fastigheterna Mjölnaren 14 och Mjölnaren 15 samt …...blandning av bostäder, centrumverksamheter...

SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET

2020-05-26

tillhörande detaljplan för

fastigheterna Mjölnaren 14 och Mjölnaren 15 samt Bergsbron 7 med närområde inom Nordantill i Norrköping SPN 2017/0108 214

SAMRÅDSHANDLING Antagen i SPN: Laga kraft: Genomförandetidens sista dag:

Planbeskrivning

NORRKÖPINGS KOMMUN

2(58) Vårt diarienummer

SPN 2017/0108 214


Sammanfattning Syfte med detaljplanen är att möjliggöra en utveckling av området med en blandning av bostäder, centrumverksamheter och kontor samt med inslag av grönska. Vidare syftar detaljplanen till att ge skydd för kulturhistoriska värden, bekräfta Kärleksparkens status som allmänt tillgängligt parkområde och skapa förutsättningar för ett nytt allmänt tillgängligt stråk till och från Kärleksparken.

Detaljplanen stämmer överens med gemensam översiktsplan för Linköping, översiktsplanen för staden 2017 och med fördjupning i översiktsplanen för Industrilandskapet. Genomförandet av detaljplanen bedöms inte medföra någon betydande miljöpåverkan.

En direkttilldelning av kommunens fastighet Mjölnaren 14 till fastighetsägaren för grannfastigheten Mjölnaren 15 ägde rum i november år 2016. Exploatören önskar möjliggöra användning för boende och lokaler i bottenvåning. Inom Bergsbron 7 har en annan exploatör önskat tomträtt för att kunna uppföra en restaurang.

Planförslaget innebär att ett 30-tal nya bostäder byggs. Minst en ny lokal för verksamheter skapas i flerbostadshusen. Byggnaden Sista Supen behåller sin funktion som lokal för publikverksamhet och en ny restaurang byggs bredvid byggnaden Bergslagsgården. Kärleksparken behålls och görs mer tillgänglig.

Planområdet ingår i riksintresset kulturmiljövård Norrköping [E52]. Bergslagsgården är byggnadsminnesförklarad och byggnaden Sista Supen bedömts ha ett högt kulturhistoriskt värde. Strandskydd upphävs inom alla delar av planområdet förutom allmän platsmark för park.

Frågor som behöver beaktas särskilt och utredas vidare berör bullerstörning och förorenad mark. Föroreningar har påträffats och sanering blir aktuellt innan marken kan exploateras för en bostadsbebyggelse. Några av de nya bostäderna är utsatta för ljudnivåer som överskrider riktvärden. Några av lägenheterna kan behöva utformas med ett sovrum mot gården och ha tillgång till en bullerskyddad uteplats.

Genomförande av detaljplanen innebär att kostnader för tillgänglighetsanspassning av Kärleksparken samt anläggning av torgyta uppstår. Uppförande av byggnader och iordningställande av gårdsytor inom kvartersmark bekostas av exploatören.

Området får en tryggare känsla och bättre tillgänglighet till Kärleksparken. Det ger möjlighet för fler att bo i ett centralt läge i staden, nära till samhällsfunktioner och kollektivtrafik. Den nya bostadsgården ger även möjlighet för barn att vistas på ett tryggare sätt inom en del av planområdet. Det är positivt ur barnperspektivet och jämställdhetssynpunkten.

NORRKÖPINGS KOMMUN


SPN 2017/0108 214


Innehållsförteckning

Sammanfattning ....................................................................................... 2

1. Inledning .......................................................................................... 5 1.1. Planhandlingar ............................................................................................. 5 1.2. Om detaljplaner ........................................................................................... 5

2. Planens huvuddrag ........................................................................ 6 2.1. Planområdet ................................................................................................. 6 2.2. Syfte ............................................................................................................. 7 2.3. Bakgrund ..................................................................................................... 7

3. Planförslag ...................................................................................... 8 3.1. Övergripande stadsbyggnadsidé .................................................................. 8 3.2. Planförslagets huvuddrag ............................................................................ 8

4. Tidigare ställningstaganden ........................................................ 11 4.1. Översiktsplaner .......................................................................................... 11 4.2. Riksintressen .............................................................................................. 13 4.3. Strandskydd ............................................................................................... 15 4.4. Övriga skyddsområden .............................................................................. 16 4.5. Gällande detaljplaner ................................................................................. 17 4.6. Program för planområdet ........................................................................... 19 4.7. Övriga kommunala beslut .......................................................................... 20

5. Planförutsättningar och planförslag ........................................... 21 5.1. Mark- och vattenanvändning ..................................................................... 21 5.2. Bebyggelseområden ................................................................................... 22 5.3. Natur .......................................................................................................... 34 5.4. Friytor - Lek, rekreation och anlagd grönyta ............................................. 37 5.5. Gator och trafik .......................................................................................... 38 5.6. Störningar, hälsa och säkerhet ................................................................... 43 5.7. Teknisk försörjning.................................................................................... 48

6. Genomförande av detaljplanen ................................................... 49 6.1. Tidplan ....................................................................................................... 49 6.2. Ansvarsfördelning och genomförandeorganisation ................................... 50 6.3. Genomförandetid ....................................................................................... 51 6.4. Genomförande inom allmän plats .............................................................. 51 6.5. Genomförande inom kvartersmark ............................................................ 52 6.6. Kommunens marktilldelning ..................................................................... 52 6.7. Mark- och avtalsfrågor .............................................................................. 52 6.8. Tekniska utredningar ................................................................................. 52

NORRKÖPINGS KOMMUN


SPN 2017/0108 214


7. Genomförandets konsekvenser .................................................. 53 7.1. Inverkan på miljön ..................................................................................... 53 7.2. Fastighetsrättsliga konsekvenser ............................................................... 53 7.3. Ekonomiska konsekvenser ........................................................................ 55 7.4. Sociala konsekvenser ................................................................................. 55 7.5. Konsekvenser för stadens attraktivitet ....................................................... 55

8. Medverkande ................................................................................. 56 8.1. Tjänstemän................................................................................................. 56

Referenser ............................................................................................... 57 Utredningar för detaljplanen ................................................................................ 57 Kommunala handlingar och riktlinjer .................................................................. 57 Övriga referenskällor ............................................................................................ 58

NORRKÖPINGS KOMMUN


SPN 2017/0108 214


1. Inledning 1.1. Planhandlingar Detaljplanen består av:

• Plankarta i skala 1:500 med bestämmelser och illustrationer

Till planhandlingarna hör även: • Planbeskrivning • Undersökning om betydande miljöpåverkan • Grundkarta • Fastighetsförteckning • Samrådsredogörelse (vid granskning) • Granskningsutlåtande (vid antagande)

Plankartan är juridiskt bindande.

1.2. Om detaljplaner Vad är en detaljplan? Med detaljplan får kommunen reglera användningen av mark- och vattenområden. Kommunen kan använda en detaljplan för att pröva om ett område är lämpligt för bland annat bebyggelse. Det gäller till exempel både när det ska byggas nytt och när bebyggelse ska förändras eller bevaras. Detaljplanen ska redovisa allmänna platser, kvartersmark och vattenområden och gränserna för dessa.

Se kommunens hemsida och Boverkets hemsida för mer information.

Planprocessen – en översikt av standardförfarande Den aktuella detaljplanen upprättas med standardförfarande enligt plan- och bygglagen (2010:900) i dess lydelse efter 1 januari 2015. Se Figur 1.

Planprocessen börjar när en intressent begär en ny eller ändrad detaljplan. Intressenten kan till exempel vara en privatperson, ett företag eller kommunen själv. Ett planprogram kan göras vid behov av tydligare inriktningar för det fortsatta detaljplanearbetet. För den aktuella detaljplanen har ett planprogram tagits fram.

Efter beslut om uppdrag börjar arbetet med att ta fram ett förslag till detaljplan. Ett samrådsförslag upprättas och skickas ut för samråd med länsstyrelsen, den kommunala lantmäterimyndigheten, andra myndigheter, berörda fastighetsägare, kommunala enheter, med flera. Planförslaget bearbetas bland annat efter de synpunkter som lämnats under samrådstiden. Därefter ställs förslaget ut för granskning.

När granskningstiden är slut kan planförslaget bearbetas igen innan den antas, antingen av samhällsplaneringsnämnden eller kommunfullmäktige. För att ha rätt

NORRKÖPINGS KOMMUN


SPN 2017/0108 214


att överklaga den antagna planen måste skriftliga synpunkter ha lämnats in till kommunen senast innan granskningstiden gått ut.

Figur 1. Bilden ovan visar planprocessen, standardförfarande.

2. Planens huvuddrag 2.1. Planområdet Det berörda området ligger centralt i Norrköping, i det historiskt värdefulla Industrilandskapet. Planområdet avgränsas av Bredgatan i norr, Motala ström i söder, Skvallertorget och Bergsbron i väster och fastigheten Bergsbron 8 i öster. Se Figur 2 och Figur 3.

Figur 2. Planområdets läge i centrala Norrköping är markerat i rött. Bild: Norrköpings kommun..

NORRKÖPINGS KOMMUN


SPN 2017/0108 214


Figur 3. På flygfotot ovan visas planområdet, inringat med en gul, streckad linje. Bild: Norrköpings kommun.

Planområdet omfattar ett cirka 3 120 kvadratmeter stort markområde. Fastigheterna Mjölnaren 14 och Mjölnaren 15 ligger inom kvarteret Sista Supen som omges av Bredgatan, Tunnbindaregatan och Västgötegatan.

Fastigheterna Bergsbron 7, Mjölnaren 14 och Nordantill 1:1 ägs av kommunen. Fastigheten Mjölnaren 15 ägs av en privat person.

2.2. Syfte Syfte med detaljplanen är att möjliggöra en utveckling av området med en blandning av bostäder, centrumverksamheter och kontor samt med inslag av grönska. Vidare syftar detaljplanen till att ge skydd för kulturhistoriska värden, bekräfta Kärleksparkens status som allmänt tillgängligt parkområde och skapa förutsättningar för ett nytt allmänt tillgängligt stråk till och från Kärleksparken.

2.3. Bakgrund En direkttilldelning av kommunens fastighet Mjölnaren 14 till fastighetsägaren för grannfastigheten Mjölnaren 15 ägde rum i november år 2016. Ett markanvisningsavtal finns tecknat mellan Norrköpings kommun och Sista supen Holding AB. Exploatören önskar möjliggöra användning för boende med lokaler i bottenvåning i en ny bebyggelse på mellan fem och sju våningar i höjd. En ny detaljplan behövs för att kunna möjliggöra det nya användningsändamålet och utöka byggrätten med flera våningar.

NORRKÖPINGS KOMMUN


SPN 2017/0108 214


Inom Bergsbron 7 har exploatören önskat tomträtt för att kunna uppföra en restaurang. En ny detaljplan skulle möjliggöra upplåtelse av tomträtt inom fastigheten Bergsbron 7 genom att upphäva den nuvarande tomtindelningen, som hindrar en upplåtelse med tomträtt.

Kärleksparken har under många år varit bebyggd. Bebyggelsen revs under 1900-talets mitt. En medborgardialog som handlade om utveckling av Industrilandskapet utfördes år 2012. Då uppdagades önskan om att det avrivna markområdet skulle omvandlas till en park. Parken är numera ett faktum i praktiken. Kommunen har för avsikt att formalisera parkens status som allmänt tillgänglig park.

Med hänsyn till resultaten av medborgardialogen och en analys av stadsbebyggelsen som tagits fram av tjänstepersoner på samhällsbyggnadskontoret har bedömningen gjorts att ny bebyggelse inom Mjölnaren 14 och Mjölnare 15 ska vara tre till fem våningar med möjlighet till en vindsvåning.

3. Planförslag 3.1. Övergripande stadsbyggnadsidé Detaljplanen medger byggrätter som möjliggör återskapande av den täta stadsbebyggelsen och bidra till att återupprätta den kulturhistoriskt känsliga miljön som är ett av få medeltida bebyggelsemönster i Norrköping. De nya byggnaderna kommer inte att ha någon påverkan på gatornas fysiska sträckning och bredd, men Bredgatans rumslighet kommer att bli tydligare när den återigen ramas in av byggnader på båda sidorna.

Detaljplanen bekräftar och stärker även Kärleksparkens status som kommunal, allmäntillgänglig park.

