Familyfood vaxer med ha�llbar mat

Alvesta Biogas Drömmen som blev verklighet

Vi utvecklar foretag genom �nansiering och ra�dgivning

Mickes viltrokeriOsterrikisk tradition

i Sma�land

Nya punkter pa� ”att gora listan”?Vad sta�r hogst pa� din ”att gora lista” 2016? Hitta nya kunder som kan bearbetas? Planera for nyinvesteringar? Leta efter lamplig personal att nyanstalla?

Funderar du pa� att effektivisera genom digitalisering? Att utnyttja digitala mojligheter? Det kan galla allt fra�n logistik�losningar, kommunikation eller robotisering. Digitialiseringens mojligheter ar oandliga och det kan skapa effektivare verksamheter samtidigt som du kan skapa helt nya verksamhetsinriktingar.

Eller planerar du att fordjupa dig i ha�llbarhetsfra�gor eller begreppet cirkular ekonomi? (Se sidan 7.) Skulle du exempelvis kunna minska elforbrukningen, minska utslapp fra�n tillverkningen, anvanda material som inte pa�verkar miljon negtivt eller anvanda transporter som ar mer miljovanliga. Ha�llbarhet ar ocksa� sa� mycket annat, det handlar om jamstalldhet, ma�ngfald pa� arbetsplatsen, arbetsmiljo och exempelvis etikfra�gor.Har du tankt pa� att ha�llbara foretag har en konkurrensfordel bara genom att kunna presentera sig som miljo�medvetna eller certi�erade? Forutom att bidra till en battre varld for oss att leva i kan du hitta nya kunder och kanske ta battre betalt d.v.s. tjana pengar pa� att jobba med ha�llbarhet!

I det har numret av Prata Affarer har vi �era exempel pa� foretag i lanet som har ett tydligt ha�llbarhetsfokus. En biogasanlaggning, ett matkasseforetag som arbetar med ekologiskt och narproducerat samt ett rokeri som arbetar med lokalproducerade livsmedel. Ha�llbarhet ar ett av deras saljargument. Kan du ocksa� ha det som saljargument?

Fundera over om du ska lagga till digitalisering och ha�llbarhet pa� din ”att gora lista” for 2016. Vi pa� Almi kommer att gora det. Du ar alltid valkommen att kontakta oss om du vill ha ett bollplank och eller en �nansiar!

3 Goda nyheter 7 Aktuellt 8 Enterprise europe network 12 VAXARENA 16 La�n och checkar

Innehåll

Catharina Varendh BosonVD Almi Foretagspartner Kronoberg AB

2

A�rligen tar Almi Kronoberg emot ett 80-tal ideer pa� nya produkter eller tjanster fra�n foretag och privatpersoner. Innovationsra�dgivare Magnus Lesshammar ar en av dem som hanterar alla forslag som kommer in.

Det forsta steget ar att bedoma om iden ar unik. Magnus bakgrund ger honom en god grund att sta� pa� nar han gor sin bedomning. Han ar maskin�ingenjor i grunden och har aven en civilekonom ex�amen inom produktionsekonomi. Han har arbetat med produktionsstyrning och utveckling av nya ideer till fardiga produkter inom fordonsindustrin.

Han arbetar ocksa� med certi�ering inom kvalitet, miljo och medicinteknik.For utveckling av innovativa produkter eller tjans�ter har Almi mojlighet att bevilja forstudiemedel for en inledande utveckling. Dessutom �nns med jamna mellanrum innovationscheckar pa� upp till 100 000 kronor att ansoka om.

–

Checkarna ger oss ytterligare muskler att stotta innovationer som behover lite mer kapital. Det kan vara produkter som kraver extra testning, ex�empelvis inom medicinteknik. Men det kan ocksa� handla om utveckling av produktionsprocesser for att na� nya marknader med nya produkter. Kraven pa� unikhet ar inte lika hoga nar man ansoker om innovationscheckar som for forstudiemedel, be�rattar Magnus Lesshammar.

Har du ett foretag med mellan 2–49 anstallda och minst 3 Mkr i omsat tning, och vill ut pa� en ny internationell marknad? Kontakta Almi, det �nns stod att soka hos Region Kronoberg.

Affarsutvecklingscheckar �nns pa� belopp mellan 50.000–250.000 kr. Pengar som till exem�pel kan anvandas till att ta fram en strategi for internationalisering, gora marknadsundersok�ningar, leta leverantorer i utlandet, utreda fra�gor kring forsakringar, avtal och lagstiftning, patent och IPR fra�gor. Checken kan ocksa� anvandas for projektanstallning av kompetens som foretaget saknar i samband med internationalisering. Stodet fa�r tacka max 50 % av kostnaderna for externt kopta tjanster. Las mer pa� www.regionkronoberg.se/ naringsliv�och�forskning/ stod�till�foretagsutveckling/

A�rets innovatorPriset A�rets innovator/ Skapas Utvecklingsstipendium i Kronobergs lan gick 2015 till Tomas Liljenfors och hans foretag Bryne AB i Almhult. Projektet som belonades heter LOOP och ar en kostnadseffektiv matningsmetod for kvalitetssakring vid gjutning av lattmetall. Genom att halla smalt lattmetall i en sandgjutform, sa� kallad LOOP, kan man mata hur la�ngt en metallstrom rinner innan den stelnar. Detta ger ett ma�tt pa� formfyllnadsegenskapen, som ar en viktig kvalitetskomponent vid gjutning. LOOP�metoden sanker kassationen i gjuteriet, vilket i sin tur gor att man sparar ba�de energi, personal� och maskintid. Alternativet till LOOP�metoden ar en betydligt mer tekniskt avancerad utrustning som ar mycket kostsam. LOOP�metoden innebar med andra ord att det �nns stora pengar att spara for de sma� gjuterierna.

