Examensguiden 2012

FÖR NYA AKADEMIKER PÅ VÄG UT I ARBETSLIVET

www.examensguiden.seSedan 1990

ww

w.ex

amen

sguid

en.se

Posttidning BAvsändare: Compro Media ABBox 6910, 102 39 Stockholm

PUMPNING, RENINGOCH CIRKULATION Av

vI LEDERUTvECKLINGEN AvHÅLLBAR TEKNIK föR

vATTEN.

ITT har blivit Xylem.Med 12 000 medarbetare i mer än 150 länder har vi resurserna som krävs för att hitta innovativa lösningar för världens vattenförsörjning. Men det är bara i nära samarbete med våra kunder vi kan lyckas. Tillsammans kan vi lösa allt som har med pumpning, rening och cirkulation att göra. Xylem är ett nytt namn för dig, men våra produkter är välkända och ledande inom sina områden – Flygt, Leopold, Sanitaire, Wedeco, Lowara och Godwin. Vill du veta mer om Xylem, gå till xyleminc.com eller facebook.com/xylem.jobb

facebook.com/xylem.jobb

Karriär■ Bli en ledare på scenen■ Påverka din ingångslön

Arbetsliv■ Arbetsgivare tipsar om jobb■ Test: Ta reda på din lärstil■ Transporttips till jobbet

RenataChlumskaPå äventyr i rymden!

RenataKalender:

Festival-sommar

2012

Läs om hur det är att jobba hos: • Alstom • Exploateringskontoret • Grontmij • HP • IKEA• KPMG • Maquet • NCC • Ovako • Perstorp • SKB • Svenska Spel • Tetra Pak • Tra� kverket • Xylem

Hungerkatastrofen i Västafrika behöveraldrig ske.

Torka och slagregn har lett till uteblivna skördar i Västafrika. Redan nu hotas 16 miljoner människor av matbrist och en miljon barn av akut undernäring. Skänker du 100 kr idag hjälper det mer än fyra gånger mer än när katastrofen är ett faktum.

Sms:a AKUT HUNGER till 72 900 och skänk 100 krför att se till att hungerkatastrofen i Västafrika aldrig sker.

mänskligarättighetergäller alla,alltid.Stöd Amnesty på PG 90 00 72-0.Tillsammans gör vi skillnad!www.amnesty.se

3EXAMENSGUIDEN 2012

Chefredaktör: Malin Svensson, [email protected]

Ansvarig utgivare: Erik Bergdorf

Medarbetare i detta nummer: Anna Hansen, Anita Lethonen, Björn Lennestig, Jonas Sahlström, Helén Bjurberg, Matilda Andréasson, Susanne Backman.

Grafi sk form: Helena Wikström

Omslagsbild: Fredrik Blomqvist

s å h ä r p å s l u t t a m p e n av studietiden kan man tycka att det

är sent påtänkt att stämma av sin lärstil men faktum är att många inte alls

känner till hur de lär sig nya saker på bästa sätt. Och behovet att lära sig

nytt tar knappast slut när man börjar jobba. Jag famlade länge i mörkret

men nu i eft erhand kan jag se två situationer som man kunde ha förvaltat

bättre om man hade vetat. Första gången var i fyran då klassen fi ck skapa

en hel värld av urtidsdjur i lera som vi placerade på en planka av grönmå-

lade berg och dalar i papier-maché. Jag gjorde en välsnidad Tyrannosau-

rus rex och minns varenda detalj från den där plankan. Ett senare halleluja

moment kom på gymnasiet inför slutbetyget i historia. Något drastiskt

behövde göras, mina ögon gick i kors av alla anteckningar, så jag spelade

in mig själv på band. Det blev en monolog om världskrigen i samma anda

som historieberättarlegenden Hans Villius skulle ha gjort. Att inte bara

läsa en bok rakt upp och ner med ögonen utan använda både talet, rösten

och känseln, det snabbade upp min inlärningshastighet väsentligt. Hur lär

du dig? Gör vårt snabbtest på sid 24.

e n va n l i g f r å g a på anställningsintervjun är den om vad du har

för drömmer och mål för framtiden. Ibland behöver man inspiration från

människor som inte bara tänker på sina drömmar utan också verkställer

dem – och gärna överträff ar sina mål. Hur gör de? Vår största kvinnliga

äventyrare Renata Chlumska, är precis en sådan person. Just nu förbere-

der hon sig för nästa stora äventyr i rymden som du kan läsa om på sid 26.

v i h a r o c k s å k o l l a t l ä g e t i arbetslivet just nu, bland an-

nat ingångslöner för 2012 och anställningsmöjligheter för nyutexade hos

några av våra populäraste arbetsgivare. Till det kommer massa karriärtips

men även en sommar och förhoppningsvis lite ledighet. För att du ska

slippa oroa dig över din fritid har vi har knåpat ihop en lång och härlig

lista på alla tänkbara festivaler som är runt om i Sverige.

Utges av: Compro Media AB, Hagagatan 25B, Box 6910, 102 39 Stockholm Tel: 08-459 24 00 Fax: 08-459 24 10

Annonsbokning: Linda Rivera, 08-459 24 39, [email protected]

Annonsmaterial/traffi c: traffi [email protected]

Internet: www.examensguiden.se

Tryckeri: Elanders Sverige AB

FÖR

NY

A A

KA

DEM

IKER

PÅ

VÄ

G U

T I

AR

BET

SLI

VET

Dags att verkställa dina drömmar

Ha en minnesvärd läsning och en skön sommar!

Malin Svensson, redaktör

4 examensguiden 2012

Redaktionella reportage

5examensguiden 2012

Redaktionella reportage Ur innehållet:

814

22

18

AktuelltNyheter om utbildning, arbete och mycket annat.

TraineeMöt Camilla Faleberg som går NCC:s traineeprogram.

Ledarskapsträning från scenen Vad är det som gör en person intressant att lyssna på? Vi träffade ledarutvecklaren Lena Ahlström som praktiskt tränar allt från offentliga personer till scoutledare.

KarriärNågra av de populäraste arbetsgivare tipsar om jobb och karriäringångar hos dem.

ArbetslivFår du rätt ingångslön? Se statistiken för 2012.

Testa din lärstilVilken lärstil har du? Gör vårt snabbtest, och få dessutom tips på inredning som passar just ditt inlärningssätt.

Profilen: Renata ChlumskaHon har bland annat bestigit Mount Everest och paddlat ensam genom 48 amerikanska delstater. Möt äventyraren Renata Chlumska som nu planerar sitt största äventyr någonsin – en resa till rymden.

TransporttipsHar du funderat på hur du ska ta dig till jobbet? Det har vi. Hitta rätt transportmedel till rätt pris och avstånd.

SommarfestivalerSnart är tiden inne för leriga åkrar, gummistövlar och armband i neon. Här är den kompletta listan (om du frågar oss) på festival-Sverige!

32

26

16

20

34

6 EXAMENSGUIDEN 2012

Redaktionella

7EXAMENSGUIDEN 2012

branschintervjuerFackförbund

Andreas Beckert och Bojana Mandic, Fackförbundet ST ............................. 36Malin Lindström, Sveriges Ingenjörer ........................................................... 38Pia Snäcke, Unionen ....................................................................................... 40Veronica Karlsson, Vision .............................................................................. 42

Energi & KraftPer Johansson, Alstom .................................................................................... 46

Industri & VerkstadMaria Granath, Ovako ..................................................................................... 48Magnus Karlsson, Perstorp ............................................................................ 50

Ekonomi, Revision & SkatterMohammed Farhani, KPMG ........................................................................... 54

Samhällsutveckling, Transport, Resor & LogistikMattias Eriksson, Exploateringskontoret ....................................................... 56David Vinberg, Grontmij ................................................................................. 58Sofia Jörnhagen, Trafikverket ......................................................................... 60

Forskning, Teknik & UtvecklingLillemor Claesson Liljedahl, SKB ................................................................... 64Fredrik Nilsson, Tetra Pak ............................................................................... 66Sofia Svensson, Xylem .................................................................................... 68

Läkemedel & Medicinsk TeknikSanna Eklund, MAQUET ................................................................................. 70

IT, Management & TelekomEdvard Hofmann, HP ...................................................................................... 74

Handel & VarumärkenAnna Samuelsson, IKEA ................................................................................. 76Petra Steenhouwer, Svenska Spel .................................................................. 78

EXAMENSGUIDEN 2012

aktuellt2011 blev ett rekordår

8

Vetenskapligt bevisatGammal skidteknik mest effektivDagens elitskidåkare har en annan stil än 1900-talets hjältar i spåren. Men den gamla åkstilen var mer energieffektiv. Med mate-matisk simulering visar en studie vid Linkö-pings universitet hur man ska staka för att utnyttja musklerna bäst.

I skid-VM 2003 i Val di Fiemme överraskade tysken Axel Teichmann när han med sin oor-todoxa stakåkning tog guld på 15 kilometer klassisk stil.

– Han åkte på ett väldigt modernt sätt, böjde mer på knäna och gick upp högt på tå vid varje stavtag, säger Joakim Holmberg, doktorand i mekanik som nu lägger fram sin avhandling om muskuloskeletal biomekanik inom längdskidåkning.

Forskare lanserar nordisk kokbok Hjortfärslimpa med kantareller och bakat äpple, rödbetskaka med choklad och hassel-nötter eller skållat rågbröd. Viola Adamsson är doktorand vid institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap vid Uppsala universitet och före detta kostansvarig för svenska längdskidlandslaget. I tidigare studier har hon visat att mat lagad på nordiska livsmedel kan sänka kolesterol och blodtryck och minska kroppsvikten. Nu är hon aktuell med kokboken ”Nordens bästa mat” där råva-rorna från den vetenskapliga studien komponerats till läckra rätter.

– Recepten i kokboken innehåller samma råvaror som i studien men vi har tagit ut svängarna lite mer. Jag vill slå ett slag för alla välsmakande nordiska livsmedel, som till exem-pel grönsaker, kålväxter, frukter och bär. Dessut-om tycker jag att grötar-na är väldigt spännande, som är ett traditionellt nordiskt sätt att äta på, berättar Viola.

FOTO: TOMAS YEH

Jukebox i ny tappningTre KTH-studenter har skapat musiktjänsten Blicko, en digital

jukebox som i första hand är tänkt för barer och caféer, men

även för andra publika verksamheter som konferenser och

konserter. Lyssnarna surfar till ställets Blicko-station där man

kan önska och rösta på låtar som sedan spelas. Man log-

gar in med Twitter eller Facebook,

och låtarna hämtas

från musikbibliotek

som Youtube och Spo-

tify.

– Blicko är vad vi valt

att kalla en demokratisk

musiktjänst som gör att

lyssnarna kan påverka

valet av musik, säger Jes-

per Ahlberg som utveck-

lat tjänsten med Andreas

Andrén och Th eodor Zet-

tersten på KTH:s studen-

tinkubator Student Inc.

Eft er sommaren lanseras

den färdiga versionen men

redan nu kan man starta sin

Blicko-station, även som pri-

vatanvändare.

– Vi är frikostiga med in-

bjudningar, det är bara att styra

webbläsaren till www.blicko.

com, säger Jesper Ahlberg.

KTH-studenterna Jesper Ahlberg, Andreas Andrén och Theodor Zet-tersten har startat musiktjänsten Blicko.

FOTO: PETER LARSSON

EXAMENSGUIDEN 2012 9

aktuellt i Stockholms län med 24 046 nyregistrerade företag.

Appen Wrapp lanseras i USAWrapp är den svenska appen som låter användaren ge bort digitala presentkort från stora handelskedjor som Indiska, Clas Ohlson och

Stadium, ofta via Facebook. Appen släpptes på den svenska marknaden i höstas som en test inför lanseringen i USA. Grundaren och VD:n

Hjalmar Winbladh har redan knutit till sig två viktiga spelare: Skypes grundare Niklas Zennström och LinkedIns grundare Reid Hoffman.

Wrapp genererar omkring 10 000 presentkort om dagen och företaget knyter ständigt till sig nya medarbetare som i dagsläget har cirka 50

anställda.

Hjalmar Winbladh, grundare och VD på Wrapp.FOTO: WRAPP

Hitta lunchenKvartersmenyn.se är Sveri-

ges största och mest använda

restaurangguide. Prenume-

rera på lunchmenyer från

dina favoritställen. Går även

att ladda ner som app.

EXAMENSGUIDEN 2012

aktuellt

10

Undersökningar & rapporterStressen är årtiondets viktigaste arbetsmiljöfrågaTCO:s stora stressbarometer visar på ett ar-betsliv där flera yrkesgruppers arbete präglas av stark stress och höga krav, men allt för sällan balanserat av inflytande och stöd. Drygt femtio procent av tjänstemännen har så hög arbetsbelastning att de måste dra in på luncher eller arbeta över.

Framtidsjobb i statenUndersökningen Rapporten ”Framtidsjobb i staten”, visar att 129 000 nya jobbchanser kommer att skapas inom en femårsperiod på myndigheter, universitet och statliga bolag. Flest jobbchanser finns för civilingenjörer/ingenjörer, ekonomer (särskilt med inriktning mot nationalekonomi), informatörer/kom-munikatörer, IT-specialister, jurister (särskilt med inriktning mot förvaltningsrätt), lärare/forskare vid universitet/högskolor, miljöve-tare, personalvetare/ HR-specialister, sam-hällsvetare, statistiker/matematiker.

Efterfrågan på chefer minskarEfterfrågan på chefer (särskilt mellanchefer) inom staten minskar. Det kan vara ett ut-tryck för att arbetslivet specialiseras alltmer med expertfunktioner och att kompetens-kraven på dessa roller ökar med mer avance-rade och självständiga uppgifter. Följden blir att rapporteringen sker direkt till en högre chef.

Samarbete värderas högstDe personliga egenskaper/erfarenheter som värdesätts mest av arbetsgivare i staten är: samarbetsförmåga, förmåga att uttrycka sig i tal och skrift, analytisk förmåga, arbetslivs-erfarenhet och initiativförmåga. De värderas något högre än till exempel referenser och betydligt högre än till exempel betyg, exa-mensarbete eller lärosäte.

Sveriges mest attraktiva arbetsgivareFör fjärde året i rad koras Försvarets Mate-rielverk (FMV) till Sveriges mest attraktiva arbetsgivare. Det visar Nyckeltalsinstitutets årliga mätning av Attraktiv Arbetsgivarindex AVI®. I årets undersökning ingår cirka 60 stora och medelstora företag och organisa-tioner.

Volontär – en exklusiv bildningsresaInternationella hjälparbetsfältet har blivit ett exklu-

sivt och viktigt område som många vill ha erfarenhet

ifrån. För 2000-talets korttidsvolontärer är volontär-

resan en bildningsresa. Utlandsresor är numera ett

näst intill obligatoriskt inslag i livet och med volon-

tärresan söker man erfarenhet av samhällen och män-

niskor som lever under livsvillkor som skiljer sig från

vår egen vardag. Det internationella hjälparbetet är ett

viktigt område att ha kunskap om, och egen erfaren-

het från, vare sig man vill arbeta inom fältet eller inte.

Det visar Cecilia Jonsson på Linnéuniversitetet i sin

nya avhandling.

Den första generationens internationella hjälparbe-

tare var den religiösa generationen med missionsorga-

nisationerna som dominerade under 1800-talet. Un-

der första och andra världskriget kom Europa i fokus.

Hjälparbetet utfördes av sekulära hjälporganisationer

som Svenska röda korset och kännetecknades av den

praktiska generationens hjälparbetare som sjukskö-

terskor, skomakare och återuppbyggnadsarbete. I

efterkrigstiden kom Afrika, Asien och Latinamerika

i blickfånget igen. 1960-talet var en politiskt radikal

tid, vilket återspeglades i den politiska generationens

hjälparbetare som skulle medvetandegöra människor

om ”u-ländernas” situation.

Ny professor inom sports managementHarald Dolles blir professor bland annat inom

”sports management” på Göteborgs Universitet.

Det handlar om ämnen som internationalise-

ring och professionalisering, integrationen av

sponsorers marknadsstrategier med nationell

och internationell exponering som mål, liksom

ekologiska aspekter kopplade till stora event.

– Det finns mycket intressant att fortsätta ut-

forska inom dessa områden och det finns ett erkänt behov i bran-

schen. Tänkbara ämnen för framtida studier med Göteborgsper-

spektiv är utvecklingen av Volvo Cars efter Geelys övertagande,

om Ullevi och Scandinavium möter kraven på moderna arenor

och hur de kan utvecklas framöver, eller relationen mellan IFK

Göteborg och sponsorn Prioritet Finans. Betydelsen av innova-

tion inom sport vore också ett intressant ämne att studera, berät-

tar Harald Dolles.


aktuellt

Årets kvinnliga teknolog Sara Johansson, Design- och produktframtagning, KTH, vann Årets Future Female

Leader Award, FFLA. Priset delas ut för nionde året i rad till KTH:s mest framstå-

ende kvinnliga teknolog. Förutom äran får vinnaren ett skräddarsytt traineepro-

gram.

Till final gick även Nathalie Adilipour, Molly Craig, Ebba Djurberg, Thérèse

Gröndahl, Annika Norell Bergendahl, Sara Selldahl, Gabriella Svan, Rui Yang och

Maria Öun.

FOT

O: E

VA

OLS

SO

N

Topplista – här vill unga jurister helst arbetaStatligt i topp när unga får välja – domstolarna är de mest eftertraktade arbetsplat-

serna. Detta visar BG Research årliga undersökning Juristbarometern som besvarats

av 1 700 juriststudenter, notarier och biträdande jurister över hela Sverige.

Tryggt, långsiktigt och utmanande är anledningarna till att man helst vill jobba

på domstol. En traditionell näringslivskarriär är mindre intressant för de unga ju-

risterna, men bland dem som vill jobba inom näringslivet står Google och Spotify

högst i kurs.

Intresset för de stora advokatbyråerna är svalt, Mannheimer Swartling kommer

först på åttonde plats över drömarbetsplatserna och Vinge ligger strax efter, på tion-

de plats. Här finns dock stora skillnader mellan män och kvinnor, män kan i högre

utsträckning än kvinnor tänka sig att arbeta på advokatbyrå.

De mest populära arbetsplatserna:Sveriges Domstolar 33,8 %

Utrikesdepartementet 26,8 %

Justitiedepartementet 25,9 %

Åklagarmyndigheten 23,4 %

EU-institutioner 19,1 %

Regeringskansliet 17,8 %

FN 15,4 %

Mannheimer Swartling 15,1 %

Rikspolisen 14,8 %

Vinge 12,1 %

EXAMENSGUIDEN 2012

aktuellt

12

Årets lakritsvinnareÅrets vinnare av Svenska Folkets Favoritlakrits är Lakrits A - Choc Coa-

ted Liquorice från danska Lakrids by Johan Bülow. Lakrits är ett av våra

äldsta naturläkemedel som har använts i tusentals år och är bland annat

slemlösande, inflammationsdämpande och hämmar illamående - i lagom

dos förstås. På grekernas tid framhöll Hippokrates, läkekonstens fader, dess

goda effekter på bland annat magsår. Lakrits utvinns ur lakritsroten. Här i

Sverige har vi en förkärlek till saltlakrits som består av ammoniumklorid,

eller salmiak som vi säger mer till vardags.

FOT

O: L

AK

RID

S B

Y J

OH

AN

BÜ

LOW

Undersökningar & rapporter

Molnet stärker fi-nansernaEn överväldi-gande majoritet anser att moln-tjänster ger deras företag mätbara förde-lar som exem-pelvis minskade IT-kostnader, IT-utgifter, driftskostnader och ökad pro-cesseffektivitet.

Det visar Vanson Bournes undersökning på uppdrag av Google, som gjorts bland 460 hö-gre beslutsfattare på finansiella poster i stora europeiska företag, däribland 30 svenska företag.

Nya iPad-apparSpotify på iPadNu kan du som är Spotify Premium-använ-dare lyssna på musik även från iPad.

”Att lyssna på all världens musik direkt på din iPad har aldrig varit enklare. Med vår helt nya fullskärmvy och AirPlay-integration blir Spotify och iPad perfekta för varandra, både hemma och när du är på resande fot” skriver Spotify i ett pressmeddelande.

LinkedIn i större format LinkedIn är världens största professionella nätverk på Internet med mer än 150 miljo-ner medlemmar i över 200 länder och stater. Appen finns nu för iPad och i en uppgraderad version för iPhone.

Listan på svenskarnas drömjobb:1. Personalchef2. Entreprenör3. Ingenjör4. Författare5. Läkare6. Äventyrare7. Fotograf8. Managementkonsult9. Pilot10. Musiker

Källa: Kairos Future, Manpower


aktuelltUnik forskning på Googles inre livGoogle är ett av världens mest innovativa bolag. Varför? På plats i Kalifornien

har chalmersforskaren Annika Steiber ägnat närmare ett år åt att studera hur

företaget Google leder och organiserar sig för att upprätthålla en hög innovativ

förmåga. Studien bygger på djupintervjuer av 28 anställda.

– Mjuka faktorer spelar en oerhört stor roll, framför allt den företagskultur

som grundarna bar med sig från början och som sen har utvecklats medvetet

för att styra hela företaget mot ständig innovation, säger Annika Steiber, som

nu lägger fram sin doktorsavhandling.

– Slående är också det fokus Google har på att få in rätt individer i företaget

och utveckla dem.

Dessa två faktorer samverkar. Individens ställning inom Google är väldigt

stark. Företaget lägger stora resurser på omfattande rekryteringsprocesser där

många medarbetare får tycka till för att få in rätt personer i organisationen,

och på att socialisera och utveckla individer. Därmed säkrar företaget att

människor med olika erfarenhet och bakgrund kommer in i Google

samtidigt som man odlar en gemensam värdegrund kring bete-

ende kollegor emellan, men också utåt, enligt Annika Steiber.