3.2. Planförslagets huvuddrag Två fastigheter, Mjölnaren 14 och Mjölnaren 15, har en gång varit tätbebyggda, med huvudbyggnader längs med Bredgatan och komplementbyggnader och verkstäder inne på gårdarna. Detaljplaneförslaget innebär att nya huvudbyggnader byggs där de gamla byggnaderna stod. Bebyggelsen kan utformas på olika sätt, som en sammanhängande byggnad eller som två skilda byggnader. Se Figur 4. Bottenvåningen som vetter ut mot Skvallertorget fylls med publik verksamhet, till exempel ett café eller en glasservering. I de överliggande våningarna skapas cirka 30 nya bostadslägenheter. I nuläget syns byggnaden Sista Supen tydligt från Skvallertorget och platsen framför har varit en uteservering. I framtiden kommer byggnaden Sista Supen att fortsätta att få ta plats och platsen framför förblir en yta med sittplatser, träd och planteringar. Se Figur 5.

NORRKÖPINGS KOMMUN


SPN 2017/0108 214


Figur 4. Alternativa situationsplaner för Mjölnaren 14 och 15. Till vänster syns en lösning med sammanhängande byggnader. Till höger syns en lösning med skilda byggnader. De romerska sifforna anger antal våningar. Illustrationer: Norrköpings kommun.

Figur 5. Perspektivbilder av Mjölnaren 14 och 15. Till vänster syns en lösning med samman-hängande byggnader. Till höger syns en lösning med två skilda byggnader. Bild/modell: Norrköpings kommun.

Det fanns ett gytter av byggnader inom fastigheten Bergsbron 7 också som har försvunnit för länge sedan. Planförslaget innebär att den svunna bebyggelsen utmed Västgötegatan återskapas. Gården återigen befolkas med människor som unnar sig en god middag och umgänge med nära och kära. Se Figur 6.

Kärleksparken förblir den parken den är. I samband med detaljplanens genomförande görs parken mer tillgänglig när trappor ersätts med ramper och markbeläggning görs mer passande för hjulburna människor. Se Figur 7.

NORRKÖPINGS KOMMUN


SPN 2017/0108 214


Figur 6. Perspektiv på Västgötegatan mot öster, med byggnaden Sista Supen till vänster i bilden och Bergslagsgården till höger. Den nya restaurangen syns i mitten. Illustration: Fredriksson arkitektkontor.

Figur 7. Bilden ovan är ett perspektiv på Kärleksparken och den nya restaurangen sedda från Bergsbron. Illustration Fredriksson arkitektkontor.

NORRKÖPINGS KOMMUN


SPN 2017/0108 214


4. Tidigare ställningstaganden 4.1. Översiktsplaner Gemensam översiktsplan

Förutsättningar Gemensam översiktsplan för Linköping och Norrköping, antagen i juni 2010, utgör del av kommunens översiktsplan. Den anger att stadskärnan ska utvecklas för att få plats med fler boende och arbetsplatser genom ökad täthet i stadens centrala delar.

Detaljplanens förhållningssätt Detaljplanen stämmer överens med gemensam översiktsplan för Linköping och Norrköping.

Översiktsplan

Förutsättningar Översiktsplan för staden, Norrköpings kommun, antagen av kommunfullmäktige 2017, anger att planområdet ligger inom utvecklingsområde 1, ett område som beskrivs som förtätning av innerstaden. Utveckling inom Norrköpings centrum ska ske med en blandad bebyggelse med hög arkitektonisk karaktär. Utvecklingen bör gå mot fler och effektivare parkeringsanläggningar. Samtidigt måste grönytor som finns tas tillvara och förädlas. Kärleksparken ingår i ett utpekat grönstråk. Se Figur 8.

Figur 8. Kartan visar översiktsplanens utvecklingsstrategi för Norrköpings stad. Bild: Norrköpings kommun.

NORRKÖPINGS KOMMUN


SPN 2017/0108 214


Detaljplanens förhållningssätt Detaljplanen stämmer överens med översiktsplanen för staden.

Fördjupningen i översiktsplanen

Förutsättningar För planområdet gäller fördjupning av översiktsplan för Industrilandskapet, antagen av kommunfullmäktige 2006. Fördjupningen i översiktsplanen för Industrilandskapet anger att ”Industrilandskapet ska utvecklas till en tät, dynamisk och attraktiv del av centrala Norrköping, där högre utbildning och framgångsrikt företagande kombineras med att den unika miljön tas tillvara.” Huvudsakligen ska det vara ett verksamhetsområde, med inslag av bostäder och kommersiella verksamheter. De historiska värdena ska bevaras och andra inslag, till exempel Strömmen som biotop eller kraftkälla, värnas om.

Fördjupning av översiktsplan för Industrilandskapet i Norrköping 2006 anger för kvarteret Sista supen, blandad verksamhet och boende som huvudsaklig användning. För fastigheten Bergsbron 7 anges i huvudsak verksamheter med inblandning av boende för kvartersmarken. Se Figur 9.

Figur 9. Markanvändning enligt fördjupning av översiktsplan för Industrilandskapet. Planområdet är inringat med en röd, streckad linje. Bild: Norrköpings kommun.

Det ”helhetsmål”, som bör gälla enligt översiktsplanen är att nya byggnader inte dominerar över eller spolierar det historiska arvet. Rätt utförda kan nya byggnader tillföra nya kontrasterande värden och förstärka upplevelsen.

NORRKÖPINGS KOMMUN


SPN 2017/0108 214


Riktlinjer för utformning av stadsmiljön i Industrilandskapet finns i fördjupning av översiktsplanen för Industrilandskapet. Riktlinjer som gäller för ny bebyggelse är följande:

• Byggnad placeras i kvartersgräns mot angränsande gata. I kvartersdelar närmast Strömmen placeras byggnader i samspel med de mera fritt utformade stadsrummen.

• Ny bebyggelse ska anpassas till befintlig miljö. Utformningen ska särskilt beakta markerad takfot, måttligt stora glasytor och tydlig sockel. Inga utanpåliggande balkonger får förekomma mot gata. Skylt på byggnad utföres i storlek och utformning anpassad till byggnadens och platsens förutsättningar.

• Kvarterens inre gårdsmiljöer ska utformas med utgångspunkt från brukarnas behov av utrymmen för utevistelse, utsikter och goda ljusförhållanden.

• Vid underhåll och nyplanteringar av träd i strömrummen bevakas att trädens karaktär av genomsiktlighet bevaras. Fasader och byggnader skall dominera stadsbilden. Torg och gaturum inom Industrilandskapet utformas med stenstadens kvalitéer. Träd planteras främst som strategiskt placerade solitärer/grupper.

• Nya planteringar av träd ska placeras strategiskt i solitärer eller grupper.

Detaljplanens förhållningssätt Detaljplanen stämmer överens med fördjupning i översiktsplanen för Industrilandskapet. Detaljplanens bestämmelser reglerar placering, utformning och utseende av nya byggnader så väl som bevarande av kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer med syfte att uppfylla riktlinjerna. Se även avsnitt 5.2 Bebyggelseområden, Bebyggelsen karaktär i framtiden.

4.2. Riksintressen Planområdet berör riksintressen för kommunikationsanläggningar (luftfart) samt kulturmiljövård (3 kapitlet 6§ miljöbalken).

Luftfart: Norrköpings flygplats Norrköping flygplats utgör riksintresse för kommunikationer. Planområdet ligger inom Norrköping flygplats influensområde med hänsyn till flyghinder. För att byggnader, inklusive installationer, inte ska utgöra ett hinder för flygtrafik som passerar planområdet, får de inte genomtränga de hinderbegränsade ytorna av + 57 meter över havet.

Detaljplanens förhållningssätt Bebyggelsens höjd begränsas i detaljplanen så att den inte överstiger till + 57 meter.

NORRKÖPINGS KOMMUN


SPN 2017/0108 214


Kulturmiljövård

Förutsättningar Norrköpings innerstad, som där planområdet ingår, är av riksintresse för kulturmiljövård enligt 3 kapitlet 6 § Miljöbalken (KE52 Norrköping). Stadsmiljön och industrimiljön kring kraftkällan Motala ström tydligare än någon annan plats i landet speglar den industriella utvecklingen, dess förutsättningar och den miljö detta skapat under särskilt 1600-talet och 1800-talets senare del. Kärnområdet utgörs av Industrilandskapet, där intresset ligger bland annat i stadsbilden med storslagna fabrikskomplex, högt markutnyttjande, forsande vatten, enstaka bevarade medeltida drag och den rätvinkliga rutnätsplanen.

Riksintresset omfattar även områden utanför det centrala industrilandskapet, bland annat stadskärnan med enstaka bevarade medeltida drag och landets första rätvinkliga rutnätsplan på Saltängen från 1613 samt den dominerande rutnätsplanen från mitten av 1600-talet. Karaktärgivande är den äldre stadens mer småskaliga bebyggelse, kyrkor och offentliga byggnader och den storstadsmässiga stenstadsbebyggelsen från 1800-talets slut samt gaturummens och torgens karaktär och stadens siluett. Promenaderna, järnvägsmiljön, Inre hamnen, Folkparken, Kneippens kurortsmiljö, Borgsvillastad och Röda staden är områden som har värdebärande element som omfattas av riksintresset.

Detaljplanens förhållningssätt Detaljplanen berör ett mindre område i Industrilandskapets nordvästra del. En ökning av befintliga byggrätter i Mjölnaren 14 och Mjölnaren 15 medges genom en högre tillåten höjd som möjliggör flera våningar. De nya byggnaderna kommer inte att ha någon påverkan på gatornas fysiska sträckning eller bredd. Bredgatans rumslighet kommer däremot att bli tydligare när den återigen ramas in av byggnader på båda sidor.

Det är viktigt att ny bebyggelse utformas med hänsyn till den kulturhistoriskt värdefulla miljön. Utformning av bebyggelse och utomhusmiljöer har reglerats i detaljplanen för att åstadkomma detta.

Reglering på plankartan

Placering Placering av byggnader i fastighetsgräns mot allmängata görs i syfte att skapa en enhetlig fasadlinje längs med gatan och återskapa gaturummets ursprungliga karaktär.

Utseende Nya byggnader ska gestaltas för att harmonisera med den omgivande kulturhistoriskt värdefulla miljön. Krav på detta ställs genom f-bestämmelser.

NORRKÖPINGS KOMMUN


SPN 2017/0108 214


4.3. Strandskydd Förutsättningar Planområdet i sin helhet omfattas av strandskydd, 100 meter från Motala ström. Inom planområdet är strandskyddet upphävt sedan tidigare. Enligt strandskyddslagstiftning leder ny detaljplanläggning till att strandskyddet återinträder inom planområdet.

Detaljplanens förhållningssätt Strandskyddet upphävs inom hela planområdet med undantag av allmän platsmark PARK närmast Motala ström. Förutom denna cirka 17 meter breda remsa mark längs med Motala ström är all mark i planområdet redan ianspråktaget.

Inom fastigheten Nordantill 1:1 ligger Västgötegatan och Skvallertorget. En utökning av Skvallertorget planeras på mark som idag är kvartersmark som används för centrumverksamhet. För att genomföra upprustnings- och regelbundet underhållsarbete behöver dispens från strandskyddet ges vid flera tillfällen. Upphävande av strandskyddet gör arbetsprocessen effektivare och mindre kostsam, vilket gynnar de allmänna intressen. Strandskyddet upphävs med särskilt skäl att marken sedan tidigare är ianspråktagen.

Inom fastigheterna Mjölnaren 14 och Mjölnaren 15 planeras bostäder och centrumverksamhet. Strandskyddet upphävs med särskilda skäl att markområdet är väl avskilt från stranden genom en allmän gata (Västgötegatan) och att markområdet är redan ianspråktaget för bebyggelse och som privat, inhägnat tomt.

Inom fastigheten Bergsbron 7 har det funnits café verksamhet som kommer att utvecklas till en restaurangverksamhet. Den befintliga cafébyggnad och uteservering kommer att rivas och ersattas av en ny restaurangbyggnad. Den planerade byggnaden återskapar en bebyggelse som var en del av den kulturhistoriska miljön och stärker de kulturhistoriska värdena hos byggnadsminnet och Industrilandskapet. Strandskyddet upphävs med särskilt skäl att marken är ianspråktaget.

Inom allmän platsmark för park finns idag en anlagd park och innehåller gamla stenmurar som utgjorde grundläggning för byggnader som har rivits. Parkområdet ingår i byggnadsminnet. Strandskyddet upphävs inte. Dispens från strandskyddet kan sökas och kan ges för underhållsåtgärder och tillgänglighetsanpassning med särskilt skäl att de behövs för att tillgodose angelägna allmänna intressen, bevarande av byggnadsminnet och allmänhetens tillgång till området.