Magnus Lesshammar:

”Checkarna ger oss ytterligare muskler att stotta innovationer”

3

Satsa inter na tionellt med hjalp av affars-utvecklings checkar

Joakim Granefelt och hans bror Lars ar sjunde generatio�nen lantbrukare pa� Amundsga�rd i Hjortsberga utanfor Alvesta. Har foder de upp 6500 grisar om a�ret. De 300 suggorna sta�r var och en for drygt tva� kullar med kultingar per a�r. Den stora mangd godsel som dagligen

lamnar stallarna for att sa� sma�ningom a�terforas ut pa� a�krarna tar numera omvagen via biogasanlaggningen i Alvesta som Joakim tillsammans med tio andra lantbrukare i naromra�det ager och driver sedan 2012. Dar utvinns biogas av godsel, slaktavfall, biprodukter och en del matavfall for att anvandas som drivmedel, bland annat i Vaxjos stadsbussar.Joakim visar oss den fyra meter djupa godselbrunnen som lig�ger pa� baksidan av stallarna pa� Amundsga�rd. For tillfallet ar den fylld till halften. Har hamtas godsel av tankbilen som dagligen kor i skytteltra�k med godsel mellan de ansluta ga�rdarna och biogasanlaggningen. Samma tankbil a�terfor den godsel som rotats i anlaggningen till ga�rdarna. Den fylls da� i �era nya god�selbrunnar som Joakim la�tit bygga pa� agorna.– Det har inneburit ytterligare investeringar for oss men det ger ett mervarde eftersom det underlattar arbetet pa� ga�rdarna da� godseln nu forvaras narmre a�krarna nar vi ska godsla ut pa� va�ren.

Fra�n tanke t ill verklighet

For sex a�r sedan samlade Joakim 10 andra lantbrukare i Alvesta i en studiecirkel om energi.

I biogasanlaggningen vid r iksvag 25 strax utanfor Alvesta produceras fordonsgas for hogtryck. Hela 4,5 ton om dagen for att vara exakt. Det som for sex a�r sedan borjade som en ide hos elva drif t iga lantbrukare ar idag en verksamhet som skapar miljovinster, sysselsattning och fordelar for bonderna. Vi har tr af fat init iativtagare och numera vd:n Joakim Granefelt. En helt vanlig gr isproducent, med en drom om ett energineutralt lantbruk.

Alvesta Biogas – Drömmen som blev verklighet

Dubbelt ha�llbart i tanken och pa� a�kern

Joakim Granefelt ar grundare och delagare i Alvesta Biogas. Som vd ha�ller han i tra�darna och svanger ofta forbi anlaggningen och de stora rotkamrarna dar godsel fra�n ortens bonder blir till biogas.

4

Joacim Starck ar �nansier ings ansvarig pa� Almi och har regel�bunden kontakt med Alvesta Biogas och kor givetvis sjalv pa� biogas.

➔ FINANSIERING

Behover du la�na pengar? Almi hjalper till med �nan�siering i foretagandets alla faser. Nyforetagande, utveckling, innovationer och export�nansering. Tillvaxtla�net ar ett nytt la�n med sarskilt forma�nliga villkor for foretag som satsar pa� utveckling och nytankande.

– Jag har lange haft ett intresse for ha�llbart jordbruk och en ide om att gora va�ra ga�rdar energineutrala. Vi pratade till en borjan mycket om �is men sa� kom vi in pa� godsel och hur man skulle kunna anvanda den, berattar han.Tillsammans sokte de stod fra�n Leader Linne och pa�borjade ett undersokande arbete med studiebesok och kalkylering. Bland annat behovde de ta reda pa� hur mycket godsel det egentligen fanns i naromra�det.– Planen var ursprungligen att bygga sma� biogasanlaggningar ute pa� ga�rdarna men snart insa�g vi att for att fa� ekonomi i framstallning av fordonsgas skulle det behovas en storre an�laggning, berattar Joakim.Att overtyga en bank om ett la�n blev utmaning nummer ett. Med en investering pa� 60 miljoner och en valdigt liten mark�nad kravdes garantier om att det skulle �nnas en kopare. – En utmaning med gas ar det ar sva�rt att lagra och har �nns ingen pipeline. Det ma�ste alltsa� �nnas en marknad i naromra��det for den gas man producerar, forklarar Joakim.

Kapitalkravande projekt

Till slut gick Eon in som kund med en garanti om att kopa i 10 a�r frama�t och bankla�net var sakrat. Med bankla�net, investe�ringsstod fra�n Lansstyrelsen, delagarnas satsade kapital samt Entreprenorinvest Sverige AB som gick in som delagare var de 60 miljonerna i hamn. Och for tre a�r sedan bildade de 11 lantbrukarna bolaget Alvesta Biogas AB.

Et t la�ngt arbete tog vid.

– Fra�n ide till fardig anlaggning har det varit ett projekt som tagit la�ng tid att ro i land. Allt fra�n att hitta en lamplig tomt, soka bygglov och forbereda marken till pappersarbetet med

att ta in offerter, tillsta�nd och kontroller. Det har varit fullt av overraskningar och mycket sma�saker att tanka pa�. Men det ar jatteroligt och vi har hjalpts a�t, sager Joakim.Under 2014 byggdes anlaggningen. Vid uppstarten blev lik�viditeten ett bekymmer och man tog kontakt med Almi som beviljade ett la�n pa� 1,5 miljoner. – Fra�n det att vi startade anlaggningen tog det ett par ma�na�der innan vi kunde leverera fullvardig biogas. Da� var la�net fra�n Almi precis vad vi behovde for att tacka upp i kassan.