Organisationen är även byggd för att stärka kulturen,

och stötta sina individer att prestera och skapa nytt i

linje med företagets filosofi. Att vara ”googley”

innebär att en anställd beter sig i enlighet med

företagets värderingar. Detta begrepp är

idag internt dokumenterat hos Google

och består av elva olika ”egenskaper”.

Att ha passion för att förändra värl-

den genom Internet, att vara smart

och att vara icke-politisk är tre av

dem. Att göra gott är en fjärde –

”Don’t be evil”. Många intervjuade

attraherades till företaget tack vare

dessa uttryckta värderingar.

FOT

O: L

OU

ISE

BIL

LGER

T


trainee

Under arton månader provar hon på olika områden i företa-

get och får samtidigt chansen att utveckla sina egna intres-

seområden.

– Att få jobba självständigt samtidigt som jag alltid har

någon att rådfråga är det bästa, säger Camilla Faleberg, 26,

som är en av NCC:s mycket nöjda trainees.

T E X T : H E L É N B J U R B E R G

c a m i l l a f a l e b e r g t a r e m o t i den stora entrén på NCC:s huvudkon-

tor i Solna. Trots att hon är ganska ny på arbetsplatsen känns hon hemtam när hon bjuder

mig att sitta ner i det folkfyllda personalcaféet. Camilla är inne på sin åttonde månad som

trainee på NCC. Det första halvåret var hon placerad som logistikansvarig på ett stort ho-

tellbygge i Stockholmsområdet och där fick hon för första gången testa på sina kunskaper

från utbildningen samtidigt som hon bekantade sig med den för henne nya byggbran-

schen. Sedan ett par månader tillbaka är Camilla nu inne på kontorets processutvecklings-

avdelning, där hon ansvarar för och driver ett 5S-projekt, ett verktyg inom lean production,

som syftar till att skapa ordning och reda på arbetsplatser.

– Det blir aldrig tråkigt, några dagar i veckan är jag på kontoret och några dagar är jag

ute på ett bygge och följer upp projektet, säger hon och förklarar att det roligaste med trai-

neeprogrammet är just att man får förtroendet att jobba självständigt samtidigt som man

alltid har erfarna kollegor runt omkring sig att rådfråga och bolla idéer med.

Individuellt uppläggSå snart Camilla hade avslutat sin civilingenjörsutbildning på Chalmers med en kandidat-

examen i maskinteknik och en master i Supply chain management, hade hon siktet inställt

på en traineetjänst.

– Jag hade förstått att det var en unik möjlighet att få prova på olika områden på ett fö-

retag, och samtidigt få ett helhetsperspektiv som är svårt att få på annat sätt, förklarar hon.

Att NCC:s program lockade lite extra berodde mycket på det tydliga individuella upp-

lägget.

– Det är fantastiskt att ha en helt individuell plan för hur min traineeperiod ska se ut,

så att jag får utvecklas utifrån mina egna behov. Att jag valde NCC berodde också på att

jag ville komma till ett stort företag som i framtiden kan erbjuda mig breda karriär- och

utvecklingsmöjligheter, förklarar Camilla.

Spännande utvecklingsarbeteHon fick upp ögonen för byggbranschen när hon gjorde sitt examensarbete på ett annat

stort byggföretag och insåg att det var en spännande bransch med stora möjligheter för att

bedriva bland annat utvecklingsarbete, vilket intresserar henne mycket.

Av flera hundra sökande och en lång prov- och intervjuprocess blev Camilla till slut

utvald att påbörja det 18 månader långa nationella traineeprogrammet tillsammans med

tolv andra trainees.

– Vi är utspridda över hela landet men träffas flera gånger om året och har gemensamma

utbildningar och träffar. Senast var vi i Hemavan och åkte skidor och hade workshops.

Även om våra program ser väldigt olika ut har vi också mycket gemensamt och vi kän-

ner en stark samhörighet, eftersom vi alla ändå befinner oss i samma situation, berättar

Camilla.

Under de 18 månaderna som traineeperioden pågår är tanken att traineen ska rotera, få

Camilla har stöd – när hon står på egna ben

se och prova på så mycket som möjligt på företa-

get. Det är obligatoriskt att vara en del i produk-

tion, en del på inköp och en del på kalkyl, men

hur mycket och hur man lägger upp perioden be-

ror delvis på NCC:s behov men framförallt på ti-

digare erfarenhet, intresse och önskemål hos den

enskilde traineen.

– Jag och min chef har lagt fokus på att jag ska

få jobba mycket med logistik, eftersom det är vad

jag är mest intresserad av. Men det är inget som är

hugget i sten utan det går att omarbeta om jag hit-

tar andra områden på vägen som jag blir nyfiken

på eller som jag vill utveckla hos mig själv.

Sunda värderingarHon trivs bra på NCC eftersom företaget har

sunda värderingar som de lever upp till och tar

väl hand om sina anställda. Hon upplever att hon

blir väl omhändertagen och att det alltid finns tid

för att hjälpa och stötta henne. På NCC:s student-

blogg delar Camilla med sig av sin vardag som

trainee. Snart ska hon avsluta det projekt hon är i

och gå vidare i programmet.

– Ska man hitta något negativt om traineepro-

grammet är det att det alltid är dags att flytta på

sig just när man lärt känna sina kollegor, kommit

in i jobbet och börjar känna sig bra på det. Men

å andra sidan är det ju det som är vitsen, skrattar

hon och konstaterar att hon, även om hon tycker

att det kan vara sorgligt att gå vidare, också ser

fram emot att komma till inköps- och kalkylav-

delningen, som är de områdena hon har kvar att

prova på innan hon är färdigtränad och redo att

stå på helt egna ben.

traineeVad innebär programmet?NCC:s traineeprogram är 18 månader långt. Programmet anpassas efter NCC:s fram-tida rekryteringsbehov och utifrån traineens kompetens, erfarenheter och intresseom-råden.

Traineeprogrammet varvar praktik med teori. Traineen får bekanta sig med, och arbeta på, flera olika arbets-platser och möta olika yrkes-grupper. I teoriblocken stärks kompetensen inom områden som juridik, arbetsmiljö, verksamhetsstyrning samt individ- och grupputveckling.För att stärka traineens nätverk ytterligare anordnas nationella träffar med öv-riga trainees inom NCC. Vid programmets start upprät-tas en utvecklingsplan som traineen arbetar efter under programmets gång. Till vem riktar sig programmet?Traineeprogrammet är för den som har en akademisk bakgrund som civilingenjör med studieinriktning Väg och Vatten, Samhällsbygg-nad, Lantmäteri, Industriell ekonomi eller annan byg-ginriktning. Den sökande ska vara nyutexaminerad civilingenjör med högst ett par års kvalificerad arbets-livserfarenhet.


Foto: Sten Jansin

Foto: Sten Jansin


Ethos, pathos och logos i all ära

men på Ledarstudion pratar man

inte så mycket om retorik i teorin.

Här får man ganska direkt gå ut på

scenen och testa rösten, kropps-

språket och uttrycket. Och handle-

darna står bredvid och tar emot när

du faller – för det gör du garanterat.

T E X T : M A L I N S V E N S S O N

t i l l l e d a r s t u d i o n i Stockholm kom-

mer chefer och ledare för att bli bättre på att lyssna,

övertyga, påverka och nå ut på riktigt till sina med-

arbetare. Med hjälp av professionella handledare får

de praktisk träning i retorik – konsten att övertyga –

direkt från scenen. Extra intressant blir det förstås när

en liten del av handledningen görs av skådespelare

som Reine Brynolfsson, Rikard Wolff, Pernilla Au-

gust, Jonas Karlsson, Sara Sommerfeld, Björn Kjell-

man och Sissela Kyle.

– Vi har ledarutvecklare från näringslivet som job-

bar med personens budskap, text, ord, innehåll och

upplägg, och så har vi skådespelare som jobbar med

kroppens uttryck; hur man rör sig, ser ut och låter

rent röstmässigt. Vi jobbar alltid i team och kan på så

sätt se personen utifrån våra olika professioner, berät-

tar Lena Ahlström som är grundare till Ledarstudion.

Lena har själv varit ledarutvecklare i 30 år och har

en gedigen ledarerfarenhet att dela med sig av, bland

annat som vice VD på FöreningsSparbanken och som

personaldirektör på SAS. När hon startade Ledarstu-

dion för tio år sedan var det för att hon själv önskade

att det fanns ett ställe att komma till och få praktisk

träning i kommunikation med professionell handled-

ning.

Tekniker från teaternTanken på att använda tekniker från teaterns värld

kan hon delvis tacka för att hon jobbade extra som på-

kläderska på Stadsteatern under gymnasiet. I väntan

på nästa klädbyte bakom kulisserna kunde hon riktigt

höra hur skådespelarna för varje nytt uppträdande

slipade och ändrade i sina uttryckssätt för samma re-

pliker.

Hon tycker att människor i allmänhet har en ten-

dens att låta lika, att det finns ett slags återkommande

Träna ledarskap från

mönster i uttryck, rörelser och hur vi låter, och ibland blir det ganska tråkigt. Det som

koms ihåg är inte vad som sades utan vad personen hade på sig. Hon menar att det

finns mycket för folk i näringslivet att lära från skådespeleriet.

– Det funkar inte att ta 25 PowerPoint-bilder och förvänta sig att man ska få med

sig andra på det. Att leda kräver förberedelser, det du säger behöver vara begripligt,

intressant och inspirerande. Och det kräver att du visar känslor. Hur ska man kunna

inspirera någon om man inte själv visar att man är berörd, orolig eller glad för någon-

ting? undrar hon.

Väck rätt känslorOch att väcka rätt sorts känslor är den viktigaste uppgiften en chef har, menar Lena.

Att ge medarbetare en känsla av trygghet, engagemang eller nyfikenhet, utan att skapa

oro eller rädsla med dubbla budskap. Hur tränar man då på att bli begriplig, intressant

och inspirerande?

– Vår strategi är att träna på att vara mer angelägen, uttrycksfull och närvarande

i kommunikationen med andra. Angelägenheten har att göra med att få igång driv-

kraften och din vilja att tro på det du gör. Uttrycksfullheten handlar om text, röst och

kropp som bottnar i att förmedla en känsla, och närvaro handlar om att hitta den där

genuina känslan inom dig själv, så att kroppen säger samma sak som rösten, tonen

och orden.

Många tror att teater betyder att man ska förställa sig men det är en felaktig tolk-

ning, menar Lena. Det handlar tvärtom om att gå in i sig själv, att skala av och hitta

sitt genuina jag.

– En skådespelare som står på scenen och ska vara ledsen kväll efter kväll måste

verkligen hitta den ledsna känslan i sig själv, den som kommer från egna upplevelser

och minnen. ”Man använder sig själv brutalt” som en av våra skådespelare sa. Att

hitta den där riktigt fina känsliga tonen när man håller ett tal, presenterar något eller

ska få igång kraften hos människor som vid en kick-off, det handlar alltså inte om att

manipulera utan om att vara äkta och autentisk i sig själv.

Ledare är kulturbärare Varför är då retorik så viktigt att behärska för just ledare och chefer? Lena har forskat

under många år kring interkulturella roller och det är konstaterat att ju högre upp du

är i företagshierarkin, desto viktigare roll har du som kulturbärare. Per automatik. Det

som identifierar en kultur är beteende, språk och symboler – det gäller alla kulturer

från nationellt och företagsmässigt ner till den personliga nivån. Varje människa har

också ett mönster, ett uttryck hur man pratar, för sig och klär sig, vilka smycken, det

vill säga symboler man använder, som grundar sig på personliga värderingar.

– Har du tackat ja till ett uppdrag att vara chef då har du tackat ja till att stå på en

scen och att vara synlig, säger Lena. Man blir som en offentlig person i den interna

miljön och folk bedömer dig hela tiden hur du ser ut, från det att du kommer in på

morgonen till att du går på kvällen.

Bryter invanda mönsterLedarstudion leder både workshops och längre program. Under en workshop får man

prova på att göra några olika övningar för att skapa insikt och förståelse. I de längre

programmen gör man analyser som ger indikationer på hur man beter sig och vilka

värderingar som ligger till grund för det. Utifrån det skräddarsys sedan träningen.

– Det är ren färdighetsträning som handlar om att ändra invanda beteenden, till

exempel att jobba med rösten, texten, kroppen och känslan. Här kan du verkligen

hitta nya former för att uttrycka dig och kunna använda hela din enorma palett som

karriär


scenen

finns inom dig, förklarar Lena.

Verktygen hämtar hon från pedagogiken, kommu-

nikationsområdet och teatern. Skådespelare jobbar

till exempel inte med att lära sig all text i huvudet, de

använder kroppens minne och de lär sig replikerna

utifrån en rörelse eller en scen. Det är kopplat till det

motoriska minnet, det vi använder när vi lär oss cykla.

– Vi hjälper till med att aktivera nya kroppsmin-

nen. Det är både en utmaning och en styrka, för det

är också det som gör att vi hamnar i en del invanda

mönster.

Är det inte jobbigt för många att komma hit och

blotta sina svaga sidor?

– Jo, det kan det vara, hit kommer man ju för att

testa att göra saker på ett annat sätt och utmana sig själv att gå utanför komfortzonen.

Därför har vi tre tydliga pedagogiska regler. För det första, när vi sätter samman grup-

perna för färdighetsträning så är de ganska små, upp till tio personer, med två eller tre

handledare, så att varje person får chansen att öva. För det andra, när dörren stängs

så är allt innanför konfidentiellt. Vi vill skapa en öppenhet och tillit att våga göra fel.

Den tredje regeln är att det bara är handledarna som ger feedback. Först instruerar de,

hjälper deltagaren att se sig själv, och sedan får de handledning och feedback.

Deltagarna får direkt återkoppling på det handledarna ser. En person som sitter och

tittar på klockan får höra det. De uppmärksammar om det är ett mönster som finns

där i andra sammanhang också.

Lena ser att effekten av att träna sin kommunikationsförmåga leder till att man lär

sig att visa en passion för det man står för.

– Om du har ett inre fokus och verkligen vet vem du är och hur du vill uttrycka dig,

då kan du ha ett yttre fokus som leder till en bra relation, konstaterar hon.

”Jag har hämtat något från teaterns värld som samhället har nytta av i sina ledarroller.”

karriär

karriär


H&MHåcan AnderssonPresskontakt1. H&M är ett expansivt företag. Under 2012 planerar vi att öppna 275 nya butiker globalt, och öppna de första bu-tikerna i Bulgarien, Malaysia, Thailand, Lettland och Mexi-ko. Vi söker hela tiden efter nya talanger som kan växa med H&M och ta sig an nya utmaningar.

2. Vi rekryterar brett och inom en rad olika områden – allt från butik till exempelvis design och inköpsavdelning-en. Vi jobbar med internrekrytering, vilket är ett sätt för våra medarbetare att växa med företaget och ta sig an nya utmaningar.

3. Vi ser mycket till personlighet när det gäller vår rekry-tering, och vi erbjuder också många olika internutbild-ningar för att kunna ta sig an nya utmaningar och växa med företaget. För vissa tjänster ser vi att man har en for-mell utbildning, exempelvis inom design.

4. Man bör hålla utkik efter våra platsannonser och lägga in en egen intresseanmälan via hemsidan hm.com. Många har också startat sin karriär på H&M genom att arbeta ex-tra i någon av våra butiker under sin studietid.

Nyexaminerade akademiker söker sig till storföretagen när de vill ha det första jobbet efter många års studier. Här svarar H&M, SEB, Microsoft och teknikkonsulten ÅF på några angelägna frågor. Det gemensamma beskedet är att den som söker drömyrket bör knacka på dörren redan under studietiden. T E X T : B J Ö R N L E N N E S T I G

u n i v e r s u m , l e d a n d e f ö r e t a g inom arbetsgivarimage, låter i en karriärbarometer yrkesverksamma akademiker, under 40 år, peka ut sina favoritarbetsgivare. H&M, SEB, Microsoft och ÅF är några av de mest populära bolagen.

Den svenska klädjätten H&M rankas högst bland ekonomer för andra året i rad. SEB leder bland de svenska storbankerna, en bransch som fortsätter vara attraktiv. Microsoft gick förbi Apple på IT-toppen, och ÅF är fortfarande ett starkt val för ingenjörerna.

Extrajobb i en H&M-butik eller i Kundtjänst på SEB, eller ett examensarbete på ÅF, kan ge ”pluspoäng” när kampen om jobbet står mellan två likvärdiga kandidater. ÅF kommer att rekrytera 750 nya medarbetare per år fram till 2015.

Daniel Wägerth, Employer Branding Specialist på Universum skriver i ett pressmeddelande våren 2012 att generationen som är på väg ut på arbetsmarknaden har större fokus på sig själva och sin egen karriär än tidigare. För dem är det viktigt att jobba för ett välkänt bolag med attraktiva produkter och tjänster, vilket kan lyfta det personliga varumärket. Han ser också ett intresse för att ha en internationell karriär. n

Arbetsgivarna tipsar:

så här får du första jobbet

ÅFKatarina Waniewska Employer Brand Manager1. Under 2011 anställde ÅF cirka 100-150 nyexaminerade studenter. Siffran varierar från år till år. ÅF har ambitiösa tillväxtmål och vi räknar med att anställa totalt cirka 750 medarbetare per år fram till 2015.

2. Arbetet som konsult på ÅF erbjuder stora utvecklingsmöjligheter som till exempel olika yrkesroller, utvecklingssteg, geografiska valmöj-ligheter och internationella utmaningar. ÅF erbjuder tre identifierade karriärvägar: pro-jektledare, specialist/expert och chef. Som ny-examinerad börjar man sin karriär på ÅF som junior konsult.

3. Att ha en examen är viktigt – framför allt när man är ung och inte har så mycket arbets-livserfarenhet.

4. Som student är en mycket bra väg in i ÅF att utföra sitt examensarbete hos oss. Information om hur du går tillväga för att söka examensjobb, och vilka exjobb vi har öppna för ansökan hittas på www.afconsult.com, klicka på Student i övre meny-raden.

karriär


SEBMaj-Lis BäckströmProcess Manager, Talent Management1. Varierar stort, 2011 anställde vi cirka 100 nyexami-

nerade.

2. Främst till Kundtjänst och Telefonbanken.

3. De unga medarbetarna som vi anställer i dag har i

regel examen, men anställer vi mer seniora medarbe-

tare spelar erfarenhet och potential också stor roll.

4. Lediga tjänster annonseras på seb.se, andra sätt att

komma in på SEB är att söka via våra program: Retail

Aspirantprogrammet, MB Summer Internship. En an-

nan väg in är att under studietiden arbeta extra i Kund-

tjänst eller Telefonbanken.

första jobbet

MicrosoftAnne-Marie AndricPersonalchef1. Vi tar in mellan fem och tio ny-

examinerade varje år.

2. Det är primärt till vårt trainee-

program, där vi har roller inom

sälj, marknadsföring och teknik.

3. Det är viktigt för oss, då vi tror att

om man har en bredare kunskapsbas

kan man ta till sig information snabbare

och därmed utvecklas i en högre hastighet.

En akademisk examen underlättar såväl chanser-

na till anställning som god karriärutveckling. I de få fall där vi har medar-

betare som inte har haft en akademisk grund att stå på, har någon form av

kompletterande studier under arbetslivet varit en nödvändighet.

4. Det bästa är att hålla sig uppdaterad via www.microsoft.se/student.

Där kan man hitta lediga jobb, information om vårt trainee program, olika

priser vi är med att dela ut, samt hur man kan jobba som studentambas-

sadör.

Frågor:1. Hur många nyutexaminerade brukar ni ta in varje år?2. På vilka tjänster har ni behov av nyutexaminerade?3. Hur viktigt är det för er att man har en examen?4. Om man är intresserad av att börja jobba hos er, vad har du för tips på hur man kan gå tillväga?


arbetsliv

Lönen är i snitt 2 000 kronor högre för nyutexaminerade som löneförhandlar enligt akademi-

kerförbundet Juseks senaste arbetsmarknadsundersökning. Det lönar sig alltså att förhandla om

lönen.

T E X T : M A L I N S V E N S S O N

Ju senare lönediskussionen sker i en rekrytering, desto bättre förhandlingsläge för dig. Då vet du

mer om vilken typ av arbetsuppgifter och ansvar som tjänsten innehåller, och arbetsgivaren är

säkert också mycket intresserad av dig när du har kommit så långt. Här får du några konkreta tips

tillsammans med den senaste lönestatistiken för en lyckad förhandling.

Påverka din

6. Skriv avtal

När ni har kommit överens om en lön, kontrollera alla fakta och att ni

har uppfattat dem lika. Senast en månad efter påbörjad anställning är arbetsgivaren skyldig att skriftligen meddela vilka villkor som gäller för anställningen. Inom stat och kommun finns alltid ett kollektivavtal som reglerar en stor del av anställningsvillko-

ren. Företag utan kollektivavtal är inte skyldiga att ha årliga lönesamtal

och då bör man skriva in det i anställningsavtalet.

5. Kom överens

Om arbetsgivaren anser att ditt löneanspråk är för högt, kommer

du med största sannolikhet inte bli ratad på grund av det, utan istället få ett motförslag att ta ställning till. Kom ihåg att det är en förhandling. Du behöver inte heller bestämma

dig med en gång, be gärna att få fundera på saken och

återkom.

4. Var saklig och tydlig

Undvik att blanda in privatekonomi, ställa ultimatum eller jämföra med

enskilda kollegor. Din lön ska baseras på din prestation, kompetens och på

arbetets svårighetsgrad.