Bergsbron 7 och allmän platsmark för park omfattas av byggnadsminnesförklaring och tillstånd av länsstyrelsen krävs för alla åtgärder. Se även avsnitt 5.2 Bebyggelseområden, Kulturmiljö.

NORRKÖPINGS KOMMUN


SPN 2017/0108 214


4.4. Övriga skyddsområden Biotopskydd Längs med Bredgatan i planområdets norra del finns en trädallé som omfattas av det generella biotopskyddet. Se Figur 10 nedan. Träden i allén är lindar. Samtliga lindar innehöll spår av fågelbon. Alléträden bedöms inte ha större biologiska naturvärden, men bidrar med ekosystemtjänster. Tillstånd om dispens från biotopskyddet måste ansökas hos länsstyrelsen för att ta bort träden.

Figur 10. Den biotopskyddade trädraden består av sex lindar längs med Bredgatan. Foto Erik Telldén.

Förändringar och förhållningssätt Genomförandet av detaljplanen innebär att träden måste tas ned. Området har varit bebyggt sedan 1700-talet och träden planterades när byggnaderna revs år 1971. Plantering av träd i rader hör inte heller till Industrilandskapets traditionella karaktär. Traditionella planteringar av träd förekommer i solitärer eller grupper. Kommunen kommer att söka tillstånd om dispens från biotopskyddet hos länsstyrelsen för att ta bort träd, med det särskilda skälet att träden tas bort för att kunna återskapa bebyggelse och planteringsmönster som stärker Industrilandskapets kulturhistoriska värden.

För att kompensera de borttagna träden kan en ny trädrad planteras på ett annat lämpligt ställe i närheten av planområdet samt inom ny allmän platsmark för TORG. Ny plantering inom Bredgatans gaturum är inte möjligt eftersom det finns flera ledningar ligger under gatan och trottoaren. Borttagningen av träden bör också kompenseras genom uppsättning av fågelholkar och kanske någon mulmholk, förslagsvis inom Kärleksparken i planområdet.

NORRKÖPINGS KOMMUN


SPN 2017/0108 214



4.5. Gällande detaljplaner Förutsättningar I nuläget gäller två andra detaljplaner och en stadsplan inom olika delar av det aktuella planområdet Se Figur 11.

Figur 11. Kartan visar avgränsning av de nu gällande detaljplaner och stadsplanen med heldragna, lila linjer. Det aktuella planområdet är inringat med en gul, streckad linje. Bild: Norrköpings kommun.

22A:2129 Detaljplan för Mjölnaren med flera, laga kraft 1990-04-19 Fastigheten Mjölnaren 14 omfattas av detaljplan. Detaljplanen medger användningsändamål C som innebär centrumverksamhet och GC-GATA som innebär gång- och cykelgata med begränsad biltrafik. Bestämmelsen q anger bland

Användning av mark och vatten Allmän tillgång till öppna ytor för plantering, utevistelse och rekreation avsätts av genom beteckning för allmän platsmark, PARK och TORG

Utformning av allmänna platser Egenskapsbestämmelse träd ställer krav på att det ska finnas ett minimum antal träd inom området för torg.

Regleringarna görs i syfte att avsätta markområde som ska användas för kompensationsåtgärder och säkra att åtgärderna görs för att kompensera fällning av träd som omfattas av biotopskyddet.

NORRKÖPINGS KOMMUN


SPN 2017/0108 214


annat värdefull miljö och att förändring av byggnad inte får förvanska dess karaktär eller anpassning till omgivningen. Bestämmelsen q1 anger att byggnad inte får rivas. Se Figur 12.

P13/18 Detaljplan för kvarteret Mjölnaren med närområde, laga kraft 2013-04-22 Fastigheten Mjölnaren 15 omfattas av detaljplanen. Planbestämmelserna anger markanvändning Q som anger fri användning anpassad till bebyggelsens kulturvärden. Bestämmelserna anger vidare att byggnader får uppföras i en och två våningar i norra delen av fastigheten. Gatuhuset mot Västgötegatan har stort kulturhistoriskt värde och får inte rivas och förändras exteriört. Se Figur 12.

0581K-ålder Stadsplan för Norrköping år 1879 Karta öfver Norrköping samt 0581K-22B:5044 Tomtindelning Fastigheten Bergsbron 7 omfattas av detaljplan och tomtindelning av ålder bestående. Stadsplan för Norrköping år 1879 Karta öfver Norrköping, ”på byggnadsnämndens föranstaltand och upprättad och utgifven af A.R Lundgren år 1879” samt tomtindelning aktnummer 0581K-22B:5044. Stadsplanen anger vilka markområden ska användas för gator, torg och park och vilka områden ska användas för bebyggelse. Till stadsplanen hör byggnadsstadga för rikets städer från 1874 som reglerar bland annat utformning av bebyggelsen.

Figur 12. Flygfotot visar utsnitt från detaljplaner som gäller inom de olika delarna av planområdet. Det aktuella planområdet är inringat med en röd, heldragen linje. Bild: Norrköpings kommun.

NORRKÖPINGS KOMMUN


SPN 2017/0108 214


Förändringar Den aktuella detaljplanen ersätter gällande detaljplaner och stadsplan från 1879. Tomtindelning 0581K-22B:5044 upphävs.

4.6. Program för planområdet Programmet tillhörande kvarteret Mjölnaren med närområde, godkänt i stadsplaneringsnämnden den 14 oktober 2008 anger bostäder med ”ett varierat innehåll i bygganderans gatuplan, arkitektonisk mångfald samt en tydlig och avläsbar uppdelning av den yttre miljön med privata gårdar och offentliga gator, torg och park.” Exploatering blir relativt hög. Hushöjder ska öka i riktningen ner mot Motala ström, från två våningar närmast Skvallertorget till sju våningar vid Garvaregatan. En tydlig uppdelning i byggnadskroppar med urskiljbara fasadlängder, trappning i takfotshöjd, arkitektoniskt uttryck, material samt färgsättning. Bredgatans sträckning mellan Tunnbindaregatan och Skvallertorget skulle fortsätta vara enkelriktad. Se Figur 13.

Figur 13. Stadsbyggnadsidé, ur programmet där planområdet ingår.

Detaljplanens förhållningssätt Detaljplanen avviker från programmet i och med att den medger högre byggnader än två våningar närmast Skvallertorget. Bebyggelsen längs med Bredgatans södra sida trappar inte ner i höjd mot Skvallertorget på ett konsekvent sätt. Nedtrappning är mer konsekvent hos bebyggelsen längs med Bredgatans norra sida. En anpassning till byggnader längs med Bredgatans norra sida, som är tre till fem våningar, bedöms mest lämplig i detta fall.

NORRKÖPINGS KOMMUN


SPN 2017/0108 214


4.7. Övriga kommunala beslut Beslut om planläggning Den 11 juni 2019 fick samhällsbyggnadskontoret i uppdrag av samhällsplaneringsnämnden att ta fram ett förslag till detaljplan för fastigheterna Mjölnaren 14 och Mjölnaren 15 samt Bergsbron 7.

Riktlinjer för arkitektur och stadsbyggnad I april 2018 antog kommunfullmäktige riktlinjer för arkitektur och stadsbyggnad. Sju strategier har tagits fram i riktlinjerna för att säkerställa att det som byggs i Norrköping håller tillräckligt hög arkitektonisk nivå. Riktlinjer som är särskilt viktig för ny bebyggelse inom aktuellt planområde är följande:

• Arkitekturen ska respektera sin omgivning. Ny bebyggelse ska utformas med hänsyn till arkitektoniska kvalitéer hos omgivande bebyggelse. Ny bebyggelse se ska anpassas till den kulturhistoriskt värdefulla miljön i skala, färg, formspråk och material val men ändå spegla sin samtidasanda.

• Arkitekturen ska stärka kulturarvet När vi utvecklar Norrköping ska vi förvalta såväl det befintliga som det framtida kulturarvet på ett klokt, men samtidigt innovativt sätt. Det ska vara tydligt avläsbart vad som är gammalt och vad som är nytt. Detta gäller såväl vid nybyggnation som vid tillbyggnad/ombyggnad av befintliga hus.

• Arkitekturen ska främja stadslivet. När vi förtätar staden ska vi skapa gynnsamma förutsättningar för stadslivet. Med omsorgsfullt utformade, utåtriktade bottenvåningar och mötesplatser i stadsrummet blir miljön inbjudande, trivsam och trygg.

Detaljplanens förhållningssätt Detaljplanens bestämmelser reglerar placering, utformning och utseende av nya byggnader så väl som bevarande av kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer med syfte att uppfylla riktlinjerna. Se även avsnitt 5.2 Bebyggelseområden, Bebyggelsens karaktär i framtiden.

Riktlinjer för bostadsförsörjning Kommunen ska tillhandahålla mark i varierade och attraktiva miljöer. Kommunen ska kontinuerligt ha detaljplanelagd mark för bostäder varav mark för 80-85 procent av bostadsbehovet ska finna i staden. Planläggningen ska möjliggöra att staden växer inifrån och ut.

Detaljplanens förhållningssätt Detaljplanen är i enlighet med riktlinjens strategier.

NORRKÖPINGS KOMMUN


SPN 2017/0108 214


5. Planförutsättningar och planförslag 5.1. Mark- och vattenanvändning Befintlig användning Mark inom planområdet används idag för utbildnings- och caféverksamheter samt park, gata och parkering.

Föreslagen användning Detaljplanens genomförande innebär att marken används för bostäder, utbildnings-, restaurang- och caféverksamheter, park, torg och gata. Se Figur 14 och Figur 15.

Figur 14. Bilden ovan är ett utsnitt från plankartan som visar markanvändning som medges i detaljplanen.

Figur 15. Bilden ovan visar ett utsnitt från plankartan som visar användningsområden.

NORRKÖPINGS KOMMUN


SPN 2017/0108 214


5.2. Bebyggelseområden Bebyggelsens och områdets karaktär

Nuvarande karaktär Genom tiderna har utvecklingsområdet och de omkringliggande kvarteren varit ett tätbebyggt och aktivt industriområde fyllt med många arbetande. Västgötegatan sluttar ner mot Gamlebro, där Motala ström gör en dramatisk riktningsförändring. I den här delen av Industrilandskapet kan anas lämningar från den medeltida staden med de svängda gatorna Västgötegatan och Mäster Påvels gränd och omgivande kvartersformer, som avviker från innerstadens rutnät.

Figur 16. Bilden till vänster visar den småskaliga bebyggelsen längs med Västgötegatan. Till höger syns bebyggelsen i fastigheten Bergsbron 8 och Arbetets museum. Foton: Jackie Leiby.

Den befintliga bebyggelsen i planområdet och dess omedelbara omgivning har kvar sin karaktär av småskalig stadsmiljö. Se Figur 16. Det finns flera exempel av gamla byggnader som har fått ny användning. Längs Västgötegatans södra sida är de smala kvarterens bebyggelse renoverad. Smala gränder förmedlar pittoreska vyer ner mot Strömmen. Nya bostadshus har uppförts under 1980-talet och 2010-talet, många med nya butiker, caféer och restauranger i bottenvåningen. Utefter Västgötegatans norra sida finns moderna byggnader som byggdes för att fylla luckorna som uppstod efter 1970-talets rivningar. Byggnaderna harmoniserar i färg och form med den gamla bebyggelsen. I anslutning till Skvallertorgets västra sida har Linköpingsuniversitet byggt lokaler. Se Figur 17.

NORRKÖPINGS KOMMUN


SPN 2017/0108 214


Figur 17. Ovan till vänster syns ny bebyggelse längs med Västgötegatans norra sida. Till höger syns Skvallertorget och byggnader som hör till Linköpings Universitetet. Foton: Jackie Leiby.

Förändringar När avrivna tomter åter bebyggs återskapas en stadsbild som har funnits i många år och som stärker de kulturhistoriska värdena i Industrilandskapets nordvästra del. Detaljplanen medger en ökning av befintliga byggrätter i Mjölnaren 14 och 15 genom en utökad tillåten höjd. Markutnyttjande kan bli något högre totalt sett än vad det har varit under gångna tider. Se även avsnitt 4.2 Riksintressen, kulturmiljövård.

Kulturmiljö

Förutsättningar Planområdet är beläget i Industrilandskapet i Norrköpings innerstad, som ingår i riksintresse för kulturmiljövården. Se avsnitt 4.2 Riksintresse för mer detaljerad beskrivning. Området har tidigare varit bebyggt med flera byggnader och uthus, se Figur 18. En antikvarisk utredning och inventering av miljöer och byggnader inom planområdet pågår.