Flera vinnare

For ett a�r sedan lamnade det forsta �aket med biogas anlagg�ningen i Alvesta. Nu framstalls tva� miljoner kubikmeter gas om a�ret. – Det racker for att kora en bil tva� varv runt jorden varje dag. Och det ar bara med godsel fra�n ga�rdar inom en sju kilome�ters radie runt Alvesta, godsel �nns overallt, sager Joakim som har en stark overtygelse om att detta ar framtiden och tror pa� omstallningen till fossilfria drivmedel. Genom att producera biogas av godsel drar lantbrukarna sitt stra� till stacken i arbetet for ett fossilfritt samhalle. Joakim kan inte nog pa�peka de ma�nga miljovinster som Alvesta biogas bidrar med. De tva� slutprodukterna biogas och bio�godsel ar ba�da miljovanliga. Biogas ar det fordonsbransle som har lagst utslapp av koldioxid, partiklar och kvaveoxid. Med biogas som produceras av jordbruksgrodor reduceras koldioxidutslappen med cirka 90 % jamfort med bensin eller diesel. Dessutom �nns miljovinster i godselhantering pa� ga�r�darna. Den godsel som a�terfors till ga�rdarna ar namligen fri fra�n metan och till och med mer naringsrik sedan den rotats i biogasanlaggningen. Dessutom ar den nastintill luktfritt vilket

Kultingen ar tre dagar gammal. Innan den ga�r till slakt om ett halva�r kommer den att producera en hel del godsel som blir t il l biogas men ocksa� naringsrik godning pa� Joakim Granefelts a�krar.

5

➔ HA�LLBARHET

Det �nns stora mojligheter med att utveckla foreta�gets affarsmodell till att bli la�ngsiktigt ha�llbar. Ha�llbart foretagande innebar att arbeta for ett socialt, ekonomiskt och miljo�massigt ha�llbart samhalle. Prata ha�llbarhet med oss, vi hjalper dig att komma vidare.

6

gor att den ga�r bra att sprida nara bebyggelse vilket annars ar ett problem for lantbrukare med a�krar nara tatbebyggda omra�den. – Vi har bara vinnare i det har kretsloppet. Godseln som ga�r tillbaka till oss har hogre kvalitet. Den anvandas pa� a�krarna dar foder till djuren produceras, djuren bildar ny godsel och sa� ar kretsloppscirkeln sluten. Bilarna som drivs av va�r biogas bidrar till en minskad miljopa�verkan fra�n fordonsindustrin. Det ar darfor produktionen av va�r fordonsgas ger dubbel miljon�ytta, sager Joakim.

Kunderna

All gas som produceras saljs till Eon som hamtar gasen dagli�gen i stora �ak. Den saljs sedan vidare och anvands exempel�vis som bransle i Vaxjos stadsbussar. – En nyckelfaktor till att projektet verkligen blev av var det po�litiska beslutet i Vaxjo kommun att borja kora stadsbussarna pa� biogas, berattar Joakim. Anlaggningen i Alvesta ar en av fa� i Sverige som a�teranvander godsel fra�n lantbruket. Det ar mer vanligt att biogas framstalls av matavfall och avloppsvatten. Marknaden for biogas ar i sin linda och att bygga sa� har stora anlaggningar har helt enkelt inte varit lonsamt tidigare.– Vi jagar nya kunder hela tiden och hoppas pa� att kommun�erna haromkring valjer att kora annu �er bussar pa� biogas. Nu �nns tankstationer i Alvesta och Vaxjo men det ar pa� ga�ng i Ljungby och Ronneby. Vi vantar ocksa� pa� att det ska komma statligt stod for godselbaserad biogas.Det ga�r inte att ta miste pa� att Joakim Granefelt ar glad och stolt over vad de lycktas med. Aven om det varit tufft och ma�nga timmars slit skulle han gora om det vilken dag som helst. – Det ar knappt jag tror att det ar sant att vi lyckats. Jag fa�r nypa mig lite i armen ibland for att forsta� at vi faktiskt genom�fort detta, sager han.

Tankstat ionen i Alvesta dr ivs av Sma�landska Branslen. Gasen kommer fra�n Alvesta Biogas.

Joakim Granefelt hoppas

på �er t ankst at i oner f ör

biogas i närområdet.

Pa� en dag tar anlaggningen emot 8–10 lastbilslass med totalt 200 ton �ytgodsel, 20 ton slaktavfall, 15 ton fastgodsel och 15 ton biprodukter fra�n Lantmannen Reppe AB. Av detta bildas 4500 kg biogas, varje dag.

Godsel pumpas t ill en uppsamlingsbrunn for att sedan varannan t imme pumpas in i rotkammaren.

6

Akt uel l t !

I en cirkular ekonomi tillverkas produkter sa� att de ar latta att plocka isar och varje besta�ndsdel kan anvan�das om och om igen. Allt som tillverkas och konsu�meras ska kunna ga� tillbaka till producenten som ska kunna producera nya varor av dem. Cirkular ekonomi ar ett nytt satt att se pa� produktutveckling dar man utga�r fra�n naturens processer och forsoker se avfall som en naringsresurs. Las mer har>> www.cradlenet.se/cirkular�ekonomi

➜ Satt tydliga ma�l for miljo-arbetet. Kan man inte se vilka forbattringar som gors ar det latt att tappa motivationen. Ma�len ma�ste darfor vara tydliga och ga� att folja upp pa� ett bra satt. De

ska ocksa� kannas relevanta for verksamheten och garna ha koppling till ovriga verksamhetsma�l.

➜ Involvera persona-len. Delaktiga medarbe�tare blir mer engagerade. Utbildning ar ett bra verktyg men det ar ocksa� viktigt att informera om vad som hander i miljo�arbetet och fra�ga de an�stallda hur de tycker att arbetet kan utvecklas.