3. Vässa argumenten

Som nyutexaminerad har du färska kunskaper med dig från din akademiska

utbildning. Du kommer till arbetsplatsen med ”nya ögon” och kan bidra med nya idéer och

perspektiv. Du utvecklas otroligt mycket de första åren i arbetslivet, därför ska du också ha en snabb löneutveckling i början. Det är några argument du

kan använda just för att du är nyutexaminerad. Men vilka erfarenheter och egenskaper krävs för tjänsten? Vad får de om de anställer dig?

Byt sida och tänk dig in i motpartens situation, varför skulle han/hon ge

dig den lön du vill ha?

2. Sätt din mållön

Tänk efter vilken lön du skulle vara nöjd med och begär lite mer, cirka 500–1 500 kronor, så att det finns förhandlingsutrymme. Tänk också igenom vad du är beredd att kompromissa om, hur mycket du

kan backa och varför.

1. Ta reda på fakta

Kolla lönenivåer, prata med bekan-ta i branschen. Är du medlem i ett fackförbund, använd dig av deras lönestatistik. Ta reda på företagets policy när det gäller lönesättning,

övertid, flextid och eventuella förmåner.

EXAMENSGUIDEN 2012

arbetsliv

21

ingångslönSå mycket tjänar nyutexaminerade 2012

Andra faktorer som påverkar lönenGeografiskt lägeLöneläget påverkas geografiskt. Tabellen visar löneläget i Malmö-

och Göteborgsregionen. I Stockholmsregionen ligger lönen generellt

500 kr högre, i övriga landet ligger lönen generellt 500 kr lägre.

Särskilda kvalifikationerOm du har särskilda kvalifikationer utöver utbildningen som är ett

krav i det nya jobbet, till exempel att kunna ett extra språk flytande,

ger det ett maximalt påslag på 3 000 kronor. Om jobbet är på assis-

tentnivå och/eller inte är ett traditionellt akademikerjobb, räkna med

att få upp till 2 000 kronor mindre istället.

ÖvertidsersättningHar du inte rätt till kontant övertidsersättning och räknar med att

jobbet kommer innebära en del övertid, bör du lägga till tio procent

och begära en extra semestervecka.

BranschOlika branscher har olika löner vilket beror på utbud och efterfrå-

gan på arbetskraft. Räkna med max 2 000 kronor mer i en höglöne-

bransch och max 2 000 kronor mindre i en låglönebransch.

Häng med i löneutvecklingen Lönesamtalet ska spegla vad du har gjort 12 månader bakåt i tiden

och baseras på kompetens, prestation och resultat. Generella siffror

för löneutveckling:

• 2–3 % om du har haft samma arbetsuppgifter och fullföljt dina

uppgifter.

• 3–4 % om du har fått nya arbetsuppgifter med utökat ansvar i

befintlig tjänst.

• Upp till 10 % om du har fått en befordran.

För låg ingångslön?Upptäcker du att du har fått för låg ingångslön ska du ta upp det i

nästa lönesamtal. Dela upp samtalet i två delar. Den första delen ska

handla om det löneglapp du upplever att du har och den andra delen

om det vanliga lönesamtalet.

”Jag fick 23 000 kr i ingångslön och nu när jag har hört mig för

bland vänner, kollegor och med hjälp av lönestatistik så ser jag att

med min utbildning och arbetserfarenhet borde jag ligga på 25 000

kr. Hur kan ni kompensera det för mig så att jag inte halkar efter i

löneutvecklingen?”

Företaget kan då i bästa fall kompensera det direkt, eller erbjuda

en successiv ökning under en period ur en så kallad justeringspott.

Om de inte är beredda att kompensera dig så finns bara två val – gilla

läget eller sök nytt jobb.

Källa: Jusek

Privat sektor Statlig sektor Kommunal sektor och landsting

Jurister 27 000 kr 26 000 kr 26 000 krJurister (notariemeriterad) 30 000 kr 29 000 kr 29 000 krEkonomer 26 500 kr 26 000 kr 26 000 krSystemvetare 28 000 kr 27 000 kr 28 000 krPersonalvetare 26 000 kr 26 000 kr 26 000 krSamhällsvetare 26 000 kr 26 000 kr 26 000 kr


Här är faktorerna som styr din förmåga att lära dig nya och svåra saker.

v i l e v e r i e n vä r l d där utvecklingen verkar gå allt snabbare. För femton år sedan hade många av oss ingen mobiltelefon, men egentligen räcker det med att gå till-baka ett par år för att se hur snabbt vi byter ut och uppgraderar de tekniska prylarna. Och teknikområdet är bara ett exempel som visar hur vår samtid är.

I en miljö som kräver konstant ny inlärning är det inte svårt att känna sig stressad. Hur ska man få in allt i huvudet? Orkar jag, vill jag och har jag förmågan att hänga med? Vi har tittat närmare på vilka faktorer som har störst påverkan på oss då vi ska lära oss nya och komplexa saker.

20 faktorer inverkarDet finns gedigen forskning som visar att vi har olika lärstilar, ingen är bättre eller sämre. Det viktiga att känna till är att vi alla kan förbättra vår inlärningsförmåga om vi använder den stil som passar oss bäst. Det gäller både för studier och för jobb. Rita och Kenneth Dunn tillhör två av världens främsta lärstilsforskare som under sina fyrtio verksamma år identifierade fem stimuli med ett tjugotal olika faktorer som mer eller mindre påverkar vårt lärande. Av dem har fem faktorer särskilt stor inverkan hos 70 % av befolkningen; hur vi bearbetar information (som helheter eller i delar), våra sinnen, tid på dygnet, ljus och möblering.

Global eller analytisk lärstilVi har olika sätt att bearbeta information. Ungefär hälften av oss har en övervägande global lärstil och har lättast att lära oss ny och svår information om det först sätts in i ett större sammanhang. Det underlättar till exempel att relatera till ett personligt intresse, en historia eller till tidigare kunskaper och erfarenheter.

Den andra halvan av befolkningen har en övervägande analytisk lärstil och tar lättast in ny och svår information lite i taget, bit för bit. Personer med en analytisk lärstil har inget behov att förstå exakt hur och varför informationen ska användas, och kan därför ha lättare att lära sig rabbla saker utantill.

Vi har alla både globala och analytiska kvaliteter men vanligtvis dominerar en av dem. Väger båda sätten lika tungt kallas det för integrerad lärstil.

Så används sinnenaVåra sinnen påverkar hur vi lär i allra högsta grad. I lärstilsammanhang talar man om fyra perceptuella styrkor; auditiv, visuell, taktil/kinestetisk och verbal. Med en auditiv styrka är det lättast att höra och lyssna till informationen först. Med en visuell styrka har man lättast att se eller läsa informationen först. Det finns två olika typer av visuella styrkor – att se i bilder och att läsa text.

En person med taktila/kinestetiska styrkor är bra på att minnas information genom mus-kelminnet. Den taktila förmågan har att göra med finmotorik och aktiviteter med händerna medan kinestetisk styrka handlar om vår grovmotorik och att lära sig genom fysisk aktivitet och rörelse. Slutligen tar man hänsyn till vår verbala styrka som kopplas till talet och beho-vet av att lära sig genom att sätta ord på kunskaperna.

Ta reda på din lärstilArbetsmiljöns betydelseI arbetsmiljön finns det flera faktorer som kan underlätta för nya lärsituationer. Hur ser till ex-empel ditt schema ut? Är det fast eller flexibelt? En morgonpigg person brukar uppleva att den får mest gjort under arbetsdagens första tim-mar medan den kvällspigga oftare får flyt i ar-betsuppgifterna senare på dagen eller kvällen. Forskningen visar också att möblering och ljus är viktiga faktorer att ta hänsyn till. Koncentrerar du dig bäst i en formell miljö där du får sitta i en upprätt ställning, till exempel vid skrivbordet eller i en traditionell skolsittning? Eller kan du koncentrera dig bättre om du får verka i en mer informell arbetsmiljö, som i en mjukare soffa? På samma sätt har vi olika preferenser när det gäller hur mycket ljus vi behöver. En del behöver full belysning, medan andra blir överstimulerade av det. Ljud och temperatur är också miljöfaktorer som kan inverka på ditt lärande. Genom att iden-tifiera varje faktor hos dig själv kan du hitta din egen lärstil och skapa de bästa förutsättningarna när du lär dig nya och svåra saker.

Bättre kommunikation Genom att vara medveten om våra olika behov menar forskarna att vi kan bidra till en bättre at-mosfär och en bättre effektivitet i arbetet. Mats Johansson jobbar med Learning Improvement, ett svensk lärstilscenter som ingår i det interna-tionella lärstilsnätverket ILSN.

– Vi tycker oss se hur en medvetenhet om lärstilar kan underlätta kommunikationen på arbetsplatsen. Vi hör också att många av de vux-enstuderande som vi träffar känner att de hade klarat sin skolgång bättre om de fått möjlighet att anpassa lärmiljön till sina individuella lärstilar och frågar sig varför ingen har berättat om lärsti-lar tidigare, säger Mats Johansson. n

Vill du veta mer om lärstilar?www.learningimprovement.sewww.learningstyles.net

Händer det att du har svårt att koncentrera dig när andra pratar i bakgrunden eller tvärtom, att du måste höra ljud? Undrar du ibland varför inspirationen inte kommer på dagen när du behöver den utan precis när du är på väg från skolan? Är du inte riktigt i fas med schemat? Det kan bero på din lärstil. T e x T : M a l i n S v e n S S o n

arbetsliv

Här är faktorerna som styr din förmåga att lära dig nya och svåra saker.

Ta reda på din lärstilPerceptuella faktorer: Auditiv (hörsel)Visuell text (syn)Visuell bild (syn)Taktil (känsel, händer/finmotorik)Kinestetisk (känsel, rörelser/grovmotorik)Verbal (tal)

Psykologiska faktorer: Analytisk/Global (delar/helhet)Impulsiv/Reflekterande

Miljöfaktorer: Ljud (tyst/bakgrundsljud)Ljus (starkt/svagt)Temperatur (varmt/kallt))Möblering (formell/informell)

Fysiologiska faktorer: Tidpunkt på dygnet (morgon, middag, eftermiddag, kväll, natt)Intag av mat och dryck (hur ofta)Mobilitet (stillhet/rörelse)

Emotionella faktorer: Motivation (hög/låg)Uthållighet (hög/låg)Ansvar (mycket/lite)Struktur (rutin/variation)

Sociologiska: Ensam/par/grupp (liten/stor)Befogenhet (stor/liten)Variation (stor/liten)

Här är faktorerna som påverkar ditt lärande

examensguiden 2012 23

arbetsliv


Visuell styrka – synenDu gillar att läsa om ämnet, se bilder och titta på föremål. Kommer lättast ihåg genom att se.Tips: Anteckna, stryk under i texter du läser eller skriv i marginalen, gör mindmaps och ta skriftliga instruktioner om det går.

Auditiv styrka– hörselnDu gillar att lyssna på muntliga genomgångar och att höra nå-gon berätta om ämnet. Kommer lättast ihåg genom att lyssna.Tips: Ställ frågor, diskutera med andra, återberätta, lyssna på högläsning och repetera muntligt.

Verbal styrka - taletDu lär dig eff ektivast när du får prata och diskutera det du ska lära dig, när du får sätta ord på kunskaperna. Tips: Diskutera gärna tillsammans med andra, återberätta för andra, prata högt för dig själv, spela in dig själv, eller riktigt teknikoptimerat - låtsas prata med någon om ämnet i telefon medan du är ute och går.

Synen, hörseln, känseln – var sitter dina styrkor?

Snabbtest: Är du ana lytisk eller global?

Burk från Lindform för småpilliga saker.

Brusreducerande hörlurar från Sony.

Läslampa från &tradition.

Oavsett vem du är och vad du gör så kan det hjälpa till att bli medveten om din egen och din närmaste omgivnings lärstilar. Så varför inte börja med dig själv, vilken är din personliga lärstil?

(markera de som stämmer bäst på dig)När jag håller på att lära mig något nytt och/eller svårt

❒ 1 A. föredrar jag att ha tyst omkring mig.❒ 1 B. föredrar jag att ljud omkring mig (t ex stilla instrumentalmusik, samtal i bakgrunden, teve, fågelsång eller rinnande vatten).

❒ 2 A. föredrar jag att ha stark belysning.❒ 2 B. föredrar jag att ha dämpad belysning.

❒ 3 A. vill jag helst sitta på ett traditionellt sätt.❒ 3 B. trivs jag bäst med en mer informell sittplats (t ex en fåtölj, en soff a, en säng eller på golvet).

❒ 4 A. är jag uthållig och jobbar helst tills jag känner mig klar med uppgift en.❒ 4 B. tar jag helst regelbundna pauser, arbetar igen en kort stund innan jag tar en ny paus.

❒ 5 A. behöver jag inget att äta eller dricka för att kunna koncentrera mig.❒ 5 B. vill jag gärna äta eller dricka något medan jag koncentrerar mig.

Miljö för globala.

arbetsliv

examensguiden 2012 25

Taktil styrka – känselnDu lagrar lättast information genom muskelminnet och genom de små finmotoriska rörelserna. Du håller koncentrationen uppe bäst om du får arbeta och skapa med händerna, och att pilla med något medan du lyssnar. Du kommer lättast ihåg när du känna och ta på det ska lära in, till exempel att skriva på datorn, meka och bygga, klippa och klistra. Tips: Använd händerna genom att anteckna eller rita samtidigt som du lyssnar.

Kinestestisk styrka – rörelseDu tänker bäst när du rör dig och kommer lättast ihåg nytt om du får göra saker i rörelse såsom att göra ta promenader, göra utflyk-ter, dramatisera, spela in på video eller göra experiment. Tips: Låt någon visa praktiskt hur du ska göra, ta korta pauser oftare och rör på dig under dagen.

Snabbtest: Är du ana lytisk eller global?

Miljö för analytiska.

Skön gåspenna och från Hays inredning.

Hantel och ljusstake i ett från Born in Sweden.

A - Analytisk5 A – extremt analytisk4 A – starkt analytisk3 A – analytisk med viss flexibilitet

Du lär dig bäst i lugn och ro, trivs med god belys-ning, en traditionell arbetsplats med skrivbord och stol, du äter och dricker inte medan du koncentrerar dig, och när du väl kommit in i en uppgift arbetar du för det mesta med den tills den är avslutad.

B - Global5 B – extremt global4 B – starkt global3 B – global med viss flexibilitet

Du lär bäst dig bäst genom diskussioner, samtal, hu-mor, illustrationer, spel och sång. Du tycker om att ha bakgrundsmusik, dämpad belysning och en mer informell sittplats att jobba vid.

arbetsliv

rymdävNummer 192 är Renata Chlumskas plats ombord på Virgin Galactic och med det lär

hon bli vår första svenska kvinna i rymden. Häng med en modern äventyrare och

föreläsare på hennes förberedelser.

T E X T : M A L I N S V E N S S O N F O T O : F R E D R I K B L O M Q V I S T , K A J B U N E O C H K R I S T O F F E R S T E N F E L D T

Mitt i ett


ventyr27EXAMENSGUIDEN 2012


h a r k o m m e r s i a l i s e r a t s och i höst kliver de första rymdturisterna ombord på multientreprenören Sir Richard Bransons rymdfärja

Virgin Galactic. Ett fyra timmar långt rymdäventyr med sex heliga minuter i total tyngd-löshet. För vår största svenska kvinnliga äventyrare Renata Chlumska gick en stor dröm i uppfyllelse när det blev möjligt att boka flyg till rymden, och fick henne att investera i en biljett för 200 000 dollar. Hon blir nummer 192 och beräknas att få åka iväg till New Mexico och den nya rymdflygplatsen Spaceport America i början av 2013.

Just nu förbereder hon sig minutiöst. Det här blir på ett sätt det största äventyret hon har

gjort och hon ser resan som ett första steg inför kommande rymdresor.

– Det är ett litet skutt ut i rymden som jag vill maximera upplevelsen av, och även om

jag bara är passagerare så förbereder jag mig på samma sätt som när jag leder expeditioner,

berättar Renata.

Hon lämnar ingenting åt slumpen. Säkerhet är a och o när man ska ut på äventyr och

hon om någon vet vad hon pratar om som har bestigit Mount Everest, cyklat från Nepal till

Sverige och paddlat kajak själv runt USA. Därför har hon börjat läsa flygteori och kommer

bland annat att vara med och övningsflyga med

JAS i Linköping.

– När det väl är dags vill jag bara kunna luta

mig tillbaka, se hur jorden blir mindre och min-

dre och kunna njuta fullt ut av resan.

G-kraften är en stor påfrestning för kroppen

som hon successivt håller på att vänja sig vid, pre-

cis som sin åksjuka.

– Det vore ju synd att kräkas under en sådan

här tur, säger hon och skrattar.

Ett sätt att lära sig hantera det är genom att ut-

sätta sig för parabelflygning som finns på Space-

port i Kiruna. Det innebär att man flyger 11 000

meter upp i luften och loopar ett trettiotal gånger,

där varje loop skapar en tyngdlöshet under 25

sekunder.

”Mitt största mål är att bestiga berget på månen

Rymden

EXAMENSGUIDEN 2012

Rymdturismen till SverigeKiruna är en av få destinationer i världen som också har fått tillstånd att etablera en rymd-

flygplats. Tanken är att de ska erbjuda resor för vem som helst och om fem år räknar de med

att köra igång rymdturismen på allvar.

– Jag trodde inte att det skulle vara möjligt att åka ut i rymden under min livstid, om man

inte är astronaut, men nu är det verklighet och det är så häftigt, säger Renata.

Parallellt med att rymdturismen drar igång kommer forskare att få möjlighet att undersöka

allt från bränslehantering till hur olika material fungerar i rymden. Renata jämför det med

städprojektet Swedish Everest Cleaning Expedition som hon deltog i 1999 på Mount Everest,

som i folkmun även kallas för världens högsta soptipp. Där ligger fortfarande gamla rester

kvar från expeditioner 20-30 år tillbaka i tiden då man inte var så noga med miljön. För

henne är det viktigt att det utvecklas en hållbar turismnäring och hon är gärna med i den

typen av projekt igen, fast i rymden.

– Alla jag träffar inom rymdturismen är så otroligt generösa med att dela med sig av sin

kunskap. Det är häftigt att vara med om det här för det kommer att förändra hela vårt sätt att

transportera oss på.

och det kommer vara fullt möjligt om 20 år.”

Renatas expeditioner2008: Startar Böda Äventyr. Slutför en svensk Klassiker.

2008: Fortsätter föreläsa i Sverige och utomlands. Dokumentärfilmen om USA-expeditionen vinner flera filmfestival-priser.

2007: Påbörjar en Svensk Klassiker. Medverkar i tv och föreläser om sina expeditioner samt gör film, dvd och bok kring USA-expeditionen. Utses till Årets Äventyrare.

2005-06: Genomför USA-expedition. 439 dagar runt 48 delstater, 1820 mil av egen kraft. Den 15 september går hon i mål och dagen utnämns till ”Renata Chlumska Day” av Seattles borgmästare.

2003-04: Förberedelser och träning inför USA-expeditionen. Utses till en av världens 25 främsta kvinnliga äventyrare av tidningen Outside.

2002: Flyttar till Seattle i USA. Gör två turer till Kilimanjaro och en tur till Mount Everests basläger.

2000-01: Gör fyra turer till Kilimanjaro, rekognosering och medverkan för svensk tv-produktion. Föreläser.

1999: Genomför Swedish Everest Clea-ning Expedition. Blir första svenska och tjeckiska kvinna att nå toppen av Mount Everest.

1998: Föreläser och förbereder sig för expeditionen till Mount Everest.

1997: Genomför Swedish Shishapangma Expedition. Når toppen av Central Sum-mit och blir första svenska att nå över 8000 meter utan syrgas. Kör motorcykel från Indien till Sverige.

1995-96: Är en del av filmteamet för Göran Kropps Mount Everestexpedition och chef över baslägret under sju veckor. Cyklar sedan från Nepal till Sverige.

Renata ChlumskaÅlder: 38 år

Familj: Sambo och tre barn

Bor: Jönköping

Yrke: Äventyrare, entreprenör och föreläsare

Aktuell med: Rymdresa med Virgin Galactic i början av 2013.

29


Många har drömmar som förblir drömmar medan

Renata iscensätter dem. Med ett stort intresse av att

vara ute i naturen och resa runt i världen föll bitarna

på plats när hon i början av 90-talet träffade Göran

Kropp, som föreläste på hennes dåvarande arbets-

plats Skånes Idrottsförbund. Några år senare följde

hon med på hans expedition till Mount Everest som

organisatör och chef för baslägret. Hon var inte själv

med och klättrade, det kom senare.

Renata har gjort mer än hon någonsin drömt om

och samtidigt växer listan på projekt hon vill göra. En

av drömmarna är att fortfölja Expedition Seven Sum-

mit och bestiga det högsta berget på varje kontinent.

Hon har också alltid drömt om att ta flygcertifikat

och i och med rymdresan blir det nu av.

– Mitt största mål är att bestiga berget på månen

och det kommer att vara fullt möjligt om 20 år.

Plötsligt kommer styrkanTrots att hon följde en stark magkänsla när hon valde

att bli äventyrare så händer det självklart att hon ifrå-

gasätter vad hon håller på med. Är det värt att utsätta

sig för den påfrestning som expeditionerna medför?

Renata ser tillbaka på sina äventyr och minns att

det var en mäktig känsla att vara högst upp av alla i

hela världen när hon 1999 som första kvinna nådde

toppen av Mount Everest utan syrgas, med så kort

erfarenhet av klättring som hon hade då också. Men

det är ändå USA-expeditionen 2005-2006 som hit-

tills satt störst avtryck hos henne. En 439 dagar lång

resa på egen hand genom 48 delstater, paddlandes i

en kajak. En resa som hon skulle gjort med sambon

Göran Kropp. När han plötsligt förolyckades under

en expedition omkullkastades alla planer. Var även-

tyrslivet något hon själv brann för tillräckligt eller var

det något som måste höra ihop med honom? Men hon valde att genomföra resan på

egen hand, något som inte alltid var så motiverande.