På 1600-talet grundades såväl vapen- som textilindustri i Norrköping. Industrin successivt växte och kompletterades med nya verksamheter, bland annat tobaks- och snusfabriker, sockerbruk och papperstillverkning. På 1800-talet växte textilindustrin och pappersindustri i Norrköping. Under en period i mitten av 1800-talet var Norrköping landets största industristad. Huvuddelen av de idag kvarvarande stora industribyggnaderna byggdes under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Textil- och pappersindustrin lades ner och avvecklades i centrala Norrköping under 1970- och 1980-talen.

NORRKÖPINGS KOMMUN


SPN 2017/0108 214


Figur 18. Kartan från 1879 visar en bild av hur bebyggelsen inom planområdet och dess omgivningar har sett ut.

Bergslagsgården Byggnaden Bergslagsgården inom fastigheten Bergsbron 7 är skyddad enligt kulturmiljölagen som byggnadsminne. I byggnadsminnesförklaringen ingår både byggnaden och tomtmarken. Bergsslagsgården byggdes på 1740-talet och är en av Norrköpings äldre byggnader. Se Figur 19 och Figur 20. Byggnaden med tillhörande tomtområde byggnadsminnesförklarades år 1978.

Från början användes byggnaden för en verksamhet för utrikeshandel. Fastigheten köptes år 1799 och ett färgeri inrättades i en byggnad på tomten vid vattnet. Se Figur 21. Under majoriteten av 1800-talet drevs färgeri-verksamhet på platsen. Byggnaden Bergslagsgärden inrymde både bostad och kontor för färgeriet. Till gården hörde också en uthuslänga med stall och bod. Färgerirörelsen fanns kvar fram till 1935.

Varken färgeribyggnaderna i Motala ströms strandkant, uthuslängan, stall eller bod finns kvar. Under några år på 2010-talet har det funnits en caféverksamhet med uteservering på det avrivna markområdet bredvid Bergslagsgården. ABF har lokaler i Bergslagsgården. I ett pågående ärende hos länsstyrelsen prövas planer för en ny restaurangbyggnad som resulterar i en ändring av byggnadsminnet.

NORRKÖPINGS KOMMUN


SPN 2017/0108 214


Figur 19. Bergslagsgården, sedd från Skvallertorget. Fotot av en av de gamla färgeribyggnaderna är från cirka 1900. Källa: Norrköpings stadsmuseum.

Figur 20. Vy mot väster över gården vid Bergslagsgården. Bilden är från cirka 1900. Källa: Norrköpings stadsmuseum.

NORRKÖPINGS KOMMUN


SPN 2017/0108 214


Figur 21. Vy norrut från Bergsbron över området som idag är Kärleksparken. Fotot är taget på 1930-talet. Bilden är beskuren. Källa Norrköpings stadsmuseum.

Sista Supen Byggnaden som heter Sista Supen står inom fastigheten Mjölnaren 14. Den är en mindre tegelbyggnad som byggdes under 1760-talet och användes som laboratorium. Se Figur 22. Byggnaden är klassad som byggnad av högsta värde, klass 1, enligt kommunens kulturmiljöinventering och ingår i en kulturhistoriskt värdefull miljö. Som sådan omfattas byggnaden av förvanskningsförbud enligt 8 kapitlet 13 § PBL.

Figur 22. Bilden ovan visar Sista Supen som den såg ut på slutet 1800-talet. Källa: Norrköpings stadsmuseum.

NORRKÖPINGS KOMMUN


SPN 2017/0108 214


Inom fastigheten har det stått en apoteksbyggnad också som uppfördes på1750-talet. Se Figur 23. Apoteket fanns kvar under 1800-talet. Under 1900-talet fanns olika typer av handelsverksamhet, bland annat för försäljning av färg och elektronik. Byggnaden revs år 1971.

Figur 23. Bilden till vänster visar apoteksbyggnaden som det såg ut längs med Bredgatan. Källa: Norrköpings stadsarkiv. Bilden till höger visar samma byggnad, sedd från Skvallertorget. Bilden är beskuren. Källa: Norrköpings stadsmuseum.

Förändringar och förhållningssätt Byggnaden Sista Supen planläggs för att kunna fortsätta användas för publik, centrumverksamhet. Den omfattas i detaljplanen av skyddsbestämmelser och rivningsförbud. Vid underhåll ska fasader utföras putsade med kalkbruk eller KC (kalkcement)-bruk och avfärgas med kalkfärg eller KC-färg. Alternativt kan genomfärgad KC-puts användas. Befintliga tegelfasader bibehålls. Taken beläggs med tegel av bänd lera eller falsad slätplåt. Fönster och övriga snickerier utförs täckmålade. Vid ombyggnad bibehålls ursprungliga fönster eller ersätts med fönster med samma luftindelning och samma hängning av bågarna som befintliga fönster. Eventuella spröjsar ska vara äkta.

ABF(Arbetarnas Bildningsförbund) har lokaler för sin verksamhet i Bergslagsgården och har för intentioner att fortsätta att använda lokaler till sin verksamhet. Planen medger även en möjlighet att använda de övre våningarna för bostäder. Bullersituation kan innebära att våningarna lämpar sig bäst för småbostäder på högst 35 kvadratmeter. Se vidare avsnitt 5.6 Störning, hälsa och säkerhet, Buller. Eftersom byggnaden är byggnadsminnesförklarad ska alla ingrepp och underhållsåtgärder godkännas av länsstyrelsen.

I ett pågående ärende hos länsstyrelsen prövas planer för en ny restaurangbyggnad som resulterar i en ändring av byggnadsminnet. Detaljplanens reglering av byggrätt inom Bergsbron 7, byggnadens placering och utformning kommer att anpassas till de av länsstyrelsen godkända planer för byggnad. Reglering av Kärleksparken,

NORRKÖPINGS KOMMUN


SPN 2017/0108 214


gångvägar som ligger inom byggnadsminnet och byggnaden Sista Supen kommer att anpassas till rekommendationer som ges i den kommande antikvariska utredningen och i samråd med länsstyrelsen.


Bebyggelsens karaktärsdrag (egenskaper, form, material)

Den befintliga bebyggelsens karaktär Bebyggelsen består av hus mellan två till sex våningar, med en mångfald av takformer och utsmyckningar. Byggnader längs med Bredgatan, Kungsgatan och Västgötegatan trappar ner i höjd mot Skvallertorget. Bottenvåningar är något högre än våningarna ovanför.

Takets form är avgörande för områdets karaktär. Inom Industrilandskapet och omgivande kvarter finns olika taktyper, bland annat sadeltak, valmade tak, brutna tak (mansardtak) och säteritak. Platta tak är inte vanligt förekommande. Utskjutande delar såsom torn, frontespis och takkupor är vanligt förekommande hos den befintliga bebyggelsen. Byggnadernas takfotslinje är avgörande för nertrappningens avläsbarhet. Fasadmaterial varierar också. Husen är klädda med båda tegel, puts och träpanel. Mänga av de gamla fabriksbyggnaderna och flera av de nya byggnaderna har stora fönsterytor. Några av de kulörer som husen har är brunröd, ockragul, grågrön, gräddvitt och terrakotta. Se Figur 24 och Figur 25.

De kulturhistoriskt värdefulla byggnaderna och miljöer omfattas av förvanskningsförbud enligt 8 kapitlet 13 § PBL .

Skyddsbestämmelser och rivningsförbud Bergslagsgärden, allmän platsmark för park, övrig kvartersmark inom fastigheten Bergsbron 7 och Bergsbron 8 samt byggnaden Sista Supen förses med skyddsbestämmelser (q1-3, qskydd). Bestämmelserna upplyser om byggnadernas och markområdets kulturhistoriska status och preciserar vilka som är de värdebärande element. Bergslagsgården och Sista Supen har även försetts med rivningsförbud genom r-bestämmelsen.

Utseende (ny bebyggelse) Reglering av nya byggnaders gestaltning görs genom f-bestämmelser. Nya byggnader inom fastigheterna Mjölnaren 14 och Mjölnaren 15 ska gestaltas för att harmonisera med den omgivande kulturhistoriskt värdefulla miljön. Ny byggnad inom fastigheten Bergsbron 7 ska gestaltas i enlighet med byggnadsförslag som godkänns av länsstyrelsen.

NORRKÖPINGS KOMMUN


SPN 2017/0108 214


Figur 24. Bilderna ovan visar exempel på tak- och fönsterformer samt material och färgsättning hos den äldre bebyggelsen i planområdet och dess omgivning. Foton: Norrköpings kommun.

NORRKÖPINGS KOMMUN


SPN 2017/0108 214


Figur 25. Bilderna ovan visar exempel på tak- och fönsterformer samt material och färgsättning hos den nyare bebyggelsen i planområdet och dess omgivning. Foton: Norrköpings kommun.

Bebyggelsens karaktär i framtiden Ny bebyggelse ska utformas med hänsyn till befintlig kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Den ska ges karaktärsdrag som harmonisera med den omgivande bebyggelsen. Utformning av ny bebyggelse ska även bidra till att lyfta fram byggnaden Sista Supen och byggnadsminnet Bergslagsgården.

NORRKÖPINGS KOMMUN


SPN 2017/0108 214


Ny bebyggelse inom Mjölnaren 14 och 15 Ny bebyggelse inom Mjölnaren 14 och Mjölnare 15 ska vara tre till fem våningar med möjlighet till en så kallad vindsvåning. De viktigaste karaktärsdragen att beakta är påtagliga taklutningar, markerade takfotslinjer, måttligt stora glasytor och en tydlig sockel. Fasader mot Bredgatan och Västgötegatan är i regel släta, utan utstickande balkonger. Bebyggelsen ska utformas med en generell nedtrappning i höjd i riktning mot Skvallertorget och inåt i gården. Bottenvåningens höjd ska anpassas till bottenvåningarna hos befintlig bebyggelse längs med Bredgatans norra sida och i Mjölnaren 15 vid Västgötegatan. Se även riktlinjer som anges i avsnitten 4.1 Översiktsplaner, Fördjupning i översiktsplanen och i avsnitt 4.7 Övriga kommunala beslut, Riktlinjer för arkitektur och stadsbyggnad.

För övrigt ska ny bebyggelse inom Mjölnaren 14 och Mjölnaren 15 utformas enligt punkterna nedan:

• Nya huvudbyggnader ska placeras intill fastighetsgräns mot allmän gata. För att bidra till liv i gatumiljön ska minst en byggnad i varje fastighet utformas med minst en entré som vetter mot allmän gata eller torg.

• Bebyggelsen ska utformas så att den trappar ner i höjd mot Skvallertorget och inåt på tomten. Byggnadernas takfotslinje är avgörande för nertrappningens avläsbarhet. Ny bebyggelse anpassas i höjd till omgivande befintlig bebyggelse och ges en takfotslinje eller annan tydlig brytningslinje som samspelar med byggnaderna i dess omedelbara omgivning. Bebyggelsen längs med Bredgatan anpassas till befintlig bebyggelse på Bredgatans norra sida. Närmast Skvallertorget medges en takfotslinje och taknock som är anpassade till en byggnad med fyra våningar och en vindsvåning. Byggnaden eller del av byggnaden som ligger längre ifrån Skvallertorget regleras med höjder som är anpassade till en byggnad med fem våningar och en vindsvåning. Bebyggelse in i gården kan innehålla upp till trevåningar och en vindsvåning. Se Figur 26.

Figur 26. Bilden ovan visar principsektioner för ny bebyggelse inom Mjölnaren 14 och 15. Sektionen längst till vänster visar principen för gårdsbebyggelsen. Sektionen i mitten visar principen för bebyggelse närmast Skvallertorget. Sektion till vänster visar principen för bebyggelse längst ifrån Skvallertorget. Andra takformer är möjliga. Nockhöjder anges i meter över havsnivå. Bild: Norrköpings kommun.

NORRKÖPINGS KOMMUN


SPN 2017/0108 214


• Bottenvåningar ska kunna innehålla verksamhet vilket innebär att höjden mellan golv och underkant på bjälklaget ovanför behöver vara minst 3,3 meter. Bottenvåningens höjd ska också anpassas i höjd till bottenvåningar på byggnaden i Mjölnaren 15 längs med Västgötegatan och byggnaden längs med Bredgatans norra sida i höjd med Skvallertorget.