➜ Tank aven pa� de sma� sakerna. Det ar

viktigt for trovardigheten att det som syns uta�t ar miljoanpassat. Har ni ett i ovrigt aktivt miljoarbete sa� tank ocksa� pa� att kopa kaffe och frukt som ar ekologiskt, hantera fakturor digitalt och kallsortera. Ofta ar det de sakerna som kunderna lagger marke till.

➜ Glom inte det sociala ansvaret. Idag har ma�nga verksamheter utokat sitt miljoarbete till att aven omfatta sociala aspekter och darigenom fa� ett helhetstank kring ha�llbarhet. Nar det galler socialt ansvar kanske ma�nga i forsta hand tanker pa� stod till internationella hjalporganisationer eller kontroll av leverantorer. Men det �nns mycket man kan gora aven pa� lokal niva� – sponsra en forening, erbjud studenter praktik eller arbete och engagera er i lokalsamhallet.

➜ Berat ta om er t miljoarbete. For att dra nytta av konkurrensfordelarna som ett engagerat miljo� och ha�llbarhetsarbete ger ar det viktigt att visa upp vad ni gor. Anvand hemsida, foretagspresentationer och eventuella tjanstefordon for att synliggora ar�betet. Var stolta over vad ni har uppna�tt !

Sa� arbetar du ha�llbar tHanna Norrman Andersson ar miljokonsult pa� foretaget SEE U som hon driver tillsammans med kollegan Hanna Berggren. De erbjuder framforallt konsulttjanster inom miljoledningsarbete. Har bjuder Hanna pa� tips pa� hur man ska tanka for att fa� iga�ng ett strukturerat och aktivt miljo� och ha�llbarhetsarbete – och dessutom dra nytta av de konkurrensfordelar som det ger.

Hanna Norrman t i psar :

Behovs det annu en bok om ledar skap? Ja det gor det, inleder hjarnforskaren Katarina Gospic och prestations� och ut�vecklingshandledaren Stefan Falk sin bok. – Det behovs en bok som ger ledare den nodvandiga kunskapen om hur den manskliga hjarnan fungerar och darmed hur manniskan fungerar. Utan den kunskapen ar risken stor att ledare misslyckas, oavsett hur

goda intentioner eller motiv de har med sitt ledarskap. Boken formedlar de viktigaste insikterna om hjarnan och ger kunskaper och verktyg for:

• At t leda och utveckla sig sjalv som ledare • At t leda och utveckla medarbetare • At t sat ta spelregler pa� arbetsplatsen • At t vara speci�k och tydlig • At t gora goda bedomningar • At t leda med auktor itet • At t dr iva for andr ing och forbat tr ing • At t anvanda sin energi r at t.

Neuroledarskap

Ha�llbart foretagande handlar om att forena lonsamhet, miljohansyn och socialt ansvarstagande. For dig som vill driva ditt foretag pa� ett ha�llbart satt �nns har fakta, �lmer, tips, guider och verktyg som kan hjalpa dig.

Vill du jobba med ha�llbar t foretagande?

https:/ / www. / driva/ hallbart�foretagande�guider�och�verktyg

Vad ar cirkular ekonomi?

Bokt i pset :

Hur ser mobiloperatorernas tackning egentligen ut? Det var den fra�gan som Mats Nordstrom och Staffan Hultqvist ville ha svar pa� nar de for fem a�r se�

dan startade IQMTEL, foretaget som utvecklar appar och tjanster for att visa den sanna bilden av hur operatorernas tjanster och nat fungerar. Storsaljaren Tackningskollen nyttjas idag bland annat av 100 av Sveriges 290 kommuner. Att kommunerna blivit kunder har sin naturliga forkla�ring. De kan anvanda tjansterna for att samla in underlag for upphandling av mobiloperatorernas tjanster och i diskussioner kring utbyggnad, for

att valja plattform for trygghetslarm och hisslarm och i planeringen for exploatering av nya omra�den.

– Behovet av ett fungerande mobilnat blir allt stor�re i takt med att �er funktioner i samhallet digita�liseras. Kommunerna har ett ansvar for att infra�strukturen fungerar och att alla ska ha tillga�ng till Internet och da� ar mobila losningar ett alternativ i vissa omra�den, sager Staffan Hultqvist.Mats och Staffan har ba�da ett for�utet inom IT� och telekombranschen och traffades via jobbet. Forma�gan att hitta losningar pa� saker som inte fungerar och en vilja att starta eget gjorde att de slog sig ihop och borjade spa�na ideer.

– Det fanns inte direkt na�gon som sysslade med oberoende matningar av operatorernas nat och tjanster. Att mata tackning ar en verksamhet som kan bedrivas oberoende av annat. Vi insa�g att det tillsammans med kundnyttan borde gora det latt att salja in, berattar Mats.

– Och i och med Android�telefonernas intrade pa� marknaden fanns plotsligt mojlighet att gora avancerade matningar med enkla telefoner, tillagger Staffan.

IQMTEL satsar internationelltTackningskollen – en enkel ide med stor kundnyttaMed vanliga mobiltelefoner placerade i sopbilar mater Vaxjoforetaget IQMTEL hur bra mobiloperatorernas tjanster och nat fungerar. Na�got som bland annat kommuner har ett stor t intresse av. Med en tjanst som ligger rat t i t iden och som ar enkel att anvanda har framga�ngen blivit ett faktum och nu satsar grundarna Mats Nordstrom och Staffan Hultqvist pa� at t introducera tjansten pa� en internationell marknad.

Mats Nordstrom och Staffan Hultqvist hade en ide. Den nya generationens mobiltelefoner gjorde det mojligt att skapa en kostnadseffekt iv och anvandarvanlig t janst.