– Det var ju inte varje dag som jag hade lust att paddla i tolv timmar och man hinner

fundera rätt mycket under tiden. Men så vänder det och man får plötsligt styrkan att

lägga i en sjätte växel, den kraft vi alla har inom oss när det krävs. Man kommer till en

punkt där man bemästrar sig själv och det är en känsla som slår ut allt annat, och som

gör det värt att fortsätta utmana sig själv, tycker hon.

Föreläser med bebisenJust nu pågår det största äventyret hemma i Jönköping. Inom loppet av tre år har hon

fött tre barn med ett och ett halvt års mellanrum. De stora expeditionerna får vänta

tills de blir lite större.

– Istället blir det några mindre då och då till fåglarna i stadsparken som jag tycker kan vara en tillräcklig utmaning när man har två små killar i en tvillingvagn och en liten tjej på tre månader i famnen.

Den minsta får även hänga med när Renata håller föreläsningar runt om i Sverige. Som föreläsare har hon gjort sig känd för att ha ett lättsamt och inspirerande innehåll om mål och motivation. Hon har en förmåga att översätta sina erfarenheter från expe-ditionerna till igenkänning i vardagen och hon älskar att träffa sin publik.

– Jag vill kunna ge en timmes inspiration och energiboost, en känsla av ”jag kan också”, så att man går därifrån med lite lättare steg. Att så frön hos dem som lyssnar som de har nytta av när de står inför sina egna utmaningar, sitt eget Mount Everest, det är precis det jag vill ska hända.

Renata håller föredrag för alla möjliga yrkeskategorier och tycker att likheterna mellan att driva ett företag och hennes expeditioner är många. Precis som ett företag får kämpa med oförutsedda konjunktursvängningar och räntelägen, så får hon kämpa mot element som hon inte kan rå på.

– Man kan bara påverka sin egen inställning och attityd, det är universellt och jag blir ett tydligt exempel på att det går att ställa sina mål högre än man tror, menar hon.

Ett äventyr måste för den sakens skull inte alltid vara svårt eller utmanande enligt Renata. Det kan lika gärna vara roligt, tillgängligt och inspirerande.

– Alla går ju inte igång på att det ska vara omöjligt, som jag gör, säger hon och skrat-tar. Packa en ryggsäck till närmaste vandringsled om du gillar friluftsliv. Man behöver inte blicka så långt bort alls, det finns ju massor av äventyr att göra i vardagen. Det gäller bara att se möjligheterna så hittar man guldkornen.

”När det väl är dags vill jag bara kunna luta mig tillbaka, se hur jorden blir mindre och mindre och kunna njuta fullt ut av resan.”


krönika

g r a t t i s , g r a t t i s , g r a t t i s ! Att ta

examen är den största förändringen i ditt liv efter att bli förälder eller att gå

i pension. Nu byter du livet i studentkorridoren mot Villa, Volvo och Vovve.

Eller kommer du att satsa på en traineetjänst och/eller karriär utomlands?

Det var hela tolv år sedan jag själv tog min examen, men det känns ibland

fortfarande som igår.

Det allra bästa var att man slapp kontakterna med CSN. Visserligen slipper

ni dem inte helt, snart dyker en månatlig återbetalningsavi upp i brevlådan,

men annars är CSN ett passerat kapitel i era liv. Tacka gud för det.

Det man saknar mest efter skolans slut är sammanhållningen i klassen, det

vilda festandet och det skamlösa ölhävandet. De allra flesta av dina klass-

kamrater kommer att spridas för vinden och troligen kommer arbetskam-

raterna på din första arbetsplats vara äldre än du och redan ha skaffat familj

och barn. Tråkmånsar helt enkelt.

Tentaveckorna däremot, de kommer du inte att sakna. Någonsin. För första

gången på åttio, hundratjugo, hundrasextio eller hundraåttio poäng (ja, det

gamla betygssystemet) kommer din fritid att vara din. Utan dåligt samvete.

Lägger du dig på soffan och bara slappar kommer ingen att klandra dig för

det. Tvätt, disk och dammsugning sköter sig visserligen inte själv, men tenta-

pluggandet är i alla fall slut. För hela livet. Underbart.

Kanske har du turen att gå från skolan direkt till en anställning. Då har du

helt plötsligt minst dubbelt så mycket pengar på kontot varje månad. Utan

att vara återbetalningsskyldig. Utan att behöva köpa studielitteratur för le-

jonparten av slantarna.

Den första lönen bränner nästan obarmhärtigt i plånboken. Vad du kan

göra för pengarna ger jag lite tips om på nästa uppslag. Men glöm inte bort

att i första hand se till att ordna någonstans att bo. Att flytta tillbaka till för-

äldrarna i din gamla småstad är i vissa fall nödvändigt, men väldigt surt. När

man väl har fått smaka på friheten är det svårt att flytta hem igen. Så svårt att

vissa föredrar att skjuta upp examen och stanna kvar i studentlivet så länge

de bara kan.

Än en gång: Grattis till er som tar examen snart. Nu börjar livet på riktigt!

Jonas Sahlström


transporttips

TransportDin första lön bränner svårt i plånboken och när du inte

längre bor i studentkorridoren intill skolan är det dags att titta

närmare på olika transportmedel. Vi guidar dig till rätt köp i

rätt priskategori. Är du…

T E X T : J O N A S S A H L S T R Ö M

Klimatsnål och ekosmart: BusskortBor du, eller ska flytta, till storstan är buss-

kort det givna valet. Du får trängas med

parfymstinkande damer och mobilprata-

de idioter men du slipper anlända genom-

svettig till jobbet. Plus att det skönt att sitta

i en varm skön buss på vintern. Kostar 790

kronor i Stockholm, ett par, fem chipspå-

sar upp från föregående säsong.

Tät och trendig: Volkswagen Up!Du blir ett ufo i småstaden men är fullständigt glödhet bland de trendiga i storstan. Volkswagen

Up! (Ja, det stavas med ett utropstecken) är bilen i miniformat för singeln eller paret utan barn.

Självklart miljöklassad med ett CO2-utsläpp på 105 g/km. Up! kostar 106 900 kronor och då

ingår 60 hästkrafter, dimljus, centrallås, elfönsterhissar och eluppvärmda backspeglar. För 126

900 kronor får man istället 75 hästar, fler högtalare, luftkonditionering, läderratt, fler klädselal-

ternativ, telefonförberedelse och navigationssystemet Maps. Lägger man till ytterligare 12 500

kronor får man även sportchassi, farthållare, färddator, parkeringssensorer, aluminiumfälgar

och panoramasoltak.

Miljömedveten och otränad: ElcykelSjälvklart vill man komma i form inför

sommaren men attans vad man lagt av sig

under vintern. Känner du igen dig i detta

påstående är en elcykel alldeles rätt. En

elmotor hjälper till att driva cykeln när

motvinden blir svår. Fenomenet är för

nytt för att det ska finnas begagnade cyk-

lar att välja emellan. En ny, som exempel-

vis EcoRide Ambassador ERC, kostar 12

690 kronor men det finns även ombygg-

nadskit för din befintliga hoj. Kostar ett

par tusenlappar.


transporttips

tipsPigg och grön: CykelVill du förflytta dig med enbart biobränsle är cy-

keln ditt givna val. Flyttar du hem till småstaden

och vill hålla hjärtat på glatt humör är det bara att

behålla studenthojen ett tag till. Den brukar vara

tillräckligt ful för att inte bli stulen, men tillräckligt

bra för att rulla ett tag till. Men tänk på att pumpa

däcken, halvplatta däck gör det trögtrampat.

Dödsföraktande äventyrare: Kawasaki ER-6N

Du är nybörjare och vill ha en enkel och bra motorcykel att

pendla till jobbet med. Då kan det inte gå fel med Kawasaki

ER-6N. Den har varit Sveriges populäraste motorcykel sex år

i rad och tusentals Kawasakiägare kan inte ha fel – ER-6N re-

gerar. Till och med den annars så svettiga försäkringspremien

är överkomlig. Men tänk på att lägga pengarna du sparar där

på vettig skyddsutrustning. Det är alltid värt pengarna.

Rik och annorlunda: SegwayÄr pengar ingen trång sektor och du vill skilja dig från mängden

är valet givet: Segway. Du blir garanterat uttittad. Du såg den,

kanske för första gången, i tv-serien Solsidan där Fredde gled

runt i det märkliga elfordonet. Räckvidden på en laddning är 38

km. Toppfarten är 20 km/h vilket gör att fordonet klassas som en

cykel. Priset är dock i herrejössesklassen. En ny Segway kostar

drygt 75 000 kr men det finns lätt begagnade för runt 50 000 kr.

Vill du pröva innan köp går de att hyra, antingen per timme, dag,

vecka eller månad.

Ekonomisk och chosefri: Begagnad Opel

Vill man ha en billig och bra begagnad bil ska man köpa

Opel. Som produkt är bilarna utmärka. Lite tråkiga att

köra, men kvaliteten är gediget tysk. Opel kämpar dock

med enorma imageproblem och ingen vill ha dem. Där-

för faller de som stenar i pris på begagnatmarknaden

och det är nästan kroniskt fyndläge på Opel. Jämför be-

gagnatpriserna på en Opel och en likvärdig Volkswagen

och du kommer bli chockad. Var dock redo att samma

sak gäller den dag ni vill sälja bilen vidare.

34

sommarfestivaler

1–2 juni, GöteborgSummerburst.summerburst.se

1–2 juni, SundsvallAir– och elektronikfestival.www.entresundsvall.nu

1–6 juni, StockholmSmaka på Stockholm.www.smakapastockholm.se

2–6 juni, MullsjöMullsjö International Photo Festival.www.mullsjophoto.se

6 juni, TjörnSillens dag.www.vastsverige.com

6–9 juni, SölvesborgSweden Rock Festival.www.swedenrock.com

8 juni–1 juli, MalmöMalmö Beach Event.www.malmobeachevent.se

14–16 juni, SmålandHultsfredsfestivalen.www.hultsfredsfestivalen.se

15–16 juni, UmeåTäfteåfestivalen.www.tafteafestivalen.se

15–16 juni, StockholmSummerburst. summerburst.se

15–16 juni, GöteborgMetaltown. www.metaltown.se

15–17 juni, High ChaparralCountry Music Festival.www.highchaparral.se

15–17 juni, UppsalaUppcon. 12.uppcon.se

16–19 juni, JönköpingDreamhack. www.dreamhack.se

21–24 juni, SvegMidsommaryran. www.midsommaryran.se

22–22 juni, PajalaMeänfestivaali. www.meanfestivaali.com

25 juni–1 juli, GotlandBergmanveckan.www.bergmanveckan.com

26–30 juni, BorlängePeace & Love. www.peaceandlove.se

28–30 juni, SandvikenBangen Jazz & Blues. www.bangen.nu

28–30 juni, VästeråsVästerås City Festival.www.vasterascityfestival.se

28 juni–1 juli, KirunaKirunafestivalen. kirunafestivalen.nu

Vad händer runt om i Sverige i sommar och i början av

hösten? Vi har listat ett axplock ur festivals- och evene-

mangs-Sverige. T E X T : J O N A S S A H L S T R Ö M

28 juni–4 juli, StockholmÅF Offshore Race (fd Gotland Runt).www.ksss.se

29–30 juni, LuleåLuleå Midnight Swim. www.luleamidnightswim.com

30 juni, ÅreHaglöfs Åre Extreme Challenge. www.areextremechallenge.se

30 juni, EskilstunaFordonsfestivalen. www.eskilstuna.se

1–8 juli, SiljanMusik vid Siljan. www.musikvidsiljan.se

1–8 juli GotlandAlmedalsveckan. www.almedalsveckan.se

2–8 juli, SundsvallSundsvalls gatufest. www.entresundsvall.nu

2–8 juli, MarstrandStena Match Cup. www.stenamatchcupsweden.com

4–7 juli, KarlstadPutte i Parken. www.putteiparken.se

5–7 juli, GävleGetaway Rock Festival. www.getawayrock.se

5–7 juli, VästeråsPower Big Meet. www.bigmeet.com

5–7 juli, HalmstadSprintermästaren. www.sprintermastaren.se

5–8 juli, ÅmålÅmål Blues Fest. www.bluesfest.net

6–7 juli, GagnefGagnef 2012. www.skankaloss.com

6–8 juli, VansbroVansbrosimnigen. www.vansbrosimningen.se

6–8 juli, SträngnäsVikingafestivalen. www.stallarholmensvikingar.se

7–15 juli, BåstadTennisveckan Båstad. www.stockholmsveckan.com/bastad

8–9 juli, NorrköpingMunken in the park. munkeninthepark.se

12–14 juli, Dala–FlodaDaFlo. www.vidga.se

13–14 juli, KramforsSkulefestivalen. www.skulefestivalen.com

13–14 juli, BollnäsBollnäs Stadsfest. bollnasstadsfest.se

13–14 juli, RonnebyHasslöfestivalen. www.hasslofestivalen.se Ev

ent

& fe

stiv

aler

201

2Riddardagarna i Mariefred.19-22 juli.

Smaka på Stockholm.1-6 juni.

Hultsfredsfestivalen.14-16 juni.

Even

t &

fest

ival

er 2

012

EXAMENSGUIDEN 2012

35

sommarfestivaler14 juli, ÖlandViktoriadagen. www.victoriadagen.se

14 juli, OxelösundPoker Run Open. www.pokerrunopen.se

16–22 juli, GotlandStockholmsveckan Visby.www.stockholmsveckan.com/visby

18–21 juli, BlekingeÖstersjöfestivalen.www.ostersjofestivalen.se

18–21 juli, VästeråsMidnattsolsrallyt.www.midnattssolsrallyt.com

19–22 juli, MariefredRiddardagarna i Mariefred.www.riddardagarnaimariefred.se

20–21 juli, LjungdalenHelags Adventure 24h race.www.24hadventure.se

20–29 juli, ÖstersundStorsjöyran. www.storsjoyran.se

21 juli, MalmöMalmösimmet. malmosimmet.se

21–22 juli, KarlstadVattensportdagarna 2012 – Maraton SMwww.destinationkarlstad.se/event/2044884

21–27 juli, HalmstadO–ringen. www.oringen.se

25–29 juli, PiteåPiteå Dansar & Ler. pdol.se

26 juli, GöteborgWest Coast Riot.westcoastriot.se

26–28 juli, NyköpingRocktown Festival Musikkonsert. www.mievent.se

26–29 juli, Fäviken-ÅreFäviken Game Fair.www.favikengamefair.com

27–28 juli, HudiksvallHudikKalaset. www.hudikkalaset.se

27–29 juli, UmeåVisfestival Holmön. www.visfestivalen.nu

30 juli, HärnösandBro! Öpp! Ning! harnta.com

1–2 augusti, SkänningeSkänninge Marken. www.marken.dinstudio.se

1–4 aug, HalmstadInternationella Gatuteaterfestivalen.www.halmstad.se/gatuteater

2–4 aug, LuleåLuleåkalaset. www.kalaset.se

3–4 aug, GotlandVM i Kubb. www.vmkubb.com

3–4 aug, KatrineholmKajrocken. kajrocken.se

3–5 aug, StockholmStockholm Music and Arts. stockholmmusicandarts.com

3–12 aug, MalmöMalmö City Horse Show. malmo.se/mchs

5–12 aug, GotlandMedeltidsveckan. www.medeltidsveckan.se

6–14 aug, KatrineholmKatrineholmsveckan.www.katrineholmsveckan.se

8–11 aug, UmeåSwedish Beach tour Umeå.www.swedishbeachtour.se

8–11 aug, EksjöEksjö Tattoo. www.eksjotattoo.se

8–12 aug, SundsvallDrakfestivalen. www.drakfestivalen.se

9–11 aug, GöteborgWay Out West. www.wayoutwest.se

9–11 aug, KarlskronaSail Karlskrona. www.karlskrona.se/sail

9–11 aug, FuruvikScandinavian Country Fair. www.furuvik.se/scandinavian-country-fair.aspx

10–12 aug, Dala-JärnaFlygfesten. www.flygfesten.com

15–18 aug, NorrköpingAugustifesten. www.upplev.norrkoping.se/augustifesten

16–18 aug, FalunRockstad Falun. rockstadfalun.net

18 aug, ÖlandKungsrallyt. www.svenskakungsrallyt.se

18 aug, Kalmar/ÖlandIron Man. ironmankalmar.com

18 aug, UppsalaUppsala American Car Show. www.honkytonk.org

23–25 aug, LinköpingLinköpings stadsfest. www.linkopingsstadsfest.se

24–26 aug, SöderhamnStrömmingleken. www.strommingsleken.info

25 aug, ÖstersundSweetcamp. sweetcamp.se

30 aug–1 sept, VästeråsSummer In The City. www.summerinthecity.se

31 aug–2 sept, GävleÅ–Draget. www.adraget.se

7–9 sept, SöderköpingSöderköpings gästabud. www.gastabud.se

8 sept, UppsalaKulturnatten. www.kulturnattenuppsala.se

Event &

festivaler 201229-30 juni, Luleå

Luleå Midnight Swim.

Dreamhack16-19 juni.

Event &

festivaler 2012

EXAMENSGUIDEN 2012


FAC

KFÖ

RB

UN

D

ST Student är en ny satsning från Fackförbundet ST och

syft ar till att bygga broar mellan utbildning och arbets-

liv för dig som är nyfi ken på staten.

– Vi kan allt om din statliga drömarbetsgivare, och

vi ger dig verktyg för att klara inträdet, säger Andreas

Beckert, verksamhetsledare på Fackförbundet ST.

T E X T : B J Ö R N L E N N E S T I G

va d m å n g a i n t e k ä n n e r t i l l är att de statliga verksamhe-

terna är en riktig juvel för en vetgirig student; åren fram till 2016 tillkommer 130

000 nya jobb inom området. De kompetenser som särskilt eft erfrågas är jurister,

ekonomer, ingenjörer och miljö- och systemvetare.

Om du tänker dig ett arbete inom departement, statliga myndigheter, universitet

och högskolor, aff ärsverk eller statliga bolag kan ST Student hjälpa dig på vägen dit.

ST Student är en del av Fackförbundet ST som är det största facket inom staten och

specialister på jobbmöjligheterna inom den statliga sektorn.

Examensguiden träff ar Andreas Beckert, verksamhetsledare, och Bojana Mandic,

studerandeombudsman på ST. De möter många av dem som tar ett statligt jobb, och

allt fl er av dem är akademiker.

Andreas och Bojana har järnkoll på staten som arbetsgivare. De framhåller att

statliga arbetsplatser har starka kollektivavtal och oft a väl fungerande medarbe-

taranda, vilket gör att man kan kombinera arbete med familjeliv.

s t u d e n t e r m e d e r f a r e n h e t av statliga arbetsplatser fi nner att

man här jobbar på medborgarnas uppdrag, och oft a inom en politiskt styrd organi-

sation. Inte sällan handlar det om besjälade medarbetare som gillar sitt jobb.

– Det är en skön känsla att känna att man har något att tillföra, summerar Bojana.

Andreas betonar att statliga sektorn inte längre behöver vara en trampolin för

välutbildande unga som vill söka sig vidare i yrkeskarriären. Han ser hela tiden

exempel på detta – unga välutbildade som med syft e att skaff a arbetslivserfarenhet

på en statlig arbetsplats imponeras av hög kvalité i utredningar, spännande karriär-

vägar och blir kvar längre än vad de trodde.

– För unga vassa akademiker kan staten vara en stor och relevant arbetsgivare.

Vi kan inte vägleda studenten i sin utbildning, men vi är experten på arbetsgivarna

och den hägrande arbetsplatsen. Här är vi någon

att hålla i handen, säger Andreas.

I dag glider den statliga sektorns arbetsuppgif-

ter över mot utredande tjänster, medan de admi-

nistrativa befattningarna minskar. Därmed ökar

andelen akademiker, vilket i sin tur lyft er löneut-

vecklingen. Här är ST Student en viktig partner för

studenten med bland annat lönedatabas som upp-

dateras tillsammans med arbetsgivarna.

– Detta är en jätteviktig tjänst för oss att erbjuda.

Vi talar oft a om att den första löneförhandlingen

är den viktigaste i karriären, då gäller det att ha

koll från början, säger Andreas Beckert.

s t a t e n ä r f ö r v i s s o en stor arbets-

givare, men också en attraktiv arbetsplats. I denna

fl ora ryms många verksamheter för nyutexamine-

rade studenter som aspirerar på eft ertraktade trai-

neeplatser. Här återfi nns bland andra Riksbanken,

Riksrevisionen, Kammarkollegiet, Kommerskol-

legium och Sida. Maktnära myndigheter är reger-

ingskansliet och departementen, som har många

partipolitiskt oberoende befattningar.

Som medlem i ST Student får du tillgång till

föreläsningar, seminarier, studiebesök, cv-gransk-

ning, karriärcoachning och facklig rådgivning in-

för sommar- och extrajobbet. Särskilt intressant

är erbjudandet om simulerade anställningsinter-

vjuer; en övning exklusivt för det sökta jobbet på

den statliga arbetsplatsen.

Du får också tidningen Publikt, förmånliga pri-

ser på olycksfallsförsäkring, hemförsäkring och

livförsäkring samt rabatter på böcker och tidskrif-

ter.

– För att göra det tydligt, slår du volter när du

tänker på staten, då är vi något för dig! Vi ses på

lärosätena, lovar Bojana Mandic.

ST Student – expert på din statliga drömarbetsplats

Facket för dig som vill vara med och forma Sveriges framtid och ser ditt drömjobbet i staten.

Tryggare framtid

Testa oss! Under dina sex första månader som ny medlem betalar du bara 50 kr i månaden.