• Generellt ska tak utformas lutande, med fall åt minst två håll. Sadeltak, brutet tak (Mansardtak), valmat tak är exempel på utformning som är lämpliga. Taket lutning ska vara så pass mycket att den inte upplevs som platt inte så brant så att den upplevs som en vertikal vägg. Smala takterrasser på cirka 1,5 meter får förekomma mot Bredgatan. Större takterrasser placeras mot gårdssidan.

• Utskjutande byggnadsdelar såsom torn, frontespis och takkupor får förekomma. Burspråk eller annan utskjutande byggnadsdel får inte förekomma på fasader mot Bredgatan. Ingen taknock får vara högre än den högsta tillåten nockhöjd. Det är viktigt att frontespiser och takkupor inte upplevs som en hel våning, och därför ska vara begränsade i storlek. Den sammanlagda längden av frontespis och takkupor får vara högst fyrtio procent av fasadens längd. Torn bör inte överstiga åtta procent av byggnadens byggnadsarea ovan mark. Se Figur 27.

Figur 27. Den sammanlagda längden av frontespis och takkupor får vara högst fyrtio procent av fasadens längd. Frontespisen i bilden ovan är just fyrtio procent fasadens längd. Bild: Norrköpings kommun.

• Gårdar utformas enligt beskrivning i avsnitt 5.4 Friytor, kvartersmark, lek och rekreation.

Ny bebyggelse inom Bergsbron 7 Utformning av den nya byggnaden i fastigheten Bergsbron 7 ska anpassas till byggnadsminnet Bergslagsgården och förslag som godkänns av länsstyrelsen.

NORRKÖPINGS KOMMUN


SPN 2017/0108 214



Närområdets innehåll:

Förutsättningar Bostäder: Inga bostäder finns inom planområdet.

Arbetsplatser: ABF har sin verksamhet i Bergslagsgården. I byggnaden Sista Supen bedrivs en glasskiosk under sommar månaderna. Totalt finns det cirka tjugo arbetsplatser inom planområdet.

Service: Inga serviceverksamheter finns inom planområdet. Vårdcentral, apotek och mataffär finns på Kungsgatan inom 100 meters gångavstånd.

Kommunala skolor: Kastanjegårdens förskola ligger på ett gångavstånd på cirka 200 meter från planområdet, vid korsningen Sandgatan/ Tunnbindaregatan. Skolan har 96 platser.

Från och med höstterminen 2020 är den närmaste kommunala grundskola De Geers skola, som ligger på cirka 700-meters gångavstånd. Skolan har årskurs F-3 med plats för två klasser per årskurs och totalt två hundra elever.

Matteusskolan ligger på cirka 940-meters gångavstånd. Det är en låg- och mellanstadieskola med årskurser F-6 och 321 elever.

Djäkneparksskolan är den närmast högstadieskolan på cirka 1,2 kilometers gångavstånd. Skolan har årskurser 7-9 och plats för cirka 450 elever.

Förändringar Inom planområdet möjliggörs ett trettiotal nya bostäder eller ett fyrtiotal om Bergslagsgårdens övre våning görs om till bostäder. Ett tio-tal nya arbetsplatser möjliggörs utöver de arbetsplatser som finns. Totalt kan det bli ett trettio-tal arbetsplatser när detaljplanen är genomförd.

Placering, utformning och utförande För att ny bebyggelse ska vara anpassad till den kulturhistoriskt värdefulla miljön och omgivande bebyggelse regleras byggnadernas placering, utformning och utförande.

• En generell bestämmelse ställer krav på att byggnader ska placeras i fastighetsgräns mot allmän gata.

• Takfotshöjd och entrévåningens höjd regleras av v-bestämmelser. • Byggnadernas nockhöjd och taklutning regleras med symboler som anger

högst höjd i meter över nollplanet (havsnivå) samt minsta och högsta vinkel för takets lutning.

• Ny byggnadernas form och färgsättning regleras med f-bestämmelser.

NORRKÖPINGS KOMMUN


SPN 2017/0108 214


Tillgänglighet

Förutsättningar Kärleksparken är belägen i en sluttning längs med Motala ström. Området har varit bebyggt fram till mitten på 1900-talet. Rester från byggnadernas grundmurar skapar inramning av terrasseringar i parken. Idag finns bara trappor för att ta upp höjdskillnaderna mellan terrasseringarnas olika nivåer. Parken är endast tillgänglig utan trappor öster ifrån, via en inte helt optimal gångväg och gångbroar längs strandkanten.

Enligt plan- och bygglagen 8 kapitlet 1 § ska nya byggnader vara tillgängliga och användbara för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Ny bebyggelse ska följa kommunens krav på tillgänglighetsanpassning samt föreskrifter och allmänna råd om utformning av byggnader som finns i Boverkets byggregler. Utemiljöer ska utformas enligt kommunens riktlinjer.

Förändringar och förhållningssätt Detaljplanens genomförande kan leda till att parken blir tillgänglig även västerifrån, från Bergsbron. Att åstadkomma tillgänglighet inom parken är en utmaning, på grund av att utrymme kanske inte räcker till längden som behövs för korrekt utförda ramper. Eftersom parken ingår i ett byggnadsminne måste tillstånd fås från länsstyrelsen för åtgärder. Utredning av möjligheter att anlägga en tillgänglighetsanpassad gångväg görs under det fortsatta planarbetet.

Uteplatser som tillhör serveringar som etableras inom planområdet kommer att utformas enligt kommunens riktlinjer och få en bättre tillgänglighet än de tidigare verksamheterna har haft

5.3. Natur Mark och vegetation

Förutsättningar Marken inom fastigheterna Mjölnaren 14 och 15 är plan och utgörs av grusade ytor. Bergsbron 7 är dels bebyggd och består dels av ett plant, grusat markområde längs med Västgötegatan. Den södra delen av fastigheten utgörs av en cirka 17 meter bred remsa mark längs med Motala ström. Marken är mycket kuperat och med terrasseringar, stödmurar och höjd skillnader upp till fem meter mellan den högsta delen vid grusplanen och den lägsta delen vid strandlinjen.

Växtligheten finns längs med Bredgatan inom den norra delen av fastigheterna Mjölnaren 14 och 15 samt den södra markremsan närmast Motala ström inom Bergsbron 7 (Kärleksparken). En naturvärdesinventering och bedömning av växtligheten har gjorts av kommunen. Längs med Bredgatan finns en trädallé bestående av sex lindar som inte bedöms ha några större biologiska naturvärden, men omfattas av det generella biotopskyddet. I Kärleksparken finns ytterligare sex

NORRKÖPINGS KOMMUN


SPN 2017/0108 214


träd, bland annat ett apelträd, en skogslönn och en tysklönn. Skogslönnen och tysklönnen bedöms vara av särskilt värde. Se foton i Figur 28.

Figur 28. Ovan till vänster syns två av de sex lindar som utgör trädallén. I bilden till höger syns tysklönnen som finns i Kärleksparken. Foto till vänster: Erik Telldén. Foto till höger: Jackie Leiby.

Förändringar Ett mindre markområde i angränsning till Skvallertorget kommer att göras om till allmänt torg, vilket kan medföra även nya planteringar. Lindarna som står där kan eventuellt behöva tas ner eftersom risken att deras rotsystem tar skada av utgrävningar i samband med uppförande av ny bebyggelse är stor. Möjlighet att restorera trädens växtbädd kommer att undersökas. Annars kommer dessa två träd att ersättas med nya träd och eventuellt kompletteras med något nytt träd. Nya planteringar av träd ska placeras strategiskt i solitärer eller grupper.

Övriga träden i trädallén behöver också tas ner för att ny bebyggelse kan uppföras. Detta kräver tillstånd om dispens från biotopskyddet och att kompensationsåtgärder görs. Se även avsnitt 4.4 Övriga skyddsområden, Biotopskydd, sidan 14.

Fornlämningar

Förutsättningar Planområdet ligger inom fornområde Sankt Johannis 96:1, Norrköpings medeltida stadsområde. Fornlämningen avser kulturlager och konstruktioner under mark från Norrköpings äldsta tid. Begränsningen motsvarar stadsbebyggelsen enligt den tidigaste kartan, år 1640. Se Figur 29.

NORRKÖPINGS KOMMUN


SPN 2017/0108 214


Figur 29. Karta över centrala Norrköping. Fornlämning 96:1 är markerat med en blålinje med en blågrön skraffering. Bild: Riksantikvarieämbetet.

Under oktober 2019 har en förundersökning av obebyggda eller planterade delar av fastigheterna Mjölnaren 14 och 15 gjorts. Lämningar av utomhusmiljöer såsom gårdar och gator, en avfallshög från en smedja, en förhistorisk härd samt ett fåtal lämningar efter byggnader påträffades. En slutundersökning rekommenderas.

Förändringar Fornlämningar skyddas enligt kulturmiljölagen (1988:950). Områden som innehåller fornlämningar förslås bebyggas, vilket innebär att fornlämningarna kommer att behöva tas bort. En slutundersökning kommer att beställas för Mjölnaren 14 och Mjölnaren 15. En förundersökning av fastigheten är beställd för fastigheten Bergsbron 7. Markarbeten kräver tillstånd av länsstyrelsen.

Markens beskaffenhet En geoteknisk undersökning av planområdet har gjorts i mars 2020 av Afry på uppdrag av samhällsbyggnadskontoret. Det översta jordlagret består av en fyllning med en mäktighet som varierar mellan 0,7 – 1,6 meter. Jorden är främst fast lagrad men det förekommer lösare lagrad finsand under fyllningen. Fyllningen innehåller organiskt material och tegel. Jorden under fyllningen är främst sand men den innehåller även silt och siltskikt. Sanden bedöms vara en något tjällyftande jord. Bergnivån har påträffats mellan cirka fem till nio meter under markytan.

Två grundvattenrör har installerats i planområdet. I Mjölnaren 14 har inget grundvatten har förekommit under mätperioden. Inom Bergsbron 7 har grundvattenytan observerats på cirka 5,4 meter under markytan.

NORRKÖPINGS KOMMUN


SPN 2017/0108 214


Jorden är främst fast lagrad och om schakterna understiger 5 meter under markytan utgör grundvattenytan inte ett problem enligt de mätningar som hittills utförts. Grundläggningsförutsättningarna i området bedöms som goda. Byggnader kan grundläggas med platta på mark alternativt sulor på eller i mark. Grundläggning av eventuella byggnader och anläggningar ska utformas tjälsäkert.

De geotekniska förhållandena bedöms som goda och totalstabiliteten i området är tillräcklig. Om laster behöver placeras nära stödmuren vid Bergsbron 7 behöver stabiliteten ned mot Motala ström utredas. Vidare geotekniskutredning ska göras vid bygglov.

Inför bygglovsprövning och beslut om startbesked ska detaljerad geoteknisk undersökning göras som redovisar förutsättningar för schaktning, grundläggning med mera.

5.4. Friytor - Lek, rekreation och anlagd grönyta Förutsättningar Inom planområdet finns inga lekmöjligheter. Rekreationsmöjligheter finns inom markområde längs med Motala ström är utformat som en anlagd park (Kärleksparken) med gångstigar. Folkparken är den närmaste stadspark och ligger på cirka 650 meters avstånd från planområdet.

De anlagda grönytorna består av dels av växtligheten som finns inom Kärleksparken och en trädrad längs med Bredgatans södra sida, inom fastigheterna Mjölnaren 14 och 15. Se även avsnitt 5.3 Mark och vegetation.

Förändringar Inom bostadskvarteren är det viktigt med fria, gröna ytor. Gröna miljöer kan stimulera till fysisk aktivitet, ge förbättrad luftkvalitet underlätta social kontakt och bidra till att minska stress. Bostadstomten längs med Bredgatan ska ha en grönyta som ger möjlighet till utevistelse med god kvalitet. Gården ska erbjuda lekmöjlighet, åtminstone för de allra minsta barnen som kan behöva mer översyn. Grönytan behövs framför allt för att uppnå en social hållbarhet för de boende men kan även ge möjlighet för infiltration av dagvatten och för att främja biologisk mångfald.

NORRKÖPINGS KOMMUN


SPN 2017/0108 214



5.5. Gator och trafik Gatunät

Förutsättningar Området ligger i nära anslutning till Skvallertorget och Kungsgatan som idag är en trafikerad gata med cirka 8 100 rörelser per vardagsmedeldygn norrut från Skvallertorget och cirka 11 500 rörelser söderut över Bergsbron. Kungsgatan ger förbindelse biltrafik från planområdet mot stadshuvudgator, Södra Promenaden och Norra Promenaden. Se Figur 30.