Den insamlade informationen skickas direkt fra�n telefonerna till ett system som bearbetar den och presenterar i tydliga kartor.

Matutrustningen besta�r av ett antal telefoner som mater operatorernas tackning pa� 2G, 3G och 4G�naten.

8

Enterprise Europe Network, EEN, ar varldens storsta stodnatverk for innovativa sma� och medelstora foretag med internationella ambitioner. Almi i Kronoberg, Kalmar och Blekinge ar en del av detta natverk. Vi som arbetar med internationalisering har ett gemensamt uppdrag men olika bakgrund och kompetens.

Vi hjalper foretag att vaxa internationellt

De anstallde en utvecklare, �ck innovationsstod fra�n Almi och sa� var de iga�ng. Efter en relativt la�ng utvecklingsprocess var produkten klar. Till en borjan �ck de jobba ha�rt, ingen kande till dem och konceptet var nytt. Framga�ngen har kommit de tva� senaste a�ren.

– Vi har haft lite tur. Tajmingen var bra. Va�r produkt var fardig i en tid da� debatten om mobiloperato�rernas tackning var het och det fanns ett stort missnoje, sager Staffan.

Enkelt at t mata

Liknande koncept �nns pa� marknaden men det unika med IQMTEL ar att de ar billiga och tillhan�daha�ller tjanster som ar latta att anvanda.

– Traditionell digital matutrustning ar dyr. Det ar skraddarsydda losningar men som ar resurskra�vande att handha och det ar komplicerat att bear�beta informationen. En av va�ra framga�ngsfaktorer ar att vi gjort det enkelt, forklarar Staffan.I IQMTEL:s losning anvands helt vanliga mobiltele�foner som kan placeras i vilket fordon som helst. De �esta kunderna anvander sig av sopbilarna. De kan kartlagga enorma ytor utan det egentligen kostar na�got extra.

Internationellt ga�ngbar t

Parallellt med bearbetning av �er svenska kunder har man nu bestamt sig for att satsa interna�tionellt. Kommunerna ar de storsta och mest naturliga kunderna och dar �nns det trots allt ett tak om man begransar sig till Sverige. For att fa� kontakter tog de hjalp av Almi och Enterprise Europe Network.

– Vi kan va�r produkt. Genom Pontus pa� EEN fa�r vi kontakter och hjalp med strategier for hur vi ska ta oss in pa� de nya marknaderna. Det ar ocksa� viktigt for oss att fa� kunskap om vilka fra�gestall�ningar som ar aktuella i olika lander och som vi kan ha nytta av nar vi saljer in va�ra produkter, sager Staffan.

– Fordelen med va�ra tjanster ar att de ar latta att anpassa till olika lander. Det handlar mer om att hitta lander som passar. I Norden ar strukturen vad galler operatorena ganska lik Sveriges, och landerna sta�r infor samma utmaningar som vi gor. Vi har redan kontakt med en kommun i Norge som visat intresse for att gora ett pilotprojekt. Fa�r vi en bra referenskund brukar det ge ringar pa� vatt�net. Vi ser inga hinder for att expandera till annu �er lander men vi ar ganska sma� och kommer att skynda la�ngsamt, sager Mats.

I Vaxjo kommun, precis som i ma�nga andra kommuner, anvands sopbilar for att samla in information. Det enda chaufforen behover gora ar att ladda upp telefonerna da� och da�.

Pontus Sanneus som varit med lange pa� Almi ar idag projekt ledare for Enter�prise Europe Network.

– Idag ar det kanske inte sa� sva�rt att hit�ta samarbetspartners utomlands men det �nns ma�nga fallgropar pa� vagen till fungerande affarer. Va�ra tjanster till fore�tag ar kostnadsfria. Vi formedlar interna�tionella kontakter men hjalper ocksa� till med ra�dgivning om tullregler, internatio�nella betalningar och produktkrav med

mera. Sjalv forsoker jag ha�lla sar�skild koll pa� CE�mark�ningsregler�na som fortfarande va�llar ma�nga hu�vudbry.

Andreas Schrof f ar affars�ra�dgivare med rotterna i Tyskland. Han vet hur viktigt det ar att kunna kommunice�ra pa� de marknader dar man vill gora affarer.

– Det ar en spannande resa att satsa internationellt. Det kravs utha�llighet, resurser och vilja, men framst handlar affarer om att kommunicera. Med Enterprise Europe Net�work inga�r vi i ett kraftfullt natverk med kollegor i hela Europa som kan hjalpa till med ra�d, ideer och kontak�ter. Det skulle jag saga ar va�r framsta styrka.

Athinna Papadopoulou ansvarar for ra�dgivnings�verksamheten pa� Almi i Kalmar lan. Hon represen�terar dar Enterprise Europe Network. Med sin grekiska bakgrund och erfarenhet av att ha bott i Kina erbjuder hon en intres�sant mix av kompetenser.

– Med EEN har vi verkligen ett intressant er�bjudande till de foretag som har inter�nationellt ga�ngbara pro�dukter eller tjanster.

Arshia Tousi har under ett halva�r praktiserat pa�

Almi och arbetat med Enterprise Europe Network.

– EEN�natverket ar verkligen enormt och det ar en �n mojlighet for foretag att hitta kontakter utomlands.

Elisabet Forslund ar projektledare for Almi Kronobergs stora EU�projekt VAXARENA som riktar sig till foretag som vill vaxa.

– Under 2016 kommer vi att valja ut �er bolag som har en stark vilja att vaxa, exempelvis genom internationalise�ring. Tack vare de extra resurser vi fa�r genom projektet kan foretagen som deltar vaxa fortare an annars.