Bli medlem nu på: www.st.org eller ring 0771facket

Som medlem i Fackförbundet ST har du en av marknadens bästa inkomstförsäkringar.

– Det går inte att sitta still. Vi måste vara förän-

derliga och hänga med i vad som händer. Många

har nog en bild av fackförbund som tröga organi-

sationer, men vi arbetar hela tiden med att ligga i

framkant och tidigt fånga upp det medlemmarna

vill ha hjälp med. Jämfört med många förbund har

vi också en uppåtgående kurva i vårt medlems-

antal, säger Malin.

b l a n d f ö r m å n e r n a som ingår i

medlemskapet finns bland annat Saco Lönesök,

där lönestatistik från över 60 000 av Sveriges In-

genjörers medlemmar finns sökbar. Statistiken

finns också som en app till iPhone. Genom sex

olika urvalsmöjligheter kan medlemmar se hur

lönerna ser ut för andra ingenjörer på samma po-

sition och med samma utbildning. Malin säger

att intresset för teknik har minskat bland svenska

ungdomar, och att ett dynamiskt lönesystem är en

viktig del i att säkra tillväxten av svenska ingen-

jörer. Hon menar att ingenjörers kunnande måste

värderas högt i det svenska samhället, då det till

stor del är deras arbete som formar vår vardag.

– Vi måste visa att det är värt att genomgå en

krävande utbildning på en teknisk högskola, att

det betalar sig. Även om ingenjörer i Sverige har

relativt bra löner så är de betydligt lägre än i till

exempel Tyskland. Och i länder som Kina och In-

dien går utvecklingen rasande fort, så vill vi vara

med i matchen måste vi betala våra ingenjörer för

deras arbete. Bra villkor för ingenjörer skapar till-

växt och bygger välstånd för alla i Sverige.

Sveriges Ingenjörer är landets största nätverk för hög-

skoleutbildade ingenjörer, och driver både intressefrå-

gor och fackliga ärenden för sina 134 000 medlemmar.

Verksamhetsutvecklare Malin Lindström berättar om

sitt arbete med att ständigt förbättra villkoren för ingen-

jörerna.

T E X T : M A T I L D A A N D R É A S S O N

s v e r i g e s i n g e n j ö r e r ä r d e t största av SACO:s förbund, och

har 21 distrikt runt om i landet och representanter på många företag, och inom stat

och kommun. Förbundet bildades 2007 genom en sammanslagning av Civilingen-

jörsförbundet och Ingenjörsförbundet. Men föregångaren bilades redan 1861, vilket

gör att Sveriges Ingenjörer under 2011 firade sitt 150-årsjubileum.

Förbundets viktigaste uppgift är att bevaka ingenjörernas intressen på olika sätt;

både med stöd vid till exempel löneförhandling eller uppsägning, och att erbjuda

olika tjänster i karriären, som cv-granskning och karriärcoachning. Sveriges Ingen-

jörer anordnar också regelbundet seminarier och utbildningar, och uppmuntrar

sina medlemmar att våga nätverka, bland annat genom att hjälpa till att starta olika

nätverk, till exempel för kvinnliga ingenjörer.

– Det är viktigt att människor träffas och skapar nätverk. Många svenskar är lite

bekväma och står gärna kvar och pratar med människor de redan känner när de är

på ett event. Bestäm dig för att ”jag ska ha fått med mig fem visitkort när jag går

härifrån”. Var sen inte rädd för att ringa upp någon du träffat och fråga vem du ska

vända dig till för mer information. Det är oftast väldigt uppskattat och ger ett bra in-

tryck av dig, säger Malin Lindström, verksamhetsutvecklare på Sveriges Ingenjörer.

m a l i n a r b e t a r i organisationen sedan nio år tillbaka. Hon började

som förhandlare för att sedan bli avtalsansvarig, och nu arbetar hon på enheten

för marknadsutveckling och medlemsförmåner. I sitt jobb utvecklar hon området

”Karriär & Utveckling” och har mycket kontakt med medlemmarna och följer nog-

grant vad som händer i ingenjörernas värld.

Sveriges Ingenjörer krokar arm med sina medlemmar


FAC

KFÖ

RB

UN

D

150 år1861-2011


FAC

KFÖ

RB

UN

D

– På Unionen blickar vi ständigt framåt. Att möta mor-

gondagens krav är viktigt för oss, säger Pia Snäcke, som

är ansvarig för Unionens studentverksamhet.


p i a s n ä c k e ä r u t b i l d a d personalvetare och har arbetat inom

fackföreningsrörelsen i nio år där hon provat på många olika roller och nu slutligen

kommit till tjänsten som ansvarig för Unionen Student. Hon brinner för det fackliga

arbetet, rättvisa och att kämpa för ett bättre arbetsliv och trivs på Unionen därför att

det är ett fackförbund som alltid är i framkant. Det är till stor hjälp när hon och hen-

nes medarbetare arbetar för en verksamhet som kan möta unga människors krav.

På Unionen Student får hon träffa engagerade studenter och vara med och på-

verka den framtida arbetsmarknaden, vilket Pia tycker är givande och utvecklande.

– Det som är mest spännande med det här jobbet är att vi aldrig blir klara, allt-

eftersom arbetslivet förändras och utvecklas måste vi göra detsamma, menar hon.

Största utmaningen med sitt jobb tycker Pia är att försöka förändra människors

ofta ganska föråldrade föreställning om vad en fackförening egentligen är och gör.

– Ett fackförbund gör så mycket mer än att bara arbeta för högre löner och fler

semesterdagar. För oss är det en stor utmaning att visa unga akademiker, som vet

att de är attraktiva på arbetsmarknaden, att facket har ett värde även för dem. Vårt

arbete handlar lika mycket om personlig utveckling som om schyssta villkor på

arbetsplatserna, säger Pia och förklarar att stora resurser satsas på att medlem-

marna ska få tillgång till rätt verktyg för att utveckla sin individuella karriär. Kar-

riärcoacher, professionella nätverk och inte minst den ekonomiska tryggheten och

stödet för att våga ta nästa steg i karriären, är exempel på det.

u n i o n e n vä n d e r s i g t i l l d e n som är eller vill bli anställd

inom den privata sektorn, oavsett bransch eller typ av tjänst.

– På många arbetsplatser finns det en mängd olika yrkeskategorier, vi tror att det

är bättre om alla tillhör samma förbund i stället för att var och en förenar sig med

sin egen kategori. På så sätt får man en starkare röst och kan lättare ställa krav och

förbättra för alla, vilket ju är själva vitsen med facket, säger Pia.

Hon är stolt över den studentverksamhet som hon tillsammans med sina medar-

betare arbetat fram.

– Vi försöker möta de behov som studenter

har under studietiden, men också inför den kom-

mande anställningen, säger hon och förklarar att

ett medlemskap betyder fri tillgång till Unionens

samlade kunskap och nätverk.

Och eftersom Unionen är Sveriges största fack-

förbund på den privata arbetsmarknaden blir nät-

verket stort.

s t u d e n t m e d l e m m a r i Unionen har

givetvis också tillgång till samma förmåner och

rabatter som yrkesverksamma medlemmar, sam-

tidigt som de får ett specialanpassat medlemskap

med rådgivning, stöd och karriärtjänster, som ex-

empelvis cv-granskning, nätverksträffar, cv-bank

och intervjuträning.

Eftersom Unionen är ett fackförbund som häng-

er med i tiden och är lättillgängligt finns de na-

turligtvis på webben, och håller sig aktiva i sociala

medier, framför allt på Facebook. Men verksam-

heten finns också i fysisk form, över hela landet,

på ett trettiotal högskolor och universitet med

program för den privata sektorn. Regelbundet er-

bjuder man föreläsningar och seminarier, där stu-

denter kan titta närmre på företag som intresserar

dem, få en chans att visa upp sig och nätverka med

blivande chefer och kollegor.

– Vi ser oss själva som en brygga mellan studie-

och arbetslivet. Vårt jobb är att öka våra medlem-

mars chanser att få det jobb de vill ha, helt enkelt,

säger Pia.

Full fart framåt med Unionen

Bli medlem härwww.unionen.se/student

Snart är det här – det stora jobbäventyret. Siktar du på en karriär inom det privata arbetslivet är ett medlemskap i Unionen Student ett bra sätt att förbereda sig. Du får tillgång till expertkunskap om löner och villkor, cv-granskning och intervjuträning – och ett unikt kontaktnät av fackliga företrädare med superkoll på förhållandena ute på arbetsplatserna. Det kostar bara 100 kronor för hela studietiden och ger dig krafter utöver det vanliga i jakten på drömjobbet.

Kraftladda inför drömjobbet.Gå med i Unionen Student.


FAC

KFÖ

RB

UN

D

Att försöka ändra den negativa bilden av facket, som

en passiv aktör utan egna initiativ, är en av drivkraf-

terna för Veronica Karlsson. Sedan 2008 är hon med i

förbundsstyrelsen, och förra sommaren valdes hon till

Visions andre vice ordförande.

T E X T : A N N A H A N S E N

v i s i o n ( f ö r e d e t t a s k t f ) har 160 000 medlemmar som - i pri-

vat eller offentlig regi - jobbar i kommun, landsting och kyrka. Vision ingår i TCO

och representerar över 4 000 yrken, till exempel ingenjörer, personalvetare, social-

sekreterare, ekonomer, präster, behandlingsassistenter och tandsköterskor. Ungefär

60 000 av medlemmarna är akademiker och närmare 15 000 är chefer. Vision är

därmed Sveriges största fackförbund för chefer i offentlig verksamhet.

Veronica Karlsson har en magisterexamen i samhälls- och kulturanalys från Lin-

köpings Universitet. Redan under sitt första jobb som socialsekreterare i Norrkö-

ping, där hon bland annat arbetade med flyktingintroduktion, började hon enga-

gera sig fackligt.

– Jag hade ofta idéer om hur saker och ting skulle kunna förbättras, och mina

kollegor tyckte att jag skulle passa som fackligt ombud, vilket jag så småningom

också blev, berättar Veronica.

Ombudens uppgift är bland annat att se till att nya kollegor tas om hand på bästa

sätt och att sköta olika kontakter med arbetsgivaren. Efter en tid som volontär i

Ecuador växte Veronicas intresse och engagemang för fackliga frågor ytterligare,

och sedan fyra år sitter hon alltså i Visions förbundsstyrelse.

h o n h a r f o r t f a r a n d e kvar sin yrkesroll; 60 procent av arbetsti-

den går åt till jobbet som politisk sekreterare för arbetsmarknads-, utbildnings- och

kulturfrågor i Stockholms Stadshus. Resterande 40 procent lägger hon på sitt fack-

liga uppdrag på Vision.

– För de allra flesta är arbetet en väsentlig del av livet, och därför är det ju väldigt

viktigt att man har en bra arbetsmiljö. Att arbeta med frågor som utvecklar arbets-

livet tycker jag är oerhört stimulerande, säger Veronica.

Hon vill se ett mer aktivt fack som tar egna initiativ och inte bara väntar på ar-

betsgivarens förslag. Och hon ser en utmaning i att få folk att inse att facket faktiskt

är viktigt.

– d e t k a n h a n d l a o m alltifrån att

föreslå fruktkorgar på jobbet till att utöka antalet

semesterdagar för anställda under 40 år. Jag vill på

ett tidigt stadium försöka fånga upp frågor som dis-

kuteras kring fikabordet, och som ofta bara stannar

där.

En fråga som ligger Veronica varmt om hjärtat

är hur man genom facket lokalt ska kunna påverka

viktiga globala frågor, som ”fair trade”, det vill säga

att varor som köps in är schysst tillverkade med

hänsyn till arbetsvillkor och miljö.

– Våra medlemmar jobbar i kommuner och

landsting, som ju ofta gör stora upphandlingar. Om

vi kan påverka dessa upphandlingar så att man tar

fair trade-hänsyn kan det göra en stor skillnad.

i å r h a r v i s i o n lanserat en ny verk-

samhet som innebär att universitetsstuderande kan

gå med i facket redan under studietiden. Man får

då tillgång till Visions hela nätverk, och hjälp med

bland annat CV-granskning, stipendieansökningar

och studentförsäkringar. Dessutom ska tre studen-

ter adjungeras till Visions förbundsstyrelse.

– Många studenter tycker att de har alldeles för

lite kontakt med yrkeslivet och genom det här ini-

tiativet vill vi dels bjuda in dem tidigt till facket,

dels få in ett studentperspektiv i vårt eget arbete,

säger Veronica.

Att vara fackligt engagerad är ett lätt sätt att göra

skillnad både i det stora och i det mindre samman-

hanget, som på sin arbetsplats, menar Veronica.

– Just nu sitter jag med i ledningen för hela Vi-

sion, men jag kan lika gärna, om några år, vara

aktiv som ombud på min arbetsplats. Att arbeta

tillsammans med alla handlingskraftiga visionärer,

som finns inom vårt fackförbund, är otroligt stimu-

lerande och jag tror att – vad jag än gör i framtiden

– kommer det fackliga hjärtat alltid att finnas med,

avslutar hon.

Det fackliga hjärtat finns alltid med

Full koll och ett värdefullt nätverk för en bra start i arbetslivet för 100 kronorKoll på arbetslivet och bra kontakter som kan bli ett värdefullt nätverk för dig. Dessutom ingår det cv-granskning, intervjuträning och inbjudningar till inspirerande seminarier. Du kan söka stipendier, få råd och statistik inför löne- förhandlingen och många schysta rabatter och erbjudanden.

Tillsammans ser vi till att du får det du behöver för en bra start i arbets-livet. Vision är ett fackförbund och i fokus står du och dina visioner.

Bli medlem på

vision.se/student

eller sms:a Vision

student till

72672.

EXAMENSGUIDEN 201244

ENERGI &KRAFT


INDUSTRI & VERKSTAD


EN

ER

GI &

KR

AFT

Att få utvecklas, utmanas och träffa nya människor är

viktiga komponenter i arbetet för Per Johansson. På

hans arbetsplats Alstom får han allt det och lite till. I en

inspirerande och internationell miljö.


p e r j o h a n s s o n t o g s i n e x a m e n som civilingenjör i maskin-

teknik vid Linköpings tekniska högskola 2002. Utbildningen hade han valt därför

att den gav en bra kompetens och bred grund och även om han inte visste riktigt

vad han ville när han började studera kände han tidigt att han brann lite extra för

problemlösning, produktutveckling och design.

Efter att han avslutat sitt examensarbete på Volvo Cars i Göteborg började Per

arbeta med motorinstallation på Volvo Bussar. I tre år blev han kvar, innan flytten

gick tillbaka till hemstaden Växjö och ett arbete som konsult på företaget Caran.

Sitt första uppdrag fick Per som konstruktör på Alstom, som bland annat utvecklar

och säljer rökgasreningsanläggningar.

– Som konstruktör gjorde jag ritningar i CAD och trivdes jättebra med det, men

efter ungefär ett och ett halvt år fick jag ett erbjudande om en fast tjänst inom R &

D (Research and development) eller produktutveckling, vilket givetvis kändes väl-

digt roligt eftersom jag inriktat mig på konstruktionsteknik och produktutveckling

redan under min utbildning, säger Per.

p e r t o g a n s t ä l l n i n g som Technology manager, en roll som senare

utvecklades till Teknisk Projektledare och gruppchef. I sin yrkesroll har Per ansvar

för den tekniska delen av utvecklingsprojekt som drivs för rökgasreningsprodukter.

– Många av produkterna vi arbetar med är beprövad teknik men vi har ständigt

ökande krav på oss att sänka utsläppsnivåerna för exempelvis partiklar, svavel och

kväve. Det är ett angeläget arbete och sporrande att jobba med utvecklingsarbete

för en renare miljö, säger Per och förklarar att det han uppskattar mest med sitt

arbete är att det är dynamiskt, vilket ger honom själv möjlighet att utvecklas.

Per menar att det behövs en allmänkunskap inom teknisk utveckling samt en

vilja att sätta sig in i de problem skall lösas för att trivas med jobbet som teknisk

projektledare på Alstom. Men också att man fungerar i grupp. Arbetet utförs i små,

mycket specialiserade team där man arbetar med allt från litteraturstudier till kon-

struktioner av pilotanläggningar och mätkampanjer på befintliga kraftverk. Pers

tjänst innebär också att han är chef för den grupp av tekniska projektledare som

han själv ingår i.

– Att ha en delad tjänst är ett bra sätt att få testa

på chefsrollen och se hur den passar en, samtidigt

som man har en fot i projekten, förklarar Per men

menar också att det ibland kan finnas en tidsmässig

konflikt i att göra både och.

– Det som kan vara svårt är att fördela arbetet och

på sikt kanske jag satsar helt på chefsrollen, konsta-

terar han.

s o m c h e f t y c k e r p e r att det är in-

spirerande att hjälpa sina medarbetare att utvecklas

för att kunna möta de befintliga och kommande kra-

ven. Att han får göra det i en internationell miljö ser

han som ett extra plus.

– Bara på kontoret här i Växjö finns elva olika na-

tionaliteter bland våra femtio medarbetare. Själv har

jag daglig kontakt per mejl och telefon med männis-

kor från ett flertal olika länder och jag är även chef

för medarbetare i både Sverige, Norge och USA. Det

är olika förutsättningar i de olika länderna och där-

för krävs det att man är bra på och tycker om att

kommunicera, säger Per.

Alstom är ett globalt företag med nästan 100 000

anställda i cirka 100 länder världen över, och just

storleken på företaget är en av orsakerna till att Per

trivs så bra på sin arbetsplats.

– Eftersom vi är en så stor organisation finns det

också många kontaktytor. Att träffa nya människor

och lära sig av deras erfarenheter är mycket beri-

kande, säger Per och poängterar också att företagets

storlek även innebär enorma utvecklingsmöjligheter

både nationellt och internationellt för den som vill.

– Dessutom finns gott stöd i organisationen för

att medarbetarna ska få utbildning och utvecklings-

möjligheter. Och det finns många vägar att gå efter-

som Alstom erbjuder ett komplett paket. Det är en

trygghet för alla oss som arbetar här, slår Per fast.

Globala Alstom bjuder på utmaningar


IND

USTR

I &

VE

RK

STA

D

Inspirerande arbete med efterfrågade produkterMaria Granath minns sin första dag på Ovako i Hälle-

fors vintern 2005:

– Jag gick runt med min chef och tyckte det var ett

gigantiskt område. Hus överallt och just då helt ologiskt

hur allting hängde ihop. Det var inte helt lätt att hitta

inne på industriområdet och i byggnaderna. Men nu

har jag lärt mig och är inte lika förvirrad längre.

T E X T O C H F O T O : A N I T A L E T H O N E N

i d a g ä r m a r i a g r a n a t h produktionschef för avdelningen CEAX,

där man tillverkar slipad stång.

– Som produktionschef är det två saker som är intressant och utvecklande. Det

ena är produktionen i sig. Att hela tiden producera lite mer, lite bättre och lite for-

tare. Det andra är personalen. Det är stimulerande och utmanande att arbeta med

andra människor och alla idéer som finns för att vi tillsammans ska klara nya tuffare

produktionskrav. Och jag har roligt på jobbet, vilket är viktigt för mig, tillägger hon.

De största utmaningarna är att klara av att producera det kunderna vill ha och

att det alltid ska levereras i rätt tid. Kunderna ställer allt tuffare krav och det gäller

att hänga med i utvecklingen. Maria ser basindustrin som en framtidsbransch. Hon

förvånas över hur litet folk vet om Ovako och stålindustrin. Ändå behövs produk-

terna för att utveckla Sverige.

– Vi måste berätta att det vi gör finns i vindkraftverk, bilar, tyngdlyftarstänger och

andra saker som används varje dag. Vi är inte en smutsig gammaldags industri där

man sliter hårt och får ont. Vi har till exempel en massa bra hjälpmedel för att inte

skada oss och nya styrsystem som underlättar arbetet.

Maria tycker stålbranschen är intressant och spännande med många olika upp-

gifter. Materialvetenskap eller produktionsteknik/utveckling är en bra grund, men

främst ett intresse att lära sig.

– Allt går att lära sig efterhand om man bara vill, anser hon.

m a r i a ä r u t b i l d a d civilingenjör i materialteknik från Luleå Teknis-

ka Universitet. Hon blev klar 2003. När Ovako i Hällefors hösten 2004 annonserade

efter en värmebehandlingsingenjör var tidpunkten rätt för Maria. Hennes projekt-

anställning på Hilti AG i Lichtenstein närmade sig sitt slut, så hon sökte och var på

en första intervju innan jul och en andra i januari. Anställningen började den första

februari 2005. Hon hade en bra start och fick hjälp

med det hon behövde.

– Min filosofi är att fråga om jag undrar över

något eller vill något. Det värsta som kan hända är

att jag får ett nej till svar.

Som värmebehandlingsingenjör jobbade Ma-

ria med teknikutvecklingen av värmebehandling,

gjorde försök på olika stålsorter och ugnar. Det var

ett roligt och relativt fritt jobb. Hon gjorde även en

del utbildningsmaterial och materialutredningar

tillsammans med kunderna.

– Det är intressant med projekt som utvecklar

både Ovakos och kundens kunskap. Tillsammans

blir vi bättre, säger hon.

e f t e r t vå å r s o m värmebehand-

lingsingenjör blev Maria produktionschef på av-

delningen för kapad stång, PRECO. Från och med

hösten 2008 är hon produktionschef för CEAX. På

Ovako har hon haft möjligheten att utvecklas i sitt

arbete, både inom de jobb som hon haft och ge-

nom nya befattningar. Ovako är en stor koncern,

vilket öppnar många möjligheter.

– Men det gäller att efterfråga utvecklingsmöj-

ligheter och inte sitta på en stol och bara vänta,

säger hon.

o va k o ä r e n l e d a n d e europe-

isk producent av långa specialstålprodukter till

den tunga fordons-, bil- och verkstadsindustrin.