Figur 30. Kartan visar trafikmängder i nuläget på gatorna i planområdets omgivning. Bild: Norrköpings kommun.

Bredgatan är en gata för enkelriktad, lokal biltrafik med cirka 2400 rörelser per vardagsmedeldygn. Västgötegatan är en gata för begränsad biltrafik och har ingen anslutning mot Skvallertorget och Kungsgatan. Se Figur 31.

Användning av mark och vatten Allmän tillgång till öppna ytor för plantering, utevistelse och rekreation avsätts av genom beteckning för allmän platsmark, PARK och TORG

Begränsning av marken bebyggande Anordning av marken inom planområdet regleras med en generell bestämmelse som ställer minimumkrav på grönyta, dess jorddjup och typ av plantering som ska finnas inom fastigheter som bebyggs med flerbostadshus.

NORRKÖPINGS KOMMUN


SPN 2017/0108 214


Figur 31. Bilden ovan visar riktning för trafikflöden på gatorna i planområdets omgivning. Bild: Norrköpings kommun.

Förändringar I översiktsplanen för staden 2017 finns inte Kungsgatan utpekat i huvudnätet för biltrafiken, utan pekas ut som ett regionalt stomlinjestråk för kollektivtrafiken med möjlighet för spår. Planområdet försörjs med biltrafik via Bredgatan, som är enkelriktad i sin sträckning förbi planområdet även i framtiden. Västgötegatan behåller sin funktion som gata för begränsad biltrafik med sin målpunkt i området.

Biltrafik på Kungsgatan kan ändras efter två scenarion i framtiden. Omvandling av Kungsgatan till ett regionalt stomlinjestråk för kollektivtrafik kan innebära att Bergsbron stängs för biltrafik. I detta scenario, beräknad till år 2035, minskas biltrafiken på Kungsgatan norrut från Skvallertorget med flera tusen rörelser jämfört med idag. Samtidigt ökar biltrafiken på Bredgatan, men inte till den utsträckningen att det blir några stora kapacitetsproblem.

I ett scenario där Bergsbron inte stängs av för biltrafik, beräknas trafikmängder på Kungsgatan öka med flera tusen. Det innebär att dagens framkomlighetsproblem ökar, och ett stomlinjestråk för buss blir aldrig aktuellt så länge trafikmängderna inte minskar. Trafik på Bredgatan ökas i mindre omfattning.

Kollektivtrafik

Förutsättningar Kungsgatan är ett kollektivtrafikstråk som trafikeras av busslinje 113 som kör i stomlinjenätet. Linjen ger förbindelser till Söder Tull och Resecentrum där vidare resande med övriga bussar i stomlinje- och fjärrtrafiknätet samt pendeltåg kan ske. Se Figur 32.

NORRKÖPINGS KOMMUN


SPN 2017/0108 214


Figur 32. Kartan ovan visar kollektivtrafikstråk som pekas ut i Översiktsplanen för staden 2017. Bild: Norrköpings kommun.

Förändringar Kungsgatan har pekats ut i översiktsplanen för staden 2017 som ett huvudstråk för regionalt stomlinjetrafik och spårvägstrafik. Se Figur 32.

Gång- och cykelvägar

Figur 33. Kartan ovan visar gång- och cykelstråk som pekas ut i Översiktsplanen för staden 2017. Bild: Norrköpings kommun.

Förutsättningar Kungsgatan är ett huvudstråk för gång- och cykeltrafik. Västgötegatan är ett viktigt stråk för gång och cykel. Se Figur 33. Befintliga gångvägar finns i Kärleksparken. Gångvägen har i nuläget flera trappor som tar upp höjder inom parken och vid anslutnings punkter till Bergsbron och den övre delen av fastigheten Bergsbron 7.

NORRKÖPINGS KOMMUN


SPN 2017/0108 214


Förändringar I översiktsplanen för staden 2017 föreslås att stråket i Västgötegatan ska förstärkas som ett huvudstråk för gångtrafik.

Figur 34. Sträckor av gångvägar som anpassas visas med gröna linjer i bilden ovan. Bild: Norrköpings kommun.

Gångvägen i Kärleksparken tillgänglighetsanpassas i det mån det går genom att ersätta trappor med ramper. Se Figur 34. En befintlig gränd intill en byggnad inom fastigheten Bergsbron 8 som hör till Norrköpings stadsmuseum ansluter till gångvägen i Kärleksparken. Dagtid kan denna gränd användas av allmänheten som en kompletterande ingång till Kärleksparken. Gångvägen stängs av under natten, i syfte att skydda de kulturhistoriskt värdefulla byggnaderna i Bergsbron 8 från klotter och annan skadegörelse. Vägens beläggning behöver ersättas med en beläggning som är mer gynnsam för tillgängligheten. Se Figur 35. Gränden ingår i ett byggnadsminne. Tillstånd behöver sökas hos länsstyrelsen för åtgärder.

NORRKÖPINGS KOMMUN


SPN 2017/0108 214


Figur 35. Gränden vid stadsmuseet syns i fotot längst till vänster, vy mot Västgötegatan. I mitten syns grändens anslutning till gångvägen i Kärleksparken och, till vänster, utsikten därifrån mot Bergsbron.


Parkering

Förutsättningar Inom planområdet idag finns plats för cirka fem bilar inom fastigheten Mjölnaren 15 och cirka fem bilar inom Bergsbron 7. Mjölnaren 14 är inte tillgänglig för bilar. Parkeringshuset Vårdtornet har 309 parkeringsplatser och ligger på cirka 190 meters öster om planområdet.

Norrköpings kommun har i februari 2017 antagit parkeringsnormer för Norrköpings stad. Normerna utgår ifrån en intention att uppmuntra och prioritera hållbara transportsätt, som till exempel med kollektivtrafik, cykel och till fots, som alternativ till bilåkande. Planområdet ligger inom stadens innerzon. Flerbostadshus ska ha mellan 0,35 - 0,70 parkeringsplatser per lägenhet, beroende på lägenhetens storlek.

Användning av kvartersmark och administrativa bestämmelser Anläggning av gång- och cykelstråk i Västgötegatan medges i beteckningen GATA och TORG. Anläggning av gångvägar inom Kärleksparken medges i beteckningen PARK.

Gränden i fastigheten Bergsbron 8 ges beteckning R1 (kulturella besöksanläggningar) som stämmer överens med pågående markanvändning i fastigheten för övrigt. Inom området gäller byggnadsförbud genom den prickade markeringen. Motivering är att gångvägen ska kunna stängas av nattetid för att minska risken för vandalisering.

NORRKÖPINGS KOMMUN


SPN 2017/0108 214


Besöksparkering ska finnas. Se Figur 36. Bilparkering i innerstaden ska så långt möjlig förläggas under mark, överdäckad eller i p-hus.

Cykeln är en prioriterad form av transport i staden. Enligt kommunens riktlinjer för parkering ska även cykelparkering anordnas för boende, besökare och verksamheter. Utformning och placering av cykelparkeringar ska följa kommunen riktlinjer. Utgångspunkten för cykelparkering för bostäder är att samtliga boende ska ha tillgång till en cykelplats. Utöver detta tillkommer 0,1 cykelplats per lägenhet för besökare. Se Figur 36. Möjlighet att låsa fast cykeln ska finnas. Parkeringsbehovet för cyklar tillgodoses inom fastigheten. Parkering kan ordnas i huvudbyggnaden eller utomhus vid entrén eller annan lämplig plats.

Figur 36. Tabellerna visar parkeringsnormer för bil- och cykelparkering i stadens innerzon.

Förändringar I detta centrala läge i Industrilandskapet kan det vara en utmaning att tillhandahålla parkeringsplatser för bilar till de boende inom den egna fastigheten till en rimlig kostnad. I så fall bör parkering ordnas i en parkeringsanläggning inom rimlig gångavstånd, cirka 400 meter.

Inom fastigheterna Mjölnaren 14 och Mjölnaren 15 planeras cirka 30 nya bostäder. Beräknat enligt tabellen i Figur 36 behöver 20 parkeringsplatser för bilar och 93 platser för cyklar anordnas. Cykelplatser kan ordnas i form av platser utomhus i cykelställ eller inomhus i cykelrum och lägenhetsförråd. Lösningar för parkering studeras vidare i det fortsatta detaljplanearbetet.

5.6. Störningar, hälsa och säkerhet Buller

Förutsättningar Planområdet utsätts för buller från vägtrafik. Från och med 1 juni 2015 gäller Förordning (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader. Bullernivåer buller från spårtrafik och vägar inte överskrida • 60 dBA ekvivalent ljudnivå vid en bostadsbyggnads fasad, och

NORRKÖPINGS KOMMUN


SPN 2017/0108 214


• 50 dBA ekvivalent ljudnivå samt 70 dBA maximal ljudnivå vid en uteplats om en sådan ska anordnas i anslutning till byggnaden.

Samma värden gäller för bostadsbyggnader om högst 35 kvadratmeter men ekvivalentnivån vid fasad är istället 65 dBA.

Förändringar En bullerutredning har gjorts av WSP april 2020 på uppdrag av samhällsbyggnadskontoret. Bullerutredningen omfattade tre trafikscenarier, nuvarande trafik (scenario A), år 2035 där Bergsbron är öppen för allmän biltrafik (scenario B) och år 2035 där Bergsbron trafikeras endast av kollektivtrafik med både buss och spårvagn (scenario C). De tre trafikscenarier tillämpades för två byggnadsalternativ. Alternativ 1 innebär att fastigheterna Mjölnaren 14 och 15 bebyggs med en sammanhängande byggnad. I alternativ 2 byggs istället två hus kroppar med ett släpp emellan dem. Se Figur 37.

Figur 37. Kartorna ovan visar beräknade bullernivåer för år 2035 med Bergsbron öppen för allmän biltrafik.

Trafikscenario A –nuläget Bullerutredning visar att riktvärden för ekvivalent ljudnivå klaras i trafikscenario A för nuläget på alla planer i både alternativ för planerade bebyggelse inom Mjölnaren 14 och 15. Inte alla lägen på fasaden klarar riktvärden för uteplatser och därför kan en gemensam uteplats behöver ordnas i ett annat läge där riktvärdena klaras.

NORRKÖPINGS KOMMUN


SPN 2017/0108 214


Framtida trafikscenarier -Trafikscenario B och C – år 2035 För trafikscenario B och C för år 2035 överskrids 60 dBA ekvivalentnivå och 70 dBA maximal ljudnivå för Mjölnaren 14 och 15 på en till tre planer vid fasad mot Bredgatan för både byggnadsalternativ 1 och 2. För både scenarier måste bostadsvåningar där riktvärden överskrids utformas så att

• minst hälften av bostadsrummen i en bostad vara vända mot en sida där 55 dBA ekvivalent ljudnivå inte överskrids vid fasaden, och

• minst hälften av bostadsrummen vara vända mot en sida där 70 dBA maximal ljudnivå inte överskrids mellan kl. 22.00 och 06.00 vid fasaden.

Alternativt att en bostad om högst 35 kvadratmeter placeras i lägen där ekvivalent ljudnivå 65 dB(A) inte överskrids. En gemensam uteplats behöver ordnas i ett läge där riktvärden klaras.

Bergslagsgården Bergslagsgårdens har använts för en blandning av bostäder och verksamhet i många år. I nuläget ligger de ekvivalenta ljudnivåer mellan 52 och 63 dBA medan maximala nivåer överskrider 70 dBA på samtliga fasader. I framtida scenarier ligger ekvivalenta ljudnivåer mellan 54 och 66 dBA och maximala nivåer överskrider 70 dBA. Om byggnaden används för bostäder igen i framtiden krävs att minst hälften av bostadsrummen i en bostad vara vända mot en sida där 55 dBA ekvivalent ljudnivå inte överskrids vid fasaden och minst hälften av bostadsrummen vara vända mot en sida där 70 dBA maximal ljudnivå inte överskrids mellan kl. 22.00 och 06.00 vid fasaden.

Planlösningar för stora lägenheter som klara dessa krav kan vara svårt att åstadkomma. Smålägenheter på högst 35 kvadratmeter bedöms vara en lämpligare bostadsform för Bergslagsgården.

Riktvärden för ljudnivåer vid en uteplats överskrids i samtliga scenarier. Även gårdsplanen i anslutning till Bergslagsgården är utsatt för höga ljudnivåer. För att kunna skapa en uteplats som klarar riktvärden behövs avskärmning, till exempel som en plank mellan Bergslagsgården och den nya restaurangen.

