_version2.png  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: Lobo, MacFil:Socrates Louvre.jpg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Socrates_Louvre.jpg  Licens: Creative Commons Attribution-Sharealike 2.5  Bidragsgivare: User:Sting, User:StingFil:David - The Death of Socrates.jpg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:David_-_The_Death_of_Socrates.jpg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: AnRo0002,AndreasPraefcke, Bohème, Didactohedron, Duduziq, Ionutzmovie, JMaxR, Jastrow, Leppus, Makthorpe, Mattes, Natl1, Paris 16, PrimaryPartition, Shakko, Tomisti, Urban, 2 anonymaredigeringarFil:Plato-raphael.jpg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Plato-raphael.jpg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: Aavindraa, Bibi Saint-Pol, Chris 73, Infrogmation, Maartenvan Vliet, Mattes, Sailko, Tomisti, 3 anonyma redigeringarFil:Plato i sin akademi, av Carl Johan Wahlbom (ur Svenska Familj-Journalen).png  Källa:http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Plato_i_sin_akademi,_av_Carl_Johan_Wahlbom_(ur_Svenska_Familj-Journalen).png  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: Bibi Saint-Pol, Denfjättrade ankan, G.dallorto, Haiduc, LA2, Michael801, Soapstone, 1 anonyma redigeringarFil:Ardennerpäerd.jpg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Ardennerpäerd.jpg  Licens: Creative Commons Attribution 2.0  Bidragsgivare: Iamunknown, Kersti Nebelsiek,Pitke, Tsaag ValrenFil:POxy3679 Parts Plato Republic.jpg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:POxy3679_Parts_Plato_Republic.jpg  Licens: okänd  Bidragsgivare: -Fil:Aristotle Altemps Inv8575.jpg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Aristotle_Altemps_Inv8575.jpg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:JastrowFil:Himlakroppar-pre-Copernicus.jpg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Himlakroppar-pre-Copernicus.jpg  Licens: okänd  Bidragsgivare: Original uploader was Kjell Andréat sv.wikipediaFil:Ludwig Wittgenstein 1910.jpg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Ludwig_Wittgenstein_1910.jpg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: GryffindorFil:Flag of Austria.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Austria.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:SKoppFil:Wittgenstein Gravestone.jpg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Wittgenstein_Gravestone.jpg  Licens: Creative Commons Attribution-Share Alike 2.0 Generic Bidragsgivare: Cherry, Harry Lake, JackyR, Man vyi, Ranveig, Schaengel89, Smb1001, Solipsist, Verica Atrebatum, Wst, 1 anonyma redigeringar

Page 34: Filosofi A

Licens 33

LicensCreative Commons Attribution-Share Alike 3.0 Unportedhttp:/ / creativecommons. org/ licenses/ by-sa/ 3. 0/