Produktionen omfattar låglegerat stål och kolstål

i form av stång, rör, ringar och förkomponenter.

Bolaget har 14 produktionsenheter och ett flertal

säljbolag i Europa och USA. Omsättningen 2011

uppgick till 1 121 miljoner euro och antalet an-

ställda var 3 239. Den totala produktionskapacite-

ten är 1,3 miljoner ton stål per år.

En känsla för stålOvako är en ledande europeisk producent av långa specialstålprodukter till den tunga fordons-, bil- och verkstads industrin. Ovako har 14 produktions enheter och ett fl ertal säljbolag i Europa och USA.

www.ovako.com

I Ovako har vi en speciell känsla för stål – a feel for steel – och tillverkar krävande specialstålprodukter för kvalitets medvetna kunder på en internationell marknad.

Besök vår hemsida för mera information om företaget och lediga tjänster.


IND

USTR

I &

VE

RK

STA

D

I den lilla orten Perstorp i norra Skåne ligger ett av

världens största specialkemiföretag. Magnus Karlsson

jobbar som processingenjör på Perstorp AB och berät-

tar om sitt jobb i direkt anslutning till fabrikerna.


s e d a n 1 8 8 0 - t a l e t t i l l v e r k a r Perstorp AB specialkemipro-

dukter som används i bland annat plaster och färger. I dag är de en av världens

ledande tillverkare av special- och baspolyoler, och har fabriker i Europa, Asien

och USA. Huvudkontoret och den största produktionsanläggningen finns i Pers-

torp några mil öster om Helsingborg, där Magnus Karlsson har jobbat som process-

ingenjör sedan hösten 2010.

Magnus ingår i en grupp som jobbar med process- och projektutveckling i direkt

anslutning till produktionen i tre av de åtta fabriker som finns i Perstorp. Förutom

det dagliga arbetet med att se till att produktionen flyter på och att hålla driftskost-

naderna i schack får Magnus också olika uppdrag från driftsledningen i fabrikerna

eller den globala ingenjörsgruppen.

– Till exempel fick jag nyligen i uppdrag att göra en vattenbalans i en fabrik. Man

hade upptäckt ett problem med för mycket vatten i en process, och då gick jag runt

och mätte hur mycket vatten det fanns på olika ställen och försökte ta reda på hur vi

kan lösa problemet, berättar Magnus.

En annan uppgift Magnus har just nu är att testa effektiviteten för en fabrik. Man

vill kunna öka produktionstakten för en viss produkt, och Magnus kartlägger nu

kapaciteten genom att bland annat testa olika produktionshastigheter.

– Det är ett stort ansvar. Men vi kan inte göra några ändringar i produktionen

direkt från vår dator, utan alltid i samråd med driftledningen. Ändringarna görs

sedan via kontrollrummet, och det finns dessutom många back-uper. Men självklart

handlar det om stora pengar om något går fel.

r e d a n u n d e r s i n f ö r s t a termin på utbildningen i kemiteknik

på LTH i Lund fick Magnus och hans klass besöka Perstorp för att göra ett mindre

projekt, och sedan har kontakten mellan skolan och företaget varit kontinuerlig.

– Under vårt sista år var vi här igen och gjorde ett större projekt, och när det

sedan dök upp en ledig tjänst så sökte jag. Vi är väldigt nära kopplade till den dag-

liga produktionen här, och det passar mig eftersom jag är en praktiskt lagd person.

Det var grunden till att jag blev intresserad av det här jobbet från början, och när

jag började så blev jag positivt överraskad över hur

fritt det är.

Magnus berättar att det är en särskild stämning

bland de anställda då många som bor i samhället

har arbetat på Perstorp i flera generationer. I Pers-

torps Industripark där Magnus jobbar finns också

allt man kan tänkas behöva, som lunchrestaurang,

gym, löpspår och gratis företagshälsa.

Magnus deltar nu i ett introduktionsprogram,

där han bland annat fått praktisera på fabrikerna

och lärt känna folk inom hela företaget. I program-

met ingår också att han ska vara utomlands under

en del av ett projekt, och längre fram finns också

alla möjligheter att jobba utomlands under en

längre period.

– Jag är väldigt lockad av att man kan byta posi-

tioner inom företaget. Jag kommer kanske att satsa

på marknadssidan, eller projektledning som jag

tycker känns intressant, säger Magnus.

Produkten som kommer från fabrikerna beskri-

ver han som ”ett vitt pulver med oändliga egenska-

per”. Han förklarar hur de starka kedjorna av kola-

tomer i Perstorps produkter gör de till attraktiva

varor på marknaden.

– Det är väldigt energikrävande att ta bort den

sista procenten förorening eller vatten från pro-

dukten, men det gör vi då vi har tillgång till billig

och grön energi via vår bioeldade panna. Detta gör

oss mycket konkurrenskraftiga.

Magnus väg mot det här jobbet har inte varit

spikrak, då han läste samhällsinriktning på gym-

nasiet och först efter några år valde en ny bana

som kemiingenjör.

– Jag tänker tillbaka på det ganska ofta, och det

känns som att det är det bästa val jag har gjort. Jag

får göra alla möjliga arbetsuppgifter här, och jag

kände att jag fick fullt förtroende från min chef re-

dan från början.

Problemlösning ett nyckelord på Perstorp

www.perstorp.com

Känner du för att bidra till en bättre världI 130 år har vi ägnat oss åt att förbättra vardagen för miljontals människor världen över med innovativ kemi. Våra kemiprodukter bidrar nämligen till att göra mycket annat både bättre och säkrare: repfri plast i Mp3-spelare, säkerhetsglas till bilrutor, färskare bröd, godare mjölk och förpackningar som gör att maten håller bättre, för att nämna något. Vi menar att vårt kemikunnande gör ditt liv säkrare, roligare och helt enkelt bättre. Den klimatpåverkan som sker idag – exempelvis förhöjningen av CO2-halten – får effekter som består upp emot ett århundrade, kanske ännu längre. Ska vårt jordklot fungera något så när för nästa generation måste saker och ting göras nu, det vet alla. Samtidigt lever vi i en verklighet där en hållbar utveckling måste balanseras mot ekonomiska faktorer. För oss på Perstorp går den här ekvationen bra ihop.

Eftersom vår verksamhet präglas av kunskap och smarta lösningar behövs medarbetare som använder både höger och vänster hjärnhalva. Det är också nödvändigt att de är utrustade med en rejäl portion emotionell och social intelligens. Dels för att mycket av jobbet bygger på samarbete, men också för att ha en förståelse för den nytta vårt arbete gör för miljoner människor över hela världen. Om du vill veta mer om Perstorp är du välkommen att höra av dig.

{hållbar tillväxt}


SAMHÄLLS-UTVECKLING, TRANSPORT,RESOR & LOGISTIK

EKONOMI, REVISION & SKATTER


EK

ON

OM

I, R

EVIS

ION

& S

KATTE

R

På revisionsbyrån KPMG, mitt i Stockholms city, arbe-

tar Mohammed Farhani 27 år, som Senior Associate.

Hans inriktning är revision av finansiella bolag, en stor

och spännande bransch, och som anställd på KPMG är

hans karriärmöjligheter nästan obegränsade.

T E X T O C H F O T O : A N N A H A N S E N

k p m g ä r e n a v vä r l d e n s s t ö r s t a revisionsfirmor med

145 000 medarbetare i 152 länder, varav ungefär 1 600 personer i Sverige. Det

KPMG egentligen gör är att sälja kunskap, energi och engagemang inom revision,

skatt och rådgivning. Medarbetarna är den i särklass viktigaste tillgången och man

är helt beroende av att få rätt människor i verksamheten.

Mohammed började här 2009 då han blev klar med sin civilekonomutbildning

från Stockholms Universitet. Redan under studietiden visste han att det var i gräns-

landet mellan redovisning och finansiering som han ville arbeta. På KPMG arbe-

tar han nu med finansiella institutioner, det vill säga banker, försäkringsbolag och

fondbolag.

– Revisorsjobbet är otroligt mångfacetterat och det krävs såväl ren allmänbild-

ning, bred redovisningskunskap och god analytisk förmåga, som en djupare förstå-

else för olika företagsmiljöer. Utmaningen är att på nära håll arbeta med klienter i

varierande branscher, och vara påläst både på klientens specifika verksamhet och på

de regelverk som påverkar denna. För att trivas måste man ha en stor passion för att

ständigt inhämta ny kunskap. Samtidigt är det viktigt med social kompetens då man

ju dagligen hanterar en mängd relationer med klienter och medarbetare.

s o m n y a n s t ä l l d b ö r j a r m a n direkt att samarbeta med både

juniora och seniora medarbetare. Och ganska tidigt utmanas man genom att få ta

allt mer ansvar i sina projekt.

– KPMG erbjuder helt klart en brant utvecklingskurva. Jag har lärt mig otroligt

mycket av andra seniora medarbetare, och den kunskap som finns ansamlad här

är helt ovärderlig. Samtidigt får jag redan nu ta ansvar för yngre medarbetare och

lära dem saker utifrån mina egna erfarenheter, säger Mohammed. Att efter bara

tre år har kommit så långt att jag får möjlighet att arbeta med personer i ledande

befattning i olika finansiella företag, är mycket utmanande och något jag verkligen

uppskattar med mitt jobb här. Det handlar om att ständigt växa med uppgiften.

Han menar att det hade varit mycket annorlunda om han hade varit anställd i

något av de bolag som nu är hans klienter.

– Om jag hade jobbat med redovisningsfrågor

på exempelvis en bank hade det nog tagit mycket

längre tid att få hantera sådana här företagsöver-

gripande frågor. Här får man en större översikt

och en väldigt bred inblick i de branscher man valt

att arbeta med.

Att det blev just KPMG berodde på första in-

trycket han fick vid anställningsintervjun.

– Jag var på intervjuer hos nästan alla större

revisionsbyråer men föll för de värdegrunder

som KPMG representerar. De anställda jag träf-

fade agerade professionellt och kompetent, men

var samtidigt mycket ödmjuka. Och eftersom vår

klientstock består av företag från nästan alla bran-

scher och av många olika storlekar, finns det ju

enorma möjligheter här om man önskar ett diver-

sifierat yrke.

d e n t r e v l i g a s t ä m n i n g e n

och stora gemenskapen är en av anledningarna till

att han fortfarande trivs så bra.

– Folk pratar fritt och det är högt i tak här och

alla är väldigt hjälpsamma. Eftersom vi hela tiden

jobbar i team, och även jobbar tillsammans med

de andra affärsområdena, är samverkan otroligt

viktigt, förklarar Mohammed.

Vill man arbeta utomlands finns det också stora

möjligheter inom KPMG:s program för globalt ut-

byte. Uppdragen varierar i längd från tre månader

till tre år och man arbetar då på något av byråns

kontor runt om i världen.

– Ett flertal av våra klienter är multinationella

bolag varför hela arbetsmiljön här är väldigt in-

ternationell och det ger ju en extra spännande

dimension till revisorsjobbet, avslutar Moham-

med.

Revisionsbyrå med fokus på samverkan och möjligheter

KG SOM I GLOBALITET. Vi samarbetar i 150 länder. Du har världen som spelplan. Edit som är skattekonsult leder internationella uppdrag, nu senast med KPMG- specialister från 33 länder.

GMP SOM I PASSION. Vi brinner för vårt jobb och våra uppdrag. Som konsult visar Daniel våra kunder vägen till hållbar utveck-ling. På sin fritid lär han fattiga barn i Indien att läsa och räkna.

PFYRA BOKSTÄVER. TUSEN MÖJLIGHETER. Visst. Våra fyra initialer

står för ett av världens ledande kunskapsföretag inom revision, skatter och rådgivning. Men titta också bakom bokstäverna när du letar framtida

arbetsplats. Välj inte oss bara som företag. Välj oss framförallt för vilka dörrar mot framtiden vi kan öppna, vilka människor vi är och vilka värderingar

som driver oss. Du ska ju vara med och fylla bokstäverna med innehåll.

M SOM I MERVÄRDE. Genom att lyssna, ställa rätt frågor och arbeta tillsammans skapar vi mervärde. För Winfred, som är revisor, är det viktigt att lyfta varje kundrelation över det förväntade.

HA

LL

VA

RS

SO

N &

HA

LV

AR

SS

ON

©

201

2 K

PM

G A

B,

a S

we

dis

h li

mit

ed

liab

ility

co

mp

any

and

a m

em

be

r fi

rm o

f th

e K

PM

G n

etw

ork

of

ind

ep

en

de

nt

me

mb

er

firm

s af

filia

ted

wit

h K

PM

G I

nte

rnat

ion

al C

oo

pe

rati

ve (

“K

PM

G I

nte

rnat

ion

al”

), a

Sw

iss

en

tity

. A

ll ri

gh

ts r

ese

rve

d.

K SOM I KREATIVITET. Varje kund är unik.Christer följer inga standardrecept varken som chef för vår transak-tionsrådgivning eller när han utövar sitt intresse för matlagning.


SA

MH

ÄLLSU

TVE

CK

LIN

G, TR

AN

SP

OR

T, R

ESO

R &

LO

GIS

TIK

Inget projekt är det andra likt för Mattias som jobbar med

stadsutveckling för Stockholms stad.

– Det fi nns en bredd och en komplexitet i mitt arbete

som gör det väldigt spännande, man kan jobba med det

här hela livet utan att någonsin bli fullärd, konstaterar han.

T E X T : H E L É N B J U R B E R G F O T O : L E N N A R T J O H A N S S O N

m a t t i a s e r i k s s o n t o g s i n e x a m e n som civilingenjör i

Lund 2008. Mitt under den ekonomiska krisen fanns begränsade möjligheter till

anställning inom fastighetsbranschen, men även i svåra tider visade det sig fi nnas

behov av Mattias kompetens, och trots att det inte var riktigt den väg han från bör-

jan tänkt gå blev han glad när han omedelbart fi ck erbjudande om en tjänst på sin

gamla praktikplats på samhällsbyggnadskontoret i Södertälje. I tre år arbetade Mat-

tias med stadsutvecklingsprojekt i hemkommunen innan det blev dags att lämna

den gamla arbetsplatsen till förmån för Exploateringskontoret i Stockholms stad

och ett arbete som projektledare på avdelningen för projektutveckling.

På Exploateringskontoret innebär hans arbete att skapa förutsättningar för nya

bostäder, handels- och arbetsplatser i Stockholmsförorten Bromma, som är hans

tilldelade ansvarsområde. Här utvecklar han stadens mark i tätt samarbete med

byggherrar och stadsbyggnadskontoret.

– Skillnaden mellan att arbeta i Södertälje och i Stockholm är att det är ett mycket

större tryck på att bygga i Stockholm än i kranskommunerna, säger han, men för-

klarar sedan att arbetet i Stockholm annars är mycket likt det han tidigare gjort.

– Det som är mest spännande med mitt arbete är att jag får vara med och påverka

stadens utveckling, och får vara delaktig från idéstadiet ända fram till det färdiga

resultatet, säger Mattias.

h a n s a r b e t e i n k l u d e r a r allt från att utvärdera projektförslag

och medverka vid stadsbyggnadskontorets detaljplanering, till att förhandla om

mark, skriva avtal, och följa upp genomförandet av byggprojekten. Samtidigt som

Mattias menar att det kan vara frustrerande att processen tar lång tid är det också

spännande eft ersom den utvecklas mycket på vägen.

– Inget projekt är det andra likt och man lär sig hela tiden nya saker. Eft ersom vi

jobbar i en demokratisk process så måste det också få ta tid. Vi vill ju att stockhol-

marna ska känna delaktighet och vara trygga med de förändringar vi föreslår – och

som sedan genomförs, säger han.

Exploateringsprocessen är komplex eft ersom hänsyn hela tiden måste tas till

många olika behov och önskemål från medbor-

gare, tjänstemän, byggherrar och politiker. Projek-

ten måste även anpassas eft er de mängder av regler

och riktlinjer som ställs från tillsynsmyndigheter

gällande exempelvis bullernivåer, riskhänsyn,

kultur-, miljö- och naturskydd. Dessutom måste

Mattias och hans kollegor också hela tiden brot-

tas med det problem som markbristen i Stockholm

innebär.

Men svårigheterna i jobbet ser inte Mattias som

negativa, utan de ger en spännande och kreativ di-

mension till jobbet, menar han.

– Jag tycker om att arbeta med problemlösning

och trots att man vet att man aldrig kan tillgodose

allas behov är det spännande att försöka hitta lös-

ningar som blir så bra som möjligt för så många

som möjligt.

f ö r a t t t r i va s i j o b b e t som

projektledare på Exploateringskontoret tror Mat-

tias att det är en fördel att ha ett samhällsengage-

mang och egenskaper som tålamod och kreativt

tänkande, men också en kommunikativ förmåga

och ett strukturerat arbetssätt.

– Som projektledare samarbetar man med

många olika personer, allt från markägare till

byggherrar, konsulter och tjänstemän på stadens

olika förvaltningar, vilket ställer stora krav på att

du kan kommunicera, säger han.

Mattias upplever sin arbetsplats som fartfylld

och trevlig, med högt i tak och stora möjligheter

att själv kunna forma sin egen arbetsdag.

Om framtiden har han svårt att sia, men även

om han inte är helt främmande för en chefskarriär

menar han ändå att det troliga är att han fortsät-

ter arbeta med projekten, eft ersom det är dem han

brinner för.

– Att vara projektledare är stimulerande och

självständigt. Det är dessutom i projekten som sta-

den blir till, konstaterar han.

Från vision till stad på Exploateringskontoret


SA

MH

ÄLLSU

TVE

CK

LIN

G, TR

AN

SP

OR

T, R

ESO

R &

LO

GIS

TIK

– Om en arkitekt har en spännande idé om att

till exempel bygga ett hus med ett stort atrium i

glas, blir det min uppgift att se till att byggnadens

utformning blir brandsäker, att eventuella bränder

inte får ett för snabbt förlopp och att man ska kun-

na utrymma byggnaden snabbt, förklarar David.

Eller om en kommun vill ändra sin detaljplan för

att bygga en stor handelsplats eller ett helt nytt bo-

stadsområde, kan jag komma in i ett tidigt skede

så att risker för olika typer av olyckor ”byggs bort”

redan från början.

Just nu är han också involverad i ett projekt som

handlar om att uppgradera säkerheten i ett kärn-

kraftverk, ett område där ju naturligtvis brand-

skyddet en mycket viktig komponent.

f ö r u t o m d e n s t o r a variationen på

uppdragens innehåll, innebär ett arbete på Gront-

mij också möjligheter till olika typer av karriär.

Antingen kan man fortsätta att fördjupa sig inom

sitt specialistområde och så småningom bli tekni-

kansvarig inom detta. Eller så kan man bli upp-

dragsansvarig och ta sig an större uppdrag som

spänner över flera olika teknikområden. En tredje

karriärmöjlighet på Grontmij är att bli chef över

en viss grupp eller division. Om man är intresse-

rad av att gå denna väg erbjuder företaget olika in-

ternutbildningar i ledarskap. Själv ser David fram

emot många spännande år hos Grontmij.

– Den stora fördelen med att arbeta här är att

jag får möjlighet att jobba med så många olika

teknikområden och får lära mig mycket om saker

som ligger bortom mitt eget specialområde. Att

jag också tillåts ta mycket eget ansvar gör att jag

själv kan skynda på min egen utveckling i den takt

jag själv vill och bestämmer, säger David.

Ena dagen hjälper han arkitekter att skapa nya spännan-

de – och brandsäkra – hus. Nästa dag försöker han hitta

smarta lösningar för att göra våra kärnkraftverk säkrare.


d a v i d v i n b e r g a r b e t a r som brandingenjör på Grontmij, Europas

tredje största teknikkonsultbolag, med totalt omkring 10 000 medarbetare. Här ar-

betar tekniska konsulter inom såväl energi, samhällsbyggnad och husbyggnad som

projektledning, arkitektur och miljö.

– Att det finns en stor och varierad kompetens inom företaget med alltifrån ven-

tilationsexperter till arkitekter och kemiingenjörer, skapar en stor trygghet i arbetet

här, konstaterar David.

I Sverige finns Grontmij på ett 25-tal orter och det är på företagets Malmökontor

som David Vinberg arbetar sedan ett och ett halvt år tillbaka. Dit kom han efter att

ha arbetat med brandskydd på företaget Niscayah. Sin ingenjörsutbildning läste han

på Lunds Tekniska Högskola; först grundutbildningen till brandingenjör och däref-

ter en ettårig påbyggnadsutbildning, som resulterade i en civilingenjörsexamen med

inriktning på riskhantering.

g r o n t m i j s k u n d e r f i n n s inom både privat och offentlig sektor

och varje år utförs i Sverige omkring 6000 uppdrag åt över 1000 kunder. Uppdragen

handlar om såväl förstudier, utredningar och projektering som projektledning, un-

derhåll och förvaltning. Och det är just de stora variationerna i uppdragen som gör

att David trivs med arbetet på Grontmij. En arbetsvecka för honom kan innebära

att han ena dagen hjälper arkitekter att utforma ny- och ombyggnader av hus så att

de blir så brandsäkra som möjligt, och att han andra dagen utvärderar brandrisker

kopplade till när en kommun ska bygga exempelvis ett nytt köpcentrum.

– Att uppdragen aldrig riktigt liknar varandra är det som gör det så otroligt stimu-

lerande och roligt att arbeta här, berättar David. Och det finns sällan ett standardsvar

på ett givet problem, utan man måste alltid tänka till och använda alla metoder man

har lärt sig.

i s v e r i g e ä r d e t Boverket som ansvarar för att utarbeta regler för hur

olika byggnader ska vara utformade för att förhindra bränder. Och med utgångs-

punkt i dessa regler är det Davids uppgift att hitta praktiska lösningar för olika si-

tuationer.