Sammanfattningsvis bedöms exploatering med bostäder vara möjlig, men skyddsåtgärder kan behövas i form av anpassade planlösningar och storlek. Möjligheten att ordna en gemensam uteplats där riktvärden inte överskrids bedöms vara möjlig i fastigheterna Mjölnaren 14 och 15 och med hjälp av bulleravskärmning i Bergsbron 7.

NORRKÖPINGS KOMMUN


SPN 2017/0108 214



Markföroreningar En markmiljöundersökning har gjorts av Sweco på uppdrag av samhällsbyggnadskontoret hösten 2017. Fyllnadsmassor som finns inom Mjölnaren 14 och 15 innehåller halter av kvicksilver, bly, barium, zink, arsenik, koppar och polycykliska aromatiska kolväten (PAH)1 som överstiger riktvärden för både känslig och mindre känslig markanvändning i flera av de tagna proven. I den naturliga marken har påträffats halter av PAH-M och –H och kvicksilver i ytliga jordprover som överstiger riktvärden för känslig markanvändning i två punkter.

Innan markarbeten utförs inom planområdet ska en anmälan om avhjälpandeåtgärd lämnas in till miljö och hälsa inom samhällsbyggnadskontoret i enlighet med 10 kapitlet 11§ Miljöbalken. Anmälan ska säkerställa att sanering sker så att marken kan nyttjas för planerat ändamål samt att schaktmassor hanteras i enlighet med lagstiftningens krav. Fortsatt utredning sker i det fortsatta planarbetet.

Översvämning Kartering av extrema regn visar inte på någon risk för översvämningar. Vattnets utbredning för beräknade årshögsta havsnivå år 2100 inklusive 35centimeter vinduppstuvning berör inte heller planområdet. Se Figur 38.

1 Polycykliska aromatiska kolväten (Polycyclic Aromatic Hydrocarbons; PAH) utgörs av ämnen som består av sammanfogade bensenringar. Riktvärden finns för tre grupper: PAH-L, PAH-M och PAH-H (låg, medelhög respektive hög molekylvikt.)

Skydd mot störningar Uppförande av bostäder i vissa fall kräver anpassning av planlösningar eller anordning av en gemensam uteplats som riktvärden klaras. Krav på detta ställs genom en generell bestämmelse som gäller inom all kvartersmark i planområdet.

NORRKÖPINGS KOMMUN


SPN 2017/0108 214


Figur 38. Kartan visar maximalt vattendjup vid ett100-årsregn och vattnets utbredning för beräknade årshögsta havsnivå år 2100 inklusive 35centimeter vinduppstuvning. Källa: Norrköpings kommun.

Miljökvalitetsnormer

Luftkvalitet Partikelhalt i luften vid Kungsgatan har tidvis överskridit miljökvalitetsnormen för luft, PM10. Mätningar samt beräkningar av partiklar och kvävedioxid som utförs av samhällsbyggnadskontoret, miljö, visar i nuläget att miljökvalitetsnormen för PM10 och kvävedioxid inte överskrids.

Tillkomst av nya bostäder kan leda till en marginell ökning i trafik på Bredgatan och Kungsgatan, vilket kan påverka luftkvalitetsnormer negativt. Risken att miljökvalitetsnormen för partiklar (PM10) bedöms vara låg.

Vattenkvalitet Recipienten Motala ström (SE649609-152033) har statusklassningen ”otillfredsställande” vad gäller ekologisk potential och ”uppnår ej god kemisk status”. Enligt MKN ska Motala ström uppnå ”god ekologisk potential” och ”god kemisk ytvattenstatus” med undantag för kvicksilver och bromerad difenyleter, till 2021.

De förändringar som planen medger gör bland annat att ytor som idag används om parkering kan bebyggas. Bedömningen är situationen inte förvärras jämfört med dagens användning. Antagande av detaljplanen bedöms därför inte medföra någon anledning till särskilda åtgärder för att förbättra dagvattenkvaliteten från detaljplaneområdet.

NORRKÖPINGS KOMMUN


SPN 2017/0108 214


5.7. Teknisk försörjning Vatten och spillvatten Området ingår i kommunens verksamhetsområde för vatten och spillvatten. Ledningar för vatten och spillvatten finns i omgivande gator.

Genomförande av detaljplanen medför inget behov av nya ledningar för vatten och spillvatten. Anslutning kan ske till de allmänna ledningarna i omgivande gator. Nodra AB kan erbjuda serviser.

Dagvatten

Förutsättningar Fastigheterna är idag inte anslutna till de allmänna dagvattenledningarna men ligger inom verksamhetsområde dagvatten. För fastigheten Bergsbron 7 kan antas att avvattning sker direkt till Motala ström. Det finns ledningsnät för dagvatten i omgivande gator.

Kommunen har upprättat Riktlinje för hållbar dagvatten hantering, beslutad av Forum för Kontorschef Samhällsbyggnadskontoret och Verkställande direktör, Nodra AB (KCVD), den 3 april 2019. Dagvattenhanteringen i området ska följa kommunens riktlinje för hållbar dagvattenhantering. Uppkomsten av dagvatten kan begränsas genom att till exempel använda genomsläppliga material. Nodra AB kan erbjuda serviser.

Förändringar Dagvattenflödet från det aktuella området bedöms inte påverkas i någon större omfattning då fastigheterna som ska bebyggas redan utgörs av hårdgjorda ytor.

Fastigheten Bergsbron 7 bedöms även fortsättningsvis kunna avvattnas till Motala ström. Fastigheterna Mjölnaren 14 och Mjölnaren 15 bedöms kunna anslutas till dagvattenledningen i Bredgatan. Ledningen har ett antal fastigheter påkopplade men har god kapacitet.

El, tele, bredband, värme

Förutsättningar Ledningar för el, tele, bredband och fjärrvärme finns utbyggda inom planområdet.

Kommunen har som målsättning att uppvärmningen ska ske på ett så miljövänligt sätt som möjligt samt att energianvändningen ska minimeras. Kommunen rekommenderar i första hand anslutning till fjärrvärmenätet.

NORRKÖPINGS KOMMUN


SPN 2017/0108 214


Förändringar Alternativa förnyelsebara uppvärmningsformer bör prövas för att undvika en kraftigt ökad elanvändning. Möjlighet till lågenerihus alternativt passivhus bör prövas.

Avfall

Förutsättningar Hushåll kan lämna sorterat grovavfall, elavfall och farligt avfall på återvinningscentraler, som kallas returpunkter i Norrköping. I kommunen finns också återvinningsstationer som är insamlingsplatser där utsorterade förpackningar samt tidningar och småbatterier kan lämnas till återvinning.

För hämtning av övrigt hushållsavfall ansvarar kommunens bolag Nodra AB.

Förändringar Nya bostäder kommer att behöva hämtning av sitt avfall. Vid exploatering bör samråd ske med Nodra AB angående utformning av de gemensamma hämtställena och lösningar för hämtning från planerade verksamheter i området.

6. Genomförande av detaljplanen Detta kapitel om genomförande av detaljplanen redovisar de organisatoriska, fastighetsrättsliga och tekniska åtgärder samt de ekonomiska förutsättningar som behövs för ett ändamålsenligt och i övrigt samordnat plangenomförande. Beskrivningen fungerar som vägledning till de olika genomförandeåtgärderna. Avgöranden i frågor som rör fastighetsbildning, gemensamhetsanläggningar, VA-anläggningar, vägar med mera, regleras, prövas och genomförs enligt respektive särskilda lag.

6.1. Tidplan Detaljplanearbete Planuppdrag: 11 juni 2019

Programsamråd juni 2008

Programgodkännande: 14 oktober 2008

Plansamråd: 27 maj – 8 juli 2020

Granskning: kvartal 4 2020

Antagande samhällsplaneringsnämnden: kvartal 1 2021

http://www.norrkoping.se/miljo-natur/avfallshantering/atervinningsstationer/

NORRKÖPINGS KOMMUN


SPN 2017/0108 214


Detaljplan laga kraft: kvartal 2 2021

Genomförande, allmän plats Projektering allmän plats och VA: 2021

Entreprenadupphandling, allmän plats och VA: 2022

Marklösen, fastighetsregleringar: 2021

Utbyggnad av gata, VA med mera: 2022

Genomförande, kvartersmark Marktilldelning, kommunägd mark: genomfördes år 2016

Fastighetsbildning: 2021

Husbyggnad: 2021

Den preliminära tidsplanen anger tider utifrån förutsättningen att kommunens beslut om antagande av detaljplanen inte överklagas. Vid ett överklagande kan tidpunkten då detaljplanen vinner laga kraft förskjutas upp till två år framåt i tiden, vilket medför motsvarande förskjutning av genomförandet.

6.2. Ansvarsfördelning och genomförandeorganisation Allmän plats Norrköpings kommun ska vara huvudman för gator och andra allmänna platser. Kommunen är ansvarig för utbyggnad samt för drift och underhåll.

Genomförandet leds och samordnas av Norrköpings kommun, infrastruktur, som även ansvarar för den tekniska kontrollen av gator, torg och allmänna anläggningar. Nodra AB ansvarar för den tekniska kontrollen av VA-ledningar samt eventuella dagvattendammar och övriga fördröjningsmagasin inom allmän platsmark.

Kvartersmark Respektive fastighetsägare ansvarar för byggande, drift och underhåll inom kvartersmark samt för fastighetsbildning, inklusive bildande av eventuella gemensamhetsanläggningar.

Fastighetsbildning med mera Fastighetsbildningsfrågor, inrättande av gemensamhetsanläggningar och andra fastighetsrättsliga frågor handläggs av lantmäterimyndigheten i Norrköpings kommun.

NORRKÖPINGS KOMMUN


SPN 2017/0108 214


Bygglov/anmälan Ansökan om bygglov, rivnings- och marklov lämnas till Norrköpings kommun, samhällsbyggnadskontoret, bygglov. Till bygglov lämnas även anmälan i de fall endast teknisk prövning erfordras. Nybyggnadskarta beställs hos samhällsbyggnadskontoret, geografisk information.

Vatten och avlopp Planområdet ingår i verksamhetsområde för vatten, spillvatten och dagvatten. Norrköpings kommun är huvudman för de allmänna vatten- och avloppsanläggningarna genom Nodra AB och är ansvarig för att vatten-, spillvatten- och dagvattenledningar byggs ut i området, samt ansvarar för drift och underhåll fram till anvisad anslutningspunkt. Nodra AB är även ansvarig för dagvattendammar och andra fördröjningsmagasin inom allmän platsmark.

El E.ON Energidistribution AB är huvudman för elnätet

Tele, bredband TeliaSonera Skanova Access AB är huvudman för telenätet.

Respektive ledningsägare till de allmänna ledningarna ansvarar för dess utbyggnad, drift och underhåll fram till leveranspunkten för respektive fastighet.

Fjärrvärme E.ON Energilösningar AB är huvudman för fjärrvärmeledningar och ansvarar för anläggning samt drift och underhåll fram till anvisad förbindelsepunkt.

6.3. Genomförandetid Planens genomförandetid är 5 år från det datum som beslut om antagande av detaljplanen har vunnit laga kraft.

Under genomförandetiden har fastighetsägare en garanterad byggrätt enligt detaljplanen. Kommunen kan efter genomförandetidens utgång ändra eller upphäva detaljplanen utan att fastighetsägare får någon ersättning för byggrätt som inte utnyttjats.

6.4. Genomförande inom allmän plats Detaljprojektering och utbyggnad av anläggningar på allmän platsmark påbörjas genom beställning till samhällsbyggnadskontoret, exploatering, och samordnas med projektering och utbyggnad av vatten- och avloppsledningar.

Utbyggnaden kan starta när detaljplanen har vunnit laga kraft och projektering är genomförd. Entreprenad för anläggningsarbeten kommer att upphandlas enligt lagen om offentlig upphandling (LOU).

NORRKÖPINGS KOMMUN


SPN 2017/0108 214


Vid detaljprojektering och utbyggnad ska samordning ske med respektive ledningshavare för el, tele och fjärrvärme inom området.

6.5. Genomförande inom kvartersmark Enskilt byggande kan påbörjas efter att bygglov beviljats och beslut om startbesked har tagits.

Bygglov kan ges när anslutningspunkt till det allmänna vatten- och avloppsnätet är upprättad och nödvändig fastighetsbildning är genomförd.

6.6. Kommunens marktilldelning Den kommunägda marken som utgör nya kvarter för bostadsändamål kommer att överlåtas till exploatörer för genomförandet. Markanvisning av Mjölnaren 14 skedde år 2016 genom direkttilldelning.