Gisela Mat tisson ar aldst pa� bygget och arbetar sista a�ret innan pension. Hon arbetar bland annat med de olika stod foretag kan soka i samband med en internationell satsning.

– Just nu �nns det �na mojligheter till stod och vi valkomnar �er ansokningar.

Anders Johansson som jobbar med tillvaxtra�dgiv�ning i Blekinge vill sla� ett slag for EEN:s databas med samarbetsforfra�gningar.

– Databasen ar en riktig guldgruva for de foretag som soker nya spannande produkter eller tjanster att salja pa� den svenska mark�naden. Det �nns bra grejer dar ute, man behover inte ut�veckla allt sjalv.

tagit sig till Vaxjo for ett lunchmote med Tobias, Christer och Maria. Dessutom ar hon ny�ken pa� de nya delikatessla�dorna som ar del i arbetet med att starka varumarket.– Vi vill ge en bild av mathantverket bakom de pro�dukter vi levererar. Jag tror inte att det ar ma�nga som forsta�r hur mycket sma�skalig produktion vi har i va�r narhet och vilken kompetens och kun�nande det �nns hos producenterna, sager Lotta.

Ha�l lbar t i kassen

Pa� Familyfood arbetar man efter ledorden sma��skaligt, lokalt, ekologiskt och ha�llbart. Under sommarsasongen kommer en valdigt stor del av inneha�llet i matkassarna fra�n lokala och/ eller eko�logiska producenter. Kott, potatis och gronsaker kommer till stor del fra�n naromra�det.– Vi tar potatis fra�n grannbonden sa� ofta han har. Loken levereras pa� skottkarra direkt fra�n a�kern och aggen rullas in pa� band fra�n honorna i rum�met bredvid. Sa� mycket mer lokalt kan det inte bli, sager Tobias.Ma�let ar att kopa in sa� mycket lokalt och ekolo�

giskt som mojligt. Men en KRAV�certi�ering skulle ta for mycket tid och resurser och dessutom ute�sluta �era av de lokala leverantorerna.– Vi ser pa� ekologiskt ur ett brett perspektiv. Att gynna sma� och lokala producenter gynnar en omstallning till mer ekologiskt pa� sikt. For ma�nga av dem ar det for dyrt med KRAV�certi�ering men det betyder inte att produkterna ar samre. Vi har direktkontakt med alla va�ra leverantorer och vet vilken omsorg de har om den egna ga�rden och djuren, sager Lotta.

Narhet pa� alla ha�ll

Direktkontakten med producenterna har fordelar for ba�da parter. Tillsammans hittar de smarta los�ningar som gynnar alla. – De kan planera sin produktion battre och satsa mer eftersom de vet att de har en kopare. Vi jobbar ocksa� med att samordna transporter eftersom de ofta annars blir kostsamma for sma��skaliga producenter.Men det kraver samtidigt god planering.– Vi planerar ofta vecka for vecka, utifra�n skordar och vem som har slakt. Ibland kan en skord sla� fel och da� ma�ste vi snabbt planera om, berattar Lotta.Det ar inte bara leverantorerna som Lotta och Tobias har en nara relation till utan ocksa� kun�derna. Som ett litet foretag i en stor bransch har de mojlighet att vara mer personliga.

– Vi fa�r ofta respons fra�n va�ra kunder. Vi vet att va�ra recept och matkassar gor att aven den som normalt inte lagar mat staller sig vid spisen. Ma�nga betygsatter ocksa� va�ra middagar, det blir en gemensam aktivitet vid middagsbordet. Det ar roligt att jobba med mat eftersom det ar na�got som beror och det �nns en stor kunskap och med�vetenhet, sager Lotta.

Pa�bor jat t il lvaxtresa

Lotta och Tobias deltar nu i Almis tillvaxtprogram for unga foretag, TUFF, och jobbar med att staka ut en riktning for framtiden.– Det har gjort att vi borjat arbeta mer ma�linrik�tat. Vi ar ett litet foretag med tva� agare och tva� anstallda. Vi ga�r har i va�r egen lunk och da� ar det bra att det kommer na�gon utifra�n som tittar pa� va�r verksamhet. Det ar ocksa� valdigt nyttigt att traffa andra foretag och man fa�r ma�nga nya ideer, sager Lotta. – Det har fa�tt oss att lyfta blicken och bestamma hur vi ska satsa vidare. Vi har bland annat kommit fram till att vi ma�ste synas mer. Vi ar trygga med va�rt varumarke som ar starkt och har fa�tt gott re�nomme men det ar en tuff bransch och det galler att fa� upp volymen. Va�r utmaning ar att na� ut med kvaliteten pa� inneha�llet i va�r matkasse, tillagger Tobias.

I Ga�rdsby utanfor Vaxjo packas matkassarna pa� sondagar och ma�ndagar. Har fylls det pa� med tonvis med mat fra�n olika leverantorer under helgen.

11

program for foretag som vill vaxa

Deltagande foretag:

Deltagande foretag:

Skuggstyrelse En skuggstyrelse tillfor extern kompetens och ger planerad tillvaxt. Gruppen besta�r av foretagsledare som be�nner sig i liknande situation. Du delar med dig av din egen kompetens till andra foretag som ar i eller har varit i liknande tillvaxtfas och i utbyte fa�r du ta del av deras erfarenheter. Skuggstyrelse ar ett kraftfullt satt att anvanda andras erfarenheter for att komma vidare med sitt eget foretag eller losa na�got problem. Pa� kopet fa�r du kunskaper om andra branscher och ett nytt inspirerande natverk.

INTER Tillvaxtprogram for foretag som vill vaxa internationellt. Det har utvecklingsprogrammet vander sig till foretag med 2–49 anstallda som tycker att det ar dags att hitta en ny internationell marknad eller ta ett omtag pa� en be�ntlig internationell satsning. Tillvaxtprogrammet formedlar kunskap, inspiration och erfarenheter om vad som ar avgorande for att na� framga�ng internationellt. Programmet kors i samarbete med Business Sweden. Foljande kommuner deltar med med�nansiering av detta utvecklingsprogram: Ljungby Kommun, Vaxjo Kommun, Tingsryds Kommun, Almhults Kommun, Markaryds Kommun och Alvesta kommun.

Magnus Fransson, Kronfonster, deltar i VAXARENA-Skuggstyrelse

– I och med att vi vaxer snabbt stalls vi infor nya utmaningar. Vissa saker som fungerade bra t idigare staller nu hogre krav pa� va�r organisation. For va�r del handlar det mycket om att vi behover bygga upp ett system med nya rut iner for dokumentation och informationsspridning. I programmet har vi haft mojlighet att lyf ta just den fra�gan och fa� handfasta ra�d fra�n de andra deltagarna. Vi representerar foretag fra�n olika branscher men som anda� pa� ma�nga satt har samma strukturer och utmaningar. Genom natverket kan vi utbyta er farenheter och det ar valdigt nytt igt.

Tom Kuhne, Ryds Ba�tar, deltar i VAXARENA-INTER

– Idag expor terar vi till de nordiska landerna. Vi vill utoka va�r marknad med annu mer export och har sedan vi gick med i programmet kommit i ga�ng med Tyskland dar vi bland annat var it pa� en massa. Personligen har jag liten er farenhet av export och da� ar det viktigt att ha ett bollplank, na�gon som pushar frama�t och hjalper t ill med t ips pa� t il lvagaga�ngssatt och information. Programmet ar som en buf fe dar man plockar det man behover. Almi brinner verkligen for att hjalpa t ill och den respons och det engagemang vi fa�r ar valdigt posit ivt.

Ma�lgruppen for projektet ar marknadsetablerade foretag med 2–49 anstallda. Aven foretag som har �er an 49 anstallda kan vara aktuella. Arbetssat tet inom ramen for VAXARENA kommer att vara processorienterat. Foretagen erbjuds individuella insatser samt aktiviteter i grupp. Under 2016 planerar vi program inom bl.a. agarvaxling, forsaljning och besoksnaring.

ramen for VAXARENA projektet:

14

Mickes viltrokeri vaxer med prisbelonta

Osterrikisk tradition i Sma�land

Mitt i de sma�landska skogarna i Savsjostrom ligger Mickes viltrokeri. Har roker Mikael Tornstrom viltkot t enligt osterrikisk tradit ion. Na�got som han ar ganska ensam om i Sverige. Produkten ar en delikatess och processen ett hantverk. Pa� kor t t id har han gjor t sig ett namn i de �na salongerna och foretaget vaxer snabbt. Det kraver nya investeringar men Mikael ar over tygad om att det han satsar idag kommer han att ha igen senare.

Kanslan av alphydda i den lilla restaurangen hos Mikael Tornstrom i Savsjostrom ar pa�taglig. Det enda som avslojar att vi be�nner oss i Sma�land ar skogen utanfor fonstret. Succen for Mickes viltroke�ri ar ett faktum och pa� vaggen hanger �era diplom.

Omsattningen har tredubblats sedan starten for drygt ett a�r sedan. Men det ar inte alltid helt latt att vaxa snabbt som ett litet enmansforetag. – Att �nansiera en snabb tillvaxt ar tufft och vi har vuxit snab�bare an vi egentligen klarar av. Att tillgodose en okad efterfra��gan och samtidigt ha�lla en hog kvalitet kostar pengar, sager Mikael Tornstrom.

Et t hantverk

Mikael producerar och saljer lufttorkat och rokt viltkott. Ett rent hantverk om du fra�gar honom sjalv. Han har lart sig av de riktiga mastarna, de gamla bergsvardarna i Osterrike dar han bott och arbetat i 24 a�r. Dar ar kunskapen om att foradla kott en tradition som ga�r i arv i generationer och det ar det som Mikael konkurrerar med.– I Sverige ar tillverkningen av riktig delikatesschark begran�

Pra

ta �

nans

ierin

g

Mikael Tornstrom kommer fra�n

Stockholm och hamnade i Savsjostrom

av en slump.

Mikael ar kock och har arbetat over hela var lden. Inredningen i den egna restaurangen i Savsjostrom har inspirerats av de ma�nga a�ren som kock i osterrikiska alphyttor.

�ikael röker tre ton kött

och handsaltas.

per år . �ar �e bi t handgr a�as

15

sad och jag ar ganska ensam i min nisch. Jag har ett kilopris fra�n 800 kr, vilket ar dyrt men jag har inte for avsikt att kon�kurrera med pla�nboksskinkan.Prisklassen gor att kunderna inte �nns var som helst. Mikael saljer mest till grossister och restauranger men ocksa� en del till andra foretag och privatpersoner. Bland kunderna �nns delikatessbutiker i Sverige men ocksa� i Italien och Osterrike. Svenska ambassaden i Rom ar ocksa� en kund.Kottet Mikael roker kommer fra�n vildsvin, alg, dovhjort och vildand. Det mesta kops in fra�n Tvarskogsvilt i Nybro.Pa� menyn i restaurangen sta�r bland annat Skogsfallarplatta och Alg�ragout med semmelknodel, allt med kott fra�n det egna rokeriet. Att dricka till �nns bara de allra basta ol� och vinsorterna.– Jag har inte ma�nga, men bra ratter pa� menyn. Det ska vara lyx nar man kommer hit. Gasterna ska bli omhandertagna och kanna sig som om de kommit till en annan varld. Iden foddes pa� jakt

Mikael ar kock med la�ng erfarenhet fra�n hela varlden. Han a�tervande till Sverige och hamnade i Savsjostrom for tre a�r se�dan. Han har alltid haft en karlek till riktigt bra mat och utsokt kvalitet men att han startade ett eget rokeri har var en slump. – Jag foljde med grannarna pa� jakt och kom hem med ett alg�hjarta. Jag byggde en rok och varmrokte det. Det var sa� iden foddes. Den 1 april 2014 sa�lde han sin forsta skinka. Tanken var att bedriva en liten verksamhet vid sidan om jobbet som person�lig assistent pa� kommunen. – Jag tankte roka 35 kilo i ma�naden men sa�lde slut pa� forsta

omga�ngen pa� en vecka. Jag �ck begransa mangden varje kund �ck kopa eftersom det lilla rokeri jag hade inte hade ho�gre kapacitet.Mikael bestamde sig for att lagga ribban lite hogre, byggde ett nytt rokeri och en restaurang. Almi hjalpte till med la�n. – Att overtyga banken om ytterligare ett la�n var sva�rt, spe�ciellt med tanke pa� laget har ute pa� landet. Jag har Almi att tacka for att banken till slut gick in. Vintertid ha�ller han oppet tva� dagar i veckan, fyra pa� somma�ren. Men nu racker inte langre sittplatserna till. Rokeriet har man ocksa� vuxit ur och nu planerar Mikael ytterligare investe�ringar. – Jag ma�ste anpassa lokalerna efter va�rt behov och da� beho�ver jag 30 ytterligare sittplatser i restaurangen och en ny rok. Jag behover ocksa� forbinda koket med restaurangen for att skapa en battre logistik.Trots utmaningar och behov av nya investeringar ser Mikael ljust pa� framtiden.– Det har ar mitt liv och jag har kommit en bra bit pa� vag. Det tar tid att befasta namnet men den har produkten har de�ni�tivt en framtid. Jag tror att kundgruppen som unnar sig riktig kvalitet kommer att vaxa. Nu ar det viktigt att jag kommer ut pa� �er restauranger och andra stallen dar mina potentiella kunder sitter.

delikatesser

➔ FINANSIERING

Behover du la�na pengar? Almi hjalper till med �nan�siering i foretagandets alla faser. Nyforetagande, utveckling, innovationer och export�nansering. Mikrola�net ar for mindre kapitalbehov upp till 200.000 kr.

Det borjar bli tra�ngt i kyl�rummet. Mikael Tornstrom planerar ytterligare utbyggnad for att mota efter fra�gan.

Torkat och kallrokt kot t har en ha�llbarhet pa� ett halva�r. Det gor det lat tare att salja stora par tier.

�ll mat på men �n

l agas i det egna köket .

Goo

dRac

e C

omm

unic

atio

n AB

Almi Foretagspar tner Kronoberg AB

Kungsgatan 10, 352 33 Vaxjo

Telefon vaxel 0470�230 40 • fax 0470�279 37

www.almi.se/ kronoberg

Begransad eftersandning. Vid de�nitiv eftersandning a�tersands

forsandelsen med den nya adressen pa� baksidan.

Landsbygdsprogrammet ar et t brett program med mojligheter for ba�de lantbruksforetag och andra foretag i olika branscher at t soka invester ingsstod. Programmet vander sig foretradesvis till sma� foretag. Som landsbygd raknas hela lanet, undantaget de storre centralorterna. Men nar det galler exempelvis foradling av livsmedel kan aven foretag i centralorterna ansoka om stod, om de tar merparten av sina ra�varor fra�n lokala producenter. Landsbygdsprogrammet stodjer a�tgarder som skapar affarsmassig utveckling och sysselsattning. Det kan till exempel handla om att utoka lokaler, anpassa for ny produktion, kopa in maskiner eller anlita konsulthjalp. Att skapa en attraktiv landsbygd och sysselsattning ar viktiga ma�l. Men ocksa� att uppna� en ha�llbar utveckling, ur ekonomisk, social och inte minst miljomassig synpunkt. Kontakta Anders Meijer pa� Lansstyrelsen for mer information. www.lansstyrelsen.se/ kronoberg

Tillvaxtla�n – forma�nligt la�n for innovativa foretag Ett la�n for foretag som satsar pa� utveckling och nytankande som ger t illvaxt och lonsamhet. La�net kan anvandas till investeringar och rorelsekapital. Minimibeloppet ar 250 000 kr. Tillvaxtla�net kan tacka en del av det totala la�nebehovet. Ovrig �nansiering kan vara la�n eller riskkapital fra�n agarna, privatpersoner, bank eller andra externa aktorer. Tack vare en garanti fra�n Europeiska Investeringsfonden har Tillvaxtla�net forma�nligare villkor, till exempel en loptid pa� upp till 10 a�r, amorteringsfrihet i upp till tre a�r och lagre ranta.

Mikrola�n Pa� Almi vill vi underlat ta och st imulera etabler ing av nya foretag. Va�rt Mikrola�n ar anpassat till dig som har ett litet mindre kapitalbehov och behover ett snabbt besked. Va�r kreditbedomning baseras huvudsakligen pa� din affarsides mojligheter. Kontakta na�gon av va�ra �nansieringsra�dgivare for ytterligare information.

�engar att söka

i l andsb�gds p r ogr ammet

Fin a n sier i n gs översi k t – bi dra g, l å n och ä ga r k a pi t a l

Vill du ha en overblick over �nans i e r ings-mojligheter via offentliga aktorer i Kronoberg? Det hittar du pa� va�r hemsida almi.se/ kronoberg

OBS! i februari kommer nyheter om Mikrola�net som gor

det annu forma�nligare.Las mer pa� www.almi.se/ kronoberg