Brandingenjör på Grontmij alltid i hetluften

Lisa Söderbaum, gruppledare, Mats Persson, enhetschef och Vendy Lymeus, VA-ingenjör är några av våra konsulter som arbetat smart kring uppdraget Varmbadhuset Safiren.

Att tänka smart är ett arbetssätt. Det har ingenting med ålder, kön eller bakgrund att göra. På Grontmij arbetar vi affärs- mässigt och effektivt för att nå vad vi lovat våra kunder och vi har en stark vilja att utvecklas i det vi gör. Vi försöker alltid hitta nya infallsvinklar på en problemställning, samtidigt som vi lär över kompetensgränserna.

Nu behöver vi bli ännu fler – över hela Sverige – som samarbetar för att hitta smarta lösningar åt våra kunder. Vill du bli en av oss? Läs mer på www.grontmij.se

Hur tänker du?

Grontmij är tekniska konsulter inom energi, samhällsbyggnad, husbyggnad, projektledning, arkitektur och miljö. Med omkring 10 000 medarbetare på närmare 300 kontor i Europa och ytterligare 50 kontor världen över, är Grontmij Europas tredje största teknikkonsultbolag. Grontmij i Sverige är rikstäckande med ca 800 konsulter på ett 25-tal orter.

Tänk smart. Tänk Grontmij.


SA

MH

ÄLLSU

TVE

CK

LIN

G, TR

AN

SP

OR

T, R

ESO

R &

LO

GIS

TIK

Sofi a Jörnhagen, 29 år, är projektingenjör på Trafi kver-

ket. Just nu arbetar hon med ett delprojekt i det gigan-

tiska bygget av Förbifart Stockholm i Kungens Kurva.


f ö r t r e å r s e d a n b ö r j a d e Sofi a ett traineeprogram på Tra-

fi kverket i Stockholm. Hon var då nyutexaminerad civilingenjör, med inriktning

väg och vatten, vid Lunds Tekniska Högskola.

– Traineeprogrammet gav mig en fantastiskt bra överblick av Trafi kverkets breda

verksamhet. Jag fi ck redan från början ta mycket ansvar och styra in arbetet på

de områden som jag tyckte lät spännande, säger Sofi a. Vi uppmanades att se så

mycket som möjligt av verkets olika verksamhetsområden, men också utanför or-

ganisationen, exempelvis entreprenörer, Länsstyrelsen och Näringsdepartementet.

Jag fi ck arbeta med alltifrån utredning av olyckor och trafi kplanering i Sydney, till

att gå nattskift i tunnelborrmaskinen i projekt Hallandsås och plogning av isvägar

i Lappland.

Under traineeperioden började Sofi a arbeta i ett delprojekt som ingår i projektet

Förbifart Stockholm och nu är hon där på heltid, som projektingenjör.

– Det är otroligt roligt och spännande att få vara med och arbeta med Förbifart

Stockholm, som är ett av de största infrastrukturprojekten i Sverige någonsin, för-

klarar Sofi a.

d e l p r o j e k t e t s o m h o n a r b e t a r med omfattar Kungens

Kurva söder om Stockholm. Just nu pågår planeringen för den trafi kplats där För-

bifart Stockholm övergår i tunnel, för att sedan ansluta till vägnätet vid Hjulsta, och

däreft er gå in i tunneln igen till Akalla. I Sofi as arbetsuppgift er ingår bland annat

tids- och resursplanering, budgetprognoser och riskhanteringsfrågor.

– Jag är verkligen involverad i alla delar av projektet. Just nu håller vi på med

projektering och framtagning av bygghandlingar inför byggskedet. Eft ersom det

handlar om ett vägprojekt som många påverkas av, ägnar jag också tid åt att in-

formera allmänheten, kommunpolitiker och företagare som berörs av förbifarten,

säger Sofi a.

Den största utmaningen är att hon fortfarande, eft er tre år, kan känna sig ganska

ny.

– Många av mina kollegor har arbetat länge i branschen, och har på så vis fått

mycket erfarenhet och stora kunskaper inom projektarbete. Det är oerhört lärorikt,

och alla uppmuntrar och lyssnar på mig trots att

jag inte har lika stor erfarenhet. Det har fått mig

att lita på mina egna kunskaper och inse att jag

faktiskt kan påverka trots att jag är förhållandevis

ny, förklarar Sofi a.

Att hennes delaktighet i projektet är stort och att

hon är involverad i en mängd olika områden gör

att hon trivs med arbetet.

– Jag arbetar dessutom med väldigt trevliga

människor, både de som ingår i min projektled-

ningsgrupp och alla övriga specialister och kon-

sulter. Det är en fantastisk stämning och det är kul

att gå till jobbet!

p å t r a f i k v e r k e t är det viktigt att

arbetsliv och privatliv går ihop för medarbetarna.

– Här fi nns en förståelse för att det är viktigt med

en bra balans i livet. Att jobba alldeles för mycket

är varken bra för medarbetare eller arbetsgivare.

Det känns tryggt att inte ha den pressen på sig,

utan det är ens eget ansvar att se till att det arbete

man ska utföra verkligen blir gjort, säger Sofi a.

Karriärmöjligheterna på Trafi kverket är många

och verket erbjuder fl era olika internutbildningar

i exempelvis ledarskap, projektledning och kon-

fl ikthantering. Det är egentligen bara den egna

drivkraft en som sätter gränser.

– Det gäller att bestämma sig för vad man vill

inrikta sig på. Antingen kan man fortsätta inom

sitt eget verksamhetsområde, eller så kan man byta

till ett annat. Det fi nns stora möjligheter här, beto-

nar Sofi a. Jag tror absolut att jag är kvar i projek-

tet om fem år. Då är byggnationen av Förbifarten

igång och det kommer att bli jättespännande att

få vara med om den. Även om jag har samma roll

kommer den att vara annorlunda eft ersom projek-

tet befi nner sig i en helt annan fas då.

Många karriärmöjligheter på Trafi kverket

Ta chansen attutvecklas med oss!

www.trafikverket.se/jobboframtid

Samhällsutvecklaremed sikte påframtiden!

LÄKEMEDEL & MEDICINSKTEKNIK

FORSKNING, TEKNIK & UTVECKLING

63EXAMENSGUIDEN 2012 63


FO

RSK

NIN

G, TE

KN

IK &

UTVE

CK

LIN

G

– Här kombinerar man naturvetenskap och

samhällsfrågor, och det tycker jag är intressant.

När jag sökte jobb här var det egentligen till en

helt annan tjänst, men när de i slutänden valde

en annan person blev jag erbjuden att jobba här i

alla fall. Så småningom blev jag inblandad i det här

projektet och blev tillfrågad att leda det.

SKB har föreslagit Forsmark som den bästa

platsen i landet för slutförvar av svenskt kärnav-

fall, och lämnade nyligen in en ansökan till Strål-

säkerhetsmyndigheten och miljödomstolen om

tillstånd att bygga ett förvar. Runt år 2023 räknar

man med att anläggningen står redo att ta emot de

första leveranserna av använt kärnbränsle.

– Även om det ligger långt fram i tiden så pla-

neras det för det redan nu, vi kommer att anställa

mycket ny personal och öppna ett kontor där. Ett

slutförvar cirka 500 meter ner i marken är ett om-

fattande projekt, säger Lillemor.

s o m p r o j e k t l e d a r e är det inte all-

tid möjligt att vara så delaktig i det praktiska ar-

betet på plats, men Lillemor försöker vara med så

ofta det är möjligt, och det vill hon gärna fortsätta

med i framtiden. År 2013 ska hennes nuvarande

projekt vara klart, men Lillemor vill gärna var kvar

på SKB även efter det.

– Jag skulle gärna jobba mer internationellt. Här

i Sverige ligger vi långt fram inom det här området

jämfört med resten av världen, så det finns mycket

jobb att göra i andra länder. Jag kan också tänka

mig att ta ett sabbatsår och forska vidare. Det finns

så otroligt mycket kunskap och information i det

här företaget, vi har experter inom en massa olika

områden och det skrivs så många rapporter att

man skulle behöva ta några år ledigt för att hinna

med det, skrattar Lillemor.

Lillemor Claesson Liljedahl är anställd på avdelningen

för forskning och säkerhetsanalys på Svensk Kärnbräns-

lehantering, SKB. Hon är doktor i geologi och geokemi

och leder ett projekt på Grönland där hon bland annat

undersöker hur en inlandsis kan påverka ett slutförvar

för använt kärnbränsle.

– Ett slutförvar för använt kärnbränsle ska klara myn-

digheternas säkerhetskrav, som gäller i 100 000 år. Det

är en så lång tidsperiod att SKB behöver analysera kom-

mande istider, berättar Lillemor.


u n d e r 1 9 7 0 - t a l e t gick de svenska kärnkraftsföretagen samman och

bildade Svensk Kärnbränslehantering AB, SKB, vars uppgift är att hantera det radio-

aktiva avfallet och finna en säker plats för slutförvaring. Ungefär ett öre per levere-

rad kilowattimme el går från kärnkraftsföretagen för att finansiera arbetet. SKB har

idag cirka 375 anställda, men tillsammans med konsulter och andra samarbetspart-

ners uppgår arbetsstyrkan till runt 750 personer. En av dem är Lillemor Claesson

Liljedahl, som är projektledare för Greenland Analog Project (GAP) och ansvarar

för ett 50-tal medarbetare.

– Under de närmaste 100 000 åren kommer jorden att uppleva en ny istid, så

vi behövde en så ”istids-lik” miljö som möjligt att arbeta på. Det är ett projekt där

vi samarbetar med Finlands och Kanadas motsvarigheter till SKB, och vi borrar i

berget och genom inlandsisen för att undersöka grundvattnets sammansättning och

flödesvägar ner till ett djup som motsvarar slutförvarsdjupet på 500 meter. Vi är på

plats i längre perioder mellan mars och september, sen är det för kallt och mörkt,

berättar Lillemor.

l i l l e m o r p l u g g a d e v i d Göteborgs Universitet och doktorerade

vid Stockholms Universitet. Under sin doktorandtid fick hon ett stipendium för att

åka till Island och forska. Efter det har hon både jobbat med ett borrningsprojekt på

en båt i Japan och varit anställd vid Stockholms Universitet. Redan under studieti-

den visste Lillemor att SKB skulle vara ett bra ställe för henne.

SKB skapar säker förvaring av svenskt kärnavfall

Svensk Kärnbränslehantering AB tar hand om det radioaktiva avfallet från Sveriges kärnkraftverk. Vi är ca 430 medarbetare som arbetar med höga krav på säkerhet för människa och miljö. Våra ägare är de svenska kärnkraftsföretagen.

Vill du jobba i ett av Sveriges största miljöskyddsprojekt?

SKB:s uppdrag är att ta hand om allt radioaktivt avfall från de svenska kärnkraftverken. Människa och miljö ska skyddas, nu och i framtiden. Uppdraget är så om fattande att vi ser det som ett av Sveriges största miljöskyddsprojekt.

2009 valde SKB Forsmark som plats för Kärnbränsle-förvaret och 2011 lämnade SKB in ansökan om att få bygga och driva förvaret för använt kärnbränsle på denna plats.

Vi har anläggningar och verksamhet på tre platser: i Stockholm och i Oskarshamns och Östhammars kommuner och behöver under de kommande årenbygga upp kompetens inom fl era områden.

Nu söker vi dig som vill arbeta i ett projekt som kommer att ha betydelse i minst hundratusen år. Välkommen till vår monter och prata framtids-möjligheter med oss.

Läs mer på www.skb.se

Ditt arbete kan ha betydelse 100 000 år framåt


FO

RSK

NIN

G, TE

KN

IK &

UTVE

CK

LIN

G

Sedan hösten 2010 är Fredrik Nilsson en av deltagarna i

Tetra Paks traineeprogram Young Talent Program. Un-

der en tvåårsperiod kommer han att arbeta inom olika

delar av företaget för att samla kunskap inför den tjänst

han kommer att ha efter programmets slut.


f r e d r i k b e r ä t t a r a t t h a n alltid hört mycket positivt om Te-

tra Pak som företag, och att Lunds Tekniska Högskola där han utbildade sig hade

mycket kontakt med företaget.

– Tetra Pak har ett väldigt bra rykte. Jag var på studiebesök och gjorde ett mindre

projekt här medan jag pluggade, berättar han.

Fredrik läste till maskiningenjör med inriktning mot produktutveckling. Under

studietiden var han under ett år utbytesstudent i USA där han studerade mycket

simulering av teknik. Det har han stor nytta av på den avdelning han arbetar just nu,

Packaging Technology, där framtidens teknik utvecklas och testas.

– Här jobbar jag mycket med simulering och testar i datormiljö hur tekniken

beter sig rent teoretiskt. Man sparar mycket tid och pengar på att göra den typen av

tester, säger han.

På den avdelning där Fredrik började sitt traineeprogram, dit han sedan också ska

återvända, utvecklas maskiner som fyller, viker och förseglar till exempel mjölkför-

packningar mot främst den asiatiska marknaden. Efter sommaren kommer Fredrik

troligen att åka på en jobbrotation inom programmet. Då bär det av till Kina för att

lära känna den marknad som kommer att bli hans viktigaste i framtiden. Bland hans

traineekollegor finns andra som kommer att jobba en period i USA, Frankrike eller

Vietnam, beroende på vilken inriktning just deras program har.

– Alla traineer följer en individuell utvecklingsplan och därmed finns det alltid en

tanke bakom alla jobbrotationer vi gör. Jag gillar att jag vet vilken avdelning jag ska

tillbaka till sedan. Det gör att arbetet blir mer målinriktat.

u n d e r t r a i n e e t i d e n får Fredrik och de andra utbildning i de key

competence-områden som Tetra Pak har identifierat. Hittills har de genomfört två

stycken, den ena inom mat och dryck, och hur det fungerar med bakterier och ste-

rilisering. Varje sådan utbildning hålls av en specialist inom Tetra Pak, och hittills

har utbildningarna gått i Modena i Italien där före-

taget har en stor del av sin utveckling.

En stor fördel med att träffa de andra traineerna

regelbundet tycker Fredrik är att de kan dela med

sig av sina erfarenheter och problem längs vägen.

– Allting är ju inte smärtfritt. Vi har en pro-

gramansvarig som hjälper till med allting, men det

är skönt att prata med de andra i programmet ock-

så. Min nästa rotation var till exempel något jag

fick som tips av en annan trainee som hade gjort

samma sak.

f r e d r i k u p p l e v e r sitt jobb som väl-

digt flexibelt, och uppskattar att han får lägga upp

sina dagar som det passar honom. På Tetra Pak ar-

betar människor med olika bakgrund och Fredrik

säger att det är väldigt värdefullt att ha äldre och

erfarna människor omkring sig att lära sig av.

– Jag känner mig alltid välkomnad och uppskat-

tad på avdelningarna jag kommer till eftersom jag

blir en hjälp för dem som jobbar där. Jag vet att jag

fyller ett behov som Tetra Pak har identifierat, så

jag blir aldrig en belastning.

När Fredrik efter Young Talent Programs slut

kommer tillbaka till sin hemavdelning kommer

det att vara i rollen som maskinutvecklare. När det

gäller den mer avlägsna framtiden vill han gärna

ta ett steg vidare och fortsätta framåt men det vik-

tigaste för Fredrik är att känna att han hela tiden

utvecklas. Det finns till exempel stora möjligheter

att resa i tjänsten, vilket Fredrik uppskattar.

– I och med att Tetra Pak är ett så stort företag

har man möjlighet att välja i framtiden. Jag tycker

det är kul att få utmaningar där utgången för bör-

jan inte är självklar.

Traineeperiod med ett tydligt mål

Tetra Pak, och PROTECTS WHAT´S GOOD är varumärken som tillhör Tetra Pak Gruppen. www.tetrapak.com

Mjölk är ett av världens mest ursprungliga, och viktigaste, livsmedel. Men det är inte alla förunnat att få färsk mjölk. Det gäller särskilt i länder där det är svårt att producera och, framför allt, distribuera mjölk utan att den påverkas negativt av det varma klimatet.

På Tetra Pak jobbar vi med produkter och systemlösningar som bland annat ser till att människor har tillgång till mjölk i skyddande förpack-ningar. Det låter enkelt, men kräver smarta idéer och högteknologiska lösningar som hela tiden måste förfi nas och utvecklas.

Titta gärna in på vår hemsida och läs mer om vad vi och våra ingenjörer gör för att skapa en bättre framtid för både människor och miljö, eller som vi också uttrycker det: PROTECTS WHAT´S GOOD.

NEXT STEPFÖR DE FLESTA ÄR DET ETTGLAS MJÖLK.FÖR DIGÄR DETHÖGTEKNOLOGI.TETRA PAK

BYSTE

D


FO

RSK

NIN

G, TE

KN

IK &

UTVE

CK

LIN

G

För miljö- och hållbarhetsintresserade Sofi a Svensson

passade ett jobb på vattenteknologiföretaget Xylem per-

fekt. Som konstruktör av delar till dräneringspumpar

får hon se hela utvecklingsprocessen från idé till färdig

produkt.


x y l e m ä r e t t h e l t nyskapat bolag som föddes ur före detta ITT Wa-

ter & Wastewater, och startade under nya namnet i slutet av 2011. I allt väsentligt är

det dock fortfarande samma företag, och precis som sin föregångare jobbar Xylem

med vattenteknologi, vilket står klart för alla som kan sin grekiska: Xylem är den

vävnad i växter som ser till att vattnet sugs upp från rötterna.

– Men det är det inte många som känner till, säger Sofi a Svensson med ett skratt.

Sofi a jobbar som konstruktör på Xylem sedan sommaren 2010. Hon berättar att

hon träff ade representanter från Xylem vid fl era tillfällen under sin utbildning på

KTH, och att hon då också besökte kontoret några gånger och fi ck en positiv bild

av företaget.

s o f i a u t b i l d a d e s i g t i l l maskiningenjör inom design- och

produktframtagning, och valde så småningom en inriktning mot integrerad pro-

duktutveckling och hållbar utveckling. Hon jobbar nu på hydrauldelsavdelningen

på Xylem, där hon konstruerar och testar hjul till företagets dräneringspumpar. Just

nu jobbar hon i ett utvecklingsprojekt som handlar om att förbättra en befi ntlig

dräneringspumpserie som kom ut på marknaden 2006. Sofi a berättar att alla kon-

struktörer på Xylem har olika fokusområden, och att hennes grupp består av sju

personer där hon samarbetar mycket tillsammans med en kollega.

Xylems kunder på dräneringspumpsidan är gruv- och byggbolag över hela värl-

den, och för de komponenter som Sofi a konstruerar används olika material – det

är allt från stora, tunga hjul i gjutjärn till lättare detaljer som tillverkas i aluminium

och nitrilgummi.

– Det är viktigt att dräneringspumpar är mobila och därför används så lätta och

slitstarka material som möjligt, berättar hon.

d e f l e s t a p r o j e k t pågår i fl era år, och Sofi a kom själv in halvvägs i

sitt nuvarande projekt. Hon ser framemot att sedan kunna vara med i ett projekt

från början till slut.

– Det känns läckert att börja med en idé och se

hela utvecklingen till färdig produkt.

Sofi a uppskattar att hon lägger ungefär 60 % av

sin tid i ett projekt på konstruktion, och resterande

tid är hon bland annat på besök hos kunder och

leverantörer, och utför prototyptester i testbas-

sängen som fi nns i Xylems källare. Det är dessa

varierande arbetsuppgift er som gör att Sofi a gillar

sitt jobb.

– Min tjänst är väldigt bred. Det är allt från ma-

terialval och CAD-arbete till att vara nere i labbet

och testa saker praktiskt. Jag gillar att det är så ut-

manande arbetsuppgift er, det gör att jag presterar

bra. Jag tror att det är viktigt att vara nyfi ken på

sin omgivning och gilla problemlösning om man

ska trivas här.

s o f i a b e r ä t t a r a t t Xylem är väl-

digt positivt inställda till att anställa nyutexamine-

rade och att det därför är väldigt blandade åldrar

bland de anställda. Det sociala umgänget fortsätter

oft a även utanför kontoret, och Sofi a är till exem-

pel aktiv i idrottsföreningen där de är ett gäng som

brukar träna löpning tillsammans.

– Jag tycker att det gör väldigt mycket för före-

tagsklimatet. Sedan har vi ju också lite större som-

mar- och julfester hela företaget, och så gör man

grejer tillsammans avdelningsvis.

Än så länge tänker Sofi a inte så mycket på fram-

tiden, utan är väldigt nöjd med sin tjänst och lär

sig fortfarande väldigt mycket.

– Som konstruktör fi nns det inget naturligt

nästa steg att gå vidare till heller, men man upp-

muntras att byta tjänst inom företaget och prova

på olika saker. Men så småningom tror jag att jag

vill bli projektledare och ha någon form av perso-

nalansvar.

Från idé till färdig produkt

PUMPNING, RENINGOCH CIRKULATION AV

VI LEDERUTVECKLINGEN AVHÅLLBAR TEKNIK FÖR

VATTEN.



LÄ

KE

ME

DE

L &

ME

DIC

INSK

TE

KN

IK

Sanna Eklund jobbar som projektledare för industria-

lisering inom MAQUETs tillverkningsavdelning Ope-

rations. Hon är den första som har den rollen, och får

själv vara med och forma sitt arbete.


m a q u e t i n g å r i g e t i n g e - g r u p p e n och har 12 200 anställ-

da över hela världen. På MAQUET Critical Care i Solna tillverkas intensivvårds-

ventilatorer och anestesisystem för sjukvård, och företaget är ett av de ledande på

marknaden. Sanna Eklund har jobbat på MAQUET sedan 2007, och lockades av att

jobba på ett företag där produkterna kom till sådan positiv användning.

Hon läste till civilingenjör i kemiteknik på KTH, med inriktning mot biomedi-

cinsk teknik.