Vid marktilldelning tecknas ett köpe- och exploateringsavtal med exploatören. Avtalet reglerar marköverlåtelsen, den planerade byggelsens utformning, kommunens anvisningar och krav samt parternas ansvars- och kostnadsfördelning i genomförandet av exploateringen. Marköverlåtelseavtal samt exploateringsavtal för respektive fastighet kommer att tecknas innan antagande av detaljplanen för att säkerhetsställa genomförandet.

6.7. Mark- och avtalsfrågor Markfrågor samt exploaterings-, avtals- och övriga genomförandefrågor handläggs av samhällsbyggnadskontoret, exploatering.

6.8. Tekniska utredningar Utredningar som har genomförts är följande. Se även referenser i slutet av planbeskrivningen.

• Geoteknisk undersökning. • Dagvattenutredning. • Miljöteknisk undersökning och riskbedömning. • Naturvärdesinventering. • Bullerutredning. • Arkeologisk förundersökning (Mjölnaren 14 och 15)

I det fortsatta planarbetet ska underlaget kompletteras med följande utredningar:

• Arkeologisk förundersökning (Bergsbron 7) och slutundersökning. • Kompletterande geoteknisk undersökning. • Förprojektering för torg och parkytor.

NORRKÖPINGS KOMMUN


SPN 2017/0108 214


7. Genomförandets konsekvenser 7.1. Inverkan på miljön Genomförandet av detaljplanen/programmet bedöms inte medföra någon betydande miljöpåverkan. Utförda utredningar visar att den nya detaljplanen inte medför risk för påtaglig skada för berörda riksintressen enligt 3 och 4 kapitlet miljöbalken, eller risk för överskridande av beslutade miljökvalitetsnormer enligt 5 kapitlet miljöbalken. En miljökonsekvensbeskrivning har därför inte upprättats. Se vidare tillhörande planhandlingen Undersökning och betydande miljöpåverkan.

7.2. Fastighetsrättsliga konsekvenser Ägoförhållanden Fastigheterna Bergsbron 7, Mjölnaren 14 och Nordantill 1:1 ägs av kommunen. Fastigheten Mjölnaren 15 ägs av en privatperson. Bergsbron 8 berörs också av planen och ägs av Norrköping Norrevo Fastigheter AB .

Fastighetsbildning

Fastighetsindelning Flera ändringar i fastighetsindelning kommer att ske till följd av detaljplanens genomförande. Mark styckas av från samtliga fastigheter för att läggas till andra fastigheter eller bilda en ny fastighet. Se Figur 39 och Tabell 1.

Figur 39. Kartan visar områden och fastigheter som berörs av fastighetsreglering.

NORRKÖPINGS KOMMUN


SPN 2017/0108 214


Tabell 1. Fastighetsregleringar Fastighet Fastighetsreglering

Mjölnaren 14 (kvartersmark) Markområde A överförs till Nordantill 1:1 (allmän

platsmark).

Markområde B tillförs från Mjölnaren 15 (kvartersmark).

Mjölnaren 15 (kvartersmark) Markområde B överförs till Mjölnaren 14 (kvartersmark).

Markområde C tillförs från Mjölnaren 14 (kvartersmark).

Bergsbron 7 (kvartersmark) Markområde D överförs till Nordantill 1:1 (allmän

platsmark).

Markområde E längs med Västgötegatan tillförs från Nordantill 1:1 (allmän platsmark).

Markområde F avstyckas till ny fastighet.

Bergsbron 8 (kvartersmark)

Markområde G längs med Västgötegatan tillförs från Nordantill 1:1 (allmän platsmark).

Ny fastighet Markområde F avstyckas från Bergsbron 7 (kvartersmark).

Nordantill 1:1 (allmän platsmark)

Markområde A tillförs från Mjölnaren 14 (kvartersmark).

Markområde D tillförs från Bergsbron 7 (kvartersmark).

Markområde E och G längs med Västgötegatan överförs till Bergsbron 7 respektive Bergsbron 8 (kvartersmark).

Ledningsrätt och servitut för ledningar Inom planområdet finns ett antal inskrivna servitut avseende ledningar för fjärrvärme och el. Se Tabell 2.

Tabell 2. Inskrivna avtalsservitut inom planområdet.

NORRKÖPINGS KOMMUN


SPN 2017/0108 214


7.3. Ekonomiska konsekvenser Kvartersmark, intäkter och kostnader Kommunens intäkter utgörs av den köpeskilling som Bolaget erlägger i samband med överlåtelsen för fastigheten Mjölnaren 14.

Exploateringsbidrag erläggs av bolaget för delvis utbyggnad av allmän plats, utredningar, kostnad av detaljplanen för Mjölnaren 15.

Allmän plats, kostnader och finansiering Utbyggnaden av allmän plats finansieras av intäkter av markförsäljning samt exploateringsbidrag.

Fastighetsbildning, inlösen, ersättning Ersättningar för marköverföringar och bildande, respektive upphävande av servitut, bestäms genom överenskommelse mellan berörda parter.

Bygglov, anmälan och planavgift Kommunen tar ut avgifter för bygglov och anmälan enligt gällande taxa. Planavgift tas ut genom planavtal.

7.4. Sociala konsekvenser Jämställdhet: Byggande av nya bostäder på en avriven tomt i centralt i staden skapar jämställda förutsättningar för kvinnor och män att ta sig till arbetet, skola, vårdplatser, butiker med mera. eftersom avstånden är kortare och tillgång till kollektivtrafik är bättre. När detaljplanen är genomförd kan flera människor bo nära arbetet, butiker, park och skolor, vilket minskar behovet av transporter med bilen vardagen. Den aktuella detaljplanen medger möjlighet att bygga fler nya bostäder än som medges i de gällande detaljplanerna.

Barnperspektiv: Nya bostäder kommer att ha tillgång till en privat uteplats där barn kan vistas och få begränsat utrymme för lek. Detaljplanen ställer krav på grönyta i bostadsgården, vilket ger bättre förutsättningar för utevistelse

Tillgänghet till och eventuellt inom Kärleksparken kommer att förbättras.

7.5. Konsekvenser för stadens attraktivitet Området känns tryggare när avrivna tomter får ny bebyggelse och luckor i stadsbebyggelsen fylls. Nya verksamheter, uteserveringar skapar nya möjligheter för möten mellan människor. Bekräftelse av Kärleksparken som allmän tillgänglig park medför en positiv påverkan på friluftslivet i form av promenadmöjligheter och behovet av grönområden i tätorter

NORRKÖPINGS KOMMUN


SPN 2017/0108 214


8. Medverkande 8.1. Tjänstemän Planhandlingar vid samråd har upprättats av Jacquelyn Leiby, planarkitekt, samhällsbyggnadskontoret, detaljplanering.

Detaljplanen har utarbetats i samverkan med följande tjänstemän inom Norrköpings kommun:

Daniella Aman Samhällsbyggnadskontoret, exploatering Håkan Kronander Samhällsbyggnadskontoret, infrastruktur Josefine Folke Samhällsbyggnadskontoret, stadsmiljö Oskar Arfwidsson Nodra, projekt och utredning Karin Milles Samhällsbyggnadskontoret, stadsarkitekt Robert Kihlén Samhällsbyggnadskontoret, bygglov

Samhällsbyggnadskontoret

Julia Stenström Karlsson Jacquelyn Leiby enhetschef detaljplanering planarkitekt

NORRKÖPINGS KOMMUN


SPN 2017/0108 214


Referenser Utredningar för detaljplanen Dagvatten PM Detaljplan Mjölnaren 14, Mjölnaren 15 samt Bergsbron 7 med närområde, Nordantill i Norrköpings kommun. Nodra. Norrköping, 2020-04-20.

Miljöteknisk markundersökning Mjölnaren 14 och 15. Sweco Environment. Linköping, 2017-10-12.

Naturvärdesbedömning av träd i pågående detaljplaneområde Mjölnaren 14, Mjölnaren 15 samt Bergsbron 7 med närområde, Nordantill. Norrköpings kommun. 2019-10-23.

PM/Geoteknik Geoteknisk undersökning kv Mjölnaren 14 och 15 samt Bergsbron 7. Afry. 2020-03-05.

PM. Mjölnaren 14 och 15. L2009:7173. Stiftelsen Kulturmiljövård. 2019.

Trafikbullerutredning Mjölnaren 14-15 och Bergsbron 7. WSP Environmental Sverige. Göteborg,2020-04-24.

Kommunala handlingar och riktlinjer Arkitekturstaden Norrköping – riktlinje för arkitektur och stadsbyggnad. Stadsbyggnadskontoret, Norrköpings kommun, antagen av kommunfullmäktige 2018-08-27.

Avfallsplan 2013. § 85 reviderad avfallsplan 2013-2016. Tekniska kontoret, Norrköpings kommun, 2014-04-28.

Bostadsförsörjning i Norrköpings kommun. Norrköpings kommun, antagen av kommunfullmäktige 2018-06-18.

Energiplan Norrköpings kommun 2009-2030. Norrköpings kommun, antagen av kommunfullmäktige 2009-03-30, aktualiserad 2017-08-28.

Gemensam översiktsplan för Linköping och Norrköping. Linköpings kommun och Norrköpings kommun. Juni 2010.

Intranätskartan DIKA Bullerkartläggning 2017. Norrköpings kommun. 2020

Intranätskartan DIKA Byggnadsinventering. Norrköpings kommun. 2020.

Intranätskartan DIKA Översvämningsanalys. Norrköpings kommun. 2020.

Intranätskartan DIKA Natur, naturvärdesobjekt. Norrköpings kommun. 2020.

NORRKÖPINGS KOMMUN


SPN 2017/0108 214


Riktlinje för hållbar dagvattenhantering, beslutad av KCVD, Forum för Kontorschef Samhällsbyggnadskontoret och Verkställande direktör, Nodra AB, 2019-04-30.

Riktlinjer för arbetsmiljö och tillgänglighet för avfallshantering. Norrköping Vatten och Avfall AB, Norrköpings kommun, 2014-04-01.

Riktlinje för Norrköpings kommuns arbete med ekosystemtjänster. Norrköpings kommun, antagen 2017-10-16.

Riktlinjer för parkering. Tekniska kontoret, Norrköpings kommun, antagen 2017-02-27.

Riktlinjer för trafik i Norrköpings kommun. Norrköpings kommun, antagen av kommunfullmäktige 2011-06-20.

Riktlinjer för utveckling av Norrköpings parker. Tekniska kontoret, Norrköpings kommun, 2007-11-15.

Åtgärdsprogram – PM10, Program för att sänka halterna av hälsoskadliga partiklar och andra föroreningar i Norrköpings kommun. 2006-06-07.

Översiktsplan för staden. Norrköpings kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2017-06-19.

Övriga referenskällor Datablad för Polycykliska aromatiska kolväten (PAH). Kemakta Konsult AB Institutet för Miljömedicin, Karolinska Institutet, maj 2017.

Fornsök, Riksantikvarieämbetet, december 2014. http://www.raa.se/hitta-information/fornsok-fmis/ Kommuntäckande markradonundersökning Norrköpings kommun. SGI Statens geotekniska institut. Linköping 1990-01-16.

Rapport nr. 2008-76 Detaljerad översvämningskartering längs Motala ström, Roxen, Glan och Bråviken. SMHI, 2009-05-25.

Rapport nr 2010-60 Kompletterande beräkningar havsvattenstånd Bråviken. SMHI, 2010-10-30.

Rapport nr 2017-26 Havsnivåer i Östergötlands län. SMHI. Norrköping, 2017-08-17.

Riksintressen för kulturmiljövården Östergötlands län (E). Riksantikvarieämbetet. 2016-02-05.

Svenskt Vattenarkiv, SMHI, september 2015. http://www.smhi.se/klimatdata/hydrologi/sjoar-och-vattendrag

SGU, jordartskarta, 2015. http://www.sgu.se

VISS Vatteninformationssystem Sverige, Länsstyrelsen, april 2020. http://www.viss.lansstyrelsen.se/Waters.aspx?waterEUID=SE649686-151617

http://www.raa.se/hitta-information/fornsok-fmis/

http://www.raa.se/hitta-information/fornsok-fmis/

http://www.smhi.se/klimatdata/hydrologi/sjoar-och-vattendrag

http://www.sgu.se/

fastigheterna Mjölnaren 14 och Mjölnaren 15 samt …...blandning av bostäder, centrumverksamheter...

Documents

Transcript of fastigheterna Mjölnaren 14 och Mjölnaren 15 samt …...blandning av bostäder, centrumverksamheter...