– Jag hade siktet inställt på den här typen av företag redan då, men visste kanske

inte riktigt vad jag skulle jobba med. Jag tyckte att MAQUET höll på med intres-

santa och viktiga produkter, berättar Sanna.

s a n n a j o b b a r i d a g s o m projektledare för industrialisering, och

sitter på den tillverkande avdelningen Operations. Hennes arbetsuppgifter består

i att förbereda MAQUETs nyutvecklade produkter eller ny funktionalitet för pro-

duktion, bland annat genom att initiera leverantörsarbetet och se över kostnader

och bemanning. Hon jobbar parallellt med flera olika projekt, där hon sitter med i

projektledningen. Då hennes roll är relativt ny jobbar hon också med att utveckla

och forma den.

– En period var jag ensam om den här rollen, men nu är vi tre stycken som jobbar

som projektledare för industrialisering. Det är en viktig roll och på sikt kommer vi

att bli fler som jobbar med detta. Det ger ett mer jämnt arbetsflöde inom Opera-

tions, och viktiga frågor och aktiviteter tas upp och diskuteras tidigt i processen

vilket bidrar till en bra industrialiseringsprocess i helhet.

I Sannas nuvarande roll är det mycket arbete med koordinering och planering,

och hon säger att hon ser sig själv som generalist, men att hon också tycker att det är

kul att kunna dyka ner i detaljer ibland, vilket hon

får tillfälle till i vissa projekt.

n ä r s a n n a b ö r j a d e p å m a q u -e t jobbade hon som teknisk produktledare, och

bytte tjänst när hon kom tillbaka från en föräldra-

ledighet för ett år sedan. Hon tror att den tekniska

kunskapen hon fick i sin första roll är helt avgö-

rande för det arbete hon gör idag.

– Jag har som bas att jag kan maskinerna och

har kontakter i huset. Jag tycker det är kul att det

finns möjlighet att byta roll inom företaget, och att

jag nu kan använda samma kunskaper fast på ett

annat sätt.

Hela företaget finns på en och samma adress

i Solna och det är därför enkelt att träffas och ha

möten med andra avdelningar. Sanna jobbar till

exempel mycket med avdelningarna för utveck-

ling, marknad, forskning och kvalitet. Sanna rör

sig mycket runt i huset, och en daglig rutin är

korta avstämningsmöten, så kallade pulsmöten, i

kombination med längre projektledningsmöten en

gång i veckan. Sanna berättar att det finns ett stort

engagemang hos MAQUETs anställda, och att det

bidrar till en god stämning.

– Många vill göra det lilla extra, och det ger en

positiv stämning till hela arbetsplatsen. Det är

också väldigt spännande att jobba här, för att vi har

så många olika kompetenser.

”Många gör det lilla extra”

BANBRYTANDE TEKNIK

PÅ EN ATTRAKTIV ARBETSPLATS

Maquet Critical Care AB

171 54 Solna, Sweden

Phone: +46 (0)8 730 73 00

www.maquet.com

MAQUET Critical Care är ett företag inom Getinge Group och är speciali serade på utveckling och

tillverkning av avancerad medicinteknisk utrustning för intensivvård och operationsrum.

Vi arbetar med kvalificerade uppdrag inom allt från mekanik, elektronik och material forskning till

innovation och utveckling av mjuk- och hårdvara. Produktionsteknik, kvalitet och

marknadsföring är andra viktiga arbetsuppgifter.

MAQUET är ett spännande företag som kännetecknas av ambitionen att leda utvecklingen av

banbrytande medicintekniska lösningar.


IT, MANAGEMENT & TELEKOM

HANDEL & VARUMÄRKEN


IT, M

AN

AG

EM

EN

T &

TE

LE

KO

M

Slumpen avgjorde när Edvard Hofmann, 25, från Ekerö

utanför Stockholm, började jobba vid HP. Han skulle

förnya sin dator och letade information på nätet. Där

såg han annonsen som kom att bli hans fot in på HP.

T E X T : S U S A N N E B A C K M A N

e d va r d h o f m a n n j o b b a r v i d HP som teknisk konsult, med

hela landet som bas. Han säger att hans roll är väldigt fri och att möjligheten att

anpassa arbetstiderna så att det passar såväl honom som kunderna, gör varje dag

stimulerande och unik.

– Jag reser runt till företagets alla kunder för att hjälpa dem med sin IT-infra-

struktur. Det kan innebära allt från att berätta om nya produkter, implementera en

ny lösning eller felsöka ett problem. Jag ställs ständigt inför nya problem, vilket gör

det till en roll där man kan stanna lite längre för att växa och utvecklas. Jag gillar att

lära mig nya saker.

Edvard har studerat på KTH:s IT-institution i Kista utanför Stockholm. Eft er tre

år hade han ett Bachelor of Science-diplom i handen, och kom då till ett vägskäl.

– Jag funderade på om jag skulle studera vidare eller ta mig ut på den arbetsmark-

nad som då, 2008-2009, var skakig. Jag beslöt mig för att skjuta upp beslutet genom

att både söka mig vidare till en magisterutbildning vid KTH, samt söka lite jobb

som jag fann intressanta.

Det var vid den tiden som hans behov att förnya sin dator blev aktuellt och han i

jakten på en ny PC av en ren slump såg att HP utlyste en tjänst som teknisk konsult.

– Det var precis en sådan tjänst som jag letade eft er, så det var ju bra timing!

d e n v i k t i g a s t e e g e n s k a p e n i Edvards yrke, är den sociala

kompetensen, säger han.

– Man måste kunna lyssna in och förstå kundernas situation och verkligen brinna

för att hjälpa till. IT har idag en enormt stor betydelse för mer eller mindre vartenda

företag. Fungerar inte IT-biten som den ska, så kan det bli stora konsekvenser för

företaget. Det räcker inte för oss på HP att bara jobba åt våra kunder. Vi måste hela

tiden jobba tillsammans med dem, för att på så sätt leverera den bästa tekniken och

de bästa lösningarna för just deras behov. De grundläggande kunskaper jag fi ck på

KTH backas idag upp av den kompetens jag får via HP.

Edvard känner sig nöjd med sin roll, mest därför att den är tämligen fri och ut-

manande. Han känner att han har stort infl ytande

över sin arbetssituation.

– Alla som jobbar på HP arbetar under en ”open

door policy”, vilket innebär att man enkelt kan tala

med sin chef om allting som berör ens arbetsvar-

dag.

Hans arbete innebär också att han får testa

mängder med olika saker som ligger bortom det

tekniska. Det kan röra sig om allt från att delta i

försäljningsprocessen till att hålla olika typer av

presentationer.

– Variationen i mötet med olika människor lig-

ger mig varmt om hjärtat!

t ä v l i n g s m ä n n i s k a n i Edvard gör

att han gärna tar en metafor från sportvärlden, när

han talar om företaget. Han tycker att jobbet på

HP är lika privilegierat som att en golfare får träna

med Tiger Woods.

– Jag kände från första dagen på HP att företaget

är framgångsrikt därför att man satsar på medar-

betarna. HP har funnits i 70 år, fi nns i 170 länder

och har omkring 350 000 anställda. Vi har en

enorm kompetens, många kollegor med erfaren-

het som kan dela med sig av sina kunskaper och

det är verkligen stimulerande!

Edvard är precis i början av sin bana, känner sig

lockad att inspirera och motivera människor inom

sitt jobb vid HP. Karriärmöjligheterna är många,

han menar att just nu är mycket lockande och det

är svårt att sätta fi ngret på vad han vill göra i fram-

tiden.

– Just nu vill jag fortsätta att utvecklas i min

roll som teknisk konsult här i Sverige. I framtiden

kanske det blir i någon annan del av världen, vi får

se.

Varje dag nya möten med människor

Explore our careers and join us at hp.com/go/jobs.


HA

ND

EL &

VA

RU

MÄ

RK

EN

Anna Samuelsson har alltid gillat att jobba med män-

niskor och service, och utbildade sig till ekonom med

inriktning mot Service Management. Idag jobbar hon

på IKEA AB, där hon nu satsar på att utvecklas inom

ledarskap.


a n n a s a m u e l s s o n jobbar som Team Leader för stabsfunktionen Bu-

siness Navigation på IKEA AB i Älmhult. IKEA AB är moderbolaget för svenska

IKEA, och har en stödjande funktion gentemot de övriga bolagen inom koncernen.

– I Sverige är IKEA uppbyggt av ungefär 20 bolag, och IKEA AB erbjuder service-

och kompetensrelaterade tjänster till alla dem, samt även till en del utländska bolag.

Vi har till exempel hand om alla resebokningar, betalar ut löner, sköter rekryteringar

samt är superusers i globala fi nanssystem. Vårt jobb går mycket ut på att budgetera

och prissätta våra tjänster, ta fram relevanta nyckeltal, och fundera över vilka nya

tjänster vi kan erbjuda bolagen, för att underlätta för dem att fokusera på sin kärn-

verksamhet, berättar hon.

Anna leder ett team på sex personer som alla har ansvar för att stötta olika funk-

tioner inom IKEA AB. Fram till årsskift et 2011/2012 var Anna en del av teamet, och

har nu antagit utmaningen att leda sina kollegor.

– Just nu är jag både ledare och jobbar i drift en. Det fungerar väldigt bra. Vi kän-

ner varandra så väl och jag tycker att det är kul att coacha och vara bollplank åt

andra. Jag går också en ettårig utbildning på IKEA som heter Potentiella ledare, och

lärde mig mycket om ledarskap i min universitetsutbildning.

a n n a u t b i l d a d e sig på Lunds Universitet, och läste till ekonom med in-

riktning mot serviceföretag på utbildningen Service Management. Hon berättar att

service även har gått som en röd tråd genom alla hennes tidigare sommar- och del-

tidsjobb, och att hon kom i kontakt med IKEA som arbetsgivare under studietiden,

då hon via ett bemanningsföretag jobbade extra som receptionist på IKEAs kontor

i Helsingborg. Eft er sin examen sökte hon ett sommarjobb på IKEA i Älmhult, och

blev kvar där.

– Då jobbade jag med fraktfakturor för hela världen. Eft er ett år där såg jag en

annons för ett annat jobb och tänkte ”det här är precis det jag vill”.

Jobbet var i det team hon idag leder, och hon har nu jobbat inom Business Naviga-

tion i fem år, med ett års tjänstledighet emellan. I höstas kom nämligen Anna och

hennes pojkvän hem eft er ett år utomlands, då de båda jobbat på olika IKEA-bolag

i världen. Pojkvännen Martin hade blivit antagen

till en satsning inom IKEA som kallas Backpacker-

programmet, vars syft e är att öka rörligheten och

förståelsen inom företaget. När det blev klart att

Martin skulle åka kände Anna att det var en chans

hon inte ville missa, så hon ansökte om tjänstle-

dighet och följde med på vinst och förlust.

– Jag är så tacksam för att jag fi ck ta tjänstledigt.

När jag åkte visste jag inte om jag hade något jobb,

men det ordnade sig direkt.

Anna och Martin var ett halvår i Italien och ett

halvår i Österrike, och är nu tillbaka i Älmhult

med många goda erfarenheter i bagaget.

– Jag fi ck med mig väldigt mycket från det året,

det var fantastiskt kul! Nu eft eråt uppskattar jag

också Älmhult ännu mer än tidigare – vi hör inga

bilar från där vi bor men är ändå på jobbet eft er två

minuter på cykeln.

a n n a s a r b e t s d a g a r är varierade,

och hon beskriver skämtsamt sitt arbete som ett

smörgåsbord. Variationen mellan att jobba stra-

tegiskt ena sekunden och på detaljnivå nästa är

också något hon gillar. Dessutom är det mycket

som händer i Älmhult, hjärtat av IKEA, just nu,

framförallt gällande det nya IKEA-varuhus och

köpcenter som ska byggas i byn. Som ny Team

Manager är också ledarrollen något hon vill foku-

sera på framöver, och hon säger att kursen hon går

sätter igång många tankar.

– Det är en superbra kurs. Och det som är så bra

med IKEA är att det fi nns så många utbildningar

man kan gå, och det är faktiskt bara jag själv som

sätter gränserna för hur mycket jag vill utvecklas.

När jag började här och hörde hur länge en del

hade jobbat på samma tjänst trodde jag aldrig att

jag skulle stanna i så många år, men min tjänst

är verkligen inte densamma som den var när jag

började. Jobbet här är föränderligt, och det gillar

jag.

Ett smörgåsbord av arbetsuppgifter


HA

ND

EL &

VA

RU

MÄ

RK

EN

Trisslotten är Sveriges mest sålda skraplott och ett av

landets populäraste spel. Petra Steenhouwer är varu-

märkeschef för Triss på Svenska Spel, och ansvarig för

för hur lotten ska utvecklas på kort och lång sikt.


s v e r i g e s s t ö r s t a s p e l f ö r e t a g , Svenska Spel, är ett statligt

bolag med ett särskilt uppdrag för att spelandet ska vara säkert, tryggt och inte gå

till överdrift . Verksamheten vilar på tre ben: lotter och spel som säljs i spelbutiker

och på internet, de fyra kasinona Casino Cosmopol och värdeautomatspelet Vegas

som fi nns på restauranger och bingohallar runtom i landet.

– Svenska Spel är ett aff ärsmässigt och proff sigt bolag som hanterar den här ba-

lansgången på ett bra sätt. Det är en spännande utmaning att agera på en marknad

med hård konkurrens där vi erbjuder bra produkter men samtidigt är det trygga

alternativet. Vi vet att kunderna eft erfrågar ansvarsåtgärder, så det är en styrka att vi

kan erbjuda båda, säger Petra.

Hon utbildade sig till civilekonom (Business Studies Degree) vid Hull Univer-

sity i England och kom till Svenska Spel förra året eft er ungefär tio år på ett antal

amerikanska företag i IT- och TV-spelsvärlden. Bland annat hade hon en rad olika

marknadsroller på Microsoft och TV-spelsföretaget EA. Men det var faktiskt just

möjligheten att få jobba i ett helsvenskt företag som lockade henne att ta klivet över

till Svenska Spel. Idag sitter hon i luft iga och vackra lokaler i Sundbyberg utanför

Stockholm, där bolaget har ett stort kontor.

– Jag var nyfi ken på att ”jobba svenskt” eft er att ha varit så länge på olika ameri-

kanska företag. Det som är så roligt här på Svenska Spel - jämfört med ett interna-

tionellt företag - är att allting startar och sätts här. Det gör att jag har stora möjlig-

heter att vara med och påverka utvecklingen från ax till limpa, förklarar hon, när vi

sitter i ett ljust konferensrum i det stora kontorslandskapet.

p e t r a e n g a g e r a s i a l l t som rör produktutveckling, försäljning

och marknadsföring av Triss. Närheten till andra viktiga funktioner som säljavdel-

ningen, IT och juridik gör arbetsprocessen enkel och smidig. På ett internationellt

bolag är dessa avdelningar oft a spridda i olika länder. Strategier, varumärkesriktlin-

jer och mål sätts oft a uppifrån och måste sedan anpassas till en lokal marknad. Här

är all den kunskapen samlad och strategier och

riktlinjer skapas från början, vilket ställer stora

krav på de som arbetar här.

– Jag har en väldigt bred roll, med alltifrån in-

täkts- och varumärkesansvar till försäljningsfrågor

och produktutveckling, och det krävs både taktik

och strategi och en förmåga att kunna lyft a blick-

en, förklarar Petra.

a t t o r g a n i s a t i o n e n är plattare

än de internationella företag hon tidigare arbetat

i och att man har förtroende för varandras roller

och kompetenser, är en faktor som är viktig för

trivseln på jobbet.

– När man känner att man har mandat att driva

sina frågor växer man som person, konstaterar

Petra. Jämfört med den värld jag arbetade i tidi-

gare är det en lugnare och mjukare jargong. Visst

jobbar man mycket här men det är ingen som för-

väntar sig att man ska arbeta på nätterna och det

fi nns en helt annan förståelse för att jag som med-

arbetare också vill ha en bra balans i livet.

En annan skillnad från de tidigare jobben är att

det på Svenska Spel fi nns en stor mångfald bland

medarbetarna, såväl när det gäller ålder som erfa-

renheter och ursprung.

– Att det fi nns en sådan mix här är en styrka

för företaget, men något som jag faktiskt aldrig ti-

digare refl ekterat över. Samtidigt ställer det också

krav på oss som arbetar här att vi har en stor social

kompetens. För mig passar det dock otroligt bra

och jag stortrivs verkligen med den kreativa mark-

nadsroll jag har här, avslutar Petra.

Petras jobb en riktig vinstlott

Svenska Spel – många möjligheter i samma företag Vill du vara med och utveckla starka varumärken som

exempelvis Lotto med Drömvinsten, Triss, Keno, Oddset

eller Stryktipset?

Inom Svenska Spel finns en stor bredd av roller, ex systemutvecklare,

marknadsförare, affärsutvecklare, controllers och jurister.

Vår IT-funktion har drygt 200 medarbetare som utvecklar nya

produkter och tjänster – allt i en bransch som står inför intressanta

utmaningar.

Glädjen är viktig hos ossHos Svenska Spel är omtanken om kunden en viktig del av

uppdraget. Vår vision – Spel ska vara till glädje för alla – sätter

spelupplevelse och omtanke i centrum. Dessutom går hela vårt överskott

tillbaka till samhället. Det är vi extra stolta över.

Vill du bli en av oss?Dagliga utmaningar, schyssta lagkamrater samt möjligheten att

utvecklas skapar engagemang och trivsel bland våra medarbetare –

varje dag. Det ska vara roligt att gå till jobbet!

Vi har kontor i Visby och Stockholm. Våra kasinon hittar du i Malmö,

Göteborg, Stockholm och Sundsvall. Är du intresserad av vad Svenska

Spel har att erbjuda dig?

Kika gärna in på www.svenskaspel.se/jobb.

Vi ses!


Register företag branschvisFackförbund

Andreas Beckert och Bojana Mandic, Fackförbundet ST ............................. 36Malin Lindström, Sveriges Ingenjörer ........................................................... 38Pia Snäcke, Unionen ....................................................................................... 40Veronica Karlsson, Vision .............................................................................. 42

Energi & KraftPer Johansson, Alstom .................................................................................... 46

Industri & VerkstadMaria Granath, Ovako ..................................................................................... 48Magnus Karlsson, Perstorp ............................................................................ 50

Ekonomi, Revision & SkatterMohammed Farhani, KPMG ........................................................................... 54

Samhällsutveckling, Transport, Resor & LogistikMattias Eriksson, Exploateringskontoret ....................................................... 56David Vinberg, Grontmij ................................................................................. 58Sofia Jörnhagen, Trafikverket ......................................................................... 60

Forskning, Teknik & UtvecklingLillemor Claesson Liljedahl, SKB ................................................................... 64Fredrik Nilsson, Tetra Pak ............................................................................... 66Sofia Svensson, Xylem .................................................................................... 68

Läkemedel & Medicinsk TeknikSanna Eklund, MAQUET ................................................................................. 70

IT, Management & TelekomEdvard Hofmann, HP ...................................................................................... 74

Handel & VarumärkenAnna Samuelsson, IKEA ................................................................................. 76Petra Steenhouwer, Svenska Spel .................................................................. 78

81EXAMENSGUIDEN 2012

Register företag A-ÖAlstom . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46

Exploateringskontoret . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 56

Fackförbundet ST . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36

Grontmij . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 58

HP. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 74

IKEA . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 76

KPMG . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 54

MAQUET . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 70

NCC . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14

Ovako. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 48

Perstorp . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50

SKB. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 64

Svenska Spel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 78

Sveriges Ingenjörer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38

Tetra Pak . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 66

Trafikverket . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 60

Unionen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40

Vision . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 42

Xylem. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 68

Det finns över 10 miljoner flyktingar som förlorat allt.

flykting utan hopp1är en för mycket.

FN:s flyktingorgan UNHCR finns i 120 länder och ger skydd till miljontals människor på flykt världen över.

Stöd FN:s flyktingorgan. Vi har 90-konto: 90 01 64-5www.unhcr.se

Foto: Christian Als

Hungerkatastrofen i Västafrika behöveraldrig ske.

Torka och slagregn har lett till uteblivna skördar i Västafrika. Redan nu hotas 16 miljoner människor av matbrist och en miljon barn av akut undernäring. Skänker du 100 kr idag hjälper det mer än fyra gånger mer än när katastrofen är ett faktum.

Sms:a AKUT HUNGER till 72 900 och skänk 100 krför att se till att hungerkatastrofen i Västafrika aldrig sker.

mänskligarättighetergäller alla,alltid.Stöd Amnesty på PG 90 00 72-0.Tillsammans gör vi skillnad!www.amnesty.se

FÖR NYA AKADEMIKER PÅ VÄG UT I ARBETSLIVET

www.examensguiden.seSedan 1990

ww

w.ex

amen

sguid

en.se

Posttidning BAvsändare: Compro Media ABBox 6910, 102 39 Stockholm

PUMPNING, RENINGOCH CIRKULATION Av

vI LEDERUTvECKLINGEN AvHÅLLBAR TEKNIK föR

vATTEN.


facebook.com/xylem.jobb

Karriär■ Bli en ledare på scenen■ Påverka din ingångslön

Arbetsliv■ Arbetsgivare tipsar om jobb■ Test: Ta reda på din lärstil■ Transporttips till jobbet

RenataChlumskaPå äventyr i rymden!

RenataKalender:

Festival-sommar

2012

Läs om hur det är att jobba hos: • Alstom • Exploateringskontoret • Grontmij • HP • IKEA• KPMG • Maquet • NCC • Ovako • Perstorp • SKB • Svenska Spel • Tetra Pak • Tra� kverket • Xylem

Examensguiden 2012

Documents

Transcript of Examensguiden